Sjuksköterskestudenters uppfattningar om handledning under verksamhetsförlagd utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjuksköterskestudenters uppfattningar om handledning under verksamhetsförlagd utbildning"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Sjuksköterskestudenters uppfattningar om handledning under verksamhetsförlagd utbildning Författare Charlotte Ankarborg Handledare Anita Staaf Examinator Birgitta Edlund Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vt 2010

2

3 SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om vilka faktorer som ingår i god handledning under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Data samlades in via nio intervjuer och tre skriftliga svar, med hjälp av en intervjuguide, från sjuksköterskestudenter i termin 6 på sjuksköterskeprogrammet i Uppsala. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två teman utkristalliserades från analysen; studentens lärande och handledningens innehåll. Studentens lärande innefattar tre kategorier; kommunikation, organisation och förhållningssätt och handledningens innehåll fyra kategorier; kommunikation, organisation, förhållningssätt och arbetsklimat. Resultatet visade att tid till handledning och en fungerande personkemi mellan handledare och student ansågs som det mest centrala för en bra placering. Merparten av sjuksköterskestudenterna upplevde att första intrycket av VFU- platsen hade betydelse för studentens lärande och att känslan av osäkerhet hos studenten var en viktig hindrande faktor. Osäkerheten bland studenterna kom sig av otrevligt bemötande, bristande kontinuitet i handledningen och rädslan av att göra något fel. Studenterna utvecklades genom att ta eget ansvar och att deras handledare visade förtroende för dem. Samtliga studenter ansåg att handledarrollen skulle vara frivillig. De efterfrågade även en individuellt anpassad handledning, mer tid hos handledaren till handledning och ett ökat studentinflytande. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att en engagerad handledare, tid till en individanpassad handledning, en trygg tillåtande lärandemiljö med möjlighet till studentinflytande och ett tidigt eget patientansvar ökade studentens utveckling under VFU. Nyckelord: handledning, student, omvårdnad, klinisk utbildning

4 ABSTRACT The aim of this study was to describe nursing students' perceptions of what factors are included in good supervision during clinical education. Data were collected through nine interviews and three written responses with the help of an interview guide from nursing students in semester six of the nursing program in Uppsala. Data were analyzed using qualitative content analysis. Two themes were crystallized from the analysis; the student s learning and the content of the tutoring. The student s learning contains of three categories; communication, organization and attitude, and the content of the tutoring four categories; communication, organization, attitude and working climate. The result showed that time for tutoring and a good relationship between mentor and student was considered essential for a successful clinical placement. Most of the nursing students felt that the first impression of the ward was important for student learning and that the feeling of uncertainty was an important hindering factor. The uncertainty among the students was a result of unpleasant attitudes against the students, lack of continuity in tutoring and the fear of doing something wrong. The students developed their learning by taking responsibility and that their supervisors relied on them. All the students thought that the role of a supervisor should be voluntary. The students also requested an individualized tutoring, more time for tutoring and increased student influence. The conclusion to be drawn from this study is that a dedicated supervisor, time for an individual tutoring, an assuring teaching environment with the student having a possibility to influence, and an early given responsibility of patients increased the student s learning during clinical education. Keywords: tutoring, student, nursing, clinical education

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. INTRODUKTION Sjuksköterskeutbildningen Verksamhetsförlagd utbildning Handledning Reflektion Studenternas uppfattningar om underlättande 3 och hindrande faktorer Handledarens förhållningssätt till studenterna Problemformulering Syfte Frågeställningar 5 2. METOD Design Urval Datainsamlingsmetod Tillvägagångssätt Intervjuerna Dataanalys 6 Tabell 1 Exempel på innehållsanalys 7 3. ETISKA ÖVERVÄGANDE 7 4. RESULTAT 8 Tabell 2 Översikt av resultatet Studentens lärande Kommunikation Organisation Förhållningssätt Handledningens innehåll Kommunikation Organisation Förhållningssätt Arbetsklimat DISKUSSION Huvudresultat Resultatdiskussion Metoddiskussion Kliniska implikationer Slutsats Efterord REFERENSER 26 BILAGOR

6 Bilaga 1 Informationsbrev om studien till studenterna Bilaga 2 INTERVJUGUIDE

7 1. INTRODUKTION 1.1 Sjuksköterskeutbildningen Den kliniska delen av sjuksköterskeutbildningen har varierat i omfattning och har haft olika upplägg under åren. Fram till 1962 utfördes utbildningen genom traditionellt lärlingssystem och de dåvarande eleverna räknades in i arbetsstyrkan. År 1962 fick eleverna studerandestatus. Vård- 77 reformen ledde till att sjuksköterskeutbildningen fick status som en högskoleutbildning och skulle därmed vara vetenskapligt baserad (Pilhammar-Andersson, 1997). Genom högskolereformen 1993 blev utbildningen treårig och omfattar sedan år högskolepoäng. Slutförd utbildning leder till en kandidatexamen i huvudämnet omvårdnad (SFS 1993:100, SFS 2006:1053). Mellan 1962 och 1982 fungerade lärarna från den teoretiska utbildningen även som handledare under den kliniska utbildningen men 1982 övertogs denna roll av sjuksköterskor. Då fanns inget krav på att den handledande sjuksköterskan skulle ha någon pedagogisk utbildning (Mogensen, 1994). 1.2 Verksamhetsförlagd utbildning Fördelningen mellan teoretisk och klinisk utbildning skiljer sig mellan olika lärosäten. I Uppsala omfattar cirka en tredjedel av sjuksköterskeprogrammet verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Ett studentcentrerat lärande tillämpas, där det t.ex. förutsätts att studenten ges möjlighet till att ställa frågor och eftersöka information samt att studenten skall få återkoppling på sina handlingar, tankar, upplevelser och egna bedömningar och reflektioner (Uppsala universitet, 2008a, 2008b). Sjuksköterskeprogrammet i Uppsala använder sig av problembaserat lärande (PBL) som pedagogisk metod (Uppsala universitet, 2008c). Handledare i den kliniska verksamheten upplever att denna pedagogiska metod gör studenterna mer ansvarsfulla i sitt arbete med patienter (Staun, Bergström & Wadensten, 2009). PBL i grupp visade sig även ge ökad kunskap jämfört med traditionell handledning (Ääri, Elomaa, Ylönen och Saarikoski, 2008). 1.3 Handledning Definitionen av handledning är enligt Tveiten (2003): En pedagogisk process där klargörande och systematisering av kliniska upplevelser sätts in i ett yrkesmässigt sammanhang. Avsikten med handledningen är att utveckla och vidareutveckla professionell 1

8 kompetens till det bästa för patienter, klienter och studenter. Enligt Socialstyrelsen (2005) kan en god personlig erfarenhet av handledning gagna kommande generationer av sjuksköterskor då handledning av medarbetare och studenter ingår i sjuksköterskans yrkesansvar. Under VFU har studenten ofta ett flertal olika handledare, med eller utan specifik handledarutbildning. Enligt Uppsala universitet (2008a) bör en handledande sjuksköterska ha minst ett års yrkeserfarenhet samt en handledarutbildning. En handledningsmodell som bland annat används idag är replikerande handledning då studenten lär sig genom att följa en sjuksköterska. Vidare används grupphandledning och patientfokuserad handledning i form av studentsal. Replikerande handledning används ofta av handledare med studenter i de lägre årskurserna med liten klinisk erfarenhet (Carlson, Wann-Hansson & Pilhammar, 2008). Handledningens karaktär, mer aktiv eller mer passivt observerande, kan då variera beroende på med vilken sjuksköterska man hamnar med (Spouse, 2001). Med växande klinisk erfarenhet ställs högre krav på studentens självständighet och handledaren intar en mer observerande roll (Carlson et al., 2008). Vid handledning i form av studentsal har studenten tillsammans med sina kamrater ansvar för en eller flera patientsalar. Denna patientbundna handledning antas ge större möjlighet för studenten till aktiva val, ökad självständighet och ökad förmåga till att se helhetssynen i vården (Staun et al., 2009) Reflektion Lindgren, Brulin, Holmlund och Athlin (2005) fann i sin studie kring studenters upplevelser av handledning att reflektion kring känslor, tankar och handlingar hade positivt utvecklande effekt. Carlson et al. (2008) fann också att handledare inom klinisk verksamhet upplevde att reflektion var väldigt viktigt i handledning av studenter. Reflekterande frågor i den kliniska handledningen ansågs bidra till att studenter utvecklade ett mer kritiskt och resonerande tänkande. Författarna fann dock att rena faktafrågor användes i högre grad än reflekterande frågor under klinisk handledning. Handledare med längre arbetserfarenhet eller med handledarutbildning använde sig oftare av reflekterande frågor till studenterna och tillägnade även mer tid till reflektion i slutet av dagen tillsammans med studenterna. Enligt Mogensen (1994) och Tveiten (2003) är reflektion före, under och efter en handling väsentligt för att ens kompetens ska kunna utvecklas och vidareutvecklas. Tveiten beskriver olika reflektionsmetoder att ta till i handledning, som t.ex. att skriva upplevelseanteckningar, 2

