Baltic Sea Forum 2010

Transkript

1 Baltic Sea Forum 2010

2 2 Baltic Sea Forum 2010 Baltic Sea Forum Sjösättning av pilotanläggning för syresättning av Östersjön PLATS: Vid slipen (Marincenter Syd AB) I Simrishamn pågår ett treårigt forskningsprojekt med syfte att testa att genom syresättning av syre fattiga bottenvatten åtgärda problemet med döda bottnar och algblomning i Östersjön. Tekniken utgörs av pumpanläggningar som kan liknas vid flytande vågbrytare som utnyttjar vågenergi för att pumpa ner syrerikt ytvatten till bottenvattennivå. Anläggningen sjösätts som inledning på Marint centrums invigningsdag och projektet i sin helhet presenteras av IVL Svenska Miljöinstitutet under eftermiddagen. På vägen mellan Marint centrum och slipen kan du ta del av en visning av moderna fiskeredskap. Baltic Sea Forum PLATS: Skeppet, Marint centrum Moderator: Jesper Aspegren Invigning PLATS: Marint centrums gårdsplan, Södra kajen Invigningstal av Göran Tunhammar, Landshövding i Skåne län och Gabriella Lindholm, svensk havsmiljöambassadör Registrering och frukt Jesper Aspegren intervjuar Pia Kinhult Regionala tillväxtnämnden Region Skåne Christer Akej Simrishamns kommun Göran Ljungkrantz Sparbanken Syds Stiftelse för tillväxt Bertil Bjerstam Simrishamns industrifastigheter AB Sven-Thore Holm Lundavision AB/Baltic Sea R&D Håkan Damm Handelshuset Österlen Inledning Jesper Aspegren Välkomna till Simrishamn Christer Akej, Simrishamns kommun Marint centrum från idé till verklighet Madeleine Lundin, Simrishamns kommun Marint centrum som tillväxtmotor och en del av Skånes innovationssystem Sven-Thore Holm, Lundavision AB/Baltic Sea R&D IVL, havsmiljön och Marint centrum Lars-Göran Bergquist, IVL Svenska Miljöinstitutet Aktuella havsmiljöprojekt hos IVL Christian Baresel och Sam Ekstrand, IVL Svenska Miljöinstitutet Kaffepaus och mingel Innovation inspirerad av naturen Mats Brodén, Marint centrum/baltic Sea R&D Algae to business Fredrika Gullfot, Simris Alg, Maria Barbosa, Algae PARC, Wageningen UR Food & Biobased Research samt Timo Enderle, Cofactor Consulting Samtal om Marint centrum och havsmiljöarbetet i södra Östersjön Medverkande: IVL, Ideon Innovation, Simris Alg, Sea-U, Fiskeriverket, Kustbevakningen, Sydkustens Fiskeområde, KIMO Baltic Sea, Sifab, Simrishamns kommun, Marint centrum. Spektakulär invigning Öppet hus PLATS: Marint centrum Välkommen på en rundtur i de nya lokalerna! Marint centrums hyresgäster och samarbetspartners informerar om sina verksamheter, däribland IVL Svenska Miljöinstitutet, Ideon Innovation, Simris Alg, Marin miljöanalys, Sea-U, Kustbevakningen, Fiskeriverket, Briggen Tre Kronor, Sydkustens Fiskeområde, KIMO Baltic Sea, Nyföretagarcentrum med flera. Den frukt och dryck som det bjuds på under rundvandringen kommer från Äppelriket/Förenade frukt och Kiviks musteri. Underhållning av trubaduren Peter Hägg. Runtom i centret finns också flera utställningar på marint tema att ta del av, däribland marin konst samt en installation där du kan uppleva hamn invigningen 1910 och lära dig om hamnens historia. I ett av rummen ges ett smakprov ur projektet Baltic Sea Acoustic Initiative i form av en exklusiv ljudinstallation minus 20 meter av norska konstnären och naturvetaren Jana Winderen. Verket är nykomponerat med undervattensljud inspelade i Östersjön precis utanför Marint centrum. Projektet syftar till att ge oss en upplevelse av den ljudvärld som gömmer sig under vattenytan Mingelbuffé med underhållning PLATS: Skeppet Under buffén underhåller Kulturskolans blåsorkester Bredbandet samt klarinettensemblen Salta pinnar, också från Simrishamns prisbelönta Kulturskola. 3

