LADDAT INFÖR HÖSTKONFERENSEN

Transkript

1 #218 MEDLEMSBLADET SEPTEMBER 2014 MED KOMPETENS OCH NÄTVERK FÖR DIG LADDAT INFÖR HÖSTKONFERENSEN 2014 SQL ÄR FRAMTIDEN ERFARENHETER FRÅN VERKLIGHETEN. SÄKERHETSNYHETERNA I 7.2 SPÅNGBERG GÅR IGENOM DET VIKTIGASTE. SyNAPSE FRAMTIDENS DATORTEKNIK ÄR REDAN HÄR!

2 VÅRA SPONSORER SPONSORER Innehåll #218 Här listas våra viktiga sponsorer - företag som är medlemmar i Data3 och erbjuder produkter och tjänster runt IBM i. Apper Group AB Apper är ett framstående konsultbolag med över 20 år av framgångsrik verksamhet inom IT. Vi är idag drygt 100 medarbetare och vi finns i Göteborg, Trollhättan, Malmö, Stockholm och Lahti Kontakt: Anders Bergstedt Tel Atea Sverige AB Atea finns i sju länder i Norden och Baltikum, har ca medarbetare, marknadsledare i Norden och Baltikum och är den tredje största it-infrastrukturleverantören i Europa. Koncernen hade en omsättning på drygt 22 miljarder norska kronor 2013 och är noterad på Oslo Börs. Kontakt: Peter Nordström Tel Essist AB Erbjuder produkter och tjänster runt IBM i. Infrastruktur, driftstjänster, tredjepartslösningar och rådgivning är vår starka sida. Vi bjuder alla Data3s medlemmar på en kostnadsfri hälsokontroll av sin miljö. Är den modern? Kontakt Ulf Lundin Tel Evry One Blue EVRY är ett ledande IT-företag med ett team på medarbetare och med en lokal närvaro på 50 orter i Norden. Vi hjälper dig med allt från strategisk rådgivning och konsulttjänster till lösningar och outsourcing. Kontakt Anne Thörn Tel Tieto AB Tieto är Nordens största IT-tjänsteföretag och erbjuder helhetslösningar för näringsliv och offentlig sektor. Företaget verkar på global nivå inom produktutveckling samt via globala leveranscenter. Kontakt Jimi Inge Tel ismotec ismotec ismotec AB är ett kundorienterat konsultföretag med bred erfarenhet inom Movex / M3 och IBM i (samt tidigare versioner av program och plattformar). Vi är inte störst på marknaden men genom spetskompetenser och vår bredd ger vi våra kunder fler möjligheter att förenkla, förbättra och säkra sin verksamhet. Kontakt David Hedström Tel Pdb PDB Verksamhetsutveckling genom IT har varit Pdb:s fokus sedan starten I dag är vi 100 medarbetare som arbetar efter principen Förstå Förenkla Förädla. Globala projekt är vår vardag. Oavsett bransch, organisation eller uppdragets storlek ser vi till att skapa lösningar som ger effekt. Vi kallar det IT på småländska. Pdb har kontor i Jönköping och Stockholm. Kontakt Sven Ekeberg Tel LOAD Erbjuder unik kompetens inom lösningsområdena lagring, backup, arkivering, virtualisering, säkerhet och molntjänster samt service support. IBM och EMC är våra främsta specialistområden. Kontakt: Kim Quarnström Tel Vision Solutions Vision Solutions is the premier provider of software solutions designed to protect data, minimize downtime and maximize resources for the modern data center. We are the only company to deliver workload migrations, high availability, disaster recovery and data sharing across any hardware and any physical, virtual or Cloud-based environment. Kontakt: Danni Stjernegaard Tel Data3 sponsorsidor Sponsring kostar 6.000Kr per år (6 medlemsblad). Vi är tacksamma för alla bidrag då vi försöker få medlemstidningen självförsörjande för att kunna använda medlemspengarna till aktiviteter m.m. Vanlig annonsering uppmanar vi också till, ni når ut till rätt målgrupp genom tidningen och vår webb. Tidningen har en upplaga om 1000 ex och når ut till över 200 företag med IBM i runt om i Sverige. Webben har ca sidvisningar per år, majoriteten från Sverige men också från våra grannländer och USA. Pris för annonsering finns på sid 3. Höstkonferensen 2014 Årets Höstkonferensen blir större, bättre och roligare än någonsin. Tekniken går framåt i ett rasande tempo. Kom och bli uppdaterar på vad som händer runt IBM i, AIX och Linux på IBM Power Systems. Sid 18 Föreningen Data3 M&M Ekonomi AB, Att: Liselotte Grandin Söderhallarna Stockholm Redaktionen redaktionen@data3.se Ansvarig utgivare Torbjörn Appehl torbjorn@data3.se Kansli och ekonomi styrelsen@data3.se Sid 22 IT - The revenue engine Av Richard Dolewski Medlemsinformation Anmälan om nytt medlemskap eller ändrade medlemsuppgifter görs till: medlem@data3.se Produktion IC Factory AB Sid 2 Sponsorer Data3 Sid 4 Ledare Sid 4 Intro och nyheter Sid 7 Thomas Nilssons krönika Sid 8 SQL - Från DDS till DDL Sid 12 Lillemor Gillberg om åren på IBM Sid 14 Åke Olsson - Vikten av att glömma Sid 16 Patrik Gunnersten om SyNAPSE Sid 18 Inför Höstkonferensen 2014 Sid 20 Nerd Alert Sid 21 Redbooks Sid 22 Dolewski - IT, the revenue engine Sid 24 Spångberg - Säkerhetsnyheter i 7.2 Sid 26 Medlemsförmåner Sid 27 Om Data 3 Sid 20 Nerd Alert Som vanligt hjälper vi till att hitta pärlorna i djungeln av prylar. På sid 20 hittar du bland annat en leviterande högtalare. Medarbetare i detta nummer Lars-Olov Spångberg Thomas Nilsson Patrik Gunnersten Richard Dolewski Lillemor Gillberg Torbjörn Appehl Sven Jansson Annonsansvarig Håkan Sjödin hakan@data3.se Annonsera Annonser från färdiga original Priser ord.nr (from MB 212) Storlek pris Helsida 5000:- Halvsida 3500:- Kvartssida 2 000:- Rabatt vid 6 nummer 15% COMMON SWEDEN 3

3 VÄNTA INTE PÅ IBM MEN DET HÄR ÄR JU INTE ETT URÅLDRIGT SYSTEM Vid höstkonferensen 2012 köpte jag in ett antal böcker om IBM i som deltagare kunde bläddra i och beställa genom mig om man så önskade. Ett ganska stort antal personer köpte böcker såsom Mastering IBM i och Subfiles in Free-Format RPG, titlar som vi väldigt sällan hittar hos svenska bokhandlare och bibliotek. När jag efter någon vecka åkte runt för att dela ut böckerna var den spontana responsen från konferensen genomgående väldigt positiv. Men en av kommentarerna fastnade hos mig extra mycket. Personen i fråga var utvecklare och beställde just Subfiles-boken om jag inte minns fel, en bok han fått upp ögonen för efter att ha varit med på en av sessionerna under konferensen för övrigt. Efter det vanliga tacket för en mycket lyckad konferens sade han mer eller mindre i förbigående Det här är ju inte alls ett uråldrigt system, man kan ju göra ALLT med den. Min egen reaktion var först väldigt positiv, det är precis det här som vi som användarförening eftersträvar. Att sprida kunskap och erfarenhet runt IBM system vill säga, men direkt efter samtalet blev jag kall inombords. Att det år 2012 står så eländigt till med kunskaperna om plattformen som det gjorde hos det här företaget är alldeles bedrövligt. Det ska tilläggas att företaget är ett av världens mest prestigefyllda med sin tyngsta verksamhet runt Wallstreet i New York. Om det står så här illa till hos storföretagen, hur ska det då vara ute hos vanliga svenska medelstora företag tänker jag. En av plattformens akilleshälar är ju som vi alla vet att den bara står och går. Inte en av de sämsta egenskaperna kan man tycka för något som faktiskt egentligen inte skall göra så mycket mer