ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämnden. Verksamhetsberättelse 2013 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 14OLLPN144-1,

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämnden Verksamhetsberättelse 2013 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 14OLLPN144-1,

2 Innehåll Inledning och inledning... 3 Aktuella händelser... 4 Ärenden... 4 Stödpersonsverksamheten... 4 Informationsinsatser... 4 Nämnden... 5 Personal... 5 Kvalitets- och utvecklingsarbete... 6 Ärende- och dokumenthanteringssystem... 7 Kansliets mål... 8 Ekonomi... 9 Resultatrapport... 9 Framtida utmaningar Bilagor

3 Inledning och syfte Uppföljningen av Patientnämndens och kansliets verksamhet utgår från verksamhetsplanen för för Patientnämnden och dess kansli. Denna utgår i sin tur från lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m., Landstingsfullmäktiges verksamhetsplan, Landstingsfullmäktiges reglemente för Patientnämnden samt Örebro läns landstings vision och värdegrund. Hela verksamhetsplanen finns att tillgå på Patientnämnden består av nio ordinarie ledamöter och nio ersättare. Patientnämnden och dess kansli bedriver verksamhet för Örebro läns landsting och länets tolv kommuner, vilka alla har avtal med landstinget. Uppdraget regleras i första hand i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. Enligt denna lag ska inom varje landsting och kommun finnas en eller flera nämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter inom den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som bedrivs av landsting eller enligt avtal med landsting den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av kommuner eller enligt avtal med kommuner och den allmänna omvårdnad enligt socialtjänstlagen (2001:453) som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård, samt den tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125) som bedrivs av eller helt eller delvis finansieras av landsting. Efter beslut av Landstingsfullmäktige den 25 april 2013 inkluderas även skolhälsovård/elevhälsa i Patientnämndens uppdrag. Nämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården genom att hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården, främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, samt rapportera iakttagelser och avvikelser, som är av betydelse för patienterna, till vårdgivare och vårdenheter. Dessutom ska nämnden informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet. göra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. lämna en redogörelse varje år till IVO och Socialstyrelsen över patientnämndsverksamheten under föregående år. utse stödpersoner för patienter inom psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt för patienter som hålls isolerade enligt smittskyddslagen. Patientnämndens kansli 3

4 Aktuella händelser Ärenden Under år 2013 inleddes nya ärenden på Patientnämndens kansli, vilket innebar en ökning med 11 procent jämfört med år En mer ingående redogörelse av patientnämndsärenden under år 2013 ges i bilagan Patientnämndsärenden Stödpersonsverksamheten Antalet pågående stödpersonsuppdrag varierade under år 2013 från 18 till 22. Antalet ansökningar uppgick till 19, av vilka 15 ledde till att en stödperson utsågs. I fyra fall återkallades ansökan av patienten. 20 uppdrag avslutades under året. En ny stödperson rekryterades under året och fyra valde att inte längre åta sig uppdrag. Sammanlagt hade kansliet vid årets slut tillgång till 27 stödpersoner, varav 16 kvinnor och 11 män. En majoritet av stödpersonerna var över 50 år. Kompetensutveckling för stödpersonerna skedde genom en tvådagars konferens tillsammans med stödpersoner från Sörmlands patientnämnd, en endags konferens i Regionförbundets regi samt genom inbjudningar till psykiatrins öppna föreläsningar. Dessutom inbjöds stödpersonerna till en informationskväll arrangerad av LSS-fritid i Örebro kommun, där föreläsaren informerade om olika psykiatriska diagnoser. Kansliets stödpersonshandläggare deltog under året i ett projekt i Riksförbundet frivilliga samhällsarbetares regi. I projektet deltog också representanter från Örebro kommun och Frivården. Projektets syfte var att öka rättssäkerheten för brukare med insatser som utförs av frivilliga. Projektet skapade förutsätt ningar för kvalitetsutveckling i de berörda verksamheterna och mot bakgrund av detta avser de deltagande myndigheterna att fortsätta samarbetet i frågor som rör rekrytering av frivilligarbetare och informationsinsatser till allmänheten. Informationsinsatser Patientnämnden och kansliet genomförde flera informationsinsatser riktade till allmänheten under år 2013, bland annat i form av deltagande vid mässan Leva hela livet i Askersund, Seniorfestivalen i Örebro samt Anhörigdagen i Örebro och Karlskoga. Utöver ovanstående informerades medlemmar i föreningen PRO Kultur Örebro och i flera sammanhang informerades allmänheten om stödpersonsverksamheten. Kansliet genomförde under år 2013 även flera informationsinsatser riktade till personal inom hälso- och sjukvården, studenter med flera: 4

5 Arbetsplatsträff på gruppboendet Fanjunkaren, Örebro kommun, arbetsplatsträff på IVA USÖ, Socialpsykiatrins ledningsgrupp i Örebro kommun, informationsbord i samband med utdelning av Örebro läns landstings utvecklin gs- och kvalitetspris Diamanten. Utbildningen Grunden för ST-läkare. Vårdutbildningar (sjuksköterskor, undersköterskor och teckenspråkstolkar). Lokala Pensionärsrådet i Örebro kommun. Nämnden Nämndens iakttagelser återfördes till den politiska ledningen vid möten med: Ordförandena i nämnderna för primärvård- och folktandvård, psykiatri, habilitering och hjälpmedel, somatisk specialistsjukvård och folkhälsa. Landstingsfullmäktiges och Revisionens presidier. Patientnämnden uppmärksammade Etikrådet på problematiken i ett ärende, som visade konflikten mellan vårdens riktlinjer och patientens autonomi, genom en skrivelse samt tillskrev hälso- och sjukvårdsdirektören med frågor om förbättringar av vårdkedjor och utveckling av kompetens för att kunna möta patienter från olika kulturer. Patientnämnden sammanträdde vid sex tillfällen under Till varje samman träde inbjöds gäster för att ge nämnden information om säkerhetsoch kvalitetsfrågor inom olika vård- och omsorgsområden, såsom: hygien- och städrutiner inom landstinget, frivilligt samhällsarbete (med bäring på stödpersonsverksamheten), Primärvårdens organisation och arbetssätt, med fokus på kvalitetsarbetet, USÖ:s arbete med utveckling, kvalitet och patientsäkerhet, Folktandvårdens organisation och kvalitetssäkringsarbete, vård- och omsorgsarbete som utförs av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering i länets kommuner. Nämnden deltog i flera konferenser och andra sammankomster, bland annat Patientsäkerhetskonferens, Nationell kvalitetsregisterkonferens, Primärvårdens Dag, Jämställdhetsintegrering av verksamheten samt HBT-utbildning. Därtill träffades ordförandena för Patientnämnderna i Örebro läns landsting samt kringliggande landsting för att utbyta erfarenheter. Personal Arbetsmiljön följdes upp kontinuerligt vid arbetsplatsträffar under året. Flera åtgärder vidtogs för att förbättra den fysiska arbetsmiljön, bland annat införskaffades större bildskärmar liksom headset till telefoner. Under slutet av året påbörjades ett arbete med att uppdatera befintliga rutiner avseende hot om våld och våld på arbetsplatsen. Fortbildning av personalen skedde genom utbildning i bland annat registrering och projektledning. Kanslipersonalen deltog även vid ett antal konferenser för att få ny information och för att utbyta erfarenheter inom relevanta områden. 5