3 4 Baltic Sea Forum 2010 Baltic Sea Forum Madeleine Lundin Utvecklingsansvarig Marint centrum, Simrishamns kommun Mats Brodén Strateg och produktutvecklare Marint centrum/baltic Sea R&D, Simrishamns kommun Marint centrum från idé till verklighet Innovationer i en kreativ miljö Östersjön är ett av världens känsligaste hav, med flera stora utmaningar som söker lösningar. För att finna dessa, krävs en samlad vilja runt Östersjön och ett aktivt arbete och samarbete. Glädjande är att Östersjöns tillstånd står högt på den internationella politiska agendan och att ett intensivt arbete pågår, inte minst inom EU, för att skapa förutsättningar och driva på för en positiv utveckling för havsmiljön och Östersjöregionen. För att internationella överenskommelser och direktiv ska få en reell effekt behövs aktiva och konkreta insatser här kommer den lokala nivån in. Den främsta anledningen till att vi är här idag, är att Simrishamns kommun vill vara med och ta ansvar för Östersjöns miljö och framtid. Genom Marint centrum skapas en plattform för insatser och åtgärder, för forskning och utveckling, för samarbete och idéutvecklande. Idén om ett centrum för Östersjöfrågor i Simrishamn föddes runt Hittills har verksamheten bedrivits främst i form av projekt, seminarier, möten och utställningar, parallellt som en utvecklingsstrategi har utarbetats och sedermera börjat omsättas i praktik. När Marint centrum nu etableras fysiskt skapas möjligheter för att utveckla verk samheten vidare och ge plats för vänner som engagerar sig för Östersjöns framtid. De nya lokalerna är utformade för att uppmuntra till möten, kreativitet och samverkan. Gemensamma ytor som kan användas på olika vis bäddar för interaktivitet och kunskapsöverföring mellan de olika aktörer som är verksamma här. Vår ambition är att Marint centrum inte bara ska bli ett centrum för aktiviteter som gynnar havsmiljön, utan också att verksamheterna som finns här ska kännetecknas av nytänkande och innovationslusta. Genom idéutbyte, kunskapsgenerering och samverkan skapar vi i Marint centrum nya vägar till framtidens lösningar för Östersjön. Marint centrum har sedan en tid tillbaka aktiverat nyckelaktörer och institutioner genom utställningar, workshops och möten. Det är de människornas engagemang som är nyckeln till framgång. Vår strategi är att aktivt söka och formulera projekt. Nu när lokalerna är iordningställda kan vi på allvar utveckla och stödja dessa. Det är många saker som måste samverka för att skapa en innovativ plats i hamnen. Det som omedelbart når oss visuellt är den fysiska arkitekturen. Men det är många arkitekturer som måste genomskära en plats för att uppnå den dynamik vi eftersträvar. Hur ska informationsflödet struktureras? Vad krävs för att människor ska vilja dela med sig av kunskap? Hur understödjs kommersialisering av innovationer? Det som ofta beskrivs som de mjuka värdena, t.ex. som en kreativ och tillåtande kultur, är i själva verket stenhårda värden. Vilken kultur vill vi ha? Innovation är ett inkluderande spel med många spelare en organisatorisk utmaning. Ett interdiscplinärt förhållningssätt är en nödvändighet. Vad innebär det? Robert Full på Berkeley University: En biolog möter en matematiker som gemensamt rådfrågar naturhistoriska museet. En algoritm för en specifik rörelse utvecklas. Denna säljs till företaget Pixar som använder det i en animation. Det vi i Sverige tenderar att bortse från, är att