LÄNSSTYRELSENS ANDT-UPPDRAG Årsrapport 2010 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Transkript

1 LÄNSSTYRELSENS ANDT-UPPDRAG Årsrapport 2010 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

2 Publ nr 2011: 08 Länsstyrelsen Värmland, Karlstad ,

3 Innehåll 1 Bakgrund och organisation Samhällsråd Värmland Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor Alkohol- och drogpolitiskt länsdokument Referensgrupper Styrgrupper Lokal nivå Organisation av det drogförebyggande arbetet i länets kommuner Verksamhet Länsstyrelsens uppdrag har varit att: Reguljär verksamhet Möten med Samhällsråd Värmland Möten med Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor Möten med referensgrupper Handledning och stöd till kommunerna Samordnarträffar och lokala nätverksträffar FHI besök Länssamordnarträffar och regional samverkan Informationsinsatser och opinionsinsatser Övriga möten och föreläsningar Insatser i samverkan med andra aktörer Trafikverket Landstingets verksamheter Folkhälsonätverk Riskbruk i arbetslivet Barn i riskmiljöer Samverkan med Region Värmland Särskilda utvecklingsprojekt Skolan förebygger Småkommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador Lokadagar Opinionsarbete Tillgänglighetsbegränsning Föräldrastöd Tobakssamverkansprojektet Alkohol på krogen och samverkan inom metoden ansvarsfull alkoholservering Tillsyn Exempel på insatser i kommunerna inom några områden... 14

4 5 Alkohol- och drogutvecklingen Nationellt Alkohol Narkotika Dopning Tobak Regionalt Ung i Värmland Uppgifter från polismyndigheten i Värmland Reflektion över 2010 års verksamhet Verksamhet Litteratur... 23

5 1 Bakgrund och organisation Organisation ANDT-förebyggande arbete Värmland Samhällsråd Värmland Politisk referensgrupp Referensgrupp frivilligorganisationer Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor Mentorsgrupp alkoholhandläggare Länsstyrelsens ANDT-funktioner Styrgrupp Småkommun satsning Mentorsgrupp Lokala samordnare ANDT frågor Samordnare/ kontaktpers. och alkoholhandläggare, styrgrupper i länets 16 kommuner 4 geografiska nätverk 1.1 Samhällsråd Värmland Samhällsråd Värmland bildades under 2009 och skall stödja länets ANDT förebyggande- och brottsförebyggande arbete samt stimulera till ökad samverkan för att öka tryggheten i länet och minska den grova organiserade brottsligheten. Arbetet ska bedrivas i samverkan mellan Polismyndigheten i Värmland, Landstinget i Värmland, Region Värmland och Länsstyrelsen Värmland. Länssamordnaren är föredragande i ANDT-frågorna och representant från Polismyndigheten är föredragande vad gäller de brottsförebyggande frågorna. I Samhällsråd Värmland sitter landshövdingen, landstingsdirektören, länspolismästaren och Region Värmlands chef. 1.2 Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor Sedan 1998 finns en Länssamverkansgrupp för alkohol- och drogfrågor i Värmland, med uppdrag att samordna de alkohol- och narkotikapolitiska insatserna i länet. Länssamverkansgruppen leds av Länsstyrelsen som har ordförandeuppdraget i gruppen. Under 2010 har Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor bestått av enhetschefen på enheten Region utveckling på Länsstyrelsen, cheferna för utvecklingsstaben och enheten för Folkhälsa och samhällsmedicin på Landstinget i Värmland, en tjänsteman på Region Värmland, tillförordnad operativ chef för Polismyndigheten i Värmland, verksamhetschefen på Värmlands idrottsförbund, representant från Tullverket och Trafikverket samt verksamhetschef på Brottsförebyggande Centrum i Värmland. Drogfritt Värmland är arbetsnamnet på gruppens insatser. Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor lyfter frågor till Samhällsråd Värmland och referensgruppens möten, medverkar i förankringsarbetet i respektive organisation och är stöd och bollplank för Länsstyrelsens ANDT funktioner. Arbetsgruppen träffas två gånger per termin 1

6 1.3 Alkohol- och drogpolitiskt länsdokument Det finns ett alkohol- och drogpolitiskt länsdokument för Värmland för åren , som brett har processats fram av en mängd aktörer och antagits av parterna i Länssamverkansgruppen för alkohol och drogfrågor och dess politiker. Det alkohol- och drogpolitiska länsdokumentet för Värmland ger uttryck för den politiska viljeinriktningen i Värmland för hur det främjande och förebyggande arbetet ska utformas. Grundsynen i dokumentet är att det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Värmland skall utgå från ett folkhälsoperspektiv. Basen är befolkningsinriktade insatser och ett hälsofrämjande synsätt 1.4 Referensgrupper Två referensgrupper finns sedan 2003 knutna till Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor i Värmland. Referensgrupp politiker I politiska referensgruppen finns en representant från varje kommun i länet utsedd av kommunstyrelsen och representanter från landstingets tandvårds- oh folkhälsoutskott. Gruppen träffas för att få utbildning, aktuell information och erfarenhetsutbyte. Referensgrupp föreningar/organisationer Föreningarna och organisationerna på länsnivå träffas för att få aktuell information, ge sin bild av läget samt informera om sina aktiviteter och insatser som kan kopplas till alkohol- och drogförebyggande insatser. I denna grupp deltar t ex nykterhetsorganisationerna, Rädda Barnen, Hela människan, studieförbund, NTF och Värmlands idrottsförbund. Vid några tillfällen har hyresgästföreningar och pensionärsförbund deltagit. 1.5 Styrgrupper För särskilda utvecklingsområden finns styrgrupper som t ex satsningarna Småkommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador och Skolan förebygger. 1.6 Lokal nivå Länets kommuner är indelat i fyra nätverk efter eget önskemål enligt följande: Norra nätverket Sunne, Torsby, Munkfors, Hagfors Västra nätverket Eda, Årjäng, Arvika, Säffle Södra nätverket Karlstad, Hammarö. Kil, Forshaga och Grums Östra nätverket Filipstad, Storfors, Kristinehamn. Östra nätverket har regelbunden samverkan med kommunerna i västa Örebro län. På kommunal nivå pågår arbetet för att få till en struktur för ett hållbart, långsiktigt förebyggande arbete. I alla kommuner finns idag samordnare/kontaktpersoner för alkohol- och drogförebyggande insatser, tillsynsansvariga för alkohol- och tobak, i de flesta kommuner finns aktuella alkohol- och drogförebyggande program och tvärsektoriella styrgrupper för uppdraget med representanter från kommunledningen. 2

