Missbruk & psykiatri. Riskkonsumtion beräkning. Riskkonsumtion av alkohol Allmänpsykiatrisk öppenvård, Sverige
|
|
- Eva Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Missbruk & psykiatri Missbruk / överkonsumtion hos psykiatriska patienter vanligt påverkar förlopp och behandling rapporteras för det mesta inte spontant Missbrukssituationen i Sverige Riskbruk Alkohol Beroende med stor problemtyngd: Beroende med låg måttlig problemtyngd Skadligt bruk/missbruk Högkonsumtion utan aktuella problem Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder Alkoholkonsumtion i Sverige (liter ren alkohol per vuxen invånare och år) 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 Konsumtion 3,0 2,0 1,0 0, Riskkonsumtion av alkohol Allmänpsykiatrisk öppenvård, Sverige 2004, Lund och Uppsala (Öjehagen et al) Kvinnor 22% Män 30% Inte känt av behandlare. Vanligare hos yngre. 2012, Uppsala (Nehlin Gordh) Kvinnor 28% Män 31% Riskkonsumtion beräkning Standardglas som innehåller 12 g alkohol 1 glas = 50 cl folköl 33 cl starköl 15 cl vin (1 glas) 8 cl starkvin (litet glas) 4 cl starksprit 1 flaska starksprit (75 cl) = 18 glas 1 flaska vin (75 cl) = 5 glas 3 brk (50 cl) stöl = 5 glas 2009, normalbefolkning : kvinnor 8%, män 13% Risk veckokonsumtion: män > 14 glas kvinnor > 9 glas 1
2 Identifiera alkoholmissbruk Serumetanol / promillehalt (1 promille och opåverkad sannolik toleransökning 2 promille och pratbar sannolikt beroende) Labprover: GT, CDT, MCV, PEth Systematisk anamnes Promillenivåer påverkan normalkonsument Promille 0,2-0,3 lättare att tala, hämningslösande 0,6 värmekänsla, psykisk avspänning, minskad precision, förlängd reaktionstid 0,9 högljudd, vresig, dyster 1,2 svårigheter att stå och gå 1,5 raglar, faller 3,0 närmar sig medvetslöshet, andningsdepression 4-5 koma, dödlighetsgräns GT långvarig och hög alkoholkonsumtion måttlig sensitivitet, låg specificitet CDT (kolhydratfattigt transferrin ) regelbundet intag av större mängd alkohol under minst några veckors tid stor individuell variation måttlig sensitivitet god specificitet PEth (fosfatidyletanol) helt specifikt sensitivitet nära 100% (CDT och GT 60 85%) starkt samband mellan intagen mängd alkohol under de senaste två veckorna och analysresultat B PEth nivå:genomsnittskonsumtion under två veckor: < 0,7 µmol/l Ingen eller måttlig. 2,0 µmol/l 50 gram etanol/dygn. 3,5 µmol/l gram etanol/dygn. 5,5 µmol/l gram etanol/dygn. 7,0 µmol/l gram etanol/dygn. > 7,0 µmol/l >250 gram etanol/dygn. Systematisk anamnes AUDIT CAGE MAST mfl 2
3 AUDIT screening 10 frågor tre områden fråga konsumtion 1 3 beroendetecken 4 6 negativa effekter / skador 7 10 Fylla i själv, intervju (max 40 poäng) 8 15 män / 6 15 kvinnor: råd att minska ( riskbruk ) rådgivning och uppföljning >20 bedömning beroende Toleransutveckling gör att man 'tål' eller för effekten behöver högre och högre doser Craving (sug, begär) gör att man i vissa situationer eller mer eller mindre hela tiden är 'hungrig' efter substansen; som ett varaktigt stresstillstånd som man vet dämpas av substansen Abstinensbesvär gör att man blir 'sjuk' när man slutar ta substansen Betänk AUDIT är konstruerad för populationsstudier (precis som en massa andra skattningsskalor) Validitet på populationsnivå men vad betyder poängen för den enskilda patienten? Kontexten har betydelse för validiteten på individnivå Något att vinna på hög poäng? Att förlora? Vanliga alkoholorsakade psykiatriska symptom Depressionssymptom Mycket vanligt i abstinensfas går oftast tillbaka på 2 3 veckor utan behandling Vanligt vid långvarig överkonsumtion. Vid symptom som visar på egentlig depression specifik behandling. Och nykterhet Generellt ökad ångestbenägenhet Vanligt vid långvarigt alkoholanvändande. Symptom som vid GAD. Behandling: långvarig nykterhet Alkoholkonsumtion vid beroende effekt på måendet + Ruseffekt hjärnans belöningssystem Mindre vanliga alkoholorsakade psykiatriska symptom abstinens _ Normalt stämningsläge Sänkt stämningsläge _ Hallucinationer (ffa hörsel) under pågående drickande alkoholhallucinos. Ev neuroleptika Påverkar stämningsläget ngativt. Hjärnan hyperreaktiv, mer stresskänslig Kognitiv påverkan (demensutveckling) och personlighetsmässig förgrovning kan uppkomma efter längre tids drickande. Långvarig nykterhet kan i varierande grad reversera Ökad risk återfall - ohälsa, soc.problem 3
4 Alkoholmissbruk suicidrisk Suicid: 25 55% alkoholberoende Suicidförsök: 12 40% alkoholproblem Ökad risk: samtidig depression, förlust nära i tiden Behandling alkoholmissbruk Fokus på missbruket / beroendet: förväntningar, craving, risksituationer, livsstil Psykosociala metoder Läkemedelsbehandling Vid behov stöd/behandling för andra problem (psykiska, sociala, somatiska) Långtidsförloppet alkohol. Spontanförbättring Perioder med beroende / missbruk omväxlar med perioder utan missbruk Många som förbättras gör det utan behandlingskontakt Negativa sociala konsekvenser polisingripande, ekonomi, förlust av jobb Ändrade livsomständigheter partner, barn, arbete Krav / stöd från anhöriga och närstående Negativa hälsoeffekter ageing out Religiösa upplevelser Behandling vid beroende / missbruk av alkohol Bakgrunden till att dricka för mycket och utveckla ett beroende är olika. Människor som utvecklar ett beroende är olika. Beroendet har gemensamma kännetecken, som individen måste hantera och behandlingen fokusera. Det går inte att räkna ut vilken intervention som kan ha långsiktig effekt utifrån individuella patientkarakteristika. Varken farmakologisk eller psykosocial behandling är nödvändig för förbättring Psykosociala metoder Strukturerade metoder med fokus på missbruket: Motiverande samtal (MI) Förändring av missbruksbeteendet (KBT, 12 stegsprogram) Faktorer av betydelse för missbruket (interaktionell, strukturerad dynamisk terapi) Familj, närstående Motivational Interview Modell utarbetad av Bill Miller och medarbetare Förhållningssätt vid intervention mot riskbeteenden av olika typ Syfte: att öka patientens motivation att utforska sin ambivalens 4
5 Motivational Interview patientens (inte behandlarens) vilja att se förändring att behandlaren kan hålla igen och inte behöva ha rätt att positiv förstärkning ger bättre effekt än förmaningar self efficacy lära av framgång (patientens) från andra områden (snarare än att lära sig metoder som behandlaren gillar) Motivational Interview Empatiskt, aktivt lyssnande. Patientens beskrivning och värderingar är det som gäller. Konfrontera inte Utveckla diskrepans. Vad säger sig patienten vilja göra? Vad gör hon / han? Detta för att tydliggöra ambivalens. Roll with resistance. Tryck & mottryck. Hur viktigt vore det med förändring? Hur möjligt är det? Intervention vid riskkonsumtion Informera om riskerna alkoholrelaterade skador, bli beroende Ge råd att minska, informera om olika sätt Betona patientens egen förmåga, beslut Ev. tillägg: provtagning, skriftlig information Uppföljning 1 2 ggr Farmakologisk behandling Although there are numerous studies and findings on different receptors and transmitters involved in mediating alcohols psychotropic effects, there is no single unifying neurobiological theory to explain basic mechanisms of alcohol dependence, such as craving, tolerance or (psychological) dependence. Correspondingly, many different drugs with very different targets have been tested as possible drugs to treat alcoholism. Few drugs have emerged for clinical use in alcoholism. Soyka & Rösner Emerging drugs to treat alcoholism Expert Opin., 2010 Farmakologisk behandling Med indikation: Disulfiram (Antabus) Akamprosat (Campral) Naltrexon (Naltrexon) Nalmefene (blir godkänt 2013) Disulfiram (Antabus) Hämmar aldehyddehydrogenas alkoholtillförsel leder till ansamling av acetaldehyd... flush, tachycardi, illamående, kräkning... Off label: Ej tillgängliga: Studier finns: Topiramat (Topimax), baklofen (Lioresal), ondansetron (Zofran), GHB (Xyrem) Naltrexon XR Vareniklin (Champix), pregabalin (LYRICA), gabapentin (Neurontin, Gabapentin), antidepressiva medvetenheten om detta minskar incitamentet att dricka om man tagit Antabus Potentiellt levertoxiskt. Ej till svårt hjärtsjuka eller patienter som ej kan ta till sig informationen 5
6 Disulfiram (Antabus) Jörgensen et al, Alc Clin Exp Res RCT (N=1527) Beroende eller missbruk, majoritet män Behandlingstid 2-12 mån Disulfiram vs placebo / ingen beh / annan beh Utfall: Nykterhet, återfall Resultat: viss, kortvarig effekt Mkt blandad kvalitet på studierna Akamprosat Antas dämpa överaktivt glutamatsystem Överaktivitet i glutamatsystemet antas uppstå när den dämpande effekten av alkohol tas bort Akamprosat dämpar glutamatsystemet 'behovet' att använda alkohol för att få denna effekt ('suget ) minskar Akamprosat Cochrane, RCT (N=6915). 21 vs placebo, 3 vs NTX Alkoholberoende; mest män, genomsnitt 42 år. Behandlingsduration >4 v, genomsnitt 6 mån Utfall: återfall i drickande; nykterhet Resultat: risk för återfall 86% jmf placebo; NNT=9 Låg compliance, hög drop-outfrekvens I majoriteten av studier gavs även psykosocial behandling Naltrexon Förmodas utöva effekt genom blockering av opiatreceptorer Möjligen minskar detta euforiupplevande i samband med berusning (hos en del) Eftersom drickandet inte ger önskat lustupplevande minskar incitamentet att dricka Ej till pat med hepatit, nedsatt leverfunktion, nedsatt njurfunktion. Ej till opiatberoende Opioidantagonister Cochrane RCT (N=7793). 47 naltrexon (4 XR), 3 nalmefene; vs pbo Alkoholberoende; mest män, år. I genomsnitt 3 mån behandlingsduration Exkluderat psyk sjd och övrigt missbruk Utfall: återfall i heavy drinking; återfall i drickande; drinking days Resultat: aktiv substans vs placebo gav en dag mindre /mån med heavy drinking;1 drink mindre per heavy drinking day. NNT=9 Behandlingseffekter farmaka Disulfiram + kontroll har viss effekt på drickande och nykterhet, men betydelsen av psykosocial intervention / uppföljning är troligen stor Akamprosat minskad konsumtion för 10-20% Naltrexon minskad konsumtion för 10-20% Akamprosat + naltrexon ger inte bättre resultat än vardera för sig. Kombination med psykosocial behandling rekommenderas I majoriteten av studier gavs även psykosocial behandling 6
7 Övriga Antidepressiva Studerat ffa vid samsjuklighet inget till osäkert stöd för effekt specifikt på alkoholberoende / craving Dock: alkoholberoende personer med sen debut och med en viss genetiskt betingad variant av serotonintransportör kan ha positiv effekt på sitt alkoholanvändande av Sertralin (serotoninagonist). Motsatt effekt vid tidig debut Läkemedel vars effekt undersökts avseende alkoholanvändande vid samsjuklighet Klozapin (Clozapine, Leponex) Quetiapin (Seroquel) Antidepressiva Valproat (Ergenyl, Orfiril) Effekt på psykiatrisk sjukdom oberoende av missbruk. Kanske viss effekt på alkoholkonsumtion av klozapin (vid schizofreni) och valproat (vid bipolär sjukdom). För att optimera behandling.. Christina Nehlin Gordh djupintervjuade unga kvinnor med psykiatriska problem och hög alkoholkonsumtion Samsjuklighet Beroende och psykisk sjukdom Stora befolkningsstudier visar ökad förekomst av psykisk sjukdom hos missbrukare Deras önskan: att behandlaren skulle hjälpa dem förstå orsakerna till deras drickande, se vilken funktion drickandet hade, och utifrån det hjälpa dem hitta mer funktionella sätt att hantera känslor och behov 2-4 ggr ökad risk jmf med normalbefolkningen ökad risk för suicid, suicidförsök ökning inte minst bland unga psykossjuka Epidemiologi samsjuklighet Förekomst av missbruk / högkonsumtion (punktprevalens) allmänbefolkningen 15-30% schizofreni 30-50% bipolär sjukdom 40-60% depression/ångest 25-50% antisocial personlighetsstörning 70-80% Orsaker till ökad förekomst av samsjuklighet Ökad tillgänglighet till alkohol och droger Tidigare debut av missbruk Exponering avsaknad av skyddande miljö (ffa vad gäller schizofrena patienter) 7
8 Samsjuklighet Försämrad följsamhet i behandling, sämre behandlingsresultat Vanligt alla kan inte remitteras till specialteam Blir inte bättre genom debatterande om vilket som kom först Missbruk och psykisk sjukdom bör behandlas samtidigt Principer för behandling av psykossjuka med missbruk Community Support Program Aktivt uppsökande på patientens villkor Minska skador snarare än avhållsamhet Allsidighet leva drogfritt liv Farmakologisk behandling av psykossjukdomen Principer för behandling av psykossjuka med missbruk Community Support Program Långsiktighet, kontinuitet New Hampshire-modellen Stadium Mål Engagemang Etablera fungerande allians Stegvisa, motivationsinriktade insatser Stabilisering, utbildning, självkontroll delaktighet i beslutsfattande Övertalning Aktiv behandling Medvetandegöra; motivationsarbete Minska eller sluta med droger Behandling av psykossjukdomen Minst 2 år Återfalls- Bibehålla medvetenhet om risk för förebyggande återfall; vidga förbättring till andra områden (relationer, sysselsättning) Åtgärder i engagemangsstadiet Syfte: etablera allians Uppsökande verksamhet Praktisk hjälp med boende, sociala förmåner, transporter, medicinsk vård Krisåtgärder Stöd och hjälp till det sociala nätverket Stabilisering av psykiatriska symptom Åtgärder i övertalningsstadiet Individuell utbildning, anhörigutbildning Sociala aktiviteter, fritidssysselsättningar Förberedelse för livsstilsförändring Tryggt boende (inte nödvändigtvis helt rent) Optimal farmakologisk behandling neuroleptika, ev antidepressiva, ev anti-craving 8
9 Läkemedelsberoende Bensodiazepiner Zolpidem, i något mindre omfattning Zopiklon Opioidanalgetika Ev även Pregabalin (LYRICA)? Missbrukssituationen i Sverige Läkemedel och illegala droger Lugnande medel Analgetika Lika vanligt?? Provat narkotika någon gång ? (60% cannabis) Tungt narkotikamissbruk ? Läkemedelsmissbruk kvinnor? Tungt narkotikamissbruk mest män Bensodiazepiner farmakologiska egenskaper Bensodiazepiner farmakologiska egenskaper Binds till bl a samma receptorer som GABA. Dämpande effekt på nervsystemet: ångestlindring muskelavspänning sedering kramplösande Stor terapeutisk bredd. Ur intoxikationssynpunkt säkra. Olika bzd olika snabb effekt, olika halveringstid. Snabbt insättande effekt ökad risk för beroende. 05/09/ /09/2013 Bensodiazepinpåverkan Hög normaldos ger vanligen sedering, ostadighet, sluddrigt tal Hög dos kan ge excitation, aggressivitet, hallucinationer, minnesluckor Bensodiazepinanvändande kognitiva funktioner Lång tids användande, hög dos, kan orsaka: processande av sinnesintryck förlångsammas psykomotorisk förlångsamning minnesstörning störning av visuospatial förmåga försämrad problemlösningsförmåga försämrad uppmärksamhet och koncentration Efter utsättning kan kognitiv försämring kvarstå under lång tid, om än i lägre grad
10 Missbruk / beroende av bensodiazepiner Långtidsbehandlade pga ångest eller sömnstörning som väsentligen följer ordination lågdosberoende Patienter som gradvis utvecklat kraftig överkonsumtion Bensodiazepiner för att tända av eller för att förstärka effekt av andra droger Missbruk / beroende av bensodiazepiner 'lågdosberoende' Större sannolikhet för beroende vid längre behandling och högre dos. Symptom: - oväntade abstinenssymptom - oväntat kraftig reaktion vid dosreduktion Utsättningssymptom vid avslutande av bensodiazepinanvändande Bensodiazepinabstinens ångest agitation irritabilitet ljuskänslighet sömnstörning parestesier muskelryckningar kramper trötthet yrsel huvudvärk koncentrationsstörning aptitförlust nedstämdhet Akut abstinens veckor Maximala symptom 2-4 dygn efter total utsättning av substanser med kortare halveringstid Längre halveringstid senare symptom på abstinens (>1 vecka för diazepam). Missbruk / beroende av bensodiazepiner 'lågdosberoende' Större sannolikhet för beroende vid längre behandling och högre dos. Symptom: - oväntade abstinenssymptom - oväntat kraftig reaktion vid dosreduktion Vanligen inga betydande sociala komplikationer Måste lågdosberoende leda till utsättning? Bensodiazepinmissbruk gradvis ökning av dosen Toleransökning dosökning flera läkarkontakter, ev illegalt köp. Smygande personlighetsförändring, 'förflackning Omdömeslöshet Kognitiv förlångsamning, avtrubbning Sluddrighet, fumlighet Berättar sällan spontant. Anhöriguppgifter! Urinprover och blodprover. 10
11 Bensodiazepinutsättning Nedtrappning aktuellt vid längre behandling och hög dos Bensodiazepiner Ekvivalenta doser Elimination Gradvis nertrappning, minst 6-8 veckor (ofta längre tid), max 25% av dosen per vecka. Individualisera. Byte till preparat med längre halveringstid (diazepam). Vid uttalad och långvarig överkonsumtion dåliga resultat Diazepam - 5 mg Lång Klonazepam Lång Oxazepam - 15 Kort Nitrazepam Kort Alprazolam Kort Missbruk / överkonsumtion av opioidanalgetika Mestadels startat som smärtbehandling Smärtlindring, lugnande, euforiserande Toleransutveckling dosökning Omfattning dåligt känd; Tramadolanvändande ökat Anhöriguppgifter, u-tox Nedtrappning vid missbruk / överkonsumtion av opioidanalgetika Öppen vård: kombinationspreparat (Treo comp, Citodon) byts mot kodein i motsvarande dos Nedtrappning under veckor - månader Sluten vård: buprenorfin, kodein Tramadol nedtrappning med Tramadol Behandlingstid beroende på halveringstid av det som använts Konverteringstabell för opioider Peroral dos Kodein 125 Ketobemidon (Ketogan ) 10 Metadon 10 Morfin Oxikodon (OxyContin, OxyNorm ) 5-10 Tramadol 50 Buprenorfin 0.2 (sl) 11
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merRiktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen
Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c
Läs merAlkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum
Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs merAlkoholberoende Farmakologisk behandling
Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende
Läs merAlkohol somatisk samsjuklighet
Alkohol somatisk samsjuklighet Alkoholabstinens Symptom behandling Delirium tremens Abstinensepilepsi Wernicke-Korsakoff Läkemedelsmissbruk Bensodiazepiner, opioider Alkoholmissbruk Somatisk samsjuklighet
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merAlkoholproblematik. Craving. Alkoholtratten. Och så den starka känslan av att dras till drogen. Bengt Sternebring. Utredning och diagnostik Behandling
Alkoholproblematik Utredning och diagnostik Behandling UpDate 2010 Bengt Sternebring Craving Hjärtat slår snabbare, magen blir upprörd, man kan till och med känna smaken eller lukten av drogen trots att
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merBiologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merBehandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo
Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merBehandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden
Behandling av alkoholberoende inom PV 15 metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merDynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering
Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom
Läs merVarför behandla alkoholberoende i primärvården?
Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Läs merALKOHOL OCH ANDRA DROGER
ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan
Läs merVägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv
Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,
Läs merFarmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.
Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner
Läs merMissbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r
Missbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r Rozbeh Niazi Överläkare Beroendeklinik Lund Index Statistik Alkohol Opioid missbruk Avgiftning Alkohol Man: mer än 14 standardglas per vecka Kvinna:
Läs merÅterfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm
Återfallsprevention Johan Franck Beroendecentrum Stockholm Av upphovsrättsliga skäl finns tyvärr inte vissa diagram och tabeller från symposiet med i denna OH-serie. Referensen finns dock angiven. Återfallsprevention:
Läs merAlkoholberoende. Diagnostik och behandling. Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö
Alkoholberoende Diagnostik och behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merVärt att veta om alkohol och din hälsa
Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens
Läs merSuicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson
Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs mer2013-11-11 Sven-Olov Lindahl
2013-11-11 Sven-Olov Lindahl Alkoholproblemets nivåer Alkoholens konsekvenser för individen - beroende för samhället - missbruk Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merNaloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt
Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,
Läs merFörstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende
Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merTidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013
Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande
Läs merBeroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd
Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs mer1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet VT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merAlkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren
Alkohol Riskbruk, missbruk och beroende Jack Winberg, Peter Berggren Bakgrund/epidemiologi Arbetsmodell, riskbruk VLL väntrumsundersökning Genomgång vårdprogram Screening Motiverande samtal Läkemedel Uppföljning/kvalitetsindikatorer
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merIdentifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet
Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering
Läs merNaloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos
utbildning Nässpray mot opioidöverdos Hur fungerar naloxon? är ett motgift mot opioider som tillfälligt kan ta bort effekten av opioider och häva en överdos. Effekten av naloxon är beroende av dosen naloxon
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merHur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet
Läs merRiskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet
Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet Syfte med projektet: HoA vill bidra till ett bättre omhändertagande och behandling för anställda i VGR med alkoholproblematik. Genom att: a) genomföra en
Läs merKunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger
Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merAlkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merInger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.
FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merBEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET
Läs merAgneta Öjehagen Gunilla Cruce
Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merRiskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö
Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö Problembeskrivning Samsjuklighet förekomst någon gång under livet Missbruk/beroende Bipolär sjukdom
Läs merN y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merHinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013
Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merGapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning
Läs merAKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi
AKUT ALKOHOL Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi AKUT ALKOHOL Akut alkoholförgiftning Abstinens symtom och behandling Wernicke-encefalopati Korsakoffs demens ALKOHOL-RISKBRUK Kvinnor: > 9 standardglas/vecka,
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merSeminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling
Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling Anders Håkansson, leg läkare, professor Enheten för klinisk beroendeforskning Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Heroin Injektion, rökning, sniffning
Läs merÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen
ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs mer15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)
15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merBehandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm
Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad
Läs merBeroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet
Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Hjärnans dopaminerga belöningssystem Prefrontala hjärnbarken
Läs merÄldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019
Äldre och alkohol Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken 17 maj 2019 Syfte med föreläsning o Ökad kunskap om hur alkohol påverkar äldre o Medicinska tillstånd att vara uppmärksam på o Trygghet i
Läs mer15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1
15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,
Läs merAlkohol -droger- Alf Lerner Distriktsläkare. kare rvården rden i Åre. Riskbruk.se
Alkohol -droger- Alf Lerner Distriktsläkare kare Primärv rvården rden i Åre Riskbruk.se Alkoholhistorik 1494 brännvinsdebut 1622 allmän n gästgivare g o krögarf garförordningrordning 1723 totalförbud påp
Läs mer2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning
Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs mer- ATT MÖTA OCH BEMÖTA
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK
Läs merAlkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt
Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt Varför dricker den deprimerade och tvärtom? Hur kan man samordna behandlingarna för alkoholberoende och depression? Behandlingsmetoder Agneta
Läs merAbstinensbehandling vid alkoholberoende
Abstinensbehandling vid alkoholberoende Alkoholberoende är en livslång, kronisk sjukdom, med återkommande skov. Den kräver samma förhållningssätt som andra kroniska sjukdomar jämför diabetes, reumatoid
Läs mer