Lipidevaluering. Teoretisk lab för studenter på läkarprogrammet, termin 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lipidevaluering. Teoretisk lab för studenter på läkarprogrammet, termin 3"

Transkript

1 Lipidevaluering Teoretisk lab för studenter på läkarprogrammet, termin 3 Reviderad HT 2010 av Erik Boberg, Bosse Berggren, Stergios Kechagias och Jakob Ström Uppdaterad VT 2013 av Julia Slezak

2 Introduktion Dessa fall är tänkta att stimulera till befästande och utvidgande av dina kunskaper om analyser av lipider genom eget funderande, läsande av fallkommentarer samt genom samtal med dina kursare och amanuenser. För optimalt utnyttjande av detta tillfälle följer här några tips: Arbeta gärna två eller tre tillsammans så att ni kan samtala om de tre olika fallen. Till varje fall hör en sida med labsvar. När du läser frågorna kommer du få veta när du ska titta på lablistan. Tjuvtitta helst inte innan! Varje fall har tillhörande kommentarer. Kommentarerna är inte specifikt uppdelade efter varje fråga utan tanken är att ni försöker er på att besvara alla frågor först, och sedan läser igenom kommentarerna. Den första frågan på varje fall är mer kliniskt orienterad och tänkt att väcka er nyfikenhet. Bli inte oroade om ni inte kan ge ett fullständigt svar på denna. Ta hjälp av amanuenserna om du undrar något, kör fast eller vill ha något utvecklat!

3 Lipidevaluering, fall 1 Man 52 år: Tidigare väsentligen frisk man som söker dig som distriktsläkare på grund av tilltagande trötthet. Nuvarande sjukdomar och aktuellt: Senaste halvåret känt sig allt mer orkeslös. Ingen ökad andfåddhet eller bröstsmärtor vid gång. Har gått upp i vikt de sista åren, väger nu 90 kg. Tycker inte om att motionera. Tidigare sjukdomar: Väsentligen frisk. Socialt: Arbetar som säljare med provisionsbaserad lön. Stillasittande arbete med mycket stress. Rökt sedan 18 års ålder, ca 20 cigaretter dagligen under 34 år. Alkohol vid högtidliga tillfällen. Systern dött i bussolycka för 6 månader sedan. Hereditet: Båda föräldrarna döda i 75-årsåldern. Inga kända blodfettsrubbningar i släkten. Kost: Äter mycket smörgås, älskar charkuteripålägg, är intresserad av matlagning och gör själv syltor och feta korvar. Status: At: MoS: Överviktig man. Inga arcus corneae, xantom eller xanthelasma. U.a. Ytl lgll, thyr: Palp u.a. Cor: Pulm: Regelbunden rytm. Inga blås- eller biljud. Vesikulära andningsljud bilateralt. Bltr: 160/85 Pt-Längd: Pt-Massa: 178 cm 92 kg

4 1. Ge förslag på prover du vill ta för att komma närmare orsaken till hans trötthet! Vilka är dina differentialdiagnoser? 2. Varför är det motiverat att kontrollera denne mans lipidstatus? 3. Vilka prover bör ingå i ett lipidstatus? Hur skall mannen förbereda sig inför provtagningen? Finns det några lipidprover som kan tas redan vid det aktuella besöket? 4. Då trötthet är ett ospecifikt symptom bestämmer du dig för att ta en ganska omfattande provtagning med leverstatus, njurstatus, blodstatus och inflammationsprover. Vilka prover är det specifikt du vill ta? Titta nu på provsvaren på nästa sida! 5 a. Vad tror du är orsaken till hans förhöjda levervärden? 5 b. Vad mäter man med kvoten ApoB/ApoA1 och vad ger kvoten för information i det här fallet? 5 c. Hur förhåller sig det relativt nya provet non-hdl-kolesterol till LDL-kolesterol respektive ApoB/ApoA1? 6. Du bestämmer dig för att dessutom mäta nivån av Lp(a) hos patienten. Vad är Lp(a) och varför vill du mäta denna? 7. Ge förslag på möjliga behandlingsmetoder för hans blodfettsrubbning! Beskriv verkningsmekanismen för ditt huvudsakliga förslag!

5 Laboratorieanalyser, fall 1 Analys Enhet Svar Referensområde B-Hemoglobin g/l 145 m kv B-EVF % 45 m kv B-EPK /L 5,1 m 4,5-5,5 kv 4,0-5,0 B-Ery-MCV fl B-Ery-MCHC g/l B-Ery-MCH pg B-LPK 10 9 /L 8,2 3,5-8,8 B-TPK 10 9 /L S-Na mmol/l S-K mmol/l 3,9 3,5-5,0 S-Ca korr mmol/l 2,42 2,15-2,65 S-Kreatinin mmol/l P-Albumin g/l P-ALP µkat/l 1,5 0,6-1,8 P-γGT µkat/l 1,1 m 0,2-1,3 kv 0,1-0,8 P-ALAT µkat/l 1,6 m <1,2 kv 0.70 P-ASAT µkat/l 1,3 m <0.76 kv <0.60 P-LD µmol/l 8 <8,0 P-Bilirubin µmol/l 2 <26 B-SR mm/h 10 m 1-12 kv 1-20 B/S-CRP mg/l <10 <10 fp-glukos mmol/l 6,5 3,1-6,0 B-HbA1c mmol/mol 46 <50år >50år S-TSH mu/l 2, S-Fritt T4 pmol/l fs-kolesterol mmol/l 6,0 <50år >50år fs-triglycerider mmol/l 4,1 <50år >50år fs-hdl-kolesterol mmol/l 0,89 m >0.8 kv >0.9 P-Apo B g/l 1,0 Önskvärd nivå < 0,9 Förhöjd risk > 1,2 P-Apo A1 g/l 0,95 Förhöjd risk: m < 1,15, kv < 1,25 P-ApoB/ApoA1-kvot - 1,05 Förhöjd risk m > 0,9 kv > 0,8 Önskvärd nivå m < 0,7 kv < 0,6 S-Lp(a) mg/l 563 <300 U-albumin g/l 0,031 <0,025 U-albumin/kreatinin-kvot mg/mmol 5,4 m <2,5, kv <3,5 EKG: Sinusrytm, frekvens 70. Vänsterförskjuten el-axel. Höga R-amplituder lateralt och S-amplitud i V1. Diskreta ST-T förändringar lateralt.