6 Kvalitets- och utvecklingsarbete I verksamhetsplanen för Patientnämnden och dess kansli konstateras att det efter lagändringar ställs större krav på Patientnämnden att informera om den egna verksamheten och därmed större krav på kommunikativ förmåga hos kansliets personal. Vidare konstateras att kansliet ska tillhandahålla ett underlag som är av sådan kvalitet att politikerna i Patientnämnden ges möjlig het att identifiera strukturella frågor som rör vårdsystem, vårdkvalitet och patientsäkerhet för vidare rapportering till berörda nämnder och styrelser inom kommuner och landsting. Som en åtgärd för att motsvara dessa krav arbetade kansliet under året med att anpassa dokumentmallar efter kommunikationsverktyget SBAR 1, både de mallar som används i kommunikation med patienter och de mallar som används vid kansliets rapportering till nämnden. För att skapa större förutsättningar att ta tillvara på synpunkter och klagomål införde kansliet en utvecklad form av återrapportering till hälso- och sjukvården. Denna form av återrapportering innebär att de hittills berörda områdena i Örebro läns landsting 2 med korta intervall, fyra tolv gånger per år, får del av avidentifierade sammanfattningar av inkomna eller avslutade ärenden. Av sikten är att uppfylla det lagstadgade kravet att bidra till kvalitets utveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården genom att mottagarna ska kunna använda materialet som en av flera informationskällor i det egna utveckling s- och kvalitetsarbetet. Utöver skriftlig rapportering enligt ovan deltog kansliet i möten med Patientsäkerhetsgruppen på USÖ, Patientsäkerhetsrådet på Karlskoga lasarett samt Psykiatrins vårdsäkerhetsråd. Kansliet finns även representerat i landstingets utvecklings- och kvalitetsgrupp (UQG). Under påbörjades ett arbete med att sammanställa rapporter avseende specifika frågor eller problemområden utifrån inkomna synpunkter och klagomål. Detta arbete har fortgått och resulterade under år 2013 i två nya rapporter, den ena fokuserar på patienter i ålderskategorin 70 år eller äldre 3 och den andra fokuserar på patienter som drabbats av senskador 4. Översyn av processer och rutiner, framförallt handläggnings- och registreringsprocessen, genomfördes under året i enlighet med verksamhetsplanen. Under december 2013 genomfördes en revision av verksamheten med syftet att bedöma om Patientnämnden efterlever fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer för nämnden samt lagen om patientnämndsverksamhet m.m. En revisionsrapport kommer att presenteras under början av SBAR situation, bakgrund, aktuellt tillstånd, rekommendation är ett sätt att lämna och ta emot viktigt information på ett strukturerat sätt. 2. Primärvården, Psykiatrin, Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett 3. Se bilaga Se bilaga 3. 6

7 Ärende- och dokumenthanteringssystem I verksamhetsplanen för Patientnämnden och dess kansli konstateras att ärende- och dokumenthanteringssystemet Platina, i sin nuvarande form, inte motsvarar kansliets behov. Under 2013 utarbetade kansliet, tillsammans med andra patientnämndsverksamheter i landet, en gemensam kravspecifikation för ärende- och dokumenthanteringssystem som används i patientnämndsverksamhet. För kansliets vidkommande visar resultatet att Platina, i sin nuvarande form, uppfyller hälften av de ställda kraven (17 av 34). Resultatet visar också att patientnämndsverksamheten i Gävleborg, som också använder Platina, i betydligt högre utsträckning anser att systemet motsvarar kraven (26 av 34). Ett skäl till detta kan vara att systemet i högre grad har anpassats efter verksamhetens behov i Gävleborg. 7

8 Kansliets mål Mål 1. Att göra Patientnämndens verksamhet känd hos allmänheten Flera informationsinsatser genomfördes under året. Bedömningen är att dessa insatser bidrog till att göra Patientnämndsverksamheten mer känd bland allmänheten men att målet inte kan sägas vara uppnått. Mål 2. Att upprätthålla tillgängligheten för länets invånare Telefontillgängligheten var god med minst en telefon öppen dagtid under vardagar. Dessutom kunde allmänheten nå Patientnämndens kansli genom brev, e-post, Mina vårdkontakter, texttelefon eller genom att besöka kansliet. Den som kontaktade kansliet skriftligen fick som regel en återkoppling samma dag eller närmast kommande vardag efter att meddelande mottogs av kansliet. Målet får anses vara uppnått. Mål 3. Att göra Patientnämndsverksamheten känd inom hälso- och sjukvården, landstinget och kommunerna. Flera informationsinsatser genomfördes under året. Bedömningen är att dessa insatser bidrog till att göra Patientnämndsverksamheten mer känd inom hälsooch sjukvården, landstinget och kommunerna men att målet inte kan sägas vara uppnått. Mål 4. Att kansliets roll och funktion integreras som en del i landstingets och kommunernas satsning på området patientsäkerhet Uppgifter från kansliet efterfrågas i allt större utsträckning från hälso- och sjukvården för användning i utvecklings- och kvalitetsarbete. Emellertid kan kansliet ännu inte anses vara en integrerad del i landstingets och kommunernas satsning på området patientsäkerhet. Målet kan anses vara delvis uppfyllt. Mål 5. Att återföringen av patienterfarenheterna tas tillvara i hälso- och sjukvårdens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Genom en utvecklad form av strukturerad återföring av patientnämnds ärenden till hälso- och sjukvården har förutsättningen för hälso- och sjukvårdens tillvaratagande av uppgifter från Patientnämnden ökat. Bedömningen är dock att uppgifter från Patientnämnden tillvaratas i olika stor utsträckning i hälso- och sjukvården. Målet kan anses vara delvis uppfyllt. Mål 6. Att patienter och närstående som kontaktat Patientnämnden är nöjda med kansliets hantering av deras ärende. Senaste undersökningen av nöjdhet bland dem som kontaktar Patientnämnden genomfördes under år Denna undersökning visade att de som vände sig till Patientnämnden i stor utsträckning (77 procent) upplevde kontakten som positiv. Avsikten är att en ny undersökning ska genomföras under år Underlag som visar i vilken utsträckning patienterna var nöjda med kansliets hantering av deras ärenden under år 2013 saknas således. Mål 7. Att leverera relevant underlag för Socialstyrelsens tillsyn Underlag lämnades till Socialstyrelsen enligt begäran. 8

