Innehållsl örteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsl örteckning"

Transkript

1 UTREDNING KRING BEHOV OCH EFFEKTIVT NYTTJANDE AV FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG (N2012/4497/TE) Datum: Vår beteckning: ( SJÖFARTSVERKET

2 Innehållsl örteckning Sammanfattning 1 Inledning 3 Bakgrund 3 Avgränsningar 4 Samråd Brukarundersökning 5 Fartygsrcsurser 11 Befintliga resurser kopplat till krav från brukare II Containerisering 12 Finansiering och organisation 13 Samordning och brukarråd 13 Process och avtalsform rör nyttjande av tredjepartsresurser 13 Finansiering av avsedd fartygskapacitet 14 Legala förutsättningar samt eventuella behov av avtal och garantier mellan redare och brukare 16 Agaransvar mellan myndigheter 17 Slutsats 18 Bilagor Frågor och inkomna svar brukarundersökning bil 1 Schematisk bild över fartygens nyttjande bil 2 Regeringens uppdrag bil 3 Letter of Intent, DTU Aqua bil 4 Behovsanalys framtagen av Fartygskonstruktioner AB bil 5

3 Sammanfattning 1 utredningen har den samlade behovsbilden från brukare av fartygsresurser för mann undersökningsverksamhet (miljöövervakning, fiskbestandsinventering, sedimentkarteringar, mm) och forskning beaktats, samt kopplats till den inventering som gjorts av lämpliga fartyg för nämnda verksamheter. Trots den korta tid utredningen givits går det att identifiera en möjlig effektivisering av nuvarande verksamheter. Sjöfartsverkets förslag grundar sig på att fartygsflottan kan nyttjas mer optimalt, med en gemensam planering och ett samnyttjande av besättningar och tonnage, samlat i ett rederi. En rederiorganisation kan säkerställa att fartygen drivs, underhalls och bemannas enligt gällande lagar och förordningar. Att vara resurshållare betyder inte att rederiet ska styra resursnyttjandet. För att tillgodose berörda myndigheters behov och säkerställa inflytandet i planeringsprocessen bör ett brukarråd skapas. Rådet blir ett nationellt samrådsorgan för forsknings- och undersökningsverksamhet. Sjöfartsverkets förslag är att Havs och vattenmyndigheten innehar ordförandeposten i ett sådant brukarråd. För att säkerställa samråd bland aktörerna föreslås att riktlinjer fastställs kring hur resursnyttjandet ska prioriteras bland brukarna. Baserat på årsplaneringar från respektive myndighet tas en handlingsplan fram årligen. De marina miljöövervakningsprogrammen och datainsamling för fiskeriverksamheten står för ca 75 % av fartygsnyttjandet nationellt. Med det ökade behov som kommer med Havsmiljödirektivet och med det bibehållna till viss del utökade behovet av forskning, vilket behovsanalysen som genomförts i utredningen visar, är det av yttersta vikt att fartygsflottan kan täcka de behov som finns och möta de krav som lagstiftningen ställer. Utifrån den inventering och analys som genomförts av Fartygskonstruktioner AB (FKAB) kan vi konstatera att det finns en begränsad tillgang pa fartyg som kan ersätta det oceangaende forskningsfartyget Argos, och därmed täcka behovet av nationell undersökningsverksamhet. Det är SjöVs standpunkt att det lämpligaste är byggnation av ett nytt fartyg, anpassat för kraven kopplade till undersökningsverksamhet och forskning. För att bredda nyttjandet

4 ytterligare kan man överväga isklassning, vilket ökar kostnaden men kan tillföra önskade resurser vid forskningsexpeditioner i islagda farvatten. Utredningen har identifierat tre organisatoriska lösningar för den framtida hanteringen av fartygsresurser för forsknings- och undersökningsverksamhet. Som nämnts ovan är förslaget att en myndighet uppdras att samla tonnaget och vara resurshållare, och aktuella myndigheter som har kapacitet och möjlighet att aläggas redaruppdraget är Sjöfartsverket (SjöV) och Kustbevakningen (KBV). SjöV har en godkänd ISM-organisation managementavtal för bemanning på fartygen, samt erfarenheter och ett väl upparbetat samarbete med Polarforskningssekretariatet och dess forskningsuppdrag. Med befintliga fartyg samt nybyggnation av ett fartyg anpassat för SLUs och SMHIs verksamhetsbehov tillgodoses de behov som finns inom ramen för mann undersökningsverksamhet. Med KBV som redare finns det möjlighet att skapa samordningsvinster främst för den verksamhet utförd av SMHI och universiteten (Stockholm och Umeå), då de kan samnyttja fartygsresurserna i uppdragsverksamheten. Det som talar emot denna modell är att fartygen alltid har beredskap för insatsåtgärder inom ramen för KBVs uppdrag. Befintligt tonnage täcker kapacitetsmässigt behoven för forskning- och undersökningsverksamheten, men anpassningar behöver göras på flera fartyg och besättningarna behöver utökas i hög grad. Ett tredje alternativ kan beskrivas som att fortsätta i stort sett som tidigare, med flera rederiorganisationer och överenskommelser om hyra av fartygstid på kort eller lång sikt, vilket bedöms vara en icke hållbar lösning för verksamheterna. Vilket av alternativen som bedöms vara mest kostnadseffektivt är beroende av många faktorer som idag inte exakt kan redogöras för i siffror med tanke på utredningstiden. Dock visar den samlade analysen att den mest hållbara langsiktiga lösningen för forskning och undersökning ur verksamhetssynpunkt nationellt är att SJöV åläggs redaruppdraget och samlar aktuella fartyg i sitt rederi. Brukarna av fartygen gynnas av detta da det säkerställer resurser som inte kommer att nyttjas för annan verksamhet, och det skapar inte minst en rationell langsiktig samordning av infrastrukturen.