7 1.7 Organisation av det drogförebyggande arbetet i länets kommuner Kommun Invånare Samordnare Ansvarig förvaltning Arvika % t v tjänst Lärande och stöd Eda % t v tjänst KS Filipstad % t v (2 pers) Socialförvaltningen Forshaga Del av ungdomssamordnaruppdrag Grums t v tjänst Socialförvaltning Hagfors % t o m sept-10 Barn och bildning Hammarö % t v Socialförvaltning Karlstad heltidstjänster t v Arbetsmarknads- och socialförvaltning Alk- drog program Ja, 2007 Ja, 2001, revideras Ja, 2005 Ja, 1997 revideras Styrgrupp Ja, särskild styrgrupp småkommunsatsningen Ja, styrgrupp Edas ansvar Ja, lokala folkhälsorådet Ja, KSAU 2007 Ja, KSAU och hälso- och trygghetsrådet Ja 2007 Ja, 2008 Ja, 2008 revideras 2011 Ja, styrgrupp för barn och ungas hälsa Ja, socialnämndens AU Ja, samverkansgruppen för barn och unga Kil % t v Socialförvaltning Ja 2007 Ja, drogpolitiska gruppen Kristinehamn Nej, kontaktperson kommunkansliet Munkfors % t v Kultur och utbildning Storfors % t v KS utveckling Sunne % t v Bildningsförvaltningen Ja 2005 Ja, 2008 Ja 2003, nytt pg Ja, revideras Ja, trygghets- och folkhälsorådet Ja, särskild styrgrupp småkommunsatsningen Ja, Bredsjögruppen Ja, lokala förebyggande rådet Säffle Kontaktgrupp Ja, 2006 Ja, Säffles ansvar Torsby % t v KS Årjäng % t v Socialförvaltning Ja, 1997 Ja, 2004 Ja, TOSAM Torsby samhällsråd Ja, styrgrupp Årjängs ansvar Fjorton av sexton kommuner har idag lokala samordningsfunktioner för det lokala förebyggande arbetet. I de två andra finns kontaktpersoner för arbetet som får samma information och erbjudande om utbildning och stöd som de andra kommunerna. Samordningsfunktionerna är idag integrerade i det reguljära arbetet, ofta i kombination med andra uppdrag som ungdomssamordnare, folkhälsoansvarig eller ansvarig för andra projekt. Huvuddelen av kommunerna har fungerande styrgrupper för det förebyggande arbetet. I alla kommuner finns alkohol- och drogpolitiska dokument, dock med skiftande ålder och inom småkommunsatsningen genomförandeplaner för alkohol- och drogförebyggande insatser. 3

8 2 Verksamhet Länsstyrelsens uppdrag har varit att: utöva tillsyn enligt alkohollagen (1994:1738) och tobakslagen (1993:581) samordna och utveckla tillsynen av alkohol och tobak stödja arbetet med ansvarsfull alkoholservering i kommunerna fördela särskilt anslagna medel till kommunerna för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser bidra till uppbyggnaden av en långsiktig regional samordning av det alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobaksförebyggande arbetet ansvara för att det finns en särskild samordnarfunktion i länet som ska: - samordna och utveckla arbetet med genomförandet av de nationella - alkohol- och narkotikahandlingsplanerna och arbetet med att uppnå etappmålen för samhällets in-satser inom tobaksområdet - arbeta med att främja regional samverkan mellan myndigheter, organisationer och det civila samhällets organisationer m.fl. - utgöra en länk mellan lokal, regional och nationell nivå samt fånga upp och vidareförmedla lokala och regionala behov av stöd till den nationella nivån. 2.2 Reguljär verksamhet Möten med Samhällsråd Värmland Samhällsråd Värmland är har träffats vid två tillfällen under året där man antagit verksamhetsplanen ANDT-förebyggande arbetet i länet. Man har lyft alkoholproblematiken kring vissa evenemang under sommaren och tagit upp detta med några av arrangörerna för att markera att man från regional nivå har synpunkter på problematiken Möten med Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor, har haft möte vid fyra tillfällen under Länssamverkansgruppen har under året gett fortsatt stöd till länets kommuner stöd utifrån Drogfritt Värmlands grundidé d v s utbildningsinsatser efter behov, möjlighet till erfarenhetsutbyte via nätverksarbete och möjlighet till handledning. Målsättningen är att alla länets kommuner skall ha en struktur för arbetet och att arbetet kontinuerligt ska ske utifrån de fem grundstenarna kartläggning, analys och målsättning, handlingsplan och ansvarfördelning, verksamhet och genomförande och slutligen uppföljning Möten med referensgrupper Den politiska referensgruppen med representation från alla länets kommuner och landstinget har träffats vid ett tillfälle under året men kommer från 2011, återigen träffas två gånger per år, efter att önskemål om detta har framförts från gruppen. Organisationer och föreningar som berörs av alkohol och drogproblematiken har också bjudits in vid ett tillfälle under 2010 men denna grupp önskar också i fortsättningen att träffas vid två tillfällen per år. I övrigt pågår en nära samverkan med frivilligorganisationerna inom nätverket Semig som arbetar för att synliggöra barn i riskmiljöer. Läs mer under rubriken barn i riskmiljöer. 4