6 Svarsförslag och kommentarer, fall 1 Några förslag på sjukdomar som man kan tänka på vid symptomet trötthet: Rubbningar i tyroideahormoner (TSH, fritt T4), anemi (hemoglobin), diabetes (fp-glukos, HbA1c), hypo-/hyperkalcemi (korrigerat P-Ca), depression, hjärtsvikt, sömnapnésyndrom. Du kontrollerar även leverstatus (ASAT, ALAT, ALP, Bilirubin), njurstatus (Na, K, Kreatinin, U-albumin/kreatininkvot), blodstatus (Hb, blodkroppskonstanter, LPK, TPK) och inflammationsprover (CRP, SR). Den här mannen uppvisar flera av de kända riskfaktorerna för hjärt-/kärlsjukdom. Han är överviktig (BMI c:a 29), hypertoniker (BT 160/85), rökare och har en stressig vardag. Då du i största möjliga mån vill reducera hans riskfaktorer är det värdefullt att få reda på om han dessutom har en hyperlipidemi, som i så fall kan behöva behandlas på något sätt. Blodtryck är dynamiskt och mätningen kan påverkas av många faktorer, bland annat vitrockssyndromet, därför bör man mäta det två till tre gånger med någon veckas intervall innan man börjar fundera på blodtryckssänkande behandling. SCORE-diagrammet ( är ett värdefullt hjälpmedel när man bedömer dessa patienter. Ett lipidstatus har tidigare ofta bestått av följande prover: HDL-kolesterol, LDL-kolesterol, totalkolesterol och triglycerider. LDL-kolesterol beräknas med Friedewalds formel (Totalkolesterol 0,45 x Triglycerider HDL-kolesterol = LDL-kolesterol). Eftersom triglycerider är ett fasteprov (ingen mat 12 timmar före provtagningen) brukar patienter få komma tillbaka på en planerad provtagning. Patienter bör undvika alkoholintag under 2-4 dagar före provtagningen samt avstå från att börja banta. Under år 2012 har det skett en förändring i och med att många studier visat att non-hdl-kolesterol ( dvs totalkolesterol minus HDLkolesterol) är en bättre prediktor för kardiovaskulär risk än LDL-kolesterol; särskilt hos patienter med diabetes, metabolt syndrom och/eller hypertriglyceridemi. I Landstinget i Östergötland ingår därför i fp- Lipidstatus : HDL-kolesterol, totalkolesterol, Non-HDL-kolesterol, triglycerider samt (fortfarande) LDLkolesterol. Man kan även beställa ett paket med prover som kallas för P-Non-HDL-kolesterol och i detta ingår HDL-kolesterol, totalkolesterol och Non-HDL-kolesterol. Till de sista proverna behöver patienten inte vara fastande. Målvärdet för non-hdl-kolesterol är beroende av patientens kardiovaskulära risk och inom Landstinget i Östergötland är målvärdenamellan 2,6 mmol/loch 3,8 mmol/l (såsom riktlinjerna för LDLkolesterol plus 0,8 mmol/l). För sekundärprevention gäller 2,6 mmol/l. I de europeiska riktlinjerna finns mer att läsa om hur man resonerar kring lipidanalyser (Reiner Z, Catapano AL et al. ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias. European Heart Journal, 2011;32: ). Märk dock att man i nuläget i Sverige oftare mäter apo B än non-hdl-kolesterol, till skillnad från praxis i engelsktalande länder.. Apo B är det apolipoprotein som sitter på VLDL, IDL och LDL partiklar. Det sitter exakt ett ApoB på varje partikel varför bestämning av detta protein ger en kvantifiering av antalet aterogena apolipoproteiner i patientens blod. LDL-kolesterol är å andra sidan ett koncentrationsmått, varför en patient med många, små LDL-partiklar kan ha samma LDL-kolesterol som en person med färre och större LDL-partiklar. De små LDLpartiklarna tros vara mer aterogena än de större, varför en kvantifiering kan utgöra ett bättre mått på kardiovaskulär risk. ApoA1 är ett apolipoprotein som enbart sitter på HDL-kolesterolpartiklar, och koncentrationen av detta protein i plasma återspeglar därför väsentligen koncentrationen av HDL-partiklar, vilka anses ha en skyddande effekt mot aterosklerosuppkomst. Kvoten ApoB/ApoA1 ger ett mått på relationen mellan LDL- och HDL-kolesterol hos patienten och kan användas som en riskmarkör för hjärt- och kärlsjukdom. Mätning av apolipoproteiner kräver inte att patienten är fastande utan kan göras direkt vid det första besöket. Om man jämför hur bra olika lipidprover är på att skatta kardiovaskulär risk så är ApoB/ApoA1-kvoten bättre än non-hdl-kolesterol. Båda dessa är naturligtvis bättre än LDL-kolesterol.