5 Inledning Bakgrund Betänkandet En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48) överlämnades till Miljödepartementet i maj Utredningen föreslog att Kustbevakningen skulle tillhandahalla forsknings- och undersökningsfartyg åt bero~~rda parter i Sverige. Vidare konstaterades att fartygen börjar bli ålderstigna och måste ersättas inom en snar framtid. 1 propositionen En sammanhallen svensk havspolitik (2008/09:170) bedömde regeringen att fartygen istället skulle samlas i Sjöfartsverkets rederiverksamhet och uppdrog myndigheten att föresla en rederiorganisation (maj 2009). Sjöfartsverket lämnade in sin redovisning i november 2009 (N2009/4677/IR). Frågan har sedan dess aktualiserats bl. a pa grund av att HaV tvingats avveckla driften av det oceangående forsknings- och undersökningsfartyget Argos. Detta medför att Sverige saknar en viktig fartygsresurs för undersökningsverksamhet samtidigt som behovet ökar framöver inom ramen för genomförandet av EU.s havsmiljödirektiv. Under 2014 ska övervakningsprogram för havsmiljödirektivet vara pa plats i alla länder inom EU. Det pågår för närvarande en intensiv diskussion om ambitionsnivån men än så länge finns inte någon helt klar uppfattning om hur omfattande kompletteringar av nuvarande miljöövervakningsprogram som krävs för att uppfylla direktivet. Direktivet omfattar elva så kallade deskriptorer (biologisk mångfald, främmande arter, fisk och skaldjur, marina näringsvävar, eutrofiering, havsbottnens integritet, hydrografiska villkor, främmande ämnen, främmande ämnen i fisk och skaldjur, marmnt avfall, energi etablering och buller) och Sverige har identifierat 56 indikatorer som föreslås följas upp där det i flera fall i nuläget saknas information. Här kan nämnas buller, skräp, främmande arter, ekosystemens struktur, olika arters populationsstorlek och utbredning Uppföljningen kommer innebära behov av ytterligare mätningar och insamling av data i svenska havsomraden. Detta innebär i sin tur att det kommer att krävas ytterligare fartygskapacitet för att genomföra dessa mätningar men i vilken omfattning är i nuläget svårt att avgöra. En avgörande faktor för det framtida fartygsbehovet i relation till genomförandet av Havsmiljödirektivet är möjligheten att genomföra samordnade mätkampanjer. Den nuvarande svenska flottan ger fa

6 möjligheter att samordna expeditioner för att mäta olika parametrar vid samma expedition. På fartyget Argos nyttjades just dessa positiva synergieffekter da man samordnade datainsamling av kommersiella fiskbestånd med oceanografiska mätningar. Om det ska vara möjligt eller inte i framtiden beror på om det finns tillgang till väl fungerande och väl utrustade fartyg med möjlighet att genomföra en mängd olika mätningar samtidigt. Havsmiljödirektivet kommer utan tvekan att ställa krav på ökad samordning av mätkampanjer. För det krävs fartyg med större flexibilitet vad gäller tillgång till utrustning för mätningar av flera olika parametrar samtidigt. Utöver havsmiljödirektivet sa kan även införandet av havsplanering i Sverige och EU innebära behov av fartygskapacitet. Hur och i vilken omfattning är svårt att prognosticera i dagsläget. Den 6 september 2012 fick Sjöfartsverket (Regeringsbeslut III 2, N2012/4497/TE) i uppdrag att utreda hur statens behov av forsknings- och undersökningsfartyg bäst ska kunna tillgodoses samt hur statens fartygsresurser för forsknings- och undersökningsverksamhet ska kunna nyttjas mest effektivt. Avsikten med uppdraget är att ge regeringen underlag för att kunna fatta beslut om ovanstående. Uppdraget i helhet kan läsas i bilaga 3. Avgränsningar Utredningen har endast tagit hänsyn till fartyg över 100 brutto, lämpliga att samla i ett gemensamt rederi. Mindre fartyg som används fristående och separerat från de större enheterna föreslås ligga kvar under respektive ägande part, då de används för verksamhet i direkt närområde av respektive brukare och bedöms inte ge effektivitetsvinst i en samlad organisation.

7 Samråd Brukarundersökning 1 uppdraget ingick att samråda med de myndigheter som är i behov av fartygsresurser för forsknings- och undersökningsverksamhet; Havs- och Vattenmyndigheten (HaV), Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Stockholms Universitet (SU), Göteborgs Universitet (GU) och Umea Universitet (UmU). Samråd skulle även ske med de myndigheter som kan komma att bidra med fartygsresurser för ändamalet. Utredningen har utöver ovan nämnda aktörer även samrått med Polarforskningssekretariatet. Inledningsvis skickades ett antal frågor till de ovan nämnda parterna, för att undersöka behovet och omfattningen av forskningsfartygsresurser hos var och en. Förutom denna skriftliga del från brukarna bjöds också in till ett möte där tillfälle gavs att diskutera nuvarande resurser och omfattning samt framtida behov, och hur man skulle önska att verksamheten organiseras. Information från det gemensamma mötet och skriftliga underlag från brukarna har bidragit till utredningens förslag. De frågeställningar som skickades ut samt de svar som inkommit från respektive myndighet/organisation, utan kommentarer eller synpunkter från utredaren, utgör bilaga 1. En sammanställning över aktuellt nyttjande av fartyg kopplat till brukare och aktivitet presenteras i bilaga 2. Nedan sammanfattas respektive myndighets svar och ställningstagande. SVERIGES METEOROLOGISKA OCH HYDROLOGISKA INSTITUT: SMHI genomför inom ramen för miljöövervakningsprogrammet mätningar under en vecka i manaden under hela året, samt en extra vecka under sommaren och en längre tvåveckors expedition i december. SMHIs behov av insatser beräknas i framtiden ligga på samma niva, dvs, ca 14 veckor per år, jämnt fördelade över året (ingen transittid inräknad). SMHI har tills vidare löst fartygsbehovet genom avtal med Kustbevakningen (KBVOOI serien). Eftersom Kustbevakningen utför

8 patutillering under SMHIs expeditionerna delar Kustbevakningen och SMHI på driftkostnaderna, vilket är samhällsekonomiskt fördelaktigt. Det är också SMHIs önskan att fortsätta samarbetet, så länge en överenskommelse mellan myndigheterna skrivs pa lang sikt. Då ska avtalet också innefatta tillgång till ett fartyg istället för två, da frakt och flytt av utrustning sliter pa bade utrustning och personal. Fartyget bör också utrustas för de fiskeriundersökningar SLU utför. Om dessa krav inte är möjliga att tillgodose är alternativet att bygga ett nytt fartyg, vilket innebär att samordningsvinster kan göras med SLU. GÖTEBORGS UNIVERSITET: Göteborgs universitet (GU) beslöt för nästan ett år sedan att starta en förstudie för ett nytt forskningsfartyg, för att ersätta Skagerak. Forskning och utbildning vid Göteborgs universitet bedrivs året runt, och verksamheten är inte alltid kompatibel med till exempel miljöövervakningen med bestämda datum för sin verksamhet. OU bedömer att behovet kommer att öka till 240 dagar/år inkluderande intern såväl som extern verksamhet. Här kan nämnas att man ser en okning av internationella utbildningar förlagda hos OU samt en ökning av internationella forskningsuppdrag. Lovéncentrets flotta består idag av ett större och två mindre fartyg. Skagerak är 38 m lång och framförs idag med en besättning om 5 personer; hemmahamn är Lovéncentret Kristineberg. GU önskar gå vidare med planerna att bygga ett nytt Skagerak, finansierat med lån i riksgälden. Tillsammans med Chalmers Lindholmen ser OU behovet av att även nyttja fartyget som en utbildningslokal. OU är i princip inte emot förslaget om ett statligt rederi, men vill uttrycka vikten av att nya Skagerak bör ha hemmahamn Kristineberg. STOCKHOLMS UNIVERSITET: SU utför på uppdrag av HaV miljöövervakning där behovet tidsmässigt för utsjöprovtagningar och div forskningsprogram är ca 65 dygn/år (ingen transittid inräknad), fördelat mellan mars-oktober, samt förekommande vinterprovtagning 2-3 dygn/ar. För denna verksamhet används i dag Fyrbyggaren (Sjöfartsverkets fartyg).

