Kapitalflykt NORD SYD F A T T I G D O M S B E K Ä M P N I N G E N S S V A R T A H Å L

Transkript

1 Kapitalflykt F A T T I G D O M S B E K Ä M P N I N G E N S S V A R T A H Å L NORD SYD

2 Rapport D A T U M R A P P O R T E N B Y G G E R B L A N D A N N A T P Å M A T E R I A L F R Å N E U R O D A D T E X T B E A R B E T N I N G B E R T I L O D É N Kapitalflykt F A T T I G D O M S B E K Ä M P N I N G E N S S V A R T A H Å L A D R E S S SE Sundbyberg Sweden B E S Ö K Starrbäcksgatan 11 T E L +46 (0) F A X +46 (0)

3 Innehåll S I D A 2 av (24) 1. Inledning s Bakgrund s Vad är kapitalflykt? s Hur stort är det oregistrerade kapitalflödet? s Vad består det oregistrerade utflödet av? s Hur går det till? s Manipulerad prissättning s Hur upptäcks manipulerad internprissättning s Det oregistrerade kapitalets rundresa och förvandling till direktinvestering s Utvecklingsländerna förlorar större skatteinkomster än det totala biståndet s Skatteparadisen och dess roller s Vad är ett skatteparadis? s Var finns skatteparadisen? s Hur mycket pengar finns i skatteparadisen? s Skattelättnader och råvaruutvinningar s Omvända resursflöden från utvecklingsländer till rika länder s Vad har gjorts för att bekämpa kapitalflykt? s OECD s EU s IMF s FN s Andra initiativ s Starkare tryck från USA och vissa europeiska länder s Svenska åtgärder s Rekommendationer vad bör göras? s Rekommendationer s Fotnoter s Litteraturlista s Bilaga 1 s Bilaga 2 s 23.

4 Inledning S I D A 3 av (24) Utvecklingsländerna beräknades förlora mellan 850 och 1000 miljarder USD på grund av kapitalflykt år Det innebär att varje biståndskrona till Syd 2 motsvaras av upp emot 10 kronor som oregistrerat överförs till Nord 3. Om avkastningen på den totala förmögenhet som är placerad i skatteparadis och ägs av individer och företag från utvecklingsländerna beskattades i de länder där de hör hemma, skulle dessa länders regeringar ha ytterligare 160 miljarder USD i skatteintäkter 4. Det motsvarar 1,5 gång det totala årliga biståndet. Denna dränering av resurser skapar underskott, ökar biståndsberoendet, urholkar effekterna av internationella skuldavskrivningar och utgör därmed ett hinder för länderna att mobilisera resurser för fattigdomsbekämpning. Bakgrund Som en följd av den globala finanskrisen har frågan om bättre internationella och nationella regelverk och uppföljning av finansmarknaden, dess aktörer och världens kapitalflöden flyttats högre upp på dagordningen. Behovet att kraftigt reformera det internationella finansiella systemet och dess institutioner har exponerats. En del av dessa reformer gäller hur internationella organ och nationella myndigheter skall få bättre insyn i och kontroll över de omfattande flödena av oregistrerat kapital, som blir en allt större del av den globala ekonomin. Den internationella reformviljan har förstärkts därför att regeringar och myndigheter i flera av de ledande OECD-länderna, bland annat USA, Tyskland och Storbritannien, insett hur stora kapitalbelopp och inkomster som undanhålls från skatt av deras egna medborgare och företag. De så kallade skatteparadisens (för definition, se sidan 9) roll för att kapital utan att registreras flyttas runt i världen har i denna situation kommit i blickpunkten. De har blivit instrument för företag och individer som vill dölja sina inkomster och förmögenheter. Samma mekanismer som används av individer, företag och banker i OECD-länderna underlättar utflödet av finansiella resurser från länderna i Syd resurser som betyder ännu mer i förhållande till många ekonomiers storlek och som om de blev kvar i dessa länder skulle kunna användas för att förbättra situationen för miljontals fattiga människor. Rapporten från FN:s Millenniumprojekt till generalsekreteraren 2005 angav att de beräknade kostnaderna för att uppnå Millenniemålen var 348 miljarder USD år 2010 och 529 miljarder år Det innebär bland annat att det internationella biståndet fram till 2015 behöver tredubblas i reala termer, jämfört med Biståndet, inklusive skuldavskrivningar för de fattigaste länderna, har ökat väsentligt sedan 2002, men det finansiella gapet för att uppfylla Millennieprojektets mål är fortfarande mycket stort. Det finns alltså ett stort finansiellt gap för utvecklingsländerna, som behöver fyllas med förutsägbara nya resurser till och ett minskat utflöde av kapital från dessa länder. Detta är särskilt angeläget, givet att den globala ekonomiska nedgången drabbar de fattigaste länderna med de minsta marginalerna hårdast. De flesta människor utgår förmodligen ifrån att låginkomstländerna är nettomottagare av kapital, inte minst därför att biståndet ofta står i fokus i diskussionen. Detta

5 S I D A 4 av (24) 84 MILJARDER $ 167 MILJARDER $ 619 MILJARDER $ 226 MILJARDER $ 380 MILJARDER $ 456 MILJARDER $ 130 MILJARDER $ KAPITALINFLÖDE 857 MILJARDER $ KAPITALUTFLÖDE 1205 MILJARDER $ Genomsnitt för INFLÖDE Globalt bistånd Överföringar från medborgare bosatta utomlands Direktinvesteringar netto till utvecklingsländer Nya lån till utvecklingsländer UTFLÖDE Olagliga och oredovisade kapitalflöden Utvecklingsländernas skuldtjänst Återföring av vinster från direktinvesteringar Figur 1 Kapitalflödet till och från Syd Bilden visar storleksordningarna mellan olika kategorier av kapitalflöden åt båda hållen. Den är baserad på uppgifter från OECD och Världsbanken samt beräkningar av det illegala flödet, sammanställda av Eurodad 9. KÄLLA: EURODAD FACT SHEET SID 1 är dock fel, i stället visar ett antal studier från senare år att nettoflödet av kapital går från Syd till Nord 7 och att det ökar 8. Som figuren visar, betalar länderna i Syd som grupp varje år mycket mer i skuldtjänst (räntor och amorteringar på utestående lån) än de får i bistånd. De förlorar ännu mer i form av oregistrerat utflöde av kapital än de betalar i skuldtjänst. I Sverige måste därför uppgiften att bromsa detta utflöde ingå som en viktig del i politiken för global utveckling (PGU), vars mål är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling som präglas av ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv. I finanskrisens spår har också de internationella ansträngningarna att få bättre kontroll över de oregistrerade kapitalströmmarna ökat. I deklarationen från G20- mötet i London den 2 april 2009 underströks behovet att vidta åtgärder mot icke samarbetsvilliga lagstiftande områden (jurisdictions), inklusive skatteparadis. I deklarationen anges också att banksekretessens tid är över. 10 Några år tidigare hade FN:s generalförsamling vid Världstoppmötet 2005 beslutat att stödja ansträngningar att minska kapitalflykten och åtgärder för att hindra