7 Lp(a) består av en LDL-partikel omgiven av ytterligare ett apolipoprotein Apo(a). Apo(a) är bundet till ApoB hos dessa partiklar. Lp(a) kan inte binda LDL-receptorn, detta troligen då Apo(a) pga sin storlek förhindrar inbindning av ApoB till denna. Det är visat att höga nivåer av Lp(a) är en stark, oberoende riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke. Apo(a) har många likheter med plasminogen. Man tror att molekylen därför kan påverka fibrinolys- eller koagulationssystemet och därmed öka trombosrisken hos individer med höga koncentrationer av Lp(a). Nivån av Lp(a) är individuell, relativt konstant, och verkar bestämmas framför allt av genetiska faktorer. Livsstilsfaktorer och kost förändrar inte nivåerna nämnvärt. De kan inte heller sänkas med hjälp av kolesterolsynteshämmare (statiner). Nivån av Lp(a) har trots detta en plats i kartläggningen av en patients kardiovaskulära risk. Detta då man hos en individ med höga nivåer av Lp(a) kan intensifiera behandlingen mot påverkbara riskfaktorer för att få ned den totala kardiovaskulära risken. Levern omvandlar glukos till fett via glykolys och fettsyresyntes. Den tar också upp fett då den tar upp LDL, IDL och chylomikronrester. Uttransporten sker via syntesen av VLDL. Syntesen av VLDL hämmas av en stegring av insulin (för att minska konkurrensen om perifert LPL med chylomikroner efter en måltid). Insulin stimulerar vidare fettsyresyntes och minskar beta-oxidation av fettsyror. Mannen har något förhöjda transaminaser utan andra tecken till leverskada i provtagningen. Mest sannolikt är att dessa uppstått på grund av en leversteatos (Non-Alcoholic Fatty Liver Disease - fettlever ) som han har fått till följd av inlagring av fett i levern. Personer med fetma har ofta en nedsatt känslighet för insulin (insulinresistens). Detta tillstånd utgör början till insjuknande i diabetes typ II. Insulinkänsligheten sjunker till en början enbart hos perifer vävnad och inte hos levern. Detta leder till att levern exponeras för mer insulin (då insulinnivåerna i kroppen måste stiga pga den perifera resistensen). De stegrade insulinnivåerna hämmar nedbrytning av fett i levern och stimulerar nysyntes av fettsyror. De minskar också uttransporten pga sänkt VLDL-syntes. Sammantaget leder detta till ökat fettinnehåll i hepatocyterna. Fettinlagringen ger lindriga skador på hepatocyterna (genom induktion av inflammation, troligen delvis pga lipidperoxidering i hepatocyterna och genererandet av ROS) och kan därmed skapa en frisättning av transaminaser. Förhöjd albumin/kreatinin-kvot i urinen indikerar början till njurskada (proteinuri) och upptäcks tidigare med denna metod än med vanlig urinsticka, som enbart detekterar makroalbuminuri. På urinlaborationen på termin 2 har ni även använt Micralstickor som kan detektera mikroalbuminuri. Patienten bör informeras om att om man tränar hårt dagen innan provet (provet tas på morgonurin), så kan man få falskt positivt prov. 2 av 3 prov ska vara positiva, för att man ska säga att patienten har mikro- eller makroalbuminuri. Detta prov ingår i årskontrollsproverna till alla med diabetes, åtminstone typ 1-diabetes. Det bör också kontrolleras på patienter med hypertoni och patienter med sjunkande njurfunktion. Mikroalbuminuri definieras som albuminnivåer mellan mg albumin, över 300 mg är det makroalbuminuri. För att minska eller normalisera mikroalbuminuri används ACE-hämmare och/eller Angiotensinreceptorblockerare (ARB). Behandling av den här patienten kan ske med till exempel statiner. Denna grupp av läkemedel minskar kolesterolnivåerna genom att hämma det hastighetsbegränsande enzymet i den endogena syntesen av kolesterol (HMG-CoA-reduktas). Livsstilsförändringar är givetvis också mycket viktiga för den här patienten om han vill minska sin kardiovaskulära risk. Rökstopp är troligen den viktigaste enskilda livsstilsförändringen han kan genomföra! Utöver detta ger viktreduktion en bättre lipidprofil (minskade triglycerider och LDL i blod, samt ökat HDL) och sänker blodtrycket. Ett högre intag av fleromättat fett och fibrer, samt ett minskat intag av kolesterol (äggulor, animaliskt fett och smör är rikt på kolesterol) sänker kolesterolnivåerna. Fysisk aktivitet och moderat alkoholkonsumtion höjer HDL-kolesterol i blodet.

8 Lipidevaluering, fall 2 Man 41 år: Kommer in medvetslös med ambulans efter att en granne funnit honom ståendes redlöst berusad bredvid sin nya Mercedes på garageuppfarten. Senaste veckan stora problem med äktenskapet. Hans fru är på väg att ingå skilsmässa och flyttade till ett vandrarhem för två dagar sedan. När grannen fann honom hade han ett stort slagträ i handen och skulle just till att slå in vindrutan på bilen. Grannen lyckades dock övermanna honom, varpå han förlorade medvetandet. Socialt: Arbetar som jurist på en statlig myndighet. Grannen berättar att din patient i många år haft alkoholproblem, men vägrat söka vård. Hans fru har blivit allt mer frustrerad och orkar nu inte längre. Tidigare sjukdomar: Drabbades av Minimal Change Disease i tonåren. Tillfrisknade på prednisolonbehandling och har inte haft några återfall sedan dess. Status: At: Medvetslös. RLS 5, dvs ej kontaktbar men gör undandragande rörelser vid smärtstimulering Mos: Fri luftväg. Oretade slemhinnor. Pulm: Jämnt andningsmönster. Andningsfrekvens 8/min. Cor: Regelbunden rytm, inga hörbara bi- eller blåsljud. Bltr: 150/90 Saturation (SO2): 96% på luft. Neurologiskt: Likstora pupiller med bevarad ljusreflex. Extremitetsreflexer lättutlösta och sidlika. Hudkostym: Inga tecken på yttre trauma.