än att stödja ett företags verksamhet. Problemet med att systemen är driftsäkert är att det inte går åt någon staff (se filmerna The Laughin Boardroom på vår web) att hantera dem. Mike Caine från IBM Rochester tog upp frågan om DBAer vid förra konferensen. Man förknippar Oracle med just DBAer, en yrkesgrupp AS/400 iseries eller IBM i kunder aldrig behövt anlita. I alla fall inte i någon större omfattning. Den yrkesgruppen däremot är de som står på barrikaderna och som Mike beskrev det, försvarar och argumenterar för sin databas otroligt väl. Det jag vill säga med den här ledaren är att vi alla behöver försvara och argumentera för IBM i betydligt bättre än vi hittills gjort. Att vänta på att någon annan gör det är lönlöst, det är upp till dig och mig. Som Höstkonferensens program redan avslöjat försöker vi oss dessutom på att närma oss de andra operativsystemen som snurrar på Power. De har olika egenskaper och passar bra för olika ändamål, så gör dig själv en tjänst. Gå in på någon av de sessioner som rör exempelvis Linux. Du kommer garanterat lära dig något nytt och kanske inte bara hitta ett eget användningsområde utan även hitta argument för varför man ska köra vidare på IBM i, något du sedan kan försvara och argumentera för lite bättre än innan konferensen. Torbjörn Appehl, Ordförande Data3 Intro Johan Rittner, VD för IBM Svenska AB klar för Höstkonferensen Vi har fått klartecken att Johan Rittner, nytillträdd VD för IBM Svenska AB kommer till vår konferens. Han är nyckeltalare och är med och öppnar konferensen på måndagen. Exablaze går med i OpenPOWER Antalet medlemmar i OpenPOWER ökar stadigt. Senast i raden av anslutna företag hittar vi Exablaze, ett företag inriktad på nätverkskomponenter för höghastighetsnätverk. Andra företags om gått med i OpenPOWER är Convey Computer och Algo-Logic. Totalt är nu över 50 företag medlemmar och antalet växer. Relacom väljer IBM Power Relacom, ett välkänt varumärke här i Sverige har valt IBM Power som underliggande infrastruktur för deras M3 lösning från Infor. Företaget outsourcade all IT till Enfo som tillsammans med istone (M3 specialister) och Load (Infrastruktur) rott projektet i land. Nya Linux certifieringar Linux foundation har tagit fram två nya certifieringar. Certified Sysadmin och Certified Engineer. Kostnaden för att ta provet är 300USD per styck. Som medlem i Data3 Är man automatiskt med i COMMON. Kika på deras förmåner på IBM och Apple i samarbete Under sommaren annonserades ett nytt samarbete mellan IBM och Apple runt mobila lösningar. Hundratals nya industrispecifika appar ska tas fram under IBM MobileFirst for ios & MobileFirst platform for ios. IBM kommer samarbeta med Apple runt supporten genom AppleCare. Läs annonseringen här: Supporten upphör IBM annonserade nyligen att supporten för version 6.1 av operativsystemet IBM i upphör under Den ordinarie supporten ska tillläggas, precis som tidigare kan man för en slant köpa förlängd support om man har behov. Version 6.1 kom i början på 2008 och krävde en s.k. program conversion. Anledningen till det: With 6.1, IBM exploits the capabilities of the Machine Interface (MI) architecture to significantly improve programs. Programs can benefit from better performance, a range of new operating system and processor capabilities, and even stronger system integrity. To enable these improvements, all MI programs created for previous releases must be converted to run on 6.1 or a later release. Har du sett filmen? En film från Höstkonferensen Du hittar den på Infrastructure matters Clabby Analytics har tagit fram en rapport som jämför de olika teknikerna runt x86 och IBM POWER Systems. Bland annat kan man läsa: IBM has created a systems environment with POWER8 that has been designed to very significantly outperform Intel Xeon architecture Läs hela rapporten här: Framtiden för IBM i Doug Balog, chef för IBM Power plattformen har uppdaterat dokumentet Strategy & Roadmap för plattformen. Bland annat kan man läsa: I want to assure you that IBM is committed to the IBM i platform as a vital component of our Power Systems portfolio. IBM i is key to our broader strategy of investing in enterprise systems and storage. Tipsa oss om nyheter Har du en nyhet om ditt företag eller vet något vi borde ta upp? maila: tips@data3.se Mayo Clinic kör Watson En av världens bästa sjukhus runt cancerbehandling ligger i Rochester, Minnesota. Vid varje given punkt genomför kliniken 8000 studier på människor och är involverade i ytterligare runt om i världen. Nu tar sjukhuset hjälp av det kognitiva IT systemet Watson från IBM för att hjälpa läkarna att snabbare hitta rätt vård till patienterna. Ett jobb som idag är både resurs och tidskrävande. Tester påbörjas inom kort och målet är att använda det i verksamheten från COMMON SWEDEN COMMON SWEDEN 5

4 Nyheter från Jesper Bergh Data3 publicerar Jesper Berghs nyhetsbrev, anmäl dig själv för att få dem direkt av honom genom att maila Hej alla, Hoppas att sommarkänslan inte tagit helt slut och ni alla ser fram mot en intressant höst med nya utmaningar! Som subject antyder så är det massor av olika utbildnings event på gång och även nästa våg av POWER8 annonseringar på gång. Det kommer att bli en öppen annonsering av nästa del av POWER8 på Data3 läs mer nedan. Som vanligt är det något som någon funderar eller har något som ni vill dela med er av skicka ett mail! OBS! Det finns även icke Event relaterade nyttolänkar längst ned i mailet! //Jesper IBM BusinessConnect 2014 Följande är något som jag vill att ni delar med er internt av förra året var det över 1200 personer i Stockholm på detta event. Vad vi vill göra nu är att ännu fler kommer förbi och ser IBM s kompletta lösningar. Så skicka till alla era arkitekter/chefer och Formel 1 fantaster (RedBull racing är på plats) Anmäl dig idag: Lite länkar OpenPOWER artikel av Patrik Gunnersten Spara tid vid device hantering Oracle 12c & AIX Lite skoj läsning om POWER8 prestanda och att IBM hade lite otur (POWER8 blev lite vassare än vi (IBM) trodde själva) HOT Chips 2015 & OpenPOWER intressant läsning Chmod666.org har testat PowerVC samt gjort en howto för att implementera det väl värt att läsa igenom och testa Originalartikeln hittar du på PowerWire.eu Time-saving tips for AIX device configuration When you have a one-off command to run on AIX, you just type it in. If you have to do it hundreds of times, you are better off if you script it. But what if the scripting still isn t fast enough? I recently had to remove hundreds of virtual SCSI (vscsi) devices from a Virtual I/O Server (VIOS). When logged into the VIOS as the user padmin, the command was pretty simple: rmvdev vtd vtscsi1 Then I had to remove the underlying backing device: rmdev dev hdisk1 So far, so good. The only problem was that this was a very busy VIOS with many hundreds of vscsi devices. Unfortunately, the VIOS seemed to be under-resourced, so each