9 Universitetet bedriver även omfattande forskning som är beroende av tillgängligheten till statsisbrytaren Oden. För att behålla Sveriges ställning som internationellt framstående polarforskarnation och vidareutveckla den del av polarforskningen som utförs i de packistäckta delarna av polaromradena krävs betydligt större tillgang till Oden än idag. [tidigare fartygsutredning identifierades att Sverige helt saknar forskningsfartyg för expeditionsverksamhet till närliggande djuphavsomraden, t.ex. Nordatlanten och även de yttre delarna av Nordsjön. Detta har inte ändrats och behoven kvarstar. Stockholms Universitet förordar att Sjöfartsverket blir rederiorganisation för forsknings- och undersökningsverksamheten, och för egen del önskar SU ett nära samarbete, tonnagemässigt, med Umeå Universitet. UMEÅ UNIVERSITET: Universitet utför miljöövervakning, forskning och undervisning på upp till 50 dygn per år (ingen transittid inräknad). Den nivan är rimlig även för överskådlig tid. Provtagning sker året runt med högre intensitet mellan maj september. Planläggningen av expeditioner för forskning kan variera, men läggs vanligen till perioden maj-augusti under någon veckas tid. Universitetet har idag avtal med kustbevakningen om fartygsdygn som gäller till halvårsskiftet 2013 och har egen inköpt utrustning på fartyget. Brukarna finansierar idag främst dagrater för de dygn fartyget används och för forskare kan endast en mindre del av fartygskostnaden täckas av anslag från forskningsråden. En finansieringsmodell där en huvuddel av kostnaden (80 %) gar direkt till den nationella redaren, eller en underleverantör, förordas. Övrig del täcks av anslag till brukaren via forskningsråd, HaV eller övriga myndigheters ramanslag. Umeå Universitet förordar i aktuell utredning ett statligt rederi med Sjöfartsverket som redare men ser en fortsatt samverkan med KBV för miljöövervakningen som mest lämplig ur ett finansiellt perspektiv SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING: SGU bedriver en systematisk marin-geologisk kartläggning av det svenska kontinentalsockelområdet och landets största insjöar. SGUs karteringsverksamhet i öppen sjö och kustvatten som vanligen pågar fran

10 april till november kräver tillgang till ett fartyg anpassat för SGUs verksamhet. Årsplaneringen är behovsstyrd; verksamheten brukar paga under ca 26 veckor. För kartläggningen av havsbottnen har SGU det specialutrustade undersökningsfartyget Ocean Surveyor (längd 38,0 m, största bredd 12,0 m, djupgående 3,4 m) samt en mindre arbetsbåt för grunda vatten. SOUs standpunkt är att samordningsvinster kan göras utan att skapa ett statligt rederi för forsknings- och undersökningsverksamhet; brukarna och fartygsägarna kan samordna nyttjandet gemensamt. Dock sågs garantin av besättning som ett samlat rederi kan säkerställa som positivt, då det kan vara sårbart periodvis på besättningssidan. HA VS- OCH VA JTENMYNDJGHETEN: HaV ansvarar för den nationella miljöövervakningen i vattenmiljö och bedriver undersökningsverksamhet som omfattar hela det svenska territorialvattnet och Sveriges ekonomiska zon. Miljöövervakning är återkommande och systematiskt upplagda undersökningar som följer upp miljöns tillstånd. Vad som övervakas styrs av uppsatta miljömal, krav i lagstiftning och EU-direktiv, och av Sveriges åtaganden inom internationella konventioner. HaVs uppdrag rör miljöövervakning (provtagningar och mätningar), fisk- och fiskerelaterade undersökningar samt datainsamling av fisk enligt EU:s datainsamlingsförordning (DCF). Undersökningsverksamheten till havs pågar under hela året och planeringen varierar beroende på om det handlar om fiskeriundersökningar eller övervakningsprogram. Någon samordnad tidsplan för forsknings- och undersökningsverksamhet existerar inte men universiteten försöker samplanera sina respektive verksamheter för att optimera utnyttjandet av skeppstid. HaV förfogar idag över ett större fartyg: Mimer: klassat som SPS-fartyg (Special Purpose Ship) och certifierad för att ta ombord totalt 21 personer, inklusive besättningen för bland annat utbildningsändamål. Fartyget har använts av SLU inom ramen för DCF uppdraget; under 2012 i mindre omfattning än tidigare ar. För 2013 har SLU indikerat att behovet för Mimer endast utgör några fatal veckor. Mimer saknar tyvärr möjlighet att genomföra de längre expeditioner ute till havs som ingar i det internationella datainsamlingsprogrammet för fisk och

11 Mimer kan inte heller hysa laboratorie- och provtagningsutiustning som havsmiljöövervakningen kräver. Kostnaden för fartyg kopplat till DCF-uppdraget och för SMHI:s miljöövervakningar har historiskt baserats pa kostnaden för att använda Argos. Argos var ett fartyg som i allt väsentligt var avskrivet. Dygnsraten var som en följd av detta lag. De fartyg som används av universiteten är ocksa gamla och i allt väsentligt avskrivna och därmed utan större kapitalkostnader. Om en fortsatt användning av de fartyg universiteten använder bedöms som ett lämpligt alternativ krävs, för att förlänga livstiden, omfattande renoveringar och ombyggnader inom en snar framtid. Det kommer att innebära väsentligt högre fartygskostnader. Kostnaderna för fartyg påverkar redan nu miljöövervakningssinsatserna såtillvida att alla expeditioner inte kan genomföras. De ökade fartygskostnaderna kommer i framtiden att i än högre utsträckning påverka i vilken omfattning de miljöövervakande expeditionerna kan utföras, givet att de idag gällande principerna för finansiering och kostnadsberäkning behålls. Om en eller flera expeditioner måste ställas in innebär det i sin tur att dygnsraten för de återstående expeditionerna blir högre då de totala fartygskostnaderna ska täckas av färre sjödagar. Vilket i sin tur innebär att ännu fler expeditioner måste ställas in osv. Om det nationella miljöövervakningsprogrammet ska kunna genomföras enligt sin intention krävs det, oavsett vilken lösning som väljs, att anslaget ökas för att kunna möta de ökade fartygskostnaderna alternativt att principerna för finansiering ändras. När det gäller DCF uppdraget så får finansieringen fran EU inte användas till räntor och avskrivningar. Vilket innebär att ökade fartygskostnader i sin helhet finansieras av åtgärd san slaget HaV förordar förslaget med ett statligt rederi; den modellen ses som mest kostnadseffektiv och den lämpligaste formen för samordning av resurserna. Myndigheten kan också tänka sig att vara den samordnande aktören för forsknings- och undersökningsverksamhet (i samrad med representation från forskningsomradet). SVERIGES LANTBR UKS UNIVERSITET: Styrande för SLU:s provfiskeverksamhet är de uppdrag som ges av Regeringen och Havs- och Vattenmyndigheten, samt nationell fiskövervakning.

12 Behovet av fartygskapacitet kopplat till EUs datainsamlingsförordning (DCF ) avser ett fartyg som klarar fiske, akustisk datainsamling och hydrografiprovtagning dag- som nattetid, med plats för 7-12 st vetenskaplig personal dvs, ett fartyg av kapacitet som Dana (ägs av DTU Aqua, DK) eller Argos. Utrustningskrav är för trålning (vinschar, tråltrumma, sonar och scanmarutrustning), sorteringsanläggning för fisk och hydrografivinsch och laboratorieutrymmen. Totalt ca 70 fiskedagar (inkl transit), aret runt, vilket är att betrakta som en miniminivå i ett långsiktigt perspektiv. Den nationella övervakningen av kustfisk på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten bedrivs pa västkusten med bottentrålning. För närvarande används Havs- och Vattenmyndighetens fartyg Mimer för dessa undersökningar ca 15 dagar per år. SLU samverkar med Finland och Danmark i expeditionerna för provtagning, vilket EU-kommissionen stimulerar genom särskilda finansieringsinstrument (i dagsläget). SLU och SMHI har också ett brett samarbete där SMHI deltar vid flera provtagningar inom ramen för DCF. SMHI hanterar ocksa avrapportering av all hydrografidata till ICES2 databaser SLU ställer sig positiv till förslaget om ett statligt rederi; ser samordningsvinster och kostnadseffektiva lösningar med endast en resurshållare. POLARFORSKNINGSSEKRETARIA TET: Polarforskningssekretariatet är en statlig myndighet som främjar och samordnar svensk polarforskning, och har sedan 1990 genomfört en serie expeditioner till Arktis företrädesvis på isbrytaren Oden, men även utländska fartyg har använts. Polarforskningssekretariatets behov är fartygsresurser med oinskränkt operabilitet i polartrakter, med en kapacitet på forskarplatser samt anpassad forskningsinfrastruktur. Även mindre enheter för subpolära uppdrag kan vara av intresse. Huvudsäsongen för arbete i Arktis är juni-oktober, för Antarktis oktober-april. Behovet är en regelbunden verksamhet med minst två expeditioner per tre år till Arktis och en expedition per år till Antarktis. Data Collection Framework 2 International Council for the Expioration of the Sea

13 Fartygsresurser Befintliga resurser kopplat till krav från brukare Som del av uppdraget ska Sjöfartsverket undersöka om behovet av fartygskapacitet för forskning och undersökning kan lösas genom att t.ex. nyttja befintliga fartyg eller hyra in fartyg inom eller utom landet. Fartygskonstruktioner AB (FKAB) har pa uppdrag av Sjöfartsverket inventerat tillgängligt tonnage hos Trafikverket, SGU, Kustbevakningen och Försvarsmakten. Utöver dessa har även en sammanställning gjorts över andra tänkbara fartyg i Sveriges närhet (nationellt och internationellt). En kort analys har sedan gjorts kring hur behovet av forsknings- och undersökningsverksamhet till havs bäst tillgodoses utifrån det faktiska och tekniska behovet och om det gar att tillgodose med tillgängligt tonnage. 1 dagsläget finns det 37 fartyg som kan anses tänkbara för samutnyttjande vad gäller forsknings- och undersökningsverksamhet (21 av dessa har svensk flagg). Totalt i detta segment hittades i Sverige samt grannländer ca 200 fartyg, de flesta så kallade Offshore-fartyg som används till största delen för att leta efter olja- och gasfyndigheter. Dessa fartyg kan i vissa fall vara mycket lämpliga för undersökningsverksamhet, men dygnspriserna är dock sådana att de inte platsar inom ramen för verksamheternas budgetramar. Nämnas bör att fartyg med trålningskapacitet idag saknas som täcker behoven nationellt; dock gar det att lösa med anpassning av KBVs fartyg. En lista över de 37 lämpliga fartyg som finns tillgängliga presenteras i FKABs rapport, bilaga 4 (rapportens bil M) Brukarnas krav på fartyg för att kunna utföra sin verksamhet visas sammanställda i FKABs rapport, bilaga 5 (rapportens bil A). Lämpliga fartyg och brukarnas krav har även jämförts, för att nå fram till vilka fartyg som kan mota brukarnas krav. Många av de önskemål och krav som de enskilda brukarna har pa deras forsknings- och undersökningsenheter är genomgaende för alla brukare. Detta möjliggör naturligtvis att flera brukare kan nyttja samma fartyg och pa sa sätt nå en mer samhällsekonomisk drift.

