Livscykelekonomi vid planering, byggande och förvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livscykelekonomi vid planering, byggande och förvaltning"

Transkript

1 Livscykelekonomi vid planering, byggande och förvaltning Per Levin, Projektengagemang AB Per Lilliehorn, Lilliehorn Konsult Stefan Sandesten, Byggherrarna Boverket februari 2008

2 (denna sida behöver ni inte fylla i) Titel: xx Utgivare: Boverket februari månad 2008 Upplaga: 1 Antal ex: xxx Tryck: xxx ISBN: xxx-x Sökord: xx Diarienummer: /2006 Foto omslag: xxx Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: Webbplats: Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. Boverket 2008

3 Förord Rapporten är sammanställd av Per Lilliehorn, Per Levin och Stefan Sandesten inom ramen för ett projekt finansierat av Byggkostnadsdelegationen till Byggherrarna. Karlskrona februari månad 2008 Ulf Troedson Överdirektör Boverket

4

5 5 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och avgränsningar Mål Metod Utgångspunkt för rapporten LCC En metod för kostnadseffektiva investeringar Vad är LCC? LCC-beräkning en ekonomisk skissmetod Principerna bakom en LCC-kalkyl systemgränser Tekniska indata till en LCC-beräkning Ekonomiska indata till en LCC-beräkning Verktyg för LCC en översikt Verktygsöversikt och indata LCC energi (ENEU) BELOK LCC Akademiska hus Älvstranden Utveckling ED-kalkyl Energimyndigheten Företagsbaserade produktvalsmodeller Hur används LCC i byggprocessen idag? LCC i byggprocessen Enkät beskrivning och resultat Praktikfall Hamnhuset/Norra Älvstranden Akademiska hus Energilager i mark Praktikfall Skanska Faktorer som påverkar användningen av LCC Viktiga faktorer LCC-bedömningar anpassade till skede i projekt och detaljeringsgrad LCC-bedömningar - generalitet Rådighet över drift och underhåll Verktyg för LCC-beräkningar indata till beräkningarna Kunskap om LCC-verktyg och dess möjligheter Hur kan LCC få en större användning? Öka användningen av LCC! Avdramatisera LCC! Lägg in LCC i företagets projektrutiner! Bygg in LCC i organisationen! Utveckla standardiserade LCC-verktyg! Bygg upp egna kvalitetssäkrade indata! Börja räkna!...44

6 6 Rapportens titel 7. Förslag till tillämpning av LCC Arbetsstruktur för LCC-beräkningar Identifiera problemet Bestäm ambitionsnivå Planlägg analysen Klarlägg begränsningar, krav och förutsättningar Skapa referenslösningar Tag fram en LCC-modell Generera data Skapa alternativ till referenslösningar Genomför beräkningar och analyser Gör värderingar, jämförelser samt dokumentera Organisation av LCC-arbete(n) i ett företag...51 Referenser Tryckta källor...53 Webbsidor...53 Bilaga 1 Enkät till byggherrar m.fl. om LCC-användning... 54

7 7 Bakgrund och läsanvisning För att minska miljöbelastningen krävs ofta långsiktiga investeringar som kan vara svåra att få igenom i ett byggprojekt med snäva ekonomiska ramar. Ett viktigt verktyg för att visa på effektiviteten i investeringarna är att använda LCC (=Life Cycle Cost) vid val av bygg- och installationssystem och byggvaror. LCC-beräkningar innebär att man vid investeringsbeslutet, utöver själva investeringskostnaden, också tar hänsyn till framtida drift- och underhållskostnader samt ibland även kostnader för miljöbelastning. Användningen av LCC inom bygg- och fastighetssektorn har hittills varit relativt begränsad. Syftet med projektet är att Ge underlag för en diskussion om hur byggprocessen ska organiseras för att LCC-beräkningar ska bli ett naturligt och effektivt verktyg att öka ett byggprojekts ekologiska hållbarhet. Ge rekommendationer om hur och när LCC-beräkningar ska tillämpas Beräkningarna ställer krav på ett flertal parametrar som tillhandahålls av olika parter i bygg- och förvaltningsprocessen t ex ekonomiansvariga, förvaltare, projektledare, fastighetsdrift, städavdelning, produktleverantörer, konsulter och entreprenörer. Vi rapporten diskuterar vi Den teoretiska bakgrunden för LCC Vilka LCC-verktyg som finns tillgängliga Den praktiska användningen av LCC inom bygg- och fastighetssesktorn Viktiga faktorer som påverkar användningen av LCC, samt Hur användningen av LCC inom bygg- och fastighetssektorn kan öka Avslutningsvis ger vi ett antal konkreta råd till hur en organisation kan lägga upp sitt arbete med LCC.

8 8 Rapportens titel Sammanfattning Klimat- och energidiskussionen visar att fastigheternas långsiktiga miljöbelastning, som i allt väsentligt utgörs av energi för fastighetsdrift och uppvärmning, måste minskas. Ett viktigt verktyg för att visa effektiviteten i långsiktiga investeringar är att använda LCC-kalkylering vid val av byggoch installationssystem och byggvaror. LCC-beräkningar innebär att man vid investeringsbeslutet, utöver själva investeringskostnaden, också tar hänsyn till framtida drift- och underhållskostnader samt ibland även kostnader för miljöbelastning. Genom att låta LCC finnas med i hela byggprocessen bör förutsättningarna förbättras för att uppnå en effektivare förvaltning, mindre energianvändning och ökad ekologisk hållbarhet. Syftet med projektet är att Ge underlag för en diskussion om hur byggprocessen ska organiseras för att LCC-beräkningar ska bli ett naturligt och effektivt verktyg att öka ett byggprojekts ekologiska hållbarhet. Ge rekommendationer om hur och när LCC-beräkningar ska tillämpas Arbetet har avgränsats till övergripande och generella faktorer för främst kontorslokaler och bostäder. Genom enkäter, intervjuer och litteraturstudier har översiktligt kartlagts: 1. Vilka LCC-modeller som används bland kvalificerade byggherrar. 2. Hur LCC-modellerna används. Projektets utgångspunkt har varit att det finns en betydande potential att sänka fastigheters totala kostnader, inklusive drift- och underhållskostnader, genom en konsekvent tillämpning av LCC-beräkningar i byggprocessen. I projektet diskuteras också ett antal föreställningar om hinder och möjligheter för en ökad användning av LCC-beräkningar. Det är vanligt att se LCC-beräkningen som en fristående verksamhet som utförs för sin egen skull. Denna rapport vill förmedla en annan syn på LCC där beräkningen är en del av den kreativa processen med syftet att generera alternativ att välja mellan. De viktigaste komponenterna vid beräkning av en produkts LCC är: Energikostnader under produktens livslängd. Investeringskostnader för produkten. Underhållskostnader för produkten under dess livslängd. Ett antal egentillverkade och ett svenskt kommersiellt tillgängligt verktyg för LCC-beräkningar finns framtagna. I de flesta fall används dessa på komponentnivå, t.ex. luftbehandlingsaggregat eller val av fönster.