9 1. Ge förslag på sjukdomar/tillstånd du bör ha i åtanke när en patient inkommer medvetslös. Vilka utredningar vill du göra för att bekräfta/dementera dessa misstankar? I din utredning finner du bland annat en promillehalt på 5,6. Du övervakar hans andning noggrant och lägger honom på en vårdavdelning där han efter hand kvicknar till. Under morgonronden bestämmer du dig för att utreda hans leverfunktion med tanke på den uttalade alkoholanamnesen. Som ett led i denna utredning beställer du även ett lipidstatus som du får svar på efter ett par dagar. 2. Hur kan levern använda alkohol för att utvinna energi? 3. Hur påverkar detta energiintag leverns metabolism? 4. Vad skulle hans leverprover kunna visa? 5. Titta sedan på proverna. Varför tror du att han har fått de rubbningar som du ser? I samband med hans insjuknande i Minimal Change Disease (MCD se förra sidan) i ungdomsåren noterades ett lipidstatus med kraftigt förhöjda LDL- och VLDL-nivåer. Dessa normaliserades efter att han återhämtat sig från sjukdomen. (Ni har sannolikt ej börjat läsa om glomerulonefriter ännu, så det här är lite överkurs, men illustrerar en intressant mekanism för hur proteiner och lipider hänger ihop) 6. Vad händer vid MCD? Vilka symptom borde det innebära att patienten söker med? 7. Ge ett förslag på mekanismen bakom hans dåvarande lipidstegring!

10 Laboratorieanalyser, fall 2 Analys Enhet Svar Referensområde B-Hemoglobin g/l 137 m kv B-EVF % 41 m kv B-EPK /L 3,9 m 4,5-5,5 kv 4,0-5,0 B-Ery-MCV fl B-Ery-MCHC g/l B-Ery-MCH pg B-LPK 10 9 /L 8,8 3,5-8,8 B-TPK 10 9 /L S-Na mmol/l S-K mmol/l 3,9 3,5-5,0 S-Kreatinin mmol/l P-Albumin g/l P-ALP µkat/l 1,7 0,6-1,8 P-γGT µkat/l 2,0 m 0,2-1,3 kv 0,1-0,8 P-ALAT µkat/l 1,9 m <1,2 kv 0.70 P-ASAT µkat/l 3,1 m <0.76 kv <0.60 P-LD µkat/l 6,0 <8,0 P-Bilirubin µmol/l 25 <26 P-Bilirubin, konjugerat µmol/l 2 <4 S-CDT (fraktion) % 3,7 <1,9 B-SR mm/h 11 m 1-12 kv 1-20 B/S-CRP mg/l <10 <10 P-Troponin T (0, 6 och μg/l < 0,01/<0,01/<0,01 <0,01 12h) P-glukos mmol/l 3,5 3,1-6,0 S-etanol mmol/l 149 (motsvarar en 0 promillehalt på 5,6) fs-kolesterol mmol/l 5,3 <50år >50år fs-triglycerider mmol/l 5,6 <50år >50år fs-hdl-kolesterol mmol/l 0,8 m >0.8 kv >0.9 EKG: Visar jämn sinusrytm, 65 slag/min. Inga tecken till ischemi. DT-huvud: Inga tecken till blödning eller expansiv process. Inga tecken till infarkt. Rtg pulm: Normalstort hjärta, inga tecken till stas. Ingen pneumothorax. Enstaka atelektaser basalt bilateralt. Inga infiltrat. UL njurar: Normalstora njurar bilateralt. Inga parenkymförändringar. Ingen hydronefros.

11 Svarsförslag och kommentarer, fall 2 Förslag på tillstånd att utreda vid medvetslös patient: - Andningsinsufficiens: Kontrollera att fri luftväg finns. Lyssna efter andningsljud. Undersök bröstkorg och hals (brutna revben, punkterad lunga - pneumothorax). - Encefalit/meningit: infektionsprover, blododling, lumbalpunktion, CT-skalle (mest för att utesluta annat, man ska påbörja behandling mot encefalit/meningt på misstanke) - Hjärnblödning: Neurologstatus, CT-skalle - Diabeteskoma pga hypoglykemi eller ketoacidos: P-glukos, blodgas på artärblod. - Intoxikation: intoxprover etanol, metanol och paracetamol utvidga med andra prover vid mer specifik misstanke. Titta på pupillstorleken. - Infektion med sepsis: CRP, Leukocyter, blodgas, odlingar, lungröntgen/ul njurar för att hitta infektionsfokus om misstanke. Cirkulatoriskt status (chock?). - Hjärtinfarkt: EKG, troponiner, cirkulatoriskt status. Alkohol metaboliseras i levern i två steg enligt nedan: NAD+ Etanol Acetaldehyd Acetat Alkoholdehydrogenas (ADH) Acetaldehyddehydrogenas NADH + H+ NAD+ (ALDH) NADH + H+ Vidare metabolism till koldioxid och vatten Vid båda dessa reaktioner genereras NADH. NADH är en energirik elektronbärare som används i det första steget i elektrontransportkedjan vid syntes av ATP, levern får alltså all energi den behöver från alkoholintaget. NADH hämmar citronsyracykeln på grund av hämning av aktiviteten hos flera av dess enzymer. Detta leder till att Acetyl-CoA istället blir tillgängligt som substrat för fettsyresyntes. Leverns fettsyresyntes stimuleras av tillgång till de substrat som syntesen kräver, det vill säga Acetyl-CoA och NADH. Slutresultatet blir att levern syntetiserar fettsyror, konstruerar triacylglycerol genom att fästa dem till glycerol och slutligen paketerar produkten i VLDL-partiklar som skickas ut i blodet. Etanol är även en potent hämmare av lipoproteinlipas. Denna hämning gör att upptag av VLDL till perifer vävnad minskar och bidrar starkt till hypertriglyceridemin man ser efter alkoholintag. Förutom dess effekter på levern ger kronisk alkohol-(över)konsumtion en hämmande effekt på benmärgen. Alla cellinjer hämmas, men trombocytproduktionen angrips först och hårdast. Därav den trombocytopeni som patienten har. Alkohol påverkar också erytrocyterna och ett vanligt tecken på för högt alkoholintag är en makrocytos (högt MCV). Differentialdiagnos vid högt MCV är bland annat brist på B-vitaminer, men då är oftast MCV över 110 fl. Patienten har MCV <110 fl vilket tillsammans med trombocytopeni gör kroniskt alkoholbruk en mer sannolik förklaring. Minimal Change Disease är en akut glomerulonefrit med okänd etiologi som framför allt drabbar barn och unga. Tar man en njurbiopsi av en drabbad patient så ser man inga histologiska förändringar vid ljusmikroskopi (därav namnet Minimal Change Disease). Det som händer vid sjukdomen är att podocyternas fotutskott utplånas, vilket förstör det glomerulära membranets selektiva permeabilitet. Förändringarna ses i elektronmikroskop. Sjukdomen ger ett nefrotiskt syndrom med stora förluster av protein i urinen. Proteinförlusterna leder i sin tur till ett minskat osmotiskt tryck i kapillärerna med vätskeutträde och ödem