9 dagbok eller användningen av en loggbok för att sortera och bearbeta upplevelser. Staun et al. (2009) beskriver loggboken som ett hjälpmedel i kommunikationen mellan studenten, handledaren, huvudhandledaren och kliniska adjunkten. En annan handledningsmetod som används enligt Carlson et al. (2008) är tänka högt - metoden, där studenten berättar högt för handledaren vad han eller hon gör och varför. Denna metod underlättar reflektion mellan handledare och student, samt att studenten kan få direkt positiv och negativ feedback kring sitt handlande. Studenten kan med denna metod få direkt bekräftelse på att dennes handlande och resonemang är rätt Studenternas uppfattningar om underlättande och hindrande faktorer Löfmark och Wikblad (2001) undersökte vilka faktorer som av studenterna ansåg vara utvecklande eller hindrande för lärandet under deras VFU. Utvecklande faktorer var bland annat möjligheten till att ta ansvar och att agera självständigt, att få negativ och positiv feedback samt bra samarbete med kolleger och en tillåtande och trygg inlärningsmiljö. Känslan av kontroll på vad som skedde på avdelningen, en helhetssyn av vårdförloppet och möjligheten till att utföra många olika sorters praktiska moment under utbildningen ingav självförtroende. Hindrande faktorer som kunde ses var bland annat stress, bristande kontinuitet i handledningen och ifall ointresse, irritation eller nedsättande kommentarer uttrycktes ifrån handledaren. Upplevelsen av att vara orsaken till fel som uppstått på avdelningen gav en känsla av osäkerhet och otillräcklighet hos studenterna Handledarens förhållningssätt till studenterna Enligt Carlson et al. (2008); Chan (2001); Hendersson, Twentyman, Heel och Loyd (2006); Lindgren et al. (2005) samt Staun et al. (2009) var samspelet mellan student och handledare under VFU av stor betydelse för studentens utveckling. Studentens uppfattning av handledarens bemötande och personkemin mellan handledare och student är av stor betydelse för den kliniska handledningen (Löfmark, 2000). Enligt Löfmark och Wikblad (2001) förväntades det av handledaren att ge feedback och ifall handledarna ej gjorde detta skapades en känsla av osäkerhet hos studenterna. Elcigil och Sari (2008) kom i sin studie om sjuksköterskestudenters åsikter om och förväntningar på kliniska handledare fram till att effektiva handledare bör kunna kommunicera utan att fördöma, ge positiv feedback, ha empati, ställa krav och erbjuda studenterna information. 3

10 Enligt Carlson et al. (2008) ansåg handledarna att det var lika viktigt att ge positiv bekräftelse som konstruktiv kritik till studenterna. För att främja studenternas lärande ansåg handledarna att det var viktigt att handledningen var personanpassad utefter studentens personliga mål och tidigare erfarenheter. En förutsättning till lärande var också att studenten kände sig trygg med sin handledare och sin inlärningsmiljö. Ett öppet klimat där studenten kan känna att alla sorts frågor är tillåtna ansågs av handledarna vara en viktig faktor i att bygga upp ett förtroendefullt förhållande till studenterna. Midgley (2006) jämförde studenters syn på den aktuella kliniska miljön på sjukhuset med de fem nyckelfaktorer Chan (2001) funnit för en optimal klinisk utbildningsmiljö. Dessa är: individuell anpassning efter studenten, introduktion av nya uppgifter, studentinvolvering, personligt bemötande och interaktion med handledare samt tydliga och välorganiserade uppgifter till studenten på avdelningen. Dessa faktorer användes i ett mätinstrument och benämns CLEI = clinical learning environment inventory. Midgley fann att studenterna efterfrågade en utbildningsmiljö som i högre grad var individuellt inriktad, i hög grad uppgiftsorienterad, studentinvolverande samt ingav en mer personlig atmosfär än i nuläget. Ett ökat nytänkande kring lärande och av lärandestrategier efterfrågades också. Staun et al. (2009) fann att studenterna efterfrågade ökad tid till reflektion och feedback. Ökad förståelse för vilka faktorer som leder till ett ökat lärande hos studenter kan vara till gagn för de som arbetar med handledning. Dessa kunskaper skulle kunna användas vid utveckling av handledarutbildningar. God handledning bör kunna resultera i ökad kompetens hos blivande sjuksköterskor och i förlängningen bidra till en bättre vård. En sådan studie har kvalitetssäkrande karaktär med betydelse för vårdvetenskap och omvårdnad. 1.4 Problemformulering Cirka en tredjedel av utbildningsprogrammet för sjuksköterskestuderande i Uppsala utgörs av verksamhetsförlagd utbildning. En god handledning under VFU är en förutsättning för ökat självförtroende, säkerhet och ökad kompetens hos den blivande sjuksköterskan. God handledning kan i förlängningen påverka kvalitén av den vård som patienterna mottar. Att undersöka vilka faktorer som enligt sjuksköterskestuderande bidrar till en god handledning skulle gagna de som arbetar med handledning och bidra till en kvalitetssäkring av vården. 4

11 1.5 Syfte Syftet med denna intervjustudie var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om vilka faktorer som ingår i god handledning under verksamhetsförlagd utbildning. 1.6 Frågeställningar Vilka för- och nackdelar med olika handledningsmodeller beskriver studenterna? Vilka faktorer underlättar respektive hindrar enligt studenterna själva deras lärande? Vilka förväntningar har studenterna på handledarna? Vad anser studenterna vara god respektive mindre god handledning? Vilka förbättringar skulle kunna ske inom handledning enligt studenterna? 2. METOD 2.1 Design Föreliggande studie är en kvalitativ studie med deskriptiv design (Polit & Beck, 2004). 2.2 Urval Bekvämlighetsurval av 13 informanter, varav 4 män, som studerade på sjuksköterskeprogrammet i Uppsala i termin 6. Studenterna hade erfarenhet av att ha blivit handledd genom olika sorters handledningmodeller; genom att följa en/ flera handledare och/ eller patientfokuserad grupphandledning i studentsal. Detta kriterium ställdes för att studenten själv skulle kunna jämföra och ha åsikter om vilka olika för- och nackdelar det fanns med olika handledningmodeller. 2.3 Datainsamlingsmetod Data samlades in via intervjuer samt via skriftliga svar med hjälp av en intervjuguide (bilaga 2). Den kvalitativa intervjun genomfördes så att den intervjuade med hjälp av de åtta frågorna i intervjuguiden så detaljerat som möjligt skulle beskriva sina upplevelser kring ämnet. 2.4 Tillvägagångssätt Ett informationsbrev (bilaga 1) där studien beskrevs skickades via e-post till alla sjuksköterskestudenter i termin 6. I mailet fanns ett svarsdatum. Då ej önskat antal hade hört av sig vid detta datum skickades en påminnelse ut till samtliga. Då enbart två svarade på detta 5

12 togs slutligen direkt kontakt med studenter som författaren hade diskuterat studien med och författaren visste kunde tänka sig delta. Antalet informanter blev tretton. Flera av informanterna önskade att delta genom skriftliga svar på intervjufrågorna. Till alla tretton informanterna skickades intervjufrågorna ut via mail. Detta för att ge informanterna valmöjligheten att besvara intervjufrågorna skriftligt, samt att för de informanter som önskade intervju möjlighet till att förbereda sig. Slutligen genomfördes tio intervjuer och tre skriftliga svar samlades in. Alla intervjuer genomfördes i Uppsala. Tre av intervjuerna utfördes på Medicinska biblioteket. En utfördes på ett café, fyra hemma hos informanterna och två hemma hos författaren. Inspelat och transkriberat material hanterades konfidentiellt. Enbart författaren samt handledaren har haft tillgång till intervjumaterialet under arbetet med uppsatsen Intervjuerna Insamling av data skedde dels via enskilda intervjuer som spelades in på band samt via skriftliga svar via mail. Tidpunkt och plats för intervjuerna valdes i samråd mellan informant och intervjuare. Intervjuerna skedde under veckorna 12 och 13. Varje intervju tog cirka min. Transkribering skedde direkt efter intervjuerna. Den första intervjun, som gjordes med en man, ansågs vara en testintervju. Denna intervju var till för att testa frågorna i intervjuguiden, författarens intervjuteknik och bandspelare. Testintervjun har ej använts till det färdiga resultatet. 2.5 Dataanalys Det transkriberade materialet lästes igenom fler gånger för att författaren skulle få en helhetsuppfattning av likheter och skillnader av studenternas uppfattningar av handledning. Data analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Dataanalysens första del bestod av att ta ut meningsbärande enheter från intervjuerna. Med meningsbärande enheter menades de delar av intervjuerna som gav information vilket kunde tänkas svara mot frågeställningarna och som var relevanta för studiens syfte. Dessa meningsbärande enheter omvandlades sedan så att endast den väsentliga innebörden i varje enhet framgick utan att innebörden förlorar anknytning till den ursprungliga texten. Därefter kategoriserades dessa omvandlade meningsbärande enheter in i subkategorier och slutligen kategorier. Kategorierna och underkategorierna grupperades till 6

13 följande teman; studentens lärande och handledningens innehåll. I varje tema särskildes sedan det som var specifikt för olika handledningsmodeller, vilka förbättringar som kunde ses enligt studenterna samt hindrande och underlättande faktorer. Ett exempel på dataanalysen enligt Graneheim och Lundman ges i tabell 1. En översikt av resultatet från analysen presenteras i tabell 2. Tabell 1 Exempel på innehållsanalys Meningsbärande enhet Kondenserad meningsbärande enhet Subkategori Kategori Tema Att fråga vad studenten vill och behöver träna på och att man sedan följer upp det och frågar studenten Har du fått öva på det här och vad vill du öva på nu? Student 5 Då är det bra om man får hjälp med det och extra handledning fokuserar på det man är osäker på, vill ha hjälp med och det andra som man tycker man behärskar kan man få sköta lite mer själv. Student 2 När man byter handledare är det svårt att veta för dem vad man klarar av och man själv kanske inte vågar ta för sig lika mycket. Student 8 Att lyssna till och ha en dialog om vad studenten vill lära sig och att handledaren följer upp detta under VFUn. Det som studenten kan ska denna få göra självständigt. Att byta handledare ofta anses hindrande i studentens utveckling. En ny handledare vill veta vad studenten kan innan denna släpps fri samt att studenten inte tar för sig lika mycket med en ny handledare. Individuellt anpassad handledning Kontinuitet i handledningen Organisation Organisation Studentens lärande Handledningens innehåll 3. ETISKA ÖVERVÄGANDE Informatörernas deltagande var frivilligt. Informatörerna kunde avbryta sitt deltagande i studien när som helst och allt insamlat material hanterades konfidentiellt. Ingen enskild person kan identifieras i det slutgiltiga resultatet. Studien utfördes enligt de etiska riktlinjer 7

14 som finns för omvårdnadsforskning i Norden utarbetade år 2003 i samarbete mellan Sykepleirnes Samarbeid i Norden (SNN) och Northern Nurses Federation (NNF). Alla informatörer är skyddade enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). 4. RESULTAT Ur innehållsanalysen framgick två teman; studentens lärande och handledningens innehåll. Dessa teman delades in kategorier. För studentens lärande framgick tre kategorier ha betydelse; kommunikation, organisation och förhållningssätt. För handledningens innehåll sågs fyra kategorier; kommunikation, organisation, förhållningssätt och arbetsklimat. Kategorierna tillhörande de två olika temana delades in i ett antal underkategorier som skiljer sig åt (tabell 2). Resultatet presenteras i löpande text där tema står överst och sedan kategori och underkategori. Vid sammanställning och presentation av resultatet har hänsyn tagits till studiens frågeställningar. Svar på dessa kommer att presenteras i den löpande texten. För varje underkategori ges ett eller flera bekräftande citat. Studenterna benämns student 1, student 2 osv. 8

15 Tabell 2 Översikt av resultatet TEMA Kategorier Kommunikation Organisation Förhållningssätt Arbetsklimat STUDENTENS LÄRANDE Underkategorier: Reflektion Dialog mellan student, handledare och lärosäte Samarbete med andra studenter och övrig personal Individuellt anpassad handledning Successivt ansvarstagande Studentinflytande Studentsal Första intrycket Personliga egenskaper hos studenten HANDLEDNINGENS INNEHÅLL Underkategorier: Tydlighet Feedback Överensstämmelse mellan lärosäte och VFU Kontinuitet i handledningen Handledarrollen Personliga egenskaper hos handledaren Handledartät avdelning/ Stress på avdelningen Tillåtande klimat 9

16 4.1 Studentens lärande Under detta tema beskrivs av studenterna det som påverkar studenternas lärande. Här har studenten möjlighet att vara aktör och påverka handledningen Kommunikation Under denna kategori beskrivs den kommunikation och samarbete mellan student och handledare, övrig personal och lärosäte som är viktig för studentens lärande. Reflektion Genom reflektion med handledaren var studenten delaktig och hade tillfälle att säga sin mening om sin utveckling under VFU. Tid för reflektion skulle helst ges en liten stund efter varje arbetspass. Till skillnad från feedback behövde reflektionen ej komma i direkt anslutning till händelsetillfället för att vara utvecklande. I och med kontinuerlig reflektion upplevdes det att det också ställdes krav på studenten vilket upplevdes som positivt. Reflekterande frågor fick studenten att utvecklas i sitt lärande. Viktigt att få handledarens åsikter om hur dagen varit och vad man kan tänka på. Det är väl nästan bara KUA och den kirurgiska avdelningen på samma sjukhus som vi har haft daglig reflektion med handledaren. Det var positivt. Att det gör att man inte bara kan glida igenom praktiken utan att det också ställs krav på studenten. Student 8 Hon sa inte att "nu gjorde du fel" eller liknande, utan det var snarare, när du går in till patienten, vad ska du tänka på då? vad ska du ta med dig för saker? Vad ska du ge patienten? På vilket sätt? Det var liknande motiverande samtal i och med att man själv fick komma på vad man hade gjort för fel. Student 9 Dialog mellan student, handledare och lärosäte Alla studenter påtalade vikten av en dialog mellan student, handledare och lärosäte. Utan dialog upplevdes handledaren oengagerad och studenten blev omotiverad och osäker. Viktigt var att man som student fick ge sina synpunkter. Viktigt var även att handledaren kunde motivera sina åsikter, då detta är något som förväntas av studenten. En dialog mellan student och handledare var en förutsättning för att studenten skulle kunna lära sig just det denne eftersträvade. I studentens ansvar låg att själv upplysa handledaren om vad denna läst i utbildningen, gjort innan och ville lära sig under VFUn. Något som upplevdes som negativt av merparten av studenterna var ifall arbetsplatsen och handledaren inte visste var i 10