14 Flera brukare önskar samnyttjande med andra, bl. a vill SMHI och HaV/SLU samarbeta. Då kraven fran dessa aktörer någorlunda kan likställas borde ett samnyttjande mellan SMHI och HaV/SLU vara möjligt. Likaså går det att läsa ut att GU och SU undersökningsverksamhet stämmer väl överens. Även kraven från UmU går att passa in i kravbilden från de tre brukarna, med undantag för en högre isklass på fartyget. SGUs krav särskiljer sig lite och deras fartyg Ocean Surveyor är anpassat därefter. Kapacitetsmässigt är dock fartyget lämpligt som ersättningsfartyg för universiteten. Containerisering Att använda containeriserade lösningar ger en möjlighet att i större grad specialisera sin utrustning och enheter kan förberedas på land inför uppdrag, vilket minskar tiden för rustning av fartyget i hamn, vilket i sin tur leder till ökat möjligt nyttjande av fartyget och minskade kostnader för brukarna. Idag används containerbaserade forskningsenheter ombord på KBVOO5 och Fyrbyggaren, likasa på isbrytaren Oden. Kraven är dock att containerbaserade laboratorier och provtagningsutrustning håller hög klass, samt att anslutning till fartygets huvudbyggnad är säkrad för dåligt väder och vinterförhållanden. Möjlighet till anslutning mot fartygets GPS och olika sensorer måste finnas. All typ av verksamhet lämpar sig inte för containerisering, t ex om havet är fast monterad undervattensutrustning alternativt möjlighet till nedsänkbar sond via MoonPool. För fiskeriundersökningar kan det ses som ett problem med containerisering då plattformen har stor betydelse, dvs att fartyg, skeppare och besättning inte ändras regelbundet. Dock bör det nämnas att de flesta verksamheter går att anpassa till container. Att i större utsträckning använda sig av containerbaserade enheter för sin undersökningsverksamhet möjliggör även ett större nyttjande och tillgång till fartygstid da den enskilde brukaren inte är direkt knuten till ett specifikt fartyg. 1 stort sett alla fartyg i bilaga 5 kan ta ombord tva eller fler containrar.

15 Finansiering och organisation Samordning och brukarråd För att uppnå ett effektivt nyttjande av fartyg och personal som kan användas för ändamalet anser SjöV att samordning av de fartygsresurser som finns tillgängliga för undersökningsverksamhet och forskning samlas i ett rederi. Aläggs en statlig myndighet att dimensionera och halla en flotta för undersökningsverksamhet bör det skrivas in i myndighetsinstruktionen. För att tillgodose berörda myndigheters behov maste inflytandet i planeringsprocessen garanteras och detta kan ske genom att man skapar ett brukarråd (fortsättningsvis radet) som blir ett nationellt samradsorgan för forsknings- och undersökningsverksamheten. SjöVs förslag är att Havs- och vattenmyndigheten innehar ordförandeposten i rådet. För att säkerställa samråd bland aktörerna föreslas att riktlinjer fastställs kring hur resursnyttjandet ska prioriteras bland brukarna, och baserat på årsplaneringar från respektive myndighet tas en handlingsplan och femårsöversikt fram årligen. Process och avtaisform för nyttjande av tredjepartsresurser 1 utredningen ingar särskilt att redovisa en process och avtalsformer för nyttjande av tredje partsresurser för forsknings- och undersökningsändamål till sjöss. Med tredje part avses annan redare än den som ålagts redaruppdraget. För att processen ska vara möjlig att tillämpa krävs att de olika parterna är överens om vilka villkor som är aktuella, d v s vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för varje enskild part. Om tredje part är en statlig myndighet är det SjöVs uppfattning att förhållandet mellan brukaren och redaren är detsamma som i fallet med rederiet som ålagts redaruppdraget. Det krävs inte en offentlig upphandling föt att inga en sadan överenskommelse, da uppgörelsen skulle ske inom samma juridiska person, nämligen den svenska staten (jfr Prop. 2009/10:134 s45f). Då statliga myndigheter inte utgör några självständiga juridiska enheter (rättssubjekt), kan inte heller myndigheterna inga bindande avtal med

16 vai andra, då en förutsättning för ett giltigt avtal förutsätter att det sluts av tva självständiga parter. 1 enlighet med detta, upprättas normalt sett inte heller avtal över transaktioner, mellan myndigheter, vilket är en grundförutsättning för upphandlingsskyldighet. Omvänt innebär detta ocksa att användaren i sin tur inte behöver ga ut i offentlig upphandling för att direkt kunna anlita SjöVs rederi för forsknings- och undersökningsändamal. Dock förutsätts att det skrivs in i myndighetsinstruktionerna vilka ataganden som finns. För det fall att den tredje parten är en statlig myndighet från ett annat land, måste bestämmelserna i 10 kap regeringsformen (RF) beaktas. Överenskommelser med andra stater eller mellanstatliga organisationer ska i första hand ingås av regeringen, men denna kan ge en förvaltningsmyndighet i uppdrag att inga internationell överenskommelse under vissa förutsättningar. 1 motiven till regeringsformen (RF, prop. 1973:90 s 360 f; tidigare 3 ) anges att så huvudsakligen kan ske avseende överenskommelser som en svensk förvaltningsmyndighet ingår med motsvarande förvaltningsmyndighet i annat land. Under dylika förhållanden är det SjöVs uppfattning att det inte är aktuellt med offentlig upphandling, då det inte heller i dessa fall är möjligt att ingå civilrättsligt gällande avtal mellan olika stater, utan istället regleras mellanhavanden inom ramen för folkrätten. 1 de fall där en tredje part är ett privaträttsligt subjekt, såväl svensk som utländsk, är det SjöVs uppfattning att brukaren kan ingå ett tjänste- eller hyresavtal med redaren först efter att bestämmelser om offentlig upphandling iakttagits. Redaren som ålagts uppdraget kan inte inom ramen för befintlig rederiverksamhet agera fartygsmäldare och administrera överenskommelser och/eller upphandlingar, oavsett vilken typ av tredje part det rör sig om. Finansiering av avsedd fartygskapacitet Enligt regeringsuppdraget är avsikten att de olika anvandarna helt ska bära alla kostnader för den fartygskapacitet man nyttjar, såväl kapitalkostnader som driftskostnader. Fran brukarnas sida har utredningen erfarit att kostnaderna för fartygstid är sa höga att man i konkurrens med annan verksamhet måste minska den del

