inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 1(16)

Transkript

1 Dokumsntkort inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 1(16) Avdelning syd Margareta Lundberg Stadsomradesnamnd Vaster, Malmo stad MALMO Arendet Tillsyn av socialtjanstens arbete med hemlosabarn vid stadsomrade Vaster, Malmo stad Beslut Inspektionen for vard och omsorg (WO) staller krav pa Stadsomrades namnd Vaster att vidta fbljande atgarder: Att enligt4 kap. 4 och 5 kap. 2 SOSFS 2011:9 utarbeta och faststalla de rutiner som behovs och genom egenkontroll sakerstalla verksamhetens kvalitet. Att se till att barnets basta beaktas i valet av boende vid hemloshet sa att barnet enligt 4 kap. 1 tredje stycket SoL tillforsakras en skalig levnadsniva i beslut om bistand till boende. Att se till att ett barn enligt 11 kap. 10 SoL far relevant in formation vid atgarder som ror barnet samt ges mqjlighet att framfora sina asikter. Redovisningen av vidtagna atgarder ska ha inkommit till IVO senast denl7oktober2014. Bakgrund I tillsynsbeslut 2010 (dnr /2010) har davarande tillsynsmyndigheten, Socialstyrelsen, uppmarksammat hemlosabarns situation i Malmo. Med anledning av de brister som har konstaterats vid detta tillfalle har IVO initierat en verksamhetstillsyn i samtliga stadsomraden i Malmo stad. Syfte och mal med tillsynen ar att se till att namndenuppfyller krav och mal enligt lagar, forordningar och foreskrifter samtatt granska socialtjanstens arbete med hemlosa barn. Fokus ar att se till att namnden har processer ochrutiner samt egenkontroll forhantering av anmalningar, skyddsbehov, forhandsbedomningar ochutredningar rorande hemloshet. Dessa ska vara forenliga med socialtjanstlagen och dess intentionersamt Socialstyrelsens foreskrifter och allmanna rad. Inspektionen for vard och omsorg Telefon Fax Box 4106 registrator@ivo.se Org nr /

2 Inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 2(16) Granskningen innebar att upptacka och patala brister som kan paverka barnens halsa och sakerhet, kontrollera att socialtjansten sakerstaller att barnens boende uppfyller en skalig levnadsniva samt att folja upp hur namnden beaktar ett barnperspektiv i sin handlaggning av bistand at barnfamiljer som ar bostadslosa. Hemloshet definieras utifran fyra olika situationer. 1. Akut hemloshet (akutboende, harbarge, jourboende, skyddat boende sasom exempelvis kvinnojour eller sover utomhus) 2. Institutionsvistelse och kategoriboende (kriminalvardsantalt, behandlingsenhet eller stodboende) 3. Langsiktiga boendelosningar (bostad som kommunen har ordnat pa grund av att personen inte far tillgang till den ordinarie bostadsmarknaden) 4. Eget ordnat kortsiktigt boende (att bo tillfalligt och kontraktslost hos bekanta eller familj) IVO anser att skalig levnadsniva i boendet innebar att alia i familjen ska ha en egen sovplats, familjen ska kunna forvara och tillaga sin mat, det ska finnas hygienutrymme av god standard, barn ska kanna sig trygga, barn ska ha tillgang till yta for lek och samvaro, mqjlighet att lasa laxor i avskildhet och att kunna fa vila utan att bli storda av andra personer i boendet. I granskningen har IVO beaktat barnperspektivet och barnhalsoperspektivet inklusive tandhalsa. Underlag Infor tillsynen har information hamtats in per telefon fran ledande politiker och tjansteman. Vid detta tillfalle har information aven lamnats om den planerade tillsynen i samtliga stadsomraden i Malmo stad. IVO genomforde en inspektion i Stadsomrade Vaster i Malmo stad den 19 februari Representanter for IVO var inspektorerna IngridAndersson, Margareta Lundberg, Camilla Martinsson och Ulrika Nilsson. Vid inspektionen intervjuades gemensamt avdelningscheffor individ och familj eomsorgen, berorda enhetschefer med ansvar for myndighetsutovning och bistandsinsatser samt planeringssekreterare. Gemensam intervju har aven genomforts med en grupp socialsekreterare med ansvar for myndighetsutovning forsorjningsstod, barn och familj samt insatser inom omradet hemloshet.