17 utbildningen studenten befann sig, vad studenten kunde och hade läst samt tidigare arbetserfarenheter. Studenten var även beroende av att utbyte av information mellan VFU och lärosäte fungerade och att den sjuksköterska som agerade handledare var intresserad av den informationen. Ok att handledaren tycker olika men då ska man kunna diskutera om det och inte att handledaren bara Nej det här är fel jag är handledare, jag har rätt. Att man själv ska ha en chans att säga sin mening och att handledaren ska kunna argumentera varför det är fel. Student 12 Jag tycker att det hänger mycket på en själv som student att man får säga hur mycket man vill och kan göra. Student 3 Samarbete med andra studenter och övrig personal Ett välfungerande samarbete mellan studenten, andra studenter och övrig personal hade en underlättande inverkan på lärandet. Samarbetet mellan studenterna i studentsal upplevdes positivt. Några av studenterna upplevde det dock stressigt att ha studentsal eftersom de förväntades att göra både undersköterskeuppgifter och sjuksköterskeuppgifter. Det ansågs därför viktigt att det fanns undersköterskor att delegera uppgifter till ifall studenten kände att denne inte hann med både och/ allt samt att studenten tyckte att det var viktigast att få träna sjuksköterskeuppgifter. Det som även ansågs negativt med studentsal var att studenten kunde känna ett motstånd i samarbetet med arbetande undersköterskor. Dessa ville ej utföra uppgifter som delegerades av studenterna. En student upplevde att studentsal medförde ökad segregation mellan studenter och personalen på platsen för VFU eftersom studentsal medförde att patienterna blev uppdelade i deras patienter och våra patienter. En student upplevde att konkurrens av läkarstudenter påverkades dennes utbildning negativt. Läkarstudenterna hade hela tiden förtur och studenten var då beroende av att dennes handledare stod upp för studenten. Ifall detta ej gjordes togs sjuksköterskstudentens plats av läkarstudenten. Jag tycker inte alls om studentsal faktiskt eftersom på de senare stegen i utbildningen är det en blandning, man ska göra allt undersköterskejobb och allt sjuksköterskejobb. Man inte får lära sig hur det är att jobba som sjuksköterska. Många andra uppgifter tar tid från sjuksköterskejobbet. Student 12 11

18 4.1.2 Organisation Under denna kategori beskrivs hur organisationen av handledningen på platsen för VFU, skillnader i handledningsmodeller och upplägget av handledningen påverkade studentens lärande. Individuellt anpassad handledning Merparten av informanterna efterfrågade och förväntade sig en individuellt anpassad handledning. Ökad flexibilitet efterfrågades i handledningssätt och att handledaren lyssnade till vad och hur studenten hade lärt sig utföra kliniska moment. Individuellt anpassad handledning borde utgå från de individuella mål som studenten skrev ner inför varje VFU. När handledaren visade ointresse för dessa mål tolkades detta som att studentens mål och utveckling inte var viktigt. Detta upplevdes som brist på respekt för studenten och studentens motivation till lärande sjönk. Att handledaren ser att man kan jobba på olika vis. Man är ju olika som person inte att så här har jag gjort i 40 år. Student 11 Alla studenter vill bli handledda på olika sätt Student 5 Viktigt att lyssna på vad studenten själv tycker den behöver träna på. Student 2 Successivt ansvarstagande Att planera självständigt och att därmed få ta eget ansvar ansågs av alla informanter vara det som gjorde att man som student utvecklades under VFU. För att kunna ta eget ansvar krävdes från handledaren att denna hade förtroende för och litade på studenten. Det sågs även gärna att handledaren utmanade studenten lite. Viktigt var även att handledningen var anpassad till den termin i utbildningen som studenten befann sig. Ifall för höga krav ställdes relaterat till den nivå som studenten befann sig på, och studenten upplevde missnöje från personalen med studentens prestation eller ifall ett för stort ansvar gavs upplevdes detta hindrande i utvecklingen. Ju längre i utbildningen studenten kommit desto viktigare var det att lyssna till studenten vad denne behövde öva sig i. I handledningsmodellen där studenten följer en enskild handledare var det avgörande för studentens utveckling till självständighet vilket förtroende handledaren gav. En förbättring som kunde ske inom handledning enligt 12

19 studenterna var att studenten tidigt fick ta egna patienter, även om det endast rörde sig om en eller två patienter. Ju längre i utbildningen man kommer desto mer ansvar man får man och man känner själv vad man behöver träna mer på. De som har varit bra handledare är personer som vågar lita på studenten men ändå har koll. Student 2 Att man hellre får ha några få patienter istället för att bara följa efter eftersom man inte lär sig så mycket på det. Student 3 Det var viktigt att bli behandlad som en blivande kollega, både av handledaren och av övrig personal. Studenten var beroende av handledarens förhållningssätt eftersom denna var en kontakt till den övriga avdelningen. Genom att handledaren bekräftade och behandlade studenten i termin sex som en kollega visade denna förtroende och respekt vilket gav studenten ett ökat självförtroende och dess motivation till lärandet växte. Viktigt var att handledaren lät studenten ta ansvar för sina patienter. Att handledaren behandlade studenten som en kollega innefattade också att handledaren lyssnade till studenten och tog dennes behov till stöd eller självständighet på allvar. Viktigt att man ska få planera själv och att handledaren hänvisar annan personal som undersköterskor och läkare till mig. Att handledaren då hänvisar ALLTING till mig och inte tar vissa saker själv och skriver upp saker för att då har man ändå inte full koll. Student 3 Studentinflytande Då handledaren hade en så stor roll i studentens utveckling under VFU-perioden, var det viktigt att få kunna byta handledare utan att detta kändes som ett övertramp från studentens sida. I regel önskade alla/ merparten av studenterna ökat studentinflytande som en möjlig förbättring. Detta kunde innebära t.ex. att få bestämma mer över schema eller vilken handledare som de skulle gå med. Ja, Jag tycker att det är viktigt att studenten får styra mer. Det är många handledaren som kanske skulle behöva släppa allt lite mer. Student 1 Att det ska vara fritt att byta handledare, att det inte ska bli dålig stämning för att man vill byta. Student 10 13

20 Studentsal Genom att följa behandlingen hos en enskild patient förbättrades helhetssynen i vården av patienten. Det som många av studenterna tog upp var att det var viktigt att få pröva på olika praktiska moment under VFU-perioden. Alla studenter tog upp att studentsal var en effektiv handledningsmodell för att utveckla sitt eget arbetssätt och att få träna på att ta ansvar genom att ha sina egna patienter, men att studentsal kunde begränsa utvecklingen ifall de patienter de hade hand om på studentsalen inte var de mest lärorika. Studenterna ansåg det utvecklande att utbyta kunskap med andra studenter i studentsal. Studentsal passade enligt studenterna bäst i den senare delen av utbildningsprogrammet, i termin fem eller sex. Dåligt med studentsal kan vara att om man har just en sal och det är en patient som ligger där jättelänge och den inte var den mest lärorika patienten. Att det inte hände så mycket med sina egna patienter. Student 3 Har även haft grupphandledning då vi varit två studenter med en handledare, det tyckte jag var mycket bra. Tror dock det är bäst när man har läst ett tag. Vi hade det så i T5 och fick dela på ansvaret för våra patienter, jag och en till student. Då var det kul för att man hade mycket kunskap tillsammans Student Förhållningssätt Under denna kategori beskrivs hur studentens förhållningssätt påverkar studentens lärande. Första intrycket Första intrycket tyckte flertalet studenter hade stor betydelse. Att handledaren och även övrig personal var förberedd och visste att studenten skulle komma och hade läst på innan vem studenten var ingav ett engagerat och välkomnande första intryck. Att det sedan var lugnt på avdelningen och studenten inte blev inkastad i något ingav en trygghet och ett bra intryck av avdelningen. Flertalet studenter uttryckte att det var bra att första dagarna få gå med en undersköterska för att bli visad runt och lära sig hitta och rutiner samt omvårdnad av den patientkategori som berördes på avdelningen. Beror mycket på vem som planerar handledningen för dagen. Handledaren säger ofta inte det rakt ut att den inte vill ha studenten men det känns som ett onödigt dåligt första intryck på en ny handledare. Student 3 14

21 Personliga egenskaper hos studenten Personliga egenskaper hos studenten hade betydelse för hur denna uppfattade VFU-perioden. Flera studenter uttryckte att de själva hade ansvar i att sprida sin entusiasm och visa engagemang för arbetet på VFUn. Det var viktigt att vara ödmjuk som student samtidigt som studenten måste ha en självtillit och ett självförtroende att våga fråga och vilja pröva på praktiska moment även om denna kände sig osäker på ett nytt ställe. Detta kunde vara något som växte fram under tiden studenten lärde känna handledaren och avdelningen där studenten gjorde sin VFU. Osäkerhet nämnde elva av tolv studenter som en hindrande faktor till lärande. Uppkomsten till osäkerheten kunde bero av många olika saker. Bristande kontinuitet i handledningen, eget lågt självförtroende, känslan av otrygghet på avdelningen och att bli otrevligt bemött var exempel på dessa orsaker. Självständighet, att ta ansvar, huvudsaken är att lita på sig själv att man har den kunskap som behövs. Student 12 Att man som student visar intresse. Student Handledningens innehåll Handledningens kvalité bestäms även av faktorer som studenten i sig inte kan påverka. Temat handledningens innehåll beskriver den del av handledningen som ges oberoende av studenten Kommunikation Under denna kategori beskrivs faktorer som är viktiga för studentens lärande i den kommunikation som ges från handledare och lärosäte till studenten. Dessa faktorer ingår i handledningen innehåll och står lite utanför studentens påverkan. Tydlighet Handledaren bör vara tydlig från första början med vad den förväntar sig av studenten. Handledaren bör också veta vad som förväntas av studenten utifrån den termin i utbildningen som studenten befinner sig i. Tydlighet från handledaren och att man ganska snabbt får veta vad som förväntas av sig: säga till direkt om något är fel och att man inte väntar till slutet av dagen med att säga det Student 11 15

22 Feedback Direkt feedback var något studenterna förväntade sig av en god handledare eller som gjorde en handledare till en god handledare. Feedback i sig var en förutsättning för ökat lärande och studenterna önskade också mer feedback. För att kunna visa en förbättring under VFUperioden var en förutsättning att feedbacken om vad som gjorts bra respektive dåligt kom i anslutning till händelsen och inte sent efter eller först på halvtids- eller slutbedömningen. Här påpekades att direkt feedback gavs i större utsträckning vid handledningsmodellen där studenten följer en enskild handledare. I studentsal gavs feedback i grupp och då togs oftast inte någon enskild negativ feedback upp vilket inte utvecklade studenten i sig. Det var också viktigt på vilket sätt feedback gavs. Negativ feedback skall inte ges inför patienter eftersom varken student eller patient mår bra av detta. Under feedback går också uppmuntran in. Feedback gavs från handledaren och förväntades när studenten gjorde något fel men uppskattades också när studenten gjort något bra, eftersom detta bekräftade att studenten gjorde och tänkte rätt. Direkt feedback både positiv och negativ är bra. Positiv feedback gör att man tycker att man gjort något bra och gör att man på så sätt växer och får bättre självförtroende. Negativ feedback måste man få för ingen kan ju kunna allt och alla behöver ju förbättra någonting. student 2 När de låter en göra saker och om de märker att man blir osäker att de då pushar på och säger att du klarar det här, gå in och gör det student 8 Överensstämmelse mellan lärosäte och VFU Merparten av studenterna påtalade vikten av överensstämmelse mellan undervisningen av kliniska moment på lärosätet och på VFUn. Att personalen lyssnade till och respekterade hur studenten hade fått lära sig på lärosätet, även om personalen i normala fall gjorde annorlunda upplevdes som positivt. Genom att lyssna till studenten visade personalen att den var öppen för nya kunskaper och nya rön. Att handledaren går kurser och uppdaterar sin kunskap så att de vet lite mer hur man lär ut i skolan. Student 5 Ja det ska vara då man har fått lära sig något i skolan och på praktiken är det gamla skolans sjuksköterskor som säger att så där gör man inte och så här funkar det inte och så här får man egentligen inte göra men vi gör så här ändå Student 12 16

23 4.2.2 Organisation Under denna kategori beskrivs det organisatoriska upplägget av handledningen som påverkar studentens lärande. Kontinuitet i handledningen Alla studenterna ansåg att kontinuitet i att ha samma handledare ifall personkemin fungerade var att föredra. Personkemi var något alla studenterna tog upp som en viktig faktor för att kunna lära sig något och för att få ett ökat självförtroende och motivation till lärande. Det tog några dagar innan studenten och handledaren lärde känna varandra, innan handledaren visste vad studenten kunde och vågade släppa denna att ta eget ansvar. Bristande kontinuitet, att få byta handledare ofta upplevdes negativt. Studenten fick ofta anpassa sitt arbetsätt utefter hur handledaren arbetade vilket upplevdes frustrerande. Men det kunde även vara bra att få gå med mer än en handledare eftersom studenten då kunde plocka det bästa av handledarnas arbetssätt och utveckla ett eget arbetssätt som passade just honom eller henne. Oftast tycker jag att det kan vara ganska bra att få ha flera olika handledare. Man ser hur olik a människor gör olika saker. Sen kan det vara jobbigt att byta varje dag eller så eftersom det oftast tar en dag eller två att lära känna varandra. Student 3 Handledarrollen Att ha handledaren som en backup som kan ingripa ifall studenten behöver stöd och hjälp skapade en trygghet hos studenten som hjälpte denna att utvecklas. Något som alla studenter tog upp var att handledarrollen skulle vara frivillig. Det märktes så väl ifall handledaren inte ville ha student. Alla studenter ville ha en engagerad handledare. En oengagerad handledare gav en omotiverad student. Alla tolv studenter var positiva till handledarutbildning, då de handledare som hade det upplevdes ge bäst handledning. En god handledare anpassade handledningen till vilken nivå i utbildningen som studenten befann sig i, lyssnade till studenten hur denna hade lärt sig något och hade goda kunskaper om hur utbildningen på lärosätet var uppbyggd. För en ökad överrensstämmelse i undervisningssätt mellan lärosäte och VFU ansågs det positivt ifall handledarna gick kurser och uppdaterade sin kunskap. Negativt ifall handledaren inte vill ha student. Det absolut viktigaste är ju att handledaren vill ha en student och vill handleda Student 4 Den bästa handledare jag har haft hade gått handledarutbildning. Student

24 4.2.3 Förhållningssätt Under denna kategori beskrivs hur handledarens förhållningssätt gentemot studenten påverkade studentens lärande. Personliga egenskaper hos handledaren Personliga egenskaper hos handledaren, som att denna är förstående till att studenten kan vara osäker och har en tillåtande och öppen attityd till studenten var viktigt. Merparten av studenterna tyckte inte att åldern på handledaren spelade någon roll. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevdes ofta lättare kunna sätta sig in i studentens utsatta situation, då denna kunde erinra sig hur det var att vara ny på en arbetsplats. Studenterna tyckte dock att man som sjuksköterska skulle känna sig trygg i sin sjuksköterskeroll och kunna släppa kontrollen för att vara en bra handledare och därför ha några års erfarenhet innan man fick ha student. Annars kunde det bli för stressigt och studenten lärde sig ingenting. Det var viktigt att handledaren och även övriga yrkeskategorier på arbetsplatsen visade förtroende till studentens förmåga att utöva sjuksköterskerollen. Andra underlättande personliga egenskaper hos handledare var ärlighet, öppenhet och flexibilitet. Att handledaren uppfattades som professionell och engagerad i sin roll som sjuksköterska och handledare i sitt bemötande av studenter, övriga personalkategorier, anhöriga och patienter var kvalitéer som uppskattades. Att handledaren uppträdde professionellt och bemötte studenten, anhöriga och patienter med respekt var även något som förväntades av merparten av studenterna. Nyutexaminerade sjuksköterskor ska inte behöva/få handleda förrän minst två års yrkeserfarenhet Student 6. Det är viktigt att man får glada, utåtriktade, lättsamma och kunniga handledare! Student 7 Professionalism, tydlighet, engagemang, empati, förståelse, uppmuntran, rättvishet, ett psykologiskt förhållningssätt till mig som individ och student. Student Arbetsklimat Det arbetsklimat som råder på platsen för VFU påverkar studentens studieresultat och utveckling. 18

25 Handledartät avdelning/ Stress på avdelningen Tidsbrist var något som alla studenter påpekade var en hindrande faktor. När det var stressigt tog handledaren gärna över studentens ansvar och dennes arbetsuppgifter. En möjlig förbättring som kunde ses var ifall det skulle kunna finnas flera handledare och sjuksköterskor på en avdelning med mycket studenter. Ett ökat samarbete bland de sjuksköterskor som arbetade skulle också kunna ge mer tid till handledning. En sjuksköterska skulle kunna fungerar som extra resurs eller att den som har student har färre patienter. Detta för att avlasta den handledare som har student då det tar extra tid att ha student. Oftast fanns inte tid till reflektion över hur dagen varit. Alla studenter upplevde att tid till handledning var den viktigaste underlättande faktorn till studentens lärande. Det viktigaste är tid till handledning. Tid till att studenter får göra saker eftersom det tar längre tid och tid för handledaren att handleda. Student 8 Tillåtande klimat Upplevelsen av att vara trygg i sin roll som student och på en ny avdelning påverkades av flera olika faktorer. Otrevligt bemötande gjorde studenten otrygg och osäker. För studenterna var det viktigt med ett gott samarbete och en god stämning på avdelningen. En spänd och otrygg miljö hämmade studentens lärande utvecklingen. En tillåtande miljö ingav däremot en trygghet och möjlighet för studenten till att ta plats genom att våga fråga. Sen att den avdelning som har studenter, att alla yrkeskategorier är positiva till handledning. Student 2 Personkemi, trygghet hos handledaren, öppenhet och ärligt förhållningssätt, fungerande arbetsteam och arbetsförhållanden på avdelningen/ / Öppenhet från läkaren, hänsyn måste tas att deras handledning kan betyda väldigt mycket, både kortsiktigt såväl som långsiktigt. Student 6 Trevligare mot studenter, inte se studenter som en belastning, man känner sig i vägen och negativ stämning ger ett dåligt resultat. Man tar inte några initiativ till saker ifall dålig stämning. Student 10 Två studenter tog upp praktiska hjälpmedel vilket skulle kunna underlätta ökat lärande. Ett studentrum med en tavla, så att man kan ha undervisning ifall det behövs. Det vore även bra om det fanns en dator där så att de kan kolla på filmer med medicinsk teknik samt några räkneuppgifter, så att de kan träna på läkemedelsräkning. Student 9 Hjälpmedel t.ex. VAS-sticka och understrykningspenna eller bara en klocka att få ta pulsen med. Kom ihåg listor och lathundar för t.ex. inskrivning Student 10 19

26 5. DISKUSSION 5.1 Huvudresultat Syftet med denna intervjustudie var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om vilka faktorer som ingår i god handledning under verksamhetsförlagd utbildning. De två teman som utkristalliserades från analysen av intervjumaterialet var studentens lärande och handledningens innehåll. Studentens lärande innefattar tre kategorier; kommunikation, organisation och förhållningssätt och handledningens innehåll fyra kategorier; kommunikation, organisation, förhållningssätt och arbetsklimat. Från resultatet visades att det mest centrala för att studenten skulle ha optimalt utbyte av VFU- perioden var en fungerande personkemi med handledaren och att det fanns tid till handledning. Merparten av sjuksköterskestudenterna upplevde att känslan av osäkerhet hos studenten som exempelvis kunde uppkomma av stress, otrevligt bemötande, bristande kontinuitet i handledningen och för högt ställda krav, var en viktig hindrande faktor för lärandet under VFU. Första intrycket som studenten fick av en ny handledare eller när studenten kom till en ny avdelning hade betydelse för studentens utveckling. Reflekterande frågor och feedback ansågs utvecklande. Handledarens personliga egenskaper och förhållningssätt hade en stor betydelse för studentens lärande. Både för- och nackdelar sågs med de olika handledningsmodellerna studentsal och att följa enskild handledare. Studenterna utvecklades under VFU genom att ta ansvar och att deras handledare visade förtroende för dem. Alla studenterna ansåg att handledarrollen skulle vara frivillig. Studenterna efterfrågade mer tid till handledning och ett ökat studentinflytande för att kunna påverka sin tid under VFU. Studenterna efterfrågade även individuellt anpassad handledning. 5.2 Resultatdiskussion Hindrande och underlättande faktorer Den hindrande faktorn för lärandet som elva av tolv studenter nämnde var osäkerhet som ofta uppkom ur känslan av otrygghet. Carlson et al. (2008) och Löfmark och Wikblads studie (2001) nämner också osäkerhet som en hindrande faktor. Denna osäkerhet kunde t.ex. uppkomma när studenten blev otrevligt bemött, fick byta handledare ofta eller blev inkastade i situationer som denna ej var redo för. Otryggheten kunde enligt studenterna förebyggas 20

27 genom uppmuntran i form av visat förtroende, positiv feedback och pushning. Även individanpassad handledning, ett tillåtande klimat där personalen var positivt inställda till studenter och visade sig öppen för frågor och att ha handledaren som en back up i närheten förebyggde otrygghet. Med en ökad utbildningsnivå hos studenterna önskades ett ökat ansvar vilket överrensstämmer med det som Carlson et al. (2008) beskriver. Tidsbrist ansågs av studenterna i enhetlighet med Löfmark och Wikblad (2001) vara en hindrande faktor i studentens utveckling. Första intrycket Första intrycket ansågs av flertalet studenter ha stor betydelse. Detta har enligt författaren med bemötande att göra. Vikten av att få ett vänligt, personligt, tryggt och lugnt första bemötande på VFU platsen finns beskrivet hos Carlson et al. (2008); Löfmark (2000); Löfmark och Wikblad (2001) och Midgley (2006). Förhållningssätt Vid handledningsmodellen där studenten följer en enskild handledare hade vilken handledare studenten blev tilldelad stor betydelse vilket även kunde ses i Spouse (2001) studie. Detta kunde vara till nackdel ifall personkemin mellan student och den tilldelade handledaren ej stämde överens väl. Personkemin och dialogen mellan student, handledare och övrig personal samt förhållningssättet gentemot varandra var av stor betydelse för studentens lärande vilket även beskrivs i tidigare studier (Carlson et al., 2008; Chan, 2001; Hendersson et al., 2006; Lindgren et al., 2005; Löfmark, 2000 & Staun et al., 2009). Enligt Carlson et al. (2008) ansåg handledare att ett öppet klimat var en viktig faktor i att bygga upp ett förtroendefullt förhållande till studenterna. Enligt studenterna visade handledaren förtroende till studentens förmåga genom att lyssna till studentens åsikter och låta denna ta eget ansvar för egna patienter. Reflektion I likhet med Carlson et al. (2008); Lindgren et al. (2005); Mogensen (1994) och Tveiten (2003) uppfattade studenterna att tid till reflektion och användningen av reflekterande frågor underlättade studentens lärande. Studenterna efterfrågade alla ökad tid till handledning. Ökad tid till handledning skulle även ge ökad tid till reflektion och feedback vilket även 21

28 efterfrågades av studenter hos Elcigil och Sari (2008); Löfmark och Wikblad (2001) och Staun et al. (2009). Handledarrollen Alla studenter påpekade att det viktigaste med en handledare var att denna ville handleda. Alla var också positiva till handledarutbildning. Några av studenterna påpekade specifikt att den bästa handledare de hade haft hade en handledarutbildning, vilket styrker Uppsala universitets (2008a) kvalitetssäkrande rekommendationer. Enligt Carlson et al. (2008) använde handledare med handledarutbildning oftare reflekterande frågor i handledningen och även mer tid till reflektion vilket kan vara en anledning, enligt författaren till föreliggande studie, till varför alla studenter hade positiva erfarenheter och attityder till handledarutbildning. I likhet med vad som rekommenderas av Uppsala universitet (2008a) framgick att studenterna ansåg att nyutexaminerade sjuksköterskor ej skulle behöva ha student då detta blev för stressigt och studentens förutsättningar för lärande minskade. Studentsal Handledningsmodellen i form av studentsal uppfattades både negativ och positiv. Det positiva med studentsal var i likhet med vad Staun et al. (2009) framhöll att studentsal gav ökad självständighet, en ökad helhetssyn av vården som patienten mottog och en möjlighet till att utveckla sitt eget arbetssätt. Studentsal verkade också utvecklande genom utbyte av andra studenters kunskaper. Genom att ta ansvar för egna patienter utvecklades studenten. Studenternas åsikt om att studentsal passade bäst i termin fem eller sex stämmer bra med den bild av patientbunden handledning som Carlson et al. (2008) ger. Författaren till föreliggande studie tror dock att studentsal kan passa väl även under termin två till fyra eftersom studenterna uttryckte att de utvecklades mest då de hade egna patienter. Genom att ha egna patienter skulle studenten tidigt få en helhetsbild av vården och ett naturligt samarbete med olika personalgrupper. Genom att tidigt få träna sjuksköterskerollen skulle den professionalitet som studenterna förväntade sig hos en färdig sjuksköterska lättare kunna utvecklas hos dem själva. Individuellt anpassad handledning Studenterna i föreliggande studie ansåg i likhet med handledarna i studien av Carlson et al. (2008) att handledningen var optimalt utvecklande då denna var individanpassad. Individuellt 22

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Att förbereda sjuksköterskor för sin profession - betydelsen av samverkan mellan lärosäte och vårdverksamhet

Att förbereda sjuksköterskor för sin profession - betydelsen av samverkan mellan lärosäte och vårdverksamhet Att förbereda sjuksköterskor för sin profession - betydelsen av samverkan mellan lärosäte och vårdverksamhet Cecilia Olsson, klinisk lektor, Christina Sundin Andersson, Klinisk adjunkt, Sjuksköterskeprogrammet,

Läs mer

Utvärdering ht-13 KUA Helsingborg

Utvärdering ht-13 KUA Helsingborg Utvärdering ht-13 KUA Helsingborg UTBILDNING Läkare Totalt 21 läkarstudenter, 100 % Sjuksköterska Totalt 21 sjuksköterskestudenter, 100 % TEAMARBETE. Kommunikation: Jag har insett att kommunikation är

Läs mer

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,

Läs mer

Samarbetsprojekt Barnkliniken/BB/Sjuksköterskeprogrammet Med fokus på VFU. Lena Nilsson Klinisk adjunkt BKC/LiU

Samarbetsprojekt Barnkliniken/BB/Sjuksköterskeprogrammet Med fokus på VFU. Lena Nilsson Klinisk adjunkt BKC/LiU Samarbetsprojekt Barnkliniken/BB/Sjuksköterskeprogrammet Med fokus på VFU Barn och kvinnocentrum BKC utbildningsuppdrag Att ta emot studenter på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är ett gyllene tillfälle

Läs mer

Klinisk utbildningsavdelning- Att förberedas för framtidens vård

Klinisk utbildningsavdelning- Att förberedas för framtidens vård Klinisk utbildningsavdelning- Att förberedas för framtidens vård Pernilla Bengtsson Huvudhandledare, Medicinkliniken,Centralsjukhuset i Karlstad, Landstinget i Värmland Christina Sundin Andersson Klinisk

Läs mer

Faktorer som främjar lärandet under. Therese Jonson Magisterprogrammet Arbetsterapi. Examensarbete 15 hp. Juni VFU- en pilotstudie

Faktorer som främjar lärandet under. Therese Jonson Magisterprogrammet Arbetsterapi. Examensarbete 15 hp. Juni VFU- en pilotstudie Faktorer som främjar lärandet under Therese Jonson Magisterprogrammet Arbetsterapi. Examensarbete 15 hp. Juni 2017. VFU- en pilotstudie Varför detta ämne? Bakgrund Verksamhetsförlagd utbildning Syfte Beskriva

Läs mer

Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning

Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning Informerande dokument Information Sida 1 (5) Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning 2019-02-06 Kerstin Rahkola Kerstin Rahkola Sida 2 (5) Bästa handledare! Inom kort ska du få handleda

Läs mer

PsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen

PsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen PsUUA Helsingborg Mål: Den psykiatriska utbildnings- och utvecklingsavdelningen i Helsingborg har som mål att höja kvaliteten inom tre olika perspektiv och vara en lärandemiljö för alla. För studenter:

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Den första VFU:n - en lärmiljö med många facetter

Den första VFU:n - en lärmiljö med många facetter Den första VFU:n - en lärmiljö med många facetter Termin 2 Vård i ett hälsoperspektiv Sjuksköterskeprogrammet KI Vård i ett hälsoperspektiv 30 hp, 7 moment Momentet Verksamhetsförlagd utbildning VFU 9hp

Läs mer

Gymnasiearbete. - ett projekt i samarbete mellan SU och Krokslättsgymnasiet

Gymnasiearbete. - ett projekt i samarbete mellan SU och Krokslättsgymnasiet Gymnasiearbete - ett projekt i samarbete mellan SU och Krokslättsgymnasiet Bakgrund Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06 Institutionen för omvårdnad Sammanställning [2013-06-13] [OM 218vt13] Sid 1 (1) Kursutvärdering Kursnamn och poäng Kvinno- och familjehälsa I, 7,5 hp Kurs inom program (ange program)/fristående Barnmorskeprogrammet,

Läs mer

Peer Learning som handledningsmodell för sjuksköterskestudenter. på vårdcentraler. Rapportserie 2017:4

Peer Learning som handledningsmodell för sjuksköterskestudenter. på vårdcentraler. Rapportserie 2017:4 ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:4 Peer Learning som handledningsmodell för sjuksköterskestudenter under VFU på vårdcentraler Den här rapporten publicerades under

Läs mer

Sammanställning av Kursvärdering för VFU Normal motorik och sjukgymnastisk undersökning (3SG075)

Sammanställning av Kursvärdering för VFU Normal motorik och sjukgymnastisk undersökning (3SG075) undersökning (SG075) Sammanställning av Kursvärdering för VFU Normal motorik och sjukgymnastisk undersökning (SG075) Sammanställd 01-0-1 av Hanna Momats Olsson (Hanna.Momatz O lsson.9798@student.uu.se)

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Kursutvärdering Distans

Kursutvärdering Distans HT12 1SJ012 Ledarskap, pedagogik samverkan i sjuksköterskans yrkesutövning (7,5hp) V46-50 Enkätresultat Enkät: Status: Distans: Kursutvärdering stängd Datum: 2013-04-26 13:29:21 Aktiverade deltagare (HT12

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Datum: 2011-07-05 10:22:32 Besvarad av: 14(20) (70%) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Utveckling för dig som är handledare.

Utveckling för dig som är handledare. Utbildningsdag. Utveckling för dig som är handledare. Runt om i landet erbjuder vi utbildningsdagar för dig som vill utvecklas i rollen som handledare. Här träffar du andra hand ledare, tränar dina kunskaper,

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

YA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel

YA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel Upplägg för studiecirkel YA-delegationens handledarutbildning består av tre fristående delar: Grundutbildning innehållande avsnitten Att vara handledare, Förbereda arbetsplatsen samt Avsluta handledningen

Läs mer

THERE IS TIME TO OPEN UP YOUR MIND

THERE IS TIME TO OPEN UP YOUR MIND THERE IS TIME TO OPEN UP YOUR MIND Reflekterad Handledning i Omvårdnad RHIO Mia Berglund Lars Westin Bild 1 There is time to open your eyes Bild 2 There is always time, to listen for a while Bild 3 Listen

Läs mer

Läkarstudent i vårdverksamhet

Läkarstudent i vårdverksamhet Läkarstudent i vårdverksamhet Den här broschyren innehåller praktiska råd och tips riktade till dig som är läkarstudent och är på väg, eller nyligen har börjat, att ha kliniska placeringar i olika vårdverksamheter.

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

VAD ÄR HANDLEDNING FÖR DIG? EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR AV HANDLEDNING.

VAD ÄR HANDLEDNING FÖR DIG? EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR AV HANDLEDNING. Hälsa och samhälle VAD ÄR HANDLEDNING FÖR DIG? EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR AV HANDLEDNING. MALIN ENEKE EMILIE HALLÉN Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Kursrapport. Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap. Klinisk omvårdnad: Allmän Omvårdnad 25,5 Hp. Kursens namn:

Kursrapport. Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap. Klinisk omvårdnad: Allmän Omvårdnad 25,5 Hp. Kursens namn: Kursrapport Kursens namn: Inom program /fristående: Kursansvarig: Kurstid: (ex: V34 V44 Ht05) Klinisk omvårdnad: Allmän Omvårdnad 25,5 Hp Sjuksköterskeprogrammet SSK 10 Eva Fransson Anna Kängström V39

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018 SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Vid frågor om Ladok-rapportering kontaktas i första hand

Läs mer

Lösningsfokus i skolan. martin & micke

Lösningsfokus i skolan. martin & micke Lösningsfokus i skolan martin & micke Länk till rapporten https://www.facebook.com/groups/losningsfokusiskolan/files/ 16 H HUR? Effekter på olika nivåer Resultat i klassrummet och avseende elever Resultat

Läs mer

Bakgrund Utgångspunkten för uppdragsbeskrivningen är de för Region Östergötland och Hälsouniversitetet gemensamma dokumenten:

Bakgrund Utgångspunkten för uppdragsbeskrivningen är de för Region Östergötland och Hälsouniversitetet gemensamma dokumenten: Uppdragsbeskrivning för verksamhetsförlagd utbildningsansvarig läkare (VFU-ansvarig läkare)/primärvård, Region Östergötland, avseende läkarutbildningen vid Hälsouniversitetet Uppdragsbeskrivningen för

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Kursutvärdering P O Ågren per-olof.agren@umu.se Vårterminen 2017 Sid 1 (13) Sammanställning av kursutvärdering Examensarbete i informatik, 15 hp, VT 2017 Kursansvarig: Per-Olof Ågren Samlad bedömning 1

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU. [tççt _tv{åtçç. klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr.

Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU. [tççt _tv{åtçç. klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr. Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU [tççt _tv{åtçç klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr. Lärande i klinisk miljö Vad tycker och tänker studenter om

Läs mer

Bakgrund Utgångspunkten för uppdragsbeskrivningen är de för Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet gemensamma dokumenten:

Bakgrund Utgångspunkten för uppdragsbeskrivningen är de för Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet gemensamma dokumenten: Uppdragsbeskrivning för verksamhetsförlagd utbildningsansvarig läkare (VFUansvarig läkare) inom Landstinget i Östergötland avseende läkarutbildningen vid Hälsouniversitetet. Uppdragsbeskrivningen för VFU-ansvarig

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

SJUKSKÖTERSKESTUDE- RANDES ERFARENHETER AV HANDLEDNING UNDER VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING

SJUKSKÖTERSKESTUDE- RANDES ERFARENHETER AV HANDLEDNING UNDER VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKESTUDE- RANDES ERFARENHETER AV HANDLEDNING UNDER VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING SANDRA NORLUND ANNETTE NUÑEZ TÖRNQVIST Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning

Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning I kursen finns en integrering mellan teoretiskt innehåll och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kursplanens lärandemål

Läs mer

SJSD13, VI Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 6 (5 hp), vt 2018

SJSD13, VI Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 6 (5 hp), vt 2018 SJSD13, VI Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 6 (5 hp), vt 2018 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Välkommen till PEH kursens sjätte och sista

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Utvärdering APL frågor till handledare

Utvärdering APL frågor till handledare Utvärdering APL frågor till handledare Utvärdering för handledare VT 13 Jag har gått den nya handledarutbildningen A. Ja 14 53,8 B. Nej 12 46,2 Jag har endast gått den gamla handledarutbildningen A. Ja

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

De är vår framtid! Chefsjuksköterskors delaktighet i samt påverkan på sjuksköterskestudenternas kliniska lärandemiljö.

De är vår framtid! Chefsjuksköterskors delaktighet i samt påverkan på sjuksköterskestudenternas kliniska lärandemiljö. De är vår framtid! Chefsjuksköterskors delaktighet i samt påverkan på sjuksköterskestudenternas kliniska lärandemiljö. Ida-Linnea Böregård VO Anestesi Södertälje sjukhus AB ida-linnea.boregard@sll.se Bakgrund

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning på fysioterapeutprogrammet. Uppsala kommun och Uppsala universitet (5)

KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning på fysioterapeutprogrammet. Uppsala kommun och Uppsala universitet (5) 1 (5) KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning på fysioterapeutprogrammet Uppsala kommun och Uppsala universitet 2018 2020 2 (5) Innehåll KVALITETSKRITERIER... 3 Inledning... 3 Förutsättningar...

Läs mer

Examensarbete och kvalitetsarbete

Examensarbete och kvalitetsarbete Examensarbete och kvalitetsarbete Psykologprogrammet Linköpings Universitet Gunvor Larsson Abbad, lektor i psykologi Programansvarig Psykologprogrammet Kursansvarig bl. a. universitetspedagogik Psykologprogrammet

Läs mer

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet

Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet Inga-Britt Lindh Introduktion Etisk kompetens och professionellt förhållningssätt är viktiga utbildningsmål i sjuksköterskeexamen

Läs mer

Programbokslut för VASOP 100 % start Specialistsjuksköterskeprogrammet. Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN

Programbokslut för VASOP 100 % start Specialistsjuksköterskeprogrammet. Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN Programbokslut för VASOP 100 % start 2017 Specialistsjuksköterskeprogrammet Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN Innehållsförteckning Om programbokslutet... 2 Operationssjukvård 100 % VASOP... 2 Om

Läs mer

Avtal gällande verksamhetsförlagd utbildning inom elevhälsa med medicinsk inriktning

Avtal gällande verksamhetsförlagd utbildning inom elevhälsa med medicinsk inriktning KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Brundin Marie-Louise Datum 2014-01-22 Diarienummer UAN 2014-0060.23 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Avtal gällande verksamhetsförlagd utbildning

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Innehåll Förord Kap 1 Därför är kompetensutveckling viktig för verksamheten Så skapar du en bra arbetsmiljö Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor

Läs mer

Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen

Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen reviderad december 2017 Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen Sjuksköterskeprogrammet Mälardalens högskola Professionsblock 2 VAE207 Inledning Mälardalsmodellen är det bedömningsinstrument som används

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 I samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/ Rehabilitering/ Fysioterapi och sjukgymnaster inom

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning

Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning Akademin för hälsa, vård och välfärd Sjukgymnastprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning Studentens namn Personnummer Termin Praktikperiod nummer

Läs mer

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 201511232

Läs mer

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Sid 1 (7) studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6PE234 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med andra kurser kan

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen

KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen 2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning..

Läs mer

Värdering av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning Omvårdnad inom distriktsvård vuxna och äldre O7023H

Värdering av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning Omvårdnad inom distriktsvård vuxna och äldre O7023H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Värdering av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning Omvårdnad inom distriktsvård vuxna och äldre O7023H Kurs:. Verksamhetsförlagd

Läs mer

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Sjuksköterskeprogrammet Kurs 2VÅ45E VT 2012 Examensarbete, 15 hp ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Författare: Maria Andersson Michelle

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,

Läs mer

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Sjuksköterskeprogrammet termin 4 2VÅ620 Professionskunskap II BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Student: VFU-placering: År, veckor: Yrkeshandledare: Klinisk adjunkt: 13 december 2016 1 BEDÖMNING

Läs mer