17 av forskning och undersökning som är fartygsbunden. Om möjligheten att rikta anslag till specifik verksamhet fortsatt inte finns anser brukarna att kapitalkostnader bör belasta den myndighet som far rederiuppdraget. Den grundläggande inriktningen är att så langt som möjligt basera kostnadsfördelningen pa ekonomiska samband, vilket i detta fall innebär att allokera ut arlig kostnad per far yg till de olika användarna i direkt relation till nyttjande. Förslagsvis tillhandahaller rederiorganisationen en grundläggande infrastruktur för den avsedda verksamheten och användarna betalar en fast dagrat för den tid de nyttjar respektive fartyg. För användarna tillkommer utöver dagrat även kostnad för drivmedel (bunker). En fast dagrat beräknas för varje enskilt fartyg som kan användas i ändamålets verksamhet. För att erhålla en över tiden stabil dagratsnivå är det lämpligt att årligen arbeta med en femårsöversikt. 1 denna femårsöversikt tas hänsyn till kostnader som fördelas proportionerligt ut över fem år, vilket motverkar stora svängningar i respektive fartygs dagrat. Annars finns risk att rederiorganisationen erhåller stora finansiella underskott som inte kan återhämtas. Genom att utgå från en femårsöversikt underlättas även arbetet med att framställa anslagsbegäran för anslagsmyndigheter. Påpekas bör att under en uppstartsperiod (om ett till tre år) ligger ett stort arbete i att finna rätt dagratsnivå per fartyg, vilket ska garantera att alla kostnader för ändamålets verksamhet fördelas ut till hundra procent. När femårsöversikten är framtagen erhålls en definierad årskostnad. Denna årskostnad fördelas på beräknat antal användardagar, vilket genererar en dagrat. Beräknat antal användardagar erhåller rederiorganisationen av rådet, som i sin tur erhåller informationen via underlag från identifierade brukare. Utifrån inlämnade uppgifter gör rådet en planering för ett så optimalt nyttjande av tillgängliga fartygsresurser som möjligt. Följande avsnitt beskriver de olika delar som inkluderas i årskostnaden. Kapital De fartyg som är ämnade att användas inom uppdragets ändamål är alla av varierad storlek och prestanda. Kapitalkostnaden utgöts av avskrivningskostnad och räntor. Avskrivningskostnaden per fartyg är ej konstant utan förändras i samband med att investeringar genomförs, exempelvis i form av anpassning till ny provtagning/verksamhet.

18 Drift Driftkostnad inkluderar personalkostnader, underhåll och drivmedel (bunker). Kostnad för underhåll beräknas inom rederiorganisationen utifrån respektive fartygs underhållssystem och klassningar. Denna information inkluderas också i femårsöversikten. Kostnad för bunker inkluderas ej i respektive fartygs dagrat, tillkommer som kostnad för respektive brukare. Omkostnader Utöver de rörliga kostnaderna kommer rederiet göra ett påslag på en del av rederiets omkostnader motsvarande den arbetsbörda fartygen utgör. Legala förutsättningar samt eventuella behov av avtal och garantier mellan redare och brukare Den myndighet som åläggs redaruppdraget kan inte förpliktiga andra myndigheter att agera pa ett visst sätt, då överenskommelser mellan statliga myndigheter inte kan innehålla påföljd av sadant slag att de skulle kunna prövas och verkställas av domstol. Regeringen kan dock genom inskrivning it ex myndigheters instruktioner formulera handlingsinriktningar för att en myndighet ska agera på ett särskilt sätt. SjöV förordar i syfte att skapa förutsättningar för det nya rederiet att verksamheten kommer till uttryck i tilltänkt redares instruktion. Vidare ska också brukarmyndigheterna åläggas i sina instruktioner att inom ändamålets verksamhet nyttja det rederiets fartyg. Det är vidare SjöV:s uppfattning att det bör framgå i regleringsbreven till de brukare som är avsedda att nyttja rederiets resurser att så bör ske. Något styrmedel bör i vart fall riktas mot brukarna för att garantera en samsyn om samarbetet. Det bör även upprättas överenskommelser som reglerar brukarnas nyttjande av rederiets fartygsresurser. Respektive brukare skickar årligen in till rådet dess behov av fartygsresurser för utförande av uppdrag nästkommande år. När rådet gjort en översyn av behovet ges forslag på fordelning av fartygstid som skickas ut till respektive brukare. Efter överenskommelse om slutlig fördelning för nästkommande ar fastställs denna planering. Fartygen bör försäkras i Kammarkollegiet för att pa sa sätt kunna hantera större haverier utan att det påverkar fartygens dagrat.

19 1 dagsläget har inte akwella faryg full beläggning, vilket möjliggör uthyrning av fartygstid till extern part, till marknadsmässiga prker. Eventuell vinst ska komma miljöövervaknings- och forskningsenheterna till del. Ägaransvar mellan myndigheter 1 uppdraget nämns särskilt att Sjö[artsverket ska utreda hur ägaransvaret för fartyget Skagerak som ägs och disponeras av Göteborgs Universitet (OU) kan tas över av Sjöfartsverket. OU är en förvaltningsmyndighet och tillhör saledes samma juridiska person som SjöV, vilket innebär att det bör räcka med ett regeringsbeslut för att flytta ägaransvaret. Ett förbehåll måste dock göras för att det kan finnas specialreglering avseende fartygets tillkomst, eventuella anslag och syfte, som skulle kunna innebära att ägaransvaret endast kan överföras genom ett riksdagsbeslut. OU har projekterat för ett nytt fartyg som ska ersätta Skagerak, vilket SjöV ställer sig positiva till. Vid ett eventuellt övertagande av det nya fartyget kommer principen om att kostnader belastar brukarna att tillämpas.

20 Slutsats Utredningen har genomgaende fokuserat på att, genom samråd med brukarna av fartygsresurser för undersökningsverksamhet samt resurshållarna, identifiera de alternativ som finns, saväl kortsiktiga som långsiktiga. För att na fram till en sammanhållen slutsats presenteras först i korthet brukarnas positioner: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Det optimala för SMHI och SLU är ett gemensamt fartyg anpassat för deras kombinerade verksamheter. Alternativen är att ett nytt fartyg byggs speciellt för SMHIs och SLUs behov eller nyttjande av befintligt KBV-fartyg i 001-serien som anpassas efter verksamheternas behov. Av de undersökta fartyg finns inget befintligt fartyg som är lämpligt; några har kapacitet, men finns geografiskt otillgängliga. Danska Dana har tidsmässigt ingen kapacitet. KBVOO1-003 skulle kunna anpassas för SLUs verksamhet, förutsatt att KBV kan kombinera detta med sitt myndighetsuppdrag och fartyget möta kraven för fiskeriundersökningar. Det förutsätter ocksa att ett fartyg med delvis permanent monterad utrustning kan avsättas för detta ändamål. Sveriges Lantbruksuniversitet Det optimala för SMHI och SLU är ett gemensamt fartyg anpassat för deras kombinerade verksamheter, alternativt byggs ett nytt fartyg speciellt för SMHIs och SLUs behov eller ett befintligt KBV-fartyg i 001-serien som anpassas efter verksamheterna. Av de undersökta fartygen finns ett som är lämpligt (Dana), medan övriga finns geografiskt otillgängliga. En fortsatt samordning med danska Dana är en lämplig lösning om avtal kan skrivas på lång sikt. Nackdelen är ett lägre mått av flexibilitet; det kan finnas risk att DK ser behov att öka på sin fartygstid pa Dana, och då finns ingen garanterad resurs. Det innebär ocksa att SMHI och SLU inte kan samordna sina verksamheter gemensamt. Stockholms Universitet För SUs undersökningsverksamhet är det optimala ett fartyg i det samlade rederiet som nyttjas gemensamt med UmU, vilket