9 2.2.4 Handledning och stöd till kommunerna Kommunerna har fått fortsatt stöd och handledning utifrån behov, då behovet är mycket olika beroende på hur organisationen och strukturen för det lokala arbetet ser ut. Alla lokala samordnare har fått stöd och handledning i sitt arbete vid besök, mail- och telefonkontakt. Under 2010 har flera kommuner bytt samordnare och kontaktperson för ANDT arbetet, vilket bidragit till fler insatser i dessa kommuner. De årliga kommunbesöken har inte genomförts i alla kommuner under 2010 då en mer omfattande kommunturné planeras under början av 2011, läs mer under Småkommunsatsningen Samordnarträffar och lokala nätverksträffar De lokala samordnarna träffas regelbundet och har under 2010 träffats under sex heldagar för att i första hand utbyta erfarenheter och få aktuell information från nationell och regional nivå. En av dagarna har de träffats tillsammans med länets alkoholhandläggare med syfte att underlätta samverkan mellan dessa båda professioner. Ämnen som tagits upp har varit pågående satsningar i länet som tobaksförebyggande insatser, Skolan förebygger 2 och gemensamma mediainsatser. Årets sista samordnarträff genomfördes tillsammans med samordnare från Örebro län och vid detta tillfälle fick vi stöd av Anna Liedbergius att utvärdera mediainsatserna inom Småkommunsatsningen. Länssamordnarna från sju län i Mellansverige erbjöd samliga lokala samordnare i sina län delta på en fördjupningsdag i retorik i samband med Drogfokus i Örebro i oktober. De fick då också möjlighet till erfarenhetsutbyte med kollegor i lokalt alkohol- och drogförebyggande arbete. De lokala nätverken tar själva i dialog med länssamordnaren initiativ till att genomföra utbildningsdagar för egna nätverket utifrån behov i kommunerna. För detta får de visst ekonomiskt stöd från Länssamverkansgruppen och råd och stöd i planeringsarbetet. Under 2010 har initiativ tagits till följande lokala utbildningsdagar i de lokala nätverken: 19 februari Pinnociomodellen, Sunne 5 maj Illegal alkohol, Filipstad 17 maj, Narkotikakonferens, centrala nätverket 20 augusti Estermodellen Andershed, Sunne 1 november Barns utsatthet, Munkfors 3 november Internetdroger, Sunne 28 januari, Normbrytande beteende, Västra nätverket V 47 Ungdomars ekonomiska utsatthet, Arvika Dopningutbildning, Munkfors, Forshaga, Hammarö och Kil Tobaksutbildningar i norra länsdelen FHI besök Representanter från FHI besökte Länsstyrelsen i juni för att höra hur Länsstyrelsen arbetar med ANDT-uppdragen, som handlar om tillsyn och 5

10 samordning. Besökarna från FHI gav mycket beröm för arbetet i länet och tyckte att vi bra förebild för denna verksamhet Länssamordnarträffar och regional samverkan Länssamordnaren har deltagit vid samtliga länssamordnarträffar som Folkhälsoinstitutet bjudit in till under året, vilket varit vid fem tillfällen, totalt 11 dagar. Länssamordnarna i Mellansverige har träffats regelbundet för att utbyta erfarenheter. Under 2010 har gruppen träffats vid fyra tillfällen och arrangerat en fördjupningsdag för de lokala samordnarna i de sju länen som ingår i den regionala samverkan. Länssamordnarna i dessa sju län (Värmland, Örebro, Dalarna, Västmanland, Södermanland, Gävle och Uppsala) har haft gemensam handledning under året. Alla länssamordnare i landet deltog med en gemensam utställning på Drogfokus i Örebro för att informera om vårt uppdrag Informationsinsatser och opinionsinsatser Länssamverkansgruppens hemsida är en viktig del i vårt kommunikationsarbete, där vi sprider information om arrangemang, fakta, aktuell forskning och vad som händer i kommunerna och länet. Vad gäller övrigt opinionsarbete har detta knutits samman med mediasatsningen inom Småkommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador, läs mer under denna satsning Övriga möten och föreläsningar Möte med polisens KUT för statistikinformation. Länssamordnaren i Värmland är länsombud för CAN och deltagit på deras aktiviteter och informerat om CAN:s verksamhet i samband med möten och konferenser. Regelbundet deltagande på länsstyrelsen enhetsmöten och funktionsmöten Medverkat och deltagit i planering av en utbildningsdag för all personal på Länsstyrelsen om alkohol och dess konsekvenser i samband med lansering av ny alkohol- och drogpolicy. 3 Insatser i samverkan med andra aktörer 3.1 Trafikverket En utbildningsdag om unga, alkohol och trafik har genomförts tillsammans med Trafikverket med ett femtiotal deltagare på Statt i Karlstad. Från och med 2010 finns representant från Trafikverket med i Länssamverkansgruppen för alkoholoch drogfrågor. 6

