Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- och omsorgsboende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- och omsorgsboende"

Transkript

1 Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- och omsorgsboende

2 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Utemiljöns betydelse. för hälsan... 3 Äldre människors. utevistelse... 3 Tillgänglighet... 4 Ute och inne... 4 Mental och fysisk tillgänglighet... 4 Personal... 4 En god utemiljö... 4 Trygghet och säkerhet... 4 Överblick och orienterbarhet... 4 Mänsklig skala... 5 Igenkänning/hemlikhet... 5 Mötesplatser och evenemang... 5 Utsikt, vyer... 5 Årstidsvariation... 5 Ljud och frisk luft... 5 Fysisk aktivitet... 5 Vatten... 5 Omgärdade platser och rumslighet... 5 Sittplatser... 5 Utflykt, äta ute... 5 Demenssjuka människors utemiljö... 6 Trygghet, sinnestimulering,... 6 orienterbarhet och tydlighet... 6 Odling och trädgårdsarbete... 6 Gestaltningsprogram... 7 Markbeläggning... 7 Lämpliga markbeläggningar... 7 Acceptabla markbeläggningar... 7 Olämpliga markbeläggningar... 7 Entrèer... 7 Gångvägar... 8 Sittplatser... 8 Trappor och ramper... 8 Grindar och balkongdörrar... 8 Utrustning... 8 Belysning... 8 Ledstång, räcke, barr och uppresningsstöd... 8 Odling... 8 Vatten... 8 Skyltar... 8 Rökruta... 8 Växtbäddar... 8 Växtmaterial... 9 Skötsel... 9 Referenser... 9 Goda exempel Två upprustningsförslag Riddarsporren 21, Norrtullsgatan 21 LM, Stockholm Hornsgatan , Stockholm Växtmateriallista Förord Detta program för gårdar vid äldreboenden är framtaget i ett projekt finansierat genom regeringens satsning på Teknik för äldre. Teknik för äldre pågår under en treårsperiod och samordnas av Hjälpmedelsinstitutet. Satsningen på Teknik för Äldre ska stödja utvecklingsprocesser med målet att ge äldre personer bättre tillgång till funktionella och säkra produkter och tjänster där teknik underlättar olika aktiviteter i vardagen. Den ursprungliga idén till projektet grundades i att det inom Micasa Fastigheter fanns ett behov av att få en samlad kunskap om hur tillgängliga och hälsobefrämjande gårdar bör utformas. Ett program med förslag på innehåll och utformning sågs som värdefull då många av Micasa Fastigheters gårdar nu står inför omfattande upprustningar. Programmet har arbetats fram i projektet Trygg utevistelse vid äldreboenden under våren 2008 med slutdatum 30 juni Programmet ska vara ett verktyg och hjälpmedel för kommuner och fastighetsägare vid upprustning/nybyggnad av gårdar. Dialog har förts med Micasa Fastigheters referensgrupper för funktionshindrade och pensionärer samt med personal vid två vård- och omsorgsboenden som ägs och förvaltas av Micasa Fastigheter. Nätverket för äldres boende i Stockholm bestående av representanter från Blomsterfonden, SKB, Familjebostäder, Svenska Bostäder, Stockholmshem, Äldreförvaltningen (Stockholms Stad), Hjälpmedelsinstitutet, HBV och SABO har i projektets inledningsskede bidragit med förslag och synpunkter. Movium som är en del av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har hållit i en kunskapsdag med föreläsningar samt studiebesök vid hälsoträdgården vid Ribbingska sjukhemmet i Lund och terapiträdgården i Alnarp. Projektgruppen har också besökt Solberga äldreboende i Älvsjö stadsdelsförvaltning för att ta del av det gårdsprojekt som genomförts tillsammans med Movium. För sammanställning och utformning av program och gestaltning har landskapsarkitekter vid Novamark AB anlitats. September 2008 Micasa Fastigheter i Stockholm AB

3 Utemiljöns betydelse för hälsan Vi upplever verkligheten med våra sinnen. I naturen aktiveras sinnena, vi känner doften av tallbarr, ljudet av vinden i aspens löv, en varm vind mot kinden eller kallt regn på huden. Den fysiska miljön är det första som formar barnets uppfattning om världen och vi tar in den via sinnena. Först senare utvecklas det kognitiva tänkandet med språk och symboliskt tänkande. I och med det formar inte sinnena vår uppfattning i lika hög grad och vi antar ett mer abstrakt förhållningssätt till omvärlden. De tidiga starka sinnesupplevelserna förläggs alltmer i det inre hos individen och blir en del av hennes identitet. Barndomsminnen är ofta förlagda utomhus och när vi som vuxna söker rekreation och välbefinnande så återknyter vi till dessa platser. Vår förmåga att välja bra livsmiljöer har varit väsentlig för människans överlevnad och utveckling. Vi har förmågan att snabbt undersöka omgivningen och sedan göra en bedömning huruvida det är en god miljö eller inte. Forskare som Kaplan & Kaplan menar att vi föredrar vissa naturmiljöer och att dessa gynnar vår återhämtning. I människans utvecklingsbegynnelse var savannen vår levnadsmiljö. I den har man överblick över öppna gräsytor med skyddande och skuggande träd och buskar. Vi föredrar fortfarande liknande naturmiljöer, t ex kulturlandskapet med sina ängar och hagar samt landskapsparker med stora träd och böljande klippta gräsmattor. Kaplan & Kaplan menar vidare att människan har två olika typer av uppmärksamhet. Dels den riktade koncentrationen, som är mentalt krävande och därför en begränsad resurs, dels den spontana uppmärksamheten som inte tar på krafterna och därmed är obegränsad. Forskare som Kaplan och Kaplan menar att vid t ex skrivbordsarbete, bilkörning och vistelse i staden behövs den riktade koncentrationen, där vi sorterar bort information och gör bedömningar, vilket är tröttande. Den riktade koncentrationen behövs också för att hantera buller, värk och sorg. I naturen behöver vi endast den spontana koncentrationen som inte är energikrävande eftersom naturen är välkänd. Där kan vi hantera de flesta intrycken med vår spontana uppmärksamhet, våra sinnen stimuleras utan att det tar på krafterna samtidigt som vi får tid till vila, reflektion och därmed återhämtning. Grönska i anslutning till boende Äldre människors utevistelse Inledning Utevistelse och naturupplevelser har stor betydelse för människors välbefinnande. Det minskar stress, sänker blodtrycket, ökar koordination och muskelstyrka, stimulerar fantasin och har en läkande och lugnande effekt. Mer och mer börjar en god utemiljö ses som en tillgång som höjer människor livskvalitet. Närheten till natur och parker är dock avgörande för möjligheten till utevistelse. För äldre och människor med nedsatt funktionsförmåga är tillgängligheten begränsad och därför blir närmiljön och framför allt bostadsgården mycket viktig som plats för rekreation, aktivitet, samvaro och vila. Gården ska kunna vara den utemiljö som inte är lika tillgänglig: torget, trädgården, skogen och parken. För äldre personer och personer med nedsatt funktionsförmåga är det extra viktigt att den yttre miljön är trygg, tillgänglig och orienterbar. Detta program är tänkt att dra upp riktlinjer för att säkerställa en god utemiljö kring äldre- & omsorgsboende. Genom en specifik teknisk standard Äldre personer prioriterar utevistelse högt, främst i form av promenader. Man vill också gärna ha platser där man kan möta andra och samtidigt få en naturupplevelse. Många hindras av en dåligt anpassad utemiljö. Väder och brist på sällskap är också avgörande faktorer för om man går ut. När människor flyttar till vård- och omsorgsboenden minskar ofta individens valfrihet, främst på grund av funktionshinder. Ju mer specifik en vårdmiljö är, desto mer olik blir den det gamla livet. Risken finns att man tappar sina vanor och överlåter allt mer åt personalen. Att själv kunna välja: välja att gå ut, välja att gå in, välja plats att sitta på, ensam eller i sällskap, är viktigt för livskvaliteten. Möjligheten att välja gör att man kan behålla sin personlighet och sin integritet. En väl utformad utemiljö ger en naturlig rytm och variation över året när den följer årstidernas växlingar. Den kan väcka positiva minnen till liv och bli en länk till tidigare stadier av livet och då fungera som en tillfällig flykt från en svår situation. Den ger också möjlighet till sociala kontakter och till fysisk aktivitet. Det kan vara lättare att koppla av utomhus eftersom miljön är kravlös och neutral. Att påta i jorden känns meningsfullt samtidigt som det fyller en funktion: att ta hand om liv. Genom att skaoch genom gestaltning kan man undanröja de fysiska och psykologiska hindren för utevistelse och göra utemiljön lockande. Därmed underlättas utevistelsen, livskvaliteten höjs och hälsan främjas. Utemiljön är en viktig del av vårdmiljön. Programmet består av två delar, en kunskapsdel och ett gestaltningsprogram. Gestaltningsprogrammet samlar de viktigaste gestaltningsprinciperna för vad en utemiljö bör innehålla, t ex upplevelse, aktivitet, variation och naturupplevelse samt en teknisk standard där markbeläggning, möbler, belysning och annan utrustning redovisas. Goda exempel visas upp samt förslag på upprustning av två befintliga gårdar med olika förutsättningar. Förhoppningen är att detta program ska uppmuntra ansvariga och personal att se utemiljön inte bara som ett positivt inslag utan en tillgång i verksamheten och bli en självklar del av arbetet. Syftet är att gården blir ett uterum för de boende och kanske ett arbetsrum för personalen. pa och skydda liv känner vi oss behövda vilket är bra för självkänslan. I utemiljön kan man också få utlopp för sitt fysiska behov av att röra på sig. Den ger möjligheter till variation, sociala kontakter och aktiviteter. Det kan också vara lättare att få sin privata sfär och upplevelse på egna villkor. Gården kan vara både en social mötesplats och en privat plats för upplevelser, både offentlig och privat samtidigt. Gården som uterum 3

4 Tillgänglighet Hindren för utevistelse är psykologiska, fysiska och organisatoriska. Det största psykologiska hindret är otrygghet. Otryggheten kan gälla okända människor och miljöer, rädsla för olycksfall och brott, att inte kunna hitta hem eller att inte orka hela vägen tillbaka. Dåligt väder, få sittplatser, inga sittplatser i skuggan eller i blåsiga och kalla lägen, buller, rökning, otydliga gångbanor är andra psykologiska hinder som gör att gården inte upplevs som tillgänglig. Fysiska hinder kan vara svårtillgänglighet och avstånd, dålig skötsel eller utebliven snöröjning. De organisatoriska hindren är bristande assistens, resurser och rutiner i vård- och omsorgssammanhang. Balkongen som mellanrum Fototapet av björkskog Ute och inne Genom att skapa mellanrum mellan ute och inne kan man eliminera en del av de psykologiska och fysiska hindren. Redan i husets entré kan gården visas genom glasade partier. Det ger också foajén luftighet och öppenhet. Om man kan se gården och den är inbjudande och spännande, så lockas man ut. Ett mellanrum mellan ute och inne, gård och byggnad kan vara balkongen, en glasad påbyggnad, en altan, terrass eller ett lusthus. En lägsta ambitionsnivå är att kunna betrakta utomhusmiljön inifrån genom ett fönster i sitt rum eller lägenhet. Fönstren bör ha låg bröstning så att man kan betrakta gården sittande. Det är otroligt värdefullt för en person som inte kan komma ut att ändå kunna följa livet, människorna och naturens växlingar från sitt fönster. En balkong är ett annat mellanrum mellan ute och inne, det är bekant och tryggt samtidigt som det finns närhet till toalett och hjälp om man behöver. Balkongen bör ha en bred utgång, balkonggolv i nivå med innegolv och markis för möjlighet till skugga. En inglasning förlänger tids-perioden man kan vistas där. I många vård- och omsorgsboenden är korridorerna fönsterlösa vilket är olyckligt eftersom de boende tillbringar en stor del av sin vardag där promenerande. Om möjlighet finns bör korridorer ha fönster. I ändarna bör det finnas fönster med låg bröstning eller franska balkonger. Väggar kan tapetseras med fototapet med naturmotiv som ett sätt att få in grönska. Förhoppningsvis så kommer man i framtidens vård- och omsorgsboende starkare koppla ihop inneoch utemiljön redan i planering och projektering av byggnad och gård. Ett annat exempel på mellanrum mellan ute och inne är det inglasade gemensamma vistelserummet eller matsalen. Här kan man göra glasväggen ut mot gården med låg bröstning och helt öppningsbar så att ljus, vind, doft och temperatur kommer in. För att ytterligare förstärka kopplingen med gården kan det glasade rummet möbleras med växter och dekorationer med växttema. Altaner eller terrasser ger de boende en vistelseplats i direkt anslutning till byggnaden vilket skapar trygghet. Om det är en höjdskillnad mot omgivande mark eller om det är i anslutning till ett demensboende bör staket eller räcken användas. Mental och fysisk tillgänglighet Om miljön är tillgänglig så ökar möjligheterna till socialisering, rörlighet och oberoende för den som är funktionshindrad. Den byggda miljön ska vara utformad så att alla människor kan röra sig, vistas och använda den på lika villkor. Om miljön är tillgänglig är ingen funktionshindrad. Den mentala tillgängligheten handlar om flera saker. Gården bör vara visuellt tillgänglig, man ska märka och förstå att det finns en trädgård som kan användas dels när man kommer till byggnaden, dels när man rör sig i den. Det är viktigt att gården upplevs trygg och säker och samtidigt är lockande och inbjudande. Orienterbarheten, d v s hur lätt det är att förstå hur man tar sig till en plats, är viktig både för den psykologiska och fysiska tillgängligheten. Dålig orienterbarhet skapar otrygghet och kan ge upphov till fysisk trötthet. Den fysiska tillgängligheten handlar konkret om möjligheten att kunna ta sig ut på gården och hur lätt det där är att ta sig fram, sätta och resa sig. Hinder kan vara trappor, nivåskillnader, kraftiga lutningar samt för långa avstånd, bristande skötsel eller utebliven snöröjning. Andra hinder är gångvägar och vistelseytor med olämpliga markbeläggningar (som t ex grusytor, kullersten, gatsten eller dåligt lagda plattytor) eller att gräsytor är tröga att köra med rullstol eller rullator på utan hjälp. För en demensjuk person kan mörka möbler och utrustning uppfattas som hinder. När det saknas ledstråk längs promenadslingan är det svårt att ta sig fram för en synskadad person. Personal För att engagera personalen är det viktigt att erbjuda fortbildning. Dessutom finns det möjlighet för personalen att avsätta tid till utevistelse ifall den äldre tilldelats detta genom kommunens bistånd. Fortbildningen ska inte handla främst om skötsel eller växtlära utan mer om att få igång egna reflektioner över naturen, gården, växterna, upplevelse och sinnen. Det uppmuntrar till att se utemiljön som en tillgång i verksamheten, ett arbetsrum. Gårdarnas utformning och skötsel ska dock inte behöva vara beroende av om finns eldsjälar i personalen, även om det är ett enormt plus. En god utemiljö Det är inte så stora skillnader på vad vi människor vill ha ut av vår utevistelse. Vi vill röra på oss, få frisk luft, se träd och blommor, höra fåglar och vindens sus i lövkronorna, se fjärilar och andra djur, känna vinden och temperaturen. Utemiljön bör erbjuda lugna, skyddade platser med utsikt och blickfång. Det bör finnas platser i avskildhet och platser där man kan träffa andra människor. Innemiljön har ofta självskrivna sociala koder men i trädgården är det informellare och spontanare. Rätt utformad blir gården ett uterum, en förlängning av bostaden. En soffa vid en vacker plats ger en anledning till och ett naturligt mål för promenaden eller utflykten. En god utemiljö bör ha överblick, vara hemlik och inte för tillrättalagd, då känner man sig inte hemma. Vidare bör det finnas möjlighet att kunna ta emot besökare utifrån och ordna aktiviteter. Orienterbarhet, tydliga skyltar, möbler på korrekt höjd med arm- och ryggstöd samt bra belysning är andra viktiga delar. Det gröna rummet Trygghet och säkerhet Gården ska kännas trygg och säker. Markbeläggningen ska vara halk- och snubbelfri, obehöriga ska inte ha tillträde, höga buskage bör undvikas och belysningen ska ge ett bra ljus. Vidare ska det finnas sittplatser med jämna mellanrum så att det finns möjlighet till vila. Överblick och orienterbarhet Många har en oro att inte hitta hem igen och att inte hitta platser för att kunna vila. I en väl utformad utemiljö får man snabbt överblick, förstår funktionerna och greppar sammanhangen och känner sig därmed trygg. För att kunna bedöma om man kan gå ut är det viktigt att få överblick och att kunna orientera sig. Man kan få ledning genom landmärken som t ex en flaggstång, ett speciellt träd, ett lusthus, en rosenbåge, urnor med blommor i starka färger, ett vattenspel eller en skulptur. Entréerna in till huset ska också vara tydligt markerade. Olika karaktärer