3 Inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 3(16) Inspektionen avslutades med en aterforing av tillsynsresultatet till stadsomradet. Tillsynsresultat fran samtliga stadsomraden aterfordes till kommunstyrelsen vid ett dialogmote den 19 juni Infor inspektionen hade IVO tagit del av foljande handlingar. Sammanstallning av hemloshetsrakning Arendeforteckning over samtliga arenden med hemlosa barn som varit aktuella under perioden 1 januari 30 juni Samverkansrutiner Vuxenenheten och Barn och familjeenheten avseende misstanke om barn som far ilia. Vid inspektionen granskades foljande handlingar. Dokumentation i form av tio utvalda familjers akter med barn under 18 ar som ar hemlosa i stadsomrade Vaster i Malmo stad under perioden 1 januari 30 juni Utveckling strukturell och social hemloshet Malmo. Efter inspektionen hade IVO tagit del av foljande handlingar. Tandvardsnamndens uppgifter samt halso- och sjukvardens journalanteckningar avseende ett namngivet barn. Redovisning av tillsyn Ndmndens organisation Den 1 juli 2013 har stadsdelsnamnderna i Malmo stad omorganiserats vilket innebar att Hyllie och Limhamn-Bunkeflo utgor Stadsomradesnamnd Vaster. Avdelningen for individ- och familj eomsorg inom stadsomradesforvaltning Vaster ar organiserad i tre enheter: vuxna, ekonomiskt bistand samt barn och familj. Inom varje enhet finns sektioner med ansvar for myndighetsutovning och olika former av insatser. Avdelningen har sarskild personal som arbetar med att forebygga att barnfamiljer blir vrakta och att hitta boende till personer som ar flyktingar vilka forvaltningen anser ingar i gruppen strukturellt hemlosa. Kvalitet Namnden har ett kvalitetsledningssystem men inte specifikt for arbetet med hemlosa barn.

4 Inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 4(16) Malmo stad har ett politiskt antaget mal att bamfamiljer inte ska vrakas. Handlaggarna pa enheten vuxen ska tillampa barnkonventionen genom att fraga hur bamen har det men inte utreda bamets situation. Vid hot om vrakning gors alltid hembesok om det firms bam i familjen. Enheten bam och familj meddelas vid hot om vralming eller om famil jen inte svararvid kontaktforsok. Det firms en skriftlig rutin for samverkan vid misstanke om bam som far ilia. Stadsomrade Vaster har fa vrakningar som ror bamfamiljer. Det har endast forekommit en vrak ning under det senaste aret. Det sker en arlig kartlaggning av hemloshet bland bam genom enheten ekonomiskt bistand. Derma foljs upp i kommunfullmaktige. Forvaltningens ledningsgrupp diskuterar den komplicerade problematik som ror hemlosa bam i en utsatt situation. Stadsomrade Vaster innefattar tva tidigare stadsdelar med olika sociala forhallanden. Varje dag kommer familjer med anknytning till andra i omradet till forvaltningen och ansoker om hjalp med bostad. Handlaggarna fbrsoker placera bam i en hemlik miljo och fbrsoker tillgodose bams behov. Handlaggarna ska alltid fraga om bams fritidsintressen. Boendestodjare skriver utredningen om boendet. Namnden har okat antalet tjanster varje ar for att kunna tillgodose boendebehovet. Totalt arbetar atta personer med detta och samtliga ar socionomer. Pa. mottaget/akut finns tre handlaggare som tar emot alia som kommer akut. Pa tillsyn arbetar fyra boendestodjare och tva socialsekreterare arbetar med vrakningsforebyggande atgarder. I stadsomrade Vaster finns 130 lagenheter som hyrs ut i andra hand i form av genomgangs- eller bvergangslagenheter. All personal som handlagger bistand ar socionomer och har lang erfarenhet inom socialtjansten. All personal har handledning. Sarskilda spetskunskaper inom omradet hemlosa bam finns genom att en hand laggare som arbetar med tillsyn av boenden tidigare har arbetat pa en heten barn och familj med barnutredningar. Det finns ingen specifik kompetensutveckling som ror omradet hemlosa bamfamiljer. Enheten bam och familj tittar pa risk- och skyddsfaktorerer samt pa.bams formaga och lagger inte sa stor vikt vid boendet mer an vid hembesok. I verksamheten finns mycket samverkan och kunskapsaterforing mellan kollegor. For ett ar sedan konstaterades brister i handlaggningen av ett enskilt arende vilket har resulterat i mycket larande kring kunskapsoverforing, bamperspektiv och alias ansvar. Forvaltningen har haft flera natverksmoten om metodik kring bam som bor i lagenheter som hyrs i andra hand. Da diskuteras fragor om vad tillsyn innebar nar det galler de bo enden som beviljas hemlosa bamfamiljer och vad som ar forvaltningens