rmdev command took a few seconds. Making changes to the resources on the VIOS to reduce bottlenecks was well outside my domain of influence as this job was in a very large organisation. Sometimes you can t weed the entire paddock; you just have to work on the patch you re given. Clearly, the rmdev task I had to do was a bottleneck. A few seconds multiplied by hundreds of LUNs meant a lot of waiting around. To add to that, there was a second VIOS for redundancy, and the vscsi device removal had to be repeated there. I had a few options. One was to write a script and leave it running. Unfortunately, this was on a very large enterprise environment, and we needed to provide confirmation from the storage team and the users at the end of the successful rmdev commands. Did I mention that this all had to be done after-hours? So I was highly motivated to find a faster way. Parallel thinking Option two was to run the rmdev commands in parallel. Perhaps I m too oldschool here but I don t like the idea of running two or more rmdev commands simultaneously on the same operating system. I had some vague idea that the Object Data Manager the database of system and device information wouldn t react kindly to multiple rmdev commands knocking on its door simultaneously. Which got me thinking. I noticed that when the rmdev command was being run, a process kept appearing in the process list called savebase. According to the command documentation, savebase saves information about base-customised devices in the Device Configuration database onto the boot device. So every time we were running rmdev, by default the savebase was updating the boot device. And this took time. A few seconds. But when it s hundreds of commands, a few seconds is multiplied hundreds of times. How about disabling the savebase command and just running it at the end of the rmdev commands? As it turned out, this was a quick win. Disabling the savebase command was easy. You just needed to set an environmental variable: export AIX_NO_SAVEBASE=1 Then run the series of hundreds of rmdev commands, then run the savebase command at the end. I used: savebase v to see the savebase in verbose mode. Whoops! The savebase failed because of my ENV variable. Easily fixed: unset AIX_NO_SAVEBASE Then, once again: savebase v The results were remarkable. The rmdev commands whizzed through (next time I should compare the timings) and we were all able to finish a lot earlier. I don t see any reason why this method can t be used for other commands such as chdev to change device attributes, or mkvdev to create virtual target devices. However, you would need to check with IBM to ensure the procedure is supported in your environment. In the end, the one-off savebase at the end saved me a few hours of waiting around for a script to finish. That meant that storage teams and end users could also clock off much earlier, all thanks to a single ENV variable. Text: Anthony English Krönika Jag blir så trött på de ständiga sprickorna mellan juridik och teknik. Hetast just nu är nog skolans användning av molntjänster där lagrummet och den faktiska implementationen inte går helt hand i hand vilket bevittnas av den tillsyn som Datainspektionen utövat i Salems kommun ( och ), Sollentuna kommun ( ), Ale kommun ( ) och Malmö stad ( ). Tillsyn som jag för övrigt inte har några egentliga synpunkter på, men som bevittnar det faktum att det sannerligen inte är enkelt att förena en teknisk utveckling med tidvis helt oförstående leverantörer som rör sig i våra lagrum likt en elefant i en glasaffär. Ett uttalande som ofta förekommer hos den som hamnar i försvar är att lagar likt Personuppgiftslagen (1998:204) är otidsenliga och inte skrivna i en tid med global IT-infrastruktur kryddad med molntjänster. Ej heller i en tid när vi översvämmas av gratistjänster som av någon outgrundlig anledning lyckas leva på att förädla vår information. Men, har tidpunkten för lagens utformning den betydelse som lyfts fram i argumentationen? Om jag gör ett aktivt val och väljer att hänga ut hela mitt liv och lägga all information i molnet så är det förhoppningsvis ett genomtänkt val jag gjort. Att leverantören finansierar sina tjänster genom att förädla min information (ja, nu är det ju inte min information längre) är förhoppningsvis något som vägdes in när jag fattade mitt beslut. Sannolikt kommer jag inte att förlora någon information, vilket så klart är en risk när jag själv står för min lagring, vilket sannolikt också vägts in som ett argument. Vem vill Jurister och tekniker förenen eder! inte ha livslång lagring och vem känner inte någon som har förlorat sina ovärderliga skatter av semesterbilder på grund av försumlighet med säkerhetskopieringen? Det finns som alltid en rad för- och nackdelar med olika lösningar. Det är knappast tidstypiskt. Om jag applicerar samma enkla resonemang på mina barn och deras oskyldiga (?) skolarbete så dras en gräns någonstans där leverantörens förädling av informationen inte DE JURISTER SOM ANTAGIT UTMANINGEN OCH VÅGAT SÄTTA NER FOTEN, DE ÄR VÅRA VARDAGSHJÄLTAR! Läs tidigare krönikor på vår hemsida längre är önskvärd. Jag är tacksam att personuppgiftslagen håller ett vakande öga över behandlingen av personuppgifter och att tillsynsmyndigheten reagerar när gränsen är passerad. Är det kanske gränsen som är otydlig som därför resulterat i alla dessa tillsynsärenden? Personuppgiftslagen uttrycker att kraven på behandlingen ökar gradvis med känsligheten i personuppgifterna vilket är högst rimligt. Den som lägger känsliga personuppgifter i en Dropbox-liknande tjänst är inte bara ovarsam, den bryter mot lagen om inte de organisatoriska och tekniska skyddsåtgärderna står i proportion med informationens skyddsvärde. Det är också högst rimligt. Om det inte finns något samtycke med den som personuppgifterna avser och om det inte finns något avtal som reglerar leverantörens behandling av personuppgifterna så är det inte lagligt att behandla dem för leverantörens egen vinning. Det är väl i högsta grad rimligt. Svårigheten är sällan att förstå lagstiftarens andemening utan svårigheten är att över tid tillämpa lagstiftning i en teknikutveckling som är allt annat än stillsam. Det visar sig inte minst genom alla horder av fejder mellan teknik och juridik jag upplevt under mina 30 år i IT-branschen. Jag må vara en säkerhetsnörd med en teknisk förankring. Men, det innebär inte att jag och många med mig tolkar lagstiftningen helt digitalt eller att jag har svårigheter att finna lagstiftarens andemening i förarbetena. Tro mig, viljan finns alltid att hitta praktiska lösningar för att leva upp till lagstiftarens andemening, inte runda densamma som flera jurister verkar tro. Det jag skulle önska är att även juristkåren vågar närma sig den faktiska tillämpningen av författningsregleringen som i flera fall just ska ske digitalt. Att gömma sig bakom lagboken är inget större problem, den är voluminös så det räcker, men det driver verkligen inte utvecklingen framåt. De jurister som antagit utmaningen, vågat närma sig tekniken och vågat sätta ner foten, de är allas våra vardagshjältar! Ni har gång efter annan visat vägen genom att inte se lagstiftningen som ett hinder utan istället hittat förhållningssätt till varje ny utmaning. Tack för att ni finns! Thomas Nilsson Thomas Nilsson är oberoende säkerhetsexpert. Grundare av informations- och IT-säkerhetsföretaget Certezza. 6 COMMON SWEDEN COMMON SWEDEN 7

5 FRÅN DDS TILL DDL EN ANNAN STOR SKILLNAD ÄR ATT MED NATIVE HÄM- TAR VI EN RAD PER ANROP MOT TA- BELLEN. Från DDS till DDL praktiska erfarenheter Nu är inte RPG och ILE något nytt. Det har funnits på vår plattform väldigt länge, medan SQL har funnits ännu längre. Sedan slutet av 80-talet. De som hoppade på SQL vid den tidpunkten har säkert lite tråkiga erfarenheter. Det upplevdes som långsamt, krångligt jämfört med den klassiska DDS. Idag sitter vi med en mycket modern plattform som klarar av det mesta. SQL har utvecklats av IBM under många år och idag är den oerhört snabb, i många fall snabbare än native och DDS. I denna artikel ska jag försöka belysa de praktiska erfarenheter jag har haft där vi har börjat använda DDL och SQL och lite om varför vi har valt att gå över till DDL och SQL. Varför ska vi då gå från DDS till DDL eller native till SQL? Det finns många svar på den frågan och det finns en hel del att både tänka på och det behövs sätta sig i skolbänken. Vi kan börja titta på vad som är lika. Det pratas mycket om DDS, DDL, native, SQL, krångligt, gammalt, nytt, modernt, RPG, ILE, PHP på vår plattform idag. Kanske lite mer i dessa dagar än tidigare. Text: Sven Jansson Grundarbetet. Oavsett vilken databas vi använder oss av, så är grunden den samma. Vi behöver fortfarande göra det grundläggande arbetet. Vad ska vi lägga i containern, hur ska det se ut och varför. När detta är gjort, ställer vi oss frågan hur det mest är lämpligt att containrarna ska se ut? Ska vi ha en stor, dela upp på flera små, vilka regler finns mellan de olika containrarna, definiera attribut, data modell mm. Detta arbete krävs, oavsett vilken databas teknik vi använder oss av. För din egen skull, hoppas jag att du har det på den applikation du arbetar med. En applikation som inte har en vettig datamodell, är väldigt jobbig att arbeta med och det blir svårt i längden att underhålla och göra förändringar i en sådan applikation. Är detta grundarbete gjort, så blir det enklare att gå från DDS till DDL. Standard De flesta applikationer har en standard att följa. Olika applikationer har olika standards och ser olika ut. Det skiljer en hel del. Har din applikation en genomtänkt standard, så går den förmodligen att applicera även för DDL och SQL. Det kan säkert behövas en smärre modifiering av er standard, men i det stora hela går den säkert att använda för DDL och SQL. Finns det ingen standard, så är min rekommendation att ni lägger en timme eller två och tar fram en standard som passar för er och er applikation. Att använda data När vi bygger våra program, så tänker vi till på en hel del saker. Att jag följer den standard vi har, att programmet är effektivt och snyggt och prydligt kodad. Den sista är olika från person till person, men med en god standard så är det inget problem. Vad gäller effektivitet, så är det ingen skillnad om jag använder DDS eller DDL, native eller SQL ur en programmerings synvinkel. Native och SQL skiljer sig åt. Det var det som är lika eller ganska lika. Nu till det som inte är lika. Vad skiljer DDS mot DDL eller native mot SQL. En hel del. Dels så jobbar SQL motorn i MI, dvs närmare hjärtat i IBM i. Sedan så är SQL motorn oerhört mycket smartare idag än för några releaser tillbaka i tiden. Native arbetar ovanför MI och tar av den anledningen lite mera tid. Sedan har vi hur data valideras. I native så valideras data när det hämtas, i SQL valideras datan när det skrivs. Under alla mina år inom applikationsutveckling så sker den mesta av databasanropen för att hämta data, inte skriva och uppdatera. En kvalificerad gissning är 80% läsning och 20% skriv, uppdatera och ta bort data. Här sparar vi en hel del tid att använda SQL. En annan stor skillnad är att med native hämtar vi en rad per anrop mot tabellen. I SQL hämtar vi flera rader i samma anrop. Dessutom med native anrop hämtar vi hela raden, med SQL kan vi välja vilka kolumner som vi behöver. Detta sparar på utrymmet. Just denna del kan vara en tröskel som programmeraren måste komma över. Frågan du kan ställa dig är, hur ofta behöver jag alla kolumner i ett program. Jag säger, inte ofta. Visst, vi har program som gör det i våra applikationer, men de är inte många. Det är 8 COMMON SWEDEN COMMON SWEDEN 9

6 FRÅN DDS TILL DDL Exempel det ena, det andra är hur vi kan ändra på en tabell. I en DDS skapad tabell, behöver jag använda mig av kommandot CHGPF eller liknande manuellt arbete. Den utför arbetet åt oss, d.v.s. utökar tabellen med de kolumner vi önskar få tillagda. När det arbete är klart, så behöver vi kompilera om alla objekt som använder sig av tabellen. En tabell skapad med SQL, behöver jag inte skapa om tabellen och dess index. Jag lägger helt enkelt till den eller de kolumner jag vill lägga till, initierar med värden om det behövs. De program som använder tabellen behöver de inte kompileras om, om jag inte hämtar hela raden. DDLTABLE Create DDLTABLE( Col1 Dec(1,0) not null, Col2 Date, Col3 Char(10) not null) Jag vill utöka med Col4. Då gör jag en helt annat SQL skript. Alter Table DDLTABLE ADD COLUMN Col4 Char(25) not null Nu har jag fått min tabell med en ny kolumn, den ligger sist. I mitt program har jag skrivit EXEC SQL SELECT COL2, COL3 INTO :wcol2, :wcol3 FROM DDLTABLE WHERE COL1 = :variable1 Detta program behöver jag inte kompilera om. Hade det varit en DDS tabell, så hade jag behövt kompilera om. Hade jag valt i programmet att hämta hela raden, så hade jag behövt kompilera om. D DDLTABLEDS E DS EXTNAME(DDLTABLE) /FREE EXEC SQL SELECT * INTO :DDLTABLEDS FROM DDLTABLE WHERE COL1 = :VARIABLE; Vad mer är det som skiljer DDS mot DDL, native mot SQL. I DDS har vi fysiska och logiska filer. Den fysiska filen skiljer sig egentligen inte så mycket mot en tabell när du ska tillverka den. Du kan använda dig av referens kolumner, lägga in vilka värden som är tillåtna mm. Den stora skillnaden är när du skapar tabellen. En fysisk fil använder inte reuse delete och är inte per automatik journal förd. En tabell använder reuse delete och är journal förd. Just reuse delete kan få oanade konsekvenser om du har program som bygger på att raderna kommer in i tabellen i en vis ordning och inte har något bra sorteringsbegrepp. Det som är den stora skillnaden är för logiska filer kontra index. En logisk fil är både en sökväg och en sortering. Ett index är bara en sökväg. Ska data komma sorterat på samma sätt som en logisk fil, så måste vi lägga till Order by i vår SQL sats. Detta är inte svårt, men det är väldigt lätt att glömma bort, framför allt i början. I praktiken kan du skriva ett SQL program, Store Procedure, som kan ersätta ett RPG/Cobol program, utom för två saker. Du kan inte använda dig av display filer och du kan inte använda dig av printerfiler. Orsaken till det, det får var och en spekulera i. Vad behöver jag göra om jag ska gå från filer till tabeller? Börja med en eller ett par filer som används på några få ställen i din applikation. Fundera på hur du vill göra med tillverkningen av tabellen. Ska det vara referens tabell för att skapa din nya tabell eller ska du skriva deklarationen av tabellen helt från början. Fördelen med referens tabell, är att det blir lika överallt, precis som med fältreferens filen i DDS. Fundera även på om du ska använda dig av enbart korta kolumn namn eller om du ska använda dig av både korta och långa kolumn namn. I våra kära IBM i kan vi inte använda kolumn från tabell med längre namn än 10 tecken. Din applikation kanske används av applikationer utanför IBM i? Kanske en webserver. De på den andra plattformen är oftast vana vid att kolumnens namn är mer beskrivande än det vi är vana vid. Som exempel, en kolumn i en IBM i applikation som lagrar kund nummer, kan bli i tabellen KUNDNR med ett prefix, eller kanske tom KUNU eller KDNU. Denna är fullt begriplig Exempel /FREE Chain (Kundnr) KundTbl; If %Found(KundTbl) = *On; If KundToDat >= %Date() Or KundToDat = %NullInd; KundArGiltig = *On; EndIf EndIf; för en applikations utvecklare i IBM i. För en utvecklare på en nyare plattform, så kommer förmodligen kolumnen få namnet KUNDNUMMER. Vi har alltså möjligheten att använda båda varianterna i en tabell, det har vi inte i en fil. När dessa frågor är besvarade, då kommer vi till nästa praktiska val. Vi har möjligheten att använda oss av olika container namn i en och samma fil och dessutom kunna skriva ner olika saker i de olika konteinrarna. Det går under namnet MEMBER. Detta finns för tabell också. Min praktiska erfarenhet säger att de filer som använder member, låt dessa vara kvar. Du kan fortfarande fylla dessa membrar med data med hjälp av SQL om du så önskar. Min rekommendation är att låt dessa vara. Nu kommer vi till själva det praktiska arbetet. Det finns några verktyg på marknaden att använda sig av, så behöver du inte skriva om alla filer till tabeller helt från början. I inavigator finns en möjlighet att göra om en fil till tabell och den tar även fram sourcen åt dig. IBM Data studio har också den möjligheten. Sedan finns det verktyg från andra leverantörer än IBM. Hur du än gör, när du är klar med sourcen så är det bara att generera upp till din tabell och dina index. Tänk på att tabeller blir journal förda per automatik. Har du ingen journal på det bibliotek till dit du skapar din tabell, kommer den bli journal förd av IBM i och IBM i egna journaler. Så långt, vi har en tabell, ett eller flera index. Nu till dina program. Du behöver, i princip, bara kompilera om. I princip, det finns några om och men. Det första vi kommer få fel på, är om du inte använder journal föring och inte har plockat bort journalen från tabellen och ditt program uppdaterar eller skriver till tabellen så kommer du få kompileringsfel. Det andra är, har du använt dig av Null i din tabell, så måste du tala om för ditt program att programmet måste hantera null. Detta gör du på h-kortet, lägger till ALWNULL. Längre ner i ditt program måste du sedan hantera null vid skrivning och uppdatering på din tabell. Detta gäller även vid tester i ditt program. Antingen så innehåller kolumnen ett värde annat än null eller så innehåller den null. Se exempel nedan: I exemplet ovan så ska vi sätta indikatorn KundÄrGiltig till *On. Det gjorde vi innan också, men då såg kanske koden ut så här: /FREE Chain (Kundnr) KundTab; If %Found(KundTbbl) = *On; If KundToDat >= %Date() Or KundToDat= %Date( ); KundArGiltig = *On; EndIf; EndIf I övrigt så kan du låta ditt program vara och bara kompilera om. Vad IBM har gjort åt oss, är att på F-kortet kan vi ha både en tabell, index, fysisk eller logisk fil. Programmet kommer inte göra någon skillnad. Däremot så på sikt ska vi nog försöka få bort deklarationen av tabeller på F-kortet och använda SQL i programmen. Det var lite om praktiska erfarenheter om att gå från DDS till DDL, native till SQL. Framöver kommer det komma lite artiklar mer om SQL och vad vi kan åstadkomma med SQL. 10 COMMON SWEDEN COMMON SWEDEN 11

7 HISTORIA IBM GENOM ÅREN Fortsättning från förra medlemsbladet... Väl hemma igen så var ett antal maskiner sålda (men givetvis inte levererade), leveransdatum var satt till augusti-79. Straxt före sommaren -79 kom det direktiv från Rochester att minnet måste uppgraderas ett steg på alla sålda system. Det vart naturligtvis en del gnissel men vad jag minns så accepterade alla uppgraderingen. Straxt före planerad leverans kom så nästa dråpslag del 4 Mina år på IBM Lillemor Gillberg berättar om hur IT har förändrats under hennes 39 år på IBM. En nostalgitripp för er som var där och en historielektion för alla er andra. Text: Lillemor Gillberg att leveransdatum flyttades fram 6 månader till början Vilken katastrof för många. Tänk att ha planerat en flytt med allt vad det innebär och så måste allt flyttas fram 6 månader. Så började äntligen maskinerna levereras. John H Ericsson i Västerås fick den allra första S/38an i Sverige. Sorgligt nog så gick alla maskiner väldigt trögt så det blev ytterligare en uppgradering av primärminnet. Mer minne löste de mest akuta problemen men nästan alla hade fortfarande prestandaproblem. I Rochester hade jag träffat en svensk IBMare, Conny Nordström, som jobbade med S/38ans utveckling. Conny var stationerad i Italien men var ofta i Rochester då. Conny återvände till Sverige samtidigt som vi började leverera S/38. Det var tur för oss för Connys specialitet var prestanda, han hade jobbat ihop med bl.a. Gottfried Schimunek som många av er har lyssnat till på Data3s höstkonferenser. Jag blev lärling till Conny och vi fick slita ganska hårt det första året, Rochester var ständigt inkopplat för ingen visste i början vad som var felet. Den stora prestandagurun Rick Turner kom till Sverige och var med oss runt till några av kunderna för analys. Jag lärde mig hur man tog ut användbara prestandarapporter och hur man tolkade dom. Ett 5 minuters intervall genererade måååånga sidor på pyamaspapper, buntar på flera decimeter. Detta material fick man lusläsa, hitta något som stack ut i en rapport, skriva ner tiden och söka i de andra rapporterna om det fanns något konstigt vid samma tidpunkt. Väldigt kul att vara detektiv på detta sätt men väldigt tidsödande. När man idag sitter med verktygen i navigatorn är det sannerligen en helt annan värld, all analys sker med några enkla knapptryckningar och resultat kommer i staplar och diagram. Grundproblemet visade sig vara att man öppnade och stängde program och filer, för Väldigt kul att vara detektiv på detta sätt men väldigt tidsödande. När man idag sitter med verktygen i navigatorn är det sannerligen en helt annan värld att fixa till detta krävdes att programmerarna gick in och gjorde små förändringar i programmen. Maskinen kunde också trimmas på ett smartare sätt som att skapa olika pooler för det interaktiva och batch. Att trimma maskinen var det enklaste då det kunde göras utan ingrepp i programmen men programmen måste också åtgärdas. Vad ingick då i en S/38? Operativsystemet hette CPF (Control Program Facility) som var det första större operativsystem som var designat enbart för att processa fleranvändartransaktioner. Andra operativsystem var gjorda för batch, hantera arbetsstationer eller som Windoows än idag har sina rötter i Digitals VMS för arbetsstationer. Programspråken var RPGlll, Cobol, Basic, PL1 och så CL (Control Language) som styrspråk. Adresseringen var så stor som 48-bit vilket var UNIKT stort på den tiden. Relationsdatabas, S/38 var den första kommersiella datorn av IBMs medelstora datorer som hade en relationsdatabas integrerad i operativsystemet. På andra system skrevs data på disk i en fil och nytt data skrevs i den sektor som var dedikerad för det datat eller om sektorn var full på en sektor någon annanstans. På S/38 lagrades varje post med data separat var som helst på systemet. På stordatorn kom DB2 först Idag använder alla relationsdatabaser. Utrymmet som operativsystemet tog var 60 MB (ja, MB inte GB) vilket ansågs vara extremt mycket. Elaka tungor sa att kodnamnet PASIFIC stod för Performance Ain t Critical If Function Is Complete. TIMI S/38 och dess efterföljare är de enda kommersiella datorer som använder TIMI arkitektur för att isolera SW från HW. Stora disketter eller floppy diskar användes. Diskar kunde man ha 6 st a 64MB. Virtualisering: S/38 var det första fullt ut virtuella systemet som då kallades teknologiskt oberoende ( technology independence ) vilket är exakt detsamma som dagens virtualisering. Många tror att virtualisering är ett ganska nytt begrepp då UNIX och Windows har kommit med det relativt nyligen. Singel level storage kom till för att åstadkomma extremt snabb byte mellan användare i ett fleranvändarsystem en superviktig funktion för att hantera transaktioner. Objektorienterat: S/38 var det första systemet att använda sig av objekt. Varje program, fil, dataarea, osv. är ett identifierbart objekt. Än idag är det inget annat operativsystem som är objektbaserat. Objekten ger en säkerhetsnivå och skyddar mot virus. Nästa gång skriver jag mer om prestanda som det var då. Lillemor arbetade på IBM Svenska AB mellan 1974 och Hon har jobbat med IBM i och alla dess föregångare genom ett antal olika roller. Hon är bland annat engagerad i Data3s konferensgrupp. P.g.a. att prestandan på S/38 var dålig i början så utvecklades jag till en prestandaexpert. 12 COMMON SWEDEN COMMON SWEDEN 13

8 RPGLE Om vikten av att glömma Denna gång handlar detta om nya RPGLE i fullt fritt format - men ändå delvis inte. Om ni tycker det verkar komplicerat nu så vänta bara till dess att jag fått förklarat det också. Text: Åke H Olsson Vi lever litet i en illusion av att vi är flexibla och snabbt anpassar vårt arbetssätt till det senaste - mest relevanta och bästa. Dessvärre är det inte riktigt så. Eller knappast så överhuvudtaget. Vi bygger fortfarande (ofta förskräckande fula och förvirrande) användargränssnitt baserade på grönskärm och 80 tecken per rad. (De 80 tecknen per rad har faktiskt plågat oss sedan Holleriths hålkortsmaskin från Det är enda orsaken till att det blev en standard). Är man riktigt våglig bygger man några bilder med 132 tecken per rad (vilken standard kom med de första radskrivarna till IBM mfl stordatorer på 1960-talet) - men då räknar man kallt med problem pga att vissa enheter bara stödjer 80 (dvs återigen det gamla hålkortsformatet!). Trots att SQL (DDL) är ett standardiserat och mycket överlägset sätt att definiera databaser så klamrar vi oss fast vid DDS. Av gammal och ohejdad (ohejdbar?) vana. Och så till RPGLE. Nu - äntligen - finns det en möjlighet att slippa räkna kolumner när vi programmerar RPG. Med litet tur kommer ingen att längre bry sig om begrepp som H-spec, F-spec och C-spec eftersom inget litet tecken i kolumn 6 längre har någon som helst specifik relevans för hur man kodar. (Och om någon undrar om I och O -spec - ta på skämspåsen, detta sätt att koda blev irrelevant på 1980-talet redan!). rerar en fil först och sedan diverse strukturer och variabler som hör samman med denna och sen kan vi gå vidare med nästa fil etc. Om allt sådant som logiskt sett hör samman också skrivs tillsammans i koden blir mycket lättare att överblicka och begripa. Det finns också en hel del förenklingar i deklarationerna - det finns defaultvärden så att man t.ex. inte behöver definiera en fil som disk utan det är liksom standard om man inte säger annat. Men det är inte det viktigaste med denna - den mest radikala förändringen av RPG-språket sedan IF infördes för länge sedan (1984). Det absolut viktigaste är att det inte längre ser ut som RPG från farfars tid. Dra på tryschor - det ser till och med ut som ett programmeringsspråk! Och just genom detta kan det plötsligt bli möjligt att locka nya unga programmerare att jobba med utveckling i RPG. Samt möjligen också underhåll av befintliga system. Så länge som man tar till sig detta nya och inte får återfall i kolumnbaserat för då försvinner ungdomen all världens väg. Och - trots att jag själv jobbat med RPG sedan 70-talet - klandrar jag dem inte för att de flyr till skogs i sådana lägen. Och om vi verkligen gillar plattformen IBM-i med RPG som språk är det fullständigt livsviktigt att locka nya generationer utvecklare och då i konkurrens med andra miljöer. Lära gamla hundar... Ett vanligt argument (mot de mesta i förändringsväg genom alla tider) är detta med att Jo det är nog bra MEN vi kan inte tvinga gamle x att... Men det kanske man borde? Och dessutom är det så med gamla hundar att de - hur tragiskt det än kan vara - har ett tydligt bäst före datum. OCH det kanske är så att det är stort slöseri med kompetensen hos erfarna rävar att sätta dem på att fnulkoda? Och vad är egentligen fullt fritt format (i korthet) Det är egentligen vare sig skrämmande, svårt eller konstigt: 1. Alla kodrader börjar med ett verb och slutar med semikolon (även definitioner av olika slag). 2. H specen byts mot Ctl-opt med olika nyckelord 3. D byts ut mot olika varianter av Dcl (Declare) för Filer, variabler, datastrukturer, prototypes (PR), procedure interface (PI) och procedurer. 4. I och O finns inte - en klar vink om vad som bör ge smäll på fingrarna! 5. Man behöver inte längre ange /FREE eller /END-FREE vilket gör att man inte heller ska slösa rader på att hoppa mellan fast och fritt format. 6. Och - om någon har missat det - man behöver inte deklarera en prototype för en procedur som finns kodad i samma source som main! Och poängen med detta är? En poäng är att nu går det att skriva RPGLE program som går att läsa. Läsbarhet är nyckeln till underhållsvänlighet och det senare har en avgörande inverkan på hur länge system lever vidare. Ett exempel Det händer rätt ofta att vi har anledning att definiera datastrukturer som logiskt sett hör samman med definition av filer i programmet (dvs om vi inte använder SQL - men det kan man ju inte för exempelvis printerfiler och displayfiler). Hittills har vi tvingats definiera alla filer ( F-specar ) först och sedan definiera variabler och strukturer av olika slag. ( D-specar ). Men nu kan vi blanda och ge. Dekla- Var kommer glömskan då in? För att detta ska fungera måste vi få möjlighet att dels (för underhåll av existerande system) konvertera hela kodbasen till fullt fritt format. Scary - visst men nödvändigt. Vi har helt enkelt inte råd med annat för framtiden. OCH det finns utmärkta beprövade hjälpmedel (Arcad är bara ett exempel) som fixar detta åt oss för en billig penning. Sedan måste vi så raskt som möjligt glömma bort gammal förlegad kodningsteknik så att det inte smyger sig in några RPG-II lösningar i framtiden heller. Ett fungerande sätt att åstadkomma denna kvalitetskontroll är en (uppdaterad!) standardhandbok tillsammans med att man utser en kodpolis som säkerställer att modern standard vidmakthålls genomgåend Det finns en utomordentlig snabbguide här: ibmi/library/i-ibmi-rpg-support/ Många konverteringsverktyg kan laddas ner för en provperiod. Gör det! Så, Propagera, prova! Framtiden är redan här! Åke Olsson Åke H Olsson är seniorkonsult på PDB Datasystem i Jönköping och arbetar bland annat med arkitektur och infrastrukturfrågor på IBM i. 14 COMMON SWEDEN COMMON SWEDEN 15

9 FRAMTIDENS PROCESSORER Vi lagrar data och programinstruktioner i gemensamt minne. En programinstruktion laddas in i processorn, utförs och sparas ner till minne. Sedan laddas nästa instruktion, utförs och så vidare. Med andra ord sker allt arbete sekventiellt och kräver separat enheter för minne, processor och I/O hantering. Fördelen med denna design är relativt enkla programmeringsmodeller. Nackdelen är flaskhalsar mellan de olika delarna och hög strömförbrukning då alla delar konstant jobbar. Den mänskliga hjärnan fungerar inte alls som dagens datorer. Hjärnan har en unik förmåga att kombinera vitt skilda typer av information, känslor och intryck från syn, hörsel, lukt med mera och resonera sig fram till komplexa slutsatser. Våra hjärnor processar konstant enorma mängder information medan de förbrukar ungefär 20 Watt. Inte ens dagens största datorkluster kan mäta sig med hjärnan i kapacitet eller förmåga medan de förbrukar enorma mängder energi och Framtidens datorteknik är redan här! 1945 skrev matematikern John Von Neumann det första utkastet som ligger till grund för all datorutveckling. I princip samtliga datorer upp till dagens datum fungerar på samma sätt. Text: Patrik Gunnersten behöver rack efter rack av utrustning. Med andra ord kan man konstatera att naturen fortfarande ligger långt före vad människor på egen hand kan konstruera. Varför inte låta sig inspireras av naturens under då? Uppgiften är inte helt enkel då den ställer enorma krav på både teknikutveckling och kunskap om hjärnans funktioner, på samma gång. Sedan 2006 har ett team på IBM jobbat med att utveckla chip som efterliknar hjärnans sätt att arbeta och det har tagits fram några prototyper under resans gång. I augusti 2014 presenterades det första produktionsfärdiga SyNAPSE chippet kallat TrueNorth. Tittar man på specifikationen noterar man 5,4 miljarder transistorer och 4096 kärnor, specifikationer som vi känner igen. Lite mer ovanligt är dock att chippet har 256 miljoner synapser och allt arbete sker distribuerat och parallellt, utan separering av minne CPU och I/O. Väldigt likt hur hjärnan fungerar med andra ord. Det här ställer helt andra krav på programmering då instruktioner utförs asynkront och information från sensorer som t.ex. video skapar strömspikar genom nätverket av neuroner (CPU) och synapser (minne). Detta skapar mönster som systemet kan lära sig att känna igen och själv dra slutsatser av. Ren Science Fiction, men på riktigt! Att anpassa existerande program till arkitekturen är i princip omöjligt och istället har en helt ny programmeringsmodell utvecklats som kallas Corelet. I korthet kan man beskriva Corelet som små program som var för sig hanterar relativt enkla funktioner, t.ex. analysera en videoström. Dessa corelet s kan sedan kombineras ungefär som Lego och tillsammans utföra komplexa uppgifter. I skrivande stund finns det ca 150 färdiga corelet som enkelt kan användas för att snabbt skapa nya program på toppen. Så varför görs det här? Det verkar ju krångligt att bygga en helt ny programmeringsmodell där ingen av dagens applikationer kommer fungera. Det finns ett par goda anledningar, strömförbrukning är kanske den största. En modern högprestanda CPU vare sig den är Power, Intel eller annan arkitektur förbrukar typiskt över 100 watt och är inte speciellt bra på att processa sensorisk information som syn, hörsel, lukt och så vidare. Ett TrueNorth chip förbrukar ca 70 milliwatt och kan mycket snabbt tolka sensorisk data. Ett exempel är videoövervakning där man kan identifiera tex bilar, människor som går, cyklar med mera och följa dessa. Det här kan du göra på vilken dator som helst men när du gör det med Sy- NAPSE teknologi går det 100ggr så snabbt och förbrukar 1/ del så mycket ström. SyNAPSE ÄR FÖR MIG REN SCIENCE FICTION, MEN PÅ RIKTIGT! Ett TrueNorth chip har idag ungefär samma hjärnkapacitet som en humla och med 256 miljoner synapser är det fortfarande en bit kvar till den mänskliga hjärnan som sägs ha ca 100 biljoner (10^14) synapser. Det går dock att koppla ihop många chip så det går att skala upp kapaciteten redan idag. Kommer SyNAPSE ersätta dagens teknologi då? Knappast under överskådlig tid. Under en lång period kommer SyNAPSE teknologi att komplettera Von Neumann principen snarare än ersätta den. Man bygger inte om dagens program från grunden i en handvändning. Men vad ska man använda SyNAPSE till idag då? T.ex. kan man kunna bygga glasögon som i realtid via tal upplyser en blind person om sin omgivning. Identifiera rätt buss, butik, hål i trottoaren, varna för trafik, känna igen bekanta osv. Man kan bygga luktsensorer i termometrar som inte bara talar om huruvida du har feber utan även via lukt identifierar bakteriefloran och tala om ifall du bör gå till läkaren. Mobiltelefoner skulle kunna byggas med superdatorkapacitet, tänk Watson men fortfarande klara sig med ett vanligt batteri. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränserna. SyNAPSE är för mig ren Science Fiction, men på riktigt! Fakta Patrik Gunnersten Kvantdatorn då, är inte den bättre? Det finns en massa mystik och förhoppningar på kvantdatorn men än så länge väldigt lite verkliga resultat. För vissa typer av beräkningsalgoritmer kan kvantdatorn ge enorm prestanda men för mer slumpmässiga beräkningar är dagens vanliga datorer i princip lika bra. Tiden kommer utvisa om tekniken blir kommersiellt gångbar men den adresserar t.ex. inte samma sensoriska tillämpningar som SyNAPSE. Patrik Gunnersten jobbar på IBM sedan Hans roll är Client Technical Specialist Power. Patrik skriver artiklar för Data3 rörande ny teknik runt Power Systems 16 COMMON SWEDEN COMMON SWEDEN 17

10 HÖSTKONFERENSEN 2014 Höstkonferensen 2014 Årets Höstkonferens blir större, bättre och roligare än någonsin. Tekniken går ju framåt i ett rasande tempo så kom och bli uppdaterad på vad som händer runt IBM i, AIX och Linux på IBM Power Systems. Chefsarkitekten för IBM i Steve Will är på plats såsom flertalet andra ansvariga runt plattformen från IBM i USA. Johan Rittner VD vid IBM Svenska AB är nyckeltalare och öppnar konferensen. Med totalt sju parallella spår blir detta en av Europas allra största konferenser runt IBM Power Systems. Ett urval av sessioner och workshops Talare 2014 Steve Will IBM Rochester Åke H Olsson PDB Ian Jarman IBM Rochester Mike Pavlak Zend Technologies Richard Dolewski itinuum Charles Guarino Central Park Data Systems Paul Tuohy System i Developer LLC Mats Lidström, ICE Services AB Steve Will Ian Jarman Tim Rowe Charlie Guarino Mike Pavlak Åke H Olsson Mats Lidström Gunnar Elmgren Elaine Eksvärd Paul Tuohy Henrik Grönberg Richard Dolewski Lars-Olov Spångberg Jimi Inge Björn Toller Frode Langmoen Jesper Bergh Patrik Gunnersten Martin Hecht Olsen Per-Anders Freiholtz Donnie MCccoll Bo Nilsson Johan Rodin Cecilia Gustafsson Daniel Neuman IT Executive Under årets Höstkonferensen finns möjligheten för dig som beslutsfattare att träffa andra i samma position med IBM Power Systems i datahallen.här får du träffa IBMs högsta chefer för rundabordssamtal, diskutera utmaningar runt plattformen och dela med dig av dina egna erfarenheter med andra IBM kunder. Deltagare som är anmälda kommer från Svenska Handelsbanken, Tieto, ICE Services och CrossKey bland annat. Ta chansen, ta kontrollen! Ian Jarman från IBM i USA kommer hit och pratar om Watson - IT systemet som vann Jeopardy för några år sedan och som nu börjar göra nytta i affärslivet. Sessionen är kostnadsfri och öppen för allmänheten. Hetare än så här blir det inte! Avancerad analys med IBMs verktyg Du vet mer om dina kunder, anställda och produkter än du tror hur man hittar samband i information och drar nytta av den i verksamheten med hjälp av analytiska verktyg från IBM Vad har hänt? Varför hände det? Vad kommer att hända? Vad är den bästa åtgärden att ta? Jonathan Falk Sundman Workshop - Get With The Program! It s Not Your Grandma s RPG Anymore! *NEW for 2014 Based on the community s requirements IBM continues to evolve the language. This recent modernization iteration brings sweeping changes to the design, syntax and overall look and feel. We will examine the actual enhancements to each of the four changed specifications. Finally we will show a side-by-side comparison of programs written in both styles. Charles Guarino, Central Park Data Systems Workshop - Manage Work Better with Better Work Management The IBM i.7.2 release includes some significant enhancements for managing temporary storage on IBM i. In addition, over the past two years, IBM has made enhancements to the work management capabilities of IBM i via PTFs. This presentation will review those changes, which include workload groups, better inactive job management, improved management when the job tables get full, as well as more control when jobs reach their storage or CPU limits. This presentation will also review best practices for managing work jobs and related output to keep your system running its best. FlashSystem för System IBM i Accelerera dina affärssystem med Flash. Varför är Flash snabbare än SSD? Hur kan vi använda Flash på System IBM i? Vi går även genom nyheter inom Storwize och DS8870-familjen samt dess fördelar för System IBM i. Henrik Grönberg, Load System IBM i Trends and Directions Where is IBM i going? What are its next steps? How does IBM s overall strategy affect the strategy of IBM i? Steve Will, Chief Architect for IBM i, will discuss all of these topics, and talk about the current state of the operating system which offers the total integration option on IBM s Power Systems. Its heritage of stability, security and low total cost of ownership lays the foundation for its success today and into the future. Steve Will, Chief Architect Modernisera IBM-i. Varför? Vad? Hur? - Hur lönsamt det är att modernisera - Att bemöta motargumenten - En väg att gå Åke H Olsson, PDB Disaster Recovery Primer Ready, Set, Plan Do you have a disaster recovery plan? Are you really prepared? The difference in surviving in business depends on how well you prepare for the unexpected. If a disaster struck, how would your company do? This session is designed for the IT personnel responsible for systems availability. Using the Business Continuity Model, the session breaks down the various components of the disaster recovery planning as it relates to the availability and recovery of computing services. Richard Dolewski, itinuum Härskarteknik Den fula vägen till makt Lär dig hantera besvärliga personer snyggt! Har du lämnat ett sammanhang med ett missnöje som du inte kan sätta fingret på? Har du lämnat ett gruppsamtal där du inte känt dig sedd? Då har du med största sannolikhet blivit härskad över, och det är sällan trevligt. Varför? Därför du görs mindre än du är och det är svårt att säga exakt varför. Idag får ni verktyg för att hantera besvärliga personer snyggt, samt förmågan att sätta fingret på subtila härskartekniker. Dessa härskartekniker är sedda ur ett retoriskt perspektiv där precis alla kan vara utövare och offer av härskarteknikerna. Elaine Eksvärd IBM Watson and the Future of Cognitive Computing IBM Watson was built by a team of IBM Research scientists to accomplish a grand challenge to build a computing system that rivals a human s ability to respond to questions posed in natural language with accuracy, confidence and speed. In February 2011, IBM Watson competed in a historic match and won against two of the most celebrated players ever to appear on the Jeopardy! quiz show. Hear how IBM is today putting Watson to work with health care and other industry specific cognitive analytics applications of Watson s breakthrough technologies for natural language processing, hypothesis generation, and evidence based learning. Find how IBM Watson is determining the future of cognitive computing. Ian Jarman, IBM Lab Services Mer information om talare och sessioner hittar du på 18 COMMON SWEDEN COMMON SWEDEN 19