9 Kapitel 1 9 Ett problem med alla modeller är tillgängligheten på indata. Kostnad för verktyget kan också vara ett hinder. Några kända verktyg och anpassade metoder beskrivs närmare i rapporten. Anvisningar för LCC-beräkningar började publiceras under 1970-talet. Ett skäl till detta är sannolikt energikriserna under 1970-talet som medförde dramatiska prisökningar på energi. För att kontrollera hur LCC används i byggprocessen i dag beslutade vi att genomföra en enkät till ett antal utvalda byggherrar. Enkäten antyder att LCC-beräkningar idag görs inom ett antal projekt och hos ett antal aktörer bland beställare, projektörer och leverantörer. Men det är samtidigt så att ett antal lic. och doktorsavhandlingar, publicerade under senare år, har angivit att LCC-beräkningar görs i förvånansvärt liten omfattning. Rapporten pekar på ett antal frågor som vi anser strategiska för att öka användningen: tidiga skeden behöver utvecklas en beslutsprocess med stop and go där LCC är ett av villkoren för grönt ljus ett antal illustrativa exempel som visar på fördelarna med LCC. Samtidigt kan vi konstatera att det finns att antal frågor som minskar intresset för LCC: rådighetstiden ansvarsbilden för drift och underhåll enligt hyresavtal bristfälligt underlag för underhållskostnader korta avtalstider modeväxlingar. Det finns gott om rapporter som beskriver hur man arbetar med LCC. Det finns också flera välutvecklade modeller för LCC-kalkylering. Datakvaliteten är ofta inte så kritisk som många teoretiker vill göra gällande. Vi anser att LCC-kalkyleringen bör avdramatiseras och användas som det ekonomiska skissverktyg det i själva verket är. Syftet med LCC-beräkningarna ju i första hand är att skapa beslutsunderlag, att generera alternativ att välja mellan Har man inga alternativ finns inget att besluta om. I rapporten ges ett antal förslag till hur ett företag kan öka sitt arbete med LCC, samt förslag till hur LCC-arbetet i ett företag kan organiseras och vilka steg i arbetet som bör genomföras. Det är bara att börja räkna!

10 10 Rapportens titel

11 11 1. Inledning 1.1 Bakgrund Klimat- och energidiskussionen visar att fastigheternas långsiktiga miljöbelastning, som i allt väsentligt utgörs av energi för fastighetsdrift och uppvärmning, måste minskas. För att minska miljöbelastningen krävs ofta långsiktiga investeringar som kan vara svåra att få igenom i ett byggprojekt med snäva ekonomiska ramar. Ett viktigt verktyg för att visa effektiviteten i investeringarna är att använda LCC-kalkylering vid val av bygg- och installationssystem och byggvaror. LCC-beräkningar innebär att man vid investeringsbeslutet, utöver själva investeringskostnaden, också tar hänsyn till framtida drift- och underhållskostnader samt ibland även kostnader för miljöbelastning. För att uppnå avsedd effekt med investeringarna behövs en välstrukturerad byggprocess och en konsekvent tillämpning av projektets programkrav genom hela processen, se struktur i figur 1.1. De krav som formuleras i programskedet ska fungera som kvalitetsstyrande parametrar och utgöra grund för systemoptimeringen. Beräkningarna ställer krav på hantering av ett flertal parametrar som tillhandahålls av olika parter i bygg- och förvaltningsprocessen t ex ekonomiansvariga, förvaltare, projektledare, fastighetstekniker, städavdelning, produktleverantörer, konsulter och entreprenörer. Erfarenheter från konsekvent användning av LCC i byggprojekt är att det finns en stor potential att höja kvaliteten i investeringsbesluten. LCC bör, rätt tillämpat, kunna fungera som ett verktyg för att välja mellan olika offerter. Den billigaste tekniska lösningen som uppfyller programkraven bör väljas.

12 12 Rapportens titel Figur 1.1: En kvalitets- och effektivitetsstyrd förvaltningsprocess (från Bygga-bo-dialogen). Genom att låta LCC finnas med i hela byggprocessen bör förutsättningarna förbättras för att uppnå en effektivare förvaltning, mindre energianvändning och ökad ekologisk hållbarhet. 1.2 Syfte och avgränsningar Syftet med projektet är att: Ge underlag för en diskussion om hur byggprocessen ska organiseras för att LCC-beräkningar ska bli ett naturligt och effektivt verktyg att öka ett byggprojekts ekologiska hållbarhet. Ge rekommendationer om hur och när LCC-beräkningar ska tillämpas. Arbetet har avgränsats till övergripande och generella faktorer för främst kontorslokaler och bostäder. 1.3 Mål Målet med projektet är att: Göra en översiktlig kartläggning av nuläget beträffande användningen av LCC-beräkningar och verktyg,

13 samt att utarbeta en processbeskrivning som belyser Hur LCC-beräkningar bör utformas för att fungera som beslutsunderlag i byggprocessen. Hur man kan använda LCC-beräkningar i en praktisk beslutssituation. Var i byggprocessen LCC-beräkningar kan användas som beslutsunderlag. På vilken systemnivå (komponent/helhet) som LCC-beräkningar är användbara. 1.4 Metod Projektets metod är att genom enkäter, intervjuer och litteraturstudier översiktligt kartlägga: 1. Vilka LCC-modeller som används bland kvalificerade byggherrar. 2. Hur LCC-modellerna används. 1.5 Utgångspunkt för rapporten Projektets utgångspunkt är att: Det finns en betydande potential att sänka fastigheters totala kostnader, inklusive drift- och underhållskostnader, genom en konsekvent tillämpning av LCC-beräkningar i byggprocessen. I projektet diskuteras också ett antal föreställningar om hinder och möjligheter för en ökad användning av LCC-beräkningar. Det finns bl a anledning att tro att: 1. LCC-verktygen idag är i stort sett färdigutvecklade, välstrukturerade och relativt lättanvända. 2. Det saknas modeller/standarder som tydligt definierar hur indata i kalkylerna ska se ut. 3. Det saknas kunskap hos byggherrarna om hur man arbetar med LCC och att styrande rutiner för tillämpningen av LCC-verktyg i byggprocessen ännu inte har etablerats. 4. De metoder som idag tillämpas för att i ett ny- eller ombyggnadsprojekts tidiga skeden definiera investeringsramarna är ett hinder för tillämpning av ett LCC-tänkande. 5. Det är den förväntade rådighetstiden över fastigheten som avgör om det upplevs som meningsfullt att tillämpa LCC-beräkningar. Rådighetstiden avgörs i sin tur av vilken slags byggherre man är och vilken typ av avtal som tillämpas för upplåtelsen av lokalen.

14 14 Rapportens titel 2. LCC En metod för kostnadseffektiva investeringar 2.1 Vad är LCC? Det är vanligt att se LCC-beräkningen som en fristående verksamhet som utförs för sin egen skull. Denna rapport vill förmedla en annan syn på LCC där beräkningen är en del av den kreativa processen med syftet att generera alternativ att välja mellan. Ett ekonomiskt skissverktyg om man så vill. Det viktiga blir då att skapa beslutsunderlag, Har man inga alternativ finns inget att besluta om. LCC står för livscykelkostnad (Life Cycle Cost). Livscykelkostnaden är totalkostnaden för en viss utrustning under hela dess livslängd, från att den installeras till att den slutligt tas ur bruk. LCC står ofta för Life Cycle Costing d v s att man ser mera på metoden att i sitt arbete ta hänsyn till det framtida kostnadsutfallet än på själva kostnaden som sådan. Ofta blir denna tolkning av LCC bättre för förståelsen av begreppet. Vid inköp av t ex energikrävande produkter är det viktigt att inte bara titta på vilken produkt som är billigast vid inköpet utan även vilken produkt som har lägst energikostnader och är billigast att underhålla. Energikostnaderna under produktens livslängd spelar nästan alltid större roll för de totala kostnaderna än vad investeringskostnaderna gör. Var alltså noga med att utvärdera inkomna offerter med hänsyn till både investeringskostnad, underhållskostnad och energikostnad för hela den beräknade livslängden.