12 som följd. Patienterna söker på grund av snabbt påkomna ödem. Svullnader runt ögonen, benen, armarna eller magen (ascites). Ödemen ger också ofta viktuppgång och trötthet. Ibland noterar patienten att urinen skummar på grund av den höga proteinhalten. Sjukdomen har ett relativt godartat förlopp och svarar oftast bra på behandling med kortikosteroider. Unga personer tenderar att svara bättre på behandling än äldre och löper en lägre risk för progress av njurskada med utvecklande av njursvikt. Återfall i sjukdomen är vanliga, men brukar upphöra efter puberteten. Orsaken till att hyperkolesterolemi är vanligt vid nefrotiskt syndrom är inte helt klarlagd, men man anser att den beror på en kompensatorisk ökning av proteinsyntes hos levern som svar på de stora förlusterna av proteiner (framförallt albumin) via urinen som patienterna får. Denna kompensatoriska proteinsyntesökning leder till en ökad syntes av VLDL, varför nivåerna av detta lipoprotein och av LDL, som ju är en nedbrytningsprodukt av VLDL, ökar. Lipidrubbningen går i regress när man framgångsrikt behandlat grundsjukdomen.

13 Lipidevaluering, fall 3 Man 35 år: Söker akut som jourfall p.g.a. hjärtklappning, diffusa stickningar till vänster i bröstet och oro. Nuvarande sjukdomar och aktuellt: Mycket stress i arbetet sista halvåret. Sista dygnet besvär av diffusa bröstsmärtor och hjärtklappning och söker p.g.a. oro för detta. Tidigare sjukdomar: Vårdad på infektionskliniken för 10 år sedan p.g.a. gulsot. Socialt: Direktör i tekniskt företag med stressande arbete. Röker ej. Måttligt med alkohol. Hereditet: Fader död 58 år gammal i hjärtinfarkt. Farbroder död 46 år gammal i hjärtinfarkt. Faster död 76 år gammal i hjärtinfarkt. Kusin död 20 år gammal i hjärtinfarkt. Kost: Uppger sig undvika fett och ägg i kosten. Status: AT: Cor: Pulm: MoS: Gott och opåverkat. Spänd. På ett flertal senor på handryggarna bilateralt ärtstora xanthom samt bilateralt spolformade uppdrivningar av hälsenor som vid hälsenxanthom. Regelbunden rytm, inga hörbara bi- eller blåsljud. Vesikulära andningsljud bilateralt. Retningsfria slemhinnor. Ytl lgll, thyr: Inga palpabla resistenser. Bltr: 125/80 Buk: Mjuk och oöm. Neurologiskt: U.a. Ögonbottnar: U.a. Pt-Längd: Pt-Massa: 173 cm 66.3 kg

14 1. Vilka analyser eller undersökningar beställer du akut med ledning av patientens symptom och sjukdomshistoria? Vilken sjukdom vill du utesluta akut? 2. Vilka fynd i anamnes och status ger misstanke om att patienten har en lipidrubbning? Vilka prover vill du i ett senare skede beställa för att verifiera detta och för att komma närmare orsaken till hans eventuella lipidrubbning? 3. Gå igenom laboratorieresultaten och tolka svaren. Uteslut eller verifiera om orsaken till sjukdomen är primär eller sekundär till annan sjukdom! 4. Man brukar dela in hyperlipoproteinemier efter vilken typ av lipoproteiner som ackumuleras i blodet (Fredrickson-klassifikation). Vilken typ av hyperlipoproteinemi har denna patient enligt denna indelning? Tillämpa Friedewalds formel för att komplettera provsvaren! 5. Vilken stor nackdel har Friedewalds formel? Vilka prover bör man komplettera med för att få ett bra mått på halten av LDL och HDL hos denna man? 6. Förklara de cellulära mekanismerna bakom patientens rubbning! Förklara även orsaken till de ytliga manifestationerna av hyperlipidemin som man observerar i status!