brukarna är en kreativ kraft som utvecklar innovationen. Tänk så mycket tid vi lägger ner på att t.ex. lära oss att använda datorer eller deltar i programutveckling! Den kraften vill vi ta tillvara på. Detta är mycket svåra och komplexa frågeställningar, men vi kan inte vika undan för dem. Det är speciellt glädjande att vi nu inleder ett samarbete med Ideon Innovation och på så sätt får tillgång till en betydande kompetens och blir en del i en spännande miljö. Det går inte att undgå att nämna det nya forskningscentret som ska byggas i Lund med MAX IV och European Spallation Source. Det är en fantastisk möjlighet för hela regionen. Genom att strategiskt positionera Marint centrum i förhållande finns goda möjligheter att skapa synergieffekter

4 6 Baltic Sea Forum 2010 Baltic Sea Forum Sven-Thore Holm Vd Lundavision AB/Baltic Sea R&D Lars-Göran Bergquist Ordförande Stiftelsen IVL Marint centrum som tillväxtmotor och en del av Skånes innovationssystem IVL, havsmiljön och Marint centrum Jag ser en mycket intressant utmaning i att just till Simrishamn förlägga ett centum med forsknings- och utvecklingsuppgifter, att hantera den något problematiska miljösituationen som i sin förlängning kan ha näringspolitiska implikationer såväl negativt som positivt. Kopplingen till det organiserade skånska innovationssystemet är uppenbar och de nätverk som existerar kan omedelbart kopplas på Marint centrum. Om saker görs rätt i ett internationellt samspel, så ser jag en mycket intressant näringspolitisk utveckling för östra Skåne och, inte minst, för Simrishamn Sven-Thore Holm är vd för Lundavision AB ( Efter studier i biologi och kemi vid Lunds universitet var han verksam vid Länsstyrelsen Naturvårdsenhet under tio år som byrå direktör med särskilt ansvar för luftvårdsfrågor. Sedan 1982 har han spelat en central roll i uppbyggnaden av det sydsvenska innovationssystemet, vilket bl.a. innebar att han var med och skapade Ideon i Lund och var vd där under elva år. Därefter vd för Teknikbrostiftelsen i Lund med ansvar för innovationsutvecklingen i södra Sverige. Stiftelsen uppgick 2005 i Innovationsbron AB, för vilken han innehade vd-posten fram till Är numera senior advisor till innovationsstrukturer såväl inom som utom landet. Exempel på kunder är Lunds universitet, Region Skåne, Ryssland och Kina. Att producera biogas från avfallsslam samt från olika grödor är en allt viktigare verksamhet, både för IVL men även för andra företag och. IVL har ambitionen att fördjupa det här arbetet även i Simrishamnsområdet. Fiskrens, grödor från jordbruket, industrirester m.m. kan kanske omvandlas till värdefull biogas. IVL har under många år sökt bistå mindre och medelstora företag i deras arbete att öka exporten. Vi har kapacitet att som enda svenska organisation att hjälpa dem med allt från idégenerering, framtagande av risk- och demonstrationskapital, verifiering av tekniken samt att hitta kunder både i Sverige och utomlands. Vi har inlett ett samarbete med Simrishamn och Skåne även inom detta område. Det projekt vi nu startar är ett typexempel på hur vi vill agera. Det har under många år diskuterats olika sätt att förbättra Östersjöns tillstånd. Syrepumpen är ett sätt att i mindre skala komma längre genom att få ett svar på hur det fungerar rent praktiskt. IVL vill på detta sätt bidraga till att utvecklingen drivs framåt och vi är glada åt att göra det i Simrishamn där det landar så värdefulla fångster från havet. Lars-Göran Bergquist är styrelseordförande i Stiftelsen Industrins Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL) samt styrelseledamot i IVL Svenska Miljöinstitutet AB sedan Lars-Göran har en bakgrund som miljöchef på Astra/Astra Zeneca

