Sedinientundersökning utanför Ringhals. kärnkraftverk 1988

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sedinientundersökning utanför Ringhals. kärnkraftverk 1988"

Transkript

1 Se Sedinientundersökning utanför Ringhals kärnkraftverk 1988 Manucla Nötter Avdelningen för miljöövervakning 1990

2 Sedimentundersökningar utanför Ringhals kärnkraftverk 1988 Manuela Nötter Statens naturvårdsverk Avdelningen for miljöövervakning, Kustvattenenheten Drottningholm 1990

3 Beställningsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst Solna Tfn: ISBN ISSN Upplaga: Tryckeri: 20 ex SNV, Avd för miljöövervakning, Sötvattenenheten, Uppsala November 1990

4 SEDIMENTUNDERSÖKNING UTANFÖR RINGHAL8 KÄRNKRAFTVERK Innehåll: 8id. 1. Inledning 2. Områdesbeskrivning. 3. Utsläpp av radionuklider 6 4. Provtagning och analys 8. Resultat och diskussion 9.1. Cs Co Månatlig sedimentkontroll 10.4 Vertikal distribution Sammanfattning Referenser '. 14 Figurer Appendix 1. Primärdata från sedimentundersökningen utanför Ringhals kärnkraftverk 1988.

5 SEDIMENTUNDERSGKNING UTANFÖR RINGHALS KÄRNKRAFTVERK Inledning. Sveriges största kärnkraftläge är Ringhals kärnkraftverk som ligger vid Kattegatt ca 2 mil norr om Varberg. Under 197 togs de två första aggregaten i drift och från och med 1983 är fyra aggregat igång. Total effekt är 30 MW. Allt sedan kraftverkets start har prover insamlats från land- och vattenmiljön för analys av gammastrålande nuklider. En relativt stor del av det radioaktiva utsläppet fastläggs i sedimenten. Med stöd från SSI:s forskningsnämnd genomfördes 1984 en omfattande kartering av gammastrålande nuklider i sediment utanför Ringhals (M. Nötter, 1986). Vart fjärde år upprepas sedimentundersökningen, dock i något reducerad form. Denna rapport redovisar resultaten från sedimentundersökningen Områdesbeskrivning. Kärnkraftverket är beläget på norra delen av Ringhals udde. Kylvattnet tas in från norr och släpps ut rakt västerut, se figur 1. Genom SMHI:s metrologiska och hydrologiska mätningar (SMHI, 1988) kan konstateras att kylvattenplymen oftast sprids norrut. Havet utanför Ringhals har en stark salthaitsskiktning, två till tre vattentyper med olika salthalt kan förekomma. Det övre skiktet finns framför allt då vinden för Viskans söta vatten norrut mot utsläppsområdet. Skiktet är tunt och har en salthalt omkring /oo* Nästa skikt med ca 20 /oo salthalt är en blandning av östersjö- och Nordsjövatten. Detta transporteras oftast mot norr utefter svenska kusten av baltiska strömmen. Utefter botten finns Nordsjövatten vars salthalt är ca 30 "/«, Vattentemperaturen varierar, sommartid är vattnet ovan saltsprånget varmare och vintertid kallare än djupvattnet. Ringhalsverket ligger vid en öppen kust vilket medför att det inte är vanligt med ackumulationsbottnar med större utbredning i närområdet. I maringeologiska laboratoriets sedimentundersökningar (Olausson, 1977)

6 framgår att bottnen närmast kusten mest består av stenblock och grus. Kärnkraftverket kräver då alla aggregat är i gång 17 m 3 /s. Kylvattnet tas in via två ytintag med ett tröskeldjup ner till ca 10 m. I kondensatorerna uppvärms vattet 8-10 C, varefter det återförs till havet via två tunnlar 1.8 km resp km som mynnar ca -6 m under vattenytan. I tunnlarna är kylvattenströmmen omkring 80 m'/s och vattnets hastighet omkring 1.6 m/s. I havet blandas kylvattnet med det kallare havsvattnet och temperaturen sänks. Vattnets egen rörelsemängd dominerar blandningen i närområdet. När avståndet ökar tar de naturliga blandningsprocesserna, vind, vågor och havsströmmar vid. Förutom genom blandning sänks temperaturen genom värmeavgivning från havsytan. Ytan av området med C övertemperatur har ökat från 0.1 km 2 med två aggregat i drift till km 2 med alla fyra aggregat i drift och området som vid något tillfälle påverkats av kylvattnet med minst 1 C övertemperatur har beräknats till 16.2 km 3. Kylvattnet blandas förutom i horisontell led också i djupled. Normalt tränger det ned till 3-7 m djup, men kan även gå djupare. 3. Utsläpp av radionuklider. De radioaktiva nuklider som förekommer i de vätskeburna utsläppen från Ringhalsverket härrör till största delen från neutronaktiverade metaller på bränslestavarnas yta. Metallförekomsten beror på korrosion i reaktor och turbinanläggning. Förbrukat processvatten och jonbytarmassor renas med olika metoder i flera steg. En del av det renade vattnet återförs till användning inom stationen, en del samlas upp i s k utsläppstankar. Då en av utsläppstankarna är fylld rundpumpas vattnet i denna och ett prov tas. Detta prov mäts med avseende på sitt innehåll av total aktivitet. 0m aktiviteten i provet är lägre än Bq/1 får innehållet i tanken pumpas ut. Tömning av en utsläppstank sker till kylvattenkanalen. Utpumpningshastigheten är högst 80 l/s, vilket gör att det tar minst 2 timmar att tömma en tank. Under normaldrift töms ca tankar per månad. Under revision kan antalet vara mer än det dubbla. Under utpumpningen tas från varje tank ett proportionellt prov. Samtliga prov från varje utsläp-

7 pstank slås samman till ett månadsprov, som analyseras nuklidspecifikt och resultaten redovisas fortlöpande i kraftverkets månadsvisa miljörapport. Av de svenska kärnkraftverken har Ringhals störst utsläpp av radionuklider till omgivningen. Trots detta har utsläppet aldrig överstigit föreskrivet gränsvärde på 1 NU/år (NU=Normutsläpp, där 1 NU är stråldosen 0.1 msv/år till kritisk grupp), se tabell 1. Tabell l. Utsläpp (exklusive C-14) från Ringhals kärnkraftverk angivet i NU enheter samt den procentuella andelen till luftrespekt i ve vattenrecipient. kr NU totalt % till Luft % till Havet Till vattenrecipienten utgörs de största utsläppen av H-3 (tritium), Co-60, Co-8, Cr-1 och Cs-137. Utsläppet av H-3 är störst och ca 100 gånger högre än det därpå följande som utgörs av Co-60 och Co-8. Förekomsten av tritium i naturen är i första hand beroende på atmosfäriska kärnvapenprov men ämnet bildas också naturligt genom kosmisk strålning. I tabell 2 framgår Ringhals radioaktiva utsläpp till vattenrecipienten av de i sediment mest förekommande nukliderna under tiden 197 tom aug Tabell 2. Utsläppt mängd radionuklider enligt kraftverkets utsläppsrapporter. För de aktuella nukliderna har också den totala ackumulerade mängden nuklid beräknats, korrigerad för sönderfall tom augusti Bq x 10'. Co-60 Cs-137 Cs _

8 Tabell 2. forts. Co-60 CS-137 Cs * * t o m augusti Ackumulerat sönderfall skorrigerat utsläpp till vattenrecipienten från Ringhals kärnkraftverk under Bq x 10'. Co-60 Cs-137 Cs-134 Summa Provtagning och analys. Med Niemistöhämtare ( 0 =.0 cm ) insamlades i september 1988 sediment från 14 stationer (se fig 2) utanför Ringhals. Vid varje station togs oftast 3- proppar ca 10 cm långa som skivades i 2 cm tjocka skikt. Sedimentskikt från samma nivå och station sammanfördes så ett prov på ca 10 ml erhölls. Proven homogeniserades och tätheten bestämdes med pyknometer. Proverna frystorkades och torrsubstanshalten (TS=torrvikt/våtvikt i %) bestämdes. Efter målning överfördes provet till absolutkalibrerad geometri för gammaanalys. En delmängd av det malda provet eftertorkades under ett dygn i 10 C varpå askhalt (AS=askvikt/torrvikt i %) och glödförlust (GF=100-AS) beräknades efter askning i 0 C under ett dygn. Glödförlusten är direkt proportionell mot halten organisk substans i provet. Gammaanalys har genomförts med Ge-detektorer (med upplösning omkring 2 kev FWHM vid 3 MeV) kopplade till en mångkanalysator kalibrerad med 96 kanaler. Proverna har mätts under ca ett dygn bakom 10 cm:s blyskydd. Nuklidkoncentrationen anges i Bq/kg torrvikt (t.v.). Detektionsgränsen varierar med provmängd och mättid och är omkring 1 Bq/kg t.v. för Cs-137. Endast ytskiktet

9 (0-2) cm har analyserats utom vid station där analys av varje centimeter gjorts på hela proppen ner till 21 en. Inon den ordinarie omgivningskontrollen insamlas sediment från en station (stn 3, 0.2 km från utsläppet) varje månad. Det månadsvisa sedimentet insamlas med topplod (<^ = 30 mm) och analys utförs av Ringhalsverket. Även dessa resultat redovisas här och jämförs med den regionala karteringen.. Resultat och diskussion. De nu undersökta sedimentstationerna har valts ut beroende på resultaten vid den tidigare sedimentundersökningen (1984) utanför Ringhals. Det då undersökta området var omkring 3200 km 2. Som vid tidigare undersökning fanns i det undersökta området inga lokaler med ackumulationsbotten. Bäst sedimentationsförhållanden har uärför definierats som bottnar med TS<30% och har i figur 2 angivits som ackumulationsbotten. Mängden organisk substans (GF %) har betydelse för koncentrationen av radionuklider, framförallt för Cs-137 (se figur 3) vilket även redovisades vid undersökningen Vid ganunaanalys av sedimenten har oftast nukliderna K-, Cs-137, Cs-134 och Co-60 påvisats. Även Ru-106, Nb-9, Mn-4 och Ag-110m förekommer sporadiskt och då i låga koncentrationer strax ovanför détektionsgränsen. Vanligt kalium innehåller en viss del K- vilket gör att nukliden förekommer överallt där kalium ingår, övriga nuklider kan förutom från Ringhals kraftverk även komma ifrån andra kärnkraftindustrier eller atmosfäriskt nedfall. CS-137. Koncentrationen av Cs-137 i sediment framgår i figur 4a och depositionen i ytskiktet i figur 4b. I den regionala karteringen erhölls högst cesiumvärde, ca 0 Bq/kg t.v. vid stationerna 3, 38 och. Dessa stationer hade också bäst sedimentationsförhållanden (18.2<TS%<29.3; 12.1<GF%<13.6). Värdena är i samma storleksordning som vid undersökningen Koncentrationen av Cs-137 i sedimenten avtar inte med avståndet från Ringhals utsläppspunkt. Istället konstateras att halterna är lägre i

10 utsläppets närhet än i de djupare områdena en bit ut från kusten. Sanibandet mellan glödforlust och koncentrationen av Cs-137 vid de undersökta lokalerna är; konc. Cs-137 Bq/kg t.v. = 3.66 GF% (n=14 r=0.99*") se figur, att jämföras med sambandet 1984 konc. Cs-137 Bq/kg t.v. = 3.26 GF% + (n=38, r=0.8l""). Med hänsyn till olikheter i glödförlust vid de olika lokalerna finns en tendens till något högre Cs-137 koncentration i området utanför utsläppet från Ringhlas (figur 4a). Co-60. Framförallt genom Co-60 kan utsläpp från Ringhals spåras i sedimenten. Utbredningen av koncentrationen av Co-60 (Bq/kg t.v.) visas i figur 6a och depositionen (Bq/m 2 ) i figur 6b. Koncentrationer mellan -10 Bq/kg t.v. påvisas i ett stråk norrut, som visar att utsläppet följer den nordgående strömmen utefter kusten. Högst halter finns vid stn 3 (ca 20 Bq/kg t.v.) följt av station 36 (ca 10 Bq/kg t.v.). Dessa stationer ligger också närmast utsläppet, se figur 2. Jämfört med undersökningen 1984 är både koncentrationen och depositionen av Co-60 i ytsediment 1988 relativt lika. Det fram till augusti 1988 ackumulerade utsläppet av Co-60 är ungefär lika stort 1988 (47*lO' Bq) som det var 1984 (41*10 10 Bq). Under rådande utsläppsförhållanden tycks koncentrationen i sediment vara relativt konstant och systemet i jämnvikt. Koncentrationen av Co-60 avtar med ökat avstånd från utsläppspunkten enl; Co-60 (Bq/m 2 ) = *ln (avst(km)) (n=7, r=0.947**, se figur 7) för stationer åt söder och rakt västerut. Vilket även visades vid undersökningen Något samband mellan GF% och Co-60 i sediment kan inte heller denna gång dokumenteras i undersökningen..3 Månatlig sedimentprovtagning. Vid de månadsvisa provtagningarna vid station 3 (N 7 l f 00, E 12 0 l ; C.2 km från utsläppet, figur 2) påvisas ett flertal nuklider från Ringhals bl.a. Mn-4, Co-8, Co-60, Zn-6, Cs-137, Cs-134, och fr. o.m också Ru-106 förutom de naturliga 10

11 nukliderna. Årsmedelvärdet för dessa nuklider för åren frångår i tabell 3. Tabell 3- Årsmedelvärden under för Co-60, Zn-6 och Cs-137 vid station 3, 0.2 km från utsläppet vid Ringhals kärnkraftverk. Bq/kq t.v. Askhalten (100*(askvikt/torrvikt)) vid stationen är ca 99% kr Co-60 Co-8 Zn-6 Mn-4 Cs-137 Cs-134 Ru _ Vid station 3 är det erosionsbotten och någon ackumulering av radionuklider i insamlade sediment kan inte förväntas. Detsamma gäller större delen av utsläppets närområde. Station 3 ligger dock mycket närmare utsläppet än de övriga stationerna i den regionala undersökningen och har därför högst koncentration av Co-60 (ca 20 Bq/kg t.v.). Vid station tre är dock koncentrationen av Cs-137 endast 4 Bq/kg t.v.. Cesiumkoncentrationen är starkt beroende av sedimentationsförhållandena på platsen som till viss del speglas av parametrarna torrsubstanshalt och glödförlust. Höga värden erhålls vid låg torrsubstanshalt och hög glödförlust (stn 3, stn ; 1 Bq/kg t.v.). Station, ca 8.8 km väster om Ringhals udde, är referensstation inom Helsingforskonventionen. Årligen insamlas sediment stationen med topplod. Resultaten 1984, ges i tabell 4. från Tabell 4. Koncentrationen av radionuklider i ytsediment (0-2 cm) från station utanför Ringhals kärnkraftverk åren Ar/Nuklid Cs-137 Cs-134 Co-60 Ru-106 Ag-llOm K

12 S.4 Vertikal distribution. Vid den regionala sedimentundersökningen togs vid station även en propp för bestämning av den totala depositionen. Den skivades i en-centimetersskikt och analyserades ner till 21 cm, se figur 8. Medelkoncentrationen av Cs-137 i skiktet 0-3 cm har beräknats till 60 Bq/kg t.v.. Depositionen ner till 12 cm har bestämts till 3230 Bq/m 7 och hela depositionen ner till 21 cm till 3920 Bq/m För Co-60 är koncentrationen vid station i skiktet 0-3 cm ca 3 Bq/kg t.v.. Depositionen ner t o m 12 cm 120 Bq/m* och ner t o m 21 cm till 10 Bq/nf. Med hjälp av Cs-137 koncentrationen har sedinentationshastighetnn bestämmts till mellan mm/år. Bestämning av sedimentationsshastigheten försvåras av bioturbation och havsströmmar. Cesium-137 i sediment från svenska västkusten kan härröra dels från fallout från atmosfäriska atombombsprovsprängningar under 1960-talet och dels från Cs-137 utsläpp från upparbetningsanläggningar, fr.a. Sellafield i England. Ned utgångspunkt från att förhöjningen av Cs-137 i skiktet 3-4 cm beror på fallout, och att maximal fallout deposition skedde under 196, är sedimentationshastigheten vid station ca 1,4 mm/år. Från Sellafield, beläget vid Irländska kusten, var utsläppet av Cs-137 som störst 197 och transporttiden till svenska kusten är ca 4- år (Aarkrog, 1980). Om utsläppen från Sellafield är orsak till ökningen av Cs-137 i skiktet 3-4 cm ger detta en sedimentationshastighet på ca 4 mm/år. Vid tidigare undersökningar erhölls en sedimentationshastighet omkring 2.9 mm/år i dessa områden. Omkring 1 km norr om stn 2 utanför Ringhals udde har danska vetenskapsmän en provtagningsstation (N 7*1',E ) för sediment (Aarkrogh et. al., 1989). Vid denna lokal analyseras gammastrålande nuklider 1-2 ggr/år. Cesiumkoncentrationen i ytskiktet 0-3 cm anges till 24 Bq/kg t.v och depositionen ner tom 12 cm har, för samma år, beräknats till 180 Bq/m 2. För Co-60 rapporteras värdet vid samma station vara 16 Bq/kg t.v. i ytskiktet 0-3 cm och depositionen ner till 12 cm har beräknats till 1170 Bq/m*. En överföringsfaktor för Co-60 till 12

13 sediment vid stationen har definierats som kvoten "totala depositionen i sediment (Bq/m 2 )"/"ackumulerbart utsläpp från kraftverket (GBq)". Denna kvot visas vara relativt konstant (ca 2) under de senare åren. Innan olyckan i Tjernobyl (april 1986, kom huvudparten av Cs-137 i havet utanför Ringhals från Sellafield och en mindre del återstår av fallout efter atombombsprov. Koncentrationen av Cs-137 var då högre i Kattegatt än i Östersjön. Under första kvartalet efter Tjernobylolyckan var koncentrationen av Cs-137 i havsvattnet vid Ringhals ca 2-3 gånger högre än tidigare ( Bq/1), men hade vid slutet av året minskat till tidigare bakgrundsnivå (ca 0.1 Bq/1). Fram t o m 1988 tycks nedfallet från Tjernobyl inte ha påverkat cesiumkoncentrationen i sediment från ringhalsområdet. Direkt efter olyckan i Tjernobyl kan dock koncentrationen av Cs-137 i kustnära ytsediment ha ökat p g a erosion från land. Koncentrationen i sediment en bit ut från kusten är i samma storleksordning som vid tidigare undersökning Den största källan tycks fortfarande vara Cs-137 från Sellafield. I närområdet (se figur 4a) kan dock utsläpp från Ringhals ha givit upphov till något förhöjda värden. 6. Sammanfattning. Under 1988 genomfördes en regional sedimentkartering avseende gammastrålande nuklider utanför Ringhals kärnkraftverk. Undersökningen regleras i Ringhals program för radioekologisk omgivningskontroll. Ytskiktet 0-2 cm insamlades vid 14 stationer och vid en av stationerna har sedimentet även analyserats i vertikal led till 21 cm djup. Nukliderna K-, Cs-137, Cs-134, Co-60 och Ru-106 påvisas frekvent. Sporadiskt och i låga koncentrationer detekteras även Zn-6, Ag-110m, Mn-4 och Nb-9. Koncentrationen av Cs-137 samvarierar signifikant med sedimentets glödförlust. På bottnar där torrsubstanshalten är < 30 % är koncentrationen av Cs-137 omkring 0 Bq/kg t.v.. En tendens till något förhöjda halter av Cs-137 finns i utsläppets närområde. Koncentrationen av Co-60 har inte ökat sedan undersökningen 1984 men avtar, som tidigare, med avståndet från kraftverkets utsläppspunkt. Högst Co-60 koncentration påvisades vid de till utsläp- 13

14 pet närmast liggande stationerna stn 3 (ca 20 Bq/kg t.v., 0.2 km) och stn 36 (ca 10 Bq/kg t.v., 3.3 km). I den mer omfattande sedimentunde^sökningen 1984 beräknades ca % av utsläppet tom 1984 vara deponerat inom det totala undersökningsområdet på km 2 (M. Nötter, 1986). 7. Referenser. Aarkrog A. et al., Environmental Radioactivity in Denmark Risö-R-421. Aarkrog A. et al., Environmental Radioactivity in Denmark Risö-R-63. Hunt G. J Radioactivity in Surface and Coastal Waters of the Brittish Isles no Aquatic Environment Monitoring report, Lowestoft. ISSN Nötter M., Radionuklider i sediment utanför Ringhals SNV PM Nötter M., Radioekologisk omgivningskontroll vid Ringhals kärnkraftverk t.o.m SNV PM Olausson E. et al., Meddelande från Maringeologiska laboratoriet i Göteborg, Nr 4. SMHI, Skoglund P-O. och C. Peterson, RINGHALS, -Kylvattenutsläppp i havet. Slutrapport från oceanografiska undersökningar utanför Ringhals kärnkraftverk med fyra aggregat i drift. SMHI OCEANOGRAFI Nr 2. Vattenfall. Ringhalsverkets miljörapporter över radioaktivt utsläpp till vattenrecipienten Månadsvisa rapporter, stencil. 14

15 Figur 1. Kylvattenvägar i anslutning till Ringhals kärnkraftverk. o VHMtWfg* titfhamn

16 Figur 2. Torrsubstanshalten (TS %) i ytsediment (0-2 cm) från området utanför Ringhals kärnkraftverk \30V-!S u. 30 Aeeumulat iunsbott Göteborg 30- bo T ransport botten -> bl) E rrusioru botten Kungsbacka ::^:: x37 Varberg 20km 16 Falkenberc

17 Figur 3. Glödförlust (GF %) i ytsediment (0-2 cm) från området utanför Ringhals kärnkraftverk GF c > 12 Göteborg V3Q-7 -V. < 10 Kungsbacka. '.". '.'. x37 i Varberg 20 km 17 Falkenbery

18 Figur 4a. Koncentrationen av Cs-137 (Bq/kg t.v.) i ytsediroent (0-2 cm) från området utanför Ringhals kärnkraftverk Cs- 137 Bq/kg t, > Göteborg 20- < 20 Kungsbacka Varberg

19 Figur 4b. Depositionen av Cs-137 (Bq/m 2 ) i ytsediment (0-2 cm) från området utanför Ringhals kärnkraftverk Cs-17 Bq 00 Göteborg x "V x32 Kungsbacka Varberg 0 20 km 19 Falkenben

20 Figur. Samband 1988 mellan glödförlust och koncentration av Cs-137 i ytsediment. IS3 O i o 1O D Cs-137 Bq/kg tv. Glödförlust reg.lin,

21 Figur 6a. Koncentrationen av Co-60 (Bq/kg t.v.) i ytsediment (0-2 cm) från området utanför Ringhals kärnkraftverk Co-60 Bq kg t.v. Göteborg < 2,0.X Kungsbacka Varberg 9 20 km 21 Falkenbenj

22 Figur 6b- Depositionen av Co-60 (Bq/m ) i ytsediment (0-2 cm) från området utanför Ringhals kärnkraftverk Co-60 Bq/m 2 inö sn- mo Göteborg 10-S0 < 10 Kungsbacka Varberg Falkenbe

23 Figur 7a. Depositionen av Co-60 (Bq/m 2 ) i sedimentens ytskikt avsatt mot avståndet till utsläppspunkten. 10. Co-60(Bq/m') I förhållande till utsläppet. Nordlig stn. Sydlig stn. "Rakt utanför." II 3* It km 31 H 10 km 1 km Station 20 km Avstflnd Figur 7b. Linjär regression mellan depositionen av Co-60 (Bq/m ) och ln(avståndet till utsläppspunkten i km) för stationer belägna väster och söder om utsläppspunkten un a* /m ln(ovstond i km)

24 Figur 8. Vertikal deposition av Cs-137 (Bq/m 2 ) i sediment från station _JL_ _J Cs ro TS % ~ Ojup (cm)

25 Appendix 1. Primärdata för sediment från Ringhals Bq/kg t.v. dir nr station skikt datum djup proppar pos. ö pos. n täthet torrvikt TS* GF% K- Cs-137 Co-60 Cs-134 Mn-4 Nb-9 Ru-106 Ag-110m Zn /0/ /0/ /0/ /0/ /0/ /06/ /04/ dir nr station skikt datum djup proppar pos. ö pos. n täthet torrvikt TS% GF% K- Cs-137 Co-60 Cs-134 Mn-4 Nb-9 RU-106 Ag-110m Zn /06/ /0/ /04/ /04/ /06/ /04/

26 Priaardata for sediment från Ringhals dir nr station skikt datua djup proppar pos. ö pos. n täthet torrvikt TS% GF% K- CS-137 CO-60 Cs-134 Mn-4 Nb-9 Ru-106 Ag-110B Zn-6 dir nr station skikt datub djup proppar pos. ö pos. n täthet torrvikt TS% GP% K- Cs-137 Co-60 Cs-134 Mn-4 Nb-9 Ru-106 Ag-llOm Zn-6 dir nr station skikt datub djup proppar pos. ö pos. n täthet torrvikt TS% GF% K- Cs-137 Co-60 Cs-134 Mn-4 Nb-9 Ru-106 Ag-110n Zn /0/ /0/ /0/ /0/ /0/ /0/ BBBBBBBBBBBMBK^^^M /0/ /0/ /0/ /0/ /0/ /0/ /0/ /0/ /0/ /0/ /0/ /0/ /0/ /0/ /0/

27 ISBN '774-9 ISSN 02H2-729H

Miljögifter i sediment

Miljögifter i sediment Appendix 2: Sedimentdatering Koncentrationsprofiler av 137Cs i sediment samt bedömningar av sedimentationsförhållanden och sedimenttillväxt vid fem provlokaler i östra Mälaren och i Stockholms inre skärgård

Läs mer

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kärnkraftverkens höga skorstenar Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten Mottagare: Länsstyrelsen Gävleborg Miljöanalysenheten Att.: Lijana Gottby 801 70 Gävle Sollenkroka den 1 november

Läs mer

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. Karl J.Johanson och Roger Bergström Institutionen för radioekologi, SLU Box 7031, 750 07 Uppsala och Avdelningen för viltekologi Svenska Jägareförbundets forskningsenhet Box

Läs mer

Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata

Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata Strålsäkerhetsmyndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. De har ett samlat ansvar inom områdena

Läs mer

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kärnkraftsolyckan i Japan Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser Åtgärder Lärdomar Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat i

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Sedimentprovtagning längs Upplandskusten SLUTRAPPORT. avseende

Sedimentkonsult HB. Sedimentprovtagning längs Upplandskusten SLUTRAPPORT. avseende Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sedimentprovtagning längs Upplandskusten Mottagare: Länsstyrelsen i Uppsala län Naturmiljöenheten Att.: Linnéa Vemhäll Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Sollenkroka

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

2002:21 JOHANNA SANDWALL. Utsläpps- och omgivningskontroll vid de kärntekniska anläggningarna 2001

2002:21 JOHANNA SANDWALL. Utsläpps- och omgivningskontroll vid de kärntekniska anläggningarna 2001 2002:21 JOHANNA SANDWALL Utsläpps- och omgivningskontroll vid de kärntekniska anläggningarna 2001 FÖRFATTARE/ AUTHOR: Johanna Sandwall AVDELNING/ DIVISION: Avdelningen för avfall och miljö/department of

Läs mer

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Händelser från verkligheten Fukushima Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser och åtgärder Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

1. Mätning av gammaspektra

1. Mätning av gammaspektra 1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.

Läs mer

Radionuklider i abborre från Biotes t sjön. utanför Forsmarks kärnkraftverk

Radionuklider i abborre från Biotes t sjön. utanför Forsmarks kärnkraftverk Natuivånclsyefket R S>H V - i Radionuklider i abborre från Biotes t sjön utanför Forsmarks kärnkraftverk Manuela Nötter Laboratoriet för miljökontroll 1989:1 RADIONUKLIDER I ABBORRE FRÄN BIOTESTSJÖN UTANFÖR

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Bilaga 1 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson SSMFS 2008:23 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Projekt

Sedimentkonsult HB. Projekt Sedimentkonsult HB Projekt Sedan 1995 har JP Sedimentkonsult genomfört konsultuppdrag åt olika myndigheter, länsstyrelser och kommuner, Försvarsmakten, SGU, miljökonsultföretag och andra organisationer.

Läs mer

Arbetsrapport -TechnicalReport

Arbetsrapport -TechnicalReport Arbetsrapport -TechnicalReport t Mtmtifkation TM NhNrfanat*-Titte and author 79-01-91K-79/88 KONSEKVENSER AV NEDFALL I HAVET VID REAKTOR- OLYCKA Curt Stenquist, Ronny Bergman Godkända» n Rappomn ttam Mihwmwif

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn

Läs mer

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera

Läs mer

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Introduktion Utsläpp, spridning och nedfall Skyddsåtgärder

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Sanering av Oskarshamns hamnbassäng KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Rapport nr Oskarshamns hamn : -- Författad av Per Östlund Studsvik RadWaste

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;

Läs mer

Havsytan och CO 2 -utbytet

Havsytan och CO 2 -utbytet Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian

Läs mer

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika

Läs mer

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus

Läs mer

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter

Läs mer

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24 Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby

Läs mer

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Tjernobylolyckan läget efter 25 år Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Bilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten

Bilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 3- Artificiella radionuklider i dricksvatten 1. Introduktion Rådets direktiv 2013/51/Euratom ställer krav för kontroll av såväl

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping 24 oktober 2001 1 Inledning I dagens

Läs mer

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Underlag för muddringsarbeten i hamnar Toxicon Rapport 020-16 LANDSKRONA APRIL 2016 Sediment- och

Läs mer

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön, Redsjösjön och Tansen i Gävleborgs län Rapport 21:11 Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön,

Läs mer

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s

Läs mer

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm av Pasi Peltola Innehållsförteckning PROVTAGNING OCH ANALYS 3 RESULTAT

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping 8 november 2001 1 Inledning

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson 1 Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB utanför Halmstad hamn på

Läs mer

Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002?

Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Magnus Rahmberg Christian Junestedt John Sternbeck B 1582 Maj 2004 Organisation/Organization IVL

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

Medlem i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen

Medlem i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen Medlem i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen. 2015-10-16 SYNPUNKTER PÅ DET NYA STRÅLSKYDDSLAGSFÖRSLAGET. Under 2 Kapitel: Allmänna principer för strålskydd. SSM accepterar inte pågående ökning av mutationer

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn

Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn Sedimentkonsult HB Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn Mottagare: Västerås Stad Anna Kruger Sollenkroka den 30 augusti 2013 JP Sedimentkonsult Rapport 2013:5 Adress Telefon Postgiro Bankgiro

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

Miljöövervakning enligt Euratomfördraget av joniserande strålning i miljön i Sverige år 1997 till 2001

Miljöövervakning enligt Euratomfördraget av joniserande strålning i miljön i Sverige år 1997 till 2001 2003:17 HANS MÖRE, LYNN MARIE HUBBARD, LENA WALLBERG OCH INGER ÖSTERGREN Miljöövervakning enligt Euratomfördraget av joniserande strålning i miljön i Sverige år 1997 till 2001 FÖRFATTARE/ AUTHOR: Hans

Läs mer

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning samhällsskydd och beredskap PM 1 (3) Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning Bilagan syftar till att visa hur scenario och moment kan hänga samman och enkelt beskrivas.

Läs mer

Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd

Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd 1(7) Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd 1. Beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Miljöövervakningen i Sverige är indelad i

Läs mer

Statens energiverk FBA-85/8. Radioaktiva ämnen i aska från förbränning av torv - en preliminär studie. Bengt Erlandsson Robert Hedvall

Statens energiverk FBA-85/8. Radioaktiva ämnen i aska från förbränning av torv - en preliminär studie. Bengt Erlandsson Robert Hedvall Statens energiverk 118 Stockholm. Telefon 08 44900 FBA8/8 Radioaktiva ämnen i från förbränning av torv en preliminär studie Bengt Erlandsson Robert Hedvall Statens energiverk Radioaktiva ämnen i från förbränning

Läs mer

Halt av suspenderat sediment vid muddring Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden

Halt av suspenderat sediment vid muddring Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden Halt av suspenderat sediment vid muddring Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden Tillägg till Rapport "Ström- och grumlingsförhållanden i Norvikfjärden och dess närområden, bilaga 8, ansökan" Lasse Johansson

Läs mer

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun. Grap 07158. FB Engineering AB. Christian Carlsson Geosigma AB Grap FB Engineering AB Strålningsmätningar Detaljplaneprogram Bastekärr Skee, Strömstads kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare:

Läs mer

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Svenska havsområden påverkar varandra

Svenska havsområden påverkar varandra Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer

Läs mer

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15 Oskarshamns kommun 21:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik Per Björinger 21-12-15 NIRAS Johan Helldén AB Teknikringen 1E 583 3 Linköping Tel: 13 21 2 94 www.niras.se

Läs mer

strandbad Sötvatten Mål och syfte Att tänka på Vattenkvalitet vid strandbad 1 Arbetsmaterial : (se SNFS 1996:6 MS:89)

strandbad Sötvatten Mål och syfte Att tänka på Vattenkvalitet vid strandbad 1 Arbetsmaterial : (se SNFS 1996:6 MS:89) Vattenkvalitet vid strandbad 1 Programområde: Kust och Hav Sötvatten : Vattenkvalitet vid strandbad (se SNFS 1996:6 MS:89) Mål och syfte Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om den hygieniska

Läs mer

Skeppsviken, Uddevalla

Skeppsviken, Uddevalla Projektrapport Skeppsviken, Uddevalla Mätning och beräkning av buller från lossning vid Exxon Mobil Projekt: 12-03306 Rapport 12-03306-08100200 Antal sidor: 9 Bilagor: Bullerutbredningskarta - B1 Pumpning

Läs mer

Beräkningsregler för analys av stråldoser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från svenska anläggningar i samband med oplanerade händelser

Beräkningsregler för analys av stråldoser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från svenska anläggningar i samband med oplanerade händelser Sida: 1/5 SSM datum: 2013-03-04 SSM referens: SSM 2013/1525 Författare: Robert Finck Fastställd: Lynn Hubbard Beräkningsregler för analys av stråldoser vid utsläpp av radioaktiva ämnen från svenska anläggningar

Läs mer

Strålning från varmfackla vid biogas förbränning

Strålning från varmfackla vid biogas förbränning Uppdragsnr: 10139842 1 (5) PM Strålning från varmfackla vid biogas förbränning Inledning WSP Brand & Risk har fått i uppdrag av Svensk Biogas i Linköping AB att utreda vilken strålningsnivå som uppstår

Läs mer

PM Dagvattenföroreningar

PM Dagvattenföroreningar o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd

Läs mer

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se

Läs mer

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp

Läs mer

Utvärdering av sekventiella lakförsök

Utvärdering av sekventiella lakförsök Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik, Göteborg Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken har sekventiella lakförsök utförts på tre stycken sedimentprover. Syftet med

Läs mer

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning GAMMASPEKTRUM 2008-12-07 1. Inledning I den här laborationen ska du göra mätningar på gammastrålning från ämnen som betasönderfaller. Du kommer under laborationens gång att lära dig hur ett gammaspektrum

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap 17.6 17.8 Periodiska systemet finns alla grundämnen? SVAR: NEJ! Exempel på lätta kärnor som inte finns, dvs ej stabila:

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Radioaktivitet i dricksvatten

Radioaktivitet i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet

Läs mer

Skottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15

Läs mer

Biokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium

Biokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium Biokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium C.L. Rääf (Lunds universitet) H. Holstein (Lunds universitet) E. Holm (Göteborgs universitet) P. Roos (DTU Nutech, Risö) S. Rahkshan (examensarbetare)

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Kärnkraftens utsläpp av tritium, korrosionsprodukter och kol-14

Kärnkraftens utsläpp av tritium, korrosionsprodukter och kol-14 Kärnkraftens utsläpp av tritium, korrosionsprodukter och kol-14 Jag har i två tidigare avsnitt behandlat det faktum att våra kärnkraftverk släpper ut kärnavfall både genom skorstenarna till lufthavet och

Läs mer

Detaljplan för del av Druvefors, Nejlikan 3 m.fl. Skyddsavstånd till tryckeri

Detaljplan för del av Druvefors, Nejlikan 3 m.fl. Skyddsavstånd till tryckeri Detaljplan för del av Druvefors, Nejlikan 3 m.fl. Beställare: Hökerum Bygg AB Beställarens representant: Maria Ståhl Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Anna-Maria

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av

Läs mer

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde

Läs mer

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning 1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer

Läs mer