In principio erat verbum EG-domstolens tolkning av flerspråkiga instrument
|
|
- Oskar Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Mattias Derlén In principio erat verbum EG-domstolens tolkning av flerspråkiga instrument Examensarbete 20 poäng Handledare: Jean Monnet professor Carl Michael Quitzow Ämnesområde: EG-rätt Termin: VT 2000
2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning (I) Ämnesval och huvudsaklig frågeställning s. 4 (II) Disposition av uppsatsen s. 4 (III) Metod s. 5 (IV) Forskningsläget s. 5 (V) Tacksamhetsbetygelser s. 6 Kapitel 1 Språkteorier 1.1 Allmänt om språket och dess funktioner s Flerspråkighet s Definition av flerspråkighet s Varför uppkommer flerspråkighet? s Lösningar på problem förknippade med flerspråkighet s Det juridiska språket s Terminologi och syntax s Det juridiska språket som bärare av en juridisk verklighet s. 10 Kapitel 2 Översättning 2.1 Allmänt om översättning s Juridisk översättning s Vad är svårigheten med juridisk översättning? s Mål och medel för en juridisk översättning s Terminologisk inkongruens s Syfte och tillämpningsområde s Att mäta ekvivalens s Att förbättra ekvivalens s. 16 Kapitel 3 Allmänt om EG-domstolens tolkningsmetoder 3.1 Uppsatsens utgångspunkter s EG-domstolens tolkningsprinciper s. 18 Kapitel 4 Internationell praxis vid tolkning angående tolkning av flerspråkiga instrument 4.1 Sambandet mellan översättning och tolkning s Tolkningsprinciper från internationell praxis och doktrin s Förlikning av de olika språkversionerna s Jämförelse av texten s Kontext och syfte s Omkringliggande omständigheter s Särskilda orsaker till divergens s Företräde för originalversionen s Rättelser s Separat och successiv tolkning s Tolkning av parterna själva s. 22
3 Företräde för olika språkversioner s Wienkonventionen s Terminologi s Tolkning av flerspråkiga instrument s Artikel 33 i praxis s Wienkonventionen, pro et contra s. 26 Kapitel 5 Flerspråkighet i Europeiska Unionen 5.1 Språkreglemente i Unionen s EG-domstolens praxis angående tolkning av flerspråkiga instrument s Ramar för undersökningen s Kronologiskt urval av intressanta mål s Slutsatser kring EG-domstolens tolkningsprinciper s Åsikter i doktrin s. 52 Kapitel 6 Vissa effekter av EG-domstolens tolkning av flerspråkiga instrument 6.1 Inledning s Rättssäkerhet s Förhandsbesked s Integrationen s. 59 Sammanfattning s. 61 Käll- och litteraturförteckning s. 64 Förkortningsförteckning a.a ECR REG VC anfört arbete European Court Reports Rättfallssamling från Europeiska gemenskapernas domstol och förstainstansrätt 1969 års Wienkonvention angående traktaträtten
4 4 INLEDNING I doubt whether Marguerite Yourcenar or Graham Greene would be prepared to read each morning a piece or two of Community legislation pour prendre le ton, as Stendhal used to read articles of the Code Civil. In other words, I admire the wisdom of the Community legislature but not its careless and too often imprecise language. Generaladvokat Mancini i mål 100/84, Kommissionen mot Storbritannien. (I) Ämnesval och huvudsaklig frågeställning Den latinska rubriken på detta arbete är hämtad från Evangeliet enligt Johannes 1:1 och betyder I begynnelsen fanns Ordet. Detta, tillsammans med citatet ovan från generaladvokat Mancini, illustrerar vad denna uppsats handlar om: interaktionen mellan språk och juridik. Språket är grunden för juridiken, det är en förutsättning men samtidigt ett problem. Denna uppsats kommer att illustrera detta genom att diskutera en särskild aspekt av ämnet: EG-domstolens tolkning av flerspråkiga instrument. Därmed kan jag även kombinera mina två specialintressen: språk och EG-rätt. Några korta ord skall sägas för att tydliggöra ämnet och dess betydelse. Grundproblemet är att 12 olika språk är autentiska inom Europeiska Unionen, och då vi inte lever i den bästa av världar händer det att olika språkversioner av exempelvis en förordning uppvisar bristande konvergens. Frågan är hur EG-domstolen hanterar detta problem. Försöket att finna, och om möjligt presentera en egen teori kring, EG-domstolens principer vid divergens mellan olika språkversioner är denna uppsats huvudtema, dess punctum saliens. Min arbetstes är att EG-domstolens principer för att hantera språklig divergens skiljer sig från internationell praxis och anknyter till domstolens allmänna tolkningsmetoder. För att kunna göra en relevant jämförelse med internationell praxis angående språklig divergens samt domstolens allmänna tolkningsmetoder ägnas två kapitel åt en kort diskussion kring detta. Vidare ges en kort introduktion till språk, flerspråkighet, juridiskt språk samt översättnings-problem då jag anser att detta underlättar förståelsen för huvudproblemet. Efter att EG-domstolens principer konstaterats ämnar jag även göra en kort undersökning kring några av dess effekter på olika områden inom gemenskapsrätten. Det skall påpekas att endast Romfördraget (med ändringar) samt sekundärrätten därtill diskuteras i detta arbete, varför Kol- och Stålfördraget samt EURATOM lämnas utanför. Orsakerna härtill diskuteras i avsnitt (II) Disposition av uppsatsen Uppsatsen inleds med en kort presentation av språk, flerspråkighet och juridiskt språk. Därefter följer ett kapitel med en redogörelse för främst juridisk översättning och de svårigheter som föreligger. Kapitel tre består av en summarisk presentation av EG-domstolens allmänna tolkningsprinciper, såsom dessa framkommit i litteraturen. Nästkommande kapitel diskuterar
5 5 internationell praxis vid tolkning av flerspråkiga instrument. Huvuddelen av detta kapitel behandlar Wienkonventionen då dess rekommendationer om språklig divergens idag betraktas som vedertagna principer. Kapitel 5 behandlar flerspråkigheten i Europeiska Unionen och utgör uppsatsens huvudavsnitt. Efter ett kortfattat avsnitt om gemenskapens språkreglemente diskuterar jag under avsnitt ett urval intressanta mål från EG-domstolen. Ett relativt stort antal mål, ungefär 30 stycken, redovisas för att grunderna för mina slutsatser skall bli tydliga för läsaren. Jag redovisar målen kronologiskt eftersom jag även söker dra någon slutsats om utvecklingen av domstolens principer under årens gång, och önskar att läsaren skall kunna följa mitt resonemang. Även om jag finner skälen för framställningsmetoden goda är den icke utan nackdelar. Framför allt blir avsnittet otympligt och det kan vara svårt att hitta ett visst mål. Detta problem har jag sökt råda bot på genom ett förenklat rättsfallsregister, vilket fogats in i käll- och litteraturförteckningen. Efter redovisningen av målen sammanfattar jag mina slutsatser och gör en jämförelse med åsikter i doktrin. Kapitel sex ger en kort översikt av några av tolkningsprincipernas effekter, och arbetet avslutas därefter med en sammanfattning. (III) Metod Vad gäller de inledande kapitlen angående språkteorier, översättning, allmänna tolkningsprinciper i EG-domstolen samt internationell praxis vid språklig divergens diskuterar jag här till största delen utifrån befintlig litteratur, och rättsfall används i mindre utsträckning. Huvudavsnittet om EGdomstolens tolkning av flerspråkiga instrument utgår från en undersökning av ungefär 30 rättsfall från 1961 till Från dessa drar jag sedan mina slutsatser. Förvisso diskuteras även åsikter i doktrin, men dessa används för att kontrollera hur långt mina egna slutsatser bär. Kapitel sex utgår även det i huvudsak från tidigare redovisade rättsfall. (IV) Forskningsläget Det föreligger inte någon översvallande litteratur om EG-domstolens tolkning av flerspråkiga instrument. Svenska alster på detta område har jag överhuvud inte lyckats finna, och inte ens den engelska litteraturen är omfattande. En del bidrag till diskussionen är otillgängliga för mig, bland annat på grund av min rostiga franska och nederländska. Ofta förekommer diskussionen om tolkning av språklig divergens endast som en del av en större framställning, exempelvis om EG-domstolen. Många författare refererar ett fåtal, välkända mål och drar därifrån sina slutsatser, vilka ofta består i att domstolen påstås lägga störst vikt vid bestämmelsens syfte och kontext i sin tolkning. Åter andra författare har intressanta synpunkter på de problem vilka flerspråkigheten för med sig, men framlägger ingen tydlig teori om hur domstolen hanterar dessa. Ett mycket intressant bidrag till diskussionen lämnas emellertid av Van Calster. I korthet menar han att EG-domstolen följer samma mönster vid tolkning av bestämmelser där språkversionerna divergerar som i fall där detta problem inte existerar. Således betonar han att domstolen först gör en noggrann semantisk analys av språkversionerna, och först när detta inte bringar klarhet i frågan går man vidare till en diskussion om bestämmelsens syfte och kontext. Denna syn stämmer i huvudsak överens med min arbetstes, men mina slutsatser pekar i viss mån åt ett annat håll.
6 6 (V) Tacksamhetsbetygelser Avslutningsvis skulle jag vilja rikta ett tack till alla vilka har del i att denna uppsats författats. Naturligtvis låter det sig inte göras att räkna upp samtliga vilka bistått med råd och dåd, men några vill jag särskilt nämna. Först och främst vill jag tacka min handledare, Jean Monnet professor Carl Michael Quitzow, för uppmuntrande ord under arbetets gång. Vidare skall nämnas Anne-Lise Kjær, doktor i lingvistik vid Köpenhamns Universitet. Utan hennes benägna bistånd och tålamod skulle flera verk inte kunnat spåras upp. Jag vill även tacka mina kollegor vid juridiska fakulteten i Köpenhamn: jur.stud Anders Hegner, Søren Andersen samt Christian Guldborg, för deras intressanta synpunkter. Slutligen förtjänar min sambo Teresia Boström ett omnämnande för ett oändligt tålamod och stort intresse i samband med den språkliga redigeringen av uppsatsen.
7 7 KAPITEL 1 - SPRÅKTEORIER 1.1 Allmänt om språket och dess funktioner När man diskuterar olika aspekter av språk och språkteori är en naturlig utgångspunkt att fråga sig vad språk egentligen är. Förenklat kan man säga att språkets funktioner består av kommunikation, det vill säga möjlighet att förmedla tankar och budskap, samt möjligheten att bevara kunskap till eftervärlden. Språket är helt enkelt en form av symbolsystem. Till skillnad från andra symbolsystem, exempelvis konst, musik och matematik, är dock språket inte universellt. Å andra sidan har språket fördelar gentemot dessa signalsystem, exempelvis kan språket förmedla komplicerade budskap snabbt. 1 Om man bortser från de filosofiska aspekterna så kan man konstatera att det finns en verklighet som existerar oberoende av om den beskrivs eller inte. Frasen det är snö på Mount Everest handlar om den fysiska verkligheten. För att kunna säga något om denna verklighet måste vi dock ha ett språk. 2 Det finns flera sätt att beskriva hur språket utför sitt kommunikativa uppdrag. Karl Bühler använder pyramidfiguren nedan, vilken förklarar hur texten (med andra ord språket) förmedlar ett sakförhållande från en författare till en läsare. 3 Världen / förhållanden i verkligheten text/språk författare, uttrycker läsare, förstår Denna modell kan också användas för att beskriva de tre funktioner som språket har enligt Karl Bühler. Författarsidan uttrycker den expressiva funktionen. Här är det författaren som står i fokus och exempel på detta är poesi och dagböcker. Världen uttrycker den informativa funktionen där sanningen är i centrum. Exempel på detta är bland annat tekniska rapporter. Slutligen uttrycker läsarsidan den influerande funktionen, vilken försöker förmå någon att göra något. Här står läsaren i fokus och exempel på detta språk är annonser och anslag. 4 1 Se bland annat Luckmann, The Sociology of Language, s.46ff och Bühler, Sprachtheorie, s.24ff. 2 Kjær, Ret og sprog i EU: Mangfoldighet, sprogforbistring - og graenser for integration? i Retfaerd 83, nr , s.7, varifrån även exemplet hämtats. 3 Den ursprungliga modellen finns i Bühler, a.a, s Bühler, a.a, bland annat s.48ff. Funktionerna beskrivs dock tydligare i Newmark, A Textbook of Translation, s.39ff.
8 8 Ogden och Richards har ett något annorlunda sätt att beskriva samma fenomen. De talar om att relationen mellan ett ord, en symbol med andra ord, och ett objekt i verkligheten är indirekt och förmedlas via ett koncept. 5 Koncept ord, symbol objekt i verkligheten Förhållandet mellan dessa båda trianglar kan fastställas med ett modest mått av logiskt tänkande. Relationen mellan ord och objekt i Ogden och Richards triangel motsvaras av begreppet världen i Bühlers triangel, de visar båda ett förhållande i verkligheten. I Ogden och Richards modell saknas förhållandet författare / läsare, modellen ser helt enkelt till både författare och läsare och är således mer abstrakt än Bühlers modell Flerspråkighet Definition av flerspråkighet Vad är egentligen flerspråkighet? Det troligtvis enklaste svaret är att det är förmågan att, åtminstone till någon grad, tala mer än ett språk. Detta kan i sin tur naturligtvis relatera inte bara till individer utan även till internationella organisationer och juridiska system där mer än ett språk används. Likaså kan det avse olika språkgrupper och etniska minoriteter. 6 Posner tillägger två alternativa definitioner; möjligheten att förstå mer än ett språk samt det faktum att en konversation mellan två personer som har olika modersmål pågår på mer än ett språk. 7 Jag får anledning att återkomma till Posners teorier längre fram i detta kapitel Varför uppkommer flerspråkighet? 5 Ogden och Richards, The Meaning of Meaning, s.11. Jag återger en mer modern variant av modellen se bland annat Sarcevic, New approach to legal translation, s Edwards, Multilingualism, s Posner, Society, civilization, mentality: Prolegomena to a language policy for Europe i A Language Policy for the European Community, s.133f
9 9 Edwards listar fyra huvudsakliga orsaker till att flerspråkighet uppkommer. Den första orsaken är folkomflyttningar. När immigranter kommer till ett nytt land tar de naturligtvis med sig sitt eget språk och vi får en situation av flerspråkighet. Motsatsen till att människor kommer till ett nytt land är att ett nytt land kommer till människor. Med andra ord är territoriell expansion en annan orsak till att flera olika språk kommer i kontakt med varandra, och ett tydligt exempel på detta är det engelska kolonialväldet i Indien. Politiska unioner är ytterligare en anledning till språklig pluralism och utpräglade exempel på detta är Schweiz och Belgien, båda politiska enheter med flera språkgrupper inom sig. Slutligen finns det givetvis personer som av utbildningsskäl eller liknande lär sig mer än ett språk. Edwards konkluderar att flerspråkighet mestadels inträffar av praktiska orsaker och en persons kunskaper i ett antal språk kommer sannolikt inte att vara lika utan sträcker sig så långt som omständigheterna kräver. Han påpekar även att flerspråkighet är mycket utbrett, cirka en fjärdedel av världens stater har idag mer än ett officiellt språk. 8 Posner ger en definition på kultur såsom tredelad mellan samhälle, civilisation och mentalitet. Samhälle skulle då bestå av att de institutioner människor skapar för att reglera sina liv, exempelvis parlament, försvar et cetera. Civilisation är det fysiskt producerade uttrycket för en kultur, exempelvis olika byggnader. Mentalitet slutligen är de konventioner som gäller mellan människor i en viss kultur och består exempelvis av språket. Posner är orolig då såväl samhällsfunktionerna som civilisationerna harmoniserats mycket framgångsrikt i Europa. Han fruktar att även språket på längre sikt kommer att harmoniseras och upplever detta mycket negativt. 9 Med argument som vore de hämtade från en nationalekonom talar sig Posner varm för flera språk som utvecklas genom ömsesidiga kontakter och vilka dessutom blir stabilare än ett gemensamt språk. En harmonisering skulle skada språket och man bör enligt Posner istället bevara mångfalden av språk. Detta åstadkommer man genom att differentiera mellan aktiv och passiv språkkunskap. Det optimala är att alla i alla lägen talar sitt eget språk, något som kräver goda kunskaper i att förstå andra språk. Rent praktiskt rekommenderar Posner att elever i skolan lär sig ett världsspråk (engelska) och därefter fokuserar på att lära sig förstå ett språk från en annan språkgrupp än det egna Lösningar på problem förknippade med flerspråkighet Efter att ha konstaterat att flerspråkighet existerar vänder jag mig nu mot olika sätt att nå universell förståelse. Logiskt sett finns det endast två vägar att gå mot detta mål. Antingen måste vi använda ett språk som vi alla kan förstå eller så måste vi använda oss av översättning. Det sistnämnda återkommer jag till i nästa kapitel. Kvar har vi då bruk av någon form av lingua franca, ett gemensamt språk. Det finns tre varianter av lingua franca: världsspråk, blandade språk samt konstruerade språk. Ett världsspråk är ett existerande språk som uppnått en inflytelserik position i en region eller globalt. Under historiens gång har ett antal olika språk spelat denna roll, alltifrån grekiska och latin till franska och arabiska. Idag lär det vara oomtvistat att engelska är det dominerande världsspråket. Olika former av blandade språk, så kallade pidgins och creoles, är lätta att lära sig 8 Edwards, a.a, s.33f. 9 Det bör poängteras att detta officiellt inte är Europeiska Unionens målsättning. Kommissionen har uttalat sig mycket positivt om värdet av kulturella skillnader och förkastat en artificiell Europaidentitet, se A multilingual community at work The European Commission s Translation Service s.4. Intressant är även Maastrichtfördraget, artikel F.1 vilken stadgar att Unionen skall respektera den nationella identiteten hos sina medlemsstater. 10 Posner, a.a, s.121ff.
10 10 och tillräckliga för dialoger av begränsad räckvidd. En pidgin är en blandning av olika språk, vilken inte är någon persons modersmål. En pidgin kan utvecklas till ett eget språk, dock fortfarande baserat på en språkblandning, med andra ord en creole. Vad slutligen gäller konstruerade språk är troligen det mest välkända exemplet Esperanto men många olika försök har gjorts att finna det fulländade språket. Det stora problemet med ett konstruerat språk är avsaknaden av kulturell kontext, det finns helt enkelt mycket svaga incitament för någon att lära sig ett språk som så att säga hänger löst i luften. 11 Samtliga lingua franca lider av olika former av brister, vilket tillsammans med det faktum att alla inte är beredda att lära sig ytterligare språk gör att översättning som förståelsefrämjare inte kan uteslutas. 1.3 Det juridiska språket Terminologi och syntax Det är numera en vedertagen uppfattning att olika specialspråk såsom juridiskt språk, medicinskt språk och naturvetenskapligt språk skiljer sig på ett antal vis från vårt generella språk. Jurister har under lång tid varit medvetna om att deras språk är annorlunda och i många fall även svårförståeligt för lekmän. Skillnaderna, och för den delen även svårigheterna, har emellertid oftast tillskrivits den juridiska terminologin. Fenomen som att vanliga ord har en särskild juridisk betydelse, bruk av latinska fraser samt det faktum att ord används som är naturligt flexibla och betydelselösa per se (exempelvis rimlig, skälig et cetera) har ansetts vara ett problem för lekmannen. Terminologins mysterier oaktat har åsikter framförts om att det är en annan faktor som gör juridiskt språk annorlunda och svårförståeligt. Denna teori bygger på att det är själva meningsbyggnaden som är så svår att genomskåda för lekmannen. Frekvent bruk av passivformer, substantivering av verb, långa meningar med inskjutna bisatser samt inte minst uppräkningar av flera ord med samma betydelse, vilka dessutom avslutas med neutralt uttryck som eller liknande, kan göra en text oerhört svårläst för någon utan juridisk utbildning Det juridiska språket som bärare av en juridisk verklighet Naturligtvis är det inte bara dunkla ord och komplicerade meningar som gör juridiken besvärlig. Det finns ytterligare en faktor, vilken också är den som tydligast skiljer ut det juridiska språket jämfört med alla andra fackspråk. Vi har ovan under stycke 1.1 konstaterat att vi behöver ett språk för att kunna beskriva den fysiska verkligheten. Det juridiska språket för denna tanke ett steg längre; den juridiska verkligheten kan helt enkelt inte existera utan språket! Det är snö på Mount Everest oavsett om vi kan beskriva detta fenomen eller inte, men ett mord existerar inte utan det juridiska språket. Förvisso existerar ett antal handlingar i den fysiska verkligheten, bestående av att någon bragts om 11 Edwards, a.a, s.39ff. 12 Charrow, Crandall och Charrow, Characteristics and Functions of Legal Language i Sublanguages - Studies of Language in Restricted Semantic Domains, s.175ff. Charrows med fleras diskussion om syntaxens svårighet behandlar juridisk engelska, men stora delar av svårigheterna torde gälla även för andra språk. Författarna kan anses vara en del av den så kallade Plain Language Movement, vilken försöker förenkla det juridiska språket. Charrow med flera anser att terminologin inte kan ändras då jurister behöver ord med exakta betydelser, men att syntaxen kan förändras och förenklas för att underlätta allmän förståelse.
11 11 livet, men konceptet mord är bara logiskt och verkligt om det finns ett juridiskt system och tillhörande språk vilket stadgar att vissa handlingar konstituerar mord. Det juridiska språket har inte bara en informerande funktion i likhet med alla språk, det är unikt genom att också ha en utförande funktion. Genom att använda det juridiska språket åstadkoms saker i verkligheten, såsom då någon beviljas äktenskapsskillnad, ådöms vårdnad om barn eller liknande. Det juridiska systemets kraft ligger således i själva språket. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan det juridiska språket och det juridiska systemet. Systemet kan inte överleva utan språket, ty språket är det enda sättet att skapa den juridiska verkligheten. Samtidigt blir det juridiska språket beroende av det juridiska systemet. När en svensk jurist använder termen mord lägger han i detta ord inte bara lagtexten utan även de olika tolkningar termen fått i praxis och litteratur under lång tid. Härmed skapas den så kallade isbergseffekten, bestående av att endast en liten del av termens betydelse är synlig medan resten ligger i det nationella rättssystemet och dess utveckling. En utbildad jurist har ofta inte något större problem med den juridiska syntaxen, även om texten är på ett annat språk än hans modersmål. Den stora svårigheten för honom/henne är istället att tränga igenom terminologin, att förstå vilka dolda presumtioner som vilar över en viss term. Förenklat lyder budskapet att en jurist måste först lära sig det utländska rättssystemet innan han/hon försöker förstå det juridiska språket i fråga Kjær, a.a, s.7f samt Charrow med flera, a.a, s.180ff.