11 3.2 Landstingets verksamheter Länssamordnaren har varit adjungerad i landstingets drogpreventiva arbetsgrupp som haft fyra möten under året och har nära samverkan med projektledaren för riskbruksprojektet. Riskbruksprojektet är en vidareutveckling av den utbildningsinsats på Motiverande samtal, MI som Länssamverkansgruppen tidigare tagit initiativ till. Förutom utbildningar i MI innehåller den nya satsningen tydligare uppföljning, handledning, integrering med andra livsstilsfrågor och insatser för att få till hållbara strukturer så att alkoholfrågorna införlivas i landstingets reguljära arbete. Från och med mitten av 2010 har landstingets drogpreventiva arbetsgrupp förändrats både till uppdrag och namn. Den kallas numer landstingets levnadsvanegrupp och har ett bredare uppdrag än tidigare. Länssamordnaren kommer i fortsättningen att adjungeras till gruppen vid behov. Länssamordnaren har också ett nära samarbete med länets folkhälsostrateger i frågor som psykisk hälsa, föräldrastöd, statistik, sex och samlevnad och tobak. 3.3 Folkhälsonätverk Länssamordnaren representerar Länsstyrelsen i arbetsgruppen för ett länsövergripande folkhälsonätverk som träffas fyra gånger per år. Denna arbetsgrupp består av representanter från Landstinget, Länsstyrelsen, Värmlands Idrottsförbund, Friskvården Värmland och länets kommuner. 3.4 Riskbruk i arbetslivet Tillsammans med Landstingets riskbruksprojekt och Region Värmland har en arbetsgrupp planerat en konferens om riskbruk av alkohol i arbetslivet. Konferensen fick ställas in p g a få anmälda deltagare. Arbetsgruppen kommer att finnas kvar då arbetslivet ses som ett viktigt område och gruppen har börjat planera en konferens på samma tema hösten Barn i riskmiljöer Nätverket Se Mig som arbetar för att synliggöra glömda barn och som består av representanter från Hela människan, Rädda Barnen, NBV, Bryggan, IOGT-NTO, Landstinget i Värmland och Länsstyrelsen via länssamordningsfunktionen, har fortsatt arrangera utbildningsdagar. Gruppen har under året kompletterats med två kommunrepresentanter. Nätverket har träffats cirka en gång i månaden under året för att planera aktiviteter under barnkonventionsveckan som i år genomfördes för tredje gången fick nätverket externt stöd av Länsstyrelsens utvecklingsmedel för att anordna aktiviteter under vecka 47. Nätverket har gett stöd till lokala aktiviteter på olika platser i länet. En presskonferens genomfördes innan aktuell vecka, som väckte stort intresse hos media och nätverket annonserade brett i media för att marknadsföra aktiviteterna under veckan, 7

12 En fortbildningsdag för barngruppsledare i länet har genomförts med tjugotal deltagare med Elisabeth Hagborg som kursledare. Nätverket - Se Mig 3.6 Samverkan med Region Värmland Ett flertal möten har skett med representanter från Region Värmland för att knyta samman Länssamverkansgruppens insatser med deras satsning på Nya perspektiv. I denna satsning har fyra arbetsgrupper bildats, den sårbara familjen, riskbruk och riskbeteende, psykisk hälsa och äldres hälsa. Representant finns med i Länssamverkansgruppen för att knyta samman verksamheterna. 4 Särskilda utvecklingsprojekt Skolan förebygger Värmland var ett att två pilotlän när Statens Folkhälsoinstitut 2005 startade upp satsningen Skolan förebygger. Tre kommuner i länet, Sunne, Arvika och Karlstad deltog i pilotarbetet, där personal inom skolan har fått utbildning i kunskapsbaserade metoder fick vi åter möjligheten att delta i en satsning på Skolan förebygger 2 tillsammans med tio andra län. Detta möjliggjorde att en lokal resurs kunde anlitas på 50 % för att ansvara för insatserna i projektet som bestått av kartläggning och utbildningsinsatser. Projektledaren har erbjudit nätverksträffar till redan utbildad personal samt grundutbildningar i SET. En utbildningsdag på temat samverkan med föräldrar genomfördes i december med hundrafemtio deltagare och en utbildningsdag där ett nytt ANDT material för skolan presenterades samt en information om var som påverkar skolresultaten i skolan.. Länssamverkansgruppens mål är att få utbildarkompetenser till länet i aktuella metoder och idag finns utbildare i SET, ÖPP och MI. 8

13 4.2 Småkommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador Satsningen Småkommuner förebyggande arbete mot narkotika startade redan hösten 2005 då Hällefors kommun tog initiativ till en konferens på temat Små kommuner mot narkotika. Målgrupp var små kommuner i Värmland och Örebro, politiker, samordnare/kontaktperson och polis. Denna konferens ledde till att Örebro och Värmlands län fick ekonomiskt stöd för satsningen Småkommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador som handlar om att utveckla det förebyggande arbete inom områdena tillgänglighetsbegränsning och föräldrastöd. En styrgrupp har funnits för arbetet, bestående av en polis, och kommunrepresentant från vartdera länet samt länssamordnarna. Styrgruppen för småkommunsatsningen har träffats två gånger under året för att stämma av arbetet i de båda länen. På styrgruppens möten har utvärderaren från Karlstads universitet deltagit. Tretton kommuner i Värmland har deltagit i småkommunsatsningen under Samordnarna i deltagande kommuner har träffats vid fyra tillfällen under året. Vid en av träffarna deltog representant från FHI för att prata föräldrastöd då frågorna kring detta utvecklingsområde varit många, t ex om evidens. Andra områden som lyfts vid träffarna är narkotikaproblematiken, gemensamma mediainsatser, planering av slutkonferens i oktober års kommunrunda har flyttats fram till i början av 2011, därför att det var viktigt att få med ANDT-funktionernas chef på Länsstyrelsen. Vi planerar vid dessa s.k. dialogmöten bjuda med berörd polisrepresentant. Detta har tagits emot positivt både från polismyndigheten och kommunerna. Ett viktigt syfte med styrgruppsbesöken har varit att påtala styrgruppens vikt och funktion i arbetet, diskutera pågående arbete och planerad verksamhet. Andra syften med kommunbesök har varit att delta på den lokala arbetsgruppens möte, lokala evenemang eller handledning till samordnarna. Länssamordnarna i Värmland och Örebro har träffats vid ett antal tillfällen under året för att planera och följa upp genomförda aktiviteter samt gå igenom kommunernas genomförandeplaner. Småkommunsatsningen har fortsatt utvärderats av Karlstads universitet. Utvärderaren har deltagit vid olika arrangemang och intervjuat samordnare, länssamordnare och styrgrupper vid flera tillfällen under året. En slutrapport kommer att vara färdig under våren Lokadagar Lokadagarna i oktober har kommit att bli centrala i småkommunsatsningen. Det var här allt började 2005 med att man upptäckte att man hade mycket att vinna på att samverka med andra kommuner där man kunde känna igen varandras förutsättningar. Varje år sedan start har Lokadagarna genomförts under två dagar i början av oktober. Målgrupp 2010 var politiker, samordnare/kontakt person för alkohol- och drogfrågor samt en polis per kommun. Dag ett inleddes med att utvärderaren från Karlstad Universitet pratade under rubriken Förutsättningar för ett lyckat arbete i satsningen Småkommuners förebyggande arbete mot alkoholskador och narkotika. Eftermiddagen inleddes med en föreläsning av informationschefen på CAN om hur vi kan nå ut i mediabruset. Resten av eftermiddagen var en workshop där de olika utvecklingsområdena i 9