6 olagliga överföringar av kapital. Några små framsteg har skett sedan dess, framför allt i OECD:s arbete för att skapa bättre informationsflöde om kapitalöverföringar och för att banksekretessen inte skall hindra samarbete mellan skattemyndigheter i OECD-länder. OECD:s generalsekreterare påpekade i en artikel inför IMF:s och Världsbankens vårmöte i slutet av april 2009: Budskapet kan inte bli tydligare: att underlätta skattesmitning är inte längre godtagbart. För massor av skatteparadis är det tid för förändring. 11 S I D A 5 av (24) Syftet med denna skrift är att: 1) redovisa vad kapitalflykt och skatteparadis är, vilka belopp det handlar om och därmed vilken urholkning av möjligheterna att minska fattigdomen detta innebär. 2) visa vilka politiska åtgärder som vidtagits hittills för att hejda kapitalflykten och begränsa utrymmet för skatteparadisen. 3) föreslå ytterligare åtgärder för att hejda kapitalflykten och begränsa skatteparadisens utrymme. 2. Vad är kapitalflykt? Begreppet kapitalflykt används på olika sätt. I denna rapport betecknar det allt oregistrerat kapitalutflöde från utvecklingsländerna till OECD-länder eller så kallade skatteparadis. Detta oregistrerade kapitalflöde kan ha skapats genom såväl laglig som olaglig verksamhet i ursprungsländerna. Det kan föras ut såväl genom skatteplanering inom lagstiftningens ramar som med illegala metoder och i kriminella verksamheter. Hur stort är det oregistrerade kapitalflödet? Den beräkning av det totala oregistrerade kapitalet från Syd till Nord som har fått störst genomslag anger miljarder USD per år (avser genomsnittet för perioden ). Uppgiften kommer ursprungligen från Raymond Baker 12, numera direktör för Global Finance Integrity, GFI, som är ett program för att minska det internationella flödet av illegalt kapital vid tankesmedjan Center for International Policy i Washington. Den har senare använts bland annat av Världsbanken och Eurodad. Trenden är stigande och enligt en GFI-rapport hade beloppet ökat till mellan 850 och 1000 miljarder USD år På senare år har flera andra beräkningar gjorts. På grund av att de använder olika metoder och data från olika tidsperioder skiljer sig resultaten åt. Dessutom är underlaget osäkert eftersom aktörerna i sammanhanget företag, rika individer, den organiserade brottsligheten samt myndigheter, banker och mäklarfirmor i skatteparadisen har ett gemensamt intresse av att uppgifterna inte kommer ut i offentligheten. Resultatet från några beräkningar från senare år sammanfattas i tabell 1. Även om siffrorna är osäkra är det noterbart att beräkningarna av det totala oregistrerade utflödet hamnar i samma storleksordning. Som framgår av tabellen, gäller detta inte beräkningarna av utflödet från Afrika, där Afrikanska Unionens beräk ning är mer än tio gånger större än de övriga. Enligt Global Finance Integrity står Afrika söder om Sahara, SSA, för endast tre procent av det totala oregistrerade utflödet, vilket skulle innebära i storleksordningen mdr USD per år. Samtidigt är detta belopp troligen för litet, eftersom länder som står för drygt en tredjedel av SSA:s BNP, däribland DR Kongo, saknas i GFI:s undersökning. 14

7 Tabell 1. Några beräkningar av det oregistrerade kapitalflödet från Syd till Nord Region/källa Storlek (mdr USD) Kommentar S I D A 6 av (24) Hela Syd Baker (2005) ca per år Stolen Asset Recovery StAR) ca per år Sannolikt taget från Baker Initiative (Världsbanken 2007) IMF-chefen Camdessus (1998) ca 600 per år Beräknat som 50% av det globala oregistrerade flödet Global Financial Avser år (2006). Integrity (2008) Afrika söder om Sahara Lensink et.al (2001), enl. ca 3 per år i genomsnitt Mycket försiktig beräkning, enligt UNCTAD (2007) ( ) UNCTAD. Salisu (2005), enligt ca 13 per år i genomsnitt UNCTAD (2007) ( ) Boyce & Ndikumana (2008) ca 12 per år i genomsnitt Beräknat på totalt 420 mdr för hela ( ) perioden African Union Mer än 150 mdr per år Refererat av Eurodad i Factsheet. Måste rimligen ha använt annan metod. Beloppet är mer än hälften av totala exportvärdet och mot - svarar 30% av SSA:s årliga BNP. KÄLLA: TAX JUSTICE NETWORK. MAGNITUDES: DIRTY MONEY, LOST TAXES AND OFFSHORE. Vad består det oregistrerade utflödet av? Det oregistrerade kapitalet kan delas in i tre huvudkategorier. 1) Kommersiell verksamhet som både täcker laglig skatteplanering och illegal skatteflykt står för den största delen nästan två tredjedelar. 2) Inkomster från kriminell verksamhet som handel med narkotika, vapen och människor kommer därefter med drygt 30 procent. 3) Korruptionspengar som placeras i bankkonton och investeringar i de rika länderna utgör den minsta delen omkring 5 procent. (Se figur 2). Utan att på något sätt försvara korruption, kan konstateras att frågan om att spåra och stoppa fem procent av det totala oregistrerade kapitalflödet från Syd har dominerat medias och biståndsgivares intresse. Beslutsfattare i Nord och internationella institutioner som Världsbanken har i detta sammanhang riktat fokus på korrupta makthavare i Syd och vänt bort blicken från utbudssidan av korruptionen, som involverar internationella banker, investerare och skatteparadis 15. Den kommersiella verksamhet som utgör den största delen har befunnit sig i medieskugga och inte angripits särskilt intensivt av OECD-ländernas regeringar. Intresset för att stävja kapitalflödena från illegal verksamhet baserad på handeln med narkotika, vapen och människor har ökat sedan 2001, eftersom detta ses som en viktig åtgärd i kampen mot terrorism. De oregistrerade flödena av kommersiell verksamhet har vanligen ett eller båda av två syften: 1) att minimera skatten för ägaren eller företaget 2) att undvika att omgivningen får insyn i en persons förmögenhet eller ett företags tillgångar. Hur går det till? Metoderna att inom den kommersiella verksamheten minska företagens och individernas beskattning kan vara lagliga eller olagliga. Lagligt skatteundanhållande är