15 De viktigaste komponenterna vid beräkning av en produkts LCC är: Energikostnader under produktens livslängd. Investeringskostnader för produkten. Underhållskostnader för produkten under dess livslängd. Energi- och underhållskostnaderna kommer att variera under årens lopp. Det är svårt att förutsäga hur stora variationerna blir. För en enkel beräkning kan kostnaderna för energi och underhåll antas vara lika stora varje år. Energioch underhållskostnaderna under produktens livslängd beräknas om till dagens penningvärde med hjälp av den så kallade nuvärdesfaktorn. Då kan alla kostnader jämföras med varandra: investerings-, energi- och underhållskostnader. Begreppet LCC - Life Cycle Cost eller Life Cycle Costing - ges olika innebörd av olika användare vilket försvårar förståelsen. Vi kan skilja på två olika definitioner: 1. LCC är ett mått på ett systems eller en utrustnings samlade ekonomiska konsekvenser under hela dess livslängd. 2. LCC är ett jämförelsetal för ett systems eller en utrustnings samlade ekonomiska konsekvenser under hela dess livslängd där vissa förenklingar och uteslutningar skett för att underlätta användningen av jämförelsetalet. Även om den första definitionen är den mera kompletta hamnar man vid praktiskt tillämpning mer eller mindre ofelbart i den andra definitionen bl.a. för att det vanligtvis är opraktiskt att sträva efter att ha med alla ekonomiska konsekvenser. Någonstans måste man dra gränsen och sträva efter vad som är praktiskt och hanterbart i beräkningarna, vilket innebär att kostnadselement fullt avsiktligt utesluts på grund av att: De bedöms vara små De bedöms vara lika för de olika alternativ som studeras De har redan förbrukats d v s de påverkas inte av framtida beslut. En konsekvens av denna förenkling är att LCC-metoden inte utan vidare kan användas som budgethjälpmedel. En bra definition som lämpar sig väl för praktisk tillämpning blir således: En ekonomisk jämförelse av konkurrerande alternativ som tar hänsyn till alla särskiljande, signifikanta framtida kostnader för ägaren under den relevanta kalkylperioden. Definitionen innehåller ett antal nyckelord som:

16 16 Rapportens titel Jämförelse av alternativ Har man inga alternativ finns inget att besluta om. Signifikant Endast kostnader över en viss nivå tas med vilket ger följande inverkan: - Noggrannheten påverkas endast marginellt - Indatabehovet minskas radikalt - Överskådligheten ökar drastiskt - Utvärderingsarbetet minskar. Framtida kostnader Innebär i allmänhet underhållsinvesteringar plus löpande kostnader. Tag inte med sunk cost, d v s redan upparbetade pengar. Särskiljande Endast de element som skiljer mellan alternativen bör tas med vilket återigen ökar överskådligheten, minskar indatabehovet samt minskar utvärderingsarbetet. Som exempel kan nämnas en jämförelse mellan två bussfabrikat - Volvo och Saab-Scania. I en sådan jämförelse är det inte nödvändigt att ta med kostnaderna för föraren - trots att den odiskutabelt är stor. Ägare Kostnadselement som sett ur tillverkarens synvinkel kan te sig försumbara kan för ägaren/användaren vara mycket höga. Exempel: 70 anläggningar spridda över landet innehåller en fläkt som enligt tillverkaren bara behöver 5 minuters förebyggande underhåll per månad för att byta filter. Tillverkarkalkyl: Byte av filter å 50:- 12 x 50 x 70 =42 000:- Mantid 5 min 12 x 5/60 x 150 kr/h x 70 =10 500:- Årskostnad: :- Ägarkalkyl: Bilkostnad 2 x 10 mil 12 x 20 mil x 25 kr/mil x 70 = :- Restid (2 man) 12 x 2 x 3 h x 150 kr/h x 70 = :- Filterkostnad + mantid för bytet :- Årskostnad: :- Relevant kalkylperiod LCC behöver inte innehålla någon nuvärdesberäkning för alternativens hela livslängd. Med relevant kalkylperiod menas den för beslutssituationen intressanta tidsperioden. Man kan förtydliga definitionen på följande sätt. LCC är ett kostnadsmått knutet till: En given LCC-modell En given uppsättning indata. En slutsats: Ändras modellen eller indata ändras LCC-värdet.

17 En annan slutsats: Varje beslutssituation kan ha flera LCC-värden. Ett dystert faktum är att i de flesta fall kan man inte ens i efterhand fastställa något sant LCC-värde. 2.2 LCC-beräkning en ekonomisk skissmetod. I denna rapport diskuterar vi teori, verktyg, den praktiska tillämpningen och viktiga faktorer att beakta vid tillämpningen. Av denna diskussion kan man få intrycket att det viktigaste med LCC-verktygen är att uppnå en hög vetenskaplig precision. Då är det viktigt att återigen erinra sig syftet med LCC-beräkningen: Att skapa beslutsunderlag, att öka mängden alternativa lösningar på ett tekniskt problem. 2.3 Principerna bakom en LCC-kalkyl systemgränser Figur 2.1: Principschema från ISO/DIS Investeringskostnaden eller kostnaden under hela livslängden? Figur 2.1 ovan illustrerar vilka kostnader som ska tas med i en LCC-kalkyl respektive WLC-kalkyl. Det bör observeras att en väl genomförd process inom ramen för en WLC också kan resultera i ökade intäkter t ex i form av större

18 18 Rapportens titel användbar (uthyrd) area eller icke konstruktionsrelaterade kostnader (ex.vis. planering, projektering, projektledning). Av tradition har man inom bygg- och fastighetssektorn fokuserat på investeringskostnaden men successivt, i takt med det ökande intresset för energieffektivisering har ett annat synsätt där man värderar kostnaden under hela investeringens livslängd vuxit fram. Ekonomiska modeller För att kunna värdera investeringskostnad mot framtida besparingar behövs ekonomiska beräkningsmodeller, där nuvärdesmodellen sannolikt är den vanligaste formen av LCC-beräkning. Nuvärdesmodellen innebär att alla pengar räknas om till nuvärde dvs det värde de skulle ha nu, idag, när beslutet om investeringen tas. Formeln för en nuvärdesberäkning kan i de starkt förenklade investeringssituationer vi diskuterar här bostäder och kontor - se ut enligt nedan. LCC = G + D + U 1 där G = grundinvesteringen D = driftskostnad (nusummefaktor*energipris*årlig energianvändning) U = underhållskostnad. Nusummefaktorn är en funktion av realkalkylränta, energiprisökning och kalkylperiod, och tas från tabeller. Resultatet kan sedan uttryckas antingen som ett nuvärde, en annuitet eller en internränta. Andra sätt att genomföra LCC-beräkningar är att använda Annuitetsmetoden, Internräntemetoden eller vid kortlivade investeringar den s k Pay off-metoden. Annuitetsmetoden innebär att man beräknar investeringens absoluta avkastning. Alla pengar räknas om till ett årsvärde (=annuitet) vilket t ex gör att jämförelse med årliga driftskostnader blir möjliga. 1 Ett vanligt sätt att skriva grundformeln är n LCC = G + Σ (U i + D i)(1+r) -i + R(1+r)-n i=1 där G = grundinvesteringen U i = underhållskostnad år i D i = drift- och operatörskostnad år i R = utrangeringskostnad p.g.a. avveckling år n r = kalkylränta

19 Internräntemetoden innebär att man beräknar investeringens procentuella avkastning. Investeringen är lönsam om dess internränta är högre eller lika stor som den på förhand bestämda kalkylräntan. Det alternativ som har högst internränta vid rangordning är det mest lönsamma. Ibland använder man också den s k Pay off-metoden som innebär att man på ett enkelt sätt beräknar hur många år det tar innan besparingen har betalat tillbaka investeringen. Man dividerar investeringen med den förväntade årliga besparingen. Metoden är enkel att använda men blir rätt grov eftersom den vare sig tar hänsyn till investeringens livslängd eller räntan. Metoden används främst vid översiktliga kalkyler och vid investeringar med kort livslängd. 2.4 Tekniska indata till en LCC-beräkning Livslängd eller brukstid? Ekonomisk livslängd är den tid man uppskattar att en åtgärd rimligen är vid liv och är ekonomisk att driva. Teknisk livslängd är den period som en åtgärds tekniska funktioner bibehålls. Visst underhåll kan krävas för detta. Brukstid är den bedömda tiden som en åtgärd kan brukas, med hänsyn till teknisk och ekonomisk livslängd. Ibland kan brukstiden behöva sättas betydligt kortare än bedömd livslängd för anläggningen, t ex om det är känt att anläggningen endast skall nyttjas under begränsad tid, beroende på kontraktsförhållanden m.m. Livslängdsbedömningar - kalkylperiod Kalkylperioden väljs i allmänhet så att den sammanfaller med åtgärdens eller systemets livslängd, vilket oftast är den ekonomiska livslängden. Den ekonomiska livslängden sätts oftast något kortare än den tekniskt rimliga/troliga för att försäkra sig om lönsamhet även om den tekniska livslängden skulle bli något kortare än förväntat. Underlaget för att bedöma en åtgärds tekniska livslängd kan vara tunt, och livslängden kan väsentligt påverkas av hur underhållet utförts samt vilken belastning som konstruktionen eller installationen varit utsatt för. Hur ingående material och materialkombinationer åldras kan förutom rent slitage bero på t.ex. fuktbelastning i omgivningen eller om materialen påverkas negativt av intilliggande material, t.ex. i kombination med hög fuktbelastning.