9 Ekonomi Resultatrapport Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Budgetavvikelse kr Utfallsavvikelse kr Övriga intäkter , , Summa intäkter , , Personalkostnader , , Övriga kostnader , , Avskrivningar inventarier 0,0 0, Avskrivningar fastighet 0,0 0, Summa kostnader , , Finansnetto -25,0 0, Landstingsbidrag/-ersättning , , Resultat ,0 0, Stödpersonsverksamhet gav ett underskott med ca 80 tkr vilket dock uppvägdes av vakanta tjänster på kansliet under en period. 9

10 Framtida utmaningar Trots relativt stora informationsinsatser bedöms patientnämndsverksamheten fortfarande inte vara tillräckligt känd. Utmaningen är därför att hitta nya vägar för att verksamheten ska bli mer känd bland allmänhet och hälso- och sjukvårdspersonal. Uppgifter från Patientnämndens kansli efterfrågas i allt större utsträckning från vårdgivare och vårdenheter för användning i det egna utvecklings- och kvalitetsarbetet. En fortsatt utmaning för Patientnämnden är tillhandahålla ett material som ger största möjliga förutsättningar för hälso- och sjukvården att använda uppgifterna i arbetet med kvalitetsutveckling och höjd patientsäkerhet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Statskontoret har föreslagit att IVO ska ges möjlighet att i större utsträckning avgöra hur ett enskilt klagomål ska handläggas genom att vis kunna överlämna ett klagomål till patientnämnd för åtgärd. Om förslaget genomförs kommer det innebära en ökad belastning på Patientnämnden. Man kan förmoda att många av dem som vänder sig till IVO förväntar sig en utredning och bedömning av klagomålet av en oberoende instans. Patientnämnden saknar lagstöd för att göra sådana utredningar och bedömningar. Det skulle kunna skada förtroendet för hälso- och sjukvården om patienten i och med ovanstående känner sig rättslös när ärenden över- eller återlämnas till Patientnämnden. Örebro den 12 februari 2014 Elisabeth Hammar Ordförande Marcus Philipson Chef för Patientnämndens kansli 10

11 Bilagor 1. Patientnämndsärenden Patientgruppen 70 år och äldre 3. Senskador sammanställning 11

12

13 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämnden Patientnämndsärenden 2013 Bilaga till verksamhetsberättelse 14OLLPN144-2,

14 Innehåll Problemområden... 5 Flera berörda vårdenheter... 5 Försenad diagnos... 5 Remisser... 7 Rutiner... 8 Journalfrågor... 9 Sekretess Repressalier Bemötande Kommunikation Bidrar synpunkterna till patientsäkerhetsarbetet? Patientupplevd skada/risk för skada Skolhälsovård

15 Vård- och behandlingsfrågor Bemötande kommunikation Organisation, regler och resurser ; 40% ; 24% År 2012 År 2013 Antalet ärenden ökade med 11 procent år 2013 jämfört med år 2012, från till ; 36% Diagrammet ovan visar fördelning av ärenden på de tre huvudrubrikerna som används vid registrering År 2012 År Av diagrammet ovan framgår hur ärendena fördelade sig på de olika förvaltningarna. * Med Övrigt avses bland annat privata vårdgivare (exklusive privata vårdcentraler), SOS-alarm och Sjukresekontoret. 3

16 350 Kvinnor Män Vård- och Behandlingsfrågor Bemötande- Kommunikation Organisation, regler och resurser 0 Kvinnor Män Okänt 100 Kvinnor Män Som diagrammet ovan visar utmärker sig kategorin kvinnor i åldern 20 29, dels för att de har fler ärenden än någon annan köns-/ålderskategori och dels för att skillnaden mellan kvinnor och män är så stor. Exempel på frågor som förekom i större utsträckning bland kvinnor i åldern år jämfört med män i samma ålder, samt i jämförelse med ärenden totalt sett under år 2013, var journalfrågor och frågor som rörde väntetid. I 9 av 10 fall rörande journalfrågor i denna ålderskategori var patienten en kvinna. 4