8 S I D A 7 av (24) när en individ eller ett företag inom ramen för de skatteregler som gäller i ett land minimerar den skatt de betalar, olagligt skattefusk är när samma sak sker utanför lagens råmärken. De viktigaste metoderna är att manipulera internpriserna inom ett företag eller en internationell koncern och att använda skatteparadis som bas för affärsverksamhet. 16 Manipulerad prissättning Inom transnationella företag sker manipulerad prissättning genom att varor och tjänster säljs till artificiellt höga eller låga nivåer för att minimera skatt. För företag inom samma internationella koncern underlättas denna typ av manipulation eftersom skattelagstiftningen tillåter en koncernredovisning, som inte separerar verksamheterna i de olika länder där koncernen bedriver verksamhet. Enligt en uppgift, citerad av Eurodad 17 sker 60 procent av den globala handeln mellan dotterbolag inom transnationella företagskoncerner. Särskilt lämpliga för skatteundanhållande eller skattflykt är immateriella tillgångar typ logotyper, varumärken, patent och konsulttjänster. Ett företag överför ägandet av sitt varumärke till ett bolag i ett skatteparadis. Alla andra delar av koncernen som producerar varor betalar sedan royalties eller andra avgifter till detta bolag, vilket gör att stora summor kan undanhållas beskattning genom att de tas bort från de producerande bolagens vinster. Microsoft sparade 1,8 mdr USD i skatter genom att registrera sina immateriella tillgångar i ett dotterbolag på Irland där skatten var 12,5 procent, att jämföras med 35 procent i USA. 18 Eller för att ta ett svenskt exempel: Varumärket IKEA ägs genom svårgenomskådliga företag i Luxemburg, Nederländska Antillerna och Curaçao som inte medger insyn i finansiella tillgångar. 19 Hur upptäcks manipulerad internprissättning? Det finns flera metoder för att upptäcka och beräkna manipulerad internprissättning. Självklart kan det vara svårt att dra gränsen mellan vad som är rimliga och orimliga priser. Global Financial Integrity redovisar i en rapport 20 tre modeller och använder en kombination av två av dessa. Den ena innebär att jämföra det registrerade inflödet av kapital med den redovisade användningen av detta kapital. Oregistrerat utflöde uppstår när inflödet av kapital överstiger användningen av kapital i form av utflöde

9 och inhemska utgifter. Den andra bygger på att jämföra den externa skuldsättningen av den offentliga sektorn på två sätt. Förändringar i den totala skulden jämförs med det registrerade nettoutflödet eller inflödet. För att undvika anomalier som kan ha tillfälliga orsaker normaliseras modellen genom att data endast tas med om tillräckligt stora oredovisade skillnader uppstår för minst tre år i en femårsperiod. S I D A 8 av (24) Det oregistrerade kapitalets rundresa och förvandling till direktinvestering Det flytande internationella kapitalet som söker maximal vinst och minimal skatt kan också ge sig ut på en rundresa. Med det menas att ett företag genom internprissättning eller på annat sätt flyttar vinstuttaget till ett skatteparadis, där det beskattas eller rättare sagt inte beskattas i enlighet med rådande regler. Därefter återinvesteras vinsterna i landet där de egentligen skulle ha beskattats. De betraktas då som utländska direktinvesteringar och företaget kan därigenom också dra nytta av de fördelaktiga skatteregler till exempel skattefrihet under de första åren som många regeringar inför för att dra till sig utländska investeringar. 21 På motsvarande sätt kan pengar från kriminell verksamhet via skatteparadis tvättas och återföras i laglig verksamhet i samma land där den kriminella verksamheten som skapat kapittalet har bedrivits. Extremexempel på internprissättning Missbruk av internprissättning är när företag vanligen inom en multinationell koncern säljer varor och tjänster till varandra till artificiellt höga eller låga priser i syfte att minimera skatt. Extrema exempel är: - Import av plasthinkar för 973 USD/st - Import av toaletthandskar för USD/kg - Export av videokameror för 13,45 USD/st - Export av missilramper för 52 USD/st 22 Utvecklingsländernas regeringar förlorar större skatteinkomster än det totala biståndet. Effekterna av att omfattande förmögenheter placeras i skatteparadis är flera. En faktor i detta sammanhang är hur stora belopp i uteblivna skatter som staterna i Syd förlorar på dessa placeringar. Detta är intressant eftersom det rör sig om pengar som skulle finnas direkt tillgängliga för regeringarna i form av statsinkomster. De skulle kunna användas för att finansiera åtgärder för att minska fattigdomen och uppnå millenniemålen, eller för att minska biståndsberoendet. Några beräkningar av vilka belopp i totala uteblivna skatteintäkter det kan handla om finns redovisade i en översikt sammanställd av Tax Justice Network. 23 Den lägsta beräkningen står Oxfam för. Den slutar på mellan 64 och 126 miljarder USD per år. 24 En högre beräkning på 160 miljarder USD kommer från Christian Aid 25. Den högsta beräkningen anger 385 miljarder USD och görs av ekonomen Alex Cobham 26 vid Oxford Council on Good Governance. Tax Justice Network beräknar att globalt förloras 255 miljarder USD i skatteintäkter 27. Skillnaden mellan beräkningarna är som synes mycket stor och avspeglar svårigheterna att få insyn i verksamheten, men sannolikt också olika metoder för