Stöd till nationellt rederi

Stöd till nationellt rederi Remissvar Ärende 0108-09-02314 N2009/9194/TE 2010-04- 29 Dnr 20/10 Näringsdepartementet Transportenheten Magnus Oldenburg 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverkets Förslag till organisation avseende statens forsknings-

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum (UMF) Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund Umeå marina forskningscentrum (UMF) inrättades 1989 vid Umeå universitet,

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08

Läs mer

FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG

FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG 2009-11-26 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AVSEENDE STATENS FORSKNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSFARTYG Datum: 2009-11-26 Vår beteckning:

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund UMF inrättades 1989 vid Umeå universitet, samtidigt som motsvarande centra

Läs mer

Printed for Umeå universitet

Printed for Umeå universitet <Umea.Universitet@adm.umu.se> barbro.nordskar@enterprise.ministry.se, 12:30 2010-02-05, Remiss från Näringsdepar... Printed for Umeå universitet Page 1 of 1 2010-02-08 To: umea.universitet@diarie.umu.se

Läs mer

Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48)

Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48) 2008-08-29 Vår ref: 2008/1269/184 Er ref: M2008/2089/Na Miljödepartementet Enheten för naturresurser 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48) Sammanfattning SMHI

Läs mer

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-15 N2013/1260/ENT Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi

LOTSSTRATEGI den 22 februari 2012. Lotsstrategi Lotsstrategi Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING SGU, Dnr 03-1463/2004 SJÖFARTSVERKET SJÖV, Dnr 1301-04-03182 Parter: Ramöverenskommelse om samverkan mellan Sveriges geologiska undersökning och Sjöfartsverket Sveriges

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27)

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-06-05 Dnr 296/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) N2012/2150/TE Sammanfattning

Läs mer

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos För ett uthålligt fiske! Trålsättning U/F Argos är det ena av Fiskeriverkets större forskningsfartyg (det andra är U/F Ancylus). Argos har en central roll i

Läs mer

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50 Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se

Läs mer

Utvärdering av K-märkta fartyg

Utvärdering av K-märkta fartyg Sjöhistoriska museet Kulturarvsenheten RAPPORT Datum Utvärdering av K-märkta fartyg 1. Fartygets namn och signal Fritextsvaren är här med självklarhet olika för alla de fartyg som skickat in enkätsvaren.

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117

Kommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117 Kommittédirektiv Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration Dir. 2010:117 Beslut vid regeringssammanträde den 4 november 2010 Sammanfattning För att öka effektiviteten

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

YTTRANDE Dnr SU

YTTRANDE Dnr SU 1(6) YTTRANDE 2010-09-20 Dnr SU 302-2017-10 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm M2010/3188/R Remiss: Förslag till genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter Dir. 2012:7 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift

Läs mer

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-10-01 Diarienummer 07734/15 Stadsmiljö Karolina Källstrand Telefon 031-368 38 78 E-post: karolina.kallstrand@miljo.goteborg.se Yttrande till Miljö- och energidepartementet

Läs mer

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet)

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet) Regeringsbeslut IV:5 2011-03-31 S2011/3603/SFÖ (delvis) Socialdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Uppdrag att ta fram ett samlat underlag om myndigheternas service i samverkan Regeringens

Läs mer

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009 Kommittédirektiv Havsplanering i svenska vatten Dir. 2009:109 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till hur en reformerad fysisk planering

Läs mer

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet 2008-02-26 Vår ref: 2008/259/184 Er ref: M2008/413/H Miljödepartementet Enheten för hållbar utveckling 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet Nedan följer

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Hanteringen av gemensamma undervisningslokaler

Hanteringen av gemensamma undervisningslokaler PM Y 2015/4 2015-12-08 Området för infrastrukturstöd Dan Ekstrand Universitetsdirektör Jörgen Tholin Hanteringen av gemensamma undervisningslokaler Bakgrund I utredningen av Göteborgs universitets lokalkostnader

Läs mer

Säkerheten på passagerarfartyg som används på inrikes resor och som

Säkerheten på passagerarfartyg som används på inrikes resor och som 1 (6) Utfärdad: 26.6.2014 Träder i kraft: 1.8.2014 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), 15 3 mom. och 18 1 mom. Genomförd EU-lagstiftning:

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättande av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur. Dir. 2013:15. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013

Kommittédirektiv. Inrättande av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur. Dir. 2013:15. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Kommittédirektiv Inrättande av en ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur Dir. 2013:15 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och genomföra

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Fiskeriutskottet 2016/0192(NLE) 19.9.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge

Läs mer

Nationell metodstudie för insamlingstekniker för grunda vatten i Sveriges kustzon, insjöar och vattendrag. Magnus Wallhagen

Nationell metodstudie för insamlingstekniker för grunda vatten i Sveriges kustzon, insjöar och vattendrag. Magnus Wallhagen Nationell metodstudie för insamlingstekniker för grunda vatten i Sveriges kustzon, insjöar och vattendrag Magnus Wallhagen Sjöfartsverkets kärnverksamheter UPPDRAG ENLIGT INSTRUKTIONEN Lotsning Farledshållning

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur

Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur - Avstamp och målsättning Sven Stafström - Ny hantering fr.o.m. 2015 Elin Swedenborg - Principerna för utlysning och beredning 2015 Juni Palmgren - Diskussion

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

Kommittédirektiv. Investeringsplanering för försvarsmateriel. Dir. 2013:52. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013

Kommittédirektiv. Investeringsplanering för försvarsmateriel. Dir. 2013:52. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013 Kommittédirektiv Investeringsplanering för försvarsmateriel Dir. 2013:52 Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en ändrad process för hur regeringen

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

7 Fartyg för forskning och miljöundersökningar

7 Fartyg för forskning och miljöundersökningar 7 Fartyg för forskning och miljöundersökningar Förslag Jag föreslår att fartyg som används inom marin miljöövervakning, kartläggning och forskning samlas inom en organisation. I ett första steg ska fartyg