14 småkommunsatsningen presenterade vad som hänt under projekttiden under dessa rubriker: Föräldraexpress - för en tryggare resa! Organisation och styrning - förutsättning för ett lyckat förebyggande arbete Olika insatser för att minska tillgången på alkohol Gör inte min son en tjänst Om mediasatsningen Stoppa langningen Dag två pratade representanter från ANDT-sekretariatet om den nya ANDTstrategin och representant från FHI reflekterade över betydelsen av småkommunsatsningen. Det stora dragplåstret dag två var Ingvar Nilsson som pratade om Prevention och rehabilitering en kostnad eller en social investering med hög lönsamhet Opinionsarbete Mediainsatser har pågått sedan småkommunsatsningen startade i december Under åren har samordnarna fått utbildning och fortbildningsdagar inom området och under 2007 bildades en styrgrupp för mediainsatserna. En mediabank har tagits fram och som finns tillgänglig för alla kommuner, där det finns material som kan användas för lokala insatser. Mediastyrgruppen hade tagit fram en kommunikationsplan för 2010 och alla kommuner hade reserverat medel i sina genomförandeplaner för att möjliggöra denna gemensamma satsning. Satsningen under året har bestått av en informationsfilm som körts i radio, tv, SF-bio och i några butiker. Affischer har funnits periodvis på stortavlor. I informationen har allmänheten uppmanats tipsa polisen om illegal alkohol. Nedan ett exempel på information som skickats ut till föräldrar i Örebro och Värmlands län i samband med skolavslutningen. 10

15 4.2.3 Tillgänglighetsbegränsning Vad gäller de tillgänglighetsbegränsande insatser som gjorts i kommunerna har det handlat om regelbunden tillsyn men också möten och träffar mellan olika professioner för att förbättra samverkan för att minska tillgången på alkohol och narkotika. Inköpskontroller som tidigare har genomförts, kan inte längre användas, då de av JO anses som dold tillsyn, vilket inte är tillåtet. Kronobergsmodellen håller på att implementeras i länet och denna metod innebär nolltolerans från polisen vad gäller ungdomar och alkohol. Alkoholen direktförverkas och föräldrarna kontaktas. Metoden används mer eller mindre i hela länet beroende på polisens och socialtjänstens resurser Föräldrastöd ÖPP- Örebro preventionsprogram används i många kommuner och är det föräldrastödsprogram som fått störst spridning i länet. ÖPP är en kort föräldrainformation med tydligt budskap, som ges vid ordinarie föräldramöten i åk 6 åk 9. Under året har en nätverksträff har genomförts för presentatörer och instruktörer. Andra metoder används för att utveckla föräldrastödet är t ex Föräldrakomet, ICDP och Active parenting. En nätverksträff har genomförts för Komethandledare. 4.3 Tobakssamverkansprojektet Länsstyrelsen beviljades 2010 medel från FHI för två tobaksprojekt. Det ena Ingen rök utan eld i Värmland är inne på andra verksamhetsåret och leds av tillsynsansvarig på länsstyrelsen. Det handlar om att förstärka den lokala tobakstillsynen samt utarbeta en effektiv tillsynsmetod inom området. Ansvariga på lokal nivå har fått utbildning i praktisk tillsyn och en egen framarbetat metod, tematillsyn, har genomförts i samtliga kommuner. 11

16 Det andra projektet har handlat om att öka kompetensen om tobak och tobaksförebyggande insatser i alla länets kommuner. En länsresurs har anlitats från lokal nivå, denna har fått utbildning av Statens folkhälsoinstitut, gjort en länsövergripande kartläggning om kunskapen om tobak och behovet av stöd i det förebyggande tobaksarbetet. Projektet avslutades vid årsskiftet men länsresursen kommer att finnas kvar i länet. Tobaksfrågorna fick en framträdande roll under år Länsstyrelsen och de värmländska kommunerna granskade över 60 tobaksförsäljningsställen i länet. Dessa besök genomfördes utifrån metoden tematisk tillsyn, som innefattade en genomgående kontroll av egentillsynsprogram (numera egenkontrollprogram), personalens försäljningsrutiner och iakttagande av gällande lagstiftningen, tobaksdekalerna, marknadsföringen, prissättningen samt produktkontroll för att upptäcka eventuell försäljning av illegala (smuggel) tobaksvaror. Utifrån tidigare insatser och resultat från året 2009, som exempelvis provinköp, kunde man konstatera efter genomförda tillsynsbesök, att en allmän förbättring hade ägt rum. Flera butiker och affärskedjor hade uppdaterat sina rutiner för att bl.a. begränsa tillgängligheten av tobaksvaror till minderåriga. Denna tillsynsmetod visade sig vara ett enkelt och effektivt sätt att arbeta. Dessa tillsynsbesök kommer att försätta även under år Alkohol på krogen och samverkan inom metoden ansvarsfull alkoholservering En stor del av alkoholen i landet dricks i offentlig miljö, på krogar och restauranger fördes ansvaret för utredning och tillsyn av serveringtillstånd över till kommunerna från Länsstyrelsen som tidigare haft uppdraget. Sedan dess har antalet krogar med serveringstillstånd ökat i hela landet. I projektet Ansvarsfull alkoholservering, som under några år drivits av Länsstyrelsen, utbildas krogpersonal i ansvarsfull alkoholservering, kommunerna tar fram policy och arbetar med tillsyn. För att följa upp insatserna har det under några år gjorts ungdomsstudier och berusningsstudier. Dessa är inte längre tillåtet, då det anses som dold myndighetsutövning, så sådana studier har inte genomförts under Kommunerna tog 2009 över ansvaret för metoden Ansvarsfull alkoholservering, men har fått fortsatt stöd av Länsstyrelsen. Välbesökta utbildningar, där målgruppen varit krogpersonal, har genomförts vid fem tillfällen, varav två tillfällen i samverkan med Örebro län. Ett utbildningstillfälle i Ansvarsfull tillståndsgivning genomfördes. 4.5 Tillsyn Tillsynsansvarig på Länsstyrelsen utförde tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen, i sju kommuner. Kommunerna var Karlstad, Forshaga, Hammarö, Storfors, Årjäng, Säffle och Eda. Följande områden granskades: kommunens tillståndsprövning, tillsyn över serveringsställen, öl klass II, tobaksförsäljning och rökfria miljöer. Alkoholhandläggaren på Länsstyrelsen har deltagit i flera praktiska tillsynsbesök tillsammans med kommuner och andra myndigheter, bl.a. under Svenska Rallyt i Hagfors kommun. Ett nära samarbete har utvecklats mellan länssamordnaren och handläggaren för alkohol- och tobaksfrågor. Båda har samma styrgrupp och deltar på möten med referensgrupperna och länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor. 12