20 20 Rapportens titel Reinvesteringar De investeringar som krävs för att bibehålla funktionen under livslängden, d v s delar som har kortare livslängd än kalkylperioden och behöver bytas ut. Underhåll Regelbundet återkommande arbete som syftar till att återställa konstruktionens eller installationens funktioner. Arbete av mindre art än reinvesteringar. Drift Åtgärder med ett förväntat intervall mindre än ett år, vilka syftar till att upprätthålla funktionen hos ett förvaltningsobjekt. 2.5 Ekonomiska indata till en LCC-beräkning Investeringskostnad Kostnad för att avstå från att konsumera/förbruka något idag för att på så sätt erhålla framtida nyttor. Investeringskostnaden behöver inte räknas om. Drift- och underhållskostnader Regelbundet återkommande kostnader för att bibehålla funktionen hos komponenten eller systemet. Räknas om till nuvärde vid investeringstillfället. I normalfallet antas prisutvecklingen för drift- och underhållsåtgärder följa inflationen. Kalkylränta Kalkylräntan är ett företags förräntningskrav, d v s den ränta som en investering ska förränta för att betraktas som lönsam. Kalkylränta är en mycket viktig parameter och tillsammans med kalkylperioden styr det resultatet. Man kan välja låneränta i stället för avkastningskrav, för att motivera fler åtgärder. Kalkylräntan kan vara real, d v s ett fast påslag utöver inflationen vilket används vid beräkningar i fast penningvärde. Alternativt kan kalkylräntan vara nominell vid beräkningar i löpande penningvärde. Inflation Inflationen bör hanteras separat och långtidsprognoser är osäkra. Följdinvesteringar, d v s återkommande utbytesinvesteringar tex var 7:e år, behandlas så att de uppräknas med inflation till 7:e året och 14:e året osv.

21 Likaså antas att restvärden, t ex med 20 års kalkyltid, efter 20 år åsätts ett värde som uppräknats med inflation under 20 år. Den allmänna prisutvecklingen på installations- och byggnadstekniska åtgärder antas således följa inflationen. Energipris och energiprisökning Energikostnadsutveckling bör uppdelas per energislag, t ex en för el och en för värme.

22 22 Rapportens titel 3. Verktyg för LCC en översikt 3.1 Verktygsöversikt och indata Ett antal egentillverkade och ett svenskt kommersiellt tillgängligt verktyg för LCC-beräkningar finns framtagna. I de flesta fall används dessa på komponentnivå, t.ex. luftbehandlingsaggregat eller val av fönster. Ett problem med alla modeller är tillgängligheten på indata, d v s att samla in för objektet relevanta indata, vilka ofta kan variera lokalt. Kostnad för verktyget kan också vara ett hinder. Dessutom kan underhållskostnad för nya produkter, livslängder på komponenter och framtida prisökningar på energi vara svåra att uppskatta. Några kända verktyg och anpassade metoder beskrivs närmare i följande avsnitt. 3.2 LCC energi (ENEU) LCCe nergi är ett beprövat kommersiellt verktyg för större investeringar av energikrävande utrustning, främst installationer, och jämför energikostnaden mellan olika alternativ under utrustningens/systemets livscykel. Viss byggnadsanknuten utrustning omfattas. Verktyget säljs med licens per användare och år. Enkla användningsexempel finns i Isolerguiden 06 från Swedisol, samt handboken Energibesiktning av byggnader - flerbostadshus och lokaler från SIS förlag. LCC energi är uppbyggt i moduler och för närvarande finns 8 teknikområden för installationer beskrivna. För respektive teknikområde ges förslag på krav och formuleringar som kan användas vid upphandling (d v s administrativa föreskrifter och tekniska riktlinjer).

23 Teknikområden är följande: Belysnings- och ljussystem Krafttransformatorer Kylsystem och värmepumpar Luftbehandlingssystem Motorer och frekvensomformare Pumpsystem Storköksutrustning Tryckluftssystem I LCC energi behandlas också hur man genom mätning kan se till att upphandlad utrustning uppfyller ställda krav. Juridikavsnittet orienterar om tillämpligt avtalsområde. Metoden syftar således till att ge en god totalekonomi där också hänsyn till miljön kan beaktas. Verktyget erbjuds som en helt integrerad Internetbaserad produkt. Metoden baseras på ENEU -konceptet, vars olika pärmprodukter utgått. Access till produkten erhålls genom att köpa licens. Med LCC energi följer en tryckt handledning som orienterar användaren i LCCtänkandet och i LCC-metodens tillämpning, samt ett blankettset (28 olika blanketter, 3 generella och 25 teknikspecifika) som ska användas vid upphandlingen. Det medföljande blankettprogrammet utför beräkningarna. 3.3 BELOK LCC BELOK, vilket står för beställargruppen lokaler, driver teknikutvecklings- och teknikupphandlingsprojekt inom lokalsektorn vilka är finansierade av Energimyndigheten. BELOK LCC är ett webbverktyg som kan användas för att jämföra livscykelkostnaden för olika investeringar, vilket får användas fritt, utan kostnad, men på användarens eget ansvar. Följande beräkningsmoduler finns idag: Generell kalkyl Pumpar Fläktar Luftfilter Fönster Belysning Webbmodellen finns tillgänglig via och ett exempel på skärmdump visas i figur 3.1 nedan.

24 24 Rapportens titel Figur 3.1. Skärmdumpsexempel från BELOK LCC för fönster. 3.4 Akademiska hus Akademiska hus tar tagit fram datorprogrammet Aka Kalk Webb för sina egna investeringar, vilket baseras på nuvärdesmetod. Innehållet i detta avsnitt bygger i huvudsak på Akademiska hus programbeskrivning. Programmet besår av två kalkylark där det ena direkt visar lönsamhetsnivån (lönsamhetskalkyl, LCP= Life Cycle Profit 2 ) och det andra visar ett systems eller anläggnings livscykelkostnad, (kostnadskalkyl, LCC). LCC-beräkningar för olika system kan sedan jämföras med varandra. Lönsamhetskalkylens princip är att alla framtida nuvärdesberäknade intäkter minus kostnader, alltså alla nuvärdesberäknade framtida nettobesparingar, jämförs med investeringen (investeringarna om följdinvesteringar erfordras). Är den nuvärdesberäknade driftsbesparingen större än investeringen erhålls positivt resultat, annars visas röda minussiffror. Med intäkter avses här kostnadsreduceringar, alltså mellanskillnaden som uppstår om åtgärden genomförs eller inte genomförs. Samma gäller givetvis drift- och underhållskostnader mm; det är skillnader som uppstår om åtgärden vidtas eller inte vidtas som skall ingå som indata. Programmet visar också årliga 2 Tanken med användningen av begreppet är att en fokusering på kostnad kan vara ensidigt och uppfattas negativt. Det är ju faktiskt vinsten som är det intressanta. Nackdelen är att man löper större risk att låta analysen söka greppa över för mycket och därmed bli utslätad.