5 på gården gör att sambanden mellan rummen blir tydligare. Promenadslingan bör inte ha avstickare som inte leder någonstans. Mänsklig skala Träd, buskar, pergolor, spaljéer, plank, regnskydd, vindskydd och lusthus hjälper till att ta ner den stora skillnaden i skala mellan hus och människa. De mindre uterummen i det stora uterummet ska kännas trivsamma i storlek. Igenkänning/hemlikhet Miljön i äldreboenden får gärna påminna om bekanta miljöer, miljöer från den tid då man var aktiv. Det välkända kan göra att personer med stort vårdbehov lever upp, återfinner sin identitet och får tillbaka sin självkänsla. Utemiljön ska kännas hemlik, vara tillåtande och inte för perfekt. Igenkänning skapar tillhörighet och trivsel. Naturtyper, växter och föremål som vi känner igen fångar vårt intresse och ger trygghet. Ur ett jämställdhetsperspektiv bör det finnas föremål som både män och kvinnor kan associera till. Mötesplatser och evenemang Öppna, stora platser är viktiga som mötesplatser och för större aktiviteter. Det bör finnas en större gräsyta men också en större hårdgjord yta. Dessa platser är också lämpliga för placering av julgran, majstång och flaggstång. Vid större evenemang som midsommarfirande, vårfirande, konserter, teater, ljusfester och adventseller nyårsfirande, är gården en naturlig plats, förutsatt att vädret tillåter. Utsikt Utsikt, vyer Att ha utsikt värderas högt, gärna med utblick över vatten eller öppna ytor. Att kunna lyfta blicken och titta lite längre bort är vilsamt. Här har de flesta gårdar tyvärr en begränsning p g a sin storlek. Vid gestaltningen bör man utnyttja möjligheterna till att skapa vyer, även i mindre skala. Årstidsvariation Människor föredrar en variation vad gäller biotoper och topografi samt en rikedom av växt- och djurarter. Gården bör ha olika karaktärer med en omväxling i växter och material, ljus och skugga, öppet och slutet. Utemiljön bör spegla årstiderna och ge vårblomning, färggrann blomsterprakt på sommaren, höstfärger och vintergrönska. Ljud och frisk luft Gården bör om möjligt vara fri från störningar som buller, rök eller matos. Den bör istället erbjuda ljudet av fågelkvitter, porlande vatten, knastret från fotsteg i grus, ljudet från smattrande regndroppar och vindens sus i lövverket. Genom att sätta upp fågelholkar och fågelbord lockar man småfåglar till gården. Buller från ventilation och biltrafik bör ses över och rökrutan ska inte placeras nära entréer och sittplatser. Fysisk aktivitet Genom att variera underlaget och lutningarna kan man skapa ytor för rehabilitering och fysisk träning. Gångarna kan ha olika ytskikt för att träna balans och minne, t ex av blomsteräng, mossa, grus eller bark. En barr kan placeras mellan planteringslådor så att man kan träna samtidigt som man njuter av blomsterprakten. Uppresningsstöd kan placeras vid pergolor, soffor och på planteringslådor för att underlätta och uppmuntra till fysisk aktivitet. En promenadslinga lockar människor att röra sig runt gården. Damm Vatten Tillgång till vatten och lummighet är det som uppskattas mest, kanske för att vatten är nödvändigt för människans överlevnad. Ett porlande vatten betyder att det är friskt och drickbart så därför är det ljudet lugnande och vi tycker att solstrålarnas glitter i vatt- net är vackert. Att dra handen i vattnet aktiverar flera sinnen: känsel, hörsel och temperatur. Vatten kan väcka associationer och minnen från tidigare besökta platser samtidigt som det skapar en lugn men ändå livgivande stämning. Gården bör ha någon form av vattenspel, antingen i form av en damm, fontän eller ett kar med en pump. De boende kan uppmuntras att vattna växterna genom att vattentunnor och vattenkannor står lättillgängligt. Det bör också finnas gott om lättåtkomliga vattenutkast. Omgärdad sittplats Omgärdade platser och rumslighet En omgärdad plats känns skyddad och därmed trygg. Människan har en lång tradition av omgärdade platser: från oaser i mellanöstern under biblisk tid till medeltidens hortus conclusus, där trädgården var skyddad från den omgivande vilda naturen med murar eller stängsel. Genom att avskärma mot den omgivning som upplevs störande skapas ett lugn. Avskärmningen kan ske genom bersåer, pergolor, lövtak, häckar, staket, murar, plank, träd, buskar och höga perenner. Tillfälliga avskärmningar i form av mobila skärmar med textil kan användas för att dela in en gård eller dela på olika sällskap. Utemiljön ska erbjuda slutna och öppna, avskilda och gemensamma samt lugna och livliga rum. Detta underlättar både orienterbarhet och ger variation i upplevelsen. Avskilda och gemensamma platser Sittplatser Det är viktigt med många sittplatser, både för avskildhet och för umgänge, i sol och skugga samt i vindskyddat läge. Det bör finnas fasta och lösa möbler. Soffor kan gärna placeras i grupper så att man kan bilda större sällskap om man vill. Lösa, inte för tunga möbler och parasoll (helst med vev) på gräsmattan inbjuder till ommöblering efter väder och solinstrålning samt gruppens storlek. Runda trädbänkar kring träd ger skugga och skydd. Sittplatserna får gärna finnas nära byggnaden och utgångarna så att det känns tryggt, är vindskyddat och nära till toalett. Det är också viktigt att det finns platser som är insynsskyddade. På gården bör det finnas platser för både boende, anhöriga och personal. För de anhöriga kan sittplatserna vara en informell plats att träffa andra anhöriga på och utbyta tankar och erfarenheter med. Större uteplatser placeras gärna i söder- eller västerläge. Infravärme och bra belysning gör att även uteplatser i ett skuggigt och mörkt läge kan användas. Utflykt, äta ute På flera äldreboenden finns möjlighet att ta med sig en kaffekorg ut på gården när exempelvis anhöriga kommer på besök. När man utformar gården bör man underlätta för de boende att kunna sitta ute och äta sin lunch eller middag eller bara inta sitt eftermiddagskaffe. Små bersåer är lagom stora för att rymma ett litet sällskap och är ofta ett önskemål från både boende, personal och anhöriga. Gården får gärna ha fruktträd och bärbuskar att plocka själv och äta. Man ska även kunna plocka med sig en liten bukett av sommarblommor in.

6 Demenssjuka människors utemiljö det enklare att hitta. Särskilt viktigt är det att markera dörren tillbaka in i byggnaden. Flaggstång, träd, större solitärbuskar, stora stenar, pergolor eller lusthus fungerar som orienteringspunkter. Tillgänglig kompost Odling och trädgårdsarbete Platser för odling kan ordnas i upphöjda planteringslådor med lutande sidor så att en rullstol kan komma nära. Att ha en kompost för trädgårdsavfall på gården är naturligt för många och knyter ihop hela livscykeln från frö till grodd till blomning till vissnande och till slut komposten. På gården bör det också finnas en mindre redskapsbod där redskap och krukor förvaras. Att kratta löv eller gräs är en syssla som en del boende kan utföra. Arbetsbord för t ex omplantering bör vara lätta att nå och komma intill med rullstol. Bordskivan bör gå ut ungefär en halvmeter utanför benen. Benen får gärna vara fastgjutna. Demenssjukas krav på utemiljön skiljer sig från andras med funktionshinder. Ofta blir kraven motstridiga när flera typer av boenden/funktionshinder skall samsas på samma yta. I anslutning till demensboende bör finnas en särskild plats som är utformad efter deras behov dels eftersom de har särskilda krav på utformningen och dels eftersom de har svårast att ta sig någon annanstans. De gemensamma utrymmena är särskilt betydelsefulla och bör ligga centralt i enheten, gärna i anslutning till gården samt ha vacker utsikt. Trygghet, sinnestimulering, orienterbarhet och tydlighet Känslan av trygghet är oerhört viktig för demenssjuka. Gården ska vara lugn, harmonisk och gärna sluten från omgivningen. Omgärdade platser ger trygghet vilket främjar minnet. Gångsystemet kan löpa i en sluten slinga så att man vet att man kommer tillbaka där man började. Om en gång har för skarpa kurvor är det svårt för en demenssjuk att förstå att den leder framåt. De behöver uppleva att de har kontroll både bakåt och framåt för att våga gå. Helst bör gångarna vara relativt raka och uteplatserna ha en in- och en utgång. Sparsamhet i materialval rekommenderas. För mycket fogar och mönster kan göra en demenssjuk illamående och förvirrad. Växtmaterialet får gärna ha en lugn färgskala i grönt, grågrönt, lila, blått och vitt. En viktig gestaltningsaspekt är sinnesstimulering. Växterna bör användas på ett medvetet sätt i planteringarna. Träd, buskar, blommor, frukt, bär och gräs stimulerar sinnena genom doft, textur, färg, att de ger skugga eller är goda att äta. Doft och smak kan väcka minnen. Skyltar kan användas för att locka till aktivitet: Smaka gärna! Vattna gärna! Skyltar med växtnamn är till glädje för både boende, personal och anhöriga. Urnor med blommor i starka färger skapar nyfikenhet och kan placeras ut för att locka till promenad. Växterna speglar årstiderna och kan ge upphov till vardagliga, kanske välbekanta aktiviteter som vattning, putsning och bärplockning. Det är viktigt att inte använda giftiga växter som lockar till förtäring vid uteplatser för demenssjuka. För att underlätta orienterbarheten kan man bygga upp gården med stigar, platser, landmärken, korsningar och gränser. Blickfång skapar nyfikenhet som mörka ytor kan uppfattas som gropar som man inte vågar sig över. Platserna ska vara tydliga och visa vad de är avsedda för, som enskilda sittplatser eller större samlingsplatser. Detta kan göras t ex genom att variera markbeläggningen. En vistelseplats kan markeras med plattor i raka förband vilket ger ett lugnt intryck och på en gångväg kan marksten läggas i samma riktning som vägen för att markera rörelse. Landmärken fungerar som orienteringspunkter i trädgården. De kan locka människor vidare och gör Korsningar. Genom att förtydliga korsningarna, d v s där gångvägarna möts, ökar orienterbarheten. Det är dock viktigt att det inte finns för många valmöjligheter eftersom det kan vara förvirrande. Större stenar, soffor och krukor med färgstarka sommarblommor kan markera korsningar. Markerade gränser. För att gården ska kännas trygg och säker bör gränsen mellan gård och omgivning vara tydlig. Avgränsningen bör vara så hög att ingen kan klättra in eller ut. Grinden bör inte vara synlig och ska hållas låst. Stängsel och plank bör gömmas bakom häckar, buskar och klätterväxter. Sikten mot störande eller lockande element utanför gården bör avskärmas. Däremot bör gränsen mellan byggnaden och gården inte vara skarp. Verandor eller glasade uterum som mellanrum mellan byggnaden och gården förbättrar möjligheten att uppleva utemiljön. Vyer. Att se gården från lägenheten ökar lusten att gå ut. Ute på gården kan olika föremål och inbjudande platser locka och leda vidare. Arrangemang med välkända föremål som zinkbaljor, trasmattor på tork eller ved och huggkubb kan väcka nyfikenhet. Möbler. Det är viktigt med fast möblering på jämnt avstånd och att användningen av utrustningen är uppenbar. Utrustningen med en mycket modern utformning kan försvåra förståelsen för hur den ska användas. Lugn färgskala i växtmaterial Stigar/gångvägar bör ha en tydlig början och ett tydligt slut. Delmål längs stigen med upplevelser kan hjälpa demenssjuka med vandringsbeteende. Beläggningen bör vara lugn, enhetlig och kontrastlös efter- Arrangemang med tvätt på tork

7 Gestaltningsprogram Gården ska vara sinnestimulerande, ge möjlighet till aktivitet och till lugn och ro. Den ska vara en trygg, säker plats med överblick och orienterbarhet, mötesplatser, sittplatser i sol och skugga, möjlighet till fysisk aktivitet, variation och sinnesupplevelser. Gården bör ha generösa mellanrum mellan byggnaden och gården och tydliga ut- och ingångar. Grunden byggs upp av de hårdgjorda ytorna och träkonstruktioner som pergolor, spaljéer och upphöjda planteringslådor. En stabil, robust stomme av träd, buskar och perenner med tillägg av sommarblommor och odlingar i urnor samt planteringslådor ger en lummig utemiljö med rimlig skötsel. Växterna med sin färg, form och textur och doft ger variation, skapar olika rum och karaktär och stimulerar sinnena. olika färger), singel eller makadam (rund eller kantig). En nackdel med asfalt är att den inte är genomsläpplig och att ytvattnet därmed måste tas om hand. Det finns dränasfalt som är mer genomsläpplig vilket gör att snö och smält is kan tränga ner och halkrisken minskas därmed. Genomsläppligheten försvinner dock om den sätts igen av t ex sand. Om man behöver gräva upp marken under en asfaltsbeläggning så blir det fula lappningar med risk för kanter och bulor. Vidare så är asfaltens kanter dess svaghet, ogräs och gräs etablerar sig efter en tid. Detta kan dock förhindras genom att asfaltsgången förses med kanter av gat- eller marksten. Mossa är ett annat problem i asfaltsytor. På sikt bryter mossan ner asfalten och ger möjlighet för andra växter att etablera sig. Detta förhindras genom skötsel. Ett alternativ är Eco-ytan, en stenmjölsyta som får ett toppskikt med ett bindemedel. Bindemedlet gör att ytan inte blir lika dammig, binder löst grus och ytan kan snöröjas med snökanon utan att den skadas. Granit. Granithällar och gatsten med flammad eller krysshamrad yta ger släta, hållbara ytor med smala fogar. Karaktären kan uppfattas som för fin. Ytan passar vid entréer och för offentliga, representativa miljöer. Acceptabla markbeläggningar Trätrall ger en fast och hård yta som är lättframkomlig om brädorna läggs vinkelrätt mot vägens sträckning. Ytan blir hal vid regn, det finns dock räfflad trall. Trallytan måste ligga ovan omgivande mark vilket innebär att det behövs ramper för att komma av och på ytan. Plattor av sågade naturstenshällar. Hällar av sandsten och glimmerskiffer kan användas om ytan är väl lagd och kravet på framkomlighet inte är så högt. Dekorplatta: Nordforms kaprifol Olämpliga markbeläggningar Olika stenstorlek i asfalten ger olika utseende Markbeläggning Gångar och uteplatser med hårdgjorda ytor bör utföras med en korrekt överbyggnad för att förhindra sättningar samt med en god avrinning för att undvika problem med vattenpölar och isfläckar. Marksten och plattor bör inte ha frilagd singel i ytan eller fasade kanter så att ogräs och mossa etablerar sig lätt. Markbeläggningens främsta funktion bör vara att göra gångvägar och vistelseplatser tillgängliga. Lämpliga markbeläggningar Asfalt ger god framkomlighet. Rätt utförd så kräver en asfaltsyta ingen ogräsrensning. En nackdel med asfalt är att den kan upplevas som trist. Utseendet på asfalt kan förbättras genom att en grövre fraktion grus blandas i övre skiktet varpå det översta lagret av bitumen blästras bort. Kvar blir en slät yta med gruskaraktär. Stenbeläggningens utseende kan varieras med fraktion (stenstorlek), bergart (ger Betongmarksten och betongplattor. Marksten och plattor ger god framkomlighet förutsatt att ytan är väl lagd utan sättningar, uppstickande kanter eller ofyllda fogar. Plattor och marksten ska helst inte ha avfasade kanter. I fogarna växer på sikt ogräs och mossa (i skuggiga lägen) som måste avlägsnas regelbundet. Fogsand bör fyllas på årligen. Det finns fog som härdar med vatten och blir hård vilket minimerar ogräset. Det finns ett flertal modulsystem (dvs olika format som passar sinsemellan) med ofasad marksten och plattor. Modulsystem gör det lätt att variera markbeläggningen. Man skulle kunna låta en trasmatta av marksten i olika färger eller en stramare fiskbensparkett bilda uteplatsens golv. Det finns även tillgänglighetsanpassade ränndalsplattor och dekorplattor som passar in i modulerna. Stenmjöl (krossat berg i kornstorlek 0-4 mm). Stenmjöl ger relativt god framkomlighet förutsatt att överbyggnaden är korrekt utförd och ytan väl packad. Stenmjölsskiktet ska vara minst 50 mm tjockt och vattnas in ordentligt. En stenmjölsyta är känslig för regn- och smältvatten i lutningar över 30 procent om den inte är tillräckligt hårt packad. En av fördelarna är att ytan är genomsläpplig vilket förhindrar stående vatten och därmed halkrisk. Den kräver noggrant underhåll i form av nytt stenmjöl och packning. En nackdel är att det kan vara dammigt, vilket kan avhjälpas genom bevattning vid varmt väderlag. Gatsten med råkilad yta ger en oregelbunden yta som är svårframkomlig om man har funktionshinder. Grus är mycket svårframkomligt, särskilt om det läggs i tjocka lager och med större kornstorlek än 4 mm. Kan eventuellt användas med en rasterplatta av typ gräsarmering. Marktegel ger en fast, jämn yta men med risk för isbeläggning. I skuggigt läge kan mossa och alger medföra halkrisk. Plattor av oregelbunden natursten som t ex kalksten och skiffer bör undvikas eftersom de har ojämna ytor och oregelbundna skarvar. Kalksten har också en tendens att flagna med gropar och islinser som följd. Träkubb ger en relativt ojämn yta med oregelbundna skarvar som blir hal vid regn. Gräsytor är svårframkomliga för personer i rullstol. Gräsytor bör utföras så att de är fasta och jämna samt hållas kortklippta för att förbättra framkomligheten. En kantsten mellan gräs och gångväg minskar risken att köra ut och fast i gräsytan. Gräsarmeringsplattor kan förbättra framkomligheten men gör att gräset växer sämre, blir gulare och glesare. Kanske skulle konstgräs kunna vara ett alternativ. Dagens konstgräs är skickligt gjort och ger en jämn yta som människor med funktionshinder kan röra sig på. Trasmatta och parkett av marksten Entrèer Entréytor bör vara jämna, halkfria och hårdgjorda med en maxlutning på 1:50 (2 procent). Dörröppnare bör sitta så att dörren kan svänga upp samtidigt som den rullstolsburna eller rollatorbrukaren kan stå kvar. Entrédörren bör kunna öppnas, passeras och stängas av personer med funktionshinder. Dörrar bör vara utan tröskel. Tunga dörrar bör förses med dörröppnare med lämpligt placerade och utformade manöverdon. Rullstol/rollator bör få plats utanför dörrens svepyta. En dörrslagsmarkering bör finnas vid varje dörr som visar åt vilket håll dörren går upp. Manöverdon som dörröppnare, porttelefon, ringklocka, kortläsare och portkodspanel bör placeras och utformas så att de kan användas av personer med funktionshinder.

8 8 Gångvägar Gångvägar bör helst inte luta mer än 1:100 (1 procent) eller ha en maxlutning på 1:50 (2 procent). Tvärlutningen bör inte vara mer än 1:50. Vägar bör vara fasta, jämna, utan kanter och inte vara hala eller bli hala vid regn. Gångvägar bör vara minst 1,3 m bred, helst 1,8 m (då kan två rullstolar mötas). Där snöröjning ska utföras bör gångvägar vara 2 2,5 m breda så att de kan maskinröjas. Dagvattenbrunnar placeras helst vid sidan om gångväg. Dagvattenbrunn i gångväg bör ej ha springor eller hål större än 10x20 mm. Längs huvudgångvägar bör ledstråk anläggas med tydliga avstickare till entréer eller utgångar för synsvaga. Både kontrast i kulörer och reliefer i plattans yta kan användas. Om gården även har ett demensboende är kantsten att föredra framför kontrastmarkeringar som ledstråk. Sittplatser Sitt- och vilplatser bör finnas med som mest 25 meters mellanrum längs med gångvägar, gärna tätare. Det ska finnas sittplatser i skydd för vind och sol. Soffor placeras i grupper med bord eller enskilt så att valmöjligheter finns. Soffor ska ha rygg- och armstöd och gärna extra armstöd. På ömse sidor om soffan bör mm lämnas fritt för rullstolar. Bord bör ha en höjd på minst 720 mm. Trappor och ramper Trappor bör ha kontrastmarkerat första och sista steg. Trappor bör kompletteras med ramp. Lutningen på rampen bör helst vara 1:20 (5 procent) eller max 1:12 (8 procent) i 6 meter. Tvärlutningen får vara max 1:50 men helst bör rampen inte ha någon tvärlutning alls. Bredden på rampen bör vara minst 1,3 m, helst 1,5 m. Vilplan mellan flera ramper bör vara minst 2 m långt med lutning 1:50 (2 procent). Ramper bör ha avvåkningsskydd. Ledstång bör finnas på ömse sidor om en ramp, förlängda 0,3 m före och efter rampen. Grindar och balkongdörrar Grindöppningar och balkongdörrar bör vara minst 900 mm breda, gärna bredare. Dörrar bör vara utan tröskel. Välj en lätthanterlig öppningsanordning på anpassad höjd och se till att ytan innan och efter grinden är plan så att rullstolsburna kan öppna och stänga efter sig utan att riskera att börja rulla. Utrustning Det finns ett flertal soffor och bord som är tillgänglighetsanpassade. Soffor bör ha en sitthöjd över 500 mm, rygg- & armstöd samt extra armstöd. Soffor får gärna ha helt täckt rygg av trygghetsskäl. Armstöd ska finnas på båda sidor samt gärna ett extraarmstöd. Sittytan bör helst vara högre än 500 mm och något framåtlutad för att underlätta att sätta sig ner och ställa Nolas soffa Access Möbler och pergola målade i samma kulör sig upp. Både de lösa och de fasta möblerna bör vara lättskötta. Genom att välja ljusa kulörer underlättas för synsvaga. Utrustningen föreslås målas i en av tre olika färgställningar där trä och metall har samma kulör. Genom att ge utrustningen en särskild färg skapas enhetlighet och möblerna liknar trädgårdsmöbler mer än möbler för offentliga rum. De föreslagna kulörerna är ljusa och neutrala kulörer som passar till de flesta fasadkulörer. Vid entréer mot gatan används oljat trä i soffor och bord. Ribbor av furu eller teak är att Växtbäddar För att växterna ska etablera sig tillfredsställande är det viktigt att planteringsytorna har korrekt överbyggnad (se typsektioner). Planteringsjorden bör vara fri från flerårigt rotogräs och vara av god kvalitet (t ex Hasselfors trädgårdsjord E eller liknande) för att växterna ska kunna etablera sig tillfredställande. Lerhalten bör vara 15 procent och mullhalten 8-15 procent. Jorddjupet för perenner bör vara 400 mm. Buskar beföredra eftersom ek och ask inte behåller sin träfärg utan blir svartgrå färg med tiden. Leverantörens rekommendation för underhåll ska följas. Vad gäller möbler, plank, spaljéer och annan utrustning rekommenderas täcklasyr framför oljat eller alkydmålat trä. Täcklasyr behöver inte skrapas vid ommålning utan enbart borstas. Metalldelar i utrustningen varmförzinkas eller rostskyddsbehandlas och lackeras. Vid reparationer är det viktigt att de utförs korrekt så att inte rostskyddet förstörs. Belysning Belysningen har stor betydelse för upplevelsen av trygghet och säkerhet. Huvudingång, entréer och välfrekventerade gångvägar bör vara väl belysta. Armaturen bör ge ett jämnt, bländfritt och nedåtriktat ljus. Stolpar bör stå utanför gångytan och vara i en ljus kulör. Det bör inte finnas några mörka partier i ljusbilden. Armaturer med glober bländar och armaturer bestyckade med lågtrycksnatrium ger ett onaturligt ljus och associerar till vägmiljöer och bör därför undvikas. Stolparmaturen bör vara 3,5-4 m, bländfri, ge en symmetrisk ljusbild och vara bestyckad med metallhalogen som ger ett riktat ljus med varm färg. Armaturer målade i samma kulör som möblerna ger ett enhetligt intryck. Stolpbelysningen kan kompletteras med fasadarmatur, pollararmatur och markstrålkastare som även de bör vara bestyckade med metallhalogen. Genom att lysa upp vertikala element som t ex väggar förstoras rummet. Då ges ett indirekt ljus som markerar rummets utsträckning. Markstrålkastare och pollarbelysning kan användas för att belysa träd och platser. Lusthus, pergolor och skulpturer kan med hjälp av belysning bli blickfång även kvällstid. Levande ljus i form av marschaller, facklor, eldfat och ljuslyktor skapar stämning vid festtillfällen. Ledstång, räcke, barr och uppresningsstöd Ledstänger, räcken, barr och uppresningsstöd bör vara konstruerade så att man inte behöver släppa taget p g a stolpar eller infästningar. Ledstången bör vara greppvänlig med en max-diameter på 40 mm. Höjd på ledstången bör vara 900 mm med en extra följare på 700 mm:s höjd. Barren bör sitta på 900 mm höjd och handledaren bör ha en diameter på 40 mm. Avståndet mellan handledarna ska vara 90 cm. Ett räcke bör vara 900 mm högt vid nivåskillnader under 500 mm och 1100 mm högt vid nivåskillnader över 500 mm. Räcket bör utföras så att det inte är klättringsbart och med max 900 mm mellan spjälor. Ett uppresningsstöd kan placeras i anslutning till sofforna i en pergola. Stödet består av en rundstav med diameter 50 mm som fästes i pergolan på vardera sidan om soffans ändar på 300 mm avstånd från soffans framkant samt förankras i marken. Odling De redskap som används bör vara ergonomiskt utformade. Sittplatser kan gärna integreras med planteringslådor. Upphöjda planteringslådor utformas så att en rullstol kan köra tätt intill. Ett lämpligt mått på personliga odlingsytor är 30x30 cm vilket är lätt att överblicka och nå. Flera ytor kan placeras bredvid och mittemot varandra. Fristående bord med odlingslådor kan användas för odling av torktåliga växter som t ex kryddor. De kompletteras ev. med ett vattenhållande lager av typ Grodan. Även kompostbehållaren bör vara anpassad efter människor med funktionshinder. Vatten Ett porlande vatten kan ordnas genom att fylla en trätunna eller stort fat av metall eller betong med större stenar och vatten samt en lös vattenpump. Kärlet fylls med vatten som sedan cirkulerar i ett slutet system. Vattnet behöver fyllas på vid varmt väder, rengöras några gånger per säsong och tömmas innan frosten. Platsen för vattenfatet förbereds genom att ett plaströr läggs ner under markytan där förlängningssladden kan löpa så att snubbelrisken elimineras. Skyltar Skyltar bör sitta på lämplig höjd så att även rullstolsburna tydligt kan se dem, inom intervallet mm över golv. Valör och färg på bokstäver bör väljas så att det uppstår kontrastverkan mot bakgrunden t ex svart eller mörkgrå text på en ljus bakgrund. De bör utformas så att de passar in i övriga miljön. Rökruta Rökrutan bör ligga minst 15 m från entrén samt vara tillgänglig för människor i rullstol. Den bör helst vara placerad vid sidan om vistelseytor så att man inte måste passera den för att komma till eller från entrén. Bevattnining Genom att i samband med nyanläggning lägga ner droppbevattningssystem säkerställer man växternas etablering. Tillsammans med ogräsfri planteringsjord av god kvalitet och långtidsverkande gödsel får man ett mycket gott resultat i upphöjda perennplanteringar. Vid bjälklagsgårdar bör det dock undvikas p g a läckagerisken.

9 höver ca 600 mm växtjord och träd ca 800 mm växtjord. Under detta jorddjup ska det finnas 200 mm fukthållande jord och den underliggande terrassen skall luckras. För odling bör matjord av god kvalitet som är fri från flerårigt ogräs användas. Jorddjupet bör vara 500 mm om man odlar större grönsaker. Vissa växter behöver jord med ett ph lägre än 5. Särskild surjord finns färdigblandad. För urnor och andra planteringslådor finns särskild urnjord som är vattenhållande och långtidsgödslad. Växtmaterial Växterna med sin färg, form och textur och doft ger variation, skapar olika rum och karaktär. Genom att i stor utsträckning använda marktäckande buskar och perenner blir gården lummig och mer lättskött (eftersom det krävs mindre ogräsrensning). Det är också viktigt att välja rätt växter så att de som fullvuxna inte blir för stora och därmed kräver återkommande beskärning. Växterna bör också väljas med tanke på ståndort så att de trivs där de planteras. Växtmaterialet bör helst ha flera kvaliteter: t ex vacker blomning och höstfärg eller fint bladverk och vara vintergröna. Gården bör erbjuda blomning eller färgprakt under större delen av året. Blomfärger väljs t ex utifrån fasadfärg och högre växter ställs bakom lägre växter. Klätterväxter ger mycket grönska utan att ta någon plats och skapar gröna väggar på spaljéer, pergolor, plank eller husväggar. Växtmaterialet bör inte ha giftiga bär som lockar till förtäring eller giftig växtsaft. Det bör heller inte vara starkt allergiframkallande. Välj gärna träd och buskar som ger frukt och bär. Välj bärbuskar som är sjukdomsresistenta och fruktträd som är familjeträd med flera sorter på samma träd. I skuggiga lägen kan marktäckande perenner ersätta gräsmattan. Både äng och blåbärsbackar kan anläggas. På platta tak kan sedummattor användas för att mjuka upp en hård miljö. För synsvaga kan upplevelsen av gården förbättras genom att kontrastera ljust och mörkt växtmaterial, välja brokbladiga växter samt genom att genom att ha lukt-, känsel- och hörselsinnet i åtanke vid val av växtmaterial. Sist i programmet listas växter som är robusta, lättskötta och har ett flertal goda kvaliteter som t ex vårblomning och höstfärg, finns sist i programmet. Växtgestaltningen för varje gård är dock individuell och ska göras utifrån gårdens specifika förutsättningar. De föreslagna träden och buskträden har en storlek som passar för att ta ner skalskillnader mellan hus och människa. Buskarna har doft, blad- eller grenfärg, blomning, höstfärg eller fruktsättning. Växtmaterialet är härdiga upp t o m Mellansverige. Perennerna är listade efter färg och höjd. Sommarblommorna står i bokstavsordning eftersom många av arterna har olika färger. Listan skulle naturligtvis kunna kompletteras och göras längre. Skötsel Referenser Om gården inte tas om hand och sköts med skräpplockning och ogräsrensning, upplevs den som otrygg. En välskött gård upplevs som trygg och används oftare. Markbeläggningen på uteplatser och viktiga gångvägar ska självklart vara halkfria, mossa och ogräs ska tas bort, snö plogas och is sandas. Efter nyanläggning bör växterna vattnas och ogräsrensas under två år så att de kan etablera sig ordentligt. Gården bör ha en skötselplan som beskriver intentionen med gården. Tanken bakom utformningen och de boendes behov kan på så sätt förmedlas till skötselentrepenören och öka dennes engagemang. För att minska skötselbehovet är det viktigt att välja rätt växt på rätt plats, med tanke på slutlig storlek, ståndort och skötselnivå. Växtmaterialet ska vara lagom stort för sin placering så att man inte behöver göra återkommande beskärningar under t ex fönster eller intill entréer och utgångar. Träd och buskar som beskärs kontinuerligt förlorar sin naturliga form, bladen blir större och tunnare och risken för skadeangrepp ökar. Blomningen skärs också bort vid ihärdig beskärning. Klippta häckar är prydliga men bör användas sparsamt eftersom de är skötselkrävande. Marktäckare är mycket användbara. Marktäckare består av tätväxande perenner eller låga buskar med utrett växtsätt. De täcker snabbt en yta och förhindrar ogräs att etablera sig. Ofta kan de vara lösningen på hopplösa ytor där det är svårt att etablera gräs eller mossa frodas. I branta svårklippta slänter eller i skuggan under träd är marktäckare idealiska. Genom att ersätta små svåråtkomliga gräsytor med marktäckare blir utemiljön mer lättskött eftersom det krävs mindre gräsklippning och ogräsrensning. Plantorna bör sättas relativt tätt redan från början. Det sparar ogräsrensning och ger snabbare en fin anläggning. Det finns inga skötselfria ytor. Plattytor måste ogräsrensas, gräsytor måste klippas och planteringsytor vattnas. Det finns dock ett flertal åtgärder man kan göra för att minska skötselbehovet. Asfalt är mindre skötselkrävande än marksten och betongplattor. Eco-ytan är mindre mottaglig för ogräs än en vanlig stenmjölsyta. Skötseln av gräsytor står ofta för den största arbetsinsatsen och därmed den största kostnaden. Gräsytorna ska gödslas, luftas, mossrivas, klippas och vattnas. Detta kräver insatser upp till en gång i veckan under sommarmånaderna. I många anläggningar finns också hinder i gräsmattorna såsom träd, solitärbuskar, flaggstänger eller skulpturer. Det är tidsödande att klippa rent ända in på trädstammen eller flaggstången. Genom att ställa träd och andra solitärer i en planteringsyta av t ex marktäckare underlättas skötseln. En kant runt planteringen underlättar skötseln ytterligare. Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade Anna Bengtsson, Statens folkhälsoinstitut 2003:60 Tänkvärda trädgårdar Gröna Fakta 4/2004 Parkenhet och äldrevård samverkar i Älvsjö Gröna fakta 2/2003 Solbergaparken en park för hälsa och välbefinnande Gröna fakta 1/2000 Bygg ikapp handikapp Elisabeth Svensson, Svensk byggtjänst och Hjälpmedelsinstitutet 2001 Stockholm en stad för alla Gatu- och Fastighetskontoret 2001 Riktlinjer för tillgänglighet Handisam Vad är en sinnesträdgård Tanja Charlotte Båst Andresen och Victoria Larsson, Examensarbete vid LTJ-fakulteten, Alnarp 2007 Park och trädgård för äldre i särskilda boendeformer en plats för rehabilitering och vila Anna Lenninger, Lotta Olofsson, Verus Thelander, Rapport 11, Kompetenscentrum inom äldreomsorg & äldrevård 2002 Det stora sammanhanget, moderna svenskars syn på människans plats i naturen, Nils Uddenberg, Nya Doxa 1995 Människans natur det grönas betydelse för vårt välbefinnande Titti Olsson et al, Byggforskningsrådet 1998 Möjligheternas trädgård en trädgård för alla, red Kerstin Sandberg, UR och Hjälpmedelsinstitutet 1999 SOU 2007:15. Stöd för framtiden om förutsättningar för jämställdhetsintegrering. Solberga äldreboende, Älvsjö Ribbingska sjukhemmet, Lund Terapiträdgården, Alnarp Sinnenas trädgård, Stockholm Smala remsor av gräs t ex mellan en gångväg och ett buskage är svårklippta. Gräset växer lätt in i buskaget och kväver växterna eller så hänger grenarna på buskarna ut och varje gång en gräsklippare far förbi skadas busken. Detta kan undvikas genom redan i utformningen sätta buskagen i större ytor, genom att lägga kantsten mellan gräs och planteringsytor eller genom att använda marktäckare. Unga träd etablerar sig bättre om man håller gräset borta ca 1,0 kvm kring stammen, antingen genom rensning eller genom marktäckare. På många gårdar finns idag stora uppvuxna träd som ibland tar för stor plats. Speciellt under 1980-talet planterade man både tätt och valde snabbväxande arter. Vissa trädarter är olämpliga t ex på grund av att de har ytliga rötter och på sikt förstör markbeläggningar, ledningar eller husgrunder eller p g a att de släpper grenar. Poppel och vissa sorter av pil och björk är exempel på träd som bör bevakas. Det är viktigt att regelbundet göra en översyn eller i vissa fall göra en trädvårdsplan. Det är en fördel om samma entreprenör sköter gården året runt. Risken finns annars att snöröjaren inte vet hur gården ser ut under all snö och plogar upp snövallar som knäcker vegetationen. Snöröjning i tid och sandning vid halka är ett krav. En snöröjningsplan minskar skador på vegetationen åsamkade av snöröjning. 9

10 Goda exempel Sinnenas trädgård, Stockholm, Terapiträdgården, Alnarp, Ribbingska sjukhemmet, Lund, Solberga äldreboende, Älvsjö, Rinkeby Servicehus, Rinkeby 10

11 11

12 TVÅ FALLSTUDIER Fallstudie 1 Riddarsporren 21, Norrtullsgatan 21 LM, Stockholm I fastigheten finns seniorboende, vård- och omsorgsboende, dagverksamhet och restaurang. Gården är omsluten på alla sidor av de 4-6-våning höga husen från 1980-talet. Den har genomgått en upprustning då en promenadslinga, en berså, äppelträd och perenner las till. Gården används främst av dagverksamheten och har sol i princip hela dagen. Fyra pilträd ger skugga med sina skira bladverk i ena delen. Markbeläggningen består på promenadslingan och i bersån av typen tumlad marksten och på övriga delen av en betongplatta med frilagd singel. Gården sedd från lägenhet Många sittplatser (lösa möbler) Gården sedd från matsalen Styrkor Gården är frodig och lummig. Det finns perenner, bärbuskar, klätterväxter, barr, odlingsbord och krukor med sommarblommor. Det finns gott om sittplatser i form av lösa möbler samt parasoll. Gården är välbesökt och har olika karaktärer med en öppnare solig del och en sluten, skuggigare del. Delar av personalen är engagerad i trädgård och skötsel och det märks att trädgården sköts om. Promenadslinga för nära fasad Blickfång lockar runt Gemensamt vistelserum utan utgång till gården Svagheter Om man kommer från Norrtullsgatan ligger huvudentrén parallellt vilket gör den otydlig. Entrén till restaurangen ligger däremot vinkelrätt och blir därmed överordnad. Huvudentrén är rörig arkitektoniskt och dörren otydlig i fasaden. Kopplingarna mellan byggnad och gård är svaga. Ut- och ingångarna är få och otydliga. Det är svårt inuti byggnaden att få överblick och förståelse för strukturen. Gården är mer som en tavla att titta på än en plats att vistas på i vissa av de gemensamma rummen. Markbeläggningen i de skuggigare delarna är mossiga. Det finns ingen avskildhet och inga fasta sittplatser förutom en trädbänk. Vissa av verksamheterna upplever att det är svårt att använda gården. Gården är relativt liten men ändå är vissa delar outnyttjade och vissa partier lite trista. Vissa delar av gården är störda av fläktoch ventilationsbuller. Uteplatser i anslutning till gemensamma vistelserum 12 Frodiga perenner Olämplig markbeläggning Igenlagd damm Foajén saknar utgång till gården Otydlig entré och utgångar till gården

13 SENIORBOENDE KV: GYM,KONTOR, FÖRRÅD Röklucka PERENNER KOMPOST RÖKLUCKA KÖK SENIORBOENDE ODL. BORD MAGNOLIA SENIORBOENDE BV: RESTAURANG & DAGVERKSAMHET BIBLIOTEK ROSENBÅGE RÖKLUCKA PERENNER FOAJÉ LJUS- SCHAKT STENKROSS och SLY 1/2 TR UPP FR GÅRD VISTELSERUM BV: KONTOR Befintlig situation Riddarsporren 21, Nortullsgatan 12 lm, Stockholm Skala 1:200 HISS DAGVERKSAMHET ÄLDREPSYK NORRTULLSGATAN ÖVRIGA PLAN: DEMENSBOENDE Skala 1:200 13

14 Befintlig situation Riddarsporren 21, Nortullsgatan 12 lm, Stockholm Skala 1:200 RESTAURANG BIBLIOTEK SMÅ LINDAR NORRTULLSGATAN Otydlig huvudentré Inga sittplatser Tungt skärmtak döljer entréer Rörig markbeläggning Trång gränd med höga fasader INNERGÅRD HÖGA BLOMKRUKOR M. LÅGA PELARGONER TORG HUVUDENTRÉ FOAJÉ SKYLT LÖSA CYKLAR SKÄRMTAK AV LIMTRÄ STOR GATSTEN (M. OGRÅS) LJUSSKYLT FÖRSATT SKYLTFÖNSTER G R Ä N D TOMMA CYKELSTÄLL BETONGPLATTOR ÖPPEN GRIND BUTIK STAKET GRINDSTOLPAR 14 Skala 1:200

15 Förslag till upprustning entrén Riddarsporren 21, Norrtullsgatan, Stockholm Skala 1:200 NORRTULLSGATAN Markerade entréer Nytt lätt skärmtak Fasadbelysning Ny plantering vid grind Lugnare markbeläggning Sittplatser RESTAURANG ENTRÉ & FASAD FLYTTAS UT BIBLIOTEK NY ENTRÉ FOAJÉ SOFFA FASADBELYSNING (LJUSSKYLT TAS BORT) STORA KRUKOR MED HÖGA SÄSONGSPLANT. STORGATSTEN FASADBELYSNING BUTIK FRIS AV STORGATSTEN NY UPPHÖJD PLANTERING MED SOLITÄRBUSKE & KLÄTTERVÄXTER Skala 1:200 15

16 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Entréer och samband ute inne Entréområdet in från Norrtullsgatan ses över: markbeläggningen byts ut, belysning och skyltning förbättras, soffor och urnor med säsongsplanteringar placeras ut. Glaspartierna mot gården görs öppningsbara. Sambanden mellan entréerna och gården undersöks och förbättras genom ombyggnad. T ex skulle dörren ut från demensboendet kunna hängas om för att öppna sig emot gården. Vistelseplatser De gemensamma vistelserummen förbättras vad gäller akustik, möblering, färgsättning och ljussättning. Stora generösa uteplatser anläggs i anslutning till de gemensamma utrymmena. I anslutning till restaurangen föreslås en uteplats med lösa krukor och sommarblommor. I anslutning till foajén föreslås en större uteplats av stenmjöl med fasta soffor och bord. Fasta soffor och bord placeras ut längs med promenadslingan. En pergola med klätterväxter fungerar som rök och delar av rummen. Två bersåer föreslås för att få platser i avskildhet. Tillgänglighet Promandslingan flyttas ut något från fasad och balkonger i den norra delen. Planteringsytorna höjs upp för att öka rumsligheten och avskildheten mot balkongerna. Upphöjda planteringsytor gör att man kan komma närmare växterna. Markbeläggningen byts mot asfalt med fris på gångvägen, betongplattor på uteplatserna, Eco-yta vid entrén till foajén och stenmjöl i bersåerna för att skilja de olika funktionerna åt och få variation. Belysningsarmaturen byts ut mot en armatur med ett nedåtriktat, icke-bländande och varmt ljus. Variation Gårdens olika karaktärer förstärks ytterligare med hjälp av växter. Växter väljs med årstider, doft och taktilitet i åtanke. Fundament för julgran placeras på uteplatsen vid foajen. Lummighet På synliga tak läggs sedummattor. Marktäckande perenner och buskar föreslås. Odling Upphöjda odlingslådor samt barr placeras mellan lådor och gräsmatta. Barren av smidesjärn får ett bladmönster. I odlingslådan fästes ett uppresningsstöd. Vatten Ett större fat med vidd, av trä eller metall ställs på uteplatsen vid foajén. Vattnet pumpas runt av trädgårdspump. Vattnet töms ut innan frosten och pumpen tas in. Förlängningssladden till pumpen läggs i ett rör under markytan för att förhindra snubbelrisk. Omgärdade platser En av sittplatserna vid fasaden får en pergola och stentema med större stenbumlingar och singel. Två uteplatser som är slutna mot gården iordningsställs vid demensboendets närmaste utgång till gården. Skala En pergola över bersån vid demensboendet och ovan en av de avskilda sittplatserna tar ner skalskillnader mellan människa och hus. Igenkänning Gården får två olika välbekanta karaktärer: ängen och skogen. 16

17 MARKEN HÖJS UPP MELLAN FASAD OCH GÅNGVÄG SENIORBOENDE BEFINTLIGA ÄPPELTRÄD, HÖGT GRÄS OCH ÄNGSLIKA PERENNER BERSÅ MED HÖGA BUSKAR MOT FASAD OCH BALKONGER A1 ROSENBÅGAR LÖKVÄXTER I GRÄSMATTAN ASFALTSGÅNG MED KANT AV STORGATSTEN PERGOLA OCH STENBLOCK, SITTPLATS I AVSKILDHET SENIORBOENDE ODLINGSLÅDOR OCH BARR GRÖNT OCH LUMMIGT SITTPLATSER I AVSKILDHET PERGOLATAK/RÖKRUTA BERSÅ MED HÖSTFÄRG OCH BLADFORM RESTAURANG & DAGVERKSAMHET UTEPLATS I ANSLUTNING TILL RESTAURANGEN, BETONGPLATTOR I RAKA FÖRBAND MED FRIS AV SMÅGATSTEN, SÄSONGSPLANTERINGAR I URNOR, ÖPPNINGSBAR GLASVÄGG. UPPHÖJDA PRAKTRABATTER MED PERENNER I LÅDOR AV ZINK NYA BUSKTRÄD, VINTER- GRÖNA BUSKAR, ORM- BUNKAR OCH MARKTÄCK- ANDE PERENNER BERSÅ MED PERGOLATAK OCH ECO-YTA OMSLUTEN PLATS MED DOFTANDE BUSKAR OCH KLÄTTERVÄXTER SAMT BLOMMOR I LUGNA FÄRGER, VINTERFÖRVARING AV UTEMÖBLER KAR MED PORLANDE VATTEN FOAJÉ ENTRÉ UTEPLATS MED MARKIS I ANSLUTNING TILL DEMENSBOENDE, BETONGPLATTOR I RAKA FÖRBAND MED FRIS AV SMÅGATSTEN, SÄSONGSPLANTERINGAR I URNOR, ÖPPNINGSBAR GLASVÄGG FRÅN VISTELSERUM. OMGÄRDAD PLATS MED VÅRBLOMMANDE MAGNOLIA OCH LUGN FÄRGSKALA. FUNDAMENT FÖR JULGRAN DEMENSBOENDE & DAGVERKSAMHET A TORG MED ECO-YTA, FRIS AV STORGATSTEN, BEFINTLIGA PILAR SAMT FASTA SOFFOR OCH BORD, NY UTGÅNG FRÅN FOAJÉN Förslag till upprustning av gården, Riddarsporren, Norrtullsgatan, Stockholm Skala 1:200 17

18 Rumsanalys SENIORBOENDE Gårdens funktioner SENIORBOENDE SENIORBOENDE SENIORBOENDE BV: RESTAURANG & DAGVERKSAMHET SENIORBOENDE SENIORBOENDE BV: RESTAURANG & DAGVERKSAMHET DEMENSBOENDE BV: KONTOR & DAGVERKSAMHET DEMENSBOENDE BV: KONTOR & DAGVERKSAMHET Sektion över gården A-A1 18 A A1 Skala 1:50

19 Gårdens karaktärer stämning och växtval BERSÅ syrén, häggmispel, brudhallon praktspirea, ormöga, myskmadra ÄNGEN högt gräs, smultronschersmin, prästkrage, akleja, älgräs, storklocka, tuvrör, tuvtåtel höstvädd, daglilja BLADFÄRG & -FORM körsbärsbenved, björkspirea, gulbrokig kornell, sibirisk kornell, funkia, biokovonäva LUGN OAS silverpäron, hybridmagnolia bukettapel, norsk brudspirea björkspirea, tuvsnöbär funkia, vintergröna klättervildvin, pipranka storklocka, nepeta, silverarv allium, pingstlilja, lammöron daglilja, kärleksört TRÄDGÅRD & ODLING smultronschersmin, praktspirea, pärlbuske perenner i samma toner i stora fält: riddarsporre, allium, påsklilja, nepeta, fingerborgsblomma, kärleksört, stäppsalvia, daggkåpa, iris, lavendel, pion, löjtnantshjärta, violruta, pion, höstanemon, daglilja, kungsnäva, vårkrage SKOGEN Vintergröna växter: tuja, klottuja, dvärgtall, vit rododendron Kopparhäggmispel, amerikansk strimlönn, biokovonäva, hasselört, alunrot, tovsippa, strutbräken, träjon Skala 1:200 19

20 Fallstudie 2 Filen 4, Hornsgatan , Stockholm I fastigheten finns seniorboende, vård- och omsorgsboende, dagverksamhet, hyreslägenheter och restaurang. Den stora gården omges av 6-8-våningshus från 1980-talet på tre sidor. Den södra delen är öppen mot Tantolunden. Mot Hornsgatan ligger ett entréområde vid huvudingången samt portar till seniorboendet. Runt gården löper en körbar gångväg med ränndalar. Restaurangen har en lång, bred altan med markis. I den södra delen finns en gungställning och längs gångvägen en del fasta sittplatser. Styrkor Rumssambanden mellan byggnad och gård är mycket fina. De gemensamma utrymmena är ljusa med utsikt ut mot gården. Stora krukväxter hjälper till att sudda ut gränsen mellan ute och inne. Foajén och restaurangen är välbesökta. Vyn ner mot vattnet är vacker men skyms något av stora träd. Gården är stor, har gott om plats och har alltid sol någonstans. I anslutning till dagverksamheten och biblioteket finns fina uteplatser med pergolor. Vid hyreslägenheterna finns välskötta perennrabatter som sköts av hyresgästerna. Stora träd förstärker den stora skalan Stor altan med markis i anslutning till restaurang Trist markbeläggning Närheten till Tantolunden ger problem 20 Svagheter Gården är stor och husen höga. Många av träden är höga och har ett växtsätt som accentuerar höjden. Det saknas en mellannivå för att jämna ut skalskillnaderna mellan människa och hus. Det finns få lösa möbler ute. Stora delar av gården är oanvänd utom vid festligheter. Entréerna till husen har pergolaliknande träkonstruktioner som mest upplevs som ett hinder. Entréerna till och från lägenheterna ligger undanskymda, ibland i hörn och är inte särskilt tydliga. Ränndalarna lämpar sig inte för rollator eller rullstol att köra över. På grund av öppenheten mot Tanto har verksamheten problem med ovälkomna gäster och förstörelse. Det finns många träd och en del av dem har vuxit sig för stora eller står för nära fasaden och skymmer ljus och utsikt. Det finns för få sittplatser och inga platser i skuggan. Buskmaterialet är högt och illa beskuret. Gården är storskalig, statisk och monoton med sina stora träd, gångvägen som följer fasaderna och den stora gräsmatta. Markbeläggningen består av marksten som satt sig på vissa håll. Lutningarna är på vissa ställen i brantaste laget, speciellt mot entrén till demens- och korttidsboendet. Växtmaterialet vid fasaderna mot Tanto, vid lastkajen och mot Lignagatan är i dåligt skick. Gården känns uppdelad mellan hyreslägenheterna och äldreboendet. Entréområdet mot Hornsgatan har sättningar i markbeläggningen, utrustningen är sliten och det är rörigt med bråte, cyklar och planteringslådor. Fina rumssamband mellan byggnad och gård Gångvägarnas lutningar behöver förbättras Höga buskar minskar överblick Illa beskuret växtmaterial Gården är stor men har få soffor Hyresgästernas egna perennplanteringar Paviljong med fint läge Gården är uppdelad Tät vegetation nära fasad Ränndalar försämrar tillgängligheten Otydlig entré från Hornsgatan med olämplig markbeläggning som satt sig Entréerna upplevs inte inbjudande

21 HORNSTULL BIBLIOTEK SENIORBOENDE HORNSGATAN Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboende Befintlig situation Filen 4, Hornsgatan , Stockholm GYM DAG- VERKSAMHET KONTOR Skala 1:300 FOAJÉ HYRES- LÄGENHETER SENIORBOENDE BV: RESTAURANG L I G N A G A T A N KORTIDSBOENDE OCH DEMENSBOENDE TANTOLUNDEN Skala 1:300 21

22 Befintlig situation entrén, Filen 4, Hornsgatan, Stockholm, Skala 1:300 Sättningar i markbeläggningen Smågatsten och plattor med frilagd singel i randigt mönster Trista möbler och dåliga belysningsarmaturer Stubbar Mörka hörn med upplag och luckor HORNSGATAN Träpollare Kastanjer Ventilation Spaljé BUTIK Sommarblommor Stubbar Ask Röklucka DAGVERK- SAMHET Skärmtak med plantlåda Belysningsarmatur Vildvin på spaljé L I G N A G A T A N FOAJÉ 22 Skala 1:300

23 Förslag till upprustning entrén, Filen 4, Hornsgatan, Stockholm, Skala 1:300 Enkelhet Blickfång Justering av höjder och ny markbeläggning Tydlighet Fler planteringar Sittplatser medan man väntar Ny belysningsarmatur och soffor HORNSGATAN Upphöjda plant.lådor PLANTERING UNDER BEF. TRÄD BELYSN. POLLARE SOFFOR ÅT TVÅ HÅLL PLANTERING NY MARKBELÄGGNING KVADRATISKA PLATTOR M. FRIS AV STORGATSTEN FASTA CYKELSTÄLL PLANTERING SKÄRMTAK BÄNK URNOR MED SÄSONGSPLANT. FOAJÉ PERENNPLANT- I BLÅTT UPPHÖJDA PLANT. LÅDOR L I G N A G A T A N GÅRDEN Skala 1:300 23

24 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER 24 Vistelseplatser Området utanför utgången till gården från foajén görs om till en torgyta med små träd för skugga. Fasta bänkar placeras ut. Demensboendet flyttas till rummen med de stora burspråksaltanerna. Dessa inreds med trätrall, planteringslådor med torktåliga växter, trämöbler samt markiser. En sluten, omgärdad uteplats anläggs vid demens- och korttidsboendet. Hyresgästerna får en uteplats av stenmjöl i anslutning till de befintliga perennrabatterna. Ett nytt lusthus placeras närmare gräsmattan. Konstruktionen är lätt med pelare och tak klädda i klätterväxter. Det kan fungera som sittplatser, för trädgårdsarbete eller vid aktiviteter och är till både för hyresgästerna och för vård- och omsorgsboendet. Altanen vid restaurangen får en bredare markis så att alla kan sitta i skugga. Mellan altanräcke och gångväg anläggs en perennplantering. Upphöjda planteringslådor med pergolor anläggs i den norra delen av gården, med stora perennplanteringar i samlade färger. Framför placeras fasta soffor och bord. Tillgänglighet Tillgängligheten på gångvägen och vid entréerna förbättras med ny höjdsättning och markbeläggning. Markbeläggningen byts mot asfalt med fris av smågatsten på gångvägen, stenmjöl på uteplatserna och marksten vid entréerna för att skilja de olika funktionerna åt och för att få variation. En ny gångväg dras över gräsmattan söder om flaggstången så att man välja att ta den lilla promenaden som inte är lika brant. Den länkar också ihop hyreslägenheterna med äldreboendet. Pergolakonstruktionerna vid entréerna tas bort och entréerna ges ett nätt skärmtak med infälld belysning. Belysningsarmaturen byts ut mot en armatur med ett nedåtriktat, icke-bländande och varmt ljus. Nya trappor anläggs vid entrén till hyreslägenheterna. Variation Planteringsytorna vid restaurangaltanen samt på gräsmattans södra del höjs upp och moduleras. På gräsmattans södra del får gräset växa till äng. Vägen över gräsmattan får slitlager av stenmjöl, stenbumlingar och lägre blommande buskar, typ kulturväxter, längs med sidorna. Några träd placeras i ängens södra del för att öka rumsligheten. Lummighet Kullerstensslänterna tas bort och ersätts med låga marktäckande buskar för att göra miljön mjukare och grönare. Nytt buskmaterial väljs med tanke på blomning, doft, höstfärg, vintergrönt. Överblick och utsikt Träden ses över och en del tas bort, buskmaterialet byts ut mot lägre buskar för att öka orienterbarheten. Vyn ner mot Tanto och mot Årstaviken tas tillvara genom att inga träd och höga buskar sätts för. Trygghet och säkerhet Ett staket av smidesjärn sätts upp mot Tantolunden. Staketet får ett vågmönster och lackeras i en mild grågrön färg att smälta in omgivningen. Entrèer Entrén mot Hornsgatan rustas upp och tillgängligheten förbättras med ny markbeläggning, nya möbler och belysningsarmaturer. På gårdens södra del anläggs ett entréområde med blåblommande planteringar och ytor med singel i olika fraktioner i böljande former. I mitten står en skulptur, gärna med bad och vatten som tema. Platsen är också tillgänglig visuellt från burspråksaltanerna. Vatten På torgytan vid foajeentrén ställs ett större fat med vidd, av trä eller metall. Vattnet pumpas runt av trädgårdspump. Vattnet töms ut innan frosten och pumpen tas in. Förlängningssladden till pumpen läggs i ett rör under markytan för att förhindra snubbelrisk. Genom kopplingen till Årstaviken så skulle platsen mellan husen där gungställningen står vara en utmärkt plats för ett vattenspel, gärna en större stilla vattenspegel. Odling I anslutning till lusthuset finns plats för odlingslådor. Skala Träd med pelarväxtsätt och höga stammar tas bort och ersätts med träd med växtsätt och höjd som jämnar ut skalskillnaderna mellan människa och hus. Igenkänning Gården får två olika välbekanta karaktärer: trädgården och kulturlandskapet. I anslutning till lusthuset kan man göra arrangemang med humlestörar och vattenkannor i zink, kanske en trasmatta på tork.

25 Förslag till upprustning av gården Filen 4, Hornsgatan, Stockholm Betongpattor i raka förband med fris av smågatsten, säsongsplanteringar i urnor, ny belysningsarmatur, fasta soffor Gång av asfalt med fris av storgatsten Solitärbuskar i marktäckande buskar och perenner BIBLIOTEK DAGVERK- SAMHET SENIORBOENDE KONTOR Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- & omsorgsboende FOAJÉ ENTRÉ HORNSGATAN Torg, betongplattor i raka förband med fris av smågatsten, prydnadskörsbär, säsongsplantering i urnor, kar med porlande vatten Grönt hus : pelare och tak, klätterväxter, odlingslådor, barr, sittbänkar, vinterförvaring för utemöbler Upphöjda planteringslådor, pergola, perennplanteringar, klätterväxter, fasta soffor & bord, Eco-yta HYRESLÄGENHETER Äng med stenbumlingar och nyponrosor, gångväg av Eco-yta Uteplats med Eco-yta, fris av smågatsten, grill, befintliga perennplanteringar Avskild sittplats med liten sandlåda och balanslek av stenbumlingar Blickfång: markmodulering, brygga med skulptur (tema bad, tvätt eller vatten), sten och singel, blå perenner och lökväxter Markmodulering, låga buskar och stora fält med prydnadsgräs och perenner Kvadratisk betongmarksten med fris av smågatsten, fast soffa, ny belysningsarmatur, nya trappor BV: RESTAURANG SENIORBOENDE Omgårdad uteplats, pergola, staket/ plank i anslutning till demensboende, grind, fasta och lösa sittmöbler på Eco-yta, mittgång av kvadratisk betongmarksten med fris av smågatsten, perennrundel, doftande buskar, klätterväxter och perenner i lugna färger KORTIDSBOENDE OCH DEMENSBOENDE Träd med hängande växtsätt, solitärbuskar och buskage för att ta upp skalskillnad mellan människa och hus Skala 1:300 3 meter högt smidesstaket målat i grågrönt med dekoration av vågmönster TANTOLUNDEN 2525

26 Rumsanalys Gårdens funktioner BIBLIOTEK DAG- VERK- SAMHET SENIORBOENDE KONTOR ENTRÉ BIBLIOTEK DAG- VERK- SAMHET SENIORBOENDE KONTOR ENTRÉ GYM FOAJÉ GYM FOAJÉ HYRES- LÄGEN- HETER HYRES- LÄGEN- HETER SENIORBOENDE BV: RESTAURANG SENIORBOENDE BV: RESTAURANG DEMENS- & KORTIDSBOENDE Skala 1:300 DEMENS- & KORTIDSBOENDE Skala 1:300 Sektion planteringslåda med pergola Skala 1:50 Fasad planteringslåda med pergola Skala 1:50 26

27 Gårdens karaktärer stämning och växtval ODLING humlestörar bärbuskar odlingslådor TRÄDGÅRD gräsmatta med lökväxter, prydnadskörsbär och rosenapel, brudhallon, bukettapel, smultronschersmin, klätterväxter med färg och doft: klematis, klättervildvin, helenaros, perenner i samma toner i stora fält: nepeta, fingerborgsblomma, silverax, stäppsalvia, daggkåpa, iris, lavendel, violruta, pion, höstanemon, daglilja, praktnäva SKOGSBRYN/LUND sälg, bok, rönn, körsbärsbenved, aronia, getris, tuvsnöbär, biokovonäva, sockblomma, tovsippa, myskmadra strutbräken, träjon, pingstlilja BÄCK singel & sten, daglilja sandkörsbär blå perenner och vårlökar, kärleksört, älgräs HAGMARK äng, hagtorn, fläder, nyponros, akleja, lupin, prästkrage, höstvädd LUGN OAS Grön lummig bas: norsk brudspirea, björkspirea, funkia, vintergröna Lugn färgskala: lila, vitt, silver, blått: daglilja, storklocka, rododendron, nepeta, pingstlilja, daggkåpa, silverarv, lammöron, allium Doftande buskar och klätterväxter med färg: syrén, schersmin, helenaros, klättervildvin, pipranka STRANDKANT hängdaggvide, vresros, prydnadsgräs, krypvide sandkörsbär, norsk brudspirea, kärleksört GRÖN NIVÅ MELLAN HUS OCH MÄNNISKA Hängdaggvide, flerstammig strimlönn, norsk brudspirea Skala 1:

28 Växtmateriallista TRÄD Oxel (Sorbus intermedia E) Vacker form och bark, vackert bladutspring, 8-12 m. Ullungrönn (Sorbus Dodong E) Vacker, intensiv höstfärg, 8-10 m. Naverlönn (Acer campestre) Bred, konformad krona, tork- vind- och salttålig, tål skugga, 7-11 m. Prydnadskörsbär (Prunus subhirtella Accolade ) Trattformat växtsätt med överhängande grenar, rosa blommor på bar kvist, 3-5 m. Silverpäron (Pyrus salicifolia Pendula ) Silvergröna smala blad med överhängande växtsätt, 4-6 m. Körsbärskornell (Cornus mas) Litet träd som blommar på bar kvist och har vackert växtsätt, vild karaktär, tål skugga, 4-6 m. Skogskornell (Cornus sanguinea) Tåligt, röda grenar, blommar på bar kvist med små gula blommor, 3-4 m. Rysk lönn (Acer tataricum E) Snabbväxande, vackert växtsätt och höstfärg, 5-8 m. Praktrönn (Sorbus decora) Vacker höstfärg och röda bär, 5-6 m. Prydnadsrönn (Sorbus Joseph Rock ) Pelarformad krona, vacker höstfärg, gula frukter, torktålig, 4-5 m. Kopparhäggmispel (Amelanchier laevis Ballerina ), Blommar på bar kvist och har vacker höstfärg, trädform, snabbväxande, 2-3 m. Glanskörsbär (Prunus serrula) Rödbrun glänsande bark, vitrosa blommor på bar kvist på våren, vacker höstfärg, 5-7 m. Bergskörsbär (Prunus sargentii Accolade ), Dubbla rosa blommor på bar kvist, vacker höstfärg, 4-6 m. Japansk magnolia (Magnolia kobus) Vita blommor på bar kvist på våren, 6-8 m. Hybridmagnolia (Magnolia x loebneri Merrill ) Vita blommor, blommar på bar kvist, livskraftig, 3-5 m. Glanshagtorn (Crataegus x lavallei) Karaktärsfull bark, rundad krona, små frukter som fåglarna tycker om, kulturträd, 5-7 m. Rosenapel (Malus floribunda) Rosa blommor, gula små frukter (för fåglarna), vacker bark, 5-7 m. Katsura (Cercidiphyllum japonicum fk Göteborg E) Ljust gröna hjärtformade blad och skirt växtsätt, doftande bladutspring, gul höstfärg, 8-10 m. Klotlönn (Acer platanoides Globosum ) Klotrund tät krona, 4-5 m. Österrikisk oxel (Sorbus austriaca fk Gottsunda E) Smalt uprättväxande sedan rundare växtsätt, mörkgröna blad, gul höstfärg, röda frukter, 8-10 m. Salix acutifolia (Spetsbladigt daggvide) Graciöst bladverk, 4-6 m. Salix acutifolia Pendulifolia (Hängdaggvide) Graciöst bladverk, bred krona med överhängande grenar 4-6 m. BUSKTRÄD Kopparhäggmispel (Amelanchier laevis fk Bäcklösa E) Blommar på bar kvist, vacker höstfärg, snabbväxande, 3-5 m. Amerikansk strimlönn (Acer pensylvanicum) olivgröna stammar med vita ränder, höstfärg, tål skugga, 5-7 m. BUSKAR Häggmispel (Amelanchier spicata E) Blommar på bar kvist och har vacker höstfärg, smalväxande, 3-5 m. Korallkornell (Cornus sericea Farba E) Röda grenar, gröna blad, röd höstfärg, m. Gullkornell (Cornus serica Flaviramea ) Gulgröna grenar, gröna blad, 2-3 m. Häckoxbär (Cotoneaster lucidus) Mörkgröna, blanka ovala blad, vacker höstfärg och röda bär, 1-2 m. Svartaronia (Aronia melanocarpa Aron ) Blanka blad, relativt tät, fin höstfärg och svarta bär som fåglarna tycker om, vild karaktär, 0,8-1.2 m. Rött dvärgvide (Salix purpurea L. Gracilis ), Graciöst, bågformat växtsätt med rundad form, vild karaktär m. Getris (Diervillea lonicera) Kopparfärgat bladutspring, små gula blommor, vacker höstfärg, 1 m. Norsk brudspirea (Spiraea x cinerea Grefsheim E) Graciös, tålig buske med graciöst växtsät, vita blommor i juni, 1-1,5 m. Björkspirea (Spiraea betulifolia Tor E) Robust, torktålig, kuddformat växtsätt, vacker grön färg, vita blommor i juni-juli, fin höstfärg, 0,8-1,2 m. Bondsyrén (Syringa vulgaris Norrfjärden E), Klassisk syrén m. lila blommor, 2-3 m. Praktspirea (Spiraea japonica Mannon ) Rosa blommor, mörkröd höstfärg, 1 m. Björkspirea Vårginst (Cytisus x praecox) Ljusgula blommor i maj-juni på bar kvist, små blad, upprättstående grenar, solitär, 1,5 m. Ölandstok (Potentilla fruticosa) Blommar under lång tid, finns i många färger, välj gärna sorter med blommor i pastellfärger, t ex Daydawn (aprikosa blommor, ca 1 m), Månelys (ljusgul, m), Lovely Pink (rosa, 0.6 m), Limelight (limefärgad, blommar från maj till sep, 0.6 m), Red Robin (starkt röda blommor, ca 0.8 m). Abbotswood E (vita blommor, ca 1 m). Smultronschersmin (Philadelphus Mont Blanc ) Smultrondoftande blommor i juni, 1-1,5 m. Rosenhallon (Rubus odoratus) Rosa enkla blommor i juni-aug, stora blad,, tål skugga, skjuter rotskott och sprider sig, solitär 1,5-2 m. Brudhallon (Rubus Benenden ) vita enkla blommor, graciöst växsätt, skjuter rotskott och sprider sig, tål skugga, solitär, 1,5-2,5 m. SOLITÄRER Trädgårdsprakttry (Weigela hybrida Bristol Ruby ) Rosaröda blommor i juni-sep, solitär, 1,5-2 m. Trädgårdsprakttry (Weigela hybrida White Knight ) Vita blommor i juni-sep, solitär, 1,5-2 m. Körsbärsbenved (Euonyus planipes) Små gröna blommor i april, rödrosa frukter och röd höstfärg, vasformat växtsätt, tål skugga, solitär, 2-3 m. Rosenrips (Ribes sanguineum) Mörkrosa blommor på våren, svartblå bär på hösten, solitär, 2-3 m. Pärlbuske (Exochorda The Bride ) Graciöst växtsätt, vita blommor, fina fröställningar, solitär, m. Gulbladig fläder (Sambucus nigra Aurea ) Gulbladig, solitär, 3 m. Rödbladig fläder (Sambucus nigra Black Beauty ) Rosa blommor, svartröda blad, solitär, 2 m. Gulbladig smällspirea (Physocarpus opulifolius Dart s Gold ) Gröngula blad, vita små blommor på våren, skuggtålig, 1,5-2 m. 28 Brokbladig kornell Rysk lönn Rysk lönn (Acer tataricum fk Falun E) Rundad krona, vacker stamform och höstfärg, 6-8 m. Ginnalalönn (Acer tataricum ssp. ginnala E) Snabbväxande, litet träd med bredbuskig krona, vacker höstfärg, 3-5 m. Fläder (Sambucus nigra) Gräddvita blomställningar i juni-juli, frukter i septokt, kulturväxt, tål skugga, 3-7 m. Amerikansk praktspirea (Spiraea densiflora) Rödaktiga grenar, rödbruna blad på våren, gulorange höstfärg, 0,8 m. Bukettapel (Malus toringo var. sargentii E) Robust och lättodlad, rikligt med vita blommor, vacker höstfärg, kan användas i grupp och som solitär, m. Rödbladig smällspirea (Physocarpus opulifolius Diabolo ) Mörkrött bladverk, vita små blommor på våren, 2 m. Guldschersmin (Philadelphus coronarius Aureus ) gulbladig till limegrön, solitary, 1, 5-2 m. Syrénhortensia (Hydrangea paniculata), höstblomning med stora syrénlika vippor i vitt som övergår till rosarött, solitär, 2-4 m.

29 Syrénhortensia (Hydrangea paniculata Compacta ) Höstblomning med stora syrénlika vippor i vitt som övergår till rosarött, solitär, 1-1,5 m. Vipphortensia (Hydrangea paniculata Limelight ), Höstblomning med stora syrénlika vippor i limegrönt som övergår till rosarött, solitär, m. Buskmagnolia (Magnolia sieboldii) Blommar med vita stora blommor på bar kvist på våren, solitär 2-4 m. Blodolvon (Viburnum sargentii Onondaga ) Gräddfärgade flata blomställningar, bladen först mörkt röda och övergår sedan till grönt, solitär, 2 m. Japansk snöbollsbuske (Viburnum plicatum Mariesii ) Vita, flata blomställningar i maj-juni, rödbrun höstfärg, solitär, 1-2 m. Japansk snöbollsbuske (Viburnum plicatum Nanum Semperflorens ) Vita flata blomställningar från vår-höst, långsamväxande, tål skugga, solitär, 1-1,5 m. BLADFÄRG Gulbrokig kornell (Cornus alba Cream Cracker ), Röda grenar, gulbrokiga blad, 1,5-2 m. Praktspirea (Spiraea japonica Magic Carpet ) Röd, gul och grön bladfärg, rosa blommor, ca 1 m. Praktspirea (Spiraea japonica Goldflame ) Röda bladspetsar, kuddformigt växtsätt, ca 0,8 m. Praktspirea (Spiraea japonica Goldmound ) Gulbladig, rosa blommor, tål skugga, 0,5 m. Gulbladig berberis (Berberis thunbergii Aurea ) Små gulgröna blad, graciöst växtsätt, taggar 2-3 m. Rödbladig berberis (Berberis thunbergii Atropurpurea ) små vinröda blad, graciöst växtsätt, taggar, 2-3 m. Rödbladig dvärgberberis (Berberis thunbergii Bagatelle ) Små rödlila blad, kuddformat växtsätt, taggar, 0,3 m. BARRVÄXTER Bergtall (Pinus mugo Mops ) Kuddformat växtsätt, långa mjuka barr, upp till 1.2 m. Dvärgtall (Pinus pumila Dwarf Blue ) Kuddformat växtsätt, långa mjuka barr, ca 1 m. Dvärgtall (Pinus mugo Humpy ) Kuddformat växsätt, 0.5 m. Kryptuja (Microbiota decussata) Tät, utbredd, låg, fin grön färg, 0,4 m. Tuja (Thuja occidentalis Smaragd ) Kägelformat växtsätt, vacker grön barrfärg, 3-5 m. Klottuja (Thuja occidentalis Woodwardii ) Oval, tät, 1.5 m. Bergtall Tuvsnöbär (Symphoricarpos albus Arvid E) Anspråkslös tät buske med blågrönt skirt bladverk, sprider sig med rotskott, tål skugga, 0,4 m. Hybridsnöbär (Symphoricarpos albus Hancock ) som ovan, 0,6-0,8 m. Sibirisk spirea (Spiraea trilobata) Låg torktålig växt, tål skugga, bra marktäckare, även under träd, 0,5-1 m. Dockros (Rosa nitida Kebu ) Rosa enkla blommor i juli, sprider sig med rotskott, 0,8 m. Tuvkornell (Cornus sericea Kelseyi ) Tätvuxen, kuddformat växtsätt, anspråkslösa jordkrav, 0,6-0,8 m. Måbär (Ribes alpinum Pumilum ) Anspråkslös, rundat kompakt växtsätt, ljusgrönt bladverk, tål skugga, 1 m. VINTERGRÖNA BUSKAR Lagerhägg (Prunus laurocerasus Mano ) Mörkgröna, blanka blad. P. laurocerasus Piri kuddformat tätt växtsätt, långsamväxande, 0,6-0,8 m. Storblommig rododendron (Rhododendron Graf Lennart ) Blekgula stora blommor, surjordsväxt, 1,5 m. Parkrododendron (Rhododendron catawbiense Grandiflorum ) Ljuslila blommor, surjordsväxt, 1-3 m. Parkrododendron (Rhododendron catawbiense Cunningham s White ) Vita blommor, surjordsväxt, 2-3 m. Silverbenved (Euonymus fortunei Emerald Gaiety Dafo) Kompakt buske, silvervita kanter på små runda mörkgröna blad, tål skugga, vintergrön, 0,5 m. Klätterbenved (Euonymus radicans Sarcoxie, Runda rel. stora gröna blad, vintergrön, 0,8 m. Vintergröna buskar bör täckas under de första vårvintrarna för att förhindra uttorkningsskador. ROSOR Pimpinellros (Rosa pimpinellifolia spinosissima), Vita enkla blommor, skirt bladverk, svarta nypon, klassisk torparros. Nyponros (Rosa dumalis fk Västeråker E) Rosa el. vita blommor i juni, m. Finlands vita ros (Rosa pimpinellifolia Plena ), Fyllda, vita blommor, skirt bladverk, svarta nypon, mycket härdig, m. Vresros (Rosa rugosa Fru Dagmar Hastrup ) Anspråkslös, ljusrosa blommor, rotäkta, 0,8-1,2 m. Vit vresros (Rosa rugosa Alba ), vita blommor, brer ut sig, 2m. (Rosa rugosa Schneezwerg ) vita halvfyllda blommor juni-höst, 1,5 m. Nyponros Klottuja (Thuja occidentalis Meckii ) Klargröna barr, ca 1 m. Klottuja (Thuja occidentalis Little Giant ) m. Carolinaros (Rosa carolina fk Gunnel E) Rosa, enkla blommor i juli-aug, friskt grönt bladverk 1-1,5 m. Norsk brudspirea MARKTÄCKANDE BUSKAR Krypoxbär (Cotoneaster dammeri Skogholm ), fin Höstfärg, tål skugga, upp till 1,2 m hög. Lingonoxbär (Cotoneaster horizontalis) Höstfärg, upp till 0,5 m,. Lagerhägg Rabattros (Rosa Ingrid Bergman ) Mörkröda, doftande, stora blommor, remonterande, 0,6-0,8 m. Vresros 29

30 Dockros (Rosa nitida) Rosa blommor, ca 1 m hög, fin höstfärg, kompakt växtsätt. Dockros (Rosa nitida Dart s Defender ) Karminrosa blommor, ca 1,5 m hög, fin höstfärg, bildar utlöpare. Rabattros (Rosa The Swany ) Vita små blommor i klasar från juni, remonterar, anspråkslös, 0,3-0,5 m PERENNER FÖR SKUGGA Strutbräken (Matteuca strutiopteris) Stor ormbunke med vackert bladutspring på våren, 100 cm. Träjon (Dryopteris filix-mas) Den vanligaste inhemska ormbunken, vintergrön, 80 cm. Skogsaster (Aster divaricatus) Vita strålformade blommor i juli-sept, 60 cm. Strutbräken Koreansk plymspirea (Aruncus aethusifolius) Vita spiror i juni-juli, bollformigt skirt bladverk, 30 cm. Bergenia (Bergenia Baby doll ) Blekrosa blommor i april-maj, runda mörkgröna blad med röd anstrykning, vintergrön, 30 cm. Bergenia (Bergenia Silberlicht ) Vita blommor i april-maj som övergår till rosa, kraftigt bladverk, 40 cm. Funkia finns många sorter t ex Hosta Guacamole gul/grönbrokiga blad, lila blommor, juli-aug, 45/90 cm. H. sieboldiana Frances Williams grågrönt bladverk med gul kant, lila blommor, juli-aug, 60/80 cm. H. Royal Standard grönt bladverk, vita blommor, augsep, 45/60 cm. SOL- OCH TORKTÅLIGA PERENNER Kaukasiskt fetblad (Sedum spurium Album superbum ) Taklök (Sempervivum textorum) Liten kärleksört (Sedum cauticolum) Mongoliskt fetblad (Sedum ewersii) Stäppsalvia (Salvia nemorosa) Mörklila, rosa, vita spiror i juni-sept cm. Kärleksört (Sedum spectabile x telephium Herbstfreude ) Brunrosa blommor, kompakt växtform m ljusgröna blad, vacker även innan blomning, 50 cm. Rödbladig kärleksört (Sedum spectabile Matrona ) Mörkrosa blommor, rödbladig, i övrigt som ovan. Kantnepeta (Nepeta faassenii) Grågrönt bladverk, lila blommor, 40 cm. Lammöron (Stachys byzantina) Silvrigt bladverk, lila blommor, 40 cm. Silverarv (Cerastium tomentosum), silvrigt bladverk, vita blommor, 20 cm. Purpurklätt (Lychnis coronaria) Silvrigt bladverk, vita eller cerise blommor, 40 cm. Flocknäva (Geranium macrorrhizum) Rödlila blommor, vacker höstfärg, stark doft, 30 cm, sol-skugga, sprider sig. Sorter: Spessart, vit 25 cm. Album, vit 30 cm. Czakor rödviolett 30 cm. White Ness vit 30 cm. Liten flocknäva (Geranium cantabrigiense), Rödvioletta blommor, juni-aug, 30 cm, sprider sig, sol-skugga, 30 cm. Biokovonäva (Geranium cantabrigiense Biokovo ), Blekrosa blommor, juni-aug, sprider sig, sol-skugga, 30 cm. Tovsippa (Anemone sylvestris) Vita stora blommor i maj-juni, brer ut sig, 30 cm. Revsuga (Ajuga reptans) Blommor i rosa el blå, krypande växtsätt, 15 cm. Rödbladig revsuga (Ajugans reptans Burgundy Glow ) Lilablå blommor, mörkt rödlila blad, 15 cm. Rosenplister (Lamium maculatum) Rosa eller vita blommor, marmorerade eller silvergröna blad, krypande växtsätt, sol-halvskugga, 15 cm. Kantnepeta (Nepeta faassenii) Grågrönt bladverk, lila blommor maj-sep, överhängande växtsätt, sol 30 cm. Vintergröna (Vinca minor Marie ) Blå blommor, blanka blad, revande växtsätt, blålila blommor, tål skugga, 10 cm. Hasselört (Asarum europaeum) Njurformade, vintergröna, blanka blad, oansenliga blommor, 10 cm. Storfryle (Luzula sylvaticum) Gräs med vita vippor, 60 cm. Gullgröna (Waldsteinia ternata) Gula blommor, maj-juni, 20 cm. Ormöga (Omphalodes verna) Ljusblå små blommor, hjärtformade ljusgröna blad, 15 cm, tål skugga. GAMMALDAGS PERENNER Stor blåklocka (Campanula persicifolia) finns i vitt och blått Röllika (Achillea millefolium), finns i olika färger Praktnäva (Geranium himalayense) blå Kungsnäva (Geranium magnificum) blålila Förgätmigej (Myosotis palustris Semperflorens ) Akleja (Aquilegia vulgaris), vitt, blått, rosa, mörkrött, juni-juli, 50 cm. Prästkrage (Leucanthemum vulgare Majdrottningen ) Daglilja (Hemerocallis), finns i många olika färger Blågull (Polemonium caeruleum) Vit blågull (Polemonium caeruleum Album ) Koreansk plymspirea (Aruncus aethusifolius) Stor blåklocka Höstvädd (Scabiosa caucasica) ljuslila blommor på tunna stjälkar, juli-okt, 60 cm. Purpurklätt (Lychnis coronaria), silvrigt bladverk, cerise enkla blommor, juni-aug, 50 cm. Löjtnantshjärta (Dicentra spectabilis) rosa hjärtformade blommor i maj-juni, blådaggiga blad, vissnar ner efter blomning, 80 cm. Löjtnantshjärta (Dicentra spectabilis Alba ) vita hjärtformade blommor i maj-juni, blådaggiga blad, vissnar ner efter blomning, 80 cm. MARKTÄCKANDE PERENNER Jättedaggkåpa (Alchemilla mollis) Gulgröna skira blommor, kompakt växtsätt, fyller ut bra, sol-halvskugga, 40 cm. Liten praktdaggkåpa (Alchemilla epipsila) Gulgröna skira blommor, kompakt växtsätt, fyller ut bra, sol-halvskugga, 30 cm., Kaukasisk förgätmigej (Brunnera macrophylla) Ljusblå små blommor, stora blad, cm, sprider sig, tål skugga. Vinteriberis (Iberis sempervirens Snowflake ) Vita små blommor i maj-juni, delvis vintergrön, smala blad, utrett växtsätt, 25 cm. 30 Funkia Spansknäva (Geranium endressi) Rosa blommor juni-juli, 30 cm, sol-halvskugga. Praktnäva

31 Fänrikshjärta (Dicentra formosa) rosa bommor i juni-sept, blådaggiga blad, 30 cm. Fänrikshjärta (Dicentra formosa Alba ) vita bommor i juni-sept, blådaggiga blad, 30 cm. Oktoberstormhatt (Aconitum carmichaelii Arendsii ) blåvioletta hjälmlika blommor i aug-sept, giftig, känslig för torka,130 cm. Bondpion (Paeonia officinalis) finns i många färger och sorter, vit, rosa, cerise, enkel och ofyllda blommor i juni-juli, 60 cm. Luktpion (Paeonia lactiflora) finns i många färger och sorter, vit, rosa, cerise, enkel och ofyllda blommor i juni-juli, doftar, 80 cm. Riddarsporre (Delphinium belladonna) finns i vitt, ljusblå, mörkblå, blålila, blommar mellan juni-augusti, cm. Amerikanskt älggräs (Filipendula rura Venusta ) rosa plymer på höga stjälkar i juli-aug, 150 cm. Myskmadra (Galium odoratum) vita små blommor i maj-juni, skirt bladverk, doftar, sprider sig, skuggtålig, 15 cm. Alunrot (Heuchera sanguinea White Cloud ) små skira vita blommor på smala stjälkar i junisept, 40 cm. Finns även rödbladiga, gulbladiga och brokbladiga sorter. Trädgårdsiris (Iris germanica) finns många olika sorter och färger, blommar i juni i vitt, lila, mörklila, gul, rosa, spetsiga blad, cm. Rosenmalva (Malva alcea) rosa öppna blommor i juli-sept, 80 cm. Myskmalva (Malva moschata) lilarosa öppna blommor i juni-sept, doftar, 50 cm. Jättevallmo (Papaver orientale) röda stora blommor i juni-juli, 60 cm. Pion Höstflox (Phlox paniculata) finns i många färger och sorter, juli-sept, känsliga för torka, cm. Lungört (Pulmonaria saccharata) blå små blommor i april-maj, brokbladig, tål skugga, 30 cm. Höstvädd (Scabiosa caucasica) ljuslila korgformade blommor på höga stjälkar i juliokt, rosettblad, 70 cm. KLÄTTERVÄXTER Klätterväxter kan även användas som marktäckare. Äkta kaprifol (Lonicera caprifolium) klassisk klätterväxt, doftande, rosa/blekgula blommor i juni. Murgröna (Hedera helix) vintergrön, tål skugga. Humle (Humulus lupus) starkväxande, tål skugga. Gulbladig humle (Humulus lupus Aurea gulbladig. Honungsros (Rosa helenae), gammaldags klätter-ros med vita, doftande blommor, kraftigväxande. Klätterhortensia (Hydrangea anomala ssp. Petiolaris) stora vita blomställningar i juni-juli, tål skugga. Sidenklematis (Clematis fargesioides Summer Snow ), graciös, kraftigväxande, fylld med vita små blommor. Klättervildvin (Parthenocissus quincefolia Engelmannii ), graciöst växtsätt och vacker kraftigt röd höstfärg. PRYDNADSGRÄS Tuvrör (Calamagrostis acutifolia), tuvor med tunna blomställningar ( spön ). Hässlebrodd (Milium effusum Aureum ), gulgrönt bladverk, större vippor. Klättervildvin Tuvrör (Calamagrostis x acutiflora Karl Foerster ), 150/190 cm (tuva/blomstjälk), upprättväxande, smala blomställningar. Jättetåtel (Molinia caerulea ssp arundinacea Karl Foerster ) 100/150 cm, lätt utfallande växtsätt, smala blomställningar. Fjädergräs (Stipa pennata) cm, mkt graciöst växtsätt med böjda blomställningar, väldränerad, torrare jord. Tuvtåtel (Deschampsia cespitosa Goldschleier ) 80/100 cm, lätt utfallande växtsätt, skira blomställningar i juni-aug. Jättetåtel (Molinia caerulea Transparent ) 40/170 cm, samma växtsätt och blomställning som ovan. Blå bambuhirs (Panicum virgatum Heavy Metal, 100/130 cm, skir luftig vippa i juli-aug. Blåtåtel (Molinia caerulea) 60/120 cm, täta tuvor m smala, lila vippor i juli-aug. Samtliga prydnadsgräs vill ha väldränerad, fuktig, mullrik jord. Gräsen klipps ner i slutet av mars. VÅRLÖKAR SOM GÄRNA SPRIDER SIG Vårstjärna (Chionoxa forbesii) Vårstjärna Bägarkrokus (Crocus chrysanthus Cream Beauty ) Dvärgtulpan (Tulipa turkestanica) Snödroppar (Galanthus nivalis) Kirgislök (Allium aflatuense) rödlila bollformade blommor på höga stjälkar i juni, 80 cm. Påsklilja, pingstlilja (Narcissus, finns olika sorter, vita, gula, aprikos) Rysk blåstjärna (Scilla siberica) cm, klarblå klockor i april-maj, sprider sig och bildar blå mattor. Om lökväxterna planteras i en gräsyta så ska gräsytan inte klippas förrän bladen vissnat ner. PERENNER EFTER FÄRG OCH HÖJD BLÅ Höga Kransveronika (Veronica virginica) blålila Stor blåklocka (Campanula persicifolia) himmelsblå, 60 cm. Blågull (Polemonium caeruleum) himmelsblå, 50 cm Mellan Akleja (Aquilegia vulgaris) blandade färger, juni-juli, 70 cm. Förgätmigej (Myosotis palustris Semperflorens ) ljusblå, 40 cm. Blånäva (Geranium himalayense Johnson s Blue ) himmelsblå, 40 cm. Lavendel (Lavandula angustifolia), silvrigt bladverk, blå blomspiror, doft! Låga Revsuga (Ajuga reptans) lilablå blommor, bra marktäckare, 15 cm. ROSA Höga Fingerborgsblomma (Digitalis), många olika pastellfärger, främst rosa och vit. Egentligen endast två-årig, men frösår sig villigt och kan räknas som flerårig, 100 cm. Stäppsalvia (Salvia nemorosa Rosakönigin ) rosa blomspiror. Daglilja (Hemerocallis olika sortnamn) trumpetformade blommor på tunna stjälkar, gräslika blad. Mellan Spansknäva (Geranium endressi), rosa blommor, marktäckare. Flocknäva (Geranium macrorrhizum), rosa blommor, marktäckare. Låg Rosenplister (Lamium maculatum) silvergrönt bladverk, rosa blommor, marktäckare. LILA Höga Violkungsljus (Verbascum phoeniceum) finns i olika lila färger samt vitt 31

32 32 Stäppsalvia (Salvia nemorosa Caradonna ), mörklila blomspiror. Stor drakblomma (Nepeta sibirica), blålila blommor Höstvädd (Scabiosa caucasica) ljuslila blommor på tunna stjälkar, juli-okt, 60 cm. Mellan Kantnepeta (Nepeta faassenii Six Hill Giant ), grågrönt bladverk, ljuslila blommor. Kungsnäva (Geranium magnificum), blåviolett, vacker höstfärg. VITA/SILVRIGT BLADVERK Höga Prästkrage (Chrysantemum leucanthemum) vita strålformade blommor Vit blågull (Polemomium caeruleum Album ), skirt växtsätt Vitlysing (Lysimachia clethroides) vita spiror, kan bre ut sig Silverax (Cimicifuga racemosa cordifolia) skira vita spiror, hög! Purpurklätt (Lychnis coronaria Alba ), hög, silverbladig med enkla blommor Trädgårdsiris (Iris germanica Bianca ), svärdlika blad, vit klassisk blomma ( fransk lilja ) Mellan Daglilja (Hemerocallis Cool it ) vita trumpetformade blommor på tuna stjälkar, gräslika blad. Alunrot (Heuchera sanguinea) vita skira blommor på tunna stjälkar, juni-sept, 50 cm gröna blad. Koreansk plymspirea (Aruncus aethusifolius), gräddvita plymer, skirt mörkgrönt bladverk. Låga Lammöron (Stachys byzantina Silver Carpet ), silvrigt bladverk, lila blomspiror Silverarv (Cerastium tomentosum), silvrigt bladverk, vita blommor, marktäckare Rosenplister (Lamium maculatum White Nancy ) vita blommor. Tovsippa (Anemone sylvestris), brer ut sig, blommar på våren Flocknäva (Geranium macrorrhizum Album ), brer ut sig MÖRKROSA/RÖDLILA Höga Kärleksört (Sedum spectabile x telephium Herbstfreude ) tålig och robust, kompakt växtform m ljusgröna blad, vacker även innan blomning, sen blomning i mörkrosa. Rödbladig kärleksört (Sedum spectabile ssp. Maximum Matrona ), mörkrosa blommor och rödbladig. Kirgislök (Allium afluense Purple sensation ), rödlila stora bollar på höga stjälkar. Många av Allium-sorterna är höga, skulpturala och blommar i rödlila. Rödbladigt silverax (Cimicifuga racemosa Atropurpurea ). Låga Rödbladig alunrot (Heuchera micrantha Palace Purple ), vita blommor. Rödbladig revsuga (Ajugans reptans Burgundy Glow ) lilablå blommor, mörkt rödlila blad. RÖDA/ORANGE Höga Studentnejlika/Brinnande kärlek (Lychnis chalcedonica), röd kraftigväxande. Solbrud (Helenium Crimson Beauty ), rödorange, strålformade blommor med brun ståndarknapp. Solbrud (Helenium Rubinzwerg ) orange/rödbruna blommor, aug-okt, 100 cm. Solbrud (Helenium Moerheim Beauty ) rödbruna blommor, juli-aug, 90 cm. Mellan Praktröllika (Achillea millefolium Paprika ) orange/röda blommor, juni-sept 40 cm. Praktröllika (Achillea millefolium Terrakotta ), orange. Daglilja (Hemerocallis Eenie Fanfare ) mörkröd blomma, juni-juli 40 cm. Låg Röd nejlikrot (Geum coccineum Borisii ), orange, majblommeblomma. Blodfingerört (Potentilla atrosanguinea Gibson s Scarlet ), röd, som ovan. GULA Höga Gullris (Solidago Citronella ) citrongula blommor, aug-sept, 60 cm, sprider sig inte lika kraftigt som vanligt gullris. Solhatt (Echinacea Sunrise ) gulvita blommor, juli-sept, 80 cm. Daglilja (Hemerocallis lilioasphodelus) gula trumpetformade blommor på långa stjälkar, gräslika blad. Blekgul daglilja (Hemerocallis citrina) citrongula blommor, gräslika blad, juni-juli, 80 cm. Daglilja (Hemerocallis Green flutter) gröngula blommor, gräslika blad, juni-juli, 60cm. Höstöga (Coreopsis verticillata Moonbeam ), ljusgula strålformade blommor, aug-sept, 50 cm, skirt bladverk. Mellan Vårkrage (Doronicum orientale), gula strålformade blommor, blommar tidigt. Låga Penningblad (Lysimachia nummularia), gula blommor, mkt rikblommande, marktäckare. Jättedaggkåpa (Alchemilla mollis), gröngula, små blommor, tålig, fyller bra, bra neutral bas, 50 cm. Liten praktdaggkåpa (Alchemilla epispila), som ovan, 30 cm. KRYDDOR & ODLINGSLAND Persilja Gräslök Dill Timjan Fransk dragon Oregano Salvia Smultron Rabarber Potatis Morötter Sallad ÄNG När en äng ska anläggas rensas ytanpå ogräs och sås med gräs- och blomfrö (helst på sensommaren eller tidig höst). Vid vår- eller försommarsådd är det viktigt att sköta vattningen så att fröna inte torkar (detta innebär vattning varje dag vid torr väderlek). Fröer av t ex röllika, blåklocka, ängsnäva, prästkrage, fårsvingel, ängsvingel, rödsvingel, blåeld, lupin, vallmo, blåklint, fingerborgsblomma, kungsljus och rödven sås in. Det finns även färdiga ängsblommeblandningar. Skötseln innebär två punktinsatser per år: på våren fagas ytan, dvs snyggas till genom att löv och kvistar samlas in och på sensommaren/tidig höst slås ytan med trimmer (slåtter), dock ej kortare än 10 cm. Gräset får ligga några dagar och räfsas sedan ihop och komposteras. Ett annat alternativ är att blanda en gräsblandning som heter Sol och tallbacke med några påsar ängsfrö och så in. Ytan består då mer av gräs. Det går åt ca kg frö/100 kvm. Det finns även färdig äng på rulle från bl a Vegtech. Skötseln är densamma oavsett tillvägagångssätt.

33 Sommarblommor Sommarblommor (eller ettåriga växter) är mycket användbara, lättskötta och tacksamma. Eftersom de går i blom från frö på bara en säsong så har de snabb tillväxt och ofta stora, färgstarka blommor. Sommarblommor behöver regelbunden vattning och gödning, speciellt om de är planterade i upphöjda planteringskärl. Om man putsar bort vissna blommor upp-muntrar man blomning. Basen i en säsongs-plantering kan gärna utgöras av gröna ettåriga bladväxter, de finns med olika gröna färger: silvergrön, röd-bladig, gulgrön eller brokbladig. Även ettåriga prydnadsgräs passar i sommarurnor och bryter av med sin skirhet. De högsta växterna planteras i mitten och lägsta längs med kanterna. Blanda blom- och bladform och växter med olika växtsätt (upprättväxande, hängande etc), gärna i en sammanhållen färgskala. Stora planteringskärl bör ha stora växter för att stämma i proportion. Det finns särskild jord för urnor och planteringskärl som är förrådsgödslad och håller vatten bättre. Begonia Vita, röda och rosa blommor. 20 cm. Sol-halvskugga. Torktålig. Blomstertobak Nicotiana alata Vita, mörkröda, lila, ljusrosa, ljusgröna trumpetformade blommor cm. Sol-halvskugga. Något känslig för vind. Blåklint Centaurea cyanus Kornblå blommor cm. Sol-halvskugga. Mycket lätt att dra upp från frö. Blåsalvia Salvia patens Klarblå blommor på spiror cm. Sol. Dahlia Broksalvia Salvia viridis Lila högblad på spiror. 40 cm. Sol. Daggsalvia Salvia farinacea Blålila små blommor på spiror cm. Sol. Dahlia Finns i många färger och former: rosa, vita, röda, gula, rosa, mörkcerise stora, enkla eller dubbla blommor ofta med gul mitt cm. Sol-halvskugga. Dras antingen upp från frö eller från knölar. Stora blommor. Flitiga Lisa Impatiens walleriana Vita, ljusrosa, cerise eller röda blommor. Känslig för uttorkning cm. Sol-halvskugga. Grusnejlika Gypsophila muralis Ljusrosa skira blommor cm. Sol. Hebe Vita, rosa, lila eller blå blommor. Liten buske med små vintergröna blad, finns även brikbladiga och gulbladiga sorter cm. Sol-halvskugga. Indiankrasse Tropaeoleum majus Ljusgula, gula, oranga, aprikosa eller mörkröda blommor och slingrande växtsätt. 30 cm meter med rankor upp till 2 m. Sol-halvskugga. Mycket lättodlad även från frö. Lejongap Antirrhinum majus Gula, vita, rosa, aprikosa, mörkröda, blandfärgade blommor på spiror cm. Sol-halvskugga. Mycket tacksam och lättskött sommarblomma. Lobelia Lobelia erinus Vita, ljusblå, blå, cerise blommor cm. Sol-halvskugga. Blommar med många små blommor. Känslig för uttorkning. Fyller ut bra. Rekommenderas att köpa större exemplar i stället för många små. Luktärt Lathyrus odoratus Rosa, vita, röda, mörklila blommor på slingrande stjälkar. Behöver bindas upp. Lätt att dra upp från frö cm. Sol-halvskugga. Lupin Lupinus Vita, blå eller rosa blomspiror. 70 cm. Sol-halvskugga. Lövkoja Matthiola incana v annua Vita, rosa, röda och lila blommor på spiror. 40 cm. Sol-halvskugga. Doftar. Känslig för uttorkning. Margerit Argyranthemum frutescens Vita, gula och rosa prästkragelika blommor cm. Känslig för uttorkning. Mattram Tanacetum parthenium Vita strålformade blommor med stor gul mitt cm. Sol-halvskugga. Lejongap Lin Linum usitatissimum Ljusblå enkla blommor på höga skira stjälkar. Lätt att dra upp från frö. Får vackra förställningar. Pelargon Pelargonium zonale Rosa, vita, röda, aprikosoranga stora blommor cm. Hängpelargon cm. Sol. Torktålig. Lätt att föröka med sticklingar. Kan övervintras. Finns även med hängande växtsätt (hängpelargon Pelargonium peltatum). Pensè Viola x wittrockiana Finns i nästan alla tänkbara färger, ofta flerfärgade cm. Sol-halvskugga. Minipensè Viola x hybrida Finns i nästan alla tänkbara färger, ofta flerfärgade. Mindre blommor än pensé cm. Sol-halvskugga. Blir inte lika rangliga som penséer. Petunia och lobelia Persilja och dill Blir väldigt vacker som grön ettårig bladväxt. Blommar mot slutet av sommaren. Petunia Mörklila, ljuslila, vita, ljusgula, röda, rosa, cerise, blandfärgade enkla eller fyllda stora, trumpetformade blommor cm, hängpetunia cm. Sol. Doftar. Känslig för regn och uttorkning. Prins Gustavs öga Nemophila menziesii Ljusblå, enkla blommor med finflikigt bladverk cm. Sol-halvskugga. Tuv- eller mattbildande. Pysslingkrage Chrysanthemum paludosum Vita prästkragsliknande blommor med gul mitt. 20 cm. Sol-halvskugga. Känslig för uttrokning. Rosenskära Rabatteternell Helichrysum petiolare Bladväxt med gulgröna, silvergröna eller brokbladiga blad cm. Sol. Torktålig. Fyller ut bra. Behöver ej putsas. Ringblomma Calendula officinalis Orange, mörkröda, ljusgula strålformade blommor. Mycket lätt att dra upp från frö cm. Rosenskära Cosmos bipinnatus Vita, rosa och mörkrosa prästkrageliknande, stora blommor, dillikt bladverk, höjd cm. Silverek Senecio bicolor Silverfärgat bladverk cm. Sol. Tålig växt som är tål en del frost. Snöflinga Bacopa caroliniana Vita eller lila små blommor med hängande växtsätt. 33

34 Solros Helianthus annuus Gula, ljusgula eller mörkröda stora strålformade blommor med brun mitt cm. Sol. Lätt att dra upp från frö. Vill ha mycket vatten och näring. Sommaraster Callistephus chinensis Vita, rosa, lila, mörklila strålformiga blommor cm. sol-halvskugga. Sommarljus Gaura linderheimeri Vita blommor på smala höga stjälkar. 100 cm. Solhalvskugga Sommarslöja Gypsophila elegans Vita, rosa skira blommor cm. Sol. Känslig för vind. Stjärnöga Osteospermum ecklonis Vita, rosa, mörkröda, aprikosa prästkragelika blommor cm. Sol. Torktålig. Sammetsblomster Tagetes erecta, Tagetes patula, Tagetes tenuifolia Gula, oranga och röda färger cm. Sol-halvskugga. Torktålig. Blomform från stora bollformade till små enkla blommor. Tvillingsporre Diascia barberae Vita, rosa eller aprikosa, små blommor med hängande växtsätt. 25 cm. Sol med vandrande skugga. Rikblommande. Känslig för uttorkning. Vaktelbär Gaultheria procumbens Vintergröna små elliptiska blad med röd anstrykning och stora röda lingonliknande bär. 15 cm. Sol-halvskugga. Vinterbär Skimmia japonica Liten buske med blanka, mörkgröna, vintergröna elliptiska blad. Rosaröda blommor, röda bär. 50 cm. Sol-halvskugga Följande växter är fleråriga och kan med fördel användas i urnor. Japansk starr Carex morrowii Vintergrön, gräslika brokbladiga blad cm. Halvskugga-skugga. Känslig för uttorkning. Kärleksört Sedum telephium Herbstfreude Roströda stora blommor. 50 cm. Sol-halvskugga. Blommar på sensommaren/tidig höst. Dekorativt bladverk. Torktålig. Murreva Cymbalaria muralis Rosa, vita eller lila små blommor. Riklig blomning. Hängande växtsätt. 10 cm. Sol-halvskugga. Randgräs Phalaria arundinacea Picta Gröna gräslika blad med vit kant. 100 cm. Sol-halvskugga. Tålig. Brer ut sig. Brokbladiga gräslika strån. Rosenplister Lamium maculatum Rosa eller vita blommor. Brokbladig cm. Solhalvskugga. Mattbildande. Känslig för uttorkning. Brer ut sig. Rödbladig revsuga Ajuga reptans Atropurpurea Ljuslila blommor cm. Sol-halvskugga. Växer mattbildande och används främst för sin röda bladfärgs skull. Variegata är en brokbladig sort. Silverarv Cerastium tomentosum Vita klockliknande blommor i maj-juni. Silvrigt bladverk cm. Sol. Torktålig, tålig, brer ut sig. Stjärnklocka Campanula poscharskyana Lilablå klockformade blommor. 50 cm långa revor. Sol-lätt skugga. Revande växtsätt. Blommar junisept. Sylnarv Kuddformat växtsätt, mosslik. 5 cm. Sol-halvskugga. 34

Brf Hägern, Varvet - Analys

Brf Hägern, Varvet - Analys Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser

Läs mer

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015 Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION

BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION baksida PLANSKISS 4 2 1 3 BAKGRUND Brf Sysslomannens fastighet är belägen på Sysslomansgatan

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Uteserveringar Råd och riktlinjer Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Vi vill ha en vacker stadsmiljö Alla har ett gemensamt ansvar för att göra staden vacker. Det är viktigt att vi behandlar

Läs mer

Simma lugnt! Visst kan pool vara snyggt. Går det att ha en pool som smälter in i trädgården? Javisst! Här får du veta hur du gör!

Simma lugnt! Visst kan pool vara snyggt. Går det att ha en pool som smälter in i trädgården? Javisst! Här får du veta hur du gör! Se till helheten och låt stilen på huset och området i stort avspegla sig även runt poolen. Simma lugnt! Visst kan pool vara snyggt Går det att ha en pool som smälter in i trädgården? Javisst! Här får

Läs mer

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Illustratör: Hans Åkerskog Februari 201 Ett samarbete mellan trafikkontoret, miljöförvaltningen, kretslopp och vatten

Läs mer

KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG

KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG Organisation Projektledare: Jeanette Laestander, Luleå kommun, Tekniska kontoret Konsult gestaltning: Eva Wenngren, Linnea Örtenvik, Anneli Jonsson, Ramböll Konsult ljusdesign:

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen 31 BROAR Optimal lutning på bullerskydd utreds vidare i bygghandlingsskedet.

Läs mer

SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL

SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL 1 SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL KÄRLSTORLEKAR 140 l 1 190 l 370 l 2 660 l 2 HÖJD 106,5 cm 107,5 cm 106,8 cm 121,9 cm BREDD 48,4 cm 55,9 cm 77 cm 125,5 cm DJUP 55 cm 69 cm 81,1 cm 77,4 cm Skapa rum för kärlet

Läs mer

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Barfotalek i stenträdgården

Barfotalek i stenträdgården 80 Barfotalek i stenträdgården Natursten ger trädgården en rustik karaktär. Anders och Kajsa har förstärkt de olika funktionerna med väl valda material. Av Hélène Lundgren Foto Helena Bévengut-Lasson Majken,

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

HANTVERKARGÅRDEN INTRAPRENADEN SOMMARDESIGNKONTORET 2006 LJUSDAL/OVANÅKER

HANTVERKARGÅRDEN INTRAPRENADEN SOMMARDESIGNKONTORET 2006 LJUSDAL/OVANÅKER HANTVERKARGÅRDEN INTRAPRENADEN SOMMARDESIGNKONTORET 2006 LJUSDAL/OVANÅKER UPPDRAGET FORMULERING&BEGRÄNSNING Uppdragets mål är att utveckla Intraprenadens/Hantverkargårdens utomhusmiljö. Målet är att skapa

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN -Designerns bästa tips Underhållsfri mur En solid och prydlig lösning som du kanske inte bygger på egen hand. Men när den väl är på plats klarar den sig utan underhåll. En mur är

Läs mer

Manual för uteplatser

Manual för uteplatser Manual för uteplatser Innehållsförteckning Vision, 3 Myndighetskrav, 3 Riktlinjer från bostadsrättsföreningen, 4-5 Utformning inglasning av balkong, 6 Markis, 6 Förslag på utomhusarmatur, 6 Uteplatser,

Läs mer

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Folkets Park. För våra ögon och skissande händer ett lugnt och underbart skönt område där lummighet och stillhet blandas med öppenhet och vilja. Dessa

Läs mer

Tiunda Park. www.rosendaluppsala.se

Tiunda Park. www.rosendaluppsala.se Tiunda Park www.rosendaluppsala.se : 55 55 20 MITT I STADEN Ditt nya hem i Tiunda Park Mitt i Uppsalas historiska studentkvarter, ca fem minuter från Universitetshuset, Ekonomikum, Carolina Rediviva och

Läs mer

Palm Village, Strömstad

Palm Village, Strömstad Exclusive Living Detta designprogram omfattar 12 vackra tomter intill Strömstads Golfklubb, granne med nybyggda Strömstad Quality Spa. Designprogrammet ger en gemensam minimalistisk karaktär åt husen på

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson Stockholmsmässan LOUNGE Förslag till ny Lounge, Stockholmsmässan Förutsättningar Syftet är att skapa ett rum där man till fullo kan uppskatta kvalitén i svenskt material och möbeldesign. Ett starkt och

Läs mer

Ut och njut! Trädgårdar som lockar till utevistelse

Ut och njut! Trädgårdar som lockar till utevistelse Ut och njut! Trädgårdar som lockar till utevistelse Elvagården, Vartofta Äldreboende med demensavdelning Det har blivit ett stort lyft Med på bilden: Demenssjuksköterskan Maria Björck, enhetschefen Diana

Läs mer

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård 1 (5) Avdelningen för nsjukvård Geriatrikenheten Checklista fysisk tillgänglighet Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård Företagsnamn Organisationsnummer Verksamhetens

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

LÄGGNINGS- ANVISNING. Med planering, noggrannhet och riktiga redskap bygger du enkelt din mur och lägger ditt utegolv själv.

LÄGGNINGS- ANVISNING. Med planering, noggrannhet och riktiga redskap bygger du enkelt din mur och lägger ditt utegolv själv. LÄGGNINGS- ANVISNING Med planering, noggrannhet och riktiga redskap bygger du enkelt din mur och lägger ditt utegolv själv. Mest tidskrävande är underarbetet. När du har gjort det ordentligt blir belöningen

Läs mer

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Solskyddsfaktorer Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Vad har träd och buskar med cancer att göra? Hudcancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Medan dödssiffrorna minskar för

Läs mer

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6)

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6) Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 1 Tomt nr 6-26 1(6) = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2- planshus Situationsplan Villatomter

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Sida 1(8) Datum 2013-11-26 Enheten för kultur Marie Persson, 054-701 10 49 marie.persson@regionvarmland.se Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Kulturenheten Region Värmland Region

Läs mer

Minnet bästa läget centralt på Väster

Minnet bästa läget centralt på Väster Minnet bästa läget centralt på Väster Stadsdelen Väster från ovan. Från Minnet tar du dig snabbt in till city. Lummigt och lugnt på Regementsgatan. Nytt boende i gammal stadsdel I utkanten av Väster, med

Läs mer

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till! CHECK it out! Alla ska vara välkomna att delta i Studiefrämjandets verksamhet. För att det ska bli verklighet måste vi också göra det möjligt för alla att delta. Det innebär att vi ska ha god tillgänglighet

Läs mer

Dags att välja lägenhet

Dags att välja lägenhet Önneröd Dags att välja lägenhet För en tid sedan anmälde du ditt intresse till Härryda kommun för vårt nybyggnadsprojekt i Önneröd, Landvetter, där vi bygger 30 lägenheter enligt IKEA och Skanskas gemensamma

Läs mer

Checklista för urbant friluftsliv

Checklista för urbant friluftsliv Checklista för urbant friluftsliv Beskrivning och kartläggning av området Faktorer som enligt dokumenterad forskning främjar urbant friluftsliv och som är avgörande för användningen av grönområden, är

Läs mer

Renoveringsplan för Öjeparken Grön mötesplats med historisk koppling & pedagogiska värden

Renoveringsplan för Öjeparken Grön mötesplats med historisk koppling & pedagogiska värden Renoveringsplan för Öjeparken Grön mötesplats med historisk koppling & pedagogiska värden Parkenheten Bakgrund Öjeparken ligger centralt i Öjebyn i nära anslutning till vältrafikerade gator, handel, åldringsvård

Läs mer

Föreskrifter. Dickson-Flanelle ORC U104 120 (samma som terasskydd) Vanliga persienner, plisséer mm. Klassisk markis.

Föreskrifter. Dickson-Flanelle ORC U104 120 (samma som terasskydd) Vanliga persienner, plisséer mm. Klassisk markis. Föreskrifter Detta är en beskrivning på omfattningen (men ej heller begränsad till) Brf Plutonens föreskrifter inom föreningen utöver de tidigare fastställda föreskrifter och regler som utlysts. Utöver

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten I den här broschyren vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Riktlinjer för plank, staket och murar. Beslutad av bygg- och miljönämnden den 2013-01-28, xx

Riktlinjer för plank, staket och murar. Beslutad av bygg- och miljönämnden den 2013-01-28, xx Riktlinjer för plank, staket och murar Beslutad av bygg- och miljönämnden den 2013-01-28, xx Under senaste åren har intresset för att sätta upp plank och mur vid tomtgräns som insynseller bullerskydd ökat

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av UTEGYM I KALMAR KOMMUN

PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av UTEGYM I KALMAR KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av Att kunna styrketräna utomhus vore skönt! Skulle man inte kunna sätta upp några träningsredskap vid pulkabacken! Pålsundsparken, Stockholm Hornsbergs Strandpromenad,

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser CHECKLISTA För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser 2 Handisam Titel: Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2009

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Nya Fristadstorget - ditt torg! Ditt torg Eskilstuna utvecklas! Det nya Fristadstorget

Läs mer

Välkommen. I bästa fall. För entrésidan är ofta den delen som det känns allra svårast att göra något meningsfullt

Välkommen. I bästa fall. För entrésidan är ofta den delen som det känns allra svårast att göra något meningsfullt Entrén 115 Välkommen en liten jordyta framför huset. Av den ska man skapa en entré som känns välkomnande. För gäster, naturligtvis. Men lika mycket för en själv och familjen. Det är vi själva som oftast

Läs mer

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck Före kontrakt Det finns tre huvudfaktorer som påverkar utformningen av ditt hus: tomten, detaljplanen (inom planlagt område) och dina egna behov, önskemål och drömmar. För att hjälpa till att välja ett

Läs mer

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G BRF MASTHUGGET BRF MASTHUGGET N När Du betraktar bostadsområdet från håll ser Du ett grönskande berg i milda, sammanhållna gröngrå-blå kulörer. Befinner Du Dig inne i området sprakar det av liv. Varje

Läs mer

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig.

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig. TULLPARKEN Målsättningen är att skapa en park där människor kan uppleva skulptural konst. Idag finns i parken tre skulpturer och minnesmärken. (se karta) 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:13 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och

Läs mer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer BRA FÖR ALLA En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer Innehåll Förutsättningar... 1 Handikapparkering... 1 Gångväg till entré... 2 Entré... 3 Dörr... 3 Vindfång... 3 Tröskel...

Läs mer

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala 1 RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala Vid inventeringen medverkan av: Barbro Mattsson HSO Östhammar Ture Ålander, husläkarmottagningen Datum: 20090507 Tidsåtgång inventering och dokumentation:

Läs mer

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva Tubberödshus Så länge du är i livet ska du leva Så länge du är i livet ska du leva I genuin bohuslänsk natur med berg, grönska och närhet till havet ligger Tubberödshus äldreboende i Skärhamn på Tjörn.

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt Vad är ett gestaltningsprogram? En vägledning för hur vi kan forma

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

BRF Kevingestrand INREDNINGSKONCEPT

BRF Kevingestrand INREDNINGSKONCEPT BRF Kevingestrand ÄRMILJÖ -ETRÉSIDA Omsorg om material Ståltrappor med smidesräcken. Röda mattan Träd Egen uteplats Träd som insynsskydd och rumsdefinierare Trappa blir till skärmtak Belyst träd markerar

Läs mer

Screeningverktyget HOUSING ENABLER

Screeningverktyget HOUSING ENABLER Screeningverktyget HOUSING ENABLER Kartläggningsformulär Datum. Användarens namn Bostadens adress...... Identifikationskod BOSTADSSTANDARD (enligt Boverket, 2008) Följande nödvändiga bostadsfunktioner

Läs mer

PATIENTEN I FOKUS - Hur detta gestaltas på Vidarkliniken i Järna

PATIENTEN I FOKUS - Hur detta gestaltas på Vidarkliniken i Järna Asmussens Arkitektgrupp AB 1 /6/ PATIENTEN I FOKUS - Hur detta gestaltas på Vidarkliniken i Järna Anförande hållet på Forum Vårdbyggnad s Konferens i Malmö 16-17 november 2011 Tid 30 minuter Presentation

Läs mer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7.

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7. Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7. 1 Attraktiv stad för alla En god och väl utformad stadsmiljö är viktig för upplevelsen

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende

Läs mer

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser UPPTÄCK TYSTA PLATSER I SUNDBYBERG Guide till tystnaden Det här är en guide för dig som enkelt vill ta en promenad till en rofylld och tyst plats i naturen. Sundbybergs stad har valt ut fem natursköna,

Läs mer

GRON-FRI ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GARANTERAD EFFEKT

GRON-FRI ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GARANTERAD EFFEKT ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GRON-FRI Effektivt mot alger och lav. För alla ytor utomhus. Fasader, tak, staket, marksten, trätrall, murar, markiser m.m. GARANTERAD EFFEKT Upptäck fördelarna med Grön-Fri.

Läs mer

Uteserveringar POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 Reviderad av tekniska nämnden 2015-02-12 14

Uteserveringar POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 Reviderad av tekniska nämnden 2015-02-12 14 POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR Uteserveringar RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 Reviderad av tekniska nämnden 2015-02-12 14 1 Uteserveringar är en del av

Läs mer

Uteserveringar i Ljungby kommun

Uteserveringar i Ljungby kommun www.ljungby.se Uteserveringar i Ljungby kommun Kaffehuset Gäller från: 2013-01-01 Gäller för: Uteserveringar i Ljungby kommun Fastställd av: Teknisk chef Utarbetad av: Planeringsavdelningen Revideras senast:

Läs mer

STAKET, PLANK OCH MURAR KORTFATTAD GUIDE FÖR DIG SOM VILL BYGGA

STAKET, PLANK OCH MURAR KORTFATTAD GUIDE FÖR DIG SOM VILL BYGGA STAKET, PLANK OCH MURAR KORTFATTAD GUIDE FÖR DIG SOM VILL BYGGA PLANK OCH MURAR Olika typer av inhägnader har funnits i alla tider. Vi vill skapa omgärdade miljöer där vi känner oss trygga, markera gränser

Läs mer

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen Cykelparkeringar Ja, tack! Många cyklar i Västerås. Det är bra för miljön, för hälsan

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING och synpunkter från samtal och vandringar med boende, besökare i olika åldrar VISION Trygg omgivning, levande torg och välkomnande entréer För att uppnå märkbara förändringar

Läs mer

Skolgårdens design för lust, lek och lärande

Skolgårdens design för lust, lek och lärande Skolgårdens design för lust, lek och lärande Stefan von Bothmer KOSTERS TRÄDGÅRDAR Den närmaste utomhusmiljön vi har är skolgården. Våga ta den i besittning! Det här anförandet handlar om hur vi kan göra

Läs mer

Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic

Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic Tack för ditt förtroende. Din belöning kommer att vara en kvalitetsprodukt och dina barns glädje. Inledning I handen har

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:15 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller oriente ringsförmåga

Läs mer

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar i Inledning Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser både på marken och på omgivande byggnader. Men för att inte mångfalden ska

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

BALKONG OCH INGLASNING

BALKONG OCH INGLASNING BALKONG OCH INGLASNING 02 teknova.se SVETSAREN BALKONGER, RÄCKEN & INGLASNINGAR LIVET UTANFÖR LÄGENHETEN Med de idéer, tankar och tekniska lösningar som finns idag kan balkongen få en både individuell

Läs mer

FRÖSAKULL. Kvarteret Havsporten 24 LÄGENHETER I HALMSTAD. 130805_bofakta_frosakull.indd 1 2013-08-28 14:44:20

FRÖSAKULL. Kvarteret Havsporten 24 LÄGENHETER I HALMSTAD. 130805_bofakta_frosakull.indd 1 2013-08-28 14:44:20 FRÖSAKULL Kvarteret Havsporten 24 LÄGENHETER I HALMSTAD 130805_bofakta_frosakull.indd 1 2013-08-28 14:44:20 Välkommen till Frösakull! I Frösakull, Tylösands närmsta granne, ligger Kv Havsporten idylliskt

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Checklista för inredning av städvänliga lokaler

Checklista för inredning av städvänliga lokaler 1 (8) Checklista för inredning av städvänliga lokaler Checklistan beskriver vad ni själva ska göra för att underlätta städningen av era lokaler. Checklistan tar både upp sådant som kan förbättras i befintliga

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052 Tengbomgruppen ab Box 1230, Katarinavägen 15 SE 111 82 Stockholm tel 08-412 52 00 fax 08-412 53 03 www.tengbom.se FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING 2013-03-11 Uppdragsnummer:

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

TRALL & TRÄDÄCK SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se

TRALL & TRÄDÄCK SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se TRALL & TRÄDÄCK SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se TRALL & TRÄDÄCK Ge huset ett riktigt lyft. En trall eller ett trädäck kan skapa en inbjudande veranda framför huset eller varför inte lägga

Läs mer

Top of the line hus, nära centrum

Top of the line hus, nära centrum Top of the line hus, nära centrum Vi vann markanvisningstävlingen och kan stolt erbjuda er ett top of the line hus i centrala Luleå med byggstart i oktober. Husen är ritade av Arkitekterna Krook & Tjäder

Läs mer

Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka

Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka Från grått och instängt till grönskande och luftig rumsindelning! Tack vare projektet Gröna skolgårdar har vi påbörjat förvandlingen av vår

Läs mer

FANTASIFULLT MED STEN DESIGN: SILVIE OCH BERNT ERIKSSON

FANTASIFULLT MED STEN DESIGN: SILVIE OCH BERNT ERIKSSON FANTASIFULLT MED STEN DESIGN: SILVIE OCH BERNT ERIKSSON Här utgör några stora stenbumlingar med lätt skrud av grönmossa intressanta inredningsdetaljer i ett av trädgårdens uterum. Stenarnas oregelbundna

Läs mer

ÖNNERED 2009.03.23 HSB GÖTEBORG/LUNNEPLAN HULTING ARKITEKTER, 02 LANDSKAP

ÖNNERED 2009.03.23 HSB GÖTEBORG/LUNNEPLAN HULTING ARKITEKTER, 02 LANDSKAP HSB GÖTEBORG/LUNNEPLAN TRADITION ÖNNERED Önnered är en mycket attraktiv del av Göteborg, ett stycke bohuslän på cykelavstånd från centrum. En lugn miljö med närhet till både service, bad och båtliv. Bebyggelsen

Läs mer

rafiskt hus modern karaktär med

rafiskt hus modern karaktär med med rafiskt hus modern karaktär På den branta tomten i stadsdelen Fresnaye i Kapstaden, Sydafrika, skapade arkitektbyrån Saota ett hus i flera våningsplan med spännande grafiskt uttryck. text mia storm

Läs mer