17 Problemområden Till de tre huvudrubrikerna Vård- och behandlingsfrågor, Bemötande kommunikation samt Organisation, regler och resurser hör underrubriker eller sökord som används för att klassificera ärenden utifrån olika problemområden. Vid en genomgång av ärenden från år 2013 med hjälp av dessa sökord kan det konstateras att ärenden med synpunkter och frågor gällande remisser, rutiner, journaler och sekretess ökade mer än övriga ärenden. Ärenden där patienten beskriver problem som rör remisser och rutiner ökade betydligt även under år 2012 jämfört med året innan. Flera berörda vårdenheter När en patient återger en händelse som berör flera vårdenheter registreras ett ärende på varje vårdenhet. Baserat på innehållet i patientens redogörelse registrerades följande ärende på Kvinnokliniken, Kirurgiska kliniken och Onkologiska kliniken. Ärendet är på att brister i samverkan mellan kliniker kan drabba patienten. Patienten sökte för magsmärtor inom Primärvården. Hon fick remiss till Kvinnokliniken som remitterade vidare till Kirurgiska kliniken. För att träffa kirurgläkare hänvisades patienten till Akutmottagningen. Trots remiss, från Kvinnokliniken till Kirurgiska kliniken, i handen vid besöket på Akutmottagningen hänvisade kirurgläkaren patienten åter till Primärvården. I svar från vården bekräftas att att kontakten mellan jourhavande läkare på kvinnokliniken och kirurgkliniken liksom med patienten kunde ha varit betydligt bättre. Patienten godtog inte att bli hänvisad till Primärvården och insisterade på att bli undersökt med skiktröntgen. Det visade sig att magsmärtorna berodde på en aggressiv cancertumör som krävde operation och cytostatikabehandling och patienten lades in på Onkologiska kliniken. För att få bättre återkoppling till patienterna började kansliet under 2013 uppmana vården att lämna ett gemensamt svar, muntligen eller skriftligen, på patienternas synpunkter i fall där flera vårdenheter var berörda. Den samlade bedömningen är att gemensamma svar bidrar till att brister och förbättringsområden kan framkomma tydligare jämfört med när separata svar lämnas av varje vårdenhet. Ur patientens perspektiv kan det därtill visa att vården samverkar med patientens bästa i fokus. Ett möte där alla berörda vårdenheter var samlade hade, enligt dessa, ett stort värde på många sätt Försenad diagnos Brister i utredningen med försenad diagnos som följd kan leda till allvarligt tillstånd för patienten. I patientberättelser framkommer synpunkter på bland 5

18 annat nonchalans från vården samt bristande uppföljningsrutiner. Bakomliggande orsaker till en försenad diagnos kan vis vara remisshantering, rutinfrågor, bemötandet och att inte bli trodd. Närstående: I februari lämnade patienten blodprov och fick svar först efter 5 månader. På grund av lågt blodvärde upprepades provtagningen och några dagar därefter ringde läkaren och uppmanade patienten att äta vitaminer och bra mat utan andra förslag till åtgärder. I början av augusti sökte patienten akut på USÖ för tilltagande besvär från magen. Blodvärdet hade sjunkit ytterligare och patienten fick genast blodtransfusion. Röntgenundersökningen visade förändringar på livmodern och ena äggstocken. Tio dygn senare opererades livmoder och äggstockar bort pga. äggstockscancer. Vi konstaterar att [ ] inte har fått den hjälp hon behövde via primärvården för att upptäcka cancer. Vårdens svar: Det är inte acceptabelt att hon skulle få vänta fem månader på att få reda på resultatet från blodprovstagningen i februari Eventuellt hade det lett till en snabbare ny kontakt med Kvinnokliniken och i så fall finns det en försening på kanske tre månader innan hennes cancersjukdom hade upptäckts. En äldre patient fördes med ambulans till USÖ med svåra smärtor i lår och ljumske. Efter undersökning på Akutmottagningen lades patienten in på Ortopedkliniken. Dagen därpå undersöktes patienten utan att någon diagnos kunde ställas och skickades därefter hem med recept på Alvedon och en krycka att stödja sig på. Smärtorna blev värre och efter kontakt med vårdcentralen och SOS-alarm fick patienten komma till Vårdcentralernas jourmottagning. Efter undersökning av läkare på jourmottagningen beställdes ambulans till Akutmottagningen på USÖ. Röntgenundersökning visade ett brott på lårbenshalsen som opererades och patienten fick en ny höftledskula. Patienten sökte för huvudvärk vid Vårdcentralernas jourmottagning utan att få någon hjälp. När hon sökte till sin vårdcentral ordinerades hon kortison och remitterades till röntgen som visade täta bihålor. Hon fick tid på Öron näs- och halskliniken. Innan hon kom dit svullnade ansiktet upp och när hon var där bemöttes hon illa av en läkare som sade att det inte var något fel utan hänvisade henne tillbaka till vårdcentralen. Dagen därpå sökte hon via Akutmottagningen och fick träffa en annan läkare på Öron näs- och halskliniken som undersökte henne ordentligt. Läkaren misstänkte inflammerat pulsåderkärl och remitterade till Reumatologen som bekräftade diagnosen och satte in behandling. Patienten: Efter en fallolycka i samband med skidåkning fick patienten svår huvudvärk. Han sökte på vårdcentralen där det först bedömdes att värken berodde på vax i öronen och patienten rekommenderades att använda Revaxör. 6

19 Två dagar senare sökte patienten igen till vårdcentralen och ordinerades då Alvedon. När kräkningar tillstötte fick patienten rådet att dricka ofta och i små mängder. Besvären fortsatte och ambulans fick tillkallas. Ambulanspersonalen bedömde att patienten led av vinterkräksjuka och lämnade honom kvar i hemmet. Tredje gången patienten sökte på vårdcentralen skickades han akut till USÖ. Röntgen visade en blödning mellan hjärnhinnorna. Vårdens svar: Bedömningarna som personalen gjorde vid de olika kontakterna berodde på att det saknades information om fallolyckan och att man inte observerat att patienten behandlades med Waran. Ärendet skulle användas som ett lärande. Remisser Patienternas synpunkter rörande remisser kan avse: vård- och behandling, för att konsekvensen blev försenad diagnos eller behandling. bemötande kommunikation, vis för att patienten inte blev trodd och därför inte fick någon remiss för fortsatt utredning. brister i den administrativa hanteringen av remisser, vis att en utlovad remiss inte skickas. Primärvården var den förvaltning som hade flest ärenden rörande remisser under året. Detta kan förklaras av Primärvårdens roll som bas i vårdens organisation och att remissflödet från Primärvården därför är omfattande. Det innebär dock inte med automatik att remisshanteringen är mer riskfylld inom Primärvården än inom andra förvaltningar. Ett stort antal av remissärendena berör sjukhusen. Förutom remissflödet mellan specialister är remissflödet (informationsöverföring) omfattande från sjuk husen till primärvården för uppföljning av till sårvård och läkemedelsbehandling. Patienten: Jag är mycket fundersam över hur kommunikationen mellan jourläkare och bakjour har sett ut men också mellan [sjukhuset] och vårdcentralen. Det känns som att ingen vill ta i problemet när jag inte svarar som förväntat på [behandlingen]. Vårdens svar: Patientens beskrivning var riktig och och den berörda vårdcentralen avsåg att ta upp dessa brister i kommunikation mellan vårdcentralen och sjukhuset för att utveckla samarbetet och motverka liknande händelser. En nekad, försenad eller utebliven remiss kan för patientens del innebära en försenad diagnos och behandling. Patienten sökte på Akutmottagningen för besvär från huvudet och efter under- 7

20 sökning beställde läkaren en magnetkameraundersökning. Emellertid var väntetiden till röntgen lång och läkaren föreslog att patienten skulle få en kallelse till en bokad tid hemskickad istället för att sitta och vänta. Efter mer än sex månader hade patienten fortfarande inte fått någon kallelse. När patienten fick kontakt med kliniken uppdagades att remissen inte hade skrivits. När remissen slutligen skrevs och magnetkameraundersökningen genomfördes visade det sig att patienten hade en hjärntumör. Den uteblivna remissen innebar en oacceptabel försening av utredningen. Patienten: Ska jag som patient bli lidande för att läkare inte följer rutinerna för att skriva och skicka remiss? I slutet av april kom patient och läkare överens om att remiss skulle skickas till Övre gastrosektionen (Kirurgiska kliniken) för beslut om gastric bypass. I slutet av juli kontaktade patienten vårdcentralen då ingen återkoppling skett gällande remissen. Läkare på vårdcentralen följde upp ärendet. I början av september kontaktade patienten Övre gastrosektionen. Då hade fortfarande inte remissen kommit dit. Vårdens svar: Vid första besöket skrevs och skickades inte remissen. När remissen skrevs, tre månader senare, missade läkaren att skriva in längd och vikt vilket gjorde att remissen kom tillbaka till vårdcentralen och den försenades därmed. Det framfördes en ursäkt till patienten för förseningen av remissen. Händelsen skulle användas som underlag i arbetet med förbättring av arbetsrutiner. Rutiner Att sammanfatta innehållet av de synpunkter som rör rutiner är svårt eftersom synpunkterna avser vitt skilda frågor. Ett stort antal synpunkter och frågor rör administrativa rutiner som återkoppling av provsvar och resultat av undersökningar, uppföljning av behandling inom rätt tid (till läkemedel), intyg, kallelse till sjukvård, utskrift av journalkopior, samt området remisser som beskrivits ovan. Även synpunkter på bristande omvårdnadsrutiner förekommer. Exemplen nedan avser psykiatrin, en förvaltning som under år 2013 hade betydande mängd ärenden med liknande innehåll. Utebliven uppföljning och planering av läkemedelsbehandling drabbar inte bara patienten, det tär också på vårdens resurser eftersom det genererar många telefonsamtal och ibland onödiga besök på jourmottagning. Patienten sökte för depression till den psykiatriska jourmottagningen hösten Läkaren skrev ut ett antidepressivt läkemedel för en månad. Patienten antog att någon skulle höra av sig för receptförnyelse men ingen tog kontakt. Efter en dryg månad försämrades patienten och sökte åter till akutpsykiatrin då en annan läkare skrev ut nytt läkemedel. Receptet kom inte till apoteket och det krävdes upprepade kontakter för att få receptet utskrivet. 8

21 För många patienter är det av stor betydelse att få intyg i rätt tid. Ett uteblivet eller försenat intyg till Försäkringskassan kan orsaka en ekonomisk katastrof för den enskilde. Avsaknaden av intyg medför också att vården måste kontaktas i större utsträckning än vad som egentligen är nödvändigt. sjukintyget till Försäkringskassan. Det krävdes många påstötningar från patientens sida och när det kom till Försäkringskassan godkändes det inte då läkaren sjukskrivit patienten utifrån telefonkontakt. Patienter tar kontakt med Patientnämndens kansli på grund av oro och försämrat tillstånd när tillgängligheten inte är tillräcklig, när löften inte hålls, och när stöd saknas från vårdgivaren. Patienten begärde att få en samtalskontakt med någon inom psykiatrin och blev lovad att få träffa en kurator. Detta löfte har inte uppfyllts ännu och han har inte hört något från psykiatrin. Att ärenden som rör rutiner kan vara komplexa visar följande. Resultatet, försenad behandling, drabbade patienten: Patienten genomgick utredning som ledde fram till diagnosen Borderline och remiss skickades för DBT-behandling (dialektisk beteendeterapi). När patienten inte fick någon återkoppling på den skickade remissen kontaktades öppenvården som informerade om att den avslagits, eftersom underlag saknades vid remittering. När man kontrollerade patientens journal fanns ingen utredning dokumenterad och hon fick besked om att en ny utredning måste göras. Allt detta försenade möjligheten för behandling. Journalfrågor Ett ökande antal patienter önskar ta del av sin journal och parallellt med den ökade efterfrågan på journalkopior ökar även antalet patienter som vänder sig till Patientnämnden med synpunkter och frågor som gäller patientjournalen. Frågorna kan till gälla hur man går tillväga för att få del av sin journal eller synpunkter på innehållet i journalen. I upprepade fall har patienten, trots ett lagstadgat krav på skyndsam hantering, fått vänta länge på att få del av journalutskrifter. Patienten begärde kopia på sin journal, och efter en veckas väntan vände sig patienten till Patientnämndens kansli och frågade hur ärendet kunde skyndas på. Patienten beskrev ärendet som mycket brådskande: Jag beställde min journal när jag låg inne, hos minst tre olika personer. När jag kommit hem och den inte blev hemskickad så ringde jag och beställde den. Det hände fortfarande ingenting. Jag tog då kontakt med kirurgarkivet och äntligen fick jag den. 9

22 Nedanstående visar att patienter med funktionshinder kan ha det svårare än andra. Patienten ringde till kliniken och begärde att få sina journaler men hänvisades av personalen till Mina vårdkontakter eller att skriva brev. Patienten bad om hjälp från Patientnämndens kansli då hon hade dyslexi och svårt att formulera sig i skrift. Sekretess Vissa av journalfrågorna handlar om sekretess. I en särskild logglista registreras vem som har läst journalen, tidpunkt och personens arbetsplats. Vetskapen om möjligheten att begära ut en logglista för att se vilka inom vården som har läst journalen ökar, och allt fler patienter utnyttjar den rätten. Efter att patienterna granskat logglistan återkommer de i bland med frågor som gäller om obehörig personal tagit del av journalen. Sekretessfrågor kan också gälla vårdmiljön, till receptionens utformning och vilka möjligheter som finns att upprätthålla patienters integritet i undersökningsrum, väntrum och korridorer. I undersökningsrummet låg tre högar med journaler placerade på skrivbordet. Patienten kunde utan svårighet läsa och ta del av personuppgifter på den journal som låg överst. Även personalens förhållningssätt till patienternas integritet har betydelse; ibland pratar personalen högt om och med patienter inför obehöriga. När provtagningen var klar och patienten kom tillbaka för att få resultatet informerade läkaren patienten muntligt utanför dörren till sin expedition bara några meter från ett fullt väntrum. Alla nya medarbetare inom vårdsektorn ska informeras om sekretessbestämmelserna. Sekretessen är till för att skydda patienter och deras personliga integritet och omfattar alla uppgifter om enskildas hälsotillstånd och personliga förhållanden. Anställda inom Örebro läns landsting skriver under blanketten Sekretessförbindelse i samband med nyanställning. En underskriven blankett garanterar dock inte att reglerna följs. sjukhuspersonalen har lämnat ut personliga uppgifter om mig till henne (mamman) utan mitt tillstånd och godkännande och det finner jag väldigt kränkande. 10

23 Repressalier Repressalier är det sökord som används för att notera patienters tveksamhet att delge vården sina synpunkter. Patienten kan uttrycka rädsla för att få sämre bemötande, vård och behandling. Under år 2013 registrerades sökordet repressalier i 24 ärenden. Det är en liten mängd i jämförelse med många andra sökord. Dock är det anmärkningsvärt att vissa patienter känner rädsla för att lämna synpunkter på vården. Patienten besvärades av komplikationer efter en operation och var inlagd på en vårdavdelning för att omopereras. Under en rond frågade en av läkarna om patienten anmält till någon myndighet. Läkare förklarade sin fråga genom att säga om så skett är det komplicerat att få någon läkare att göra ingreppet. På grund av frågan vågade patienten inte kommunicera sina synpunkter genom Patientnämnden. En äldre kvinna (patient) kontaktade läkare för att få ytterligare läkemedel utskrivet, vilket hon fick. Patienten överdoserade läkemedlen, blev förvirrad och lades in för avgiftning. Närstående som kontaktade Patientnämndens kansli var orolig för att patienten skulle behandlas sämre om hon lämnade sina synpunkter på läkarens förskrivning och bristande kontroll. Örebro läns landsting och kommunerna i länet arbetar aktivt med patientsäkerhet, och uppmuntrar patienterna att delge vården sina upplevelser och synpunkter. Därför borde det vara en självklarhet att patienterna inte ska uppleva att de drabbas av negativa konsekvenser när de lämnar synpunkter. Bemötande Kommunikation Att bemöta patienterna på ett bra sätt är en lagstadgad skyldighet för hälsooch sjukvården: Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet 1. Man har rätt att bli bemött på ett professionellt och värdigt sätt oavsett kön, etnicitet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller funktionshinder. Det gäller både om man är patient eller anhörig. I akuta situationer ställs höga krav på personalen inom hälso- och sjukvården. Patienten kanske befinner sig i krissituation och känner stark oro, och sjukvårdspersonalen ska agera utifrån teoretisk och förvärvad kompetens samt erfarenheter. Följande visar på vikten av att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet hälso- och sjukvårdslagen 11

24 En patient med tungbascancer behandlades med cytostatika och strålning. Hemma, mellan behandlingarna, brast en tumör i halsen och orsakade svår blödning. När ambulanspersonalen kom fram var patienten skräckslagen, både lägenheten och patienten var nerblodade. Patienten som hade behov av lugnt och tryggt bemötande möttes i stället av en svordom från en av personalen samt tillsägelse att hålla käften och anklagades för att ha skurit sig själv. Patienten avled kort tid efter att ärendet initierades. Berörda vårdenheter följde upp ärendet med de närstående som också var de som kontaktade Patientnämndens kansli. Långt ifrån alla patienter berättar om dåligt bemötande i hälso- och sjukvården, men även ett fåtal fall får anses vara oacceptabelt. Utan information om vad som föranledde kontakterna med vården är nedanstående på hur en del patienter upplever sig bli bemötta. Patienten hade känsla av att vara kränkt, gick i ett töcken på grund av alla värktabletter och upplevde en overklig känsla av att ha tappat taget. Varför tog de mig inte på allvar trots att jag var synbart medtagen? Patienten undrade om det påverkade att hon behandlades med antidepressivt läkemedel. Värst av allt är den attityd om att jag inte är värd vård. Jag vet att flera blivit friska från min cancer[form]. Det har gjorts operationer. Med dessa läkare kan jag absolut inte väntas få bästa möjliga vård. Dom vill ju bara att jag dör. Varför ska jag inte få en operation för att jag kan bli sjuk igen? Med operation finns också chansen att den inte kommer tillbaka [ ] Jag vill ha ett konstruktivt läkarmöte [med] positiv inriktning. Även om vissa inte klarar sig måste man höra det varje gång? Jag bävar för att gå dit och jag är ledsen i veckorna emellan för vad dom sagt Patienten och dennes syster satt i samtal med en läkare. Systern förde patientens talan. Läkaren som svarade på frågorna blev alltmer irriterad och arg. När systern ställde den sista frågan reste sig läkaren och pekade med fingret och skrek du ska bara hålla käften. Sjuksköterskan som deltog vid mötet var chockad och patienten erbjöds efter händelsen byta avdelning och behandlande läkare. Att inte bli lyssnad till och/eller inte trodd leder ibland till att patienten upplever sig hänvisad till fel personalkategori alternativt fel vårdnivå. Patienten fick ett slag mot knäet med smärta som följd av det. Patienten behandlades av sjukgymnast och denne ansåg att patienten behövde undersökas av läkare. Vid kontakt med vårdcentralen för att boka läkartid hänvisade sjuksköterskan patienten till sjukgymnast. 12

25 Vid bristande förståelse hos hälso- och sjukvårdpersonal kan kommunikationen och vårdens agerande framstå som ologisk för patienten. Patient, med social fobi, önskade få riksfärdtjänst för att kunna hälsa på sina släktingar i Småland. Psykiatriläkaren lovade skriva ett intyg om patienten ingick i en behandlingsgrupp. Enligt patienten var detta omöjligt då hon inte klarade att vistas i en grupp av människor utan panikattacker. Patienten kommenterade att utan sin funktionsnedsättning skulle hon kunna ta tåget istället för att begära färdtjänst. Det händer att sjukvårdspersonal går i försvar genom att skylla på faktorer de själva anser sig inte kunna påverka. Ur patientens perspektiv är vis bristande resurser och personalens arbetsbörda ointressant. Vid utskrivning från sjukhuset upplevde patienten att personalen var stressad vilket gjorde att hon kände sig utslängd från sjukhuset och det kvarstod en bitter eftersmak trots att vården under tiden hon var inlagd varit bra. Personalen återkom gång på gång med information om vilket högt tryck det var på inflödet av patienter. Det kan ingen patient rå på och det är därför inte något som patienterna ska informeras om. Patienten besökte läkare på psykiatrin för att få ett förnyat sjukintyg. Patienten hade en månad senare inte fått något intyg och mottog påminnelse från Försäkringskassan. Patienten kände stor oro över detta. Läkaren i fråga skyllde på sin arbetsbörda. när läkaren slutade sin tjänst blev patienten utan behandlande läkare, vilket gjorde att ingen kunde skriva intyget som krävdes. Vid kontakt med psykiatrin fick patienten besked att det inte fanns läkare och därmed inte möjlighet att få ett intyg. Patienten fick en remiss för en MR-underökning och informerades om en vänte tid på ca fyra månader. Patienten väntade i fem månader och kontaktade sedan Röntgenkliniken, USÖ och fick besked om att man hade sparkrav vilket gjorde att man drog ned på personalstyrkan och att viss röntgenutrustning stod oanvänd. Bidrar synpunkterna till patientsäkerhetsarbetet? Det finns ett antal där vården återkopplar med information om att patienter och närståendes synpunkter är betydelsefulla. Ibland har problematiken uppmärksammats sedan tidigare i hälso- och sjukvården, ibland medför patientens synpunkter att för vården dittills okända problem uppmärksammas. 13

26 Patientens/närståendes röst utgör då en viktig komponent för att få förändring tillstånd. Närstående: har sedan drygt två år tillbaka epilepsi och har vid fyra till fällen fått anfall. De två sista tillfällena [ ] har krävt sjukhusvård då anfallen inte svarat på de läkemedel man vanligen ordinerar i akutskedet. Frånsett oturen att få anfall som etablerat sig på djupet i hennes vänstra hjärnhalva har hon haft otur av annat slag. Hon har nämligen blivit sjuk utanför kontorstid och utanför dessa tider finns ingen möjlighet till hjärnövervakning med hjälp av s k EEG-apparatur. Eller snarare, det finns inte personal som på helgen kan sätta fast manschetterna som kan registrera aktiviteten i hjärnan. Detta sker på ett universitetssjukhus. År 2013 [ ] Vad denna besparingsåtgärd inneburit för [NN] och flera andra i hennes situation är rent ut sagt beklämmande. Jag vill sträcka mig till att säga att det är en kränkning av såväl mänskliga rättigheter som de patientsäkerhetsprinciper som ska gälla för svensk hälso- och sjukvård. Med hjälp av elektroencefalografi, EEG, kan läkaren erhålla information om hjärnans funktion såsom om föreliggande epileptisk aktivitet. Om EEG-registrering inte finns tillgänglig har man som läkare endast den kliniska bilden att förlita sig till vid ordination. Är man inte specialiserad på området (neurologi) kan detta innebära att man inte har kunskap nog att bedöma om epileptisk aktivitet föreligger eller inte inne i hjärnvävnaden. Vårdens svar: USÖ har inte haft möjlighet att genomföra EEG-undersökningar under jourtid under de senaste åren. Det är välkänt att nyttan med EEGundersökning i samband med svårbedömda epileptiska anfall är stor. Efter påtryckningar från patient och anhöriga har man nu tagit ett beslut om att införa en beredskap för biomedicinska analytiker under helgtid i syfte att säkerställa en högkvalitativ EEG registrering. Detta införande hanteras just nu i samverkansgrupper och kommer att införas efter årsskiftet 2013/2014. Patientupplevd skada/risk för skada Som en fortsättning på pilotprojektet Patientupplevd skada genomförde Patientnämndens kansli under andra halvåret 2013 en undersökning där patienterna tillfrågades om de ansåg att de hade blivit drabbade av en skada eller risk att skadas i hälso- och sjukvården 2. Frågorna besvarades av 190 patienter eller närstående varav 113 ansåg att patienten hade skadats och 56 ansåg att de hade utsatts för en risk att skadas. Svarsfrekvensen var låg och den höga andelen patienter som upplevde att de hade drabbats av en skada eller risk för skada kan till viss del bero på att dessa patienter var mer benägna att svara på frågorna. Resultatet ligger dock i linje med resultatet av det ovan nämnda pilotprojektet. 2. Med skada avsågs lidande, fysisk skada, psykisk skada, sjukdom eller dödsfall. 14

27 Skolhälsovård Den 25 april 2013 beslutade Landstingsfullmäktige, efter framställan från Patient nämnden, att skolhälsovård/elevhälsa skulle inkluderas i Patientnämndens uppdrag. Under år 2013 förekom tre ärenden hos Patientnämnden rörande skolhälsovård/elevhälsa. 15

28

29 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Patientgruppen 70 år och äldre Sammanställning 13OLLPN843-1

30 Bakgrund Patientnämndens kansli är en instans dit patienter och närstående kan vända sig när de upplever att problem uppstått vid kontakter med i stort sett all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Nämndens kansli hjälper patienter/ombud 1 att ta reda på vad som skett, föreslår lösningar, informerar och lotsar vid behov vidare till annan instans. Kansliet gör inga egna medicinska bedömningar och ger inte råd i hälso- och sjukvårdsfrågor. I samband med att patientsäkerhetslagen (2010:659) trädde i kraft den 1 januari 2011 ändrades även lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. I lagens andra paragraf anges att nämnderna utifrån synpunkter och klagomål ska stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Vidare anges i samma paragraf att nämnderna ska informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet. I fjärde paragrafen infördes att nämnderna ska göra Socialstyrelsen uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Uppdrag Uppdraget att sammanställa ärenden som rör äldre personer gavs av nämnden och är i linje med det nationella projektet Bättre liv för sjuka äldre 2. Med de mest sjuka äldres behov i centrum och genom ekonomiska incitament ska satsningen uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting 3. Målet är även att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i högre grad utgår från de mest sjuka äldres behov och förbättringarna ska leda till: Preventivt arbetssätt God vård vid demens God läkemedelsbehandling för äldre God vård vid livets slut Sammanhållen vård och omsorg kring mest sjuka äldre Riskbaserad tillsyn Socialstyrelsen skriver att tillsynen ska riktas mot områden där bristerna är som störst och har inför planeringsperioden genomfört riskanalyser inom åtta särskilda sakområden inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. De åtta sakområdena är: Hälso- och sjukvårdspersonal Akutsjukvård Funktionsnedsättning Äldre Tandvård Primärvård 1 Med ombud avses fullmaktshavare, vårdnadshavare, god man eller förvaltare

31 Missbruk, beroendevård psykiatri Barn Patientnämnden inbjöds att delta vid en Workshop den 20 februari 2013 som handlade om området äldre då modellen för riskbaserad tillsynsplan presenterades. Följande rapport presenteras enligt den modellen. När risker värderas i patientnämndsärenden synliggörs risker som patienter och närstående identifierar. Redovisning Av det totala antalet ärenden till Patientnämnden under år 2012 utgjorde patienter i åldersgrupperna 70 79, och över 90 år ca 14 %. I en del ärenden i saknas uppgift om ålder, men man kan ana av ärendets karaktär och innehåll att det handlar om en äldre person. På grund av osäkerheten om ålderstillhörighet har dock de osäkra ärendena inte tagits med i sammanställningen. Fördelning kön, ålder och vårdform ses i tabellen som följer. Nedersta tabellraden är antal ärenden i rapporten relaterade till det totala antalet ärenden som registrerats under samma vårdform år KÖN & ÅLDER SLUTENVÅRD PRIMÄRVÅRD KOMMUN PSYKIATRI/ HAB TANDVÅRD K M hab 1 K M hab 1 K M Summa 70 (av 409) 43 (av 220) 23 (av 34) 5 (av 159) 7 (av 38) Ärenden som handlar om en patient och en vårdprocess och där flera vårdgivare, vårdenheter är involverade kallas i sammanställningen processärende. Vid genomgången identifierades nio processärenden det vill säga där vårdkontakterna kring patienterna genererade flera (sammanlagt 23) ärenden. Till blir en patient som får vård inom kommunen och primärvården och specialistvården tre ärenden. Patientnämndens kansli kontaktas i stor utsträckning av ombud till patienten. I kommunala ärenden var det 18 av 23 som initierats av någon annan än patienten själv. På motsvarande sätt var det i processärendena för de nio patienter ärendena gäller initierades åtta av ombud. När det gäller övriga patientärenden och vårdformer var det cirka 40 % av ärendena som initierades av ombud. Innehållet i ärendena se bilaga 1. För riskberäkning se bilaga 2. Reflektioner Äldre är en patientgrupp som inte är lika självständig som övriga patientgrupper. Av sammanställningen framgår ett uttalat behov av olika stödfunktioner. Att så hög procent av ärendena som kommit till Patientnämnden framfördes av ombud till patienten visar på att patientgruppen ofta saknar förmågan att 3

32 ta tillvara sina rättigheter, ställa krav och att själv framföra sina synpunkter. Men närståendes engagemang kan också vara ett uttryck för den närståendes egen oro och frustration som uppstår på grund av bristande information och kunskap om patientens situation, vårdbehov och planering. Närstående är en viktig part som man inom vården bör göra delaktig och nyttja som stöd i kontakterna med den äldre patienten. Givetvis med förbehållet att patienten så önskar. I Socialstyrelsens publikationer, Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig (s. 37) och Min guide till säker vård (s. 17) finns råd och riktlinjer till både personal och patienter som gäller att göra närstående delaktiga i vårdsituationen. Det är ett led i att tillgodose patienternas vårdbehov bättre och minska närståendes oro och frustration genom ökad kunskap. Det är väsentligt att sjukvården följer de särskilda riktlinjer och rutiner som finns för patientgruppen och att kvalitén är hög och följs upp bland annat genom att registrera i de kvalitetsregister 4 som finns och riktar sig framförallt till patientgruppen Äldre. I matrisen, bilaga 1, har problemområden riskbedömts. Riskbedömningen har gjorts utifrån hur ofta problemet återkommer i ärenden samt allvarlighetsgraden. De områden som är ofta återkommande skulle kunna bero på systemfel. Det finns ärenden som förkommer sällan men kan ge allvarliga konsekvenser. Där är det ibland så att någon gjort avsteg från en gällande rutin och effekten blivit att man gjort översyn av rutinen och påmint om den i personalgruppen. Om matrisen med riskbedömning (bilaga 1) appliceras på de typer av ärenden som ingår i den här sammanställningen så är det processärendena som innehåller flest och störst risker och förekommer i flera av de problemområden som riskvärderats. När en patient är beroende av vård hos fler än en vårdgivare och vårdenhet ökar alltså riskerna. Socialdepartementet, staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har en överenskommelse om hur man genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, ska uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting 5. I överenskommelsen finns återgivet det personliga målet för vård- och omsorgstagaren: Mål Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Målbild Jag kan som äldre med behov av omsorg och vård lita på att jag får den goda omsorg och vård jag behöver när jag behöver den och det är lätt att få kontakt med den. Om jag har hemtjänst kan jag så långt möjligt välja när och hur stöd och hjälp ges. Jag får stöd att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande 4 Svenska Demensregistret (SveDem), Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD), Senior Alert och Svenska Palliativregistret 5 4