5 8 Baltic Sea Forum 2010 Baltic Sea Forum Christian Baresel Projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Aktuella havsmiljöprojekt hos IVL I: Vågdriven syrepump för Östersjön: WEBAP Projektets mål är att undersöka om syresättningen av syrefria bottenvatten i kustnära zoner med hjälp av vågkraft och nedpumpning av syrerikt ytvatten kan öka syrehalten och därigenom minska fors forläckage från bottensedimentet i kustnära zoner i Östersjön. Eftersom syrebrist är en direkt följd av övergödningen är det viktigt att minska utsläppen av näringsämnen till marina miljöer. Att minska belastningen från fastlandet är dock svårt och otillräckligt eftersom det tar lång tid innan effekter i marina miljöer kan observeras. Dessutom förväntas den globala uppvärmningen öka syrefattiga områden och dessa kommer att öka uppbyggnaden av atmosfäriska växthusgaser och därmed intensifiera klimatförändringar. Även om aktivt arbete pågår med att undersöka hur närsaltsläckaget från till exempel jordbruket kan minskas så behövs det även kompletterande åtgärder som leder till direkta förbättringar och som stimulerar de självrenande processerna i Östersjön. Detta är eftersträvansvärt både för fiskreproduktionen och för att reducera algblomningen. Projektet pågår mellan november 2009 och december 2012, har en budget på nästan 1,2 mil joner euro och drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Kungliga tekniska högskolan och Simrishamns kommun. Utöver dessa kommer andra aktörer inom Östersjöområdet bidra till projektets genomförande. Bakgrund Färska studier visar att kustområden som drabbas av syrebrist (hypoxia) har ökat exponentiellt sedan 1960-talet, vilket har allvarliga konsekvenser för ekosystemens funktion. Döda zoner finns i mer än 400 akvatiska system i hela världen och den totala ytan som omfattas är mer än km 2. Östersjön är det system med störst problem. Den ökande spridningen av syrefattiga bottenskikt i Östersjön under de senaste hundra åren har till exempel direkt påverkan på de kustnära ekosystemen genom att fisken har tvingas bort från viktiga uppväxtområden och mindre flexibla marina livsformer som fisken äter har slagits ut. Hypoxia på djupt vatten kan även påverka bottenfauna och fiskrekryteringen. Syrebristen har dessutom orsakat ett ökat läckage av fosfor från bottensedimentet, vilket bidrar avsevärt till algblomningen. Detta gör att syrefria bottnar har utvecklats till ett påtagligt miljöproblem för Östersjön som även påverkar exempelvis turist- och fiskeindustrin. Tekniken Vågdrivna syrepumpar är anläggningar som utnyttjar lokal energi i form av ytvattenvågor för att tillföra syre till djupvattnet. Anläggningarna kan liknas med en flytande vågbrytare där brytande vågor tar in syrerikt ytvatten i en bassäng som finns i vågbrytaren. Höjdskillnaden mellan bassängen och det kringliggande havet gör att det syrerika vattnet pumpas ner till syrefattiga djupvatten. Christian Baresel är projektledare för olika projekt på IVL Svenska Miljöinstitutet och jobbar med utveckling av miljöteknik främst inom vattenområdet. Han jobbar med avloppsvattenrening på testoch demonstrationsanläggning Hammarby Sjöstadsverk och är projektledare för WEBAP-projektet som till en stor del har sina aktiviteter på Österlen. För mer information, kontakta Christian Baresel, christian.baresel@ivl.se, tel , webap.ivl.se