12 12 KAPITEL 2 - ÖVERSÄTTNING 2.1 Allmänt om översättning Jag har ovan under 1.1 redogjort för Karl Bühlers modell för språkets kommunikativa funktion. Om man extemporerar något utifrån denna teori kan man konstatera att bilden förändras något då det blir fråga om mer än ett språk, med andra ord en översättningssituation. Världen - representerar samma sak i verkligheten Författare, språk 1 Läsare, språk 2 Översättaren Denna modell illustrerar även tydligt Newmarks definition av översättning: Att förmedla innebörden av en text till ett annat språk på ett sådant vis som författaren avsåg. 14 När man talar om översättning används ofta begreppsparet SL och TL. Dessa står för källspråket (SL, source language, det språk man översätter från) samt målspråket (TL, target language, det språk man översätter till). Då dessa begrepp, med ty åtföljande förkortningar, är internationellt vedertagna kommer jag att använda dessa och inte några personliga översättningar vilka endast ser otympliga ut vid jämförelse. 15 En naturlig fråga i detta sammanhang är om en text överhuvud taget låter sig översättas. Det finns givetvis olika uppfattningar i denna fråga, några anser att ord och fraser egentligen aldrig kan översättas, åter andra menar att det visst är möjligt under förutsättning att de två länderna nått en liknande grad av utveckling. Newmarks utgångspunkt är dock att allt går att översätta, med reservationen att effekten kan försämras. Som exempel använder han översättning av dator till ett u-landsspråk vilket inte känner detta fenomen. Även om texten blir lång och klumpig går det att förmedla budskapet från SL Newmark, a.a, s Termerna SL och TL kan man bland annat finna i Newmark, a.a, s.5ff och Sarcevic, Translation of legislation with special emphasis on languages of limited diffusion i Translation, our future, s.455ff. 16 Newmark, a.a, s.5f och de Groot, Problems of legal translation from the point of view of a comparative lawyer i Translation, our future, s.407.
13 13 Vad gäller olika former av översättning finns det ett antal metoder, alltifrån de mest SL-orienterade till de mest TL-orienterade. Mest hänsyn till SL-texten tar ord-för-ord översättningen, varvid texten översätts ordagrant och med oförändrad meningsbyggnad. Användningsområdet för denna metod är givetvis begränsat, men den kan fylla en funktion för att förstå systemet i SL eller utgöra ett förstadium till en översättning. Steget under ord-för-ord metoden är den ordagranna översättningen där orden översätts ett och ett men där grammatiken anpassas till TL. Nästa steg är den trogna översättningen, vilken anpassar ord och syntax efter TL men anstränger sig för att troget förmedla SL-textens budskap. Den sista SL-orienterade metoden är den semantiska. Denna söker också vara trogen mot SL-texten, men har även som mål att bevara det vackra och naturliga i den texten, vilket kräver en något friare inställning till översättningen. Den mest TL-orienterade översättningsmetoden är den så kallade anpassningen. Denna är mycket fri och skriver om stora delar av texten för att passa TL. Denna metod används främst för poesi och teaterpjäser. Nästa steg är den fria översättningen, vilken försöker återge originalets innehåll men inte känner sig bunden vid dess form. Den idiomatiska metoden återger budskapet i SL men har en förkärlek för att uppfinna idiom i TL. Slutligen finns den kommunikativa översättningen. Här försöker man att återge budskapet i SL exakt men på ett sådant vis att det genast förstås och accepteras av TL-publiken Juridisk översättning Vad är svårigheten med juridisk översättning? Jag har tidigare under talat om isbergseffekten och betonat att det är mycket svårt att jämföra juridiskt språk från olika system då det finns så mycket under ytan. Det är en vanlig uppfattning att det är lättare att översätta fackspråk än exempelvis skönlitteratur men detta är inte riktigt sant. Fackspråk är förhållandevis mindre besvärlig att översätta, men endast om det har en internationell terminologi. Så är fallet med till exempel medicin och matematik, men problemet med juridiskt språk är just att det inte har någon internationell terminologi. Det juridiska språket är bundet till ett juridiskt system, vilket är annorlunda från land till land. Det ligger i öppen dag att detta försvårar översättningsarbetet. 18 Enligt de Groot är utgångspunkten för juridisk översättning komparativ juridik. Han menar att det är bäst om såväl språk som juridiskt system är likartade (exempelvis som i fallet Frankrike/Spanien eller Danmark/Sverige) men i annat fall är det att föredra att språken skiljer sig åt än att de juridiska systemen gör det. Med andra ord skulle de Groot föredra att översätta från franska till nederländska (likartad juridiskt system men olika språk) än att översätta från nederländska till tyska (likartat språk men olika juridiska system). Givetvis är problemen störst om såväl juridiskt system som språk skiljer sig åt, exempel vid en översättning från engelska till kinesiska. 19 Den av de Groot förfäktade uppfattningen står emellertid inte oemotsagd i internationell doktrin. Rayar betonar att en komparativ juridisk studie må vara ett bra sätt att inleda en översättning, men 17 Newmark, a.a, s.45ff. 18 de Groot, a.a, s.407f. 19 de Groot, a.a, s.409ff.
14 14 beklagar övertron på en sådan såsom alena saliggörande. Han menar att språken också är mycket viktiga och värda full uppmärksamhet Mål och medel för en juridisk översättning Terminologisk inkongruens Målet vid en juridisk översättning är att finna en så kallad funktionell ekvivalent. En funktionell ekvivalent är en term i TL betecknande ett koncept eller en institution som utför samma eller liknande funktion som SL-termen. 21 I många fall är det dock inte helt enkelt att finna en funktionell ekvivalent, beroende på det juridiska språkets beroende av respektive rättssystem. Detta fenomen resulterar i så kallad terminologisk inkongruens, vilket innebär att samma betydelseområde har olika underavdelningar i olika språk. Ett exempel angående orden träd och skog får illustrera: 22 Franska Tyska Danska Arbe Baum Trae Bois Holz Skov Forêt Wald Den terminologiska inkongruensen gör sig naturligtvis än mer gällande i det juridiska språket än i det normala. Det finns olika orsaker till inkongruens: Faux amis. Så kallade falska vänner är ord som ser lika ut men har helt skilda betydelser. Ett bra exempel på detta är det tyska ordet Rechtshilfe och det svenska rättshjälp. Orden synes lika men den tyska termen behandlar samarbete mellan domstolar. 20 Rayar, Problems of legal translation from the point of view of a translator i Translation, our future, s Sarcevic, Translation of legislation - with special emphasis on languages of limitied diffusion i Translation our future, s Hjelmslev, Omkring sprogteoriens grundlaeggelse, s.48ff. Se även kommentar till denna i Kjær, a.a, s.9 och Sarcevic, New approach to legal translation, s.231ff. 23 Se bland annat Sarcevic, Translation of legislation - with special emphasis on languages of limitied diffusion i Translation our future, s.456ff och Koch, Legal aspects of a language policy for the European Communities: Language risks, equal opportunities, and legislating a language i A Language Policy for the European Community: Prospects and Quandaries, s.150ff.
15 15 2. Olika tillämpningsområde. Orden har överlappande betydelser, exempelvis det tyska ordet Waren och det troligen bredare engelska uttrycket Goods. 3. System- eller kulturspecifika termer. Termen har ingen motsvarighet i andra juridiska system. Det vanligaste exemplet är de engelska begreppen equity och trust. 4. Oklara begrepp. I denna kategori faller begrepp vilka är tänkta att vara oklara. Slika termer är enkla att översätta och existerar oftast i alla språk men tolkas helt olika av domstolar i skilda länder. Ett exempel är god tro. 5. Bestridda koncept. Somliga begrepp är förhållandevis okomplicerade att översätta men olika länder är inte ense om hur de skall tolkas. Vanliga exempel är demokrati och mänskliga rättigheter. 24 Den så kallade kognitiva skolan anser att två personer egentligen aldrig kan tolka ett begrepp på samma vis då alla människor förstår ord utifrån sina egna känslor och erfarenheter. Det finns inte ett rätt sätt att definiera ett begrepp, varför samtliga begrepp är bestridda Syfte och tillämpningsområde Den terminologiska inkongruensen förvärras av förhållandet mellan syfte och tillämpningsområde. För att förstå dessa begrepp måste vi återvända till Ogden och Richards modell, återgiven ovan under Koncept ord, symbol objekt i verkligheten I den här modellen motsvarar konceptet syftet och objektet tillämpningsområdet. Med syfte avses de egenskaper vilka styr ett begrepps tillämpning medan tillämpningsområdet avser de händelser i verkligheten då begreppet appliceras. Det är inte ovanligt att syftet korrelerar medan tillämpningsområdet divergerar. Det tyska begreppet Konkurs och den smalare engelska termen bancruptcy är ett bra exempel på detta. Rekvisiten vilka ingår i syftet är ofta ganska få och allmänna, 24 För en intressant undersökning om hur termer angående mänskliga rättigheter tolkas se Garre, Human Rights in Translation, s.155ff. 25 För en bra introduktion till den kognitiva skolan se Lakoff, Women, Fire and Dangerous Things, bland annat förordet s.11ff. 26 Sarcevic, New Approach to Legal Translation, s. 239ff. Sarcevic använder termerna intention och extension,.
16 16 varför dessa inte sällan stämmer överens medan förhållandena i verkligheten, tillämpningsområdet, mindre ofta sammanfaller Att mäta ekvivalens Det finns olika former av ekvivalens. En språklig ekvivalent är ett likalydande begrepp skapat i TL för att motsvara ett koncept i SL. En naturlig ekvivalent är ett begrepp som redan existerar i TL och som har samma innebörd som SL-termen. Jag diskuterade tidigare den funktionella ekvivalenten, vilken således måste betecknas som en naturlig ekvivalent. 27 Sarcevic diskuterar hur man kan mäta graden av ekvivalens mellan två begrepp. Det första steget är att bestämma de konceptuella egenskaperna hos både SL- och TL-begreppet, och dela upp dessa i väsentliga och tillfälliga. En väsentlig egenskap är nödvändigt för begreppet, exempelvis kravet på närvaro av man och kvinna i begreppet äktenskap. En tillfälligt egenskap är däremot inte oundviklig, i vårt tidigare exempel kan det bland annat handla om huruvida kyrkan eller staten viger mannen och kvinnan. Nästa steg är själva utvärderingen, att jämföra de båda begreppen och se hur väl de stämmer överens. Sarcevic använder tre olika grader av ekvivalens; nära, partiell och ingen ekvivalens. Jag kan tillägga att man förvisso teoretiskt sett även kan tänka sig full ekvivalens, men i verkligheten torde en sådan kategori sällan komma till användning. Vid en nära ekvivalens delar de två begreppen alla väsentliga egenskaper och de flesta tillfälliga. Den partiella ekvivalensen innebär att begreppen delar de flesta väsentliga egenskaperna och några av de tillfälliga. Slutligen innebär ingen ekvivalens att få eller inga väsentliga egenskaper delas. Inom samtliga de tre kategorierna skiljer Sarcevic dessutom mellan inkludering och överlappning. Vid en överlappning delar koncept A och B vissa egenskaper men de har även ytterligare egenskaper vilka inte delas med varandra. En inkludering betyder att exempelvis koncept A innehåller samtliga koncept B:s egenskaper samt ytterligare en eller flera egenskaper Att förbättra ekvivalens Om de aktuella begreppen lider av någon form av terminologisk inkongruens, resulterande i att ekvivalensen inte kommer upp till högsta nivån, finns det flera metoder för att kompensera inkongruensen och förbättra ekvivalensen. Dessa metoder kan delas in i SL-, TL- och neutralt orienterade. 29 TL-orienterade: 27 Sarcevic, New Approach to Legal Translation, s. 233ff. Sarcevic betonar även att med ekvivalens endast menas att term x kan användas för att översätta term y och vice versa. Ekvivalens på själva konceptnivån, det vill säga att x=y, kan endast existera i matematikens och logikens värld. 28 Sarcevic, New Approach to Legal Translation, s.237ff. 29 Se bland annat Sarcevic, New Approach to Legal Translation, s.250ff och densamme, Translation of legislation - with special emphasis on languages of limitied diffusion i Translation our future, s.456ff.
17 17 1. Lexikalisk expansion: Vid bruk av denna metod tilläggs ett extra ord för att få TL-termen att motsvara SL-termen. I de flesta fallen används ordet för att minska TL-termens betydelseområde, exempelvis genom att lägga till legal till det engelska ordet guardian för att detta bättre skall motsvara det franska tuteur. Som en sista utväg kan man även tänka sig att expandera TL-termens betydelseområde för att motsvara SL-termen, exempelvis genom att expandera det franska hypothèque med ordet mobilière för att bättre motsvara det engelska begreppet chattel mortgage, men nackdelarna härvid är påtagliga då man uppfunnit ett begrepp utan någon motsvarighet i TL och därmed försämrar förståelsen av texten. Fördelen med lexikalisk expansion är att metoden är förhållandevis enkel och inte särskilt betungande för texten. Nackdelen är att vi inte längre talar om en reell funktionell ekvivalent då TLtermen är uppfunnen och inte ett verkligt ord. 2. Beskrivande omskrivningar: Ett sätt att förbättra ekvivalensen är att förklara en teknisk term i neutrala ordalag. Detta kan naturligtvis vara effektivt och visa ett begrepps verkliga innehåll men tyvärr tenderar jurister att vara misstänksamma mot neutrala ordalag och metoden blir otymplig om texten skall avfattas på fler än två språk. Neutralt orienterade: 3. Neutrala termer: Denna metod innebär att man byter ut begreppet i fråga mot neutrala, icketekniska ord. Sådana ord kan ha ett bredare betydelseområde och vara mer oberoende av ett visst juridiskt system. Problemet är att även icke-tekniska ord kan vara faux amis och framför allt översätter jurister även neutrala ord till de nationella juridiska termerna, varför vi är tillbaka vid det ursprungliga problemet Latinska fraser: Ett icke helt okänt tillvägagångssätt för att öka förståelse av och precision hos juridiska begrepp är att tillgripa en latinsk fras. Fördelen med detta är naturligtvis att samma ord kan användas i alla språkversioner. Nackdelen är att de latinska begreppen under årens lopp antagit skilda nationella betydelser, exempelvis har ordet prima facie inte samma innebörd i Tyskland som i England. SL-orienterade: 5. Låneord: En uppenbar möjlighet vid översättningsproblem är att helt enkelt använda SL-termen även i TL. Mest naturligt faller väl detta sig vid system- eller kulturspecifika termer. Denna metod har den fördelen att det är uppenbart att ordet hämtar sin innebörd från det juridisk systemet i SL-landet och därmed kan tvetydigheter undvikas. Nackdelen är ånyo att vi inte längre kan tala om en funktionell ekvivalent då TL-termen inte existerar i TL, det är inte längre fråga om översättning i ordets egentliga betydelse. 6. Språklig ekvivalent: En utväg i fall då man har svårt att finna ett ord med liknande inebörd kan vara att konstruera en likalydande TL-term eller att använda en existerande TL-term vilken språkligt sett liknar SL-termen. Metoden äger ett visst raison d être då vissa begrepp helt enkelt inte kan 30 Ett tydligt exempel på problemet med intuitiv återkoppling är artikel 78 i FNs Convention on Contracts for the international sale of goods (CISG), vilken försöker uttrycka det komplicerade begreppet force majeure med neutrala termer.
18 översättas på ett rimligt vis, så har exempelvis det norska ordet statssekreterare översatts ordagrant i engelskan. När man använder en språklig ekvivalent är det inte lika tydligt som i fallet med ett låneord att begreppet i fråga hämtar sin innebörd från ett främmande rättssystem, och faran är att det då tolkas i enlighet med det nationella systemet. Av denna anledning är det oerhört viktigt att den språkliga ekvivalenten är transparent och inte kan förväxlas med något liknande begrepp i TL. 18
19 19 KAPITEL 3 - ALLMÄNT OM EG-DOMSTOLENS TOLKNINGSMETODER 3.1 Uppsatsens utgångspunkter Utgångspunkten för denna uppsats är att EG-domstolen använder någon form av pragmatisk och teleologisk tolkningsmetod. Det ges inte utrymme att göra en närmare undersökning av denna utgångspunkt här, men några korta ord skall sägas i syfte att belägga presumtionen. 3.2 EG-domstolens tolkningsprinciper Domstolens tolkningsprinciper har förändrats och utvecklats. Åtminstone i de tidiga åren av dess verksamhet kan man finna belägga för att domstolen använt en bokstavstolkning och inte funnit anledning att avvika från begrepp vilka är otvetydiga och övertygande. 31 Under årens gång har dock EG-domstolens principer förändrats och ägnat ordalydelsen något mindre uppmärksamhet, något som kan ha flera effekter. För det första närmar sig domstolen allt mer en politisk instans istället för enbart en juridisk. När domstolen anser att integrationen gått i stå kan den intervenera genom en tolkning som främjar harmoniseringen. 32 En annan effekt, vilken förfäktas av Schermers och Waelbroeck, är att den friare tolkningen är nödvändig då texten från 1957 inte kan tolkas på samma vis efter mer än 40 år. EG-rätten skiljer sig från nationella lagar, vilka kan ändras då bokstavstolkning leder till felaktiga resultat. På detta vis har EG-rätten mer gemensamt med nationella grundlagar, då fördragen är oerhört svåra att ändra. 33 Ett flertal olika tolkningsmetoder har vid något tillfälle använts av EG-domstolen. Det faktum att fördragens travaux préparatoires är hemliga gör att en tolkning utifrån den historiska bakgrunden svårligen låter sig göras. Förarbeten till sekundär lagstiftning kan dock användas, vilket även skett i det välkända Stauder-fallet. 34 Domstolen kan även använda sig av en bestämmelses kontext eller göra en analogi. Vanligast torde dock numera vara någon form av teleologisk tolkning, varvid domstolen försöker realisera det syfte bestämmelsen tjänar. Vanliga instrument för en teleologisk tolkning är instrumentens preambel och, vad gäller fördragen, de inledande syftesbestämmelserna, speciellt lojalitetsplikten i artikel 5 har använts flitigt. Formellt sett är den teleologiska tolkningen sekundär, och tillgrips endast då regelns ordalydelse och historia inte ger tydligt besked. Det torde dock inte vara orimligt att betvivla om det verkligen förhåller sig så, särskilt med tanke på att domstolen i flera mål explicit stadfäst att en tolkning enligt ordalydelsen inte är tillräcklig, även syfte och kontext måste beaktas Se bland annat fallet 40/64, Sgarlata and Others v The Commission of the European Communities [1965] ECR 215 samt Schermers och Waelbroeck, Judicial Protection in the European Communities, s.11 och Bredimas, Methods of Interpretation and Community Law, s.34ff. 32 För en diskussion om domstolen som politisk instans se bland annat Rasmussen, The European Court of Justice, s.292ff och densamme, On Law and Policy in the European Court of Justice, s.387ff (kapitel 12). 33 Schermers och Waelbroeck, a.a, s Mål 29/69, Erich Stauder v City of Ulm [1969] ECR Schermers och Waelbroeck, a.a, s.15ff.
20 20 Wiklund diskuterar i en intressant avhandling EG-domstolens tolkningsutrymme och reser bland annat frågan om domstolen egentligen har några reella principer. Han menar att domstolens tolkningsstil är pragmatisk och att ett otal skilda lagtolkningsprinciper används. Etikettering av tolkningsprinciper är inte intressant för domstolen utan endast för akademiker, och dessa lär få svårigheter att kunna kategorisera domstolens pluralistiska och kreativa arbetsmetoder Wiklund, EG-domstolens tolkningsutrymme, s.403ff.
21 21 KAPITEL 4 - INTERNATIONELL PRAXIS ANGÅENDE TOLKNING AV FLERSPRÅKIGA INSTRUMENT 4.1 Sambandet mellan översättning och tolkning Det följer rent logiskt att översättning och tolkning av flerspråkiga instrument är två sidor av samma mynt. De brister som lämnats kvar efter översättningen måste korrigeras av särskilda tolkningsmetoder. Det ligger i öppen dag att divergerande texter leder till att bestämmelserna kan tolkas på olika vis, något som måste lösas. Under årens lopp har olika tolkningsprinciper utvecklats i praxis och doktrin. Jag kommer att ge en kort genomgång av dessa och sedan gå vidare till det troligen enskilt viktigaste dokumentet angående flerspråkig tolkning, Wienkonventionen. 4.2 Tolkningsprinciper från internationell praxis och doktrin 37 De tolkningsprinciper vilka diskuterats och använts under åren kan delas in i ett antal olika kategorier och underkategorier: Förlikning av de olika språkversionerna Om parterna har stipulerat att de olika språkversionerna av ett fördrag skall ha lika värde är det domstolens uppgift att i första hand försöka förlika dessa versioner. Det finns ett antal olika sätt att förverkliga detta mål Jämförelse av texten I många fall kommer man ganska långt bara genom att jämföra texterna och deras ordalydelser. En sådan jämförelse kan leda till ett antal olika scenarier. En möjlighet är att varje text kan tolkas på flera vis, och det är i sådant fall brukligt att domstolen låter alla versioner komma till tals genom att tolka bestämmelsen på ett sätt vilket kan förenas med dem alla. Detta innebär de facto en tillämpning av den smalare betydelsen, då det ju endast är en sådan som kan vara gemensam för alla versioner. Är det å andra sidan så att endast en av texterna kan tolkas på olika sätt medan de andra begreppen endast har en betydelse bör den senare betydelsen ha företräde. Detta är egentligen inte någonting annat än en analogi med den ovannämnda teorin eftersom den gemensamma betydelsen även här genomförs. Skulle det vara så att en text är tydligare eller mer precis än de andra anses det vara domstolens plikt att ge denna text företräde. En text som är otydlig eller vag måste nämligen anses uttrycka parternas 37 För detta avsnitt se Hardy, The Interpretation of Plurilingual Treaties by International Courts and Tribunals i The British Year Book of International Law 1961, s.74ff, Tabory, Multilingualism in International Law and Institutions, s.168ff och Van Calster The EU:s Tower of Babel The Interpretation by the European Court of Justice of Equally Authentic Texts Drafted in more than one Official Language i Yearbook of European Law 1997, s.376ff. Kategoriseringen kommer från Hardy men har kompletterats med de principer Tabory och Van Calster diskuterar.
22 22 vilja sämre än en text som inte är vag. Denna princip innebär dock ett visst avsteg från de olika språkversionernas lika värde. Man kan se det som att likavärdesprincipen inte gäller bestämmelsen i en viss språkversion då den är vag och dunkel. Detta kan dock motbevisas i de fall då bestämmelsen egentligen avser att vara just vag, exempelvis då parterna inte kunnat nå en överenskommelse Kontext och syfte Om domstolen inte kan förlika språkversionerna enbart med hjälp av en jämförelse dem emellan kan de gå vidare och undersöka de omkringliggande bestämmelserna. Härigenom kan domstolen se om språkbruket i en språkversion skall tolkas extensivt eller inskränkt. Även konventionens syfte eller parternas intention kan bistå vid sökandet efter den korrekta innebörden Omkringliggande omständigheter Med denna metod lämnas texten åt sidan och domstolen analyserar omkringliggande omständigheter såsom ekonomi, olika tolkningars rimlighet et cetera. När domstolen kommit till en uppfattning kan de återvända till texten och se huruvida skillnaderna mellan språkversionerna fortfarande är essentiella Särskilda orsaker till divergens Det finns unika fall då det är möjligt att spåra den språkliga divergensen till en dokumenterad källa i fördragsprocessen. Detta lär emellertid hart när aldrig förekomma Företräde för originalversionen Om domstolen inte är bunden av att språkversionerna måste behandlas lika öppnar det dörren till ett flertal andra tolkningsprinciper. En vanlig metod, vilken också får betraktas som skäligen effektiv vad gäller att finna parternas verkliga avsikt med skrivningen, är att vända sig till originalversionen. I de fall då fördraget inte själv stadgar vilken version som är den ursprungliga kan denna kunskap nås genom studium av förarbeten eller de skilda språkversionerna Rättelser Skulle domstolen finna att den språkliga divergensen endast beror på vårdslös författningsskrivning och själva innebörden av bestämmelsen är tydlig kan domstolen själv rätta bestämmelsen.
23 Separat och successiv tolkning Om de olika språkversionerna är otvetydiga per se kan domstolen utgå från att samtliga är korrekta och tillämpa dem separat och successivt, utan att ta ställning till det reella syftet. Detta kan dock inte sägas vara någon verklig tolkning Tolkning av parterna själva Domstolen kan avstå från att tolka bestämmelsen själv och begära att parterna gör detta istället. Deras besked blir semi-lagstiftande och löser onekligen själva problemet för hand. Personligen befarar jag emellertid att denna metod kan vara svår att tillämpa då det inte kan uteslutas att parterna på grund av en tvist finner anledning att inta olika ståndpunkter i tolkningsfrågan Företräde för olika språkversioner En mängd teorier har framförts om olika språkversioners företräde. Förslaget att det språk vilket används inför domstolen skulle ha en särställning synes vara helt ogrundat och utan stöd i praxis. Teorin om försteg för det språk som gynnar den förpliktade parten sägs kunna användas såsom en sista utväg, om parternas intention förblir tvetydig. Detta är egentligen mer en rimlighetsavvägning än en tolkningsprincip, och domstolen har anledning att vara skeptisk mot en förpliktigad parts försök att framställa språkversionerna såsom divergerande. En annan teori är att om en bestämmelse hänvisar till en viss stat skall företräde ges för den statens språkversion. Denna teori saknar dock tydligt stöd i internationell praxis. Likaledes saknas stöd för teorin att varje stat endast skulle vara bunden av sin egen språkversion eller av den språkversion de ratificerat. 4.3 Wienkonventionen 1969 års Wienkonvention angående traktaträtt (hädanefter benämnd VC) är en mycket viktig källa till information om tolkning av flerspråkiga instrument. Genom konventionen får vi inte bara besked om hur flerspråkiga fördrag skall tolkas, utan terminologin klarläggs också. Artikel 33 i konventionen är central: Article 33 Interpretation of treaties authenticated in two or more languages 1. When a treaty has been authenticated in two or more languages, the text is equally authoritative in each language, unless the treaty provides or the parties agree that, in case of divergence, a particular text shall prevail. 2. A version of the treaty in a language other than one of those in which the text was authenticated shall be considered an authentic text only if the treaty so provides or the parties so agree. 3. The terms of the treaty are presumed to have the same meaning in each authentic text.
ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4
ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget
Läs merEU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter
EU-terminologi Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter Helsingfors och Vasa, 14-15 november 2013 Presentationens upplägg Vad är EU? Vad är EU-texter? Vad är EU-översättning? Vad har terminologin
Läs merVilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498
Läs merStockholm den 19 oktober 2015
R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs merOm ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
Läs merMATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs mer2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt
2 Enligt samma bestämmelse ska offentligt biträde däremot inte utses om det måste antas att behov av biträde saknas. Paragrafen har därför tolkats på så sätt att det anses föreligga en presumtion för att
Läs merFöretag och omsättning enligt kommissionens direktiv 80/723/EEG
Företag och omsättning enligt kommissionens direktiv 80/723/EEG Nils Wahl 1. Uppdraget Jag har av Konkurrensverket givits i uppdrag att ge min tolkning av begreppen företag och omsättning i artikel 4.2
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering
Läs merKapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.
Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merPERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN
PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN Perspektiv Utdrag ur kursplanen för Rättsvetenskaplig uppsats LAGF03 s. 2 och metod Källa: Nationalencyklopedin
Läs mer6426/15 ehe/ee/ab 1 DG B 3A
Europeiska unionens råd Interinstitutionellt ärende: 2014/0258 (NLE) 2014/0259 (NLE) Bryssel den 26 februari 2015 (OR. en) 6426/15 SOC 91 EMPL 43 MIGR 11 JAI 103 A-PUNKTSNOT från: Rådets generalsekretariat
Läs mer1 Den tidigare beredningen beskrivs i en promemoria av den 17 februari 2010 från ordförandeskapet till
Diskussionsunderlag från Europeiska unionens domstol angående vissa aspekter av Europeiska unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
Läs merLinköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?
Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger
Läs merSidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan
Läs merHare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att
Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merinte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,
Läs merEn typ av direktiv som skapar förutsättningar för en gemensam strategi på mer omfattande områden.
UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institutionen Johan Lindholm Jur kand, doktorand EG-RÄTTSLIG DOKUMENTATION Datum 2006-12-15 SVENSKA ENGELSKA BESKRIVNING PUBLIKATION CITERING (EX) 1. Primärrätt Primary Law Fördrag
Läs merR 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001
R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och
Läs merFörfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
Läs merÖvningshäfte 1: Logik och matematikens språk
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk Övning A Målet är att genom att lösa och diskutera några inledande uppgifter få erfarenheter
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merSTAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom
Läs merSkriv bättre i jobbet. En liten guide till hur du får fram ditt budskap bättre.
Skriv bättre i jobbet En liten guide till hur du får fram ditt budskap bättre. Det viktigaste skrivrådet Vi börjar med det bästa och viktigaste skrivrådet av alla: Tänk på mottagaren! Nyckeln till en bra
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs merEU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen
Läs merDet finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG
DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt
Läs merÖversikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik
Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad
Läs mer146/2010. 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010. Remissvar. Kommissionens förslag till förordning för EU-patentets översättningsarrangemang
Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Vår referens/dnr: 146/2010 Rosenbad Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010 Stockholm 2010-08-27 Remissvar Kommissionens
Läs merSÖ 2000: (SÖ
Nr 21 Överenskommelse med Storbritannien om utsträckning av den territoriella tillämpningen av den Europeiska konventionen den 20 april 1959 (SÖ 1968:15) om inbördes rättshjälp i brottmål till att även
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merUtskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 11.11.2011 ARBETSDOKUMENT om förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål
Läs merMål C-49/92 Ρ. Europeiska gemenskapernas kommission mot Anic Partecipazioni SpA
Mål C-49/92 Ρ Europeiska gemenskapernas kommission mot Anic Partecipazioni SpA "Överklagande Kommissionens arbetsordning Kommissionsledamöternas antagande av ett beslut i kollegium Konkurrensregler tillämpliga
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merHUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.
HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen
Läs merEUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02 NOT från: till: Ärende: António Vitorino Konventsledamöterna Mandat för arbetsgruppen för stadgan Nedan bifogas en not
Läs mer---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien
---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående
Läs merUtvärderingsrapport ang. kursen European Tax Law, 15 poäng, VT 2012 (Bperioden)
Uppsala Universitet Juridiska Institutionen Jr dr Jérôme Monsenego, gästlärare Utbildningsutskottet Utvärderingsrapport ang. kursen European Tax Law, 15 poäng, VT 2012 (Bperioden) Inledning Under vårterminen
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Läs merFörslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden SAMMANFATTNING
Läs merStockholm den 17 september 2015
R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar
Läs merBegriplig EU-svenska?
SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 89 SAGA BENDEGARD Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen
Läs merKRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3
KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 584 RÄTTSFALL Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 1. Inledning Högsta domstolen har i NJA 2011
Läs merFÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 1. Gulds renhet har traditionellt mätts i karat, varvid rent guld är 24 karat. Numera mäts den ofta i tusendelar.
Läs merFör delegationerna bifogas ovannämnda dokument för vilket säkerhetsskyddsklassificeringen tagits bort.
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 juni 2015 (OR. en) 10817/10 DCL 1 FREMP 27 JAI 523 COHOM 153 COSCE 17 BORTTAGANDE AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERING för dokument: 10817/10 av den: 8 juni 2010 Ny status:
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-01-25 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Thomas Bull Ny dataskyddslag Enligt en lagrådsremiss den 21 december
Läs merModersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
Läs merIntroduktion till argumentationsanalys
Introduktion till argumentationsanalys Litteratur: Björnsson och Eriksson, kap 1. #1 Vad är argumentationsanalys? Ett praktiskt filosofiskt hantverk som syftar till att fastställa huruvida en argumentation
Läs merRådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område?
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Rådets rambeslut
Läs merVäl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Läs merNågra reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner
Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande
Läs merUtrikesministeriet Juridiska avdelningen
1 Utrikesministeriet Juridiska avdelningen 31.01.2006 Finlands regerings skriftliga kommentarer till de Europeiska gemenskapernas domstol i målet C-341/05 Laval un partneri (EG, artikel 234) 1. En svensk
Läs merEn av matematikhistoriens mest berömda trianglar är Pascals triangel,
Michael Naylor Okända skrymslen i Pascals triangel Pascals triangel, som har varit känd av indiska, persiska, arabiska och kinesiska matematiker i mer än tusen år, fick sitt nuvarande namn i mitten av
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Erkännande och verkställighet av beslut
Läs merProtokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen
Juridiska institutionen Stockholms universitet Fastställt av prefekten 2013.08.13 För tillämpning på examensarbeten som examineras fr.o.m. 2013.11.04 Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska
Läs merState Examinations Commission
State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training
Läs mer1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta
Läs merKulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt
Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.
Läs merSÖ 2000: 18 Nr 18 Avtal med Estland om avgränsningen av de maritima zonerna i Östersjön Stockholm den 2 november 1998
Nr 18 Avtal med Estland om avgränsningen av de maritima zonerna i Östersjön Stockholm den 2 november 1998 Regeringen beslutade den 15 oktober 1998 att ingå överenskommelsen. Överenskommelsen trädde i kraft
Läs merKomparativrätt. Varför komparativ rätt? Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar
Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Komparativrätt Laura Carlson 2016 Varför komparativ rätt? 1. Den gör studenter bekanta med utländska regler, begrepp och ansatsar och möjliggör därmed kommunikation
Läs merRemissyttrande över. erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap
Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Sven Ove Hansson svarar Robert Callergård Jag vill börja med att tacka Robert Callergård för en tänkvärd och konstruktiv
Läs merVetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin
Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda
Läs merBAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator
version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel
Läs merStatsminister Matti Vanhanen
Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av en ändring av rådets förordning (EU:s språkförordning) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Irlands och Spaniens framställningar
Läs merEUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT
EUROPAPARLAMENTET 1999 Sammanträdeshandling 2004 19/07/1999 C5-0022/1999 ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT Ärende: GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) NR /99 ANTAGEN AV RÅDET DEN 28 JUNI 1999 INFÖR ANTAGANDET AV RÅDETS OCH
Läs merPutnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?
Putnam Första stycket av Putnams text är överdrivet retorisk och mycket rörig. Det är viktigt att skilja på följande: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Frege: Standardsyn
Läs merREV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8
REV 170518 Dnr: 1-563/2017 2017-05-29 Sid: 1 / 8 Arbetsgruppen för kvalitetsgranskning av examensarbeten Kriterier för bedömning av examensarbeten Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga
Läs merSammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser
Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) - 502077-LLP-1-2009-1-DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou
Läs merKällkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10
Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor
Läs merRemissyttrande. Kommissionens förslag till lagstiftning avseende försäkring och finansiella tjänster i mervärdesskattehänseende KOM (2007) 747 och 746
Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelninge SN 280/2007 Enheten för mervärdesskatt och punktskatter (s2) 103 33 Stockholm Er referens: Fi 2007/9991 Stockholm 2008-02-20 Remissyttrande
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merJuridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå.
Juridisk metod Joel Samuelsson Vid lagens port Franz Ka7a (1883-1924) Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän Lagens port är stängd för de oinvigda. Det får inte vara så, men det är så
Läs mer5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.
b2 Nivå B2 Level B2 Språk: Kan mycket bra Kan bra Kan ganska bra Kan inte så bra Lyssna Markera med pilar för varje alternativ. Om 3/4 av pilarna pekar eller i en färdighet har du nått upp till denna nivå.
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merStockholm den 9 mars 2015
R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en) 7223/04 DCL 1 JUSTCIV 42 BORTTAGANDE AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERING för dokument: 7223/04 av den: 11 mars 2004 Ny status: Ärende: Offentlig
Läs merBeräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692
Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merSammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?
Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet
Läs merFörslag till RÅDETS DIREKTIVĆA
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.5.2018 COM(2018) 261 final 2018/0124 (CNS) Förslag till RÅDETS DIREKTIVĆA om ändring av direktiven 2006/112/EG och 2008/118/EG vad gäller inkluderingen av den italienska
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merSpråket, individen och samhället VT08
Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära
Läs mer