17 Tillsammans arrangeras gemensamma träffar för länets alkoholhandläggare och samordnare. Tillsynsarbetet är en betydelsefull och viktigt del av det förebyggande arbetet, för att minska tillgängligheten av alkohol och våld i offentlig miljö. 13

18 4.6 Exempel på insatser i kommunerna inom några områden Kommun Gruppverksamhet barn till missbrukare (BIM grupp) Föräldrastöd utöver MVC, BVC och familjerådgivning Arvika Ja, Ljuspunkten Familjecentral, Föräldrastegen, Föräldrakomet, Förstärkt föräldrakomet, Tonårskomet, ÖPP, pappabarngrupper Eda Ja, Solljuset Föräldramöten med tema åk 2-9, ICDP och ÖPP Aktivt föräldraskap Filipstad På gång Nya steg, planerar Familjeverkstan tillsammans med ABF och Storfors Forshaga Nej Familjecentral, Komet, ICDP och enskilda föräldrasamtal Grums Ja, Humlan Familjecentral på gång, Komet och ÖPP Hagfors Ja, Kristallen Familjecentral, Cope, Tonårscope, ÖPP Hammarö Ja, Fyren Familjecentral, ÖPP, Komet Karlstad Ja, Hopptornet och ÖPP, Active parenting, FöräldraKomet, Bryggan, m fl Förskoleteamet Tummen ICDP Kil Ja, Ventilen Familjecentral, FöräldraKomet Kristineha mn Ja, Växthuset Familjecentral Munkfors På gång, samverkar med ÖPP, individuella samtal Hagfors Storfors På gång Familjecentral, Föräldrakomet, ART, ÖPP, enskilda samtal Sunne Ja, Fjärilen Familjecentral, ÖPP, stegen, Komet Säffle Ja, Jeppes barn COPE, Föräldrastegen och inom Familjehuset Hörnans verksamhet Torsby Ja, Reflexen Komet, ÖPP Årjäng Vilande, kör barn till Arvikas verksamhet Familjecentral, temakvällar, Föräldrastegen och Active parenting, Årjängsmodellen 14

19 Kommun Förebyggande insatser i skolan Arvika SET, ÖPP, MI, Disa, Skolkomet Ja Deltar Småkommun satsning Eda Filipstad ICDP, MI, SET, ÖPP, tobakskontrakt, föräldramöten med tema Nya steg, SET, MI, Tobaksfri DUO, ICDP, ÖPP, gemensam policy i skolan, dansundervisning och andra aktiviteter Forshaga ÖPP, temadagar, elevhälsoteamet, SET Ja Ja Ja Grums ÖPP, Komet, Nya steg, kontrakt mot tobak, Ja information på föräldramöten Hagfors Cope, Tonårscope, MI, SET, ÖPP och Ja elevhälsoteam Hammarö Charlie, SET, Disa Ja Karlstad MI, SET, ÖPP, SkolKOMET, Ledarskap i klassrummet, ESTER, Active Parenting, RePULSE, Ledarskap för skolledare, FRIENDS, Nej, ingen småkommun Elevhälsoteam, En rökfri skola, mfl Kil EQ-utbildning, Disa, plan vid frånvaro Ja Kristinehamn Munkfors SET, MI, ÖPP, elevhälsa, tobaksfri duo Ja Nej Storfors Dansundervisning och en mängd andra aktiviteter, SET (Livskunskap), Demokratiprojekt, ÖPP Sunne SET, Tobaksfri duo, ÖPP Ja Ja Säffle Olweus mobbingprogram, samverkan skola-fritid, Nej ART, SET, MI Torsby ÖPP, Tobaksfri duo, Ja Årjäng SET, MI, Repulse, ÖPP, policy Ja 15

20 5 Alkohol- och drogutvecklingen 5.1 Nationellt Alkohol Den totala alkoholkonsumtionen har minskat men är fortfarande totalt sett högre än i början av 1990-talet. Nedgången beror främst på att införsel och smuggling har minskat och sker samtidigt som Systembolaget ökar sin försäljning. Det har över tid skett stora förändringar av vilken typ av alkohol det dricks i landet svarade andelen vin för 41 procent, öl för 36 procent och sprit stod för endast 22 procent. I CAN:s (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) årliga undersökning i årskurs 9 har pojkarna tidigare i störst utsträckning konsumerat sprit, medan starköl numera är den största dryckeskategorin. Flickors dryckesmönster är mera spritt över olika alkoholtyper än pojkars. Sedan 2000 har alkoholkonsumtionen bland åk 9 elever minskad både hos pojkar och flickor. Bland niorna har könsskillnaderna vad gäller konsumtionen minskat sedan början av 2000-talet. Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet följer svenska folkets alkoholvanor. SoRADs undersökningar inleddes i juni år 2000 och är baserade på både försäljningsstatistik (registrerad alkoholkonsumtion) och självrapporterade uppgifter om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad alkoholkonsumtion). Nedgången mellan 2004 och 2010 gäller både kvinnor och män men framför allt yngre åldersgrupper (speciellt under 40 år) och då främst bland män. En liknande utveckling noterades för riskkonsumtion och intensivkonsumtion (berusningsdrickande) samt för olika negativa konsekvenser relaterade till den egna alkoholkonsumtionen. Konsumtion och problem minskade däremot inte bland äldre. Mellan 2004 och 2010 minskade andelen av svenska utlandsresenärer som tog med sig alkohol från 63 till 47 procent. 16