5 Inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 5(16) ansvar nar det galleratt se till att bam inte farilia. Detpagarenprocess kring hur handlaggning och tillsyn ska ga till. Handlaggningen av det enskildaarendet har resulterati en rapportering enligt lex Sarah. Extern samverkan Det firms en bvergripande rutin for Malmo stad som ror bverla'mning av arenden mellan stadsomraden. Det finns aven vissa mtiner som ror samverkan med fastighetskontorets lagenhetsenhet och fastighetsagare i Malmo. Det firms inget specifikt beskrivet om bam i dessa. Rutinema reglerar ansvaret mellan stadsomradet och den familj som hyr lagenheten i andra hand. Samverkan med lagenhetsenheten fungerar bra med traffaren gang i manaden pa ledningsniva samt med kontaktpersoner ute i stadsomradena. Tillsynshandlaggare traffarpersonal fran lagen hetsenheten varannan manad tillsammans med personal fran sociala resursfbrvaltningen. De senare har ansvarfor anskaffhing av lagenhet er. Forvaltningen har genomfbrt moten kring hur kommunens sociala investeringsfond kan anvandas for att motverka hemloshet. Det har aven forekommit inspirationsdagar under tva dagar arrangerade av la genhetsenheten och ekonomiskt bistand for nya handlaggare, chefer och andra som ar inblandade i boendefragor. Handlaggarna uppmanar bostadslosa att sbka lagenhet utanfor Malmo. Lagenhetsenhetenhar ett samarbete med andra kommuner som vill ha en inflyttning. Samarbete och flyttning sker under ordnade former och ingen tvingas flytta. Vissa invandrarfamiljer vill flytta fran Malmo for att bamen ska kunna ga i en svensk skola. Namnden svarar for forsta hyran eller depositionshyror. Manga flyktingfamiljer har etableringsstbd och kan sjalva betala sin boendekostnad. Alia familjer vill inte flytta fran Malmo. Det fbrekommer samtal om hur familjen kan uppna en skalig levnadsniva genom att flytta till en annan kommun dar det firms lagenheter. Det fbrekommer ett samarbete kring kvinnofridsfragor. Derma grupp blir ofta hemlbs i den akuta situationen. Det finns en skriftlig rutin som ska revideras. Personalen har deltagit i utbildning i fragor kring vald i samarbete med polisen inom ramen for Freda (Socialstyrelsens bedbmningsmetod i arbetet mot vald i nara relationer). Namnden har ett bra samarbete med andra kommuner kring behov av boenden for personer som har utsatts for vald. Samverkan inom namnden i arbetet som ror hemlosa barn Det firms en rutin for intern samverkan vid bverlamning mellan enheter som rbr misstanke om bamsom far ilia. Rutinen har nyligen reviderats. Den interna samverkan fungerar bra och underlattas av en lag personalomsattning och gemensam lokalisering. Vid behov gbr handlaggarna inom enheterna vuxen och bam och familj gemensamma hembesok.

6 Inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 6(16) Det fbrekommer mycket gemensam planering kring arbetssatt samt samtal kring hur alia kan arbeta mer effektivt ur ett barnperspektiv. I vuxengruppen arbetar ingen specifikt med bamfamiljer och bam utreds inte pa denna enhet. Samtal sker med fbralder/fbraldrar om bamet och sedan overlamnas arendet till bam och familj. De fiesta arenden kom mer till enheten bam och familj som utreder vid vrakning. Bistand be viljas till skulder utifran barnperspektiv och sedan sker ett arbete med budgetradgivning. Vissa familjer accepteras inte som hyresgaster av MKB av andra skal an obetalda skulder. Om en familj ar ny i Sverige och bostadslbs gbrs ingen bverlamning till bam och familj enbart av detta skal. Om det finns uppgifter om att en familj inte klarar sin ekonomi och prioriterar fel sa gbrs ett bverlamnande. Akutboendet ska lbsas snabbt tills nagot mera permanent kan ordnas och det forsta ar inte att utga fran att bam far ilia. Forvaltningen har skapat en gemen sam mottagning med personal fran tre enheter och nar en ny familj kommer kan alia traffas vid behov. Malmo stad ska ha en gemensam rutin kring mottagning av nya arenden. Barnets behov I Malmo stad finns gemensamma riktlinjer for handlaggning av barnarenden. Handlaggning av fbrhandsbedbmmng fbljer de regler som finns i lagstiftningen. I stadsomradet sker 90 % av alia forhandsbedbmningar inom 14 dagar. Tidsperioden kan bli langre vid vald i familjen och nar bamsamtal ska ske och familjen inte kommer. I bedbmningen ar barnets behov i fokus. Det finns en awagning om bamsamtal kan genomfbras beroende pa.bamets alder. Det firms tre handlaggare pa enheten bam och familj som ansvarar for mottagandet. Skyddsbedbmning gbrs direkt och stallningstagandet dokumenteras. Det ar enhetschefsom beslutar om utredning inte ska inledas. Det finns inga riktlinjer for skal att inte inleda en utredning. Risk och skyddsfaktorer bedbms och bedbmningen av familjens hela situation dokumenteras i bistandsakt. Det gbrs alltid en individuell bedbmning av ett bams situation i det enskilda fallet. Namnden har inga egna rutiner for bam med skyddade personuppgifter. Handlaggarna anvander bamombudsmannens mtiner och aven de ruti ner som tillampas i Angelholms kommun, vilka anses fungera val. Skriftliga rutiner firms kring kvinnofridsarbetet vilka ska revideras av Sociala resursfbrvaltningen for hela Malmo. Stadsomradet ska gbra en egen revidering av omradets rutin om kvinnor och bam som upplevt och bevittnat vald i nara relationer. Forvaltningen har manga bamfamil jer med skyddade personuppgifter och dessa personuppgifter upplevs inte vara svara att hantera.

7 Inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 7(16) Det finns ingen sarskild rutin fbr utredning av hemlosa bam. I en barnutredning pratar handlaggaren alltid med bam men det fors inga samtal om hemloshet med bam och utredningen fokuserar pa den aktuella fragan. Hemloshet ar bara ett av manga nyanlanda bams problem. De har manga andra angelagna behovsomraden som ocksa behbver tillgodoses. Nar boendefragan ar lost sa minimeras manga bams problem. Att behbva dela rum ar ett exempel pa trangboddhet som kan beskrivas och vilka konsekvenser det far. Handlaggama arbetar med stbd av BBIC. Socialtjansten kan erbjuda familjeterapi, socialradgivare och CAPgrupper (program som bland annat riktar sig till bam som lever i familjer dar nagon ar beroende av alkohol eller droger). Kontaktpersoner anvands for att stbdja bamen i aktiviteter. Handlaggama arbetar med att starka fbralder/fbraldrar men det ar bamets bistand. Insatser erbjuds som bistand och mer sallan som service. Oppenvard som service do kumenteras inte i Procapita. Stadsomradet samarbetar med andra stads omraden for att kunna tillgodose olika behov. Vid bistandsinsatser upprattar handlaggaren en vardplan och sedan upprattar utfbraren en genomfbrandeplan i samarbete med familjen. Genomfbrandeplanen kan fmnas i bamakten eller i utfbrardelen. Uppfbljning ansvarar socialsekreteraren for. Handlaggama fbrsoker lbsa det akuta behovet av boende och darefter snabbt hitta en permanent lbsning for att fa en bra ordning fbr bamen. Akut boende till hemlosa bamfamiljer kan erbjudas oavsett bamets alder utom vid placering pa kvinnojour vilken som regel inte tar emot pojkar over 15 ar. Problem kan uppsta om fbraldrama inte ar myndiga. Om det finns flera bam kan aven detta hanteras. Handlaggama prioriterar att inte splittra familjen och att inte placera bam i olampliga boenden. Forvaltningen har arbetat med att avveckla olampliga uthyrare. Vandrarhem kan erbjudas till bamfamiljer om de ar hemlika som t.ex. Svea i Trelleborg. Stora bamfamiljer placeras i Hassleholm eller i Kavlinge i lagenhetsliknande boenden med ersattning per dygn. Handlag gama pa ekonomiskt bistand gbr tillsyn for att se till att familj erna skbter sig. De fiesta armialningar om bam som far ilia kommer fran polis, skola eller fbrskola. Utredningar genomfors pa samma satt fbr alia bam. Samtal sker kring bams behov och vikten av fbrskola och skolgang samt vad fbraldrama gbr fbr sina bam. Handlaggama ska inte utreda fbr mycket. Handlaggama anvander konsultationsdokument i kontakten med skolan och gbr observationer av bamet pa fbrskolan. Ambitionen ar att alia bam ska kunna ga i skolan och i forsta hand dar bamet bor. Bistand kan beviljas till busskort eller taxi sa att bamet kan ga kvar i

8 Inspektionen fbrvardoch omsorg Dnr /2013 8(16) skolan enligt eget bnskemal. Det finns en bra samverkan med skoloma. Det ar svarare med fbrtur till fbrskoloma. Nar bamet har fatt en skolplats uppmuntras fritidsaktiviteter och bistand till detta beviljas. Hand laggaren hjalper till i kontakter med andra myndigheter for att oka familjens mbjlighet att kunna leva ett sjalvstandigt liv. I alia utredningar sker hembesok vilka ger mycket information om barnen och familjen. Handlaggama staller fragor till fbraldrama om bar nens halsa och hjalper till att boka tid for lakarbesbk om barnet ar sjukt. Det firms ett samarbete med vardcentral i att uppmarksamma bam. Dokumentation i BBIC anvands som underlag for lakarundersbkning. Om handlaggare pa bam och familj firmer att det ar torftigt i bamets hem och fbraldrama kan behbva ekonomiskt bistand till hemutrustning kontaktas handlaggare pa ekonomiskt bistand. Forvaltningen har haft en genomgang av barnkonventionen for alia handlaggare under Handlaggama pa ekonomiskt bistand haller barnperspektivet aktuellt och gbr fler hembesok. Det finns ett nara samarbete med de andra enhetema och det sker ingen bverprbvning av kollegors bedbmning. En heten vuxen informerar om att det finns mbjlighet att ansbka om extra bidrag till fritidsaktiviteter och armat bistand utbver norm samt att det finns fondmedel. Samhallsplanering Det finns 27 beslutade mal i Malmo stad kring bam och unga och varje stadsomrade ska beskriva hur dessa ska brytas ner och hanteras pa omradesniva. Namnden utgar fran barnkonventionen i malarbetet. Det ar en politisk fraga att se till att det finns bostader till hemlosa bamfamil jer. Socialtjansten har det yttersta ansvaret fbr att tillgodose alias behov om det inte kan tillgodoses pa annat satt. I namndens budget fbr 2015 beskrivs problematiken med hemlbshet. Verksamheten avsatter allt mer resurser fbr att mbta hemlbsheten och det finns inget som tyder pa att behovet minskar eller att tillgangen pa.lagenheter bkar. Socialtjansten samarbetar med arbetsfbrmedlingen kring etablering och samarbetet med Migrationsverket ska utbkas. Personer fran andra lander har inga sociala problem till en bbrjan men det uppstar ofta sadana nar bostadsfragan inte kan lbsas pa ett bra satt. Stadsomradena far sta fbr 25 % av kostnaden for hemlbsheten. Stads omrade Vaster har en budget pa 10 miljoner for att tacka kostnadema fbr hemlbshet. Utfallet fbr 2013 ar 17 miljoner. Boskolan ar en verksamhet som ger stbd till manniskor i att lara sig att sbka lagenhet. Det ar enheterna vuxen och ekonomiskt bistand som ansvarar for Boskolan.

9 Inspektionen for vard och omsorg Dnr /2013 9(16) Biblioteket erbjuder samma service liksom Infocenter vilken vander sig framst till flyktingar. Tre ganger i veckan gar det att fa hjalp att sbka bostad pa Boplats Syd. Sammanstdllning av hemloshetsrdkning Antalet hemlosa bam i Malmb stad ar 329 bam enligt kartlaggning un der Av den redovisade statistiken over utvecklingen av den strukturella och sociala hemlbsheten i Malmb stad under aren framgar att den strukturella hemlbsheten har okat medan den sociala hemlbsheten har minskat under stadsomrade Vaster ar 84 personer hemlosa vid kommunens hemlbshetsrakning den 1 oktober I derma kartlaggning ingar inte personer som bor i andrahandslagenheter eller motsvarande. Av de 84 personema ar 17 hushall med bam. An talet bam ar totalt 22 varav halften ar under sex ar. Av de hemlosa hushallen med bam bor atta pa hotell eller motsvarande och sex flyttar runt. Bristande fbrankring pa bostadsmarknaden ar huvudsaklig orsak till hemlbsheten. Granskningav dokumentation i akter IVO har granskat tio akter som rbr hemlosa bamfamiljer genom ett urval av familjer med bam under 18 ar som ar hemlosa i stadsomrade Vaster i Malmb stad under perioden 1 januari - 30 juni Urvalet ar baserat pa representativitet fran samtliga redovisade grupper av hem losa bamfamiljer. Totalt har namnden redovisat 73 hemlosa bamfamil jer under perioden. Bamen ar fbdda mellan 1994 och Det bor aven vuxna bam i familjerna. 126 hemlosa familjer firms flera bam. Bamantalet varierar i dessa mellan tva och nio. Det fbrekommer famil jer som har varit hemlosa sedan Flertalet familjer bor i andrahandslagenheter. Hotell ar aktuell boendeform fbr fyra familjer. Orsak till hemlbshet ar vrakning eller hot om vrakning for 22 familjer och av dessa har tio agt rum under aren Fbr 31 familjer ar orsaken att de aldrig har haft ett eget hyreskontrakt, d.v.s. de har aldrig tagit sig in pa bostadsmarknaden. Fbr nio familjer ar orsaken till hemlbshet en att de ar valdsutsatta eller gbmda. I de tio granskade aktema ar barnen fbdda mellan fyra av aktema har bamen ett eller flera syskon. Hemlbsheten har pagatt sedan 1999, 2003, 2006, 2009 och 2012 fbr enstaka familjer och fbr bvriga fern familjer sedan varen Granskning av utredningar om bistand till boende I sju av tio akter rbr ansbkan behov av bistand i form av boende. I bv riga rbr ansbkan annat bistand i form av hemutmstning, kontaktperson

10 Inspektionen fbr vard och omsorg Dnr / (16) eller ekonomiskt bistand. Ansbkan om hemutmstning resulterar i ett avslag. Det saknas en utredning rbrande denna ansbkan. Orsaken till behovetav boende framgar inte i flertalet ansbkningar. I ett fall uppstar hemlbsheten 2003 efter att familjen har bott hos en vaninna. I ett annat fall beror hemlbshetenpa vald i familjen. Utredningstiden fran ansbkan till beslut om bistand varierar fran samma dag i tva fall, tva veckor i tva fall till mellan tva och drygt fyra manader i tre fall. I tre akter saknas utredningarom boendet och i en akt framgar inte beslutsdatum. Tva bamfamiljer har varit hemlosa sedan 1999 respektive dessa fall firms inga aktuella utredningar rbrande bo endet. Familjerna bor i lagenheter med andrahandskontrakt. En familj med nio bam har varit hemlbs sedan 2006 pa grund av att familjen inte har fatt ett eget hyreskontrakt pa sin bostad. I tva arenden dar utredningar saknas framgar inte nagra kontakter i dokumentationen. I tre akter framgar att det finns tva fdraldrar. Det framgar inte i dokumentationen att samtal har skett med bamen trots att detta har varit mbjligt i nio av tio fall pa grund av bamets alder. I dokumentationen framgar att externa kontakter har fbrekommit i fyra utredningar. Uppgifter om boende och hemlbshet ar knapphandiga eller saknas helt i aktema. Av en utredning framgar att familjen avhyses pa grund av obetalda hyror och hamnar pa.hotell. I en annan utredning framgar vilket behov bamet har av stbd och hjalp akut i form av att familjen beviljas en stbrre lagenhet nar familjen utbkas. I bvriga utredningar eller motsvamade ar fokus pa fbralders/fbraldrars problem. I tva utredningar om boende framgar hur hemlbsheten har paverkat familjens bam. Bamens uppfattning framgar inte i nagon akt da bamsamtal inte har forkommit. Det framgar inte i dokumentationen att det finns bamakter. I en akt framgar bamets behov av stbd med anledning av familjevald. I tva ak ter firms bedbmning att bamets basta har beaktats genom beslutat bi stand till fbraldern i form av kontaktperson i ett fall och en bostad i det andra fallet. I tva fall har en bedbmning gjorts av om familjen har en skalig levnadsniva i boendet. I tre utredningar finns en dokumenterad kommunicering. Beslutsmotivering finns i tva utredningar varav en handlar om boende. I de sju utredningar som upprattats framgar beslut om insatser i form av andrahandslagenhet i tre fall samt avslag, hotellboende, kontaktperson och ekonomiskt bistand i vardera ett fall. Kvaliteten i utredningama varierar. I aktema saknas utredningar i tre fall. Det saknas ett barnperspektiv i samtliga arenden da bamsamtal inte har genomfbrts och det inte heller har skett nagon analys av hur hem lbsheten har paverkat bamen. Som exempel kan namnas att fern famil-

11 Inspektionen fbr vard och omsorg Dnr / (16) jer har levt med tillfalliga boendelbsningar under flera ar som varierar mellan 1999 och En av dessa familjer har nio bam. I en annan familj hanvisas den nyfbrlbsta mamman till tillfalliga boenden i form av lagtrbskelbonde fbr kvinnor i aktivt missbruk och darefter kollektivboende. Granskning avforhandsbedomningar I de tio granskade arendena som rbr hemlosa bam finns tre barnutredningar. En utredning rbr anmalan fran social jour via polis och fbrhandsbedbmning saknas i denna bamakt. Utredning inleds efter 20 dagar. Granskning av barnutredningar Av namndens dokumentation i de tio granskade arendena som rbr hem losa bam forekommer avhysning i ett arende, boende pa kollektivboende och pa hotell, boende som inneboendeeller boende i andrahandslagenheter. I tre av de tio granskade arendena som rbr hemlosabam finns det barnutredningar. Bamen ar fbdda mellan 1999 och Tva utredningar rbr flickor och en avser en pojke. Tva utredningar rbr ansbkningar och en galler en anmalan. Av de tva anbkningarna rbr en ansbkan om bppenvard efter icke verkstallt beslut om vard enligt lagen (1990:52) med sarskilda bestammelser om vard av unga, LVU, och den andra ansbkan rbr samtalsstbd och initieras vid ett akutbesbk. Den tredjeutredningen inleds med anledning av en anmalan fran polis via socialjour med anledning av misshandel och vald i familjen. I utredningen som rbr ansbkan om bppenvard saknas uppgift om nar utredning inleds och avslutas. Utredning med anledning av akutbesbk inleds samma dag och avslutas tre manader senare. Det saknas en forhandsbedbmning med anledning av anmalan fran socialjour och polis. Utredning inleds tre veckor efter anmalanoch avslutas fyra manader senare. I samtligautredningar firms kontakt dokumenterad med fbraldrar. I tva utredningar finns en dokumenterad kontakt med bamet och i den tredjeutgbr bamets alderett hinder fbr samtal. I samtliga utred ningarfinns externa kontakter. Uppgift om boende och hemlbshet framgar endasti en utredning. I dennabarnutredning beskrivs flera olika boendesituationer under aren 2006 till juni Det framgar att familjen har flyttat vidare vilket innebar att ansbkan vid akutbesbk om behov av samtalsstbd for bamet darmed inte har fullfbljts. I denna fa milj s vuxenakt finns ingenutredning av boendetutan endast en ansb kan om hemutrustning vilken avslas. I de tva bvriga bamutredningama beviljas insatser i form av bppenvard. Barnens behov av stbdochhjalp akut framgar inte i en utredning trots att det av boendeutredning fram garatt behovet av bostad ar fbranlett av valdi familjen. Bamets basta

12 Inspektionen fbr vard och omsorg Dnr / (16) harbeaktats i tva av utredningarna. I tvabamutredningar framgar inte bamets uppfattning om hemlbsheten. I samtliga utredningar saknas fbraldrarnas uppfattning om hemlbshetens konsekvenser fbr bamen. Utredningarna fokuserar pa de vuxnas behov. I samtliga utredningar saknas en bedbmning av om familjen har en ska lig levnadsniva i boendet. Handlaggningen i tvautredningar visarpa bristeri form av en summarisk eller ingenbedbmning alls av bamets boendesituation samt att det i samtligautredningar ar fbralders/fbraldrars och inte barnens behov som ar fokus i utredningarna. Hdlso- och sjukvard Bamets kontaktmed tandvard samt halso- och sjukvard har efterfragats i en av tre granskade bamutredningar. Bamets fbdelsear ar 2009 och av svar fran Enheten fbr tandvardsstyrning framgar att bamet ar listad se dan den September 2013 vid en enhet inom Folktandvarden i Region Skane. Av svaret framgar avenatt bamet har varitaktuellt vid Specialisttandvard. Av journalhandlingarfran vardcentral framgar att bamet har varit aktuelltpa BVC sedan mars 2009 samt pa vardcentral sedan oktober 2009 som akutpatient samt fbr uppfbljning. Skalen for beslutet Tillampliga bestammelser 1 kap. 2, 4 kap. 1 och 4 kap. 1 tredje stycket, 3 kap. 3, 11 kap. 1, 1 a, 2, socialtjanstlagen (2001:453), SoL. 4 kap. 4 och 5 kap. 2 Socialstyrelsens foreskrifter (SOSFS 2011:9) om ledningssystem for systematiskt kvalitetsarbete. Bedomning IVO har tagit del av ett begransat antal akter som rbr hemlosa bamfa miljer. Granskningen av dessa visar pa brister. Namnden ska enligt 11 kap. 1 SoL utan drbjsmal inleda utredning av vad som genom ansbkan eller pa annat satt har kommit till namndens kannedom och som kan fbranleda nagon atgard av namnden. Nar det galler bam och unga under 18 ar har namnden sarskilda befogenheter enligt 11 kap. 2 SoL om namnden far kannedom om nagot som kan innebara att namnden kan behbva ingripa till ett bams skydd eller stbd. Nar en anmalan enligt 11 kap. 1 SoL rbr bam eller unga ska socialnamnden enligt 11 kap. 1 a forsta stycket SoL genast gbra en bedbm ning av om bamet eller den unge ar i behov av omedelbart skydd.

13 Inspektionen fbr vard och omsorg Dnr / (16) Det ar namndens uppgift att leda, planera och kontrollera verksamheten sa att handlaggningen av arenden sker enligt gallande lagstiftning och att den enskildes rattssakerhet darmed sakras. Av 4 kap. 4 SOSFS 2011:9 framgar att den som bedriver socialtjanst ska utarbeta och faststalla de rutiner som behbvs for att sakerstalla verksamhetens kvalitet. Av intervjuer framgar att namnden har ett ledningssystem men utan fokus pa hemlosa barn trots att detta ar en sarskilt utsatt grupp som namnden har ett ansvar fbr. Namnden ar enligt 5 kap. 2 SOSFS 2011:9 skyldig att utbva egenkon troll fbr att sakra verksamhetens kvalitet. IVO:s gransking visar att kvaliteten i utredningarna varierar och att de mtiner som beskrivs i intervjuer inte tillampas i handlaggning och verkstallighet samt att det saknas skriftliga rutiner fbr extern samver kan. Av intervjuer framgar att handlaggama pa enheten vuxen ska tilllampa barnkonventionen, vilket innebar att fraga hur bamen har det, inte utreda bamets situation men bedbma risk- och skyddsfaktorer samt bedbma familj ens hela situation och dokumentera detta i bistandsakt. Granskningen visar att det saknas utredningar i tre av tio granskade bistandsarenden som rbr boende eller annat bistand och att bamets situ ation endast i tre av dessa tio blir fbremal for utredning. I dessa arenden ar det inte vuxenhandlaggare som initierar en bverlamning till bam och familj for en utredning av bamets behov utan fbralder/fbraldrar som i tva fall ansbker om bistand och i ett fall ar det en anmalan fran social jour och polis som aktualiserar en bamutredning. I denna anmalan sak nas en fbrhandsbedbmning. Utredning inleds efter 20 dagar. Namnden har ett ovillkorligt ansvar fbr att se till att handlaggningen av arenden sker enligt gallande lagstiftning och att den enskildes rattssa kerhet garanteras inom ramen fbr ett ledningssystem genom processer och rutiner samt egenkontroll for hantering av anmalningar, skyddsbehov, fbrhandsbedbmningar och utredningar rbrande hemlbshet. Detta innebar att i en akut boendesituation ska bade behovet av en andamalsenlig bostadutredas samt aven bams individuella behov i den uppkomna situationen bedbmas. Enligt 4 kap. 1 tredje stycket SoL ska den enskilde genom bistand enligt 4 kap. 1 forsta stycket SoL tillfbrsakras en skalig levnadsniva fbr sin fbrsbrjning och sin livsforing i bvrigt. Vad som ar skalig lev nadsniva ar inte definierat i lagtext eller fbrarbeten. Av fbrarbeten till socialtjanstlagen framgar att vad som avses med skalig levnadsniva inte

14 Inspektionen for vard och omsorg Dnr / (16) kan faststallas en gang for alia, det maste bland annat bedbmas med utgangspunkt i den tid och de fbrhallanden under vilka den hjalpbehbvande lever (prop. 1979/80:1 s. 186). Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser inom socialtjansten vara av god kvalitet. Fbr hemlosa bamfamiljer innebar detta enligt IVO att skalig levnadsniva i boendet innefattar att alia i familjen ska ha en egen sovplats, familjen ska kunna forvara och tillaga sin mat, det ska An nas hygienutrymme av god standard, bam ska karma sig trygga, bam ska ha tillgang till yta for lek och samvaro, mbjlighet att lasa laxor i avskildhet och att kunna fa vila utan att bli stbrda av andra personer i boendet. IVO:s granskning visar att av totalt 73 hemlosa bamfamiljer under fbrsta halvaret 2013 har vrakning varit orsak till hemlbsheten for 22 av familjerna och i tio av dessa familjer har vrakningen intraffat under aren I Sverige saknas fbrbud mot bamvrakningar och mbjligheten att fbrhindra sadana far sbkas i regleringar av mer airman skyddskaraktar (Vrakta bam, Underlagsrapport till Bams och ungas halsa, vard och omsorg 2013 s.l 1, Socialstyrelsen). I samma rapport (s. 11) sags att socialtjansten har rattsliga mbjligheter att fbrhindra beslut om formellt patvingade avflyttningar i samband med hyresfbrsummelser som hanteras via kronofogdens summariska process (kvarboendeskydd). Social tjansten har aven mbjlighet att fbrhindra andra typer av patvingade av flyttningar an vrakningar eftersom dessa ar ett mycket mer omfattande problem an vrakningar. Kommunen har mbjlighet att genom riktlinjer fbr bostadsfbrsbrjningen och agardirektiv till allmannyttan paverka utbudet av bostader. IVO:s granskning visar art uppgifter om boende och hemlbshet ar knapphandig eller saknas helt i aktema. I tva fall har en bedbmning gjorts av om familjen har en skalig levnadsniva i boendet. I de sju ut redningar som upprattats framgar beslut om insatser i form av andrahandslagenhet i tre fall samt avslag, hotellboende, kontaktperson och ekonomiskt bistand i vardera ett fall. Av en utredning framgar att famil jen avhyses pa.grund av obetalda hyror och hamnar pa hotell. Gransk ningen visar att flera familjer har levt med tillfalliga boendelbsningar under flera ar. Den familj som bott langst i andra hand har gjort detta sedan 1999 och den familj som bott kortast tid i andra hand har gjort detta sedan tva av dessa fall tvingas familjen flytta da de inte kan bo kvar hos anhbriga och de har inte lyckats etablera sig pa bo-

15 Inspektionen fbr vard och omsorg Dnr / (16) stadsmarknaden. Familjema hanvisas till lagtrbskelboende eller boende i andrahand aven pa sikt. Av intervjuer framgar att verksamheten avsat ter allt mer resurser fbr att mbta hemlbsheten och det finns inget som tyder pa att behovet minskar eller att tillgangen pa lagenheter bkar. Detta innebar att tillsyn av olika former av tillfalliga eller andrahandsboenden kraver fler personella resurser inom socialtjansten vilka kunde disponeras pa ett annat satt. Namnden har inom ramen for sitt ansvar for bostadsanskaffning mbj lighet men aven en skyldighet att internt analysera bostadsituationen och vidta egna atgarder inom ramen fbr sitt uppdrag. Daratbver har namnden ett ansvar att pa eget initiativ vidta atgarder for att aktualisera behov av kommunbvergripande karaktar nar det galler bostadsfbrsbrjning inom stadsomradet. Vid atgarder som rbr bam ska bamets basta enligt 1 kap. 2 SoL sarskilt beaktas. Av 11 kap. 10 SoL fbljer att nar en afgard rbr ett bam ska bamet fa relevant information. Ett bam ska ges mbjlighet att framfbra sina asikter i fragor som rbr bamet. Av namndens dokumentation i de tio granskade arendena som rbr hem losa bam fbrekommer avhysning i ett arende, boende pa kollektivboende och pa hotell, boende som inneboende eller boende i andrahandslagenheter. Av intervjuer framgar att det inte finns nagon sarskild mtin fbr utredning av hemlosa barn och i barnutredningar fbrs inga samtal med bam om hemlbshet utan utredningen fokuserar pa den aktuella fragan. Av IVO:s granskning framgar att det endast i tre av de tio granskade arendena som rbr hemlosa bamfamiljer firms bamutredningar. Det sak nas ett barnperspektiv i samtliga vuxenarenden da bamsamtal inte har genomfbrts dar detta har varit mbjligt och det har inte skett nagon analys av hur hemlbsheten har paverkat bamen samt vilket behov bamen har av stbd och hjalp. Det gbrs inte nagon analys av familjens totala situation. Som exempel kan namnas att fern familjer har levt med till falliga boendelbsningar under flera ar. En av dessa familjer har nio bam. En annan familj, en nyfbrlbst mamma, hanvisas till tillfalliga bo enden i form av lagtrbskelbonde for kvinnor i aktivt missbruk och darefter kollektivboende. IVO konstaterar att det firms en medvetenhet om barnkonventionen och bamets basta. Detta synsatt tillampas inte i handlaggning av arenden som rbr hemlosa bamfamiljer och namnden fbljer inte pa ett systema tise satt upp tillampningen av gallande lagstiftning.

16 Inspektionen fbr vard och omsorg Dnr / (16) Beslut i detta arende har fattats av enhetschefen Joonas Terje. I den slutliga handlaggningen har inspektbrema Ingrid Andersson, Camilla Martinsson och Ulrika Nilsson deltagit. Inspektbren Margareta Lundberg har varit fbredragande. Fbr Inspektionen for vard och omsorg Margareta Lundberg Kopia till: Kommunstyrelsen