Läs mer

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten 1 (8) Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten I juli 2015 skickade Livsmedelsverket ut en remiss med förslag till ändring

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) ER REFERENS: N2016/00179/TIF Näringsdepartementet 106 47 Stockholm Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Kommittédirektiv. Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Dir. 2008:25. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008

Kommittédirektiv. Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Dir. 2008:25. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008 Kommittédirektiv Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen Dir. 2008:25 Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42 Kommittédirektiv Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt Dir. 2017:42 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra

Läs mer

Terrestra forskningsstationer i Sverige. Kjell Danell, SLU, Umeå

Terrestra forskningsstationer i Sverige. Kjell Danell, SLU, Umeå Terrestra forskningsstationer i Sverige Kjell Danell, SLU, Umeå Mitt uppdrag Forskningsstationer och annan infrastruktur för fältbaserad terrester forskning (inkl. limnologi). Ge möjligheter till nationell

Läs mer

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS

Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.

Läs mer

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Lisa Emelia Svensson Havs- och vattenambassadör @EmeliaLisa Diskussionspunkter Vatten - en internationell utblick Nationellt och EU perspektiv Dricksvattenutredningen

Läs mer

Regional satsning på vuxnas lärande

Regional satsning på vuxnas lärande PM 2008-11-18 Förslag till Regional satsning på vuxnas lärande Bakgrund och motiv Den arbetsgrupp som tillsatts för att på Utbildningsgruppens uppdrag ta fram ett underlag som ger möjlighet för Utbildningsgruppen

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20). R-2006/0355 Stockholm den 8 juni 2006 Till Finansdepartementet Fi 2006/1167 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? - Genomfört regeringsuppdrag - vidare arbete med detta - -> regeringsuppdrag 2016 - utblick mot framtiden Elisabeth Sahlsten elisabeth.sahlsten@havochvatten.se

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Hydrotekniska Sällskapet 25 januari 2011 Björn Risinger Särskild utredare En myndighet för havs- och vattenmiljö - utgångspunkter SOU 2010:8 Helhetssyn

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

SVENSKA STATEN OCH REGION SKÅNE AVTAL AVSEENDE INVESTERING I EUROPEAN SPALLATION SOURCE [DATUM]

SVENSKA STATEN OCH REGION SKÅNE AVTAL AVSEENDE INVESTERING I EUROPEAN SPALLATION SOURCE [DATUM] SVENSKA STATEN OCH REGION SKÅNE AVTAL AVSEENDE INVESTERING I EUROPEAN SPALLATION SOURCE [DATUM] AVTAL AVSEENDE INVESTERING I EUROPEAN SPALLATION SOURCE Detta avtal har denna dag träffats mellan (A) (B)

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Uppförande av kulturhus och bostadshus samt ianspråktagande av befintligt garage på Messingen jämte försäljning av Vilunda Parkering AB (KS/2013:364)

Uppförande av kulturhus och bostadshus samt ianspråktagande av befintligt garage på Messingen jämte försäljning av Vilunda Parkering AB (KS/2013:364) Kommunfullmäktige 2013-10-28 31 11 Uppförande av kulturhus och bostadshus samt ianspråktagande av befintligt garage på Messingen jämte försäljning av Vilunda Parkering AB (KS/2013:364) Ärendebeskrivning

Läs mer

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 31.5.2012 2011/0380(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet till fiskeriutskottet

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda Project Transparense Juni 2015 Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om Avtal om energiprestanda II. Processen från projektidentifiering

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:3)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2014:3) REGERINGSRAPPORT 1 (5) Hanteringsklass: Öppen 2014-11-14 Dnr 2014/1543 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Uppdrag att göra en genomgång av regelverk m.m. i syfte att minska den administrativa bördan för företag

Uppdrag att göra en genomgång av regelverk m.m. i syfte att minska den administrativa bördan för företag 1 (6) Föreskriftsenheten Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Kristina Nilsson, 011-19 14 71 2003-10-20 N2003/6613/IR Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag att göra

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Tjänsteskrivelse 2013-10-28

Tjänsteskrivelse 2013-10-28 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum 2013-10-28 Vår referens Ann Rubin Planeringssekreterare ann.rubin@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag på modell för biståndsbeslut i tid gällande serviceinsatser

Läs mer

Dnr M2016/01073/R

Dnr M2016/01073/R Remiss 2016-04-15 Dnr M2016/01073/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Anna Berglund Telefon 08-405 49 58 E-post anna.berglund@regeringskansliet.se Informationsansvar enligt det s.k. Inspiredirektivet;

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Genomförandebeslut ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Genomförandebeslut ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus 1 (2) FÖRSLAG 2013:18 LS 1208-1023 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Genomförandebeslut ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Delårsrapport 2014 Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773 Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

Lösningar för en bättre arbetsvardag

Lösningar för en bättre arbetsvardag Lösningar för en bättre arbetsvardag Effektivare, tryggare och roligare Effectplan tar organisationen från en konventionell budget till en verksamhetsplanering där ni arbetar med rullande och aktivitetsbaserade

Läs mer

Bilaga 1. Ansökningars struktur och innehåll

Bilaga 1. Ansökningars struktur och innehåll Bilaga 1. Ansökningars struktur och innehåll Ansökningarna skall ha den struktur som beskrivs nedan. Om den information som skall lämnas i olika avsnitt är alltför omfångsrik skall sökanden även tillhandahålla

Läs mer

Samrådssvar från Transportstyrelsen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt

Samrådssvar från Transportstyrelsen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Transportstyrelsen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Inhyrning av idrottshall på Skansbrogatan 5B, Folksamhuset

Inhyrning av idrottshall på Skansbrogatan 5B, Folksamhuset Idrottsförvaltningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-09-04 IDN 2014-09-23 Handläggare Jan Sågström Telefon: 508 26 238 Till Idrottsnämnden Inhyrning av idrottshall på Skansbrogatan 5B, Folksamhuset Genomförandebeslut

Läs mer

Verkställighet avseende tillbyggnad inom spårdepå Högdalen, etapp 1.

Verkställighet avseende tillbyggnad inom spårdepå Högdalen, etapp 1. 1(5) Program och Upphandling Handläggare Peter Torndal 08-6863627 peter.torndal@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-24 Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 8 Diarienummer SL 2014-0453 Infosäk. klass K2 (Känslig)

Läs mer

Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF)

Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF) LÄGESRAPPORT 1 (5) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF) Försäkringskassan har genom regeringsbeslut

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer