KonsumentMakt. Design. Vart går konsumentpolitiken? Gör det enklare att välja mat! SIDAN 14. ska vara för alla

Transkript

1 KonsumentMakt EN TIDNING OM KONSUMENTPOLITIK FRÅN SVERIGES KONSUMENTRÅD NUMMER ETT FEBRUARI 2005 Design ska vara för alla SIDAN 8 Vart går konsumentpolitiken? SIDAN 6 Gör det enklare att välja mat! SIDAN 14

2 innehåll LEDARE Ledare En het vår väntar Marit Paulsen intervjuad: Lobbying är ingen förfärlig verksamhet Får folkrörelserna plats i konsumentpolitiken? Sveriges Konsumentråd har många frågor i sitt remissvar till jordbruksdepartementet. Ful & fel eller fin & funktionell? 2005 är Designåret. Kan vi äntligen få design för alla? Notiser SF bio måste skärpa sig Nordic Rail Group ny medlem Reserapport från Latinamerika. Viktiga steg för standarder Nominera till konsumentpriset Lågpris lockar till köp Ett upprop för bättre information i matbutikerna. Gör det enklare att välja mat! Ny på Sveriges Konsumentråd Krönika om EU:s kemikaliedirektiv Nu eller aldrig! FOTO: FOLKPARTIETS ARKIV Designåret 2005 se till att design fungerar för alla. sidan 8 FOTO: JENS HENRIKSSON Marit Paulsen ser fördelar och nackdelar med lobbying. sidan 4 Nordic Rail Group har blivit ny medlem i Sveriges Konsumentråd. sidan 11 Argentina var värd för stor konsumentkonferens. sidan 12 Frukostklubben vill förenkla matvalet. sidan 14 Sveriges Konsumentråd är en partipolitiskt obunden samarbetsorganisation som slår vakt om konsumenternas intressen. Vårt mål är ökad konsumentmakt och att beslutsfattare inom politik, näringsliv och myndigheter, i Sverige och internationellt. Sveriges Konsumentråd består av 26 medlemsorganisationer. ORDFÖRANDE Inger Persson GENERALSEKRETERARE Jan Bertoft jan.bertoft@sverigeskonsumentrad.se KANSLI Christine Blomgren, assistent christine.blomgren@sverigeskonsumentrad.se Jens Henriksson, internationell sekreterare jens.henriksson@sverigeskonsumentrad.se Ingrid Jacobsson, journalist (vik) ingrid.jacobsson@sverigeskonsumentrad.se MEDLEMSORGANISATIONER ABF Centerkvinnorna Goodgame Halmstads Konsumentråd Handikappförbundens samarbetsorgan Hushållningssällskapens förbund KF KILEN Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa Konsumentföreningen Väst Konsumentgillesförbundet Konsument- Gruppen i Nyköping Konsumentrådet i Väst Konsumentrådet i Östersunds kommun LO Nordic Rail Group PRO Reumatikerförbundet Riksförbundet FUB Riksförbundet Hem och Samhälle Svenska Kommunalpensionärernas förbund SIOS Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige SKTF:s senior- och pensionärsverksamhet Studieförbundet Vuxenskolan Sveriges Pensionärsförbund Synskadades Riksförbund TCO Unga Örnar KONSUMENTMAKT GES UT AV Sveriges Konsumentråd Box Stockholm telefon: fax: e-post: info@sverigeskonsumentrad.se Prenumerationskostnad 100 kronor per år. Beställ från adress ovan. ANSVARIG UTGIVARE Inger Persson REDAKTION Ingrid Jacobsson (vik) LAYOUT Mia Drakenberg TYPSNITT Frutiger och Minion PAPPER Agrippina offset. Miljömärkt. REPRO&TRYCK Globalt Företagstryck AB OMSLAGSBILD Jens Henriksson Skulpturutställning i Reykjavik. DISTRIBUTION Posten AB, B-post. SVERIGES KONSUMENTRÅD Innehållet i tidningen får citeras med angivande av källa. En het vår väntar clar NU SKA KONSUMENTPOLITIKEN STÄRKAS. ändå om människors självklara rätt till information, säkerhet, rättsligt skydd och valuta för Det har sagts förr så det är klart att man är lite luttrad. Ändå var det med spänning jag kastade pengarna. Varför inte lite mer djävlaranamma? mig över regeringens promemoria med titeln Den framtida konsumentpolitiken. FÖR DET TREDJE: Om regeringen vill stärka konsumentpolitiken de kommande åren är det en Där finns många kloka prioriteringar barn och unga, folkhälsan, hållbar konsumtion, konsumentskydd för tjänster. Kunskapsbyggande. verket till Karlstad. Inget ont om Värmland, men utomordentligt dålig idé att skicka Konsument- Och ljuva toner som Ökad konsumentmakt förlorarna på en flytt blir ju de svenska konsumenterna, i alla fall i övergången. Direkt, eller på det finansiella området. Bravo! Mycket stämmer överens med Sveriges Konsumentråds mål. Ändå frestas jag säga som min som är beroende av expertstöd från verket. Vem indirekt via försvagade konsumentvägledare, fyraåriga dotter: värnar konsumenterna under de många år det Men hallå... tar att bygga upp verksamheten igen? FÖR DET FÖRSTA: Var tog konsumentrörelsen vägen i promemorian? Jo, det står att det behövs starka och aktiva organisationer, men sedan blir det inte mycket mer av det. En dryg sida av 113. I vårt land har vi breda, demokratiska och frivilliga konsumentorganisatiner med en jättepotential, utomordentligt väl lämpade att agera för konsumenterna. En kraft med rötterna djupt nere i myllan. Ta vara på den! FÖR DET ANDRA: Varför så luddigt och tamt? Hög skyddsnivå. Högre än vadå? Och varför inte högre skyddsnivå? Modemkapningar bör bekämpas. Varför inte ska stoppas? Det hand- FRAMFÖR OSS HAR VI EN HET VÅR av politiska beslut. Det kan bli väldigt bra. Och det kan bli sämre än det är idag. För konsumenterna. Och det ju det som räknas inom konsumentpolitiken. Jan Bertoft, generalsekreterare Läs mer om utredningen och Sveriges Konsumentråds remissvar på sidan 6. 2 KonsumentMakt februari 2005 nummer ett nummer ett februari 2005 KonsumentMakt 3

3 LOBBYING Lobbying är ingen förfärlig verksamhet. FOTO: JAN BENGTSSON Lobbying är påverkan. Men visst finns det ohederlighet och fiffel både hos lobbyister och politiker. Öppenhet och insyn gör att vi kan hantera det. Så säger Marit Paulsen, som under sina fem år i Europaparlamentet blev kontaktad av hundratals lobbyister varje år. MARIT PAULSEN,har nu,efter ett halvår som pensionär hemma i Malung, fått lite perspektiv på sin tid som parlamentariker. Hon ser fördelar med lobbyingsystemet, men också nackdelar. Lobbyisterna som verkar i Europaparlamentet måste godkännas och registreras på parlamentets hemsida. De förbinder sig också att följa en uppförandekod, och Marit Paulsens uppfattning är att de flesta följde den till punkt och pricka. Men visst förekom det att jag kastade ut lobbyister, särskilt från tobaksbranschen. Dem blev man aldrig av med! De flesta lobbyister som Marit Paulsen kom i kontakt med var från livsmedelsindustrin. Hon var ju ansvarig rapportör i parlamentet för tre förordningar och fem direktiv rörande livsmedelssäkerhet, och där fanns många intressenter som ville påverka. Det var mest liv om direktivet om köttbiprodukter, som kom efter Galna ko-sjukan. Det fanns nära anställda i Europa inom den industrin, och dessutom berörde ju omställningen av produktionen kommuner, fackföreningar, fettproducenter med flera. Och i den situationen som vi var då kände jag ju att jag hade en skyldighet att lyssna på alla. NÅGRA LOBBYISTER kunde bli riktigt aggressiva. Den värsta Marit Paulsen träffade var just under diskussionerna om köttbiprodukter. Det var en kvinna faktiskt, en kanadensisk lantbruksattaché som var oerhört upprörd. Hon lät som om hon skulle skicka kanonbåtar. Men annars var de allra flesta väluppfostrade. Marit Paulsen blev ofta inbjuden av lobbyister till luncher och middagar ute på stan. Det kunde vara allt från ett par gäster till personer. Syftet med inbjudan var naturligtvis att ta tillfället i akt att under lite mer avspända former lobba i någon fråga. Men något sådant gick jag aldrig på, säger Marit bestämt. Jag sade att jag inte hade tid att äta lunch,utan skulle komma senare, till själva diskussionerna. Dessutom skyllde jag på min diabetes och sa att jag ville sköta min egen mathållning. Vissa luncher såg dock Marit som obligatoriska, till exempel med svenska konsument- eller jordbruksorganisationer, eller representanter för en stor svensk näringsgren. Ja, skogsindustrin bjöd på lunch en gång, och den gick jag på! ATT LOBBYISTER KAN vara till nytta via bakvägen, det vill säga att man kan be dem påverka personer i sitt nätverk, var också något som Marit Paulsen använde sig av. Jag hade stor nytta av den europeiska konsumentorganisationen BEUC:s livsmedelsexpert BEATE KETTLITZ när vi jobbade med kontrollförordningen för salmonella, berättar Marit. Vi hade stora problem där med Frankrike, Italien och Spanien som inte förstod vad vi pratade om när vi ville ha strängare regler för livsmedelskontroll. Då fick jag en fantastisk hjälp av Beate Kettlitz. Hon skickade ut ett brev på BEUC:s brevpapper till alla i miljöutskottet och uppmanade dem att rösta på fru Paulsens förslag. Dessutom uppmanade hon BEUC:s medlemsorganisationer att ringa sina respektive parlamentsledamöter och lägga fram våra argument för förslaget. Och vårt förslag gick igenom vid omröstningen! Stor hjälp hade Marit Paulsen också av djurskyddsorganisationerna i EU när det gällde nya regler för djurhantering och -transporter. Det begrepp vi diskuterade var animal health och animal welfare. Alla var överens om att bestämmelser om djurens hälsa skulle vara med. Men många, bland annat Tyskland och Frankrike, protesterade mot att djurens välbefinnande också skulle regleras. Då gick jag till djurskyddsorganisationerna, som omedelbart fattade vad som var på gång. De kontaktade sina ministrar, veckan efter vände Tyskland och sedan var det grönt. ATT LOBBYING OCKSÅ kan vara ett taskspel som rör sig i demokratins utmarker är Marit Paulsen medveten om. Den mäktiga sockerlobbyn som finns både i USA och Europa var mycket aktiv för några år sedan, då de finansierade forskning som påstod att fettinnehållet i livsmedel var den stora boven bakom välfärdssjukdomarna. Sockerlobbyn representerar rika organisationer, som skapade stora forskningsfonder på 1970-talet. Det var förutseende av dem, för de kunde presentera forskningsresultat som visade på sockrets fördelar. Tobakslobbyn har agerat på liknande sätt. Marit Paulsen har hört en svensk lantbruksattaché berätta att sockerlobbyn misstänks ha mutat regeringen i ett fattigt afrikanskt land. Avsikten var att landet skulle kräva billigt socker på möten med världshandelsorganisationen WTO. EU:s handelsregler för socker skulle vara ett hinder för länderna i Afrika att få tillgång till socker, och detta skulle i förlängningen orsaka energibrist hos de afrikanska barnen. Bah, fnyser Marit Paulsen. Socker höjer energivärdet, ja men vad är nyttan? Se på barnen i västländerna, de skulle må mycket bättre utan allt socker de får i sig via godis och läskedrycker. Men man ser då och då att de mest oväntade människor kan sälja sig för de mest förbluffande summor. OHEDERLIGHET OCH FIFFEL finns bland lobbyisterna, som i många andra samhällssektorer. På det hela taget tycker dock Marit Paulsen att lobbyingen fungerar bra. Det behövs öppenhet och insyn då kan vi hantera systemet. Ansvaret ligger på de som allmänheten har valt,antingen det är riksdagsmän eller EU-parlamentariker. Vi måste kunna lita på dem, att de kan stå emot ohederlig påverkan. I SVERIGE HAR lobbyingen inte uppträtt förrän under de senaste decennierna. Ett viktigt skäl till att lobbyingen här är jämförelsevis liten till sin omfattning är vårt remissystem, där utredningar och förslag från regeringen skickas ut till ett stort antal intressenter. Marit Paulsen tycker att det systemet är bra, men hon tycker att det finns en viktig negativ aspekt. När ett förslag går ut på remiss i Sverige är det ju staten som formulerar frågan. I EU är det allmänheten som formulerar frågan. När ett lagförslag gått igenom hela proceduren och behandlats i kommissionen, parlamentet och rådet har alla haft möjlighet både att informera och bli informerade. Samhällsutvecklingen går förfärligt snabbt i dag. Där ser jag den parlamentariska demokratin som ett drivankare, som kan bromsa ner processen lite. Och det kan vara bra att göra ibland, slutar Marit Paulsen. Text: Ingrid Jacobsson 4 KonsumentMakt februari 2005 nummer ett nummer ett februari 2005 KonsumentMakt 5

4 REMISS Får folkrörelserna plats i konsumentpolitiken? Trygga konsumenter som använder sitt inflytande på marknaden till att agera för en hållbar utveckling. Det målet vill jordbruksdepartementet sätta för den framtida konsumentpolitiken. Men frågan är om folkrörelserna har någon plats i att förverkliga målet. Det är glädjande att departementet vill öka konsumenternas inflytande, säger Jan Bertoft. DEN FRAMTIDA KONSUMENTPOLITIKEN är titeln på den promemoria från jordbruksdepartementet som nu varit ute på remiss. Sveriges Konsumentråd instämmer i promemorians grundtankar, men kritiserar skarpt den föreslagna strategin för konsumentarbetet. Regeringen vill öka konsumenternas kunskap och inflytande, och säkra en hållbar utveckling. Det är positivt och helt i linje med målen för Sveriges Konsumentråd, säger Konsumentrådets generalsekreterare JAN BERTOFT. MEN VI SAKNAR konsumentrörelserna i promemorian och det är mycket beklagligt! Konsumenter kan endast företrädas av konsumenterna själva, det vill säga främst genom olika konsument- och brukarorganisationer, inte av myndigheter eller departement. Dessutom skriver ju departementet att Det finns en efterfrågan på starka och aktiva konsumentorganisationer. Jan Bertoft fortsätter: Konsumentengagemanget i frivilliga och demokratiska folkrörelser i samverkan med myndigheter och andra aktörer är viktigt för att öka konsumenternas makt. Folkrörelsernas, speciellt de nationella konsumentorganisationernas arbete, beskrivs bara summariskt på någon sida i hela utredningen. Speciellt på den internationella arenan är de frivilliga, icke-statliga organisationerna (NGO:s) viktiga, framhåller Sveriges Konsumentråd i sitt remissvar. Kommunikation, opinionsbildning och lobbying är centrala aktiviteter inom EU, övriga Europa och globalt. Detta arbete utförs i huvudsak av frivilliga konsumentorganisationer i flertalet utvecklade länder. Ett huvudmål för konsumentpolitiken bör därför vara att ge goda förutsättningar för detta internationella arbete. Omkring 80 procent av konsumentpolitiken formas utanför Sveriges gränser, framförallt inom EU. Detta måste man ta i beaktande när man diskuterar den framtida svenska inriktningen av konsumentpolitiken, skriver Sveriges Konsumentråd. DET ÄR GLÄDJANDE att departementet vill öka konsumenternas kunskap och inflytande, fortsätter Jan Bertoft. Men detta måste också avspeglas i resurserna både till organisationer och myndigheter. Det är anmärkningsvärt små anslag som sammantaget går till konsumentpolitiken. Det är som om man mätte detta område med helt andra linjaler än övriga politikområden. Och i jämförelse med hur mycket pengar som används på företagens marknadsföring eller hushållens hela konsumtion av varor och tjänster blir det närmast löjligt lite.det är som om man inte förstår att kloka och medvetna konsumenter inte lönar sig för samhället. Om nu Konsumentverket dessutom ska flytta till Karlstad, som föreslagits av lokaliseringsutredningen, kommer detta att innebära ett avbräck i verksamheten medan verket byggs upp på nytt. Den föreslagna flytten av Konsumentverket och andra för konsumenterna viktiga myndigheter står i strid med intentionerna i promemorian. Sveriges Konsumentråd har lämnat in ett särskit remissyttrande om detta till Lokaliseringsutredningen, där man beklagar flytten. JORDBRUKSDEPARTEMENTET DEFINIERAR FYRA HUVUDUTMANINGAR FÖR KONSUMENTPOLITIKEN: Alla ska kunna var konsumenter på goda villkor. Tillgängligheten till varor, tjänster, information, kunskap, råd och stöd bör öka. Den kommersiella pressen på barn och unga ska minskas. De, och deras föräldrar, ska rustas för att bättre kunna stå emot den kommersiella påverkan. Konsumenternas intressen på EU:s inre marknad ska främjas och man ska verka för att ett harmoniserat konsumentskydd håller hög nivå inom EU. Den ökande globaliseringen och den snabba tekniska utvecklingen ställer ökade krav på ett internationellt samarbete. SVERIGES KONSUMENTRÅD instämmer i de fyra huvudutmaningarna. Men de borde vässas mer och konkretiseras, tycker rådet. Tillgängligheten till varor och tjänster bör baseras på principen Design för alla. Alla, även exempelvis äldre och funktionshindrade, ska utan problem kunna använda sig av konsumentprodukter och -tjänster. Sveriges Konsumentråd har ofta konstaterat att behovet av förbättrad tillgänglighet är mycket stort, till exempel i projektet Tillgängliga serviceautomater. Sveriges Konsumentråd uppskattar att promemorian lyfter fram barn och ungdomar i deras roller som konsumenter. Här är det viktigt att Sverige behåller sin aktiva konsumentpolitik kring barn och ungdomar, Konsumenterna intressen på EU.s inre marknad ska främjas, tycker Jordbruksdepartementet. exempelvis förbudet mot TV-reklam riktad till barn under 12 år. Men för att ungdomar ska kunna bli medvetna konsumenter behövs information och kunskap. Rådet efterlyser fortfarande ett obligatoriskt ansvar för undervisning i skolan om konsumentfrågor, företrädesvis med utbildningsmaterial från konsumentorganisationerna. SVERIGES KONSUMENTRÅD vill också att man ska pröva nya former för konsumentinformation riktad till ungdomar. Internet är här ett självklart, centralt medium. Ett exempel på hur det kan se ut är webbplatsen Lunarstorm. Hela 80 procent av svenska ungdomar mellan 12 och 20 år är medlemmar på denna chattsajt. Den har bland annat använts som informationsplats, till exempel dagarna efter tsunamikatastrofen då livsåskådningsfrågor diskuterades. Hög skyddsnivå på det harmoniserade konsumentskyddet behövs,men hög jämfört med vad? Det bör skrivas högre skyddsnivå än dagens eller någon annan mer jämförande formulering. Sveriges Konsumentråd delar den optimistiska tonen vad gäller harmonisering inom EU, men konstaterar samtidigt att det än så länge är långt till fullständig harmonisering, samt att nivån inte alltid är tillräckligt hög när harmonisering av konsumentskyddet för den inre marknaden utformas. ökade krav på ett internationellt samarbete är helt i linje med Sveriges Konsumentråds arbete, men också här saknar rådet skrivningar om konsumentorganisationernas omfattande verksamhet. I EU:s konsumentpolitiska strategi för åren är ett av målen att involvera konsumentorganisationerna i EU-politiken. Detta synsätt saknar Sveriges Konsumentråd i den svenska konsumentpolitiken. DET SAMMANFATTANDE MÅLET för den svenska framtida konsumentpolitiken ska enligt jordbruksdepartementets förslag vara: Trygga konsumenter med makt agerar för välfärd och hållbar utveckling. Även om Sveriges Konsumentråd naturligtvis ställer sig bakom ett mål om trygga konsumenter, ökad konsumentmakt, välfärd och hållbar utveckling (allt finns inskrivet i rådets egna mål och verksamhetsplaner) så är formuleringen luddig och missvisande. För det första är det mer ett påstående, en vision, än ett mål, säger Jan Bertoft. Mål ska vara mätbara hur ska man mäta detta? För det andra vittnar det om regeringens syn på hur konsumenter ska agera. För det tredje används ordet välfärd på ett olyckligt sätt. Välfärd i ett samhälle byggs ju upp på flera sätt, det är inget som enbart kommer ur konsumenternas agerande. Dessutom är det inget som säger att trygga konsumenter per definition agerar för välfärd och hållbar utveckling. Det finns många konsumenter som kan sägas vara trygga, med goda inkomster, kunskaper om varor, tillgång till pris- och kvalitetsjämförelser via Internet och tidningar med mera, men som ändå aldrig skulle komma på tanken att källsortera sitt avfall, som kör omkring i bensinslukande stadsjeepar m m. Det viktiga är att konsumenterna ges goda förutsättningar att agera, betonar Jan Bertoft. Detta kan ges bland annat med kunskaper, inflytande (t ex via konsumentorganisationer), fungerande rättstillämpning och utbyggd konsumentvägledning. Hur de sedan i praktiken agerar är upp till deras eget fria val. Sveriges Konsumentråd sammanfattar sitt remissvar så här: FÖR EN STARK KONSUMENTPOLITIK KRÄVS: Att konsumenterna ges bättre förutsättningar än idag att tillvarata sina intressen som konsumenter. Det handlar om att ge mer kunskap, bland annat måste undervisningen i konsumentkunskap i skolan förbättras och utökas. Att konsumentrörelsen ges ökade resurser och ett större ansvar för att verka för att alla konsumenter ska kunna vara jämbördiga parter i förhållande till näringsidkarna. Ökade resurser behövs också för att kunna komplettera myndigheter och andra aktörer. Varje organisation som arbetar med konsumentfrågor har unika specialkunskaper på både nationell och internatio- SEK nell nivå, detta är en potential som kan utnyttjas mycket mer än i dag. Att konsumentrörelsen ges bättre ekonomiska resurser för att kunna informera om hälsa och säkerhet för produkter och tjänster, samt även om livsmedel och livsmedelssäkerhet, djurhållning med mera. Detta ska ske i syfte att värna konsumentintressena. Att helheten stärks, alltså att den kommunala konsumentvägledningen ges betydligt bättre förutsättningar att bli en verksamhet för alla medborgare i landets alla kommuner. Att konsumentforskningen ges större resurser. Kunskapsutveckling tillsammans med konsumentpolitisk lobbying och opinionsbildning är oundgängligt för en modern konsumentpolitik i en allt mer global miljö. Text: Ingrid Jacobsson 6 KonsumentMakt februari 2005 nummer ett nummer ett februari 2005 KonsumentMakt 7

5 DESIGNÅRET 2005 Kläder är designade, från kepsen på huvudet till skorna på fötterna. FOTO: MIKAEL OLSSON Ful & fel eller fin & funktionell FOTO: NISSE PETERSON Vilken form vill vi ha på en produkt? Ful & fel eller fin & funktionell? Som konsumenter stöter vi på båda exemplen. Under Designåret 2005 har vi möjlighet att påverka och lära oss mer om Svensk design och dess funktion. HUR MÅNGA GÅNGER har vi inte svurit över förpackningar som inte går att öppna? Vi skär oss, spiller och öppnar till slut i fel ände, med fel verktyg och ett resultat som skulle få designern att rodna. Lika många gånger hjälper oss formen att förstå och njuta på samma gång, där form, funktion och skönhet kombineras på ett suveränt sätt. För det är ju egentligen individen, användaren, som avgör om designen är bra eller dålig. Bra design löser problem och tillmötesgår behov. För så många som är rimligt. År 2005 är av regeringen utsett till ett Designår. Landets kommuner, landsting, företag, föreningar och andra organisationer är välkomna att medverka och genomföra designrelaterade verksamheter. Målet är att så många som möjligt skall utveckla sin användning av, intresse för och kunskap om design. (Ur regeringsbeslutet) DET ÄR SVENSK FORM som har fått uppdraget att genomföra Designåret 2005, i samarbete med SVID, stiftelsen Svensk industridesign. ANNA RYGÅRD är projektledare på Svensk Form och berättar: Designåret sätter användaren i fokus. Både som kommersiell konsument och som medborgare. Hur ser designtrenden ut från ett konsumentperspektiv? I Sverige är vi duktiga på att värdera design och konsumenten har ett relativt stort inflytande. Vi är kritiska och ställer normalt höga krav, vilket gör att producenten tvingas hålla hög kvalitet. Anna Rygård beskriver hur designers idag har gått från att vara en länk i en kedja till att tillsammans med andra yrkesgrupper arbeta fram en produkt. Tidigare fanns ofta en färdig teknisk lösning som sedan skulle få en form, för att därefter skickas vidare i processen. Idag jobbar tekniker och designers nära varandra på ett annat sätt, genom hela processen. Och de utgår ofta från vad marknaden behöver, vad som motsvarar ett konsumentbehov. Finns det en medveten strävan att förenkla funktioner så att så många som möjligt kan använda sig av produkten? Ja, det finns ju en affärsmässig potential i det. Begreppet Design för alla är ju lönsamt. Ju fler som kan använda en produkt, desto mer lönsam är den. Tar svensk design ett socialt ansvar? Mer än tidigare, men inte fullt ut, anser jag. Men jämfört med andra länder har vi nog en större omtanke om användaren. HUR BEDÖMER VI DESIGN när produkten har användare med olika aspekter, när den ska passa olika typer av brukare? Anna Rygård ger exemplet med bussen som ska vara anpassad till passageraren förstås, men också till chauffören, städaren och mekaren. Och i anslutning till bussen kanske det bör finnas användarvänliga hållplatser, biljettkassor och toaletter anpassade för resenärer och olika yrkesgrupper. DESIGNÅRET 2005 skall ge ett brett och kreativt utbud av designprojekt inom sju områden. Ett av dessa områden är just Design för alla. Och då talar vi inte om skilda yrkesgrupper utan om gamla, barn och personer med olika former av funktionshinder. Där hittar vi, bland annat, projektet Förpackningar för alla, med målsättningen att marknaden ska erbjuda konsumenterna förpackningar som kan öppnas, doseras och återförslutas även av konsumenten som har nedsatt funktionsförmåga. Reumatikerförbundet är arrangör. Bättre tillsammans ett projekt om användarmedverkan, är ett projekt som arrangeras av hjälpmedelsinstitutet. Målet är att få fram råd och riktlinjer för brukarens medverkan i processer som rör design, utveckling och utvärdering inom IT, informationsteknik. Socialdepartementet, Regeringskansliet och Hjälpmedelsinstitutet arrangerade i januari en konferens för att stärka utvecklingen inom området Design för alla. Beslutsfattare inom näringslivet samt myndigheter och personer som arbetar med design var målgrupp för konferensen. BERNDT NILSSON är ordförande i Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, och är försiktigt kritisk till utvecklingen inom Design för alla och Designåret. Sverige har, till skillnad från andra länder i Norden, valt en bred ansats under Designåret. Från Handikappförbundens sida hade det naturligtvis varit bättre om regeringen tagit tillvara möjligheten att fokusera på området Design för alla. Ett prioriterat område för Handikappombudsmannen och ett särskilt viktigt område för att förverkliga målet om ett tillgängligt samhälle Tror du att Designåret kommer att bidra till utvecklingen för brukaren? I någon mån kommer det att bidra, eftersom designbegreppet debatteras. Men det gäller att brukare får vara med i debatten och i processerna. Ofta står formgivarna i centrum i den stora mängd projekt under året, och brukarna har då svårt att märkas. HANDIKAPPRÖRELSEN medverkar under året i många sammanhang som rör Design för alla. Några har vi nämnt. Andra kan du hitta i programmet för Designåret eller på Hjälpmedelsinstitutets hemsida. Kanske kommer en dag då synsättet Design för alla genomsyrar våra produkter, tjänster, byggnader och miljöer. När svensk design vackert och självklart tillmötesgår våra behov. Vill du veta mer om Designåret 2005? Text: Goody Hein Vardagsföremål ska fungera för alla. Ergonomidesigngruppen i Bromma har i många år arbetat med funktionella redskap, bland annat köksknivar. Gå in på Sök på Design för alla för att hitta projekten kring detta ämne. Det går också bra att ringa till marknadsansvarig Lisa Nilsson på Svensk Form, tel eller projektledare Anna Rygård, tel Sök även på Designåret. 8 KonsumentMakt februari 2005 nummer ett nummer ett februari 2005 KonsumentMakt 9

6 Humoristiska hälsopåståenden? Minns du Scans affischer som satt på alla annonspelare förra sommaren? Stora bilder på maträtter beledsagades av budskap som: Börja ditt nya liv med köttbullar i brunsås, Hitta formen med ägg och bacon, Längre ner fanns textraden Scan Må Gott God mat med mindre fett. Sveriges konsumentråd anmälde reklamkampanjen till Bedömningsnämnden för kost-hälsainformation och hävdade att: Annonserna ger ett förenklat hälsobudskap som är oförenligt med de principer som ligger till grund för livsmedelsbranschens egenåtgärder. Därmed anser Sveriges Konsumentråd att Scan handlat i strid mot god sed vid marknadsföring av livsmedel. Bedömningsnämnden (BKH) har nu kommit med sitt utlåtande, där man avvisar Sveriges Konsumentråds anmälan. BKH ansåg att det inte förelåg någon större risk för att den genomsnittlige betraktaren skulle missuppfatta annonserna på det sätt anmälaren var rädd för. Nämnden menade att det fanns en tydlig humoristisk överdrift i de olika formuleringarna som konsumenterna borde förstå. Dessutom innehåller de marknadsförda produkterna även i jämförelse med andra light-produkter förhållandevis lite fett, och BKH ansåg därför inte att reklamen var vilseledande. Läs mer på Kolla sminket En ny europeisk webbsajt med adressuppgifter till olika kosmetikaföretag håller på att byggas upp. På sajten kan du söka företag som finns representerade i EU:s medlemsländer. Du kan sedan ringa eller skriva till företaget och begära förteckning på samtliga ingredienser i en sminkprodukt, eller data på negativa hälsoeffekter (till exempel allergier) som konstaterats vid användningen av produkten. Alla kosmetikaföretag är skyldiga att uppge all denna information enligt ett tillägg till EU:s kosmetikadirektiv, som trädde i kraft i september Konsumentdag om genmat Världskonsumentdagen 15 mars har i år genetiskt modifierad mat som tema. Consumers International (CI) uppmanar alla medlemsorganisationer världen över att stödja deras kampanj Säg nej till GMO. CI ställer tre krav i kampanjen: obligatorisk märkning av alla livsmedel som innehåller GMO. biosäkrade protokoll i livsmedelstillsynen. CI stödjer de internationell överenskommelser som finns om säkerhetstestning av GMO-livsmedel. skärpta regler och säkerhetsavstånd för odlingar. CI vill att traditionella odlare och KRAVodlare ska kunna fortsätta som tidigare utan risk för att få sina grödor påverkade av GMO-odlingarna. Inget snus i EU Snus kan du köpa i Sverige, men inte i övriga EU. Trots intensiv lobbying från Swedish Match och andra snustillverkare beslutade EG-domstolen att snusförbudet, som funnits sedan 1992, ska vara kvar. Sverige har haft sitt snus-undantag lika länge, och det får vi fortsätta att ha. Men några prillor under läpparna på andra EU-medborgare lär vi alltså inte få se. Skärpning SF! Om du köper en resa via nätet får du rabatt. Men om du köper en biobiljett på SF:s sajt får du betala 5 kr extra. Drygt 6 procents påslag på en biljett som kostar 80 kr. SF försvarar sig med på sin sajt att Internetlösningen kräver mycket starka servrar för att klara anstormningen vid biljettsläpp. Systemet kräver ständig skötsel och tillsyn. Korttransaktioner har bankkostnader. Dessa kostnader har lagts ovanpå de mer traditionella sätten att sälja biljetter, via personal i våra kassor. Vi har inte minskat vår bemanning på biograferna som en följd av den ökade tillgängligheten. Det är ju väldigt konstigt då att Sandrews inte har samma kostnader? För köper du biljett via deras hemsida behöver du inte betala extra. Skärpning SF! Nå, om man nu biter i det sura äpplet och går på en SF biograf möts du av en ny tråkig överraskning. Om du är sugen på något att snaska på under filmen erbjuder SF sina popcornmenyer. Men du kan inte välja en flaska mineralvatten till menyn, bara sötade läskedrycker. Vill du vara lite sundare och dricka vatten blir det ingen meny. I stället får du betala styckepris och då blir det mycket dyrare. SF tjänar bra med pengar på sina popcorn. Då borde vi också kunna få att dricka vatten till dem. Jobbar för bättre matkvalitet Bättre matkvalitet och bättre information om olika livsmedel i butikerna kräver Frukostklubben, som bildats av representanter för Sveriges Konsumentråd, Svenskt Sigill, Svenska Naturskyddsföreningen samt Centrum för tillämpad näringslära. (Se uppropet på sid 14). Frukostklubben samlade under 2004 representanter från konsumentorganisationer, livsmedelsbranschen, producenter, handlare, odlare med flera till två seminarier. På seminarierna diskuterades hur man gemensamt skulle kunna underlätta konsumenternas val i butiken, bland annat genom bättre information, bättre märkning och dylikt. Ett kansli för matkvalitet inrättades i december, för att samordna Frukostklubbens vidare aktiviteter. Kansliet, som finns hos Svenskt Sigill, är tillsvidare bemannat med en person. Det är Gunnela Ståhle som delar sin arbetstid mellan att vara LRF:s expert på livsmedelssäkerhet och djuromsorg och det nya kansliet, Vi vill vara en viktig aktör i arbetet för en hållbar livsmedelskonsumtion, säger Gunnela Ståhle. Nordic Rail Group ny medlem 27 organisationer är numera medlemmar i Sveriges Konsumentråd. Det senaste är den ideella föreningen Nordic Rail Group, som kämpar för stärkt konsumentintresse när det gäller buss- och tågtrafik. Vi är glada över att bli medlemmar och hoppas att vi gemensamt ska kunna arbete för en prisvärd och miljöriktig kollektivtrafik och andra viktiga frågor, säger NRG:s ordförande Kjell Sevefjord. Nyligen antog föreningen en konsumentplattform, mer krav om hög kvalitet på kollektivtrafiken, tillgängliga biljettsystem, bättre information, trafiksäkerhet och bättre juridiskt konsumentskydd. - Som resenär är det lätt att råka i kläm, säger Jan Bertoft på Sveriges Konsumentråd. Därför behövs en sådan här organisation som driver konsumenternas intressen mot politiker och trafikoperatörer. Vi hälsar dem hjärtligt välkomna till Sveriges Konsumentråd. Nordic Rail Group har dryga 1000 enskilda medlemmar och har verkat i olika former under 20 år. Styrelsen har föreslagit att föreningen ska byta namn till Resenärsforum. notiser Strängare avgaskrav 1 januari började nya EU-regler gälla för utsläpp från bensindrivna arbetsredskap som gräsklippare, motorsågar, häcksaxar osv. Reglerna kommer successivt att skärpas fram till Arbetsredskap som inte uppfyller de nya reglerna får inte släppas ut på marknaden. 10 KonsumentMakt februari 2005 nummer ett nummer ett februari 2005 KonsumentMakt 11

7 KONSUMENTKONFERENS Viktiga steg för standard Oj, vilket brinnande engagemang! Det är det bestående intrycket från en latinamerikansk konsumentkonferens om standardisering. Jens Henriksson, Sveriges Konsumentråds internationelle sekreterare, ger här en reserapport. I Buenos Aires, Argentinas huvudstad, hölls en stor standardiseringskonferens. SVERIGES KONSUMENTRÅDS internationella organisation Consumers Internationals latinamerikaavdelning genomför tillsammans med åtta konsumentorganisationer ett tvåårigt standardiseringsprojekt. Projektet finansieras huvudsakligen med kanadensiska medel och den franskkanadensika konsumentorganisationen, L uniones Consommateurs de Québec, är samarbetspartner. Målet är att genomföra studier och utbildningsaktiviteter om hur standardisering påverkar konsumentens dagliga liv. Dessutom är målsättningen att motivera konsumentorganisationerna i Sydamerika att engagera sig i standardiseringsarbete. VÅRT DELTAGANDE PÅ konferensen finansierades av Sveriges Standardiseringsråd, SSRs konsumentråd, med motivet att dela med oss av svenskt engagemang och ge ett europeiskt perspektiv på deltagande i internationellt standardiseringsarbete. Det är särskilt viktigt i de sydamerikanska länderna som har relativt väl fungerande konsumentorganisationer. Trots detta har de hittills inte engagerat sig särskilt mycket i standardiseringsarbetet. Det beror tyvärr ibland på att de nationella standardiseringsorganen inte sett konsumenter som en viktig intressent i standardiseringsarbetet. Mot den bakgrunden var det speciellt intressent att notera att flera sydamerikanska standardiseringsorgan deltog vid konferensen, liksom den regionala standardiseringsorganisationen COPAN. JAG REDOGJORDE FÖR hur konsumentdeltagande i standardiseringsarbetet är organiserat och finansierat i Sverige. Dessutom informerade jag om utvecklingen av europeiskt standardiseringsarbete och de unika former för konsumentrepresentation som möjliggörs genom den europeiska konsumentorganisationen ANEC. Vidare framhöll jag vikten av globala lösningar, då rörligheten för konsumentprodukter och tjänster ökar allt mer. Det är inte hållbart att många av dessa internationella standarder utvecklas utan konsumentinflytande och de latinamerikanske konsumentorganisationernas engagemang behövs för att åstadkomma ett internationellt inflytande som är representativt och väl fungerande. FOTO: SADIE HOMER FOTO: JENS HENRIKSSON Viktiga steg mot standardisering tas i Latinamerika. Frågan är om det går framåt i tangotakt? FÖRUTOM ATT GE utbildning till konsumentrepresentanter möjliggjorde koonferensen att standardiseringsorgan och konsumenter fick en konstruktiv dialog med mycket tips och idéer om hur det europeiska konsumentsamarbetet är arrangerat. Konferensen resulterade också i ett antal rekommendationer; huvudsakligen om samarbetsformer mellan nationella standardiseringsorgan och konsumentorganisationer. INTE ENS VÅRT svenska engagemang i internationell standardisering bär frukt om konsumentintresset inte är företrätt i andra länder. Nya standarder fastställs av de nationella standardiseringsorganen och om inte konsumenterna finns med i den nationella beslutsprocessen finns stor risk att viktiga konsumentintressen inte tillvaratas i standardiseringsarbetet. Med andra ord räcker det inte med att Consumers Internationals representant i den internationella arbetsgruppen gör ett bra jobb. Det måste även finnas ett nationellt engagemang. JAG HAR GOD FÖRHOPPNING om ett ökat deltagande i standardisering bland våra sydamerikanska systerorganisationer. De visade ett brinnande engagemang som knappast har sin motsvarighet i de europeiska standardiseringssammanhang där Sveriges Konsumentråd huvudsakligen är involverat. Jens Henriksson, internationell sekreterare SNART ÄR DET DAGS för Sveriges Konsumentråds pris till någon/några som gjort förtjänstfulla insatser för konsumenterna. Vi vill gärna ha dina förslag på kandidater. Skicka namn på den du tycker ska ha Konsumentpriset och motivering till varför han/hon/de förtjänar priset. Du kan posta till: Sveriges Konsumentråd, Box 855, Stockholm, eller e-posta till info@sverigeskonsumentrad.se. Skriv Konsumentpriset på kuvertet och i e-postens ärenderad. Alla är välkomna att nominera vi vill ha ditt brev eller e-post senast 1 mars. EMV är ett sätt för handeln att pressa priserna på varor som köps ofta och mycket. På vissa butikshyllor har de egna märkesvarorna nästan trängt ut övriga leverantörers varor, och mångfalden minskar. Alla livsmedelskedjor utom Vivo har egna märkesvaror. En del av de övriga kedjornas EMV säljs dock i Vivo-butikerna. Många varor går över butiksgränserna, det vill säga ICA:s varor finns i Hemköpsbutiker och tvärtom. HANDELNS MÅLSÄTTNING är att ca 25 procent av varorna i en butik ska vara EMV. I dag är ungefär 14 procent av utbudet egna märkesvaror. Vid en internationell jämförelse lig- ger Sverige i mitten av EMVligan. England toppar, där är drygt 30 procent av varorna i livsmedelsbutikerna egna märkesvaror från de olika kedjorna. I EN STOR SVENSK undersökning, EMV snart i alla konsumenterns varukorg, har kunder i 70 livsmedelsbutiker intervjuats om vad de tycker om EMV, och hur ofta de köper dessa varor. Undersökningen har gjorts undersökningsföretaget Movement och den har beställts av Axfood (Willys och Hemköp.) GENERELLT ÄR konsumenterna positiva till EMV, framförallt beroende på de lägre Priset, som delades ut första gången förra året, är på kr. Det första konsumentpriset delades mellan f d EU-parlamentarikern Marit Paulsen och Hushållningssällskapens matkonsulter. Marit Paulsen fick priset för att hon ofta lyckades påverka EU-parlamentets beslut i en konsumentvänlig riktning. Matkonsulterna fick priset för sitt långsiktiga utbildningsarbete, speciellt projektet Matstart, där småbarnsföräldrar lärde sig att laga egen barnmat. Vinnarna representerade alltså både internationellt och lokalt konsumentarbete. priserna som dessa varor har. De kunder som är mest positiva är prismedvetna, storhandlande kunder i lågprisbutiker och stormarknader. 93 procent av alla intervjuade köper någon eller några egna märkesvaror regelbundet. 34 procent tycker att EMV är prisvärda, 25 procent tycker att de är lika bra som andra varumärken. VISSA KEDJOR byter då och då leverantörer för sina EMV, och ofta saknas ursprungsmärkning på dessa varor. Vill man till exempel undvika kött från något visst land är det svårt att göra detta, eftersom man inte vet varifrån råvarorna kommer. Axfood hör till Nominera till konsumentpriset Lågpris lockar till köp Handelns Egna MärkesVaror (EMV) blir allt fler: ICA-handlarnas, Willys, Eldorado, Änglamark, Euroshopper lanserar kaffe, saft, sill, mm, mm. Men vad vet konsumenterna om EMV? Och vad har de för inställning till de nya varorna? dem som alltid sätter ut ursprungsmärkning, och byter man leverantör ändrar man också märkningen. Vill man ha mer information om varan hänvisas man till att kontakta företagens kundtjänstavdelningar. 29 PROCENT av konsumenterna tror att de kommer att öka sina inköp av EMV i framtiden. 3 procent kommer att minska inköpen av EMV. De som tänker minska sina inköp av EMV tycker inte att varorna håller måttet, och att de inte är billigare än andra varor. 12 KonsumentMakt februari 2005 nummer ett nummer ett februari 2005 KonsumentMakt 13

8 DEBATT En rad aktörer på livsmedelsområdet, däribland Sveriges Konsumentråd, har undertecknat ett upprop för konsumentens rätt att lätt kunna få information om olika varor i livsmedelsbutikerna. VI, EN LÅNG RAD AKTÖRER, som arbetar med frågor som rör mat, har samlats kring ett upprop för konsumenternas rätt att enklare kunna hitta och välja den mat som de vill ha. Det ska de kunna göra i butiken, men också på restaurangen, i matsalar och andra platser där de äter färdiglagad mat. Vi vill arbeta för en hållbar konsumtion och produktion av livsmedel. Vårt mål är mat som är bra för människor, djur och natur. TÄNK DIG ATT du går in i en matbutik. Du vill handla det som är bra för din hälsa, miljön och djuren och där mänskliga rättigheter har respekterats. Tänk dig att du direkt hittar tydliga skyltar som visar var varorna finns och begriplig information om innehållet.tänk dig också att det finns enkla och kortfattade beskrivningar över hur råvaran har odlats, hur djuren har haft det och hur långt maten har transporterats. Hittar du ändå inte det du söker, så kan välinformerad butikspersonal guida dig rätt. Eller tänk dig att du besöker en restaurang och det redan på menyn står var köttfärsen till lasagnen kommer ifrån. Vill du ändå veta mer kan du fråga servitören, som givetvis vet mer om matens ursprung eller näringsinnehåll. Men du kanske vet allt redan? Du har ju laddat ner en faktaspäckad konsumentguide från nätet innan du gick till din matbutik eller kvartersrestaurang! ENKLA VAL I STÄLLET FÖR KVAL Låter det som en saga? Javisst. Men det borde vara verklighet. En majoritet av konsumenterna bryr sig om vad de äter. De väljer livsmedel inte bara utifrån smak och pris. De vill också veta var och hur maten har producerats och vad den innehåller. Nästan nio av tio konsumen- ter (86%) vill veta livsmedlens ursprung och hur djuret har fötts upp.närmare sex av tio (56%) tänker ofta på kvaliteten och på hur maten producerats när de handlar. (Temo 2004). Allt fler betonar också hur maten påverkar hälsan och miljön. De vill ha nyttiga och säkra livsmedel med tydliga innehållsdeklarationer, både när de handlar och när de äter ute på restaurang. Det är viktigt att kvaliteten på livsmedlen är hög, och priset rimligt, i såväl butik, restaurang och storhushåll. Men priset är inte det enda som avgör. Många är beredda att betala mer för en viss kvalitet eller för att maten framställts på ett godtagbart sätt. Att köpa billigt blir ibland att köpa dyrt, när kvaliteten inte är den man tänkt sig. DET FINNS HINDER för att konsumenterna ska kunna välja enligt sina värderingar. Ofta saknas information om kvaliteten och hur maten producerats. Personalen i butiken, på restaurangen eller i skolmatsalen vet inte alltid var maten kommer ifrån, hur den har odlats eller vad den innehåller. Många konsumenter vill också själva ha bättre kunskap, men tiden räcker inte alltid till för att skaffa sig den. (Temo 2004) UPPROP FÖR BÄTTRE VALMÖJLIGHETER Vi vill göra det möjligt för konsumenterna att välja i matbutiker, matsalar och på restauranger.vi representerar olika aktörer som berörs av maten från ideella organisationer, landsting och forskare till producenter.vi vill tillsammans bidra till att främja produkter av god kvalitet som producerats, transporterats och lagats med hänsyn till människor, djur och natur. Vi vill stödja en hållbar livsmedelsproduktion och -konsumtion. VI ANSER ATT NÅGRA AV DE VIKTIGASTE PROBLEMEN ÄR: Prisfokuseringen En stor del av mediedebatten och marknadsföringen styrs av pris. Vi vill betona kvaliteten vad vi får för våra pengar. Otydlig märkning Informationen måste vara enkel och lättillgänglig. Konsumenterna har rätt att veta livsmedlens ursprung och hur de har producerats. Svårt att hitta Konsumenterna upplever ofta att de inte kan hitta till exempel varor av en viss kvalitet. Utbudet och tillgängligheten i butikerna kan förbättras. Kunskapsbrist Konsumenterna har rätt till ökad kunskap för att kunna göra medvetna val. HUR LÖSER VI DETTA? Dessa problem kan lösas, vissa på kort, andra på lång sikt.vi kan i våra organisationer jobba för att underlätta konsumenternas val det tjänar vi alla på, för vi är ju också konsumenter. PÅ KORT SIKT VILL VI SE: Information om produkterna, såväl i butiker som på restauranger och gärna på internet. Tydlig märkning och information på produkterna; deras ursprung, hur de har framställts med mera. Specialutbildning av butiks- och restaurangpersonal. Premiering av goda exempel inom handel och restaurang/storhushåll, exempelvis tio i topp-listor på restauranger som erbjuder ekologisk mat, eller butiker som har särskilda avdelningar för allergiker. MATU PPROP Gör det enklare att välja mat! PÅ LÅNG SIKT VILL VI ATT: Kunskap om livsmedlens kvalitet når dagens och morgondagens konsumenter så att dessa kan göra medvetna val. Aktörer i hela livsmedelskedjan tar ansvar för att ge konsumenterna möjlighet att skaffa sig denna kunskap. NÄR VI ALLA HJÄLPS ÅT, kan vi tillsammans bidra till att det blir enklare för alla att välja mat, som inte bara är bra för magen och plånboken utan också för världen. DECEMBER 2004, UNDERTECKNAT AV: Artur Granstedt, Biodynamiska Forskningsinstitutet. Pia Lindeskog, Centrum för Tillämpad Näringslära, Stockholms Läns Landsting. Ulrika Geber, Centrum för Uthålligt Lantbruk, CUL. Sven Stensson, Djurskyddet, Sverige. Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna. Per-Anders Svärd, Djurens Rätt. Robert Henriksson, Gröna näringens riksorganisation. Herbert Lundström, Konsumentrådet i Väst Lena Söderberg, KRAV. Caroline Trapp, Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Anna Jonsson, Miljöförbundet Jordens Vänner. Ingrid Lodén, Riksförbundet Hem och Samhälle. Rune Andersson, SLU. John Gerhard, Stiftelsen Biodynamiska produkter. Per Lindahl, Svensk Fågel. Ella Nilsson, Svensk Köttinformation. Mikael Karlsson, Svenska Naturskyddsföreningen. Per-Olof Björnsson, Svenska Ägg. Sören Persson, Svenskt Sigill. Lars Hultström, Sveriges Grisproducenter. Jan Bertoft, Sveriges Konsumentråd. Hans Gustafsson, Sveriges Nötköttsproducenter. Johan Beck-Friis, Veterinärer för svenska mervärden. Lars Kristoferson, Världsnaturfonden, WWF KONTAKTPERSON Gunnela Ståhle, projektsamordnare , , gunnela.stahle@lrf.se Många viktiga frågor 2005 Konsumentfrågorna är många, stora och föränderliga. För att fokusera krafterna har Sveriges Konsumentråds styrelse beslutat om prioriteringar för Här är de viktigaste kraven som rådet ska driva: BÄTTRE KONSUMENT- SKYDD och konsumentinflytande i tjänstesektorn, till exempel för el, vatten och andra allmännyttiga tjänster, bank- och försäkringstjänster samt tjänsters säkerhet. Rådet vill verka för en revidering av konsumenttjänstlagen som en del i ett mer omfattande europeiskt tjänstedirektiv. BÄTTRE STANDARDER och bättre tillgänglighet design för alla. Detta är extra aktuellt i och med Designåret GOD SED PÅ MARKNA- DEN, alltså krav på företagens agerande mot konsumenterna. Aktuellt i och med förslaget till EU-direktiv om god sed. FÖRETAGENS ETISKA OCH SOCIALA ANSVAR, så kallat CSR (Corporate Social Responsibility). MATKVALITET i relation till pris, konkurrenspolitik. NUTRITION och folkhälsa ur ett konsumentperspektiv, särskilt barns och äldres kostvanor. MARKNADSKOMMUNI- KATIONSFRÅGOR, i synnerhet frågor som rör barn, reklam och hälsa. Frågorna har aktualiserats i och med revideringen av EU:s TV-direktiv. Dessa frågor var prioriterade även förra året, men fortsätter att vara i högsta grad aktuella. Utvecklingen har också gjort att två nya har tillkommit: KEMIKALIER I LEKSAKER och andra konsumentprodukter har blivit ett prioriterat område i och med EU:s kommande regelverk för kemikalier, REACH (Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals). Dessutom kommer kemikalier att diskuteras i samband med övrig hållbar utveckling, revideringen av leksaksdirektivet och den europeiska miljömärkningen. STÄRKT KONSUMENT- VÄGLEDNING och stöd till samverkan mellan ideella organisationer och kommunal konsumentverksamhet. I övrigt bevakar Sveriges Konsumentråd ny lagstiftning och olika politiska initiativ som berör konsumenter, framför allt på EU-nivå. Arbetet sker såväl nationellt, på EU-nivå och globalt. Tyngdpunkten ligger på EU-arbetet. NY PÅ SVERIGES KONSUMENTRÅD Sveriges Konsumentråd har anställt LOUISE EKSTRÖM som kommunikationsansvarig och satsar nu hårt på att nå ut ännu bättre som intresse- och lobbyorganisation. Louise Ekström har de senaste fyra åren arbetat som konsult inom hälsoområdet och med konsumentrelaterade projekt. Det är en förmån att få arbeta med frågor som berör och engagerar mig och att få förvalta mina kunskaper om samhällsviktiga frågor, säger Louise Ekström. Louise Ekström har kunskap inom hela informationsområdet. Hon har tidigare arbetat som informatör på Karolinska Sjukhuset och redaktör för olika tidningar. Senast har hon arbetat som konsult Rita Platzer PR och Andréasson PR. Louises huvudsakliga inriktning har varit marknadskommunikation och har främst bestått av medierelationer, påverkan, kunskapsprojekt och utbildning. 14 KonsumentMakt februari 2005 nummer ett februari 2005 KonsumentMakt 15

9 Posttidning B Avsändare: Sveriges Konsumentråd Box Stockholm krönika Nu eller aldrig! INTE BRUKAR JAG ANVÄNDA så starka uttryck för nya konsumentpolitiska förslag. Men jag tycker det är på sin plats när EU tar ett länge efterlängtat initiativ för att lagstifta om kemikalier på den inre marknaden. Hittills har flertalet av de tals kemikalier som vi utsätts för varit helt oreglerade oavsett om de är farliga för vår hälsa eller inte. I många fall är kunskapen om kemikaliers hälsopåverkan obefintlig och 95 procent av kemikalierna på den europeiska marknaden har inte testats varken med hänsyn till risk och farlighet. Nu eller aldrig känns rätt då implementeringen föreslås ske under en 11 års period och det får inte ske med ett dåligt och urvattnat förslag. REACH SOM PRESENTERADES av EU kommissionen förra året är ett stort regelverk för registrering, utvärdering och godkännande av kemikalier på EUs inremarknad. Tillverkare ska systematiskt analysera och redovisa om kemikalier innebär risker för användare och konsumenter. Förslaget diskuteras under våren i Europa parlamentet och behandlas av inte mindre än 9 (nio!) av parlamentets utskott. Det säger en hel del om förslagets betydelse för i princip alla samhällsektorer och inte minst för konsumentskydd, hälsa och miljö. BEGRÄNSNING AV DE SKADLIGA effekterna av kemikalier är central för Sveriges Konsumentråd och ett flertal av våra medlemsorganisationer. Det är en viktig konsumentfråga men likaså en central fråga för andra intressen såsom arbetstagare, allergiker etc. Sveriges Konsumentråd har inlett sin lobbying med att fokusera på farliga kemikalier i leksaker genom deltagande i ett europeiskt projekt. Vi har publicerat information om de farliga kemikalier som finns i och bildas av användandet av många s k luftrenare (läs luftförbättrare). Att åtgärda dålig lukt av en viss sorts kemikalier med cancerframkallande kemikalier kan ju ses som vansinne. Men faktum är att marknaden för luftrenare ökar och på mer välbearbetade marknader använder 2/3 av hushållen luftförbättrare. KONSUMENTER TROR ATT produktsäkerhetslagar skyddar dem mot farliga kemikalier men så är ofta inte fallet. Europa behöver en stark kemikalielagstiftning och ett utvecklat ansvar för de kemiska riskerna hos tillverkare, försäljare och distributörer. Även om det råder en ganska stor enighet i den svenska debatten om behovet av en stark ny lagstiftning så måste beslutsfattare i Europa övertygas. Kontakta dina europeiska politiker och lobbyister och se till att de gör sitt yttersta för att försvara vår hälsa, säkerhet och miljö. MISSRIKTAD OMSORG om arbetstillfällen och tillväxt får inte hindra en god europeisk kemikalielagstiftning. Det är en felaktig missuppfattning att högre krav och tuffare reglering och förbud skulle innebära ett hot mot tillväxt och välfärd. Nog för att omodern kemikalieindustri hotas men tillväxt potentialen är stor för modern kemisk industri som tvingas ta fram nya alternativ till de riktigt farliga kemikalier vi dagligen utsätts för. Tuffa krav i REACH är helt i linje med Lissbon-strategin för att göra EU till världens starkaste och konkurrenskraftiga ekonomi. Jens Henriksson, internationell sekreterare