21 Genomsnittlig alkoholkonsumtion i olika län Diagram 4a. Genomsnittlig alkoholkonsumtion (liter ren alkohol/månad) i olika län. Män, perioden Källa SoRAD Diagram 4b. Genomsnittlig alkoholkonsumtion (liter ren alkohol/månad) i olika län. Kvinnor, perioden Källa SoRAD 17

22 5.1.2 Narkotika Flera faktorer tyder på att bruket av narkotika ökar, trots ökade åtgärder för att begränsa tillgängligheten från bland annat polisen och tullen. Allt fler får vård för narkotikarelaterade diagnoser, och även antalet dödsfall relaterade till narkotika ökar. Under 1980-talet minskade andelen ungdomar som prövat narkotika för att under talet mer än fördubblades bland elever i årskurs 9. Efter en viss svacka under mitten av 2000-tale, svarade år 2009 totalt åtta procent av eleverna i nian och dubbelt så många i gymnasiets andra år att de prövat narkotika. Sedan 2004 har åringar tillfrågats om cannabisvanor och enligt postenkäten från 2010 svarade tolv procent att de någon gång prövat cannabis, vilket motsvarar ca personer i det aktuella åldersintervallet. Cannabisanvändning var vanligast bland åringarna. Narkotikaerfarenheter bland vuxna är vanligare bland män än bland kvinnor och män i årsåldern är den befolkningsgrupp som allra oftast använder cannabis Dopning Det finns också tecken på att bruket av dopningsmedel ökar. De rikstäckande frågeundersökningarna från det senaste decenniet pekar dock inte på några förändringar i erfarenheterna av dopningsmedel. Enligt dessa undersökningar har omkring 1 procent av männen och mindre än 0,5 procent av kvinnorna i åldern år testat dopningsmedel någon gång i livet. Vanligast är dopning hos män i åldern år. Antalet brott och beslag av dopningsmedel har ökat markant, vilket kan tyda på att dopning har blivit vanligare. Idag är användandet av dopningspreparat inte begränsat till idrotten utan har spridits till andra delar av samhället, bl a med anknytning till kroppsbyggnad och träning på gym. När det gäller ungdomar har man konstaterat kopplingar mellan dopningserfarenhet och omfattande alkoholkonsumtion liksom kopplingar till erfarenhet av narkotika och andra droger Tobak År 1946 var 50 procent av männen regelbundna rökare och motsvarande siffra för kvinnorna var nio procent var siffrorna 36 % av männen och 29 % av kvinnorna. Därefter har det skett en kraftig nedgång i rökningen till 13 procent bland kvinnor och 11 % bland männen som uppger att de röker varje dag. Rökning har med tiden således blivit vanligare bland kvinnor än bland män, något som är relativt ovanligt i ett internationellt perspektiv. Sedan början av 1990-talet har rökningen bland åk 9 elever gått ned till nio procent bland pojkarna och tolv procent bland flickorna (2009). När det gäller snusning är könsskillnaderna större. Bland kvinnorna snusar 4 procent medan 19 procent av männen snusar varje dag. Andelen snusare bland ungdomar har blivit mindre de senaste åren. Bland årskurs 9 eleverna svarade procent av pojkarna och fyra procent av flickorna att de snusar. Rökningen har inte minskat lika mycket i alla samhällsskikt. Det är vanligare bland arbetare, bland ekonomiskt utsatta och bland låginkomsttagare att röka dagligen. 18

23 Mönstret för utvecklingen av rökningsrelaterade dödsfall stämmer väl överens med vad man kan förvänta sig av konsumtions- och försäljningsstatistiken. Dödligheten har minskat bland männen men bland kvinnorna har nedgången varit mindre. 6 Regionalt 6.1 Ung i Värmland De regionala källorna att hämta data från är brottsstatistik från Polismyndigheten, drogvaneundersökningen Ung i Värmland som Karlstad Universitet genomför vart tredje till fjärde år och Liv och hälsa som Landstinget också genomförs med samma intervall. Någon ny Ung i Värmland och Liv och hälsa har inte genomförts sedan förra årsrapporten, därför finns inte resultat från dessa redovisade i denna årsrapport. 6.2 Uppgifter från polismyndigheten i Värmland Polisens statistik visar upptäckta och/eller anmälda brott, inte den faktiska brottsligheten. Det totala antalet anmälda brott har minskat i Värmland under Narkotikabrott i Värmland Kommentar: Detta är så kallade egeninitierade anmälda brott vilket innebär brottslighet som uppdagas genom polisens insatser. Ju mer polisen satsar mot en viss typ av brottslighet desto fler brott anmäls och här utgörs merparten av ringa narkotikabrott eget bruk. Polismyndigheten har särskilt fokus på unga lagöverträdare. 19

24 Brott mot alkohollagen Värmland Kommentar: Se ovan. Polisen har sedan ett antal år prioriterat den yttre verksamheten att bekämpa den illegala alkoholen främst ungas drickande. Drograttfylleri, Värmland Kommentar: All personal i yttre tjänst har utbildats i Drogtecken och symptom. Polisens kontroller i trafiken har utöver trafiksäkerhetsarbetet kommit att bli ett viktigt verktyg i kampen mot annan brottslighet. Särskilt vaneförbrytare färdas ofta drogpåverkade i trafiken. Därför är direktiven att inte enbart kontrollera nykterhet (alkohol) utan även om drogpåverkan kan misstänkas. Också detta är till största delen egeninitierade insatser. 20