6 10 Baltic Sea Forum 2010 Baltic Sea Forum Sam Ekstrand Chef för verksamhetsutveckling IVL Svenska Miljöinstitutet Mats Brodén Strateg och produktutvecklare Marint centrum/baltic Sea R&D, Simrishamns kommun Aktuella havsmiljöprojekt hos IVL II: Innovation inspirerad av naturen biomimetik Dikesfilter i Tommarpsån Projektet utvärderar potentialen för att reducera fosforläckaget från jordbruksmark genom att filtrera det näringsrika vatten som runnit av jordbruksmarken till omgärd - ande diken. Pilotstudier indikerar att läckaget kan reduceras med minst %. Projektet bygger upp fältinstallationer på jordbruksmark. Fältinstallationerna består av dikesdammar i form av fördjupade och uppdämda diken i kombination med vanliga ringbrunnar fyllda med filtermaterial i säckar. Dikesdammarna fångar framför allt upp den lösta fosforn som binds till kalk, men även en del av den partikulärt bundna fosforn avskiljs. Fältförsöken utförs i flera olika jordbruksområden som skiljer sig åt med avseende på jordart, topografi och gödslingsförhållanden. Mätningar av fosforhalten i det avrinnande vattnet utförs både före och efter filtrering. Hela projektet är preliminärt planerat att pågå i tre år. Dammar, filter och mätutrustning byggs upp och installeras under det första året. Projektet leds av IVL Svenska Miljöinstitutet med stöd av Baltic Sea Hittills har tre forskningsanläggningar i Mälardalen installerats, nu står två anläggningar i Skåne på tur, varav den ena är i Tommarpsån. Sam Ekstrand är chef för verksamhetsutveckling på IVL, med inriktning på vattenmiljö. Fokus ligger på åtgärder för att minska utsläppen till Östersjön, men också på andra vattenrelaterade frågor som effekter av vattenkraft, vattentillgång i utvecklingsländer och effekter av klimatförändringar på vattenresurser. Biomimetik är ett kunskapsområde som handlar om att studera, efterbilda och använda sig av naturens egna lösningar. Det kan handla om allt från utvecklingen av miljövänliga material till nya produkter, formgivningskoncept och organisationsutveckling. Ett av de första moderna exemplen på en biomimetisk produktutveckling var den schweiziske ingenjören Georges de Mestrals självhäftande band från 1948, som utvecklades efter ett ingående studium av kardborrar. Ett aktuellt exempel är de omdiskuterade simdräkterna under VM 2009 där man lyckades minska vattenmotståndet genom att efterlikna hajskinn. Att inspireras av och efterlikna naturen, dess kraft och lösningar, har genom alla tider använts av kulturer och samhällen. Den senaste tidens utveckling har gjort att vi idag kan studera och förstå naturen och dess principer på molekylär nivå. Detta ger nya förutsättningar och möjligheter, något som allt fler entreprenörer, forskare, affärsutvecklare, designers, arkitekter och även de konstnärliga fälten upptäckt och inspirerats av. Mats Brodén är verksam hos Simrishamns kommun inom Marint centrum/baltic Sea R&D. Parallellt jobbar han med Bioinspired Forum, en plattform för att föra över teknologi mellan vetenskap, näringsliv, design, arktiektur, med utgångspunkt från biomimetik. Han är också delaktig i laboratoriet Biomime vid KTH i Stockholm för att tvärdisciplinärt kommunicera de nya materialen och metoderna. Hur hittar vi nya gränssnitt mellan labben och stora samhällsprojekt som t.ex. stadsplanering och byggprojekt? Dvs. hur introducerar vi innovationer i samhället, s.k. diffusion of innovation? Just rollen som tvärdisciplinär kurator är den han gärna ikläder sig, för att hitta kreativa, gränslösa samarbetsformer tidigt i projekt.

7 12 Baltic Sea Forum 2010 Baltic Sea Forum Fredrika Gullfot Tekn Dr Simris Alg Alger för affärer Att odla mikroalger i Simrishamn: projekt Simris Alg Mikroalger är mikroskopiska livsformer i hav, sjöar och vattendrag som med hjälp av solenergi omvandlar koldioxid till syre och biomassa (proteiner, fetter och kolhydrater). Mikroalger odlas idag kommersiellt som kosttillskott och djurfoder, eller för att utvinna värdefulla ämnen som antioxidanter, pigment och fettsyror för bland annat livsmedels- och kosmetikaindustrin. Intresset för mikroalgbaserad teknik har vuxit enormt de senaste åren, främst på grund av två av vår tids största miljöutmaningar: jakten på förnyelsebara bränslekällor, och begränsning av koldioxidutsläpp i atmosfären. Mikroalger kan användas för att producera biodiesel och flygbränsle (kerosin) som fungerar i befintliga motorer utan vidare modifikationer. En viktig fördel ur hållbarhetsperspektiv jämfört med traditionella energigrödor är att mikroalger ställer mindre krav på odlingsyta och markkvalitet, och inte konkurrerar med livsmedelsproduktion. Mikroalger kan dessutom användas för koldioxidfångst, till exempel för att rena rökgasutsläpp från värmekraftverk och andra koldioxidintensiva industrier. För närvarande pågår intensiv forskning runt om i världen för att utveckla industriellt hållbara processer i dessa syften. Projektets syfte är bygga en anläggning för att odla marina mikroalger för produktion av värdefulla ämnen och substanser. Anläggningen ska drivas under kommersiellt hållbara former, men även fungera som demonstrationsobjekt och showcase för mikroalgbaserad teknik och innovation. Den övergripande visionen innebär en unik förening mellan hav och land, där marina organismer odlas under lantbruksliknande förhållanden i miljöförbättrande syfte. Simrishamnsregionen med sin starka marina och agrara profil är en mycket intressant placeringsort för den planerade anläggningen, inte minst tack vare ambitionen att göra Marint centrum till ett nav för FoU, kunskap, information och tillväxt. Med projekt Simris Alg vill vi verka för ett ökat intresse för mikroalgbaserad teknik i Sverige, genom att visa på potentialen med tekniken och utveckla fungerande processer för svenska förhållanden. Den planerade anläggningen ska vara miljömässigt och kommersiellt hållbar genom att utnyttja hela värdekedjan i produktionscykeln: viktiga ämnen extraheras och förädlas till kvalitetsprodukter, medan restmassan kan användas som t.ex. fodertillägg. Utformningen av odlings- och tillverkningsprocessen ska ske utifrån lokala resurser och behov, och kan knytas samman med andra lämpliga anläggningar och industri. Till exempel kan restprodukter och avloppsvatten från t.ex. lantbruk och djurhållning utnyttjas, för att på så vis minska utsläpp av näringsrika ämnen i havet. Utveckling och innovation sker parallellt med produktionen i samarbete med forskning och näringsliv, och vår ambition är att Simris Alg ska etablera sig som en stark drivmotor i utvecklingen av en av våra viktigaste framtidsteknologier. Fredrika Gullfot är Tekn Dr. från Kungl. Tekniska Högskolan och Biomime Strategiskt forskningscenter för biomimetisk fiberteknik i Stockholm. I sin forskning har hon arbetat med modifierade enzymer från växters cellväggar som producerats med hjälp av olika mikroorganismer. Fredrika brinner för innovativ bioteknik för en hållbar utveckling, och är initiativtagare till Simris Alg, ett nystartat företag för produktion av odlade mikroalger. Fredrika Gullfot, , gullfot@kth.se

8 14 Baltic Sea Forum 2010 Baltic Sea Forum Dr Maria Barbosa Projektledare Algae PARC, Wageningen UR Food & Biobased Research Timo Enderle Företagskonsult Cofactor consulting Alger för affärer Algae for business I Alger för affärer Algae for business II Mikroalger är lovande organismer för hållbar, kommersiell produktion av bioprodukter som oljor, pigment, proteiner och kolhydrater. Algodlingar kan dessutom reducera utsläpp av näringsämnen och koldioxid. Runtom i världen pågår forskning för att utveckla den teknik som krävs för att utveckla hantverket algproduktion till en industriell process. De största utmaningarna ligger i att reducera produktionskostnaderna, minska energiåtgången och öka produktionsvolymen. Storskalig odling av mikroalger för bulkproduktion är ännu inte möjlig, men nya landvinningar inom systembiologi, genteknik och bioraffinaderiteknik innebär att hållbara kommersiella processer kan utvecklas. För att förverkliga den fulla potentialen av mikroalger som råmaterial för bulkvaror krävs ett multidisciplinärt förhållningssätt. Dr. Maria Barbosa är projektledare för AlgaePARC (Algae Production And Research Centre), Wageningen UR Food & Biobased Research. AlgaePARC är en världsunik forskningsanläggning för miljömässig och ekonomisk hållbar odling av mikroalger. System drivs och jämför i pilotskala. Forskning och utveckling sker i samarbete med industriella partners inom energi, livsmedel, olja och kemi, det nederländska departementet för jordbruk, natur och livsmedelssäkerhet, samt regionala myndigheter. Mikroalgbaserad teknik har blivit föremål för ett brett intresse. Mikroalger är mycket produktiva med höga halter av lipider. Mycket forskning bedrivs därför som syftar till att använda mikroalger som anternativ källa till förnyelsebara biobränslen. Rökgaser släpps inte ut i miljön, utan kan tjäna som föda åt algerna. Alger är därför en möjlig framtida lösning på den globala utmaningen på drivmedelsfronten. Dessutom finns en stor potential i de värdefulla ämnen som alger producerar. Fettsyror, proteiner och vitaminer, algkarotenoider och pigment är exempel på ämnen som behövs för produkter inom kemi, läkemedel, foder och livsmedelsinustri. Vi är fortfarande långt från en omfattande industrialisering av algbaserad bioteknik, men nya, lovande teknologier har skapats. Det finns fortfarande en outnyttjad biologisk potential i tusentals ännu ej beskrivna eller analyserade algarter. Cofactor är en företagskonsult som är specialiserad på algbaserad bioteknik. Vi erbjuder tjänster åt bioteknikindustrin och andra industrier som är intresserade av denna framväxande teknologi. Genom att kombinera affärsmetoder med teknologisk know-how erbjuder Cofactor sina kunder tjänster inom research, analys och strategiutveckling såväl som genomförande av åtgärder.

9 16 Baltic Sea Forum 2010 Baltic Sea Forum 2010 Jana Winderen Konstnär och naturvetare Baltic Sea Acoustic Initiative minus 20 meter Ljudupptagningar från Simrishamns hamn och från vattnet utanför, ned till ett djup av 20 meter, inspelade den 26 augusti Upp tagningen har skett med DPA-hydrofoner på Sound Devices 744T hårddisk ljudinspelning. Den norska konstnären och naturvetaren Jana Winderen har på uppdrag av Baltic Sea R&D spelat in ljud från Östersjön i Simrishamns hamn och dess närområde. Projektet syftar till att ge oss en upplevelse av den ljudvärld som gömmer sig under vattenytan. Skriet från en fiskmås får många av oss att känna doften av hav. Men havens ljud är inte på samma sätt en del av vår kollektiva minne. Ljudvärlden i haven väcker inte i lika hög grad en slumrande erfarenhet. Det är en värld som kanske bara finns hos några få specialister. I vår vardag spelar ljuden en mycket viktigt roll i hur vi tolkar händelser, i hur vi orienterar oss och identifierar en plats. Tanken med projektet är att vi, i ett långsiktigt internationellt samarbete, ska ackumulera en ljudvärld baserad på ljudupptagningar från Östersjön. Havets olika platser, händelser och liv får en aktiv, kontinuerlig identitet. Havets tysta förlutna är ett minne blott. På Marint centrum ges ett smakprov ur projektet Baltic Sea Acoustic Initiative i form av en exklusiv ljudinstallation. Verket är nykomponerat med undervattensljud inspelade i Östersjön precis utanför Marint centrum. Jana Winderen om projeket: Östersjöns ljudmiljö är något som kanske bara kustbevakningen och den specialiserade forskaren känner till, eller kanske den som tar sig ett dopp och verkligen aktivt försöker att lyssna. Fisk kommunicerar och orienterar sig med ljud. Torsken är speciellt pratsam inte minst då den försöker para sig. Men ljuden som fisken ger ifrån sig är mycket svaga och blir snabbt överröstade av motorer, färjetrafik och annat ljud som människan ger upphov till och som omedelbart transporteras ut i havet från land. Ljud fortplantar sig 4,4 gånger fortare i vatten än i luft. Man vet mycket lite om havens ljudlandskap, trots att de täcker över 70 procent av vår planet. Vad kan ljuden under ytan säga om havets hälsotillstånd? Jag har gjort ljudupptagninar i Barents hav, Nordsjön, Hardangerfjorden och andra norska fjorder, på Grönland inne i och under isen, på Island, Thailand, Korea och Kanada. Överallt dominerar de ljud människan har skapat och fiskens kommunikation kan bäst höras vid 3 4-tiden på natten då de flesta människor sover. Östersjön är känslig och anmärkningsvärt få djur kunde höras. Just nu vet jag inte om det beror på att det finns färre djur i området eller om de helt enkelt håller sig stilla. En rovfisk vill inte annonsera var den befinner sig och småfisken vill helst inte avslöja var de är. Men under lektiden på vårkanten är de mer pratsamma. Närmare undersökningar och fler avlyssningstillfällen vid olika årstider och tider på dygnet kan ge svar på detta. Vi vet för närvarande lite om på vilket sätt ljud skapta av människan påverkar livet i havet. Ljudinstallationen minus 20 meter består av ljudupptagningar som spelats in den 26 augusti 2010 i Simrishamns hamn, just under vattenytan och ned till ett djup av meter. Flera upptagningar gjordes från utsidan av en båt. Ljudupptagningarna har gjorts med DPA-hydrofoner på Sound Devices 744T hårddisk ljudinspelning. Ett ursnitt ur verket kan du höra på simrishamn.se Jana Winderen är utbildad matematiker och kemist (Oslos universitet) och har även gått på Gold smiths College i London. Sedan 1993 är hon artist, kurator och producent, med bas i Oslo men med världen som arbetsfält. Hennes verk avslöjar de komplexa, egendomliga, osedda världarna under ytan. Havens ljudtopografi och ismassornas djup kommer till ytan. Bland hennes senaste ljud arbeten kan nämnas Between Dry Land, ett beställningsverk för Matthew Ritchies The Morning Line för Thyssen-Bornemisza Art Contemporary som öppnade i Istanbul i maj i år. Hennes verk finns också på cd och den senaste är kritikerrosade Energy Field (2010) på skivbolaget Touch. Läs mer på 17

10 18 Baltic Sea Forum 2010 Välkommen att kontakta oss: Madeleine Lundin Utvecklingsansvarig Mats Brodén Strateg och projektutvecklare Camilla Witt Marinbiolog En kurs i Kivik? Perfekt som julklapp. På Kiviks Musteri har vi odlat äpplen sedan 1888 när vi blev landets första industriella fruktodling. I vårt nya kursprogram kan privatpersoner ta del av vår kunskap. Under våren arrangerar vi 12 mars 2011 Renovering av gamla fruktträd 295kr 19 mars 2011 Ympa ditt eget äppelträd - 495kr (äppelträd ingår) 2 april 2011 Beskärning av ungträd 295kr Kurserna är på lördagar kl Kursmaterial, kaffe och frukostbulle ingår. Skön höst på Kiviks Musteri Musteributiken har höstens äppelchutney och Varm&Kall. Restaurangen serverar lunch och fika alla dagar. Österlen lyser i trädgårdarna 5 nov Floristworkshop gör en julbukett eller krans 27 nov Musteributiken och Restaurang Kärnhuset har öppet alla dagar Äpplets Hus har öppet alla dagar tom v44 sedan helger. Kiviks Musteri AB Kivik Grafisk form: Johanna Åkerberg, Redaktion: Mats Brodén och Jan-Erik Zandersson

11 SIFAB SIMRISHAMNS INDUSTRIFASTIGHETER AB MEDIAPARTNER Vi har koll på Österlen! SIMRISHAMNS MEDIAPARTNER Vi har