Tobak eller Hälsa. Nationell konferens. måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. Miljöförvaltningen R 2012:20. ISBN nr:

Transkript

1 ISBN nr: R 2012:20 Foto: Monica Wennblom Nationell konferens Tobak eller Hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest Miljöförvaltningen Box 7012, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Projektets arbetsgrupp: Jan Larsson Folkhälsoenheten, Fagersta Västmanlands läns landsting Ulla Lennartsson Tobaksmottagningen, Hälsocentralen, Södertälje Cecilia Birgersson Statens folhälsoinstitut Östersund Agneta Alderstig Miljöförvaltningen Göteborg Ulla Lundgren Miljöförvaltningen Göteborg Per Haglind, huvudansvarig Miljöförvaltningen Karl Johansgatan Göteborg Telefon: E-post: Omslagsbilder från konferensen. Personerna på bilderna är Mathias Jansson, Jan Larsson och Maline Fäldt, Barbro Holm Ivarsson och Per Haglind. Fotograf: Monica Wennblom 2

4 Förord Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt genomfördes med mål att öka förutsättningarna för Göteborgs stads medverkan i att förverkliga de fyra delmålen i folkhälsomålsområde 11 intill år Genom samordning och kunskapsförsörjning kunde de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas och genom särskilda insatser bland invandrade grupper, utökning av rökfria miljöer och nätverksarbete kunde framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Projekten genomfördes med stöd från Statens folkhälsoinstitut och det nationella Tobaksuppdraget. Trots ett i historiskt perspektiv framgångsrikt tobaksförebyggande arbete måste detta fortsätta och det av flera skäl: tobaksrökning är extremt farligt tobaksrökningen är ojämnt fördelat Målet om en jämlik hälsa bland hela befolkningen kan inte uppnås om inte tobaksförebyggande insatser genomförs med framgång. Ett huvudområde för det fortsatta tobaksförebyggande arbetet är att nå de grupper som röker mest och att nå barn och ungdomar med mål att de inte börjar röka eller snusa. Minskad nyrekrytering till tobaksbruk underlättas av att unga människor möter en vuxenvärld som inte röker. Invandrade grupper tar med sig sina rökvanor och sitt förhållande till tobaksrökning från sina hemländer. Miljöförvaltningens erfarenheter från tidigare samverkan med invandrade grupper och invandrarföreningar visar att attityder och förhållningssättet mot tobaksrökningen är annorlunda och beredskapen att koppla framtida ohälsa till dagens tobaksvanor är ofta lägre jämfört med många svenskfödda grupper. Miljöförvaltningen har genom anordnandet av den nationella konferensen Tobak eller Hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest stärkt samordningen och ökat erfarenhetsutbytet bland de insatser som görs med mål att nå de grupper där tobaksrökningen fortfarande är utbredd. Konferensen genomfördes i Svenska Mässans lokaler 7-8 september 2010 i Göteborg. Projektledningen vill här tacka alla som på olika sätt medverkat i projektet och för den entusiasm och engagemang vi mött under projekttiden. I samverkan kan mycket vinnas och genomföras. Avslutningsvis tillönskar vi alla all tänkbar framgång i det fortsatta tobaksförebyggande arbetet, som utgör en så viktig del i folkhälsoarbetet i Sverige. Göteborg mars 2011 Per Haglind Stadsläkare, docent Huvudrapportör Agneta Alderstig Tobakssamordnare 3

5 Innehållsförteckning Förord... 3 Innehållsförteckning... 4 Sammanfattning... 6 Bakgrund... 8 Utgångspunkter och målformuleringar...8 Konferensens mål och syften...9 Sammanfattning:...9 Projektbeskrivning:...10 Syfte:...10 Målgrupp:...10 Metod:...11 Samverkansparter:...11 Resultatmål:...11 Plan för uppföljning och utvärdering:...11 Konferensens planering och genomförande Arbetsgrupp...12 Konferensen...13 Utvärdering...15 Andra insatser i samband med konferensen Epidemiologisk och demografisk kartläggning...16 Samverkan med invandrarföreningar...16 Ramadanblad...17 Bildbaserat undervisningsmaterial kring tobak samt mobil utställning...18 Diskussion Bilaga Arbetsgrupp Bilaga Nationell konferens Tobak eller Hälsa: Måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. 7-8 september i Göteborg...25 Bilaga Bildpresentation: Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) Bilaga Fototävling

6 Pristagare: Elsa Boman - Brottsplats:cigg...36 Bilaga Bilaga Fototävling...37 Pristagare: Thomas Ljung - Smoking kills...37 Bilaga Deltagarförteckning...38 Bilaga Sammanfattande kommentarer ur rapporten: Epidemiologiskt och demografisk kartläggning av målgrupperna ingående i Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt...42 Bilaga Rapport: Epidemiologiskt och demografisk kartläggning av målgrupperna ingående i Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt...44 Tabellförteckning...44 Bilaga Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) Lista för samverkan med invandrarföreningar Bilaga Ramadanblad år 2010 Shia-muslimer...52 Bilaga Lärarkommentarer och inventarieförteckning mobil utställning...54 Tobak eller Hälsa...54 Inventarielista Utställning Tobak eller Hälsa

7 Sammanfattning I Sverige har det under flera decennier bedrivits ett i huvudsak framgångsrikt tobaksförebyggande arbete, men trots detta röker fortfarande knappt en miljon människor dagligen, rökare dör i förtid och ungdomar börjar röka varje år. De förebyggande insatserna måste fortsätta därför att tobaksrökning är extremt farligt och för att tobaksbruket är snedfördelat målet om en jämlik hälsa för hela befolkningen kan inte nås om inte de grupper som röker mest, erbjuds kunskap och stöd att förändra sitt rökande. När Statens folkhälsoinstitut på uppdrag av regering och riksdag startade det nationella Tobaksuppdraget fann miljöförvaltningen det naturligt att ansöka om medel för en rad tobaksförebyggande projekt. I denna rapport beskrivs projektet med nationell tobakskonferens: Tobak eller Hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. Konferensen genomfördes i Svenska Mässans lokaler 7-8 september 2010 i Göteborg. I andra rapporter beskrivs ytterligare tre tobaksförebyggande projekt. Avsikten var att stärka Göteborgs stads medverkan i att förverkliga de fyra delmålen inom folkhälsomålsområde 11 till år Genom samordning och kunskapsförsörjning skulle de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas och därigenom skulle framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Genom breda ansatser med parallella insatser inom flera samhällssektorer och bland politiker och andra beslutsfattare skulle en förändrad värde- och normbild åstadkommas. Projektens mål var att långsiktigt minska tobaksbruket i Göteborgs Stad. Inför konferensen, dess planering och genomförande bildades en arbetsgrupp med personer med lång erfarenhet av att anordna konferenser och av tobaksförebyggande arbete. I arbetsgruppen ingick representation från Statens folkhälsoinstitut och också av representanter från de tobaksförebyggande projekt, vilka fått medel från Statens folkhälsoinstitut med mål att minska tobaksbruket bland invandrade grupper. Planeringsarbetet genomfördes uteslutande via telefonkonferenser. Konferensen samlade 126 deltagare med representation från åtta länsstyrelser, 14 kommuner och elva landsting och regioner. Invandrarföreningar i Göteborg erbjöds deltaga utan konferensavgift, men erbjudandet utnyttjades endast i ringa utsträckning. Konferensprogrammet erbjöd plenarföreläsningar och seminarier med beskrivning av genomförda eller pågående projekt med anknytning till folkhälsopropositionens delmål 4 om att halvera tobaksrökningen bland de grupper som röker mest. Kommunalråd från Kommunstyrelsen i Göteborg medverkade under konferensdagarna. Under konferensdagarna ordnade Statens folkhälsoinstitut bokbord med bred information om aktuella rapporter och kunskapsunderlag för det tobaksförebyggande arbetet. Representanter för läkemedelsindustrin 6

8 informerade om nikotinersättningsläkemedel i en utställning och i en annan monter informerades om kolmonoxidmätare. Den av miljöförvaltningen sammanställda epidemiologiska och demografiska kartläggningen av tobaksvanor lokalt, nationellt och internationellt fanns tillgänglig under konferensdagarna liksom exemplar av det bildbaserade undervisningsmatarialet för sfi-lärare och de i Göteborg distribuerade Ramadanbladen för shia- respektive sunnemuslimer. Inför konferensen hade en fototävling med rubriken Tobak eller Hälsa utlysts och två unga fotografer fick pris i form av presentkort. Efter konferensen ansvarade Statens folkhäloinstitut för webb-baserad utvärdering där värdefulla kommentarer och synpunkter framfördes. Enkäten besvarades av 69 personer och omdömena indikerade att deltagarna var nöjda. Tack vare det ekonomiska stödet från Statens folkhälsoinstitut utgjorde konferensavgiften endast kronor per deltagare. 7

9 Bakgrund Utgångspunkter och målformuleringar I Sverige har det under flera decennier bedrivits ett i huvudsak framgångsrikt tobaksförebyggande arbete. Andelen dagligrökare har minskat bland såväl män som kvinnor. Männen har slutat röka i ökad utsträckning jämfört med kvinnor, men har å andra sidan ökat sitt snusande. Tobaksvanorna bland ungdomar har förändrats på ett glädjande sätt och miljöer där rökfrihet är norm ökar kontinuerligt. Men trots detta är det tobaksförebyggande arbetet inte avslutat. Fortfarande röker nästan en miljon människor dagligen i Sverige, rökare dör i förtid och ungdomar börjar röka varje år. De förebyggande insatserna måste fortsätta och det av flera skäl: Tobaksrökning är extremt farligt och har förödande effekter på människors hälsa Produktion av tobak har en rad miljöstörande effekter och kan påverka vuxna och barn som deltager i tobaksodlingen Tobaksrökningen är ojämnt fördelat. Målet om en jämlik hälsa för hela befolkningen kan inte nås om inte de grupper, som röker mest erbjuds kunskap och stöd att minska sitt rökande Sverige har gjort internationella åtaganden via medlemskapet i Världshälsoorganisationen och undertecknat WHO:s Tobakskonvention och därigenom åtagit sig att inkludera Tobakskonventionens regler i svensk lagstiftning. I Tobakskonventionen slås fast att... tobaksbruket är ett globalt problem med förödande konsekvenser för hälsan, samhället, ekonomin och miljön i hela världen Dessutom finns tydliga såväl nationella, regionala som lokala politiska beslut med uppdrag att medverka till att minska nyrekryteringen till tobaksbruk och generellt minska tobaksanvändandet i befolkningen. Riksdagen har inom folkhälsomålsområde 11 antagit följande fyra delmål för det tobaksförebyggande arbetet: Delmål 1: En tobaksfri livsstart från år Delmål 2: En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. Delmål 3: En halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. Delmål 4: Ingen skall ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. När Statens folkhälsoinstitut efter uppdrag av regeringen och riksdag startade det nationella Tobaksuppdraget fann miljöförvaltningen det naturligt att ansöka om medel för en rad tobaksförebyggande projekt. 8

10 Denna rapport beskriver projektet nationell konferens Tobak eller Hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest (diarienummer HFÅ 2009/285). Dessutom ansökte och fick miljöförvaltningen medel under år ch år 2010 för följande projekt: Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg (diarienummer HFÅ 2008/205). Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) fortsättningsprojekt (diarienummer HFÅ 2008/206 och 2008/207). Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar skall vara rökfria (diarienummer HFÅ 2009/286) Miljöförvaltningen i Göteborg erhöll stöd från Statens folkhälsoinstitut med totalt kronor för år 2009 och år Miljöförvaltningens tobaksförebyggande insatser utgör en del av Göteborgs stads medverkan i att förverkliga de fyra delmålen inom folkhälsomålsområde 11 till år Genom samordning och kunskapsstöd kan de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas. Därigenom kan framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Genom särskilda och riktade insatser bland grupper med hög andel rökare kan förutsättningar för en jämlik hälsa skapas. Invandrade grupper tar med sig sina rökvanor och sitt förhållande till tobaksrökning från sina hemländer. Erfarenheter från tidigare samverkan med invandrade grupper och invandrarföreningar (Miljöförvaltningen Rapport R 2005:8c) visar attityden och förhållningssättet mot tobaksrökningen är annorlunda och beredskapen att koppla framtida ohälsa till dagens tobaksvanor är lägre jämfört med i många svenskfödda grupper. Miljöförvaltningen har vid anordnandet av denna konferens byggt vidare på de i det tidigare TTI-projektet vunna erfarenheterna. Konferensens mål och syften Följande målformuleringar och beskrivningar fanns i miljöförvaltningens ansökan till Statens folkhälsoinstitut för år 2010: Sammanfattning: Projektets mål är att genomför en nationell konferens: Tobak eller Hälsa insatser bland de grupper som röker mest med mål att beskriva insatser och erfarenheter och göra dessa tillgängliga för att därmed stärka möjligheterna att uppfylla delmålet intill år Det sökta beloppet är kronor. 9

11 Projektbeskrivning: På flera håll i Sverige pågår projektinsatser med mål att minska tobaksbruket bland de grupper som röker mest. Insatserna tar utgångspunkt i det delmål i folkhälsomålsområde 11, som handlar om att halvera tobaksrökningen bland de grupper som röker mest. Det är en rättvisefråga att dessa grupper här ingår några invandrargrupper, medelålders korttidsutbildade kvinnor, psykiskt sjuka och långtidssjukskrivna, arbetslösa, grupper med inom kriminalvården, marginaliserade grupper som hemlösa får tillgång till kunskapen om tobaksrökningens extrema farlighet och också får tillgång till stöd och hjälp att sluta röka. Om inte detta delmål uppfylls kommer inte den övergripande målformuleringen om jämlik hälsa på lika villkor att uppfyllas. En del av de pågående projektinsatserna i Sverige genomförs med stöd från Statens folkhälsoinstitut inom ramen för det aktuella nationella tobaksprogrammet, medan en del andra insatser genomförs utan sådant stöd. På initiativ från undertecknad har ett nätverk utvecklats med representanter för projekt med mål att minska tobaksrökning bland invandrargrupper i Sverige. Inbjudna är representanter för pågående projekt i Södertälje, Västerås, Rökfritt Nordost i Göteborg och institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet. Syfte: Anordna konferens: Tobak eller Hälsa insatser bland de grupper som röker mest. Det finns ett uttalat behov av samordning och samutnyttjande av kompetensen inom de olika projekten och en lika självklart önskan att kunna dela med sig av erfarenheter och fungerande arbetsmodeller på ett brett och intressant sätt. Samutnyttjande av erfarenheter kan med fördel ske redan under år 2010 eftersom detta ökar möjligheterna att delmålet kan uppnås till år Konferensen avser i första hand innefatta tobakspreventiva insatser men även andra projektinsatser med mål att göra det möjligt för människor att göra bra livsstilsval i ett hälsoperspektiv skall redovisas och diskuteras. Målgrupp: Konferensen vänder sig till tre målgrupper: Beslutsfattare och politiker, vilka har möjlighet att regionalt och lokalt initiera och skapa resurser för att insatser bland de grupper som röker mest kommer till stånd. Personer som ansvarar för genomförande av insatser med mål att minska tobaksrökningen bland de grupper som röker mest. Forskare och forskargrupper med vetenskaplig kunskap om metoder och modeller, vilka fungerar bland grupper som röker mest och som tar ansvar 10

12 för att föra ut sina forskningsresultat och därigenom göra nya metoder tillgängliga och använda inom folkhälsoarbetet. Metod: Konferensen avser att innehålla såväl plenarföreläsningar som seminarie- och arbetsgrupperingar. Konferensen planeras genomföras i Svenska Mässan lokaler i Göteborg under september eller oktober månad Kostnader för planeringsarbete, inbjudan, registrering, lokalhyra, resor för inbjudna föreläsare, frukt, lunch, kaffe och webb-baserad dokumentation ingår i det sökta beloppet. Seminariet avses i första hand kunna genomföras med en avgift kronor per deltagare och 100 deltagare. Dessa förslag är beroende av det ekonomiska stöd som kan erhållas från Statens folkhälsoinstitut. Sökt belopp är kronor. Samverkansparter: Konferensen planeras och genomförs efter samråd med representanter för de projekt som erhåller stöd från Statens folkhälsoinstitut, med representanter för stadsdelsförvaltningarna och social resursförvaltning i Göteborg samt med Länsstyrelsen. Resultatmål: Konferensen kan innebära ökad effektivitet och utvecklade insatser i en rad folkhälsoprojekt som vänder sig till grupper som kan vara svåra att nå och samverka med. Plan för uppföljning och utvärdering: Ett resultatmått från den planerade konferensen skulle kunna vara att flera projekt i respektive återrapportering till Statens folkhälsoinstitut skriver ungefär: Vi hade god nytta av konferensen i Göteborg: Tobak eller Hälsa insatser bland de grupper som röker mest. Ett självklart uppföljningsinstrument är den utvärderingsenkät som deltagarna ombeds fylla i direkt anslutning till att konferensen avslutas. 11

13 Konferensens planering och genomförande Arbetsgrupp En viktig utgångspunkt för konferensens planering och genomförande var det nätverk som bildats bland de projekt som erhållit medel från Statens folkhälsoinstitut för tobakspreventiva insatser bland invandrargrupper. Näverket sammanstrålade fyra gånger och utbytte erfarenheter, berättade för varandra om pågående insatser, diskuterade metoder och jämförde projektinsatsena. Mötena skedde i Södertälje, Västerås, Jönköping och Göteborg. Utbytet var av stort värde och bidrog aktivt till de i nätverket ingående projektens framgångar. Detta nätverk utgjorde kärnan i den arbetsgrupp som bildades för planering och genomförande av den nationella konferensen Tobak eller Hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. Arbetsgruppen kompletterades med representant från Statens folkhälsoinstitut och bildades hösten 2009 och hade sitt första formella möte fredagen 12 mars Samtliga fortsatta planeringsmöten skedde via telefon. I gruppen fanns personer med omfattande erfarenhet av att planera och genomföra konferenser och dessutom med lång erfarenhet av tobaksförebyggande arbete. Konferensens arbetsgrupp bestod av följande personer: Jan Larsson Folkhälsoenheten, Fagersta Västmanlands läns landsting Ulla Lennartsson Tobaksmottagningen, Hälsocentralen, Södertälje Cecilia Birgersson Statens folhälsoinstitut Östesund Agneta Alderstig Miljöförvaltningen Göteborg Ulla Lundgren Miljöförvaltningen Göteborg Per Haglind (sammankallande) Miljöförvaltningen Göteborg Ytterligare information om arbetsgruppen finns i bilaga 1 12

14 Ett övergripande konferensprogram utarbetades och lades ut på Statens folkhälsoinstituts webb-sida ett informationsblad i vykortsformat producerades och distribuerades manuellt. Programmet kompletterades efter hand och blev allt mer innehållsrikt. Information om konferensen spreds elektroniskt på flera olika sätt: Genom lokala och nationella nätverk, annonsering i fackpress, medicinska tidskrifter, lokala regional och nationella webbsidor, organisationers medlemsblad och medlemsutskick, deltagarförteckningar från tidigare konferenser med folkhälsotema eller tobakstema etc. Hotellreservering och anmälan till konferensen gjordes till Congrex AB i Göteborg, som också ansvarade för betalningspåminnelser samt registrering och namnskyltar ankomstdagaen. Konferensen Konferensen genomfördes på Svenska Mässa i Göteborg under torsdagen 7 och fredagen 8 september 2010 och samlade 126 deltagare med representation från åtta länsstyrelser, 14 kommuner och elva landsting och regioner. Programmet erbjöd plenarföreläsningar och seminarier med beskrivning av genomförda eller pågående projekt med anknytning till delmål 4 om att halvera tobaksrökningen bland de grupper som röker mest. Inbjudan till konferensen och konferensens program finns i bilaga 2. Konferensen öppnades av vice ordförande i Göteborgs stads kommunstyrelse, kommunalrådet Jan Hallberg (M) och i den inledande plenarföreläsningen redogjorde representanter för Statens folkhälsoinstitut för det nationella tobaksuppdraget och vad som pågår och vad som återstår. Vidare redovisade de vilka grupper som röker och snusar mest och hur långt det är kvar till måluppfyllelse år Därefter föreläste professor Christer Lundh från Göteborg universitet om invandring och den svenska invandringspolitiken och Karin Melinder från Statens folkhälsoinstitut redogjorde för den nationella rapporten Den ojämlika hälsan hur kan den påverkas. Under eftermiddagen genomfördes tre seminarier under den gemensamma rubriken Lärande exempel att inspireras av. Seminarierna genomfördes under ledning av var sin moderator och sex projekt presenterades. Fredagen 8 september inleddes med en bred redovisning av pågående projekt med tobaksförebyggande insatser bland invandrargrupper. Presentationen från miljöförvaltningen i Göteborg Tema: Tobaksförebyggande insatser bland invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) finns i bilaga 3. Därefter genomfördes tre seminarier under den gemensamma rubriken Lärande exempel att inspireras av. Seminarierna genomfördes under ledning av var sin moderator och åter presenterades sex projekt. 13

15 Under eftermiddagen 8 september presenterades Sluta-Röka-Linjen, Världshälsoorganisationens Tobakskonvention (Framework Convention on Tobacco Control, FCTC) och kommunikationsmetoden Motiverande samtal (Motivational Interviewing MI). Kia Andreasson (S), kommunalråd och ordförande i Göteborgs stads miljönämnd, delade ut pris som ett resultat av fototävling med rubrik Tobak eller Hälsa. Fototävlingen hade utlysts bland annat i fotoklubbar i Västsverige, i gymnasieskolors och i Göteborgs universitets medialinjer och i lokala nätverk för tobaksförebyggande insatser. De två vinnade förslagen erhöll var sitt presentkort (1 000 kr) till fotoutrustning. Pristagarna och deras bilder presenteras i bilaga 4. Under konferensdagarna ordnade Statens folkhälsoinstitut bokbord med bred information om aktuella rapporter och kunskapsunderlag för det tobaksförebyggande arbetet. Representanter för läkemedelsindustrin informerade om nikotinersättningsmedel i en utställning och en annan monter informerades om kolmonoxidmätare. Det sociala programmet innehöll middag med sångunderhållning på GöteborgsOperan. Föreläsnings- och seminariepresentationerna samlades på Statens folkhälsoinstituts webbsida ( eller-halsa-maluppfyllelse-bland-de-grupper-som-roker-mest-7-8-september- 2010). Tack vare det ekonomiska stödet från Nationella Tobaksprogrammet utgjorde konferensavgiften endast kronor per deltagare. Konferensens slutord präglades bland annat av den pågående debatten inför riksdags-, landstings-, region- och kommunalvalet 19 septemeber 2010 och innehöll bland annat en uppmaning till deltagarna att engagera sig i valdebatten utifrån ett tobaksperspektiv och att därvid ställa frågor till politiker: Aktuella frågor till politiker i valdebatten: 1. Hur mycket kommer Ni att höja tobaksskatten under den kommande mandatperioden? 2. Hur många miljoner kommer det tobaksförebyggande arbetet att få i de kommande budgetpropositionerna? 3. Kommer Ni i regeringsställning att fortsätta ha överläggningar med tobaksindustrin? 4. Kommer Ni i regeringsställning att fortsätta föreslå att svenskt snus släpps fritt inom EU? Deltagarförteckning finns i bilaga 6. 14

16 Utvärdering Efter konferensen ansvarade Statens folkhäloinstitut för webb-baserad utvärdering där värdefulla kommentarer och synpunkter framfördes. Enkäten besvarades av 69 personer och omdömena indikerade att deltagarna var nöjda. Alternatives N 1 Inbjudan 68 2 Programupplägg 69 3 Innehåll 68 4 Föreläsare 69 5 Helhetsintryck 69 15

17 Andra insatser i samband med konferensen Epidemiologisk och demografisk kartläggning En inom folkhälsoarbetet återkommande otillräcklighet är epidemiologisk och demografisk kartläggning av de faktorer och de målgrupper som folkhälsoinsatserna avser. Miljöförvaltningen inledde sina projektinsatser med att uppdatera en tidigare publicerad beskrivning av tobaksbruket i olika åldersgrupper, fördelat på kön och socio-ekonomiska faktorer. Kartläggningen innehåller beskrivningar av tobaksvanor lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Också attityder till tobak och snus redovisas. Den epidemiologiska och demografiska kartläggningen fanns tillgänglig i pappersform under konferensdagarna. Kartläggningen innehåller 81 tabeller med kommentarer och analyser. I bilaga 7 finns några sammanfattande kommentarer och bilaga 8 finns kartläggningens tabell- och innehållsförteckning. Samverkan med invandrarföreningar Under perioden juni 2004 till juni 2005 genomförda miljöförvaltningen i Göteborg ett projekt med titeln Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI). (MF Rapport R 2005:8c). Projektets mål var att pröva och utveckla metoder, som kunde leda till ökade kunskaper om tobaksrökningens skadeverkningar, förändra målgruppens normer, attityder och förhållningssätt till tobaksrökning och därmed långsiktigt stärka förutsättningarna för en beteendeförändring. Projektet samverkade med en rad invandrarföreningar i Göteborg inom det arabiska språk- och kulturområdet respektive det serbo-kroatiska och bosniska språk- och kulturområdet. Miljöförvaltningens projektet Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) tog naturligt utgångspunkt i och vidareutvecklade de erfarenheter och metoder samt de kontakter som knutits med invandrarföreningar i det första TTI-projektet. Sammanfattningsvis byggde projektets arbetsmetod på tanken att etablera kontakt med ledare för invandrarföreningarna och att dessa i sin tur via sin styrelse och förening skulle sprida tobaksbudskapet vidare till medlemmarna. Till konferensen inbjöds ett fyrtiotal invandrarföreningar (bilaga 9) och men endast fem representanter utnyttjade erbjudandet att deltaga i konferensens två dagar utan att erlägga konferensavgift. 16

18 Ramadanblad Ramadan infaller i den nionde månaden enligt den muslimska kalendern och är för muslimer en helig fest- och fastemånad. Från gryning till skymning avstår engagerade muslimer från mat, dryck, sex och rökning. Dessutom syftar fastan till tålamod och ödmjukhet. Då ber engagerade muslimer till Allah mer än vanligt för att få förlåtelse för synder, vägledning för att leva rättfärdigt och genom avhållsamhet och goda gärningar rena sig själva. Idén med att under Ramadan använda ett flygblad med tobaksförebyggande text och uppmaning lånades från London och användes i Göteborg under den första delen av projektet Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper redan år Ramadanblad har därefter delats ut såväl år 2009 som år Syftet var att förstärka det som står i Koranen om att avstå från tobaksrökning under Ramadan och att uppmana ta tillfället i akt att sluta röka. Ramadanbladet innehöll olika bönetider och minutangivelse för gryning och skymning samt ett citat ur Koranen med uppmaning att Inte Skada Dig Själv. Dessutom fanns information om Sluta-Röka-Linjen med dess telefonnummer samt avsändarens kontaktuppgifter. År 2004 trycktes Ramadanbladet för shia-muslimer. År 2009 och 2010 trycktes en version för shia-muslimer och en version för sunni-muslimer eftersom Ramadan infaller vid olika tider för dessa två grupper. Ramadanbladens utseende och de olika tidsangivelserna stämdes av med de högsta religiösa ledarna i Sverige. Flygbladen delades ut i upprepade omgångar i två moskéer där tobaksfrågan också fick uppmärksamhet under fredagsbönen med 200 deltagare. Vidare delades flygbladen ut i upprepade omgångar i livsmedelsaffärer, en rad invandrarföreningar i stadsdelarna i nordost, Hisingen och Frölunda och i ett antal tandläkaremottagningar. Totalt distribuerades cirka ex av Ramadanbladet år I 2010 års Ramadanblad medföljde även en kontakttalong med möjlighet att medverka i en utvärdering. Utvärderingens frågor hade som mål att studera i vilken utsträckning Ramadanbladets syfte uppnåtts: Att informera om bönetider och Att uppmana målgruppen att sluta röka. För att stimulera till deltagande i utvärderingen utlovades utlottning av priser. Miljöförvaltningen deltog med fem presentkort á 200 kronor i livsmedelshandel och det kommunala bostadsföretaget Hjällbobostaden deltog med tio presentkort på biobiljetter á 100 kronor. Dessa priser lottades ut bland de svar, som skickats in till miljöförvaltningen. Kontakttalongen skickades tillbaka av 82 personer. Bland dessa tyckte de flesta att Ramadanbladet var bra, viktigt eller tänkvärt (87-98 procent). Det är svårt att göra en exakt uppskattning av hur många personer som i slutändan kom att nås av huvudbudskapen kring tobak. Ramadanbladet bör uppskattningsvis ha setts av minst två personer per exemplar, vilket motsvarar personer. Lägger man därtill alla personliga kontakter, de forum (föreningar) där budskapen diskuterats, närradiosändningar och närvarande vid besöken i moskéer så handlar det om ytterligare personer. Ytterligare redovisning kring 17

19 Ramadanbladen finns i rapporten om TTI-projektet (diarienummer HFÅ 2008/206 och 2008/207). Ramadanbladen delades ut under konferensdagarna och fick berättigad uppmärksamhet. Ramadanbladet för shia-muslimer år 2010 finns i bilaga 10. Bildbaserat undervisningsmaterial kring tobak samt mobil utställning Inom miljöförvaltningen i Göteborg pågick redan före tobaksprojektens start ett arbete med att i olika sammanhang ge stöd till invandrargrupper. Arbetet genomfördes som ett kommunikationsprojekt med stöd från Miljömålsrådet och under namnet Miljömål för alla (Miljöförvaltningens rapportserie R 2009:10). I kommunikationsinsatser bland grupper med till exempel utländsk bakgrund kan bilder vara ett avgörande komplement för att effektivisera förståelsen. Därför utvecklades ett bildbaserat undervisningsmaterial med kort lärarhandledning. Materialet togs fram i samverkan med sfi-lärare (Svenska för invandrare) och vidareutvecklades under perioden år 2007 till år Bildmaterialet omfattar följande temaområden: Vårt vatten Miljön hemma Kosmetika och hygienartiklar Återvinning av förpackningar och tidningar Tobak eller Hälsa Undervisningsmaterialet mål var att ge svar på grundläggande frågor om tobak, hälso- och miljöpåverkan samt ge stöd att sluta röka/snusa. Materialet innehåller 24 färgplanscher med bilder, en kort lärarhandledning till varje bild, informationsfoldrar på olika språk, kortet Fimpa på nätet och telefonnummer till Sluta-Röka-Linjen. Färgplanscherna finns på DVD. Väskan kan lånas kostnadsfritt via miljöförvaltningen i Göteborg. Bildmaterial och lärarhandledning finns också att hämta på webbsidan goteborg.se/miljokunskapibild. Undervisningsmaterialet har presenterats för sfi-lärare vid fem tillfällen under år 2008 och har därefter använts i undervisningssammanhang i sfi-klasser, som till exempel på Kvinnofolkhögskolan, Folkuniversitetet och ABF (utbildning av chaufförer). Bildmaterialet har vidare presenterats för inbjudna sfi-lärare på miljöförvaltningen i oktober 2009, på den nationella drogkonferensen Förebygg.nu i november 2009 och som posterutställning på konferensen Integration 2009 i Göteborg. Bildmaterialet finns på En innehållsförteckning finns i bilaga

20 Miljöförvaltningen iordningställde också två väskor med utställningsmateriel för tobaksfrågan. Väskorna innehåller en mätare för kolmonoxid i utandningsluft och ett exemplar av filmen Tobakens barn. Utställningen innehåller vidare en del rekvisita från hälsoäventyrens tobaksprogram samt miljöförvaltningens Miljökunskap i bild Tobak eller Hälsa i en flip-over pärm. Den innehåller också olika trycksaker och informationsmateriel på olika språk - en del att dela ut och en del är referensmateriel. Till utställningen hör en innehållsförteckning samt en beskrivning hur att kommunicera hälsoäventyrsrekvisitan. Denna mobila utställning avsågs användas vid temadagar i skolor, folkhälsodagar, på bibliotek, på torgmöten och i andra sammanhang. Utställningen har använts på avsett sätt vid en rad olika tillfällen. Ytterligare detaljer om undervisningsmaterialet och utställningen och hur dessa använts finns i miljöförvaltningens rapport om projektet Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg (diarienummer HFÅ 2008/205). Ytterligare information om finns i bilaga

21 Diskussion Det tobaksförebyggande arbetet i Sverige är huvudsakligen framgångsrikt och jämfört över flera decennier har dagligrökandet minskat bland såväl män som kvinnor och också bland ungdomar. Miljöer där rökfrihet är en självklarhet ökar kontinuerligt. Men trots detta är det tobaksförebyggande arbetet inte avslutat. Fortfarande röker knappt en miljon människor dagligen i Sverige, rökare dör i förtid och ungdomar börjar röka varje år. Kunskapen om hur extremt farligt tobaksrökningen är otillräcklig bland många människor och tobaksproduktionens negativa effekter på miljön och bland de vuxna och barn som deltar har observerats först under senare år. Tobaksindustrins företrädare agerar kraftfullt och med avsevärda ekonomiska resurser i varje nation som t ex lagstiftningsvägen försöker begränsa marknadsföringen eller tillgängligheten för underåriga. Det av tobaksbolagen största upplevda hotet är förslag om införande av neutrala cigarettförpackningar, vilket nu (år 2011) föreslås i t ex Australien. I Sverige är en av de största utmaningarna i det tobaksförebyggande arbetet det av riksdagen uppsatta målet om en halvering till år 2014 av tobaksbruket bland de grupper som röker mest. När Statens folkhälsoinstitut ställde medel till förfogande för tobaksförebyggande insatser var det naturligt att miljöförvaltningen ansökte om projektpengar. Medel beviljades för fyra tobaksförebyggande projekt: Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg. Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI). Nationell konferens med titeln: Tobak eller hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar skall vara rökfria. Miljöförvaltningen avsåg att genom projektens breda ansats med parallella insatser inom flera samhällssektorer medverka till en förändrad värde- och normbild inom tobaksområdet. Påverkansinsatser bland beslutsfattare och ledare, bland politiker och tjänstemän skulle ingå som en viktig faktor. Ansvaret att genomföra den nationella konferensen Tobak eller Hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest skall ses i anknytning till miljöförvaltningens övriga tobaksförebyggande projekt. Detta har gett värdefulla synergieffekter och har varit en självklar del i såväl planeringen som genomförandet av miljöförvaltningens arbete. I miljöförvaltningens rapporter återkommer en del insatsbeskrivningar, men ges olika utrymme i rapporterna beroende av insatsens tyngdpunkt. 20

22 Genom samordning och kunskapsförsörjning kunde de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas och därigenom kunde framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Genom särskilda och riktade insatser bland grupper med hög andel rökare kan förutsättningar för en jämlik hälsa skapas. Invandrade grupper tar med sig sina rökvanor och sitt förhållande till tobaksrökning från sina hemländer. Erfarenheter från tidigare samverkan med invandrade grupper och invandrarföreningar visar att attityden och förhållningssättet mot tobaksrökningen är annorlunda och beredskapen att koppla framtida ohälsa till dagens tobaksvanor är lägre jämfört med i många svenskfödda grupper. För miljöförvaltningen var det angeläget att kunna utnyttja tidigare erfarenheter och fortsatta samverkan med invandrarföreningar och därigenom medverka till att minska tobaksrökningen. Lika angeläget var det att skapa ett nätverk för de projekt som av Statens folkhälsoinstitut erhållit medel för nå invandrade grupper med mål att förändra tobaksbruket. Detta nätverk utgjorde därefter kärnan i den arbetsgrupp som åtog sig ansvaret att planera och genomföra konferensen. De särskilda insatserna bland invandrade grupper som genomförts på olika håll i Sverige redovisades under konferensen. Begreppet invandrargrupper eller invandrade grupper utgör en ofta använd och sammanfattande men oegentlig benämning. Inte bara ursprungsländer är olika, tiden för ankomst till Sverige kan skilja med flera årtionden, utbildningsnivå och rad socio-ekonomiska förhållanden är olika liksom anknytningen till arbetsmarknaden. Språklig- och kulturell bakgrund är olika liksom anknytningsgraden till det svenska samhället och svenska språket. Invandrarföreningarna är olika med avseende på storlek, inriktning och ambition. Några har omfattande idrotts- och ungdomsaktiviteter med många engagerade ledare, andra består av en mindre grupp kvinnor. Konferensen redovisade en rad insatser för att nå målgrupperna. Kartläggning av utgångsläget, samverkan med invandrarföreningars styrelser och ledare, kunskaps- och attitydförändrande insatser, Ramadanblad, rökfria miljöer, rökavvänjningsstöd och informationsinsatser var ingående komponenter i flera projekt. Miljöförvaltningen valde för sin del i fortsättningsprojektet utvidga samverkansinsatserna med fler invandrarföreningar och också med invandrarföreningar med ytterligare annan kulturell bakgrund jämfört med tidigare. I diskussioner med representanter för invandrarföreningarna möttes arbetet ofta av synpunkten att tobak borde förbjudas i samhället och av önskemålet att tobaksförebyggande insatser borde innehålla dramatiserande bilder av sjuka rökare eller av tobaken förstörda organ. En annan sammanfattande erfarenhet är att bland invandrade grupper finns endast ringa efterfrågan av att gå i rökavvänjning gruppvis. Konferensen samlade 126 deltagare med representation från åtta länsstyrelser, 14 kommuner och elva landsting och regioner. Invandrarföreningar i Göteborg inbjöds deltaga utan konferensavgift men erbjudandet utnyttjades endast i ringa utsträckning. 21

23 Utan det ekonomiska stödet från Statens folkhälsoinstitut hade konferensen inte kunnat genomföras. Konferensavgiften kunde sättas till kronor per deltagare för två konferensdagar, vilket möjliggjorde deltagande från många olika organisationer. Men pengarna till konferensen och till övriga tobaksförebyggande projekt betyder mer än bara verksamhetsbidrag och möjligheten att projektanställa några personer. I det lokala arbetet betyder tillskott från nationella medel mycket mer det ger ökad legitimitet för insatserna, medför att lokala beslutsfattare blir engagerade och lättare bidrager med ytterligare medel. Vidare blir den lokala argumentationen om t ex rökfria miljöer mera självklar om budskapet också utsänds från Statens folkhälsoinstitut. Men ekonomiska muskler är således en förutsättning för medverkan och synliggörande av tobaksfrågan i samband med stora evenemang, karnevaler, kulturveckor och för genomförande av konferenser av denna typ. Konferensen var framgångsrik. Många deltagare kom, de representerade skilda delar av Sverige och det svenska samhället. Seminariernas presentationer utlöste frågor och diskussion och viktiga kontaktytor skapades. För flertalet presentationer kunde tillåtelse erhållas att hålla presentationerna tillgängliga via Statens folkhälsoinstituts webbsida. Den webbaserade utvärderingsenkäten gav värdefulla synpunkter och flertalet deltagare var nöjda eller mycket nöjda. Deltagarna kunde återvända till sina projekt och vardagsfolkhälsoarbetet stärka i att de arbetar i en mångfald av insatser för ett gemensamt mål eliminerat tobaksbruk. Lokala politiker medverkade. Tack vare konferensen är det ojämlika bruket av tobak är synliggjort, engagemanget för tobaksfrågan bland beslutsfattare, politiker, tjänstemän och bland frivilligorganisationer har ökat liksom kunskapsnivån. Om inte tobaksindustrin med sitt profitkrav tillåtits få sådant genomslag och möjligheter till opinionsbildning hade situationen varit annorlunda. Om nikotin för länge sedan förklarats vara den beroendeframkallande drog, som den är, hade situationen varit annorlunda. Tobaksbruket är svårt att bli av med därför att nikotinberoendet är så starkt. Om inte tobaksbladen innehållit nikotin skulle ingen rökare dra in tusentals kemiska ämnen i lungorna många gånger om dagen. Att introducera svenskt snus i EU med motiv att det är så mycket mindre farligt än tobaksrökning är att gå tobaksindustrins ärenden. Att introducera tobaksfritt snus i behändiga dosor är ett sätt att ge snusandet legitimitet och introducera det och göra snus mer använt bland ungdomar. Det är ett kontinuerligt folkhälsoansvar att observera denna typ av till synes positiva förändringar och motverka dem. 22

24 I det fortsatta tobaksförebyggande arbetet finns en rad angelägna uppgifter: Gör ytterligare miljöer självklart rökfria överallt där människor samlas bör rökfrihet råda. Gör Lisebergs nöjesfält och Göteborgs Kulturkalas rökfritt. Sprid kunskap om hur höga exponeringsnivåerna blir i bilen när någon röker där. Stimulera fastighetsägare att skriva in i lägenhetskontrakten att det är en olägenhet att röka på balkonger så att andra hyresgäster blir exponerade. Stimulera fastighetsägare att skriva in i lägenhetskontrakten att rökförbud gäller i nya eller nyrenoverade lägenheter. Inför tobaksfri skoltid. Stimulera staten införa rökfri arbetstid i alla sina myndigheter och bolag. Höj tobaksskatten två gånger varje mandatperiod. Utveckla tillsynsinsatserna enligt tobakslagen och annan lagstiftning och inkludera tillsynen vad gäller vattenpipstobak. Klassificera nikotin som en beroendeframkallande drog. Introducera varningsbilder på tobakspaketen och som nästa steg Undanröj den sista marknadsföringsplatsen för tobak: Inför neutrala tobakspaket. 23

25 Bilaga 1. Arbetsgrupp Arbetsgruppen som planerade och genomförde den nationella konferensen Tobak eller Hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest bestod av kärnan i ett nätverk av personer från de projekt som erhållit medel från Statens folkhälsoinstitut med mål var att nå invandrargrupper med tobaksförbyggande insatser. Arbetsgruppen bestod av följande personer med angivande av respektive tobaksförebyggande projekt: Jan Larsson, folkhälsoplanerare Folkhälsoenheten, Fagersta Västmanlands läns landsting Projekt: TOPSOMAR (HFÅ 2008/245) Ulla Lennartsson, leg sjukskötereska Tobaksmottagningen, Hälsocentralen, Södertälje Projekt: Livsstilsskolan Tänk Om (HFÅ 2008/1258) Cecilia Birgersson Utredare, tobaksprevention och Nationella tobaksuppdraget Statens folkhälsoinstitut, Östersund Agneta Alderstig Tobakssamordnare Miljöförvaltningen, Göteborg Ulla Lundgren Resursperson Miljöförvaltningen, Göteborg Per Haglind, stadsläkare, docent Huvudansvarig Miljöförvaltningen Karl Johansgatan Göteborg Telefon: E-post: per.haglind@miljo.goteborg.se Projekt: Nationell konferens Tobak eller Hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. (diarienummer HFÅ 2009/285) Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg (diarienummer HFÅ 2008/205). Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) fortsättningsprojekt (diarienummer HFÅ 2008/206 och 2008/207). Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar skall vara rökfria (diarienummer HFÅ 2009/286) 24

26 Bilaga 2 Nationell konferens Tobak eller Hälsa: Måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. 7-8 september i Göteborg 25

27 26

28 27

29 28

30 Bilaga 3 Bildpresentation: Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI) 29

31 30

32 31

33 32

34 33

35 34

36 35

37 Bilaga 4 Fototävling Pristagare: Elsa Boman - Brottsplats:cigg 36

38 Bilaga 5 Fototävling Pristagare: Thomas Ljung - Smoking kills 37

39 Bilaga 6 Deltagarförteckning Namn al-abani, Farida Al-Asadi, Samir Alberetto, Maria Alderstig, Agneta Almqvist, Agneta Andersson, Anette Andersson, Sofie Ankargren, Ulrika Arvsäter, Larsivan Aslan, Suheyla Bengtsson, Suzanne Berglöf, Ulrica Birgersson, Cecilia Björkeryd, Marie-Louise Björklund, Katarina Boëthius, Göran Boman, Carina Broberg, Birgitta Brolin, Margareta Bäckman, Malin Carlsson, Noomi Diamant, Lennart Ebbesson, Ingrid Edvardsson, Ingrid Eliasson, Eleonor Eriksson, Anders Eriksson, Håkan Essle, Gert Forsgårdh, Åsa Befattning / Titel Folkhälsovetare, Tobaksavvänjare Samordnare TTI Friskvårdsterapeut Tobakssamordnare Göteborgs Stad Folkhälsosamordnare Skolsköterska Skolsköterska Länssamordnare Motivatör/Hälsofrämjare Sjuksköterska Länssamordnare Regional tobakssamordnare Utredare Hälsoäventyrspedagog Folkhälsovetare Docent Länssamordnare Sjuksköterska Administratör Leg psykolog Doktorand, Folkhälsoplanerare Alkoholhandläggare Socialsekreterare Folkhälsoutvecklare Utvecklingsledare Länsnykterhetskonsulent Tandhygienist/Tobaksavvänjare 38

40 Fälth, Maline Granath, Inga-Lill Gustafsson, Andreas Gustavsson, Lisbeth Haglind, Per Haglund, Margaretha Hellström, Charlotta Hjalmarson, Agneta Hjalmarsson Österholm, Lotta Hjelmer, Karin Holm Ivarsson, Barbro Hübenette, Christin Jadari, Terese Jamett, Rodolfo Cubillos Jansson, Mathias Johansson, Andreas Johansson, Carina Johansson, Jannica Johansson, Martin Johansson, Pelle Johansson, Pia Johnsson, Åsa Jonsson, Mattias Kolehmainen, Kimmo Kool, Wessel Köhler, Helene Larsson, Anne Larsson, Jan Larsson, Linnéa Lazarevska, Jasmina Leissner, Marianne Lennartsson, Ulla Liljebäck, Oskar Lind, Karin Lindberg, Sofia Konsult Tobaksavvänjare Hälsoutvecklare Resursperson Stadsläkare Tobakspolitisk Expert Utvärderare Psykolog Länssamordnare Leg psykolog Folkhälsosamordnare Inspiratör Utredare Dep. sekr. Projektledare Projektledare Fritidsledare Projektledare Tobakssamordnare Undersköterska Folkhälsosekreterare Projektsekreterare Tobaksavvänjare Dsk Hälsoplanerare Tobaksavvänjare/ Sjuksköterska Psykolog SSK Hälsopedagog, Leg Barnmorska Samordnare Projektledare 39

41 Lindholm, Carolina Lindqvist, Laila Lingefjärd Hedqvist, Susanne Linryd, Lene Ljungdell, Anna Ljungqvist, David Loberg, Ingbritt López, Margarita Lundgren, Ulla Lundquist, Åsa Lundström, Susann Lööw, Gunnel McConell, Claudio Melinder, Karin Mirza, Alia Molin, Kristina Mollstedt, Bengt Nicolaisen, Anna Nihleen, Birgitta Nilsson, Lisbet Nilsson, Maria Nilsson, Marlene Nilsson, Willy Nordström, Margareth Normelli, Ola Nyberg, Elisabeth Nydahl Svärd, Birgitta Ohlin, Carina Olsson, Ulrica Pantzar, Margareta Pikula, Nenad Polensky, Anna Post, Ann Rankka, Maria Reimertz, Marianne Folkhälsosamordnare Tobaksavvänjare Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Sjuksköterska Kommunstyrelsens ordförande Hälsopedagog Distriktssköterska Projektledare Hälsoinformatör Projektledare - Nationella tobaksuppdraget Alkoholinspektör Sjuksköterska Handläggare Projektledare Tolk Hälsoutvecklare Landstingets samordnare i tobaksprevention Hälsoäventyrspedagog Sjuksköterska Utvecklingsledare inom Folkhälsa Epidemiolog Samordnande skolsköterska Student Samordnare Leg sjuksköterska Undersköterska Miljöinspektör Psykolog/utredare Ersättare i SDN Biskopsgården Hälsosamordnare Samordnare, Tandläkare Undersköterska 40

42 Renström, Ing-Marie Ringholm, Marianne Ringström, Eva Rosengren, Bengt Rundgren, Maria Sander, Jenny Sarnik, Ann-Kristin Schwerin, Monika Sehlgård, Marie-Louise Simonson, Hedvig Simonsson, Bo Sjöberg, Lena Sjöberg, Lisbeth Sjögren, Inga-Lena Sjögren, Olle L Skyman, Christine Smajic, Johanna Stålhand, Ingrid Söderlund, Lisbeth Thielen, Therese Thörn, Linda Tonelid, Annette Tunås, Astrid Törnqvist, Rebecca W Hellström, Ulla Waldén, Margareetta Wallskär, Helene Wennblom, Monica Wihlborg, Margareta Wiik, Peter Zachrison, Claes Åkesson, Eva Älgevik, Anne-Chatrine Distriktssköterska Ersättare i SDN Biskopsgården Leg sjuksköterska Prof.em., Ordf. i VISIR Göteborg Projektledare/Tobaksavvänjare Projektledare Distriktssk- Astma -KOL/Rökavvänjare Sjuksköterska Länssamordnare Inspiratör MD Leg tandläkare Läkare Tandhygienst/Tobaksavvänjare Projektledare Key Account Manager Tandhygienist, Tobaksfri Duo Kalmar län Hälsoinformatör Planeringsledare Sjuksköterska Resursperson förebyggande tobaksarbete Hälsosamordnare Utvecklingsledare/ folkhälsa Inspiratör Folkhälsoutvecklare Distriktssköterska/Dipl. rökavvänjare Redaktör Fotograf Rådgivare Fritidsledare Förvaltningsutredare Folkhälsoutvecklare 41