15 Laboratorieanalyser, fall 3 Analys Enhet Svar Referensområde B-Hemoglobin g/l 160 m kv S-Na mmol/l S-K mmol/l 4,1 3,5-5,0 S-Ca mmol/l 2,57 2,10-2,70 S-Ca korr. mmol/l 2,56 2,15-2,65 S-Fosfat mmol/l 0,79 0,70-1,50 S-Kreatinin mmol/l S-Urea mmol/l 5,8 3,0-9,0 P-Albumin g/l P-ALP µkat/l 1,23 0,6-1,8 P-ALAT µkat/l 0,60 m <1,2 kv 0.70 P-ASAT µkat/l 0,72 m <0.76 kv <0.60 P-LD µkat/l 6,0 <8,0 P-Bilirubin µmol/l 5 <26 P-Bilirubin, konjugerat µmol/l 1 <4 B-SR mm/h 11 m 1-12 kv 1-20 B/S-CRP mg/l <10 <10 S-TSH mu/l 2, S-Fritt T4 pmol/l P-Troponin T (0, 6 och μg/l < 0,01/<0,01/<0,01 <0,01 12h) fp-glukos mmol/l 5,9 3,1-6,0 fs-kolesterol mmol/l 11,0 <50år >50år fs-triglycerider mmol/l 0,7 <50år >50år fs-hdl-kolesterol mmol/l 0,53 m >0.8 kv >0.9 P-Apo B g/l 4,3 Önskvärd nivå < 0,9 Förhöjd risk > 1,2 P-Apo A1 g/l 0,6 Förhöjd risk: m < 1,15 k < 1,25 P-ApoB/ApoA1-kvot - 7,2 Förhöjd risk m > 0,9 k > 0,8 Önskvärd nivå m < 0,7 k < 0,6 EKG: Sinusrytm, 95 slag/min. Diskret sänkning av ST-sträckor lateralt. Inget tidigare EKG för jämförelse.

16 Svarsförslag och kommentarer, fall 3 Obehag i bröstet, hjärtklappningar och oro, tillsammans med hans hereditet gör att du vill utesluta att han har drabbats av en hjärtinfarkt. Du beställer därför troponin T och tar ett EKG. Du misstänker att han i grunden har en hyperlipidemi på grund av de ytliga manifestationerna (handleds- och hälsenexanthom) som du finner i status, samt på grund av hans starka hereditet för hjärt- och kärlsjukdom (framför allt den tidiga debuten av sjukdomen hos hans släktingar är anmärkningsvärd). En tumregel gällande hereditet är att fråga om släktingar med sjukdomsdebut före 65 års ålder. När man stöter på en patient med misstänkt lipidrubbning bör man utreda om rubbningen är sekundär till någon annan sjukdom eller inte. De sjukdomar man främst tänker på är då njursvikt (S-kreatinin, urea), leversvikt (ASAT, ALAT, bilirubin), hypotyreos (S-TSH, fritt T4) och diabetes (fp-glukos). Även alkoholmissbruk kan ge hyperlipidemi. (Då höga nivåer av triglycerider ökar risken för pankreatit, bör man även ta prov på pankreas-amylas och CRP vilka är förhöjda vid sjukdom.) Familjär hyperkolesterolemi (FH) är en autosomalt dominant ärftlig sjukdom som kan orsakas av en stor mängd mutationer i genen för LDL-receptorn eller i genen för ApoB. Dysfunktionen förhindrar upptag av LDL till levern och till perifer vävnad. När upptaget inte längre sker stiger nivåerna av LDL-kolesterol i blodet. Makrofagernas scavenger-receptorer tar istället upp en allt större del av LDL-kolesterolet. På grund av lipidupptaget omvandlas makrofagerna till skumceller som lagras in kärlväggar, vilket leder till en accelererad ateroskleros och med detta en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom tidigt i livet. De ytliga manifestationerna av hyperkolesterolemin (xanthom på dorsalsidan av händer, armbågar, knän och achillessenorna, samt arcus senilis corneae) beror på att skumceller förutom i kärlväggar, även ansamlas i hud, senor och cornea. Heterozygot FH har en prevalens av c:a 1/500 och är därmed en av de vanligaste ärftliga sjukdomarna med enbart en muterad gen. De drabbade individerna har hyperkolesterolemi från födseln, men upptäcks vanligen inte förrän vid rutinundersökningar i vuxen ålder, eller på grund av att man detekterar ytliga manifestationer av hyperkolesterolemi eller symptomatisk kranskärlssjukdom. Det händer även att utredningar görs på barn ifall en förälder, eller annan nära släkting, har en känd ärftlig sjukdom. Då får barnläkare ta ställning till om läkemedel ska användas i preventivt syfte. Eftersom sjukdomen är dominant ärftlig har ofta flera av patientens syskon och flera släktingar på antingen moderns eller faderns sida drabbats. Det är vanligt att flera nära släktingar tidigt drabbats av hjärtinfarkt eller annan sjukdom relaterad till ateroskleros. FH är hyperlipidemi av typen IIa enligt Fredrickson-klassifikationen. Vid hyperlipidemi typ IIa är LDLkolesterolet i blodet förhöjt. Triglycerider är normala. LDL-kolesterolet i fallet beräknas med Friedewalds formel (ej användbar om triglycerider > 4,5mmol/l): Totalkolesterol 0,45 x Triglycerider HDL-kolesterol = LDL-kolesterol (11,0 0,45 x 0,7 0,53 = 10,2) Vid misstanke om familjär hyperlipidemi bör man i ett tidigt skede i utredningen mäta ApoA1/ApoB-kvoten. Friedewalds formel approximerar kolesterolinnehållet i VLDL-partiklarna till 45%, något som stämmer mindre och mindre väl med verkligheten ju högre triglyceridnivåer man har, eftersom att man vid överproduktion av VLDL ofta producerar större och triglycerid-rikare VLDL-partiklar. Vid P-triglycerider > 3,9 mmol/l betraktas formeln som allt för osäker och många laboratorier (inklusive det på US i Linköping) svarar inte ut beräknat P-LDL vid dessa nivåer.