10 att beräkna skattedelen av de undanhållna beloppen. Även en försiktig beräkning leder till slutsatsen att statsbudgetarna i Syd skulle öka med mer än det samlade internationella biståndet, om skatt hade betalats på de belopp som nu är gömda i skatteparadisen. S I D A 9 av (24) 3. Skatteparadisen och dess roller Vad är ett skatteparadis? Skatteparadis kallas ett land eller geografiskt territorium som karaktäriseras av att de tillhandahåller en eller flera av följande tjänster: Låga eller inga skatter på kapital och inkomster Lagstiftning som gör det möjligt att hemlighålla ägare och de som drar nytta av företag, stiftelser och bankkonton. Inga krav på ekonomiskt innehåll i de transaktioner som registreras i området. Total åtskillnad mellan skattereglerna för inhemsk verksamhet och de regler som gäller för dem som inte bor i landet/området för att uppmuntra att vinster och inkomster flyttas dit från andra länder. 28 Var finns skatteparadisen? Det beror på vem man frågar och gränsen är inte alltid lätt att dra. OECD har en lista 29 där länder och territorier jurisdictions på engelska indelas i tre kategorier: 1) Sådana där skattesystem gäller som i huvudsak överensstämmer med internationellt överenskommen standard. 2) Sådana där man har åtagit sig att uppnå internationellt överenskommen standard men i huvudsak ännu inte infört den. 3) Sådana där man inte har åtagit sig att införa internationellt överenskommen standard. Dessa kategorier kallas i dagligt tal OECD:s vita, grå och svarta lista. Ett skatteparadis kan vara ett land, men också en stad eller en del av ett land. Mest kända är kanske ett antal karibiska öar, som inte är formellt självständiga stater utan territorier som tillhör Storbritannien, Frankrike eller Nederländerna. Antalet länder/områden som stått på OECD:s svarta lista har gradvis minskat. På den som publicerades i samband med G20-mötet och som avsåg situationen den 2 april 2009 fanns bara fyra kvar, nämligen Costa Rica, Malaysia, Filippinerna och Uruguay. Regeringarna i dessa länder meddelade skyndsamt att de åtog sig att följa internationell standard, vilket innebar att de av OECD flyttades till den grå listan. Den version av denna lista som är daterad den 17 juni 2009 innehöll 29 länder/territorier karaktäriserade som skatteparadis och 12 som kallas andra finanscentra. Samtliga i den senare kategorin har gjort sina åtaganden om att uppfylla internationell standard under 2009, det vill säga efter det att de utsatts för ökad internationell press. Till denna grupp hör också europeiska länder som Belgien, Luxemburg, Schweiz och Österrike. OECD:s grå lista och den från Tax Justice Network redovisas i bilaga 1 och 2. Det bör noteras att ett åtagande inte nödvändigtvis innebär att lagstiftning och andra praktiska åtgärder omedelbart genomförs. Tvärtom är erfarenheten att genomförandet i många fall går långsamt och endast sker styckevis och delt. Tax Justice Network har 73 områden på sin lista från Man konstaterar att ett trettiotal av dessa ingår i brittiska samväldet och att därmed ansvaret för att ändra situationen i särskild hög utsträckning ligger på Storbritanniens regering. Till skillnad från OECD ingår också ett antal städer som är finanscentra i Tax Justice

11 10 S I D A (24) 10 av 1. Alderney 2. Andorra 3. Belgien 4. Campione d Italia 5. London 6. Cypern 7. Gibraltar 8. Guernsey 9- Ungern 10. Island 11. Irland 12. Ingusjetien 13. Isle of Man 14. Jersey 15. Liechtenstein 16. Luxembourg 17. Madeira 18. Malta 19. Monaco 20. Nederländerma 21. Sark 22. Schweiz 23. Trieste 24. Turkiska republiken på Cypern 25. Frankfurt Figur 3. Skatteparadis i Europa KÄLLA: EURODAD CAPITAL FLIGHT DIVERTS DEVELOPMENT FINANCE Networks lista, bland annat New York, London City, Frankfurt, Dublin och Tel Aviv. 25 av Tax Justice Networks skatteparadis finns i Europa. Av de 73 skatteparadisen på Tax Justice Networks lista, återfinns 37 på OECD:s grå lista. Några finns med på OECD:s vita lista, bland annat Island, Guernsey, Ungern, Isle of Man, Jersey och Nederländerna. Hur mycket pengar finns i skatteparadisen? Obegripligt stora kapitalbelopp är registrerade i skatteparadisen. Oxfam beräknar att tillgångar till ett värde av miljarder USD, ägda av individer bosatta i Syd, är placerade där. 31 Till detta kommer tillgångar ägda av företag. Tax Justice Network beräknar att totalt miljarder USD finns placerade i skatteparadisen en tiondel av världens kapitaltillgångar.

12 Mer än en tredjedel av de utländska direktinvesteringarna är enligt UNCTAD registrerade i skatteparadis och minst 50 procent av utrikeshandeln faktureras via dem, enligt IMF. 32 Liksom när det gäller det oregistrerade utflödet från Syd skiljer sig beräkningarna kraftigt av hur stor total förmögenhet (inklusive från OECD-länderna) som är placerad i skatteparadis. Några är redovisade i tabell Notera att flera av dem endast anger förmögenheter som ägs av individer, men inte av företag. S I D A 11 av (24) Tabell 2. Beräknad total förmögenhet placerad i skatteparadis Källa Belopp mdr USD Vad ingår i beräkningen? Referens Tax Justice Network (2008) Tillgångar placerade The Price of Offshore. av individer Tax Justice Network, 2005 Oxfam (2009) Tillgångar placerade av Oxfam Press Release, individer bosatta i Syd 13 March, Oliver Wyman (2008) Tillgångar placerade The Future of Private av individer Banking, March 2008, Oliver Wyman Group Boston (2007) Förmögenhet placerad Global Wealth 2008, Consulting Group i skatteparadis Boston Consulting Group OECD Förmögenhet placerad Angel Gurria, OECD Secri skatteparadis etary General KÄLLA: OECD: OVERVIEW OF THE OECD S WORK ON COUNTERING INTERNATIONAL TAX EVASION: A BRIEF FOR JOURNALISTS (21 APRIL 2009) Skattelättnader och råvaruutvinningar Skattelättnader inklusive en inledande period helt utan vinst- eller inkomstbeskattning är en inte ovanlig metod för regeringar i länder med stora mineraltillgångar att locka till sig direktinvesteringar från mineral- och andra råvaruproducerande internationella företag. I en färsk rapport med titeln Breaking the Curse 35 har ett antal frivilligorganisationer och tankesmedjor i Afrika, tillsammans med Christian Aid i Storbritannien redovisat hur öppna skattesystem och rättvisa skatter skulle kunna förvandla Afrikas mineralrikedomar till utveckling. Gruv- och skattelagstiftningen liksom skattesatser och nivån på royalties studerades i sju afrikanska länder. Den bild som framträder är att under den period fram till 2008 då världsmarknadspriserna på mineraler kraftigt ökade, misslyckades regeringarna att få del av de växande vinsterna därför att de tidigare givit skattebefrielse och skattelättnader till gruvbolagen. Dessa hade å sin sida begärt skattebefrielse i hemliga avtal. Under 2000-talet har Världsbanken rekommenderat flera av länderna att sänka skattenivåerna för gruvbolagen och införa eller höja momsen. Resultatet blev att medborgarna i dessa länder fortsatte att leva i fattigdom och inkomster från gruvdriften underblåste väpnade konflikter, till exempel i östra DR Kongo. Ghana, Sydafrika och Tanzania beräknades ha förlorat 68, 359 och 30 miljoner USD varje år på grund av de lägre royaltynivåer som gruvföretagen förhandlat fram med regeringarna i hemliga avtal 36. Enligt en Eurodad-rapport 37 har förhållandena inom gruvsektorn påverkat fattiga länders budgetar negativt. Inkomsterna från gruvbolagens skatter hade fallit efter det att bolagen privatiserats. Det finns också exempel på att individuella länders regeringar har kunnat utnyttja situationen för att förbättra sina villkor i förhållande till gruv- och energiföretagen. Detta sker dock från fall till fall och regeringar som försöker ändra på ingångna vill

13 kor riskerar att bli stämda för kontraktsbrott av de internationella koncernerna, som också på detta område har överlägsna resurser jämfört med värdländernas regeringar. 38 S I D A 12 av (24) 4. Omvända resursflöden från utvecklingsländer till rika länder Som redan nämnts har biståndet under 2000-talet ökat kraftigt. Andra kapitalflöden till utvecklingsländerna har ökat ännu snabbare. Men det oregistrerade kapitalutflödet från dessa länder är mångdubbelt större än biståndet och tillsammans med det lagliga utförandet av räntor och amorteringar på lån och företagsvinster är utflödet större än det totala inflödet av alla kategorier av kapital. Det totala nettoflödet går alltså från Syd till Nord. Under perioden motsvarade företagens vinsthemtagningar 1,5 gånger biståndet, skuldtjänsten på utestående lån var fem gånger större och oregistrerade överföringar kopplade till skatteplanering och olaglig skatteflykt, korruptionspengar och inkomster från illegal verksamhet (till exempel från handel med narkotika), vapen och människor beräknades vara sju gånger större. 39 Global Finance Integritys beräkning för 2006 visar på en ytterligare ökning till 8,5-10 gånger större än biståndet. 40 Det innebär att en minskning av det oregistrerade utflödet med en tredjedel i princip skulle generera tillräckligt med kapital för att täcka de beräknade behoven för att uppnå millenniemålen. Det innebär också att det kapital som varje år undanhålls från skatt i länderna i Syd motsvarar mer än det totala biståndet. Om detta belopp faktiskt betalats i skatt skulle det ha varit ett direkt tillägg till statsinkomsterna och göra det möjligt för regeringarna i Syd att satsa väsentligt mer på hälsovård, undervisning, sociala skyddsnät och annat som bidrar till att uppnå millenniemålen. Det skulle också göra dessa regeringar mindre beroende av bistånd. Därtill krävs att medborgarna har insyn i statsfinanserna och att det politiska systemet gör det möjligt att ställa beslutsfattare till svars. Afrika söder om Sahara förlorar 280 miljoner kronor om dagen Frågan om att få stopp på det oregistrerade kapitalutflödet måste därför prioriteras lika högt som till exempel skuldavskrivning, ökat och bättre bistånd och handelsfrågor när det gäller åtgärder för att minska fattigdomen i Syd. 5. Vad har gjorts för att bekämpa kapitalflykt? I slutkommunikén från G20-mötet i London den 2 april 2009 anges: Stora misstag i den finansiella sektorn och brister i de finansiella regelverken och övervakningen var fundamentala orsaker till krisen. Det innebar också att ett viktigt ämne under

14 mötet var hur övervakning och regelverk bör förstärkas. En fråga i detta sammanhang var hur icke samarbetsvilliga länder/territorier, inklusive skatteparadis, skulle fås att ändra sin praxis. Kommunikén anger: Vi (det vill säga 20-gruppens statsoch regeringschefer) står beredda att införa sanktioner mot dessa områden för att skydda våra offentliga finanser och finanssystem. Perioden med banksekretess är över. 41 S I D A 13 av (24) Närmare information saknas om vad för slags sanktioner det skulle kunna bli fråga om eller hur banksekretessen skulle avvecklas. Formuleringarna visar dock att frågorna om att lätta på banksekretessen och bromsa skatteparadisen hamnat högre upp på den internationella dagordningen. Dessa frågor är dock inte nya. Överenskommelser med syfte att bekämpa kapitalflykt, öka bankernas öppenhet och begränsa skatteparadisens utrymme har tidigare ingåtts, framför allt inom OECD och EU. Men dels återstår mycket när det gäller att genomföra dessa överenskommelser, dels behövs ytterligare åtgärder för att arbetet ska bli effektivt. Arbetet i OECD har i första hand varit inriktat på att bromsa och få bättre kontroll över kapitalflykt från OECD-länder till skatteparadis. Inom EU har fokus legat på att få kontroll över kapitalflöden mellan medlemsländerna och från dessa till några av de finanscentra i Europa som fungerar som skatteparadis, till exempel Schweiz, Liechtenstein, Monaco och Andorra. 42 OECD Det kanske viktigaste som åstadkommits hittills har varit internationella standarder för insyn och utbyte av bankinformation för skatteändamål. Dessa standarder utarbetades inom ramen för OECD:s Global Forum on Transparency and Exchange of Information. De accepterades av G20:s finansministrar 2004 och av FN: s Expertkommitté för internationellt samarbete om skattefrågor i oktober De fungerar som modell för större delen av de omkring 3600 bilaterala avtal om informationsutbyte som undertecknats. 43 OECD:s standards ställer bland annat kravet att det land som åtagit sig att tillämpa dem på begäran ska lämna ut information i skattefrågor där brottslighet misstänks utan att ta hänsyn till inhemska skatteintressen eller banksekretess. Det innebar att det land som begär uppgifter måste kunna ange vilken person eller vilket företag man håller på att undersöka. Däremot innebär inte åtagandet någon automatik i informationsflödet, vilket försvårar möjligheterna att fånga upp misstänkta transaktioner. OECD:s standards innehåller också stränga regler för att skydda att uppgifterna behandlas konfidentiellt av involverade myndigheter. OECD-processen har inneburit att alla OECD-länder numera accepterat artikel 26 om informationsutbyte i OECD:s Model Tax Convention. Detta sedan Österrike, Belgien, Luxemburg och Schweiz efter G20:s finansministermöte i november 2008 dragit tillbaka sina reservationer. Hongkong, Macao och Singapore har annonserat att de under 2009 kommer att införa den lagstiftning som krävs för att följa överenskommen standard för internationell skattelagstiftning. Andorra, Liechtenstein och Monaco som av OECD år 2002 definierades som icke samarbetsvilliga skatteparadis har accepterat OECD:s standards och angett att de är villiga att ändra sin nationella lagstiftning 44.

15 Ytterligare ett antal länder har sedan G20-toppmötet den 2 april 2009 accepterat internationella standards, vilket innebär att inget av de 84 länder/territorier som granskas av Global Forum for Transparency and Exchange befinner sig på OECD: s svarta lista. 45 Däremot finns hälften av dem 42 stycken, varav 29 av OECD karaktäriseras som skatteparadis och tolv som andra finanscentra på den grå listan. Den innehåller de länder som gjort formella åtaganden men inte i någon större utsträckning genomfört dem. 14 av dem som gjorde sina åtaganden under perioden har till exempel inte ingått ett enda bilateralt avtal om informationsutbyte. Av dem som gjort åtaganden senare har elva inte ingått något sådant avtal. S I D A 14 av (24) Med stöd från kommunikén från G20:s toppmöte försöker OECD nu att ta ytterligare steg framåt när det gäller öppenhet kring kapitalflödena och åtgärder för att begränsa skatteparadisens utrymme. Tax Justice Network har följt vad OECD, EU och andra organisationer beslutat om och föreslagit ytterligare ett antal åtgärder, bland annat att OECD skall påskynda sitt arbete för att utforma tekniska standards för automatiskt elektroniskt utbyte av skatteinformation. 46 EU Ett grundläggande dokument i EU:s arbete är Savings Taxation Directive (beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar) från , vars mål är att införa ett automatiskt informationsutbyte mellan medlemsländerna om räntebetalningar på insatt kapital till medborgare i andra medlemsländer. EU:s direktiv från 2003 ställer krav på automatisk information mellan EU-länderna och några länder utanför EU, men var fram till slutet av 2008 urholkat därför att fyra EU-länder och skatteliberala länder utanför EU erhållit undantag så länge de i stället källbeskattade dessa inkomster. 48 Samma eller liknande åtgärder som ingår i EU:s Savings Taxation Directive gäller i ett antal andra länder (Schweiz, Liechtenstein, San Marino, Monaco och Andorra) och i beroende och associerade territorier knutna till medlemsstaterna. Många av dem finns på OECD:s och Tax Justice Networks lista över skatteparadis antog EU:s finansministrar slutsatser om god samhällsstyrning på skatteområdet. 49 De innehåller bland annat att villkor om god samhällsstyrning på skatteområdet skall läggas till de existerande avtal som har ingåtts med tredje land av kommissionen och EU:s medlemsstater. Som en fortsättning på denna process lämnade EU-kommissionen i april 2009 en skrivelse till EU:s Ministerråd, Parlament och Ekonomiska och sociala kommitté. 50 Brister i internationell bokföringsstandard har länge underlättat för de transnationella företagen att undvika skatter. En viktig reform är att lagstifta om att de transnationella koncernerna i sina räkenskaper måste redovisa sina transaktioner land för land. Tax Justice Network har krävt att International Accounting Standards Board skall ställa krav på transnationella koncerner att rapportera alla sina transaktioner på en land för land -basis. 51 IMF IMF har haft ett program för att granska offshore finanscentra (IMF använder inte termen skatteparadis). Det integrerades med det bredare Financial Sector Assessment Programme år IMF:s granskningar har varit inriktade på att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Vid den som genomfördes 2005

16 analyserade man 41 territorier och drog slutsatsen att important reforms had been achieved despite some difficulties regarding international cooperation and exchange of information and unadapted regulatory policies, vilket enligt Eurodad är som att säga vi går i rätt riktning men ingenting rör sig i rätt riktning. 52 S I D A 15 av (24) IMF fortsätter också att råda medlemsregeringarna att fortsätta liberaliseringen av kapitalrörelserna och endast i sista hand använda sig av kapitalreglering, vilket inte precis underlättar för de länder som vill vidta åtgärder för att få stopp på kapitalflykten. FN Inom FN:s ram har vid flera tidigare tillfällen rapporter lagts fram för att begränsa kapitalflykt. Den så kallade Zedillo-rapporten (efter ordföranden, tidigare president i Mexiko, Ernesto Zedillo) 53 föreslog 2001 att internationella samfundet skulle överväga de potentiella fördelarna med en International Tax Organisation. Utvecklingsländer skulle speciellt kunna dra nytta av tekniskt bistånd när det gäller skatteadministration och information som tillåter beskattning av kapitalflykt. 54 Några egentliga framsteg när det gäller att åstadkomma en ny internationell organisation av detta slag har inte åstadkommits I utkastet till expertrapport inför den FN-konferens om den globala finansiella och ekonomiska krisen och dess effekt på utveckling som ägde rum juni 2009 (den så kallade Stiglitzrapporten) 55 föreslås att en ny mellanstatlig kommission skapas inom ramen för FN:s Ekonomiska och Social Råd, med uppgift att stärka det internationella samarbetet om skattefrågor. Den existerande FN-expertkommittén om internationellt samarbete om skattefrågor föreslås bli knuten till denna kommission och IMF och andra institutioner föreslås få en rådgivande funktion. Den föreslagna kommissionen är tänkt att dels stärka utvecklingsländernas skattesystem, dels stödja åtgärder för att minska skatteflykt. Stor vikt läggs vid att samma regler ska gälla för rika och fattiga länder. Andra initiativ Financial Action Task Force on Monetary Laundering, FATF, är en mellanstatlig institution för att utveckla och arbeta för policies på både nationell och internationell nivå för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. FATF använde sig inledningsvis av att name and shame de länder och områden som inte samarbetar, men avbröt denna verksamhet. FATF har kritiserats för att inte följa upp om de medlemsstater man följer faktiskt genomför de lagar och standards som formellt införs, för att man inte är tillräckligt öppen och inte samarbetar med andra partners som ägnar sig åt att bekämpa korruption, att dess inriktning på att bekämpa terrorism gör att man inte tillräckligt ägnar sig åt andra former av korruption och illegal verksamhet och att man inte öppet redovisar ägarförhållanden i de företag man övervakar. 56 Världsbanken lanserade 2007 Stolen Assets Recovery Initiative, StAR. Detta initiativ fokuserar, liksom FATF, på de flöden som är kopplade till eliternas korruption i utvecklingsländerna. Financial Stability Forum bildades 1999 för att i den asiatiska krisens spår på ett tidigt stadium identifiera risker i det finansiella systemet genom att förbättra informationsutbytet och internationellt samarbete med övervakning. I den rapport som Financial Stability Forum lämnade till G8 i april 2008 fanns inte frågan om skatteparadis med. 57

17 Dessa tre initiativ har i mycket liten utsträckning eller inte alls inriktats på att begränsa den största delen av det oregistrerade flödet den som genereras av gränsöverskridande skatteplanering och skattefusk. S I D A 16 av (24) Starkare tryck från USA och vissa europeiska länder Skattesmitning och skatteundanhållande kostar också regeringarna i USA och Europa stora pengar vilket gör att intresset från deras sida har ökat i skuggan av den ekonomiska krisen. Ett tecken på detta var den utredning som USA-kongressens underutskott för utredningar presenterade under sommaren 2008 om Tax Haven Banks and US Tax Compliance, där bland annat misstankar framförs mot de stora bankerna UBS i Schweiz och LGT Group i Liechtenstein att medverka till rika individers förmögenhets- och skatteflykt. USA:s justitiedepartement tvingade under utredningsarbetet Schweiz att lämna ut uppgifter om vissa kunder bosatta i USA. 58 I USA finns också delstater med en lagstiftning som underlättar för företag att undvika beskattning på ett sätt som liknar skatteparadisens, bland annat i Delaware, Nevada and Wyoming. I finanskrisens spår har kritiken mot detta ökat i USA, från bland annat politiker och forskare. 59 President Obamas administration har tydligt visat att man vill vara väsentligt aktivare än sin föregångare på detta område. Även Storbritannien och Tyskland har blivit aktivare. Svenska åtgärder Sverige följer EU:s Savings Taxation Directive. Att många skatteparadis under det ökade internationella trycket valt att deklarera att de är beredda att ingå bilaterala avtal om informationsutbyte i skattefrågor har inneburit att Sverige på senare tid, tillsammans med de nordiska länderna, kunnat förhandla fram bilaterala avtal om informationsutbyte i enlighet med OECD:s fastlagda standard med ett antal skatteparadis. I april 2009 ingicks avtal med Caymanöarna och Bermuda och i maj med Brittiska Jungfruöarna. Dessförinnan hade liknande avtal ingåtts med Isle of Man, Jersey och Guernsey. Förhandlingar pågår med Aruba och Nederländska Antillerna. 60 Dessa avtal är bilaterala och handlar om ömsesidiga åtaganden kring informationsutbyte, skyldigheter och rättigheter mellan de två parterna. Några hänvisningar till de mer övergripande skatteflyktsperspektiv som behandlas i denna studie ingår inte. 6. Rekommendationer vad bör göras? Det talas ofta om inflödet av bistånd till fattiga länder. Man ifrågasätter varför inte inflödet ger större resultat. Vad som sällan uppmärksammas är att utflödet av kapital är cirka tio gånger större än inflödet av bistånd, där kapitalflykten står för merparten. Aktörerna i sammanhanget företag, rika individer, den organiserade brottsligheten samt myndigheter, banker och mäklarfirmor i skatteparadisen har ett gemensamt intresse av att uppgifterna inte kommer ut i offentligheten. Beslutsfattare i Nord och internationella institutioner som Världsbanken har i detta sammanhang riktat fokus på korrupta makthavare i Syd. Detta är viktigt men får

18 inte innebära att man vänder bort blicken från utbudssidan av korruptionen, som involverar internationella banker, investerare och skatteparadis. S I D A 17 av (24) Denna rapport slår fast att hundratals miljarder kronor av oregistrerat kapital varje år försvinner från utvecklingsländerna. Det är pengar som behövs och som skulle kunna användas för fattigdomsbekämpning och utveckling. Att stoppa detta utflöde skulle minska utvecklingsländers biståndsberoende. Det skulle ge en ökad möjlighet till inhemsk resursmobilisering. Det skulle också göra regeringar mer ansvariga inför sin egen befolkning. Utvecklingsfrågorna är komplexa. De rekommendationer vi här lyfter fram är ingen universallösning för utveckling men är viktiga komponenter som sällan belyses i debatten. Kanske är ett skäl till tystnaden kring frågor om kapitalflykten att den ofta gynnar företag som har sin bas i industriländerna. En demokratisk utveckling med ökad transparens och ökade inhemska inkomster genom förbättrade finansiella globala och nationella regler är ett bidrag till hållbar utveckling. Rekommendationer: Svenska regeringen bör utforma en samlad offensiv politik som syftar till att motverka kapitalflykt från utvecklingsländer och främja inhemsk resursmoblisering. Nedan följer några grundläggande delar i en sådan policy. 1. Automatiskt öppet informationsutbyte på en multilateral nivå. OECD:s standarder ställer bland annat kravet att det land som åtagit sig att tillämpa dem på begäran ska lämna ut information i skattefrågor där brottslighet misstänks utan att ta hänsyn till inhemska skatteintressen eller banksekretess. Det innebar att det land som begär uppgifter måste kunna ange vilken person eller vilket företag man håller på att undersöka. Informationsutbytet måste göras till automatiska processer som del av en internationell standard. Sker inte det kommer pengar att fortsätta försvinna genom skatteparadis. Sverige och EU måste arbeta för ett automatiskt och obligatoriskt utbyte av information. Det handlar om att utforma tekniska standards för automatiskt elektroniskt utbyte av skatteinformation. Existerande ramverk inom EU och OECD kan utgöra grund för detta. 2. Stoppa skatteparadisen De steg som har tagits av industriländerna inom bland annat OECD, EU och G20- mötet 2009 har varit viktiga steg och politiska markeringar för att stoppa skatteparadisen. Granskar man genomförandet och de kriterier som OECD satt upp kan man dock konstatera en rad brister. Kriterierna för OECD:s vita lista är för svaga. Åtaganden om sanktioner mot skatteområden som inte är beredda att samarbeta med skattemyndigheter i andra länder vid brottsmisstanke bör snarast förvandlas till konkreta åtgärder. Begreppet korruption ska vidgas till att också omfatta service och rådgivning för att undgå beskattning och överföring av kapital

19 3. Lagstadga om land för land -rapportering av företags vinster Metoderna att inom den kommersiella verksamheten minska företagens och individernas beskattning kan vara lagliga eller olagliga. Lagligt skatteundanhållande är när en individ eller ett företag inom ramen för de skatteregler som gäller i ett land minimerar den skatt de betalar. Olagligt skattefusk är när samma sak sker utanför lagens råmärken. De viktigaste metoderna är att manipulera internpriserna inom ett företag eller en internationell koncern och att använda skatteparadis som bas för affärsverksamhet. Frågan om manipulerad internprissättning är till skillnad från skatteparadis inte en fråga som är högt upp på den politiska dagordningen. Men utan information om vinster multilaterala företag gör i utvecklingsländer, är det omöjligt för utvecklingsländer att veta hur mycket pengar som finns att beskatta. S I D A 18 av (24) Sverige bör verka för att International Accounting Standard Board (IASB) ska införa krav på att multinationella konsortier måste rapportera på landnivå om sina transaktioner både inom koncernen och med tredje part, inklusive vinst före skatt och betalda skatter. Inga undantag skall kunna göras för verksamhet i specifika områden. Det måste båda gälla företag och individer. IASB måste också bli mer ansvarig inför allmänheten. 4. FN bör spela en större roll Det internationella finansiella systemet har visat sig oförmöget att åstadkomma några väsentliga förändringar. Systemförändringar är nödvändiga, vilket kräver internationellt samarbete. IMF och Världsbanken måste reformeras, både hur de styrs så att de blir mer demokratiska, men också innehållet i politiken. FN:s roll gällande ekonomiskt samarbete bör stärkas. Sverige bör ge stöd till att FN:s skattekommitté stärks. FN:s skattekommitté bör bland annat utarbeta en gemensam standard för samarbete för att motverka skattefusk och undvikande av skatt. 5. Agera inom IMF för en bättre politik IMF fortsätter att råda medlemsregeringarna att fortsätta liberaliseringen av kapitalrörelserna och endast i sista hand använda sig av kapitalreglering, vilket inte precis underlättar för de länder som vill vidta åtgärder för att få stopp på kapitalflykten. Sverige bör verka för att IMFs politik härvidlag skärps. IMF bör förstärka sina översyner av standard och koder (ROSCs) för att reda ut vilka länder som är beredda att låta banksekretessen stå tillbaka när skattebrott misstänks. 6. Politiskt och ekonomiskt riktat stöd till regeringar, folkrörelser och forskning i utvecklingsländer Sverige och rika biståndsgivare bör ge olika former av stöd, även biståndsfinansierat, till länder, institutioner och folkrörelser i Syd. Det handlar om att till exempel förstärka deras kapacitet att genomdriva lagar och regelverk samt att stärka myndigheter och institutioner inom skattefrågor och korruptionsbekämpning. Oberoende folkrörelser, organisationer och forskning som specialiserar sig på området bör få stöd för att få bättre information om storlek, metoder och aktörer bakom kapitalflykt. De fyller också en viktig funktion som granskare av politikers och företags agerande.

20 Fotnoter: 1. Global Financial Integrity (2008). Illicit Financial Flows from Developing Countries: Washington D.C. 2. Samlingsbegreppen utvecklingsländerna och Syd används i texten parallellt för att beteckna samtliga länder som ingår i UNCTAD:s kategorier utvecklingsekonomier och övergångsekonomier. 3. Eurodad Fact Sheet: Capital flight diverts development finance (2008), sid Christian Aid (2008). Death and Taxes: the true toll of tax dodging. 5. Citerat från Eurodad (2008). Addressing Development s black hole: Regulating capital flight, sid 9 som anger kapitel 14 A global breakthrough in trade in UNDP (2005) Investing in Development: A practial Plan to Achieve the Millenniume Development Goals. Tillgänglig på Org/documents/MainReportChapter17-lowres.pdf 6. UN Millennium Project (2005). Investing in Development. A Practical Plan to Achieve the Millennium Development Goals. Overview. New York, sid Se till exempel UN (2009). World Economic Situation and Prospects New York och Eurodad fact sheet: Capital flight diverts development finance. Hämtat från www. eurodad.org 8. Eurodad (2009). Uppgiften om ökning är från Global Financial Integrity. 9. Eurodad Fact Sheet: Capital flight diverts development finance (2008), sid Angel Gurria (2009). Improve tax fairness and help the developing world. OECD, 24 april i hans bok Capitalism s Achilles Heel: Dirty Money and How to Renew the Free-Market System (2005). 13. GFI (2008). Illicit Flows from Developing countries: , sid 2 i Executive summary. Our best estimate is that illicit flows out of developing countries are some $850 billion to $1 trillion a year. 14. Ibid. sid Eurodad fact sheet: Capital flight diverts development finance (2008), sid Ibid. 17. Sony Kapoor (2006). Exposing the myth and plugging the leaks i Impossible architecture, Social Watch Report, citerad i Eurodad fact sheet: Capital flight diverts development finance, sid Eurodad (2008). Addressing development s black hole. Regulating capital flight. 19. Matti Korhonen (2007) Utspel: Om att släcka skattepradis Arena. 25/ GFI. Illicit Financial Flows from Developing Countries: Exempel från Kina i Xioa G (2004). People s Republic of China s roundtripping FDI: scale, causes and implications Eurodad (2008). Addressing development s black hole: Regulating capital flight. sid Tax justice network. Magnitudes: dirty money, lost taxes and offshore. 24. James Henry för Oxfam. Från ibid. 25. Christian Aid (2008). Death and Taxes: the true toll of tax dodging. 26. Alex Cobham (2005). Tax evasion, tax avoidance and development finance. Queen Elizabeth House Working Paper Series. WP no Tax justice network. Magnitudes: dirty money, lost taxes and offshore. 28. Eurodad fact sheet: Capital flight diverts development finance (2008), sid Tax Justice Network: Tax Us If You Can What happened at the G20? Oxfam Briefing Note, April 2009, sid.5. S I D A 19 av (24)