25 utfall där de enskilda årens olika poster och nettoresultat framgår. Det kan ofta vara nyttigt att ha kunskap om penningflödena årsvis eftersom positivt utfall av totalresultatet för hela kalkylperioden ändå kan ha inneburit att förluster uppstått de inledande åren. I lönsamhetskalkylen utgör ett eventuellt restvärde alltid en positiv post eftersom det kalkylmässigt är betalt. Principen för LCC-kalkylen är likartad den för lönsamhetskalkylen men här summeras alla nuvärden av investeringar och övriga kostnader och värdering i lönsamhetstermer sker inte i själva kalkylen. Detta sker i stället när två LCC- utfall jämförs med varandra. När det i lönsamhetskalkylen talas om att skillnader skall utgöra indata blir det här i stället fråga om totala utgifter för investeringar, energi, drift och underhåll mm som skall utgöra indata. Det är i LCC- sammanhang givetvis alltid mer positivt desto lägre totalkostnad som erhålls. Även i LCC-kalkylen erhålls de enskilda årens utfall för att kostnadsposterna skall kunna följas mera i detalj. I en LCC-kalkyl utgör ett eventuellt restvärde alltid en negativ post eftersom det sänker LCC-kostnaden vilket verkar positivt för det beräknade systemet. Akademiska hus-företagen har gemensamma indata Akademiska Hus (AH) har ett lönsamhetskrav som skall vara lika med den 5- åriga statsobligationsräntan plus 2,5 %. Kalkylräntan för AH följer i stort detta avkastningskrav. Riktlinjer finns avseende övriga indata i form av energikostnadsutveckling, inflation, livslängder, kalkylperiod m.m. Den investering som skall anges i lönsamhetskalkylen är mellanskillnaden i investering mellan underhåll och förbättringar av energiprestanda. Investeringsbeloppet antas i programmen fördelas över åren efter annuitetsmodell, d v s summan av årlig ränta och amortering är konstant. Alla årliga drift- och underhållskostnader skall anges, i dagens prisnivå, för drift och underhåll exkl. energikostnader. Detta kan vara kostnader för tillsyn, smärre åtgärder, förbrukningsmaterial m.m. Restvärden uppstår aldrig för följdinvesteringar. Endast om restvärden finns kvar i de delar av anläggningen som inte ersatts under kalkylperioden får dessa föras in som restvärde. En skärmdump från programmets inmatningssida visas i figur 3.2.

26 26 Rapportens titel Figur 3.2. Skärmdump från Aka-kalk-programmet. 3.6 Älvstranden Utveckling Älvstranden Utveckling AB är ett bolag med syfte att utveckla fastigheterna längs Göta-älvstränderna i Göteborg. Bolaget använder egna framtagna Excelblad för LCC-kalkyler inför investeringsbeslut, både för komponenter och hela byggnader. Man tillämpar egna gemensamma (och transparanta) indata för de olika utvecklingsprojekten. Verktyget finns tillgängligt på och en sammanfattningssida redovisas i figur 3.3.

27 Tusental Tusental LCC-beräkning, projekt LCC-beräkningar exempel Rutor skall förändras, i vissa står våra grundvärden exempel Rutor får förändras men värde hämtas automatiskt ur andra rutor eller beräkningar exempel Feta siffror betyder resultat och skall ej röras Vid frågor kontakta skaparen Staffan Bolminger, Älvstranden Utveckling AB, telefon OBS! Vissa excelprogram kan kräva att ni installerar Analysis Toolpack. Klicka på Tillägg på Verktygmenyn, lägg till Analysis Tool Förutsättningar Kort förklaring av alternativen Mall - VERSION 3 Projekt: Alt 1 Kort beskrivning Datum: Alt 2 Namn: Staffan Bolminger.1 LCC-period för investering år 30.2 Kalkylränta %/år 7,00%.3 Årlig uppräkning av kostnader %/år 2,00%.4 Antal kvadratmeter beräkningen gäller m2 1.5 Kapitalkostnad %/år 4,50%.6 Eventuell amortering %/år 1,00%.7 Eventuellt påslag (moms, BH-kostnader etc) % 25,00% Antal Jämförda alternativ Alt 1 Alt Area kvm Sammanfattning, LCC-total Investeringskostnad - intäktsposter kr LCC-kostnad reinvestering och byte kr LCC-kostnad löpande drift och underhåll kr LCC-kostnad energi kr LCC-kostnad hyresintäkt/-bortfall kr Summa LCC-kostnad kr Rangordning, summa LCC-kostnad Prognoskostnad (kr/kvm, år) under LCC-perioden Kapitalkostnad av investering kr/st,år 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kostnad av reinvestering och utbyte kr/st,år 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Löpande drift och underhåll kr/st,år 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Energikostnad kr/st,år 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Hyresintäkt eller -bortfall kr/st,år 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa kr/kvm, år kr/st,år 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Rangordning, kvadratmeterkostnad SAMMANFATTNING AV LCC-BERÄKNING 0 Investering samt LCC-kostnad över vald period LCC-kostnad hyresintäkt/-bortfall 0 Investering samt pay-back diagram (30år) LCC-kostnad energi LCC-kostnad löpande drift och underhåll LCC-kostnad reinvestering och 0 0 byte 0 0 Investeringskostnad intäktsposter 0 0 Alt 1 Alt Figur 3.3. Utdrag ur excelblad för Älvstrandens kalkylmodell ED-kalkyl I samband med energideklarationerna har Boverket finansierat en hemsida med definitioner och två olika avancerade kalkylblad i Excel, framtaget i syfte att kunna beräkna lönsamhet på energisparåtgärder. Ett exempel på den enklare versionen av kalkylblad visas i figur 3.4 nedan. Webbadressen är

28 28 Rapportens titel Kalkylexempel 1 Mata in data i grå fält A temp m Kalkylränta real 4,0% Energipris, i dag (kr/kwh) och rel utv 0,80 1,0% Effektiv ränta 3,0% Alternativ A (Steg 1) Alternativ B (Steg 2) Livslängd åtgärd år Investeringskostnad kkr Före åtgärd Efter åtgärd Före åtgärd Efter åtgärd Energiförbrukning kwh/m2 och år Energikostnad kkr och år Underhållskostnad kkr och år Nettobesparing kkr och år 19 8 Nuvärde-metod (kapitalvärde) kkr 83 LÖNSAMT -32 EJ LÖNSAMT Känslighetsanalys investering 10% 63 LÖNSAMT -42 EJ LÖNSAMT -10% 103 LÖNSAMT -22 EJ LÖNSAMT Känslighetsanalys nettobesparing 10% 111 LÖNSAMT -25 EJ LÖNSAMT -10% 54 LÖNSAMT -39 EJ LÖNSAMT Optimist (investering låg,besparing hög) 131 LÖNSAMT -15 EJ LÖNSAMT Pessimist (investering hög, bespar låg) 34 LÖNSAMT -49 EJ LÖNSAMT Årskostnad per sparad kwh 0,61 LÖNSAMT 1,17 EJ LÖNSAMT eller Besparingskostnad Payoff-metod (utan ränta) år 10,5 12,5 Internränta (pröva olika värden) 7,10% -3,90% Investeringens kapitalvärde skall vara =0-0 0 LCC-metod (diff värderingssummor) 83 LÖNSAMT -32 EJ LÖNSAMT Minskad användning av CO2 ton per år Figur 3.4. Bild av Excelblad för lönsamhetsberäkning av energisparåtgärder. Begreppet Effektiv ränta i figuren kan leda till missförstånd och bör lämpligen ersättas med justerad kalkylränta. 3.8 Energimyndigheten Energimyndigheten har i samband med PFE-bidragen för elintensiv industri finansierat ett beräkningsverktyg i Excel som kan hämtas från deras hemsida: En skärmdump visas i figur 3.5.

29 Figur 3.5. Energimyndighetens beräkningsverktyg för LCC inom PFE. 3.9 Företagsbaserade produktvalsmodeller Några leverantörer har tagit fram egna LCC-verktyg för att underlätta val av (företagets) produkter. Exempel på detta är ABB (numera YIT) som utvecklade Netto99-modellen, vilken i princip följer ENEU, som har använts mycket internt i samband med driftentreprenader med energisparincitament. Ett annat exempel är Camfil Farr, som redovisar livscykelkostnad för filter i ventilationsaggregat. Kostnadsposterna består av filterkostnad, arbetskostnad för installation och utbyte, energikostnad, rengöringskostnad för ventilationssystem samt avfallskostnad. Av dessa poster dominerar energikostnaden (ca 70 %), d v s elenergi till fläktar. Ju lägre tryckfall över filter, desto mindre energi går åt för fläktdriften.

30 30 Rapportens titel 4. Hur används LCC i byggprocessen idag? 4.1 LCC i byggprocessen Som framgår av referenslitteraturen började anvisningar instruktioner - hjälpmedel för LCC-beräkningar att publiceras i någon omfattning under 1970-talet ett sådant exempel är KBS rapport - Årskostnadsberäkningar - ett annat är Sveriges Mekanförbund och ENEU-metoden. Ett skäl till detta är sannolikt energikriserna under 1970-talet som medförde dramatiska prisökningar på energi. Enkäten som genomförts inom ramen för detta projekt antyder att LCCberäkningar idag görs inom ett antal projekt och hos ett antal aktörer bland beställare, projektörer och leverantörer. Men det är samtidigt så att ett antal lic. och doktorsavhandlingar publicerade under senare år har angivit att LCCberäkningarna görs i förvånansvärt liten omfattning. För att kontrollera hur LCC används i byggprocessen i dag beslutade vi att genomföra en enkät till ett antal utvalda byggherrar. 4.2 Enkät beskrivning och resultat En riktad enkät skickades ut till ett 30-tal utvalda byggherrar och konsulter efter sommaren 2007: Enkätformuläret redovisas i bilaga 1. Åtta stycken enkätsvar returnerades och resultaten redovisas kortfattat nedan tillsammans med frågorna. Svarsfrekvensen måste betraktas som låg och kan vara en indikation på låg användning av LCC i branschen.

31 Frågor och svar i enkäten: Använder ni LCC-kalkyler vid investeringar? Om inte, varför? Samtliga svarande använder någon form av LCC-kalkyler, några i begränsad omfattning och några använder kalkylerna för att skapa egna standarder, för att undvika beräkningar vid varje investering, vilka uppdateras vid behov. För vilken typ av investeringar använder ni LCC (hel byggnad, system, komponenter)? Metoden används mest vid val av tekniska komponenter och system som klimatsystem, luftbehandlingsaggregat, kylmaskiner eller fjärrkyla, men ca hälften har även använt LCC för hela byggnader. Vid vilka projektskeden eller tillfällen använder ni LCC? De flesta använder LCC för tidiga skeden, dvs system- och programskeden och som stöd för projektering. Några utnyttjar metoden för pilotprojekt, som senare blir modell för kommande projekt. LCC utnyttjas även vid drift och förvaltning för att utreda alternativa åtgärder. Vilken kalkylmetod använder ni? (Exempelvis annuitetsmetod, nuvärdesmetod, pay off-metod.) Nästan alla använder nuvärdesmetod, men kompletterat med pay-off metod eller annan. Ett par svarande använder annuitetsmetod ibland. Använder ni allmänt tillgängliga eller kommersiella verktyg? (T.ex. Belok, STEM, ENEU 94, ISO-standarden) Några använder de gratis tillgängliga verktygen ibland eller sällan. ENEU 94K samt Paroc och Swedisols beräkningssnurror nämns. Har ni egenutvecklade verktyg? I vilken form? Alla svarande har någon form av egen kalkylmetod, från de enklaste medarbetarberoende arken i Excel, via företagsanknutna excelmodeller till webbaserat eget program. Var hittar ni trovärdiga indata för LCC-kalkylerna? Här nämns ett flertal informationskällor: Egna erfarenheter från fastighetsförvaltning, antaganden, beräkningar, samma ställe som för andra typer av kostnadsberäkningar, kalkylprogram, REPAB, leverantörsdata, från projekteringen, från offerter. Vad uppfattar ni som det största problemet vid upprättandet av en LCCkalkyl? Bedömning av framtida underhålls- och reparationsbehov, ränta och inflation. Osäkra indata, vilket kan medföra behov av känslighetsanalyser. Inga problem. Kompetens och kunskapsnivån hos egna handläggare och konsulter nämns.

32 32 Rapportens titel Vad uppfattar ni som det största problemet vid användningen av resultaten från LCC-kalkylerna? Inget problem nämner ett par svar. Att veta om bra indata använts och antaganden om framtida utveckling av priser, skatter och subventioner kan ifrågasättas. Svårigheter att tolka resultat vilka kan vara osäkra och svåra att sälja in till beslutsfattare, förnuft och känsla styr besluten ändå. Svårt att kommunicera fördelarna med genomförda investeringar. Hur tror ni att man kan öka användningen av LCC-kalkyler? Bättre indata. Krav från beställare, få mottagare att inse nyttan, speciellt de som är kortsiktiga ägare. Bättre indata och utbildning. Att nyansera begreppet, så att man stegvis väger låg investering och hög driftkostad mot högre investering och lägre driftkostnader och stannar där hävstången blir för liten. Ser ni något fall eller situation där LCC inte går att tillämpa? Nej, säger fler. Går även att maximera nyttan av kortsiktiga investeringar. Svårt att få med mjuka värden, vilka kan vara viktigare än kostnaden. Där LCP är bättre. I de fall där framtiden är oviss. Man ska inte klumpa ihop många åtgärder i en stor LCC, då tappas transparensen på de enskilda åtgärdernas lönsamhet. Har ni någon/några intressanta LCC-tillämpningar/erfarenhet att delge projektgruppen? Upphandling av ventilationsanläggningar och markvärmelager. Använd låneräntan i kalkylen i stället för avkastningskrav. Använd verklig förväntad livslängd. Prissätt mjuka värden som t.ex. bättre termisk komfort eller bättre inomhusluft. Ett antal förstudier för systemval. LCC-upphandlingar av luftbehandlingsaggregat samt besiktningar samt besiktningar av dessa. 4.3 Praktikfall Hamnhuset/Norra Älvstranden För Hamnhuset på Norra Älvstranden har Älvstranden Utveckling AB använt LCC-beräkningar för hela byggnaden för att motivera investeringar i energieffektiva konstruktioner och installationer. En ledstjärna för planerandet av Hamnhuset har varit resultaten av en mängd öppet redovisade livscykelkostnadsberäkningar. Målet med alla dessa beräkningar har varit att sänka energianvändandet utan att höja driftkostnaden och därmed hyran för hyresgästerna. För detta krävs extra investeringar och räntekostnaden för dessa betalas med sänkta driftkostnader. Efter ett femtontal livscykelkostnadsberäkningar och mängder av klimatsimuleringar kan konstateras att detta klarats teoretiskt. Flera av de energibesparande investeringarna är i sig själva inte av så stor betydelse, men de bidrar alla till hela konceptet. Om alla åtgärder kombineras, sänker dessa det totala energianvändandet radikalt i Hamnhuset. Älvstrandens beräkningar visar att Hamnhuset kommer

33 använda 27 kwh/m 2, år (A temp ) för värme och varmvatten och 30 kwh/m 2, år för fastighets- och hushållsel. Hamnhuset kommer att använda ca 17 % värme och varmvatten jämfört med SCB-statistik för svenska flerbostadshus. Den extra investeringen för alla energibesparande åtgärder utgör ca fyra procent av den totala investeringen, dvs. cirka åtta miljoner kronor. Vintern 2006/2007 startade produktionen med målet att uppföra Hamnhuset som framtidens boende med inflyttning sommaren En systemillustration för byggnaden redovisas i figur 4.1. Mer information finns på Figur 4.1 Systemillustration för Hamnhuset på Norra Älvstranden i Göteborg. 4.4 Akademiska hus Energilager i mark Kemicentrum i Lund är sedan 2006 nästintill självförsörjande på värme och kyla. Energilagret, som består av 165 borrhål som är 230 meter djupa, levererar värme och kyla till Ingvar Kamprad Designcentrum samt kyla till Arkitektbyggnaden. Den befintliga fjärrvärmen används som komplement. Värme lagras i borrhålen sommartid och används under vintern. Omvänt kan kyla lagras vintertid och användas påföljande sommar. Skillnaden mot bergvärme i villor är att man där endast använder värmen. Tekniken är relativt ny, men anses ha stor potential. Dels för att energi kan produceras billigare, dels för att tekniken ses som ett miljövänligt sätt att värma och kyla fastigheter. Tack vare energilagret kan mängden köpt energi minska med 75 procent. Lösningen används i dag i Astronomihuset och Språk- och litteraturcentrum i

34 34 Rapportens titel Lund, där Akademiska Hus har god erfarenhet av tekniken. En systemillustration finns i figur 4.2 Figur 4.2 Systemillustration för Akademiska hus energilager i Lund. 4.5 Praktikfall Skanska Skanska Fastigheter Stockholm har tillsammans med Skanska Sverige regelmässigt handlat upp luftbehandlingsaggregat med hänsyn till livscykelkostnad sedan Anbudsutvärderingarna utförs enligt ENEU 94K och upparbetade rutiner finns för redovisning av resultat, främst hos aggregatleverantörerna men även hos beställaren. Kontroll av resultat efter utförd installation har tidigare ej regelmässigt utförts. Av 14 st undersökta anläggningar uppvisade 9 högre driftskostnad vid besiktning än vad anbud angav, varav 6 st uppvisade mer än 10 % högre driftskostnad. 1 st anläggning visade lägre kostnad än upphandling och 4 st anläggningar gick ej att besiktiga. Den totala nuvärdesberäknade merkostnaden blev 4,0 milj kr och 17 % högre än anbud för de 10 st besiktningsbara anläggningarna. Besiktningarna har visat flera brister. LCC-dokumentation har sällan funnits i drift- och skötselinstruktionerna utan har fått sökas i olika projektpärmar hos bygg- eller projektutvecklingsorganisationerna. I vissa fall har de erhållits

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Handbok för livscykelkostnad (LCC)

Handbok för livscykelkostnad (LCC) Detta är en artikel i en serie som heter Energiverktygslådan och består av en förkortad populärversion av skriften Räkna för livet handbok för livscykelkostnad (LCC). Räkna för livet Handbok för livscykelkostnad

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

EKONOMI OCH UNDERHÅLL

EKONOMI OCH UNDERHÅLL EKONOMI OCH UNDERHÅLL Att räkna ut hur mycket en belysningsanläggning kostar att anlägga, driva och underhålla är ett ganska omfattande arbete, men det är inte särskilt komplicerat. Det som däremot kan

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

ENVA. Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem

ENVA. Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem ENVA Introduktion och instruktioner för livscykelkostnadsanalys i vattenpumpsystem Författare: Therese Näsman och Rickard Waern, Hållbar utveckling Väst Maj 2013 Livscykelkostnadsanalys, LCC Att endast

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK

BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK 1(8) BILAGA 4 BERÄKNING AV KOSTNADER BYGGHERREGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET LIP-KANSLIET, STOCKHOLMS STAD BOVERKET AB JACOBSON & WIDMARK 1999-02-15 2 (8) BERÄKNING AV KOSTNADER 1 BERÄKNINGSMODELL För

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

SÅ ANVÄNDER DU LIVSCYKELKOSTNADSANALYS - FÖR AFFÄRER SOM BÅDE ÄR LÖNSAMMA OCH HÅLLBARA

SÅ ANVÄNDER DU LIVSCYKELKOSTNADSANALYS - FÖR AFFÄRER SOM BÅDE ÄR LÖNSAMMA OCH HÅLLBARA SÅ ANVÄNDER DU LIVSCYKELKOSTNADSANALYS - FÖR AFFÄRER SOM BÅDE ÄR LÖNSAMMA OCH HÅLLBARA Annie Stålberg Energiansvarig KOSTAR MILJÖANPASSNINGAR ALLTID PENGAR? Genom miljöanpassad offentlig upphandling har

Läs mer

Kostnader för energi i byggnader

Kostnader för energi i byggnader Kostnader för energi i byggnader Pay-off-metoden Nuvärdesmetoden Janne Akander HiG Optimal isolertjocklek Om klimatskärmen har hög värmeisoleringsgrad så ökar investeringskostnaden (och bruksarean minskar).

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Kortfattad informationsskrift

Kortfattad informationsskrift Kortfattad informationsskrift 2 INFORMATION OM ENEU 2000 UPPHANDLING MED LÅNGSIKTIG HÅLLBARHET BAKGRUND Inom industrin samt kommuner, landsting och privata fastighetsbolag upphandlas årligen utrustning

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Fastighetsekonomi för offentlig sektor Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Bakgrund Pluggade 2005-2008 Kalkylator Projektledare EPC Byggprojektledare UK Byggprojektledare, Projekteringsledare

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

Innovation by experience

Innovation by experience Samarbete för lägre energikostnad Innovation by experience Det finns mycket som tyder på att energipriserna kommer att öka i framtiden. Oljeutvinningen närmar sig sitt kapacitetstak och konflikter i vår

Läs mer

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Dag Lundblad Energimyndigheten Övergripande om åtgärder valmöjligheter i ett kontinuerligt & systematiskt och strategiskt arbete genomförande under

Läs mer

Erfarenheter kring upphandling av solcellsanläggningar. Kungsbacka kommun Gustav Larsson

Erfarenheter kring upphandling av solcellsanläggningar. Kungsbacka kommun Gustav Larsson Erfarenheter kring upphandling av solcellsanläggningar Kungsbacka kommun Gustav Larsson Kungsbacka kommun Förvaltningen för Service Serviceområde fastigheter Lokalvård, Upphandling, Medborgarservice, Måltid

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ.

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Investeringsanalys en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Maj 2013 1 Innehåll Sida Varför? 3 Resultat 4 Hur? 6

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Konkreta verktyg och energitips

Konkreta verktyg och energitips Konkreta verktyg och energitips Anna Karin Jönbrink IVF Industriforskning och utveckling AB Bild 1 2006-02-01 Anna Karin Jönbrink Bild 2 2006-02-01 Anna Karin Jönbrink IVF Industriforskning och utveckling

Läs mer

LCCA Life Cycle Cost Analys

LCCA Life Cycle Cost Analys LCCA Life Cycle Cost Analys Solskyddstekniker 2014 Fördjupningsarbete Av. Olof Ahlberg och Magnus Melander 1 Sammanfattning: LCC-Analys är en metod för att bestämma ett system eller en produkts kostnad

Läs mer

Belysningsprojekt. Hur upptäcka dålig arbetsmiljö? Hur upptäcka hög energianvändning? Vad initierar ett belysningsprojekt?

Belysningsprojekt. Hur upptäcka dålig arbetsmiljö? Hur upptäcka hög energianvändning? Vad initierar ett belysningsprojekt? Belysningsprojekt Vad initierar ett belysningsprojekt? När bör en anläggning byggas om? Arbetsmiljö? Kostnader/energi? Driftfrågor Hur upptäcka dålig arbetsmiljö? Klagomål Enkät som visar på brister Dialog

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

BELOK Totalprojekt. Sammanfattning av metodiken för. Totalprojekt. Utarbetat av. CIT Energy Management AB. Juni 2011

BELOK Totalprojekt. Sammanfattning av metodiken för. Totalprojekt. Utarbetat av. CIT Energy Management AB. Juni 2011 Sammanfattning av metodiken för BELOK Totalprojekt Utarbetat av CIT Juni 2011 LE / Juni 2011 1(9) Innehåll Innehåll... 2 Totalprojekt -En metod för lönsam energibesparing i befintliga lokalfastigheter...

Läs mer

LCC långsiktighet i upphandlingar med ekonomi och miljö i fokus. Annie Stålberg Miljöstyrningsrådet

LCC långsiktighet i upphandlingar med ekonomi och miljö i fokus. Annie Stålberg Miljöstyrningsrådet LCC långsiktighet i upphandlingar med ekonomi och miljö i fokus Annie Stålberg Miljöstyrningsrådet Kostar miljöanpassningar alltid pengar? Genom miljöanpassad offentlig upphandling har Sverige inte bara

Läs mer

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör

Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör Energieffektivisering Integrerat värmesystem mellan bostäder och livsmedelsbutik Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör HESSAM TABRIZI Institutionen för bygg- och miljöteknik CHALMERS

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07

LCC ur Installatörens perspektiv. Stockholm 2013-11-07 LCC ur Installatörens perspektiv Stockholm 2013-11-07 Imtech Nordic Imtech N.V. Imtech Nordic AB Stödfunktioner (Ekonomi, Affärsutveckling, IT, Inköp, HR, Information, Riskhantering) Imtech VS-teknik AB

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

Miljöanpassad upphandling HÅLLBAR LÖNSAMHET RÄKNA MED LCC HIPPU SUVILEHTO

Miljöanpassad upphandling HÅLLBAR LÖNSAMHET RÄKNA MED LCC HIPPU SUVILEHTO HÅLLBAR LÖNSAMHET RÄKNA MED LCC HIPPU SUVILEHTO UPPHANDLING PÅVERKAR Ca 500-600 miljarder kr (EU 2,000 miljarder) 3 kategorier står för 70-80% av all miljöpåverkan BESPARINGSPOTENTIAL Om Sveriges skolor

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Foss-Hede 1:27 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-06 Byggnadens adress: Övre Krokklevsvägen 3 45534 Munkedal Utetemperatur: 13

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Modernt glaskontor har hög investeringskostnad

Modernt glaskontor har hög investeringskostnad GLAS Noggranna analyser behövs när man uppför inglasade kontor. Risken är stor för att den termiska och visuella komforten inte blir bra. Sannolikt kan inte framtida byggnader vara helt uppglasade. De

Läs mer

Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl

Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl 1 Inledning BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och ett antal fastighetsägare som är aktiva inom energiområdet. Gruppen har varit verksam sedan år 1989 och

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BLIDÖ 1:251 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-27 Byggnadens adress: FÖRÄNGSUDDEN 47 76017 BLIDÖ Utetemperatur: 22 C Expert: Richard

Läs mer

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Användarhandledning BUSE version 2.1 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund, VM och har vidareutvecklats av Ulf

Läs mer

Ta kontroll över energianvändningen

Ta kontroll över energianvändningen Ta kontroll över energianvändningen Transmissionsförluster Tappvarmvatten Ventilationsförluster Fjärrvärme alt. olja Elenergi Process- och Solinstrålning personvärme Vem är jag? EVU Energi & VVS utveckling

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163 Byggnadens adress: 2014-03-13 Utetemperatur: Björsgårdsvägen 2E 53373 Källby 11 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BÖ 67:15 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-15 Byggnadens adress: RANGELTORPSGATAN 29 41269 GÖTEBORG Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Konsekvensutredning Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Boverket juli 2012 Titel: Konsekvensutredning Boverket föreskrifter

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LINDRUM 1:28 Besiktningsuppgifter Datum: 2012-11-19 Byggnadens adress: EKHAGA 51462 ÖLSREMMA Utetemperatur: 2 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Rotebro idrottshall solel

Rotebro idrottshall solel Rotebro idrottshall solel Glasparti söderfasad 672st paneler Glasparti västerfasad 450st paneler Tunnfilmspaneler monterade på kil ovan tak 32st paneler. Övrig yta blir vanligt glas i liknande utseende

Läs mer

BeBo. www.bebostad.se

BeBo. www.bebostad.se Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus BeBo www.bebostad.se Medlemmar BeBo - Uppgifter: Genomföra utredningar och mätningar för att klarlägga potentialer Prova och demonstrera nya lösningar

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 UTFÖRARE Företag: Energikonsult: Fastighetsägarna Stockholm AB AO Teknik Theres Kvarnström BESTÄLLARE Kund: Brf Kejsarkronan 33 Fastighetens adress: Norrtullsgatan 25 UPPDRAGSBESKRIVNING

Läs mer

Kalkylera med LCCenergi

Kalkylera med LCCenergi V-skrift 2003:1 Sid. 1 (9) Kalkylera med LCCenergi Riktlinjer för val av indata Luftbehandlingssystem V-skrift 2003:1 Sid. 2 (9) Förord Visst är det rationellt och klokt att även beakta kostnaden för drift

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LYFTSAXEN 10 Adress: VIVSTAVARVSVÄGEN 196 12243 ENSKEDE Besiktningsuppgifter Datum: 2010-05-18 Byggnaden är besiktigad av:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KOSTA 36:72 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-06-24 Byggnadens adress: NORRA RINGVÄGEN 6 36052 KOSTA Utetemperatur: 15 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Energitjänster - EPC Torsdag 15 april

Energitjänster - EPC Torsdag 15 april Energitjänster - EPC Torsdag 15 april Magnus Kristiansson Sveriges Kommuner och Landsting 1 Disposition Vad är EPC? EPC - en balansakt EPC - ger gott resultat Energideklarationer 2 Energy performance contracting

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ANNESTAD 1:12 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-28 Byggnadens adress: Utetemperatur: FRÄMMESTAD JON-HENRIKSGÅRDEN 205 10 C 46597

Läs mer

Bakgrund. Problemidentifiering. Fleet Management. Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader

Bakgrund. Problemidentifiering. Fleet Management. Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader Fleet Management Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader Isac Alenius Marcus Pettersson Produktionsekonomi, Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola Den danska trafikoperatören Arriva

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

BELOKs metodik Totalprojekt. Handbok för genomförande och kvalitetssäkring

BELOKs metodik Totalprojekt. Handbok för genomförande och kvalitetssäkring BELOKs metodik Totalprojekt Handbok för genomförande och kvalitetssäkring Publikationen utgiven av BELOK (Beställargruppen för lokaler) Projekt 2012:5 Kan laddas ned via www.belok.se eller beställas genom

Läs mer

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till Livscykelkostnad

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

TOTALMETODIKEN. Beloks Totalmetodik Handbok för genomförande och kvalitetssäkring

TOTALMETODIKEN. Beloks Totalmetodik Handbok för genomförande och kvalitetssäkring TOTALMETODIKEN Beloks Totalmetodik Handbok för genomförande och kvalitetssäkring Version: jan 2014 Publikationen utgiven av BELOK (Beställargruppen för lokaler) Projekt 2012:5 Kan laddas ned via www.belok.se

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: HÖGA 3:2 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-14 Byggnadens adress: HÖGA 470 44696 HÅLANDA Utetemperatur: 15 C Expert: Mikael Abrahamsson

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BERGSTENA 7:6 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-07-20 Byggnadens adress: BERGSTENA LEDSGÅRDEN 1 44192 ALINGSÅS Utetemperatur: 16

Läs mer

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Svensk energi & Svensk fjärrvärme Svensk energi & Svensk fjärrvärme Energieffektivisering och energitjänster Göteborg 2014-05-22 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Byggnader i Sverige

Läs mer

En undersökning bland. Energirådgivare. På uppdrag av Geotec och Swedisol

En undersökning bland. Energirådgivare. På uppdrag av Geotec och Swedisol En undersökning bland Energirådgivare På uppdrag av Geotec och Swedisol 1 Innehåll Sammanfattning sid. 3 Bakgrund, syfte och metod sid. 7 Bortfallsredovisning sid. 9 Resultat sid. 10-31 Bilaga 1 Samtliga

Läs mer

Midroc Property Development

Midroc Property Development Midroc Property Development Energieffektivisering som inte bara skummar grädden Skumma (grädden av) = ta ut det bästa av Energieffektivisering som inte bara tar ut go bitarna Skummar du/jag grädden? Varför

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17 Byggnadens adress: 2015-08-11 Utetemperatur: NYGÅRDSVÄGEN 3C 29135 KRISTIANSTAD 20 C Expert:

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Bakgrund. Tidigare SABO tävlingar har renderat i ca 1 400 lägenheter

Bakgrund. Tidigare SABO tävlingar har renderat i ca 1 400 lägenheter Petter Jurdell Bakgrund Behov av nyproduktion till rimlig prisnivå Behov av mindre infill-projekt, nyttjar redan utbyggd infrastruktur Del av vårt långsiktiga arbete för att produktutveckla produktionsmetoder

Läs mer