25 Rattfylleri, Värmland Kommentar: Polisen i Värmland har vid sidan av de tre storstadsmyndigheterna genomfört flest akoholutandningsprov så kallade blås i landet. Det nationellt satta målet om LAU-prov har överträffats med mer än 100 %. En optimistisk förhoppning om att detta intensiva arbete ger en preventiv effekt? Misshandel, Värmland Kommentar: Våldsbrotten är till % alkoholbetingade. Polisen har sedan 2007 haft en särskild inriktning mot våld i offentlig miljö bröts ökningen av antalet anmälda misshandelsbrott för första gången sedan Om det är ett trendbrott och effekt av polisens insatser är för osäkert att uttala sig om. 7 Reflektion över 2010 års verksamhet Den strategiska ledningsgruppen för ANDT-frågor, Samhällsråd Värmland, upplevs som positiv för samordningen av aktörer på länsnivå. Planerade aktiviteter i verksamhetsplanen för 2010 har genomfört, med ett ökat antal och nöjda deltagare som t ex de samordnarträffar, nätverksträffar och möten med referensgrupperna som arrangerats. Några utbildningsdagar har ställts in pga få deltagare. Småkommunsatsningen har upplevts positiv av alla inblandade parter. Bidragande faktorer: - nära samarbetet mellan Örebro läns och Värmlands län, både på kommun och länsnivå - kravet på samordnarfunktion, styrgrupp på hög nivå, genomförandeplaner 21

26 I och med att alla 27 kommuner deltagit i satsningens opinionsinsats, Stoppa langningen, med både arbetsinsats och pengar, har alla fått mycket valuta för liten insats. Satsningen har nu avslutats som projekt men ambitionen är att arbetet skall fortsätta i någon form. Arbetet med Skolan förebygger, har intensifierats under 2010 då Värmland deltog i FHI:s projekt Skolan förebygger 2 och en projektledare kunde anlitas på halvtid. Utbildning och nätverksträffar har erbjudits i de metoder som redan påbörjats under FHI:s pilotarbete i länet som SET, MI, ÖPP och Komet. En utmaning blir att bibehålla det som påbörjats utan fortsatta externa resurser för Skoluppdraget. Det tobaksförebyggande arbetet i länet har fått ett uppsving, då flera projekt påbörjats. Länsstyrelsen har varit huvudman för två, ett där man utvecklat tematillsyn i samverkan med kommunerna och ett där, en länsresurs anställts på viss tid, för att vara ett stöd för kommunerna i att starta upp tobaksförebyggande insatser. Tobaksfri.nu, som är ett brett samverkansprojekt i norra Värmland har varit en kunskapskälla i arbetet. Det har växt fram ett hållbart, spännande och givande samarbete mellan frivilligorganisationer och offentliga verksamheter kring barn i riskmiljöer, inom nätverket Se Mig och i den referensgrupp som finns inom länssamordnaruppdraget. Organisationen av det förebyggande arbetet på lokal nivå har fortsatt utvecklats med samordningsfunktioner/kontaktpersoner med tydligt mandat, fungerande styrgrupper och styrdokument som följs upp i de flesta kommunerna. Kommunerna har i högre grad än tidigare samverkan med andra myndigheter och organisationer som också är aktiva inom området, som polisen, landstinget, Trafikverket och olika frivilligorganisationer. Alla kommuner arbetar med Skellefteåmodellen, som innebär att man erbjuder personer som tas för rattfylleri, samtal hos socialtjänsten inom minst 48 timmar. Polismyndigheten arbete utifrån Kronobergsmodellen i hela länet som innebär att polisen förverkar den alkohol som ungdomar bär på, skriver en anmälan och kontaktar deras föräldrar. Detta har resulterat i mindre våldsbrott i tätorter och färre ungdomar som bär på alkohol i offentlig miljö. 22

27 8 Verksamhet 2011 Verksamheten kommer att drivas vidare utifrån uppdragen till de regionala myndigheterna och utifrån lokala och regionala förutsättningar och behov. Ur verksamhetsplanen för 2011 Lansering av den nya nationella ANDT-strategin, 4 maj Framtagande av nytt länsdokument-andt, förslag på remiss hösten 2011 Handledning och stöd till kommunerna Samordnar- och nätverksträffar Kvalitetssäkring av tidigare insatser, ÖPP, SET, MI, Kronobergsmodellen Samverkan med frivilligorganisationer, uppmärksamhetsvecka v. 7 och v. 47 Hemsidan Utbildninginsatser: ANDT och trafiken, SMADIT-konferens 29 mars ANDT i arbetslivet, konferens 27 oktober 25 januari, Tobakstillsyn 31 mars utbildning om kulturskillnader för alkoholhandläggare 28 och 29 april utbildning för politiker i nya alkohol- och tobakslagen Utbildning i krogtillsyn för polisen Nära samverkan med andra aktörer som bedriver verksamhet som tangerar ANDT-området som landstingets enhet för Folkhälsa och samhällsmedicin och Region Värmlands projekt Nya perspektiv och dess arbetsgrupper. Projektidéer 2011, utveckling av Småkommunsatsningen och dopnings projekt med fokus på kunskaps- och informationsspridning till utvalda målgrupper. För mer information om verksamheten 2011, finns verksamhetsplanen att läsa i sin helhet på 9 Litteratur Tal om alkohol 2010 en statistisk årsrapport från monitor-projektet SoRAD - Forskningsrapport nr 60, Stockholms Universitet, 2010 Regeringens åtgärdsprogram ANDT 2010 CAN Rapport 125 Drogutvecklingen i Sverige 2010 Folkhälsopolitisk rapport 2010, framtidens folkhälsa allas ansvar, Statens folkhälsoinstitut Opublicerat Uppgifter från de lokala samordnarna i kommunerna Uppgifter från Folkhälsa och samhällsmedicin Uppgifter från polismyndigheten i Värmland 23

28 Länsstyrelsen Värmland, Karlstad,