Teoretisk lab för studenter på läkarprogrammet, termin 3 Reviderad HT 2010 av Erik Boberg, Bosse Berggren, Stergios Kechagias och Jakob Ström

Teoretisk lab för studenter på läkarprogrammet, termin 3 Reviderad HT 2010 av Erik Boberg, Bosse Berggren, Stergios Kechagias och Jakob Ström Lipidevaluering Teoretisk lab för studenter på läkarprogrammet, termin 3 Reviderad HT 2010 av Erik Boberg, Bosse Berggren, Stergios Kechagias och Jakob Ström Introduktion Dessa fall är tänkta att stimulera

Läs mer

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014

Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 STUDENT Fall 1. Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 2_7 sidor_14 poäng Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 8 Fall för Klassundervisning (titta gärna på fallen före) Reviderad juli 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning

Läs mer

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder:

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: MEQ2 DX3 VT13 facit Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: Hittad på golvet av hustrun idag vid 17-tiden. Hon såg maken, som

Läs mer

Skrivtid: Nummer:...

Skrivtid: Nummer:... 1 Skrivning 3, HT 2010 2010-11-04 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 2 1. Du träffar under AT på Mariefreds vårdcentral Lukas, 18 år som söker pga ändtarmsbesvär. Han har sin mamma med sig som

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Tack för att du har tagit prover via Werlabs. Vi har nu tittat på dina värden, nedan följer en bedömning.

Tack för att du har tagit prover via Werlabs. Vi har nu tittat på dina värden, nedan följer en bedömning. Hej Emil! Se blodprov från 16 mars 2018 Läkarens kommentar Spara () Tack för att du har tagit prover via Werlabs. Vi har nu tittat på dina värden, nedan följer en bedömning. Vänligen klicka på Visa Mer

Läs mer

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Diabetes Fallseminarium T STUDENT

Diabetes Fallseminarium T STUDENT Diabetes Fallseminarium T6 2018 STUDENT 1. Akutmottagning Målare Bengt med bukfetma 35-årig gift manlig målare. Hereditet typ 2 diabetes. Tidigare frisk. Sedan flera månader ökad trötthet och törst. Minskat

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasare2

Peter Fors Alingsås Lasare2 Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar 1/7 Integrerad MEQ-fråga 1 DX5 111116 Maxpoäng 23 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng Delexamination 2 restskrivning 2011-04-26 1(8) Integrerad MEQ fråga 2 Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning 2011 04 26 Totalt 21 poäng skrivningsnummer:. Anvisning: Frågan är uppdelad på åtta

Läs mer

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare.

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. SEMINARIUM SVK HT 2014/VT2015 Fall- medvetslöshet 1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. Dottern talade med patienten tidigare på dagen. Hon lät då förvirrad,

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv 6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p En tidigare väsentligen frisk 55 årig kvinna söker på medicinakuten för trötthet och andfåddhet vid ansträngning. Sista dagarna har hon även haft tryckkänsla i bröstet vid

Läs mer

INFEKTION FALL 1:INF. Lab: CRP 350, vita 22, trombocyter 380, kreatinin 200, Hb 150, ASAT 0,98, ALAT 0,90.

INFEKTION FALL 1:INF. Lab: CRP 350, vita 22, trombocyter 380, kreatinin 200, Hb 150, ASAT 0,98, ALAT 0,90. 66-årig man (Erik) söker på akuten med följande symtom; 3 dagars hög feber, pendlat mellan 39-40 grader successivt tilltagande produktiv hosta (rödbrunaktiga upphostningar) och andfåddhet vid djupa andetag

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT 1. Husläkarmottagning Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi

Familjär hyperkolesterolemi Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin HT poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin HT poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin HT 2014 2014-10-14 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Anemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak.

Anemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak. Anemifall 140925 Herman Nilsson-Ehle Sektionen f Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Mouna, 33 årig kvinna Född i Sverige, föräldrarna kommer från Irak. Arbetar som mellanchef

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Blodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, 2015. Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare

Blodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, 2015. Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare Blodlipider Dags för nya tider? Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare torbjorn.akerfeldt@akademiska.se EQUALIS-möte 23 oktober, 2015 Inst för medicinska vetenskaper Uppsala

Läs mer

Del 6 5 sidor 9 poäng

Del 6 5 sidor 9 poäng 5 sidor 9 poäng Anna, 43, söker akutmottagningen pga hög feber 39 grader, trötthet och hosta. Hon sjuknade för ca 1v sedan med lätt feber, halsont och hosta. Hon har möjligen känt sig litet allmänt trött

Läs mer

Del 3. 7 sidor 13 poäng

Del 3. 7 sidor 13 poäng 7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT poäng MEQ 2

DX2. Klinisk Medicin HT poäng MEQ 2 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Delexamination MEQ 19 poäng

Delexamination MEQ 19 poäng Delexamination 1 2016-10-11 MEQ 19 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida. Endast en sida

Läs mer

FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI

FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI En informationsbroschyr för vårdpersonal och patienter med hyperkolesterolemi Originalproduktion av Dr Leiv Ose, januari 2012 Uppdaterad av Dr Lennart Nilsson, juni 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

1. Innan du går vidare med riktad anamnes och status funderar du över möjliga diagnoser. Nämn de tre mest sannolika diagnoserna!

1. Innan du går vidare med riktad anamnes och status funderar du över möjliga diagnoser. Nämn de tre mest sannolika diagnoserna! MEQ DX1 VT 2014 Efter läkarexamen får du ett vikariat på vårdcentralen i Hallstavik. Till din mottagning kommer Göran med sin sambo Karin på ett bokat besök. Göran är 52 år och jobbar som egenföretagare.

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv Del 2. 6 sidor. Kalle 47 år, 18 poäng Kalle är född 1964, arbetar som sjukhusfysiker, är gift och har barn. Använder ingen tobak. Sedan 10-årsåldern tränat och tävlat i orientering dock ej på elitnivå.

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Coma. Lars Lind Akutsjukvården

Coma. Lars Lind Akutsjukvården Coma Lars Lind Akutsjukvården Genes till coma Hyperglykemi Hypoglykemi Stroke Skalltrauma Intox Leversvikt Njursvikt Myxödem Subarachnoidalblödning Elektrolytstörningar Epilepsi Korsakoff Arrytmier Encephalit

Läs mer

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

VISS utifrån patientfall

VISS utifrån patientfall VISS utifrån patientfall Fredrik Dunér Njurmedicinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Expertrådet för medicinska njursjukdomar Göran född 1942 Malin född 1978 Göran född 1942 Socialt Gift, vuxna

Läs mer

Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016

Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016 Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016 Fall 1. 61-årig man inremitterad till akuten från VC p g a bröstsmärta. Anamnes: Typ 1 diabetes mellitus, beh med insulinpump. Hypertoni. Pågående utredning p g

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 11 november 2013. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 11 november 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT s

Delexamen 4 Infektion FACIT s MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) En 71-årig man inkommer med ambulans. Han har haft snuva, slemhosta och huvudvärk i två dagar. Känt sig varm. I morse påtagligt sämre med frysningar, trötthet, mycket hosta och en

Läs mer

MEQ fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht Totalt 21 poäng

MEQ fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht Totalt 21 poäng MEQ fråga 1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht 2013 Totalt 21 poäng Anvisning: (Examinationen består av en MEQ fråga om 21 p och 13 kortsvarsfrågor om 39 p) MEQ frågan är uppdelad

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk medicin Ht2011 MEQ. 20 poäng

Delexamination 1. Klinisk medicin Ht2011 MEQ. 20 poäng Delexamination 1 Klinisk medicin Ht2011 MEQ 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 131119 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande

Läs mer

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor! Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41

Läs mer

Dugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4)

Dugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4) SIDA 1 (4) 1. Alla röntgenundersökningar där kontrast användes kan ge upphov till akut njurpåverkan hos riskpatienter. Nämn tre riskgrupper. 1P 2. 25 årig man tidigare väsentligen frisk söker akutmottagning

Läs mer

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare< Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 7 Fall för Klassundervisning Reviderad 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning Irriterad trebarnsmamma 31-årig

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2 Integrerande MEQ 1-fråga 2013-11-26 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 8 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Njurmedicin. Klinisk Medicin KS Huddinge. Njurmedicin 1. Institutionen för Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Njurmedicin. Klinisk Medicin KS Huddinge. Njurmedicin 1. Institutionen för Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Njurmedicin 1 Institutionen för Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Integrerade seminarieuppgifter Klinisk Medicin KS Huddinge Njurmedicin Lycka till och välkommen till seminariet! Kursledningen

Läs mer

Delexamination 1 VT Ruha Cerrato, Sophia Rössner, Robert Schvarcz, Hans Gyllenhammar

Delexamination 1 VT Ruha Cerrato, Sophia Rössner, Robert Schvarcz, Hans Gyllenhammar Delexamination 1 Kortsvarsfrågor VT 2011 Ruha Cerrato, Sophia Rössner, Robert Schvarcz, Hans Gyllenhammar Skriv svaren i svarshäftet! Om vi efterfrågar t.ex. 3 åtgärder skriv då bara 3 åtgärder. Skriver

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi

Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi Information för professionen Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi Familjär hyperkolesterolemi (FH) är den vanligaste ärftliga hjärtsjukdomen och medför en ungefärlig dubblering

Läs mer

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition

Läs mer

DX3 2016-04-07. Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX3 2016-04-07. Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Fråga: Vilka initiala behandlingsåtgärder utför du omedelbart på akuten i detta läge? 1p

Fråga: Vilka initiala behandlingsåtgärder utför du omedelbart på akuten i detta läge? 1p MEQ2 DEX 3 VT 14 Du arbetar som medicinjour på medicinakuten. Din nästa patient heter Erik och är 65 år gammal. Dottern larmade ambulansen för att hon hittade pappan liggandes på golvet i sin egen lägenhet.

Läs mer

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor.

Integrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. Integrerande MEQ fråga 1 Delexamination 3 Klinisk medicin, Södersjukhuset 2013 11 11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor

Läs mer

MEQ fråga p. Tentamen i Klinisk Medicin vt Anvisning:

MEQ fråga p. Tentamen i Klinisk Medicin vt Anvisning: Sida: 0 MEQ fråga 1 10 p Tentamen i Klinisk Medicin vt 2011 Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor samt detta försättsblad. Poäng anges vid varje delfråga. Börja besvara frågorna från sidan 1. Du får

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett 13.7.2016, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Generellt mål: Genom att med olika åtgärder interferera med lipoproteinomsättningen så att halterna av S-kolesterol och LDL-kolesterol reduceras

Generellt mål: Genom att med olika åtgärder interferera med lipoproteinomsättningen så att halterna av S-kolesterol och LDL-kolesterol reduceras B.) BEHANDLING AV HYPERLIPIDEMI (CN rev 1) Fråga: Vilka skall undersökas? Svar: Personer med: A.) Manifest kranskärlssjukdom eller annan atherosklerotisk kärlsjukdom, oavsett ålder och kön. B.) Övriga

Läs mer

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Barn och ungdomars Vitamin D-status Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3

Läs mer

Delexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ

Delexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 160301 vt16 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

1.1 Hur kompletterar du anamnesen? (1p) 1.2 Vilka labprover kontrollerar du på Vårdcentralen primärt här? (1p) Sida 1 av 7

1.1 Hur kompletterar du anamnesen? (1p) 1.2 Vilka labprover kontrollerar du på Vårdcentralen primärt här? (1p) Sida 1 av 7 Lia är 40 år och en framstående verkmästare på Volvo, ensamstående och röker med viss frenesi. Hon skattar sin alkoholkonsumtion som synnerligen moderat. Friska föräldrar och inga syskon. Hon söker nu

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer