- KOMMUNFULLMÄKTIGE -

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA - KOMMUNFULLMÄKTIGE - Plats och tid för sammanträdet Heby Folkets Hus, Heby 2 november 2015 kl 17:00 Gruppmöte Tillväxtalliansen + MP kl 16:00 S+V kl 15:00 SD kl 15:00, Folkets Hus Kaffe och smörgås kl 18:30 Ärenden Inledning 1 Kommunfullmäktiges öppnande Anteckningar 2 Upprop samt anmälan om närvarande 3 Val av justerande 4 Justering (Förslag: Kommunkontoret, måndag 9 november 2015 kl 09:00) Frågor och rapporter 5 Information om flyktingsituationen 2015/9 6 Styrelser, nämnder och beredning, information 2015/9 7 Revisorerna, information 2015/9 8 Återrapportering 2015/9 9 Interpellationer 2015/9 10 Frågor 2015/14 11 Allmänhetens frågor 2015/12 Kl 18:15 Beslutsärenden 12 Delårsrapport per 31 augusti /55 Ks 188, 20 oktober 2015 Delårsrapport per 31 augusti 2015, 20 oktober 2015 Bilaga: Måluppfyllelse per 31 augusti 2015 Protokollsutdrag från styrelser och nämnder Ubn 96, 2 oktober 2015 Bmn 88, 6 oktober 2015 Sbn 78, 6 oktober 2015 Kfn 70, 7 oktober 2015 Von 117 och 119, 7 oktober 2015 Ks 167, 22 september Ändring av tomtavgift i Heby kommuns VA-taxa 2014/89 Ks 180, 22 september 2015 Sbn 36, 16 april 2015 PM, 12 mars

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA - KOMMUNFULLMÄKTIGE - 14 Bostadsförsörjningsplan Ks 192, 20 oktober 2015 PM, 8 oktober 2015 Samrådsredogörelse, 14 september 2015 Bostadsförsörjningsplan, förslag 15 Antagande av detaljplan för Sjukhustomten 1:1 m.fl. DP 345, Östervåla tätort 16 Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken samt Taxa för tillsyn enligt lagen om vissa receptfria läkemedel 17 Halalslaktat kött i Heby kommun motion 18 Förebygga och förhindra könsstympning av flickor, samt ge stöd till de som drabbats, motion 2013/12 Ks 178, 22 september 2015 PM, 2 september 2015 Plan- och genomförandebeskrivning Plankarta, 15 september 2015 Granskningsutlåtande Riskbedömning Sweco Ks 94, 7 april 2015 Samrådsredogörelse, 15 januari /130 Ks 191, 20 oktober 2015 Bmn 89, 6 oktober 2015 PM, 28 september 2015 Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (1998:808), förslag+ bilaga 1 och 2 Taxa för tillsyn om vissa receptfria läkemedel (2009:730), förslag 2015/71 Ks 174, 22 september 2015 Sbn 64, 27 augusti 2015 PM, 20 juni 2015 Motion, inkommen 17 juni 2015 Kf 87, 17 juni /67 Ks 199, 20 oktober 2015 PM, 22 september 2015 Motion, 4 juni 2015 Kf 87, 17 juni 2015 Motioner och medborgarförslag 19 Anmälan av nya motioner 20 Återrapportering av medborgarförslag; - Medborgarförslag: Skapa ett Sportotek i Heby - Medborgarförslag: Bygg ett centralbibliotek i hus med lägenheter i Heby 2015/ /61 Kf 64, 16 september 2015 PM, 9 september 2015 Kf 88, 17 juni 2015 Motion, 25 maj 2015 Kfn 73, 7 oktober 2015 PM, 30 september 2015 Kf 88, 17 juni 2015 Motion, 25 maj

3 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA - KOMMUNFULLMÄKTIGE - 21 Anmälan av nya medborgarförslag Val 22 Avsägelser /1 - Åke Malmquist (MP) avsäger sig uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige 23 Val 2014/231 Avslutning 24 Anmälningsärenden - Ny sammanräkning, Länsstyrelsen - Förordnande av begravningsombud enligt 10 kap 2 begravningslagen (1990:1144) Skrivelse, 19 oktober 2015 Beslut, 9 oktober 2015 Annika Krispinsson Ordförande Sammanträdet kommer att sändas på webben. Se Heby kommuns hemsida. 3

4 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 20 oktober 2015 Ks 188 Dnr 2015/ Delårsrapport per 31 augusti 2015, kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Delårsrapport per 31 augusti 2015, 20 oktober 2015 godkännes. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen konstaterar att kommunens budgeterade resultat för 2015 är tkr och årsprognosen är tkr, och det är en avvikelse med tkr. Med anledning av årsprognosen uppmanas styrelse, nämnder och förvaltning till återhållsamhet för att uppnå budgeterat resultat. Kommunstyrelsen konstaterar att ingen avvikelse finns för styrelsens budgeterade ram, och återhållsamhet ska råda för att bidra till att uppnå kommunens budgeterade resultat. Sammanfattning Delårsrapport per 31 augusti 2015 presenteras. Ekonomichefen presenterar rapporten och svarar på frågor från kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Delårsrapport per 31 augusti 2015, Bilaga, Måluppfyllelse per 31 augusti 2015 Ubn 96, 2 oktober 2015 Bmn 88, 6 oktober 2015 Sbn 78, 6 oktober 2015 Kfn 70, 7 oktober 2015 Von 117 och 119, 7 oktober 2015 Ks 167, 22 september 2015 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Delårsrapport per 31 augusti 2015, 20 oktober 2015 kommunstyrelsen, godkännes. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen konstaterar att kommunens budgeterade resultat för 2015 är tkr och årsprognosen är tkr, och det är en avvikelse med tkr. Med anledning av årsprognosen uppmanas styrelse, nämnder och förvaltning till återhållsamhet för att uppnå budgeterat resultat. Kommunstyrelsen konstaterar att ingen avvikelse finns för styrelsens budgeterade ram, och återhållsamhet ska råda för att bidra till att uppnå kommunens budgeterade resultat. Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 4

5 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 20 oktober 2015 Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Protokollsanteckning Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lämnar följande protokollsanteckning: Det prognostiserade resultatet för hela kommunen är 8 454tkr, budget ligger på tkr, ett tapp på 2 282tkr. Med i denna prognos finns en intäkt från AFA - medel på 5 002tkr, lägre pensionskostnader 314tkr och en intäkt från likvidation av AMG med 364tkr. Dessa intäkter fanns inte med i budgeten. Den negativa avvikelsen med tkr av skatteintäkter och statsbidrag vägs upp av finansnettot, som ger ett överskott, på grund av de högre borgensavgifter kommunen debiterat bolagen. För kommunstyrelsen är orosmomentet de ökande sjukvårdstalen inom alla förvaltningar, utom centrala förvaltningen, vilket betyder att kommun kan komma öka kostnader under året med ca 1 500tkr. Den stora mängden av visstidsanställda, gör också att kostnaderna ökar. Det viktiga i att ha en helhetssyn på ekonomin, saknas fortfarande. Det har inte fungerat med att uppmana till återhållsamhet, utan det måste till andra förändringar. Den totala översynen, som finns med i S och V:s budget 2015, plan , kommer tyvärr inte att vara klar förrän i slutet av året. Det är oroväckande med den ostabila ekonomi kommunen lever i. Kommunen står inför framtida viktiga investeringar och för att dessa ska kunna ske, måste det skapas en stabil ekonomi med bra resultat. Delges Samtliga nämnder Kommunchef Ekonomichef Samtliga förvaltnngschefer Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5

6 1 (67) Datum 20 oktober 2015 Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet Delårsrapport oktober

7 2 (67) Innehållsförteckning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...3 KOMMUNENS ORGANISATION OCH STYRNING...3 EKONOMISK SAMMANFATTNING I KORTHET...6 PERSONALREDOVISNING...7 INTERN KONTROLL...10 MÅLUPPFYLLELSE...11 KVALITET...16 VERKSAMHETSREDOVISNING...17 KOMMUNSTYRELSEN...17 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN...24 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN...26 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN...34 UTBILDNINGSNÄMNDEN...38 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN...42 BOLAGSREDOVISNING...44 HEBYFASTIGHETER AB...44 HEBYGÅRDAR AB...47 EKONOMISK REDOVISNING...50 REDOVISNINGSPRINCIPER...50 DRIFTREDOVISNING...52 FINANSFÖRVALTNINGEN...52 RESULTATRÄKNING (KOMMUNEN)...52 INVESTERINGSREDOVISNING...53 RESULTATRÄKNING (KONCERNEN)...54 BALANSRÄKNING...55 NOTER...56 VA-REDOVISNING...64 REVISIONSBERÄTTELSE

8 3 (67) Förvaltningsberättelse Kommunens organisation och styrning Kommunfullmäktige I enlighet med kommunallagen (1991:900) har kommunfullmäktige det samlade ansvaret för den kommunala verksamheten och styr kommunstyrelsen, kommunens nämnder och bolag. Kommunfullmäktige fördelar anslagen till kommunstyrelsen och nämnderna. Demokratiberedningen Inom kommunfullmäktige ska det finnas en demokratiberedning. Beredningens uppdrag är att ansvara för fullmäktiges medborgarkontakter och att utforma goda former för medborgardialog, att ge stöd till styrelsen och nämnderna i medborgarkontakten samt att bevaka långsiktiga, övergripande frågor. Kommunstyrelse Kommunstyrelsen ansvarar, på uppdrag av kommunfullmäktige, för att organisationen agerar inom ramen för uppdraget. Kommunstyrelsen ansvarar också för att det finns en fungerande planeringsprocess. Kommunstyrelsen har den ledande och samordnande rollen och har tolkningsföreträde om olika delar i organisationen inte är överens om tolkningar och tillämpningar av regelverk eller överenskommelser 8

9 4 (67) inom kommunen. Kommunstyrelsen följer upp kommunens hela verksamhet likväl som den egna. Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna arbetet mellan styrelsen och nämnderna vad gäller förslag till inriktningar och effektmål. Kommunstyrelsen lämnar även förslag till inriktningar och fastställer egna effektmål. Styrelsen ansvarar för drift och uppföljning av verksamhet i enlighet med av fullmäktige fastställt reglemente. Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för den egna förvaltningen, förvaltningscheferna och kommunchefen. Nämnderna Nämnderna ansvarar för beredning av ärenden, beslutsfattande inom och drift av verksamheten inom de ansvarsområden som de blivit tilldelade av fullmäktige enligt reglementena. De ansvarar också för uppföljningen inom respektive ansvarsområde. Nämnderna ansvarar även för finansiering av verksamheter som utförs i enskild drift. De intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Nämnderna är anställningsmyndighet för sin personal, utom förvaltningscheferna, som anställs av kommunstyrelsen. Nämnderna lämnar förslag till inriktningar till fullmäktige och fastställer effektmål utifrån de av fullmäktige fastställda inriktningar. Styrdokument Lagstiftningen styr en stor del av den kommunala verksamheten. Som ett komplement till lagstiftningen beslutar kommunen om egna styrdokument. Av nedanstående tabeller framgår vilka typer av styrdokument som finns i Heby kommun. Samtliga styrdokument finns tillgängliga i Heby kommuns författningssamling och på kommunens hemsida Styrning av ansvarsfördelning Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Instruktioner och reglementen för politiska organ Tills vidare Kommunfullmäktige Delegationsordningar Tills vidare Ansvarig nämnd/styrelse Styrning av verksamhetsinnehåll och ekonomi Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Vision Mycket Kommunfullmäktige långsiktig Inriktningar 5-10 år Kommunfullmäktige Policyer 5-10 år Kommunfullmäktige Planer 5-10 år Kommunfullmäktige Effektmål 1-4 år Ansvarig nämnd/styrelse Riktlinjer Ekonomisk planering (ingår i budget och plan) Efter behov/tills Ansvarig nämnd/styrelse vidare 1-3 år Kommunfullmäktige Mål- och resultatstyrning I Heby kommun tillämpas mål- och resultatstyrning. Det innebär att mål anges för en verksamhet och att information om resultatet tas fram systematiskt. Resultatet 9

10 5 (67) analyseras och bedöms mot uppställda mål. Grundtanken är att den politiska nivån anger vad som ska åstadkommas och förvaltningen beslutar hur verksamheten ska genomföras för att nå uppsatta mål. Styrmodellen bygger på ett delegerat ansvar till dem som ska genomföra uppdraget och på att regelbunden återkoppling och analys av resultatet görs. Styrkedjan All styrning och ledning utgår från kommunens vision: Heby kommun en växande landsbygdskommun, med närhet, trygghet och livskvalitet Utifrån visionen lämnar nämnderna och kommunstyrelsen förslag till inriktningar. Inriktningarna är av långsiktig karaktär och pekar ut de verksamhetsområden som ska prioriteras under tidsperioden. De har ett brukar- och/eller medborgarfokus. Inriktningarna är en del av budget 2016 och plan och antas av fullmäktige. Kommunfullmäktige styr också med policyer, planer och ekonomiska anslag. Policyer och planer är av långsiktig karaktär och har bäring på visionen. Utifrån fullmäktiges styrdokument ska nämnderna och kommunstyrelsen formulera och anta effektmål. Effektmålen är mätbara och har ett brukar- och/eller medborgarfokus och beskriver den effekt som ska uppnås för att tillgodose brukarnas och/eller medborgarnas behov. Med utvalda kvalitets- och kostnadsmått som grund formuleras effektmålen. På det sättet bestäms nivån på den kvalitet som ska uppnås och en jämförelse med kostnader kan göras. Genom att använda mått som också används av andra kommuner i riket ges en möjlighet till jämförelse. Effektmålen har också en koppling till de resurser som fullmäktige ställer till förfogande för nämnderna och kommunstyrelsen. Effektmålen styr såväl den kommunalt drivna verksamheten som den externt drivna. Kommunstyrelsen och nämnderna styr även med riktlinjer. Uppföljning av ekonomi och verksamhet sker i enlighet med kommunstyrelsens riktlinjer för styr- och uppföljningsprocessen. Utvärdering av utförd verksamhet görs både vad avser kostnad och kvalitet. Denna utvärdering ligger till grund för korrigeringar av nästa års verksamhet, i syfte att uppnå ständiga förbättringar. 10

11 6 (67) Ekonomisk sammanfattning i korthet Årsprognos Utfallet per den sista augusti är för kommunen tkr vilket är en positiv avvikelse med 391 tkr i jämförelse med budget för perioden. Årsprognosen är tkr och det är i jämförelse med budget en negativ avvikelse med tkr. Koncernens resultat för perioden uppgår till tkr och i jämförelse med föregående delårsbokslut var utfallet då tkr. Investeringar Årsbudgeten för investeringar uppgår till tkr och vid uppföljningsperioden fanns det bokförda kostnader med tkr för pågående investeringar. Årsprognosen från förvaltningen är på tkr. Det blir ett överskott med tkr. De investeringar som inte kommer att kunna färdigställas inom kalenderåret går in i den nya budgetprocessen och kommer att finnas med i 2016 års investeringsbudget. Denna processas via budgetberedning och kommunstyrelse fram till kommunfullmäktige i november. Detta är en ny rutin som införts under året, att tillämpa i samband med delårsbokslutets prognos över investeringar. Tidigare år har investeringar automatiskt förts över till en redan tagen budget. Fördelen med den nya rutinen är att den ekonomiska effekten kommer med i budgeten och därmed visar om investeringsnivån klaras med egna medel eller att eventuell upplåning behövs. Driftredovisningen Utfallet för nämndernas driftredovisning per den sista augusti är en negativ avvikelse med tkr i förhållande till budget. Den största avvikelsen både för perioden och årsprognosen står vård- och omsorgsnämnden för med tkr i utfall för perioden och i årsprognos. Även utbildningsnämnden har ett underskott för perioden med tkr och en årsprognos på tkr. Kommunstyrelsen har för perioden en avvikelse med tkr men ingen avvikelse på helårsprognosen i jämförelse med budget. Samhällsbyggnadsnämnden ligger inom budget för perioden och har ett positivt överskott med 980 tkr i årsprognos. Övriga på driftredovisningen har mindre avvikelser för perioden och som helårsprognos. Den samlade årsprognosen från verksamheterna är en avvikelse med tkr. De poster som balanserar upp periodens resultat och årsprognosen finns på finansförvaltningen och utgörs av ett överskott med tkr för uppföljningsperioden och tkr i årsprognosen. Finansförvaltningen Överskottet för perioden utgörs av överskott på pensionskostnader med tkr och lägre kostnader för pålägg med tkr samt lägre semesterlöneskuld med tkr och återbetalning av AFA medel med tkr samt överskott för perioden på lönesatsningar med 840 tkr och ett överskott med 364 tkr vid likvidation av Arbetsmiljögruppen. Balanskravsutredning Periodens resultat enligt resultaträkningen Avgår realisationsvinster Resultat enligt balanskravet Exkludering av extraordinära poster Periodens resultat efter balanskravsutredning och Exkludering av extraordinära poster Balanskravsresultat att reglera tkr tkr tkr 11

12 7 (67) Personalredovisning Löneöversynsprocessen 2015 Samtliga lönesamtal genomfördes under februari-mars och ny lön betalades ut 27 april, förutom för lärarförbunden som, tillsammans med arbetsgivaren, valde att förlänga lönesamtalsperioden med en månad och få ny lön utbetalad i maj. Lönepolitik Utgångspunkten är Heby kommuns politiska beslut om en generell riktlinje på 2,2 procent för sifferlösa centrala avtal för Detta skapar ett utrymme för respektive chef att fördela individuellt bland medarbetarna utan några individgarantier. I syfte att vara en attraktiv arbetsgivare gör personalutskottet en särskild satsning på vissa yrkesgrupper. Det betyder att 200 legitimerade lärare och förskollärare genererar ytterligare 370 kronor i månaden till det gemensamma utrymmet. Detta görs även för elva rektorer, 16 chefer inom Vård- och omsorgsförvaltningen och 21 socialsekreterare. Mest tillförs kommunens 24 sjuksköterskor med 400 kronor var i månaden till utrymmet att fördela efter samma principer. För Kommunals avtalsområde: Det centrala avtalet ger ett utrymme på 600 kr att fördela individuellt och differentierat. Den lokala förhandlingen resulterade i att 35 kr av totalsumman 600 kr per medlem, i efterhand, ska tilldelas de medarbetare som har minst 20 års anställningstid i Heby kommun räknat per den 31 mars Till individuell och differentierad lönesättning utifrån lönekriterier, används 565 kr varav varje medarbetare garanteras 300 kr (heltidsmått). Tidsplan för implementering av stödsystem till PA-systemet (personaladministrativa systemet/chefsstöd) Program Information Utbildning individuellt Utbildning VOF Utbildning BUF Utbildning SBF Utbildning CEF Adato Genomfört* X LISA Genomfört* X SARA Vintern 2015 BeSched Pågår 2015 Nästan klart WinLas Webb Nov 2014 Genomfört* Nov 2014 Genomfört* Nov 2014 Genomfört* Vintern 2015 WinLas Anstavtal Vintern 2015 Våren/hösten 2015 Våren 2015 Hösten 2015 WinLas Kompetens Qlik View Hösten 2015 Hösten 2015 Hösten 2015 Hösten 2015 Hösten 2015 Kommentar: * Implementeringen av stödsystemen har försenats på grund av IT-tekniska problem, främst relaterat till uppkoppling och serverar i Sala kommun, samt försenad ny nätverkplattform i Heby kommun. Sjukfrånvaro under januari maj

13 8 (67) För 10 år sedan var sjukfrånvaron i Heby kommun totalt 9,2 procent. Därefter sjönk den varje år fram till år 2011 då den var nere på 4,0 procent, för att sedan öka årligen till 6,6 procent år Statistiken visar att sjukfrånvaron har ökat inom samtliga förvaltningar under de senaste åren och har ökat både för kvinnor och för män. När det gäller yrkesgrupper tillhör undersköterska, vårdbiträde och barnskötare dem som har högst sjukfrånvaro. Ett kartläggningsarbete pågår för att öka förståelsen gällande orsakerna till den ökande sjukfrånvaron. Samtidigt görs aktiva rehabiliteringsinsatser kring enskilda individer, ofta i samverkan med företagshälsovård och andra relevanta aktörer. Från januari 2015 används IT-systemet Adato som ett underlättande stöd i chefernas rehabiliteringsarbete. Ett eventuellt införande av ett sjuk- och friskanmälningssystem med sjukvårdsrådgivning för samtliga medarbetare har diskuterats med personalutskottet och kommunledningsgruppen. En av framgångsfaktorerna för åren runt 2011 var det sjukoch friskanmälningssystem med rådgivning av sjuksköterska som Heby kommun abonnerade på under några år. Sjukfrånvaro under januari-augusti 2015 Förvaltning Sjukfrånvaro i % Jmf 2014 Total jan augusti ,8 6,1 Central förvaltning 4,5 5,1 Vård och Omsorgsförvaltning 8,4 7,7 Samhällsbyggnadsförvaltning 5,3 4,1 Barn och utbildningsförvaltning 5,8 5,1 Kommentar: Sjukfrånvaron försätter tyvärr att öka inom Heby kommun. Den största förändringen sker inom Samhällsbyggnadsförvaltningen som ökar med 1,2 % till 5,3 % jämfört med samma period föregående år. Vård- och omsorgsförvaltningen ökar till 8,4 %. 13

14 9 (67) Tabell obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Siffrorna inom parentes avser tiden Samtliga anställda % 1.Total sjukfrånvaro 6,8 (6,1) Sammanlagd ordinarie arbetstid 2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (>60 dgr) 50,3 (50,9) Total sjukfrånvarotid 3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 7,4 (6,5) Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 4. Summa sjukfrånvarotid för män 4,2 (4,1) 5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre 5,9 (4,2) 6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen år 6,7 (5,2) 7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre 7,2 (7,1) Kommentar: Denna redovisning visar också på ökad sjukfrånvaro. Framför allt hos yngre medarbetare och gruppen år. Personalomsättning. Vi kan under de första åtta månaderna under 2015 notera en betydligt större personalomsättning än mot tidigare år. Vi kan konstatera att det blir svårare att hitta nya medarbetare, särskild inom yrkesgrupper som lärare, men även sjuksköterskor, undersköterskor och socialsekreterare. I tabellen nedan redovisas antalet anställda per förvaltning, och jämfört med 2014 är antalet tillsvidareanställda relativt konstant, förutom Vård- och omsorgsförvaltningen som ökar. Detta beror på volymökningar inom verksamheterna och då främst inom äldreomsorgen. Antal anställda per förvaltning Tillsvidare Visstidsanställda Förvaltning Kvinnor Män Totalt % Kvinnor Män Totalt Centrala 31 (31) 13 (12) 44 (43) 5,0 (5,0) 4 (1) 2 (0) 6 (1) Barn- och utbildning 283 (291) 57 (54) 340 (345) 39,1 (40,4) 43 (27) 16 (15) 59 (42) Vård- och omsorg 368 (348) 26 (25) 394 (373) 45,3 (43,7) 219 (191) 35 (34) 254 (225) Samhällsbyggnad 70 (71) 21 (22) 91 (93) 10,6 (10,9) 20 (20) 9 (3) 29 (23) Totalt 752 (741) 117 (113) 869 (854) (239) 62 (52) 348 (291) Siffrorna inom parentes avser

15 10 (67) Intern kontroll Intern kontroll avtalstrohet Kommunstyrelsen har beslutat att följa upp avtalstroheten i kommunen i sin kontrollplan för Bakgrunden är att det tidigare i samband med en extern utredning 2013 framkom att det fanns brister i samband med kommunens inköp. Uppföljningen genomförs av kommunens controller och omfattar följande: Finns det aktuella styrande dokument när det gäller inköp och upphandling inom Heby kommun? Hur stor del av kommunens totala inköp av externa leverantörer gjordes utanför avtal under 2014? Hur sker avtalsuppföljning inom förvaltningarna? Utredningen pågår och resultatet kommer att presenteras för kommunstyrelsen i samband med årsredovisningen. Intern kontroll tillgänglighet och bemötande Kommunen deltar sedan 2010 årligen i Sveriges Kommuners och Landstings utvärdering Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). I KKiK redovisas bland annat tre mått, som avser tillgänglighet och bemötande. Dessa avser svarstid på e-post, svar på enkel fråga via telefon samt bemötande i samband med telefonsamtal. Resultaten för 2013, i jämförelse med 2012, var sämre eller låg på samma nivå som 2012 och identifierades i analysen som utvecklingsområden. Kommunstyrelsen har därför beslutat att genomföra en intern kontroll över hur och/eller om förvaltningen arbetar för att förbättra kommunens tillgänglighet och bemötande för telefon och e-post. Uppföljningen genomförs av kommunens controller och omfattar följande: En genomgång görs av de styrande dokument som finns när det gäller tillgänglighet och bemötande samt hur kända dessa är i förvaltningen. En genomgång görs tillsammans med ansvariga hur man konkret arbetar med att förbättra kommunens tillgänglighet och bemötande för telefon och e-post. Utredningen pågår och resultatet kommer att presenteras för kommunstyrelsen i samband med årsredovisningen. 15

16 11 (67) Måluppfyllelse Heby kommuns vision är Heby kommun - en växande landsbygdskommun med närhet trygghet och livskvalitet. Med utgångspunkt i visionen har kommunfullmäktige beslutat om tio inriktningar. Inriktningarna är de områden som är viktigast för kommunen för att uppnå visionen. För att närma sig inriktningarna har nämnderna antagit effektmål. Effektmålen omfattar en tidsperiod på ett till fyra år. Förvaltningarna genomför sedan aktivteter som ska bidra till att uppnå effektmålen och närma sig inriktningarna. Till inriktningarna finns totalt 62 effektmål. I matrisen nedan redovisas en sammanfattande bedömning av hur man närmat sig inriktningarna. Efter varje inriktning anges inom parentes hur många effektmål som är beslutade för att nämnderna och styrelsen ska närma sig respektive inriktning. De olika färgerna betyder: Grönt samtliga effektmål kopplade till inriktningen är uppnådda. Gult effektmålen kopplade till inriktningarna är uppnådda delvis, antingen alla eller största delen, aktiviteter för att uppnå effektmålen vid mätperiodens slut är påbörjade. Rött effektmålen kopplade till inriktningen är inte uppnådda eller aktiviteter för att uppnå dem vid mätperiodens slut är inte påbörjade. Kommunfullmäktiges inriktningar med uppföljning Inriktning 31 aug 31 dec Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. (6) Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. (12) Heby kommun ska ha en hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling. (6) Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. (13) Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa. (4) Individuella behov. Varje barn/elev ska erbjudas en förskola och skola som utgår från varje individs behov, för att därigenom ges möjlighet att utvecklas på absolut bästa sätt. (8) Stimulera nyfikenhet. Varje barn/elev ska erbjudas en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. (3) Glädje och trygghet. Varje barn/elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. (2) 16

17 12 (67) Kommunen ska vara serviceinriktad och rättssäker i sin myndighetsutövning med snabb handläggning och gott bemötande. (6) Myndighetsnämndernas beslut ska ha en sådan kvalitet att de står sig i besvärsinstanserna. (2) Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. För att närma sig inriktningen är sex effektmål satta. Två är beslutade av vardera kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på barns trygghet samt rättssäkerhet och likvärdig hantering av ansökningar samt beslut inom skälig tid inom vård- och omsorg. Vidare fokuseras på förtroendet för socialtjänsten samt att gator och vägar ska upplevas trygga och säkra. För att öka barnens trygghet utförs arbete mellan kommunen och andra samhällsaktörer enligt handlingsplanen mot barnfattigdom. Handlingsplanen följs upp av Trygghetsrådet. Införandet av Äldres Behov i Centrum pågår och arbetet med genomgång av olika teman för likvärdig bedömning fortgår. För att öka tryggheten i samhället tillförs trygghetsaspekter i detaljplanearbetet och ett kontinuerligt samarbete sker med polisen. Arbetet med ny g/c-väg mellan Heby och Morgongåva fortsätter. Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. För att närma sig inriktningen är tolv effektmål satta. Fyra är beslutade av kommunstyrelsen och åtta av vård- och omsorgsnämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på information, inflytande och bemötande, ökad sysselsättning för ungdomar och nyanlända samt stöd till familjer med försörjningsstöd och missbruk. Även stärkt kvalitet på hälso- och sjukvårdsinsatserna är ett fokusområde. Arbetet med att uppdatera informationen på kommunens hemsida sker kontinuerligt. I syfte att förbättra informationen till medborgare och brukare publiceras information på hemsidan enligt av SKL framtagen publikation. Inom vård- och omsorg sker kontinuerligt arbete med att ta fram informationsbroschyrer kring de olika verksamheterna. För nyanlända erbjuds, parallellt med SFI-undervisningen, möjlighet till validering av tidigare utbildning och språkstödsutbildning för att snabbare komma in i det svenska utbildningssystemet. Totalt 47 personer inom Heby kommun omfattas idag av etableringsreformen. Inom vård- och omsorgsområdet förbättras de anställdas utbildning, särkilt om bemötandet, och handledning ges. Inom äldreomsorgen har en undersökning av hur anhöriga upplever personalens bemötande gjorts, med mycket positiv återkoppling. Brukarnas inflytande stärks genom genomförandeplaner. 17

18 13 (67) Inom vård- och omsorg fokuserar målen på att öka andelen barn och familjer som får tidigare insatser inom öppenvården, samt att stärka brukarnas hälsa genom förebyggande åtgärder. Heby kommun ska ha en hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling.. För att närma sig inriktningen är sex effektmål satta. Två är beslutade av vardera kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Effektmålen fokuserar på god ekonomisk hushållning, underhåll av gatunätet och begränsning av miljöpåverkan. I syfte att hålla verksamhetens nettokostnad på målnivån finns krav på generell återhållsamhet för samtliga förvaltningar samt åtgärdsplaner vid budgetavvikelser. För området gatubeläggning kommer målet inte att uppnås på grund av mycket kostsam vinterväghållning. Miljöpåverkan av de kommunala transporterna kan förbättras. Under året har en elbil leasats. Antalet besökare på kommunens Mötesplatser ökar stadigt och antalet aktiviteter blir fler. Utveckling av verksamheten sker i samråd med kommunens seniorer, frivilligorganisationer och väntjänsten. Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. För att närma sig inriktningen är tretton effektmål satta. Tio av dem är beslutade av kommunstyrelsen, ett av samhällsbyggnadsnämnden och två av kultur- och fritidsnämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på gott företagsklimat och ökat nyföretagande, ökad turism och ökat företagande inom hästnäringen. Vidare lägre sjukfrånvaro och högre engagemang bland personalen, barn och vuxnas allmänna hälsotillstånd, ökat öppethållande på biblioteken och utveckling av kulturskolan, att kollektivtrafikresandet ska öka och att medborgarna ska vara nöjda med parker och grönområden. För att bidra till ett positivt företagsklimat arbetar kommunen med att underlätta och förenkla processer för företagare och tillväxtskapande aktiviteter. Företagsbesök görs regelbundet och en översyn av hemsidan görs för att lättare kunna söka tillstånd, bygglov med mera. Heby kommun har förbättrat sitt resultat i SBA:s och SKL:s undersökning Insikt, som är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. En utredning kring turismnäringen är inledd. Utredningen fokuserar på att turismföretagens behov och möjligheter till att nå framgång. I syfte att minska sjukfrånvaron och öka medarbetarengagemanget görs ett fortsatt aktivt arbete med hälsofrämjande arbetsplatser och ett gott rehabiliteringsarbete. Sjukfrånvaron har dock ökat jämfört med motsvarande period För att öka möjligheten till att använda kollektivtrafik ska antalet pendlarparkeringar öka och de befintliga förbättras. Arbetet med pendlarparkering i Morgongåva pågår och arbetet med pendlarparkering i Harbo är i ett planeringsskede. Dessutom genomförs flera deltaljplaner i kollektivtrafiknära lägen. Detta kan öka kollektivtrafikresandet ytterligare. 18

19 14 (67) I syfte att kommunens grönytor ska av vara inbjudande, görs åtgärder runt om i kommunen. Bland annat har en mötesplats/fickpark i Harbo färdigställts. Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa. För att närma sig inriktningen är fem effektmål satta av utbildningsnämnden. Samtliga effektmålen lägger fokus på ökade kunskapsresultat i skolan. I syfte att uppnå effektmålen och närma sig inriktningen görs insatser för att ge lärarna nya undervisningsmetoder. Systematiskt kvalitetsarbete fortsätter, där varje skola arbetar med sina fokusområden. Varje rektor ansvarar för åtgärder som säkerställer att eleverna når minst nivå E. Individuella behov. Varje barn/elev ska erbjudas en förskola och skola som utgår från varje individs behov, för att därigenom ges möjlighet att utvecklas på absolut bästa sätt. För att närma sig inriktningen är åtta effektmål satta av utbildningsnämnden. Effektmålen lägger fokus på stödet till eleverna, ökad feedback om resultatet för eleverna, elevernas upplevelse av lärarnas förväntningar på dem samt föräldrarnas nöjdhet med förskolans arbete med utveckling och lärande. Målen avser elever i åk 5 och åk 8. Effektmål finns även gällande andel förskollärare på varje förskoleenhet. I syfte att uppnå effektmålen och närma sig inriktningen utformar arbetslagen i skolan gemensamt nya arbetssätt och metoder. Skolorna arbetar med elevernas delaktighet och inflytande samt elevenkäter. Resultaten från SKL:s enkät visar på en försämring inom fem av effektmålen som rör stödet från lärarna samt elevernas upplevelse av lärarnas förväntningar på dem. Föräldrarnas nöjdhet med förskolornas arbete med utveckling och lärande har ökat jämfört med föregående mätning För att nå målet arbetar man men bemötande, information och föräldramedverkan. Stimulera nyfikenhet. Varje barn/elev ska erbjudas en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. För att närma sig inriktningen är tre effektmål satta av utbildningsnämnden. Effektmålen lägger fokus på att arbetet i skolan ska göra eleverna så nyfikna att de får ökad lust till lärande, samt att föräldrarnas nöjdhet med fritidshemsverksamheten ska öka. I syfte att uppnå effektmålen och närma sig inriktningen sker arbetet enligt skolans fokusområden. Man arbetar med elevenkäter och nyfikenhet som en del av skolans verksamhetsutveckling. Resultaten från SKL:s enkät visar att andelen elever som upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust till ökat lärande har ökat i både åk 5 och åk 8. Fritidsverksamheten månar om att god information ges till föräldrarna i syfte att öka nöjdheten med verksamheten. Samarbete sker med andra aktörer och föreningar. Förvaltningens enkät visar en ökning av föräldrarnas nöjdhet. Glädje och trygghet. Varje barn/elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. 19

20 15 (67) För att närma sig inriktningen är två effektmål satta. Målen är beslutade av utbildningsnämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på att öka elevernas trygghet. I syfte att uppnå effektmålen och närma sig inriktningen arbetar skolan med att förbättra arbetsmiljön bland annat genom trygghetsteam på skolorna. Likabehandlingsplaner upprättas i dialog med föräldrar samt elever. Andelen elever som känner sig helt trygga i skolan har ökat i årskurs 5 men minskat i årskurs 8. Kommunen ska vara serviceinriktad och rättssäker i sin myndighetsutövning med snabb handläggning och gott bemötande. För att närma sig inriktningen är fem effektmål beslutade av bygg- och miljönämnden och ett av vård- och omsorgsnämnden. Effektmålen lägger särskilt fokus på tillämpningen av tjänstedeklarationen för näringslivsarbetet, snabb handläggning med hög kvalitet samt gott bemötande. Inom bygg- och miljönämnden tillämpas tjänstedeklaration för alla medborgare och inte enbart näringslivet. För att säkerställa kvaliteten i handläggning görs kontinuerlig uppdatering av rutiner vartefter förändringar i lagstiftning och arbetssätt sker. I 94,4 procent av ärendena sker en första kontakt inom en vecka och all personal är medveten om vikten av ett gott bemötande. Månatliga uppföljningar görs för att säkerställa att verksamheters, som betalar tillsynsavgift, ska få den tillsyn de betalar för. Ett effektmål tar upp att förebyggande och tidiga insatserna för barn och unga ska öka. För att uppnå målet har rutiner tagits fram för att öppenvården snabbt ska komma in i ärendet och erbjuda stöd. Myndighetsnämndernas beslut ska ha en sådan kvalitet att de står sig i besvärsinstanserna. För att närma sig inriktningen är två effektmål satta av bygg- och miljönämnden. Effektmålen lägger fokus på hög kvalitet i rättstillämpningen samt att nämndens ledamöter ska ha nödvändig kunskap om lagstiftning inom sitt verksamhetsområde. I uppföljningen uppges att få av miljö- och byggnämndens ärenden överklagas, men när så sker står sig besluten i allra flesta fall i överprövningen. Utbildning i aktuell lagstiftning har getts till nämndens ledamöter. Sammanfattande kommentar Till de tio inriktningarna finns 62 effektmål. Effektmålen ska bland annat vara mätbara, realistiska och tidssatta. De kan omfatta en tidsperiod av ett till fyra år. 55 av effektmålen är satta till att uppnås 2015 och de resterande till 2016 eller I några falla har resultaten för 2015 redan kommit och per 31 augusti har tolv av dessa 55 uppnåtts. Övriga resultat presenteras i årsredovisningen. Övervägande delen av effektmålen är att betrakta som resultatmål, medan några fokuserar på behov och volymer och ytterligare några är mål för aktiviteter inom förvaltningen. 20

21 16 (67) Kvalitet Bästa Heby varje dag lite bättre Arbetet inom Bästa Heby pågår för fullt för att säkerställa och utveckla god kvalitet i kommunens alla verksamheter. Nedan följer en sammanfattning av vad som är gjort inom ramen för Bästa Heby fram till sista augusti Vem är vi till för? Samtliga medarbetare i kommunen har varit på en mycket uppskattad föreläsning med Emmanuel Ezra om bemötande. Föreläsningen handlade bland annat om hur vi blir professionella i vårt bemötande utifrån vårt uppdrag och dem vi är till för. Efter föreläsningen har samtliga enheter arbetat vidare med bemötandefrågan inom sin arbetsgrupp. Ett annat arbete som pågår är hur kommunen kan bli bättre på att arbeta med brukarundersökningar och att använda resultatet av dessa för att utveckla verksamheterna. Hur nöjda är brukare och medborgare? Hur kan vi ta till vara på deras synpunkter för att ytterligare utveckla verksamheterna? Under hösten kommer det bland annat genomföras workshops inom området. Stolta medarbetare och chefer alla med tydliga uppdrag! Hur kan vi bli bättre på att ta tillvara på medarbetarnas idéer och förslag till förbättringar? Det är ett område som Bästa Heby arbetar med. Först ut blir en E-tjänst på intranätet där alla anställda i kommunen kan lämnat förslag till förbättringar. Det pågår också ett arbete inom Bästa Heby för att ta fram ett förslag till medarbetarpolicy. Där ska det framgå vilka förväntningar kommunen har på sin personal och vad personalen kan förvänta sig av kommunen som arbetsgivare. Tydlig intern styrning och struktur! En handlingsplan är framtagen för att ytterligare utveckla kommunen mål- och resultatstyrning. 21

22 17 (67) Verksamhetsredovisning Kommunstyrelsen Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Mark och plan Mängden detaljplaner har ökat kraftigt och antas bero på ett ökat intresse att etablera sig och bygga i Heby kommun. Även förfrågningar om mark har ökat. Planering för gång- och cykelvägen mellan Heby och Morgongåva fortsätter och ett avtal om kommunal medfinansiering av projektet är upprättat. Kommunen har fått förbättrade möjligheter till planering av verksamhet och samhällsutveckling genom inköp av KID (kommuninvånardata). KID är en datamodul som i kartor eller tabeller redovisar uppgifter från folkbokföringen om befolkningens sammansättning. Efter ungefär ett års arbete är en bostadsförsörjningsplan ute på samråd med berörda instanser. Näringsliv Under årets första månader har en näringslivsanalysrapport tagits fram som visar att det går bra för kommunens företag. Under perioden har företagen vuxit vad avser såväl resultat och antal anställda. Analysen ger även en bild av vilka branscher som stigit mest vad avser lönsamhet och antal anställda, men pekar även ut att Heby kommun behöver attrahera än fler etableringar och startas nya företag inom företagsstödjande verksamheter för att nå än mer tillväxt. Under sommaren 2015 har en marknadsföringsbroschyr (2 500 exemplar) för Heby kommun tagits fram för att nå ut bredare om Heby kommuns goda läge. Utgångspunkten för broschyren har varit tre teman: att attrahera fler turister till besöksnäringen, skapa fler företagsetableringar och hitta aktörer som vill medverka till bostadstillväxt i Heby kommun. Broschyren är bekostad med hjälp av annonser från Heby kommuns egna leverantörer som tillfrågats av ett samverkansföretag om de vill annonsera i broschyren. Broschyren kan med fördel användas i olika representationssammanhang under de kommande åren har medvetet formulerats så att den inte skall bli otidsenlig. Samverkansprojektet för affärsutvecklingsinsatser, mellan Heby, Älvkarleby, Östhammar och Tierps kommuner, kommer i mitten av september att framlägga en gemensam ansökan om EU-finansierad företagsutveckling med projektstart under Målet är att EU-finansieringen används till att upphandla den affärsutveckling företagen behöver medan företagen medfinansierar projektet genom att de deltar på sin egen arbetstid. Under perioden har även företagsbesök genomförts av kommunalråd och näringslivsansvarig en dag per månad. Frukostmöten har även de hållits en dag per månad. Upphandling Ny upphandlingsansvarig, Hanna Andersson, tillträdde tjänsten den 1:a april. De följande tre månaderna har ägnats i första hand åt inventering och uppföljning av 22

23 18 (67) befintliga avtal, samt genomförande av ett antal direktupphandlingar, förnyade konkurrensutsättningar och påbörjande av upphandlingar. Vård- och omsorgsförvaltningen har efterregistrerat en rad direktupphandlingar i Kommers. Detta för att dels nå upp till Konkurrensverkets krav på dokumentering av direktupphandlingar, men också för att skapa överblick inom förvaltningen. Parallellt med detta upphandlas nya ramavtal inom UPPSAM på HVB-området och genomgång av rutiner för avrop. Utbildning inom området har påbörjats bland i första hand kommunens socialsekreterare. I samband med pågående internkontroll har genomförda inköp stämts av mot ramavtal i Kommers, befintliga avtal som saknas i Kommers kommer att registreras. Samarbetet inom UPPSAM har präglats av att många av Uppsala kommuns upphandlare valde att säga upp sig kring årsskiftet, med följden att antalet genomförda upphandlingar minskat under första halvan av Nya ramavtal i urval: - Analystjänster - Möbler för vård och omsorg - Mjukpapper, säckar, påsar och cateringprodukter - Konferenstjänster/anläggningar - Hantverkartjänster - Svetsningsarbeten - Textilslöjdsmaterial IT-miljö Arbetet har fortsatt bedrivits mot de mål kommunstyrelsen definierat. IT-enheten har under perioden levererat stabil drift med en leverans på ca 99,2% tillgänglighet. Arbetet med att skapa en gemensam nämnd enligt uppdrag från kommunstyrelsen, har fortskridit enligt plan och nämnden har startas 1 juli Personalövergång kommer ske 1 januari Stort fokus kommer ligga på att få den nya organisationen på plats samt att implementera den nya tekniska miljön. En utbildningssatsning för all IT-personal pågår och under 2015 har all IT-personal certifierat sig på ramverket ITIL. Heby kommun, som alla andra kommuner, arbetar med den stora digitaliseringsutmaningen Pågående större projekt för att uppnå målen under Införande av ny nätverksdesign. Nätverksvision 2017 Införande av nytt AD (inloggnings server) pågår enligt plan Utbyte av brandväggar, Upphandling är påbörjad. Uppgradering av ca 50 verksamhetssystem samt 9 databaser. Införande av Office 365 för skolverksamheten är klar Införande av BYOD. Trådlös uppkoppling med privat utrustning. Klart Q Införande av ny nämnd tillsammans med Knivsta kommun startade 1 juli 2015 Upphandling av ny driftleverantör (klart 2016) pågår. 23

24 19 (67) CLL Införande av e-legitimation är klar Avtalet med Migrationsverket om mottagande av nyanlända justerades från 40 till 49 för Avtalet gäller fortsättningsvis enbart anvisade flyktingar och inte egenbosatta. Utöver det beräknas ytterligare nyanlända bosätta sig på egen hand i kommunen under Fram till och med 31 augusti 2015 uppgår antalet nyanlända, med anvisad plats till Heby kommun, totalt 22 personer. Utöver det har ytterligare tolv personer flyttat in i kommunen (s.k. egenbosatta). Det är svårt att göra en prognos för utfallet för 2015, då tillgången på lediga hyresrätter i hög grad är avgörande för hur många nyanlända som Heby kommun kommer att kunna ta emot till och med 31/ För att möjliggöra ett ökat mottagande är fler lediga bostäder en central fråga. Mottagandet i kommunen visar på stora geografiska skillnader. Merparten av de nyanlända bosätter sig i Heby och Morgongåva även om vi också kunnat bereda nyanlända boende på fler platser i kommunen bl.a. Tärnsjö. För att klara ett ökat mottagande krävs det att fler nyanlända även fortsättningsvis kan beredas plats i den norra kommundelen. Arbetsförmedlingen är ansvarig myndighet för etableringsinsatser för nyanlända. Alla nyanlända erbjuds under första skedet SFI-undervisning på CLL. Antalet elever på SFI har ökat stadigt under det senaste året. Totalt studerar nu 85 elever på SFI och närmare 45 ungdomselever på språkintroduktion. Krisledning Krisledningsstaben har under våren anlitat Myndigheten för skydd och beredskap (MSB)för att inventera vad som behövs för att få en funktionell ledningsplats i kommunhuset. Arbetet fortskrider under hösten. Staben har även gjort en inventering för att se till vilka av kommunens fastigheter det går att ansluta reservkraft. En frivillig resursgrupp (FRG) har utbildats under våren. Ekonomisk uppföljning Utfall janaug Driftbudget (tkr) 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget jan-aug Utfall janaug 2015 för Avvikelse period Helårsprognos Avvikelse Helår Intäkter Kostnader Nettokostnad Investeringsbudget (tkr) Inkomster Utgifter Nettoinvestering Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden Kommunstyrelsen redovisar ett underskott för perioden på -460 tkr. Orsaken till underskottet beror delvis på högre kostnader för sammanträden inledningsvis. Fler 24

25 20 (67) ersättare på sammanträden samt utbildningsdag förklarar detta. Kostnaderna för räddningstjänsten ökar på grund av installation av en ny utalarmeringsutrustning på Tärnsjö brandstation och att de nya kollektivavtalen ger högre ersättning vid larm och övning. Samtidigt har inte avsatta medel för planer och tillväxtfrämjande åtgärder utnyttjats under perioden. Central förvaltning redovisar ett underskott på -343 tkr för perioden. Underskottet förklaras av kostnader av karaktären engångskostnader. Dessa hänförs till perioden januari-augusti och består bl.a. utbildning och uppdatering av diariesystemet och korrigering av intern debitering av IT-tjänsteavtal. Samtidigt har verksamheten belastats av engångskostnader för t.ex. utbildning för den uppdaterade versionen av diariet Evolution och vissa externa intäkter som ännu inte fakturerats. Samhällsbyggnadsförvaltningens periodresultat är -278 tkr. Olika delar ligger dock över eller under budgeterat reslutat. Inom samhällsplaneringen har 75 % av budgeterade medel för konsulttjänster redan förbrukats. Förväntade kostnader för skogen har ännu inte realiserats. Lokalsamordnaren har debiterats kostnader för särskilda insatser. Dessa kommer att jämna ut sig, Samtidigt har intäkter på 550 tkr från flera fastighetsförsäljningar bokförts under perioden. Återhållsamhet i de förvaltningsgemensamma kostnaderna och i inköp av kartmaterial ger ett överskott i de verksamheterna för perioden. Sammantaget innebär ovanstående att samhällsbyggnadsförvaltningens resultat ligger sämre än budget, men förväntas förbättras. Investeringar under perioden Kommunstyrelsen har beslutat om vissa investeringar som kommer att belasta avsatta medel för oförutsett. Hittills har 73 tkr av kommunstyrelsen investeringsmedel förbrukats. Förutom inköp av ipads till förtroendevalda, återfinns i redovisningen -15 tkr som avser en ersättning från Knivsta kommun för gemensam investering. Heby kommuns andel av investeringen redovisades under år Åtgärdsplaner under perioden Inte aktuellt. Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret Total redovisas en prognos på +/- 0 tkr. Totalt inom ansvarsområdet prognostiseras det både underskott och överskott på olika verksamhetsområden som sammantaget jämnar ut varandra. Inom kommunstyrelsens egna delar, kommunfullmäktige, demokratiberedningen och revisionen, redovisas en helårsprognos på -320 tkr. Färdstjänst/riksfärdtjänst redovisar ett underskott på -98 tkr. Orsaken till underskottet är fler resor per brukare. Även räddningstjänsten redovisar ett underskott på -512 tkr beroende på högre ersättning till Sala kommun. De uppkomna underskotten balanseras till en viss del med ett prognostiserat överskott på avsatta medel för planer som inte kommer tas i anspråk, samt ett visst överskott på avsatta medel för tillväxtfrämjande åtgärder. Central förvaltning prognostiserar en helårsprognos på +/- 0 tkr. Eventuella ökade kostnader under året kommer att balanseras med allmän återhållsamhet inom förvaltningen. Samhällsförvaltningen prognostiserar ett överskott på 320 tkr. Detta beror framför allt på ytterligare försäljningar av fastigheter, som skett sedan sista maj, men även till viss del på återhållsamhet. 25

26 21 (67) Investeringar för helåret Inom planverksamheten skiljer endast 88 tkr i budgeterat och prognostiserat belopp för investeringar. Det har ändå skett förändringar i investeringsplanerna. Dels planeras att köpa mark för 620 tkr istället för 1000 tkr under Inom utrymmet för budgetposten kommunstyrelsen oförutsett sker tre investeringsprojekt Kyrkogatans trafiksäkerhet, G/C-väg Industrivägen och skolskjutshållplats i Östervåla. Vissa av investeringsprojekten, däribland Kyrkogatan trafiksäkerhet och Bredbandsutbyggnad blir sannolikt inte genomförda innevarande år. För det förstnämnda beror det på att en av markägarna i projektet inte vill genomföra förändringar, och för det sistnämnda projektet finns idag inga aktuella projekt att lägga in finansiering i. Markköp och Utsmyckning rondell kommer sannolikt generera mindre kostnader i år än planerat. Detta dels på grund av att det endast är ett objekt som är aktuellt för inköp vad gäller mark, dels på grund av att förvaltningen fått arbeta om ritningarna för rondellen vilket senarelagt utförandet. 26

27 22 (67) Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Verksamheter (tkr) Utfall janaug 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget jan-aug Utfall janaug 2015 för Avvikelse period Helårsprognos Avvikelse Helår Kommunfullmäktige Intäkter Kostnader Nettokostnader Demokratiberedningen Intäkter Kostnader Nettokostnader Revisionen Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Nettokostnad Plan Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommungem. stödfunktioner Intäkter Kostnader Nettokostnad Tillväxtfrämjande åtgärder Intäkter Kostnader Nettokostnad Räddningstjänst Intäkter Kostnader Nettokostnad Överförmyndare Intäkter Kostnader Nettokostnad Parkeringstillstånd Intäkter Kostnader Nettokostnad Färdtjänst/Riksfärdtjänst Intäkter Kostnader Nettokostnad

28 23 (67) Verksamheter (tkr) Utfall janaug 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget jan-aug Utfall janaug 2015 för Avvikelse period Helårsprognos Avvikelse Helår Flyktingmottagande Intäkter Kostnader Nettokostnad Arbetsmarknad Intäkter Kostnader Nettokostnad Central förvaltning Intäkter Kostnader Nettokostnad Samhällsbyggnadsförvaltnin Intäkter Kostnader Nettokostnad Summa intäkter Summa kostnader Nettokostnad

29 24 (67) Bygg- och miljönämnden Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Utbildning för bygg- och miljönämnden har genomförts. En del av denna har haft fokus på juridik, en annan på bland annat koppling mellan bygg- och miljöverksamhet och detaljplanering. Tjänstemän och politiker har medverkat i kommunens utvecklingsarbete Förenkla helt enkelt. Bygglovskvällar har genomförts i såväl Heby som Sala med ca 30 besökare på respektive möte. Upplägget bestod av både information från tjänstemän och mingel där besökare fick möjlighet att diskutera detaljer med tjänstemännen. I Heby fungerar samarbetet med andra förvaltningar bra, inte minst samarbetet med planenheten, där det finns goda exempel på att bygg- och miljöenheterna är delaktiga och bidrar till ett effektivt utvecklingsarbete i Heby. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Utfall janaug 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget jan-aug Utfall janaug 2015 för Avvikelse period Helårsprognos Avvikelse Helår Intäkter Kostnader Nettokostnad Investeringsbudget (tkr) Inkomster Utgifter Nettoinvestering Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden Totalt sätt redovisas ett överskott på 15 tkr. Den politiska verksamheten redovisar ett underskott på grund av kostnader för politikerutbildningar. För perioden är underskottet 77 tkr men då ska Heby fakturera ca 25 tkr till Sala. Kostnaderna för den gemensamma förvaltningsorganisationen kan ge ett överskott vid årets slut på grund av lägre personalkostnader. Intäkterna för bygglov är 48 tkr högre än den ackumulerade budgeterade intäkten för perioden. Intäkterna för miljö- och hälsoskydd är 380 tkr högre än den ackumulerade budgeterade för perioden. Intäkterna för livsmedel är 82 tkr högre. Bostadsanpassningsbidraget redovisar ett underskott på 416 tkr. Investeringar under perioden Nämnden har inga investeringar Åtgärdsplaner under perioden Verksamheten är lagstyrd, inga åtgärder planeras. 29

30 25 (67) Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret Bygg- och miljönämndens helårsprognos visar ett underskott på 162 tkr. Prognosen för den politiska verksamheten är ett underskott på 50 tkr på grund av kostnader för politikerutbildningar. Kostnaderna för den gemensamma förvaltningsorganisationen kan ge ett överskott på 100 tkr på grund av lägre personalkostnader. Prognosen för bygglovintäkterna visar ett överskott på 40 tkr. Intäkterna för miljö- och hälsoskydd antas ge ett överskott på 200 tkr och för livsmedel ett underskott på 50 tkr. Prognosen för bostadsanpassningsbidraget är ett underskott på 400 tkr. Investeringar för helåret Nämnden har inga investeringar Åtgärdsplaner för helåret Verksamheten är lagstyrd, inga åtgärder planeras. Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Utfall janaug 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget jan-aug Utfall janaug 2015 för Avvikelse period Helårsprognos Avvikelse Helår Verksamheter (tkr) Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Nettokostnad Gem miljö- och bygg Intäkter Kostnader Nettokostnad Bygg Intäkter Kostnader Nettokostnad Miljö- och hälsoskydd Intäkter Kostnader Nettokostnad Livsmedel Intäkter Kostnader Nettokostnad Bostadsanpassning Intäkter Kostnader Nettokostnad Summa intäkter Summa kostnader Nettokostnad

31 26 (67) Vård- och omsorgsnämnden Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Antalet myndighetsbeslut avseende vård- och omsorgsboende har ökat kraftigt i förhållande till vad som kunnat förutses. De under 2011 tillfälligt stängda tretton platserna på Tallgården, har åter öppnats under våren Detta för att undvika betalningsansvar till landstinget och risk för vite om verkställighet inte kan ske inom lagstadgad tid. Kostnaderna för medicinskt färdigbehandlade boende minskade när platserna på Tallgården öppnade, men har nu åter stigit. Omfattningen av insatser som utförs vid vård- och omsorgsboendena har förändrats. Vid vårdtyngdsmätning i februari/mars konstateras att bemanningsnivån vid Liljebacken, Rungården och Tegelbackens korttidsboende är oacceptabelt låg i förhållande till de boendes behov, varför personalförstärkning har gjorts. En förändring med ökade behov hos brukare ses generellt inom alla enheter med vårdoch omsorgsboende. Ny vårdtyngdsmätning planeras. Antalet beviljade hemtjänsttimmar ligger inom budgetramen. Personalkostnaderna hos de interna utförarna överstiger dock de intäkter som ges genom ersättningssystemet. En helhetsöversyn har påbörjats gällande uppdrag och effektivitet och arbetet kommer att pågå under hela Antalet placeringar i familjehem har ökat ytterligare under perioden, medan antalet institutionsplaceringar minskat. Komplexa behov hos barnen gör att ersättningarna till familjehemmen ofta hamnar på högsta nivå. Mottagandet av ensamkommande barn har förändrats, utifrån de nya bestämmelserna om särskilda skäl och utvidgade avtal. Kommunen har sedan i augusti fått ta emot barn utanför den avtalade målgruppen pojkar år. Det innebär att en framförhållning nu behövs med familjehem och eventuellt köp av plats på annat boende. Anvisningar av detta slag förväntas fortsätta, genom den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande barn. En handlingsplan har antagits för utveckling av den dagliga verksamheten inom Funktionsstöd. Ett flertal förändringar har genomförts i syfte att effektivisera verksamheten och höja kvaliteten för deltagarna, bland annat genom konkreta lokalförändringar. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Utfall Bokslut Budget Budget Utfall Avvikelse Helårs- Avvikelse jan-aug jan-aug 2015 jan-aug 2015 för period prognos Helår Övriga intäkter Kostnader Nettokostnad Investeringsbudget (tkr) Inkomster Utgifter Nettoinvestering

32 27 (67) Kommentarer till uppföljningsperioden Gemensam verksamhet Verksamheten redovisar ett överskott. Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att de medel som avsatts för att påbörja arbetet med heltidstjänster, familjecentrerat arbetssätt och uppsökande verksamhet för personer över 75 år, inte ska användas för några nya verksamheter. Socialpsykiatri. Två nya placeringar medför ett underskott. De åtgärdsplaner som upprättades efter uppföljningarna i mars och maj avseende personalkostnader, har gett full effekt. Ordinärt boende Hemtjänsten redovisar ett underskott för personal och transportkostnader. Sjukfrånvaron har varit mycket hög under perioden både hos ordinarie personal och timanställda. Detta har medfört höga personalkostnader genom beordrad tjänstgöring och kvalificerad övertid. Ökade kostnader ses för leasingbilar och deras kringkostnader. En helhetsöversyn pågår gällande uppdrag och effektivitet och arbetet kommer att pågå under hela Budgeten för medicinskt färdigbehandlade har förbrukats under årets första månader, innan de tretton platserna öppnades på Tallgården. Därefter har kostnaderna åter ökat. Vård- och omsorgsboende Underskott redovisas för personalkostnader och måltider. Vårdtyngden har ökat och personalförstärkning har krävts för att säkra kvalitet och rimlig arbetsmiljö. Denna utveckling ses generellt inom samtliga enheter. Viss kompensation för personalförstärkningar har erhållits via statliga medel och den täcker delvis kostnaderna för gjorda förstärkningar. Den kompensation som getts för ökade matkostnader är otillräcklig och underskottet har ökat ytterligare under perioden. Öppnandet av nya platser på Tallgården har också medfört ökade matkostnader. Funktionsstöd Totalt redovisas ett överskott, då medel avsatta för trapphusboende inte kommer att användas under året. Överskott redovisas också för personlig assistans, där antalet beslut från Försäkringskassan för närvarande är något färre än vad som budgeterats. Daglig verksamhet redovisar ytterligare förbättrat resultat med överskott utifrån den effektivisering som pågår inom verksamheten. Korttidsboendet Myran har ett underskott, då beslutade åtgärder ännu inte gett effekt. Övriga boenden inom funktionsstöd redovisar ökat underskott på grund av höga vikariekostnader i samband med ökade behov hos brukarna. Individ- och familjeomsorg Familjehem för barn och unga uppvisar ett underskott, då antalet placeringar i familjehem har ökat från 16 till 33 under perioden januari t.o.m. augusti. Flera institutionsplaceringar har övergått i familjehemsplacering. Komplexa behov hos barnen gör att ersättningarna hamnar på högsta nivå. Utfallet är högt under perioden på grund av många placeringar på institution i början av året, vilka nu har avslutats. Ett överskott redovisas för perioden avseende ensamkommande barn. För vissa kostnader kvarstår att åter söka ersättning från Migrationsverket. Förstärkningar har gjorts inom familjehem/familjerätt, med hänsyn till det ökade antalet ensamkommande barn. 32

33 28 (67) Investeringar har skett avseende sängar och utemiljö till vård- och omsorgsboenden samt reinvestering av kontorsmöbler. Dessa investeringar pågår fortlöpande under året. Samtliga verksamheter har gjort åtgärdsplan och vidtagit åtgärder motsvarande totalt 3 mkr, för att inrymma verksamheten i budgetramen för Särskild uppföljning har skett av åtgärdsplanernas effekt och redovisas separat för vård- och omsorgsnämnden. Åtgärdsplaner har tagits fram efter uppföljningarna i mars och maj och nya är under framtagande efter augusti. Kommentarer till årsprognosen Gemensam verksamhet De medel som avsatts för att påbörja arbetet med heltidstjänster, familjecentrerat arbetssätt samt uppsökande verksamhet för personer över 75 år, kommer inte användas för dessa ändamål under året, efter beslut i vård- och omsorgsnämnden. Det ekonomiska läget i stort och de förstärkningar som behövs på basnivå, medger inte att nya verksamheter/åtaganden kan startas. Socialpsykiatri De nya placeringarna är långvariga och beräknas kvarstå under resten av året. Översyn pågår av verksamheten med fokus på boende och boendestöd, för att kunna bedöma behovet av förändringar och effektivisering. De åtgärdsplaner som upprättats avseende personalkostnader inom boendestöd har gett full effekt och underskottet för denna del har hämtats in. Ordinärt boende Personalkostnaderna inom hemtjänsten överstiger intäkterna och effektiviteten inom verksamheten behöver öka. En helhetsöversyn pågår av uppdrag och effektivitet och arbetet kommer att pågå under hela Åtgärdsplan har upprättats för att kunna öka intäkterna, men den har inte gett tänkt effekt. Effekt av åtgärderna utifrån översynen kommer inte att ge full effekt förrän under början av Antalet biståndsbeslut ligger fortsatt inom ramen för budgeten. Totalt har underskottet för hemtjänsten ökat under perioden. Efter att platserna på Tallgården öppnade minskade kostnaden för medicinskt färdigbehandlade, men har därefter åter ökat och ett underskott prognostiseras. Vård- och omsorgsboende Behovet av platser inom vård- och omsorgsboende har ökat oväntat kraftigt. De tretton tillfälligt stängda platserna på Tallgården har öppnats i två omgångar fram till juli Detta enligt beslut i vård- och omsorgsnämnden den 4 februari och 16 april. Kostnaden beräknas till tkr per helår, vilket inte finns i budgetramen. Åtgärden har gjorts för att minska risken för betalningsansvar till landstinget och risken för vite om verkställighet inte kan ske. Den ökade vårdtyngden har krävt omedelbar förstärkning av bemanningen på Liljebacken, Rungården och Tegelbackens korttidsboende. Vård- och omsorgsnämnden har i beslut 16 april gett förvaltningen i uppdrag att förstärka bemanningen vid dessa enheter. Kostnaderna för åtgärderna uppgår till 3 mkr per helår och inryms inte i ramen för Underskottet för dessa personalförstärkningar beräknas delvis kunna täckas med de statliga medel på 1,6 mkr som erhållits för andra halvåret Ökat underskott redovisas för matkostnader, dels på grund av otillräcklig kompensation för prishöjningen inför 2015 och dels för att antalet platser har ökat. 33

34 29 (67) Ny åtgärdsplan har tagits fram för att om möjligt minska ytterligare på vikarietäckningen. Funktionsstöd Medel avsatta för trapphusboende kommer inte att användas under året. Behovet av boende förändras kontinuerligt och en boendeplanering för gruppen funktionsnedsatta har tagits fram och kommer att presenteras för vård- och omsorgsnämnden under september. Prognosen med överskott för personlig assistans bygger på att ytterligare beslut från Försäkringskassan kan tillkomma, men att de ryms inom budgetramen. Handlingsplanen som antagits för daglig verksamhet har gett resultat och verksamheten prognostiserar ett överskott. Målsättningen är att minska antalet köpta platser och öka arbetsträning inom öppna arbetsmarknaden. Lokalförändringar kommer att ske under våren Dessa beräknas ge ytterligare effekter avseende personalkostnaderna. Åtgärdsplaner har upprättats för att undanröja underskott inom boende, bland annat genom schemaförändringar och ökad samverkan mellan verksamheterna. Åtgärdsplanerna har ännu inte gett någon effekt och beräknas få en mycket begränsad effekt under resten av Ny extern placering med köp av boende och daglig verksamhet tillkommer från och med oktober(efter tillsyn från IVO), vilket medför ett ökat underskott på cirka 400 tkr. Individ- och familjeomsorg Familjehem för barn och unga uppvisar ett underskott, då antalet placeringar i familjehem har ökat från 16 till 33 under året. Institutionsplaceringar har övergått i familjehemsplacering. Komplexa behoven hos barnen gör att ersättningarna hamnar på högsta nivå. Överskott prognostiseras för institutionsplaceringar vuxna, medan placeringar för barn och unga beräknas få ett underskott genom många placeringar i början av året, vilka nu delvis avslutats. Ett ökat överskott prognostiseras för försörjningsstöd efter perioden till och med augusti. Överskottet beräknas till cirka 930 tkr, men bedömningen är att det eventuellt kan öka ytterligare under årets sista månader. Utvecklingen är som alltid svår att bedöma. Den åtgärdsplan som upprättats för det tidigare underskottet för kontaktpersoner och kontaktfamiljer har gett full effekt. Ett överskott med tkr redovisas för ensamkommande barn. Täckning har då skett av den förstärkning som krävs på handläggarsidan samt behovet av familjehemsplaceringar, genom det kraftigt ökade antalet barn av olika kategorier. Vård- och omsorgsnämnden har i beslut den 17 april begärt igångsättningstillstånd för reinvesteringar vid vård- och omsorgsboenden avseende sängar med 450 tkr, matsalsmöbler med 508 tkr samt utemiljöer med 400 tkr. Reinvesteringar har också påbörjats avseende kontorsmöbler. Det totala investeringsbeloppet beräknas bli 200 tkr lägre än budgeterat. Prognosen för helåret är ett redovisat underskott på tkr. Förutsättningen för denna prognos är att förvaltningen arbetar med åtgärdsplaner enligt nedan. För 2015 har varje område i uppdrag att ta fram åtgärdsplaner mer konsekvensanalyser, för att se vad som är möjligt att göra. Åtgärdsplanerna uppdateras efter augusti månads resultat. 34

35 30 (67) 1) Inga nya verksamheter/åtgärder görs för de i budgeten avsatta medlen på tkr för heltidstjänster, familjecentrerat arbetssätt samt uppsökande verksamhet för personer över 75 år. 2) Uppbyggnaden av trapphusboende för de i budgeten avsatta medlen på tkr skjuts upp. Noggrannare boendeplanering genomförs för område Funktionsstöd. Detta kommer att redovisas för vård- och omsorgsnämnden i september. 3) Åtgärdsplan upprättas för den socialpsykiatriska verksamheten motsvarande 56 tkr för året. Åtgärdsplanen har gett full effekt efter augusti månad. 4) Åtgärdsplan upprättades för utförare hemtjänst motsvarande 1000 tkr för året efter mars- och majrapporterna. Planen har inte gett effekt och det effektiviseringsarbete som pågår beräknas inte ge effekt förrän efter årsskiftet. Ny åtgärdsplan har upprättats. En mer effektiv planering och genom detta en bättre användning av tillsvidareanställd personal, beräknas kunna ge successiv effekt under årets slut, motsvarande 780tkr. 5) Åtgärdsplan upprättas för gruppbostäder och korttidsboende inom Funktionsstöd motsvarande 380 tkr. Åtgärdsplanen har inte gett effekt och ytterligare underskott redovisas motsvarande 790 tkr. Begränsad effekt motsvarande 185 tkr beräknas uppnås genom ny schemaläggning under årets sista månader. 6) Åtgärdsplan upprättas för myndighetsutövning barn och unga motsvarande 230 tkr. Åtgärdsplanen har gett full effekt efter augusti. 7) Åtgärdsplan upprättas efter augusti avseende vikarieanvändning inom vård- och omsorgsboende motsvarande 500 tkr. Trots de åtgärdsplaner som tagits fram kommer förvaltningen inte att nå det uppsatta målet om balans i budget Parallellt med åtgärdsplanerna för 2015 arbetar förvaltningen därför med att ta fram mer långsiktiga åtgärder. Följande åtgärder kan på sikt medföra effektivisering och lägre kostnader: Samordning av kommunens olika arbetsmarknadsinsatser. Insatser görs idag från både vård- och omsorgsförvaltningen och utbildningsförvaltningen, vissa i samverkan och andra var och en för sig. Till exempel finns 3-4 kommunala verksamheter som idag konkurrerar om praktikplatser och arbetsträningsplatser. Svårigheterna har påpekats av både Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Kommunledningsgruppen har beslutat om att utreda frågan om effektivisering och kvalitetsförbättring. Utredning pågår om sammanslagning av lokaler för daglig verksamhet. Vid en sammanslagning kan en effektivare bemanning skapas och resurser därigenom frigöras. Från och med april 2016 kommer viss samlokalisering att ske. Trots ett ökat antal ensamkommande barn bedöms mottagandet klara sig inom befintlig ram och generera ytterligare överskott. Av överskottet behöver dock medel avsättas för fler handläggare, kostnader för familjehem och eventuellt köp av plats på HVB-hem, samt den förstärkning som överförmyndaren aviserat utifrån ökat antal gode män för de ensamkommande barnen. För att få bättre kontroll på personalkostnader, minska vikariekostnader och övertidskostnader samt kunna arbeta med kompetensförsörjning, avser förvaltningen att införa en gemensam bemanningsenhet med en enhetschef som primärt kommer att införa och hantera vikarier via POOL, övriga LASfrågor samt utveckla möjligheten för ordinarie personal att arbeta önskad sysselsättningsgrad. På sikt kan även kommungemensamma lösningar av vikariehantering ske via förvaltningens bemanningsenhet. Följande åtgärder har övervägts: 35

36 31 (67) Förebyggande arbete inom äldreomsorg är lagstadgat, dock inte biståndsbedömt. De tre mötesplatserna för seniorer öppnade våren En nedläggning av dessa kan kortsiktigt innebära en besparing på tkr/helår. Mötesplatserna tillkom för att kunna skjuta på mer omfattande insatser och därigenom på sikt kunna minska kostnaderna för hemtjänst, korttidsboende och vård- och omsorgsboende. En nedläggning kan därför långsiktigt leda till utökade kostnader. I åtgärdsplanen för 2015 har vikarietäckningen för vård- och omsorgsboende minskats från 95 % till 90 %. Ytterligare en åtgärdsplan har upprättats med en sänkning till 80 %. Konsekvensbeskrivningen visar dock att detta medför stora risker för såväl boende som för medarbetarna. Förvaltningen bedömde vid månadsuppföljningen efter maj att denna sänkning inte var realistisk. En ny bedömning har gjorts efter augusti och en åtgärdsplan har därefter tagits fram, för att om möjligt ändå kunna sänka vikarietäckningen något. 36

37 32 (67) Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Verksamheter (tkr) Utfall Bokslut Budget Budget Utfall Avvikelse Helårs- Avvikelse jan-aug jan-aug 2015 jan-aug 2015 för period prognos helår Helår Politisk vht Intäkter Kostnader Netto Gemensam vht Intäkter Kostnader Netto Socialpsykiatri Intäkter Kostnader Netto Ordinärt boende Intäkter Kostnader Netto Vård- och omsorgsboende Intäkter Kostnader Netto Hälso- och sjukvård Intäkter Kostnader Netto Funktionsstöd Intäkter Kostnader Netto Individ- och familjeomsorg Intäkter Kostnader Netto Färdtjänst Intäkter Kostnader Netto Summa intäkter Summa kostnader Nettokostnad

38 33 (67) Nyckeltal Årsredovisning Äldreomsorg Antal utförda interna hemtjänsttimmar, årsredovisning 2013 o 2014 per månad genomsnitt Antal tomplatser SÄBO, årsredovisning 2013 o 2014 genomsnitt 3,0 2,0 3,2 4,6 Beläggningsgrad SÄBO, %, årsredovisning 2013 o 2014 genomsnitt Obelagda platser korttidsboende 4 2 2,3 3,1 aug Hälso- och sjukvård Totalt antal personer som mottagit hälso- och sjukvårdsinsatser (inkl hjälpmedel), årsredovisning 2013 o 2014 per månad genomsnitt Kostnad (tkr)* årsredovisning 2013 o 2014 per månad genomsnitt Kostnad per person (tkr)** årsredovisning 2013 o 2014 per månad genomsnitt 1,80 1,75 1,83 1,71 Medicinska avvikelser i u i u * Ingen hänsyn har tagits till intäkter ** Beräknat på den sammanlagda kostnaden fördelat på antal personer. Ingen hänsyn tagen till vårdtyngd. LSS Antal personer beviljade personlig assistans, per den sista i varje månad Antal personer beviljade daglig verksamhet per den sista i varje månad Antal personer beviljade gruppbostad, per den sista i varje månad Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv * per 31 december förevarande år Individ- och familjeomsorg Årsredovisning Barn och unga placerade i familjehem Barn och unga placerade i konsulentstödda familjehem Barn och unga placerade på institution Verksamhet missbruk, antal placeringar på behandlingshem Utbetalt försörjningstöd i genomsnitt per månad, tkr aug Kostnad utbetalt ekonomiskt bistånd (enl Sos), kr/inv Nettokostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv Barn och unga 0-20 år som var föremål för individuellt behovsprövade öppna insatser, andel (%) 2, Barn och unga placerade i familjehem, andel (%) av totala antalet placerade barn och unga 0-20 år 56, Barn och unga placerade på institution, andel (%) av totala antalet placerade barn och unga 0-20 år 44, Nettokostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv* Nettokostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv* Nettokostnad institutionsvård barn och unga, kr/inv* Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde

39 34 (67) Samhällsbyggnadsnämnden Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Kostenheten har beslutat att inrätta en personalpool avsedd för korta vikariat och vikarieanskaffning. Poolen omfattar tre tjänster som nu är utannonserade. Verksamheten har under sommaren ersatt en relativt stor del inventarier och köksutrustning som var i behov av detta. Dessutom installeras två större maskiner i Heby skolas kök (en grovdisk som underlättar rengörning av ugnsformar) och i Östervåla skolas kök (en blastchiller avkylningsskåp som kyler ned livsmedel snabbt och möjliggör att spara mat som blir över). Anläggning av en ny pendlarparkering i Morgongåva har inletts. I Harbo har medborgardialog om ny pendlarparkering lett till att en alternativ placering av parkeringen kommer att prövas. Exploatering i Haga har gjort att kapaciteten för befintliga VA-anläggningar inte längre är tillräcklig. Överföringsledningar för VA mellan Harbo och Haga är nödvändiga och förarbete för detta pågår och åtgärden planeras under vintern. Planering för det fältarbete och den provtagning som ska göras inom ramen för huvudstudien för Nordmyrasjön och Gäddsjö mosse, har påbörjats under våren. Fältarbetet har till största del genomförts under sommaren. Provpumpning av vatten från den föreslagna reservvattentäkten söder om Tärnsjö samhälle påbörjades i februari och beräknas vara klar i september. När provpumpningen är klar, ska det utvärderas om det går att använda vattentäkten som reservvattentäkt, utan att vattennivån i åsen påverkas i allt för hög grad. Då ett antal fastigheter med enskilda avlopp hamnat inom föreslagna vattenskyddsområden för Huddunge och Tärnsjö, har VA-verksamhetsområdet byggts ut för att inkludera dessa fastigheter. Under vintern/våren har totalt 26 fastigheter anslutits till kommunalt avlopp. En upphandling av ny avvattnare till Heby avloppsreningsverk har genomförts och avvattnaren installeras under hösten. Västra Ågatan i Östervåla och en gång- och cykelväg i Morgongåva har fått ny beläggning. Gamla ljuskällor i gatubelysningsarmaturer i södra delen av kommunen har ersatts med nya under våren. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Utfall janaug 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget jan-aug Utfall janaug 2015 för Avvikelse period Helårsprognos Avvikelse Helår Intäkter Kostnader Nettokostnad Investeringsbudget (tkr) Inkomster Utgifter Nettoinvestering

40 35 (67) Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden Per sista augusti redovisar kostenheten 174 tkr i överskott. Under sommaren har verksamheten varit mer kostsam och mindre inkomstbringande än under andra delar av året, vilket är helt normalt. Detta beror på att en stor del av verksamheten är stängd under sommaren och man har många timvikarier. Vinterväghållningen har varit mycket kostsam under våren. Framförallt beror det på ett ovanligt stort behov av halkbekämpning mot slutet av vintern, då man sandade i stort sett varje dag på grund av blankis. Kostnaderna per sista maj för sandning är 107 tkr högre än helårsbudget. Den myckna halkbekämpningen har i sin tur lett till högre kostnader för sandborttagningen. Nära hela budgeten för vinterväghållning har förbrukats under första halvåret. Grönyteskötselns kostnader har ännu inte kommit upp i nivå med budget. Detta beror på att verksamheten är mer kostsam under andra halvåret än det första. Bidraget till enskilda vägar blev 100 tkr dyrare än budgeterat. Detta eftersom Trafikverket har ändrat i sina rutiner, vilket inte var annonserat i förväg. Intäkterna är också högre än budgeterat. Detta beror dels på att extern finansiering, som avser verksamhet som kommer att pågå hela året, har inkommit för olika pågående projekt. I dessa projekt kommer kostnader längre fram i år. Dels är avkastningen från vinterns avverkningar högre än budgeterat. VA-verksamheten visar ett överskott för perioden, beroende av att en mängd budgeterade åtgärder kommer igång först i höst. Investeringar under perioden Endast ett av investeringsprojekten inom nämndens ansvarsområde har genererat några kostnader hittills och det är upprustning av utemiljö som är genomförd men inte helt fakturerad per sista augusti. I de flesta projekt pågår arbete men inga kostnader belastar dem under perioden. Vad gäller exploatering av ett bostadsområde bedöms det i år endast handla om projektering. Själva anläggandet inleds Harbo pendlarparkering har, som beskrivs ovan, fått ändrad planering vilket ger mycket lägre kostnader. Åtgärdsplaner under perioden Underhåll av gata sker på en lägre nivå än planerat beroende av de mycket höga kostnaderna för vinterväghållningen. Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret Kostenhetens prognos är tkr i överskott för året. Detta beror på ökade intäkter då enheten har fler ätande än föregående år, minskade sjukskrivningskostnader etcetera. Gata prognostiserar ett underskott på 530 tkr på grund av den mycket kostsamma vinterväghållningen hittills i år. En uppskattning är att årskostnad för vinterväghållning blir 800 tkr högre än budgeterat. Framförallt beläggningsarbeten under hösten anpassas för att kompensera detta, och antagligen sker ingen asfaltering i höst förutom mycket angelägna åtgärder. Även andra verksamheter inom nämndens 40

41 36 (67) ansvarsområde bidrar till att balansera underskottet som vinterväghållningen gett upphov till. De förvaltningsgemensamma kostnaderna hålls tillbaka genom allmän återhållsamhet, vilket förväntas ge ett resultat på 100 tkr i överskott. Inom naturvård och klimatarbete sker samma sak vilket förväntas ge ett överskott vid årsskiftet på 90 tkr. Skogsavverkning på Östa resulterade i ett högre nettoresultat än förväntat. Detta genererar ett överskott på Östa som uppgår till 240 tkr. Kostnaderna för skötsel av park och allmänna platser kommer att öka under säsongen och prognosen är därför ett nollresultat. Sammantaget innebär det ovanstående att nämnden prognostiserar ett överskott på 980 tkr. VA-verksamheten kommer att behöva ett bidrag ur resultatutjämningsfonden för att nå budget i balans. Uttaget kommer att vara cirka 900 tkr vilket är positivt eftersom fonden under en tid vuxit i storlek. Anledningen till att kostnaderna kommer att öka under hösten, är att flera större arbeten kommer att genomföras. Det handlar om underhåll av Östervåla reningsverk (600 tkr), bland annat omfattande elarbeten, byte av ledningsnät (700 tkr) och att avvattnaren i Heby reningsverk ersätts (1200 tkr). Investeringar för helåret Av de investeringsprojekt som ligger inom nämndens område, är det troligt att de flesta genomförs till de kostnader som planerats för. Undantaget är Harbo pendlarparkering, där man kommer att använda en annan lösning är planerat och som också är mindre kostsam. Frågan kan dock komma att återaktualiseras kommande år när man utvärderat hur den nya lösningen fungerar. Vad gäller gång- och cykelvägen mellan Morgongåva och Heby resulterar förseningar i processen i att det budgeterade beloppet för 2015 inte utnyttjas under innevarande år utan behöver flyttas till Exploatering av bostadsområde (Ösbylund i Vittinge) kommer endast att arbeta upp mindre kostnader 2015, och även i detta projekt behöver medel flyttas till 2016 i budgetbeslutet i november. Åtgärdsplaner för helåret Beläggningsunderhåll sker på en lägre nivå än planerat för att kompensera för ovanligt kostsam vinterväghållning. 41

42 37 (67) Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Utfall janaug Bokslut Budget Verksamheter (tkr) 2015 Budget jan-aug Utfall janaug 2015 Avvikelse period Prognos helår Avvikelse helår Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Nettokostnad Förvaltningschef SBF Intäkter Kostnader Nettokostnad Park och allmänna platser Intäkter Kostnader Nettokostnad Gata och Trafik Intäkter Kostnader Nettokostnad Naturvård och Klimat Intäkter Kostnader Nettokostnad Östa Intäkter Kostnader Nettokostnad Kosten Intäkter Kostnader Nettokostnad VA Intäkter Kostnader Nettokostnad Summa intäkter Summa kostnader Nettokostnad

43 38 (67) Utbildningsnämnden Sammanfattning av periodens viktigaste händelser På grund av det ökade behovet av förskoleplatser har tre nya avdelningar tillkommit under året en i Heby, en i Morgongåva och en i Vittinge. I Östervåla har förskolan Graniten öppnats igen, vilket medfört extra engångskostnader vid starten. En ny fristående förskola, Lek och Lär i Morgongåva, har startat sin verksamhet under maj månad och i augusti finns för närvarande 17 inskrivna barn. I budgetdokument för 2015 står att tidsflexibel barnomsorg skall införas i kommunen. Det pågår för närvarande en inventering av behovet och beräkningsförslag på hur bidragsnivåerna kan vara. Förvaltningens barnskötarpool flyttas in till en bemanningsenhet under hösten och kommer på sikt att minska sjukfrånvaron. De nyanlända som kommer till Heby kommun har ökat under perioden och förväntas öka även under hösten. I norra kommundelen har en förberedelseklass öppnats på Östervåla skola 7-9 där det redan idag går 15 elever. I södra kommundelen finns detta sedan tidigare på Heby 7-9. Förberedelseklasserna vänder sig till elever i årskurserna 6-9. På CLL finns idag 45 elever/ungdomar på språkintro, ett program som vänder sig till de nyanlända som är upp till 20 år gamla. Nyanlända elever ställer även krav på lärares pedagogiska kompetens och detta kommer att kräva fortbildning samt samarbete. Lärare förväntas i klass undervisa barn med kort tid i Sverige. Lärare som arbetar mera inriktat mot nyanlända finns på skolorna som stöd för elever och lärare. Redan idag finns ett ökat behov av lärare och skolhälsovård inom grundskolan samt verksamheten på CLL. Anställningar behöver göras. Skolpengen och statsbidrag förväntas täcka dessa kostnader. Förvaltningen behöver införa tydligare rutiner vid mottagande och inskrivning vid de enskilda skolorna samt vid ekonomisk uppföljning av placerade från andra kommuner. Detta för att säkerställa att kommunen får del av de pengar som den har rätt till. Nyinflyttade/nyanlända förväntas öka inom perioden. Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Utfall jan- Aug 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Jan-Aug Utfall Jan- Aug Avvikelse för period Prognos Helår Avvikelse Helår Intäkter Kostnader Nettokostn Investeringsbudget (tkr) Inkomster Utgifter Nettoinvestering

44 39 (67) Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden Den anslagsfinansierade verksamheten för elever i behov av särskilt stöd går inte ihop ekonomiskt. I verksamheten ingår särskolan tillsammans med den särskilda undervisningsgruppen NOVA samt skolhälsovården. Förvaltningen utreder, på nämndens uppdrag, införandet av ett skolpengssystem för dessa elever. Anslaget är idag för lågt sett till behovet. De mindre skolenheterna visar på underskott för perioden. Detta gäller framför allt Morgongåva och Vittinge skolor. Investeringar under perioden Förvaltningens stora IT-projekt med uppbyggnad av bland annat trådlös kommunikation i kommunen pågick över årsskiftet 2014/2015. En senareläggning av de olika delprojekten medförde att sista delprojektet avslutades i februari i år med eftersläpande kostnader på 173 tkr. Årets beslutade investeringar gäller inköp av möbler och inventarier till förvaltningens verksamheter. Åtgärdsplaner under perioden Åtgärdsplaner lagda om besparing på tkr inom förvaltningen. Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret Den anslagsfinansierade verksamheten för elever i behov av särskilt stöd går inte ihop ekonomiskt. I verksamheten ingår särskolan tillsammans med den särskilda undervisningsgruppen NOVA samt skolhälsovården. Beräknat underskott till årets slut uppgår till tkr. Förvaltningen utreder, på nämndens uppdrag, införandet av ett skolpengssystem för dessa elever. Anslaget är idag för lågt utifrån behovet. De mindre skolenheterna visar på underskott med tkr i helårsprognosen, framför allt Morgongåva och Vittinge skolor. Interkommunala intäkter och kostnader beräknas i prognosen till ett överskott om cirka 900 tkr. Återhållsamhet inom förbrukningsmaterial ger ett positivt överskott med cirka 700 tkr för året. Investeringar för helåret Förvaltningens stora IT-projekt med uppbyggnad av bland annat trådlös kommunikation i kommunen pågick över årsskiftet 2014/2015. En senareläggning av de olika delprojekten medförde att sista delprojektet avslutades i februari i år med eftersläpande kostnader på 173 tkr. Årets beslutade investeringar gäller inköp av möbler och inventarier till förvaltningens förskolor och grundskolor. Åtgärdsplaner för helåret Grundsärskolan ingår i utbildningsnämndens internkontroll för året och kommer att genomlysas under hösten. Besparingsåtgärder om tkr inom förvaltningen. Ingen tillsättning av tjänster på skolorna. 44

45 40 (67) Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Grupperade Verksamheter Utfall jan- Aug 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget Jan-Aug Utfall Jan- Aug Avvikelse för period Prognos Helår Avvikelse Helår Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Nettokostnad Gemensamt Barn o Utbildning Intäkter Kostnader Nettokostnad Förskola, pedagogisk omsorg, fritids Intäkter Kostnader Nettokostnad Skola, förskoleklass, skolbibliotek Intäkter Kostnader Nettokostnad Grundsärskola, gymnasiesärskola Intäkter Kostnader Nettokostnad Gymnasieutbildn, språkintro Intäkter Kostnader Nettokostnad Vuxenutbildn, lärvuxutbildn, SFI Intäkter Kostnader Nettokostnad Flyktingmottagande Intäkter Kostnader Nettokostnad LSS, fritidsklubb Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommungemensam stödfunktion Intäkter Kostnader Nettokostnad Arbetsmarknadsenhet Intäkter Kostnader Nettokostnad Summa intäkter Summa kostnader Nettokostnad

46 41 (67) Nyckeltal Antal plac barn/elev Årsredovi sning Aug Aug Förskola 1-2 år* år* Summa Förskola 1-5 år Pedagogisk omsorg 1-3 år Pedagogisk omsorg 4-5 år Summa Pedagogisk omsorg Förskoleklass Skola årskurs Skola årskurs Skola årskurs Summa F Skolbarnomsorg Särskola i andra kommuner Undervisningsgrupper** *(Ålderfördeln. har ändrats inom förskoleområdet **(Undervisningsgrupper från i kommunen: från 1-3 Särskola, Interkommunala Nova) barn och elever ingår i tabell Centrum för Livslångt Lärande (CLL) Utbildningsform Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal ht 2012 ht 2013 ht 2014 ht 2015 Yrkesutbildning SFI Svenska för invandrare Grundläggande/SAS Gymnasial vuxenutbildning Särvux Särgymn Gymnasium Språkintro (ensamkommande) Introduktionsutbildning LUB Lärlingsutbildning

47 42 (67) Kultur- och fritidsnämnden Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Utbildningsdagar har genomförts med anledning av den nya mandatperioden. Nämnden har beslutat om en rad olika utvecklingsprojekt, bland annat kartläggning av kulturskolans verksamhet samt upprustning av elljusspår och sporthallar. Under första kvartalet 2015 har flera rekryteringar inletts bland annat på grund av ett antal pensionsavgångar. Det utvecklingsarbete med fokus på bemötande och att förbättra serviceutbudet, som inleddes hösten 2014, fortgår med ökad intensitet. Fest i Heby har inneburit mycket förarbete som nu är helt klart. En ny app för att sprida information om Fest i Heby blev ett positivt tillskott. Musikskolan har genomfört en mängd konserter under maj månad i kommunen, bland annat vid Östervålas kulturdag. Som start på höstterminen genomfördes en heldag med samtlig personal inom förvaltningen och presidiet från nämnden gällande arbetsmiljö. Temat var hot och våld i nämndens verksamheter. En utredning av kostnader för införande av längre öppettider på biblioteken samt nya passersystem vid idrottsanläggningarna har startats. Förhoppningen är att dessa förändringar kan öka tillgängligheten för brukarna utan att kostnaderna ökar. Ekonomisk uppföljning Driftsbudget (tkr) Utfall janaug 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget jan-aug Utfall janaug 2015 Avvikelse period Prognos helår Avvikelse helår Intäkter Kostnader Nettokostnad Investeringsbudget (tkr) Inkomster Utgifter Nettoinvestering Kommentarer till uppföljningsperioden Driftredovisning under perioden Kostnader och intäkter för verksamheten under första kvartalet följer budget. Arbetet med att kartlägga hur en kulturskoleverksamhet i Heby skulle kunna se ut har inletts, men kostnaderna kommer först längre fram. Detta medför ett redovisat överskott just nu vilket fördelas på både kultur- och fritidsverksamheten. Investeringar under perioden Nämnden har fått igångsättningsbeslut för att byta ut ljusarmaturerna vid samtliga motionsspår i kommunen. Detta arbete startade under våren och kommer att pågå under hösten. Åtgärdsplaner under perioden Inte aktuellt. 47

48 43 (67) Kommentarer till årsprognosen Driftredovisning för helåret Om inget oförutsett inträffar under året, kommer kultur- och fritidsverksamheten att redovisa ett nollresultat för En kartläggning av hur verksamheten kan utvecklas bör ge svar på en rad olika frågor, exempelvis: Vilka verksamhetsområden ser ungdomarna i kommunen som skulle behöva förnyas och vad saknar de? Hur kan en kulturskola se ut i Heby kommun? Hur kan olika arrangemang möta kommuninvånarnas nya behov? Hur ser vårt förebyggande arbete ut, ur ett socialekonomiskt perspektiv? En genomgång och upprustning av olika idrottshallar och idrottsanläggningar kommer att göras både vad gäller inomhus- och utomhusidrotterna. Investeringar för helåret Hela anslaget för investeringar av ny armatur till motionsspåren kommer inte att behöva tas i anspråk. Åtgärdsplaner för helåret Inte aktuellt. Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Verksamheter (tkr) Utfall janaug 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget jan-aug Utfall janaug 2015 Avvikelse period Prognos helår Avvikelse helår Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Nettokostnad Fritidsenheten Intäkter Kostnader Netto kostnad Kulturenheten Intäkt Kostnader Nettokostnad Summa intäkter Summa kostnader Nettokostnad

49 44 (67) Bolagsredovisning Hebyfastigheter AB Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Under perioden januari - augusti 2015 har bolaget slutfört tillbyggnad av Morgongåva förskola, budgeten och tidsplan har hållit. I Morgongåva har även utbyte av golv i sporthall skett. Ny färgsättning (likt övriga byggnader) utvändigt har genomförts på Gamla skolan Heby Villa Villekulla. I Bullerby förskola, Heby har byte av yttertak, invändigt byte av golvmattor samt utbyte av köksinredning - inkl diskmaskiner i två st avdelningspentryn - skett. Utegruppen har investerat i en traktor och bolaget har köpt ut tre leasingbilar till restvärde. Försäljningen av Kyrkskolan i Östervåla har skett med tillträde den 1 april. Planerade åtgärder efter perioden: Heby: Installation av brandlarmsanläggning i Kommunhuset. Nytt ventilationsaggregat i tekniksalen, ny diskmaskin samt frånluft i kök, Heby centralskola. Vittinge: Installation av ventilationssystem i Ösby skola. Östervåla: Kyla i serverrum, ventilation inkl fläktrum i Lärkan, Kåpa, fläkt, håltagning samt ventilation i diskrum, ombyggnationer i slöjdsal, Östervåla centralskola. Harbo: Ny och delvis ombyggd lekyta för ändrad verksamhet vid Tegelbackens förskola. Ekonomisk uppföljning Bokslut Budget Budget Redovisat Avvikelse Prognos Avvikelse Driftbudget (tkr) Jan-Aug Jan-Aug för period Helår Helår Intäkter Kostnader Resultat Investeringsbudget (tkr) Inkomster Försäljning av Kyrkskolan Utgifter Maskiner, utegruppen Sportgolv, Mgva Energibesparande åtg Förskola, Mgva Nettoinvestering Kommentarer till uppföljningsperioden Gällande driftredovisningen ligger bolaget högre i intäkter och lägre kostnadsmässigt totalt. Intäkterna har ökat beroende av försäljningen av bl. a. Kyrkskolan i Östervåla. De lägre driftkostnaderna beror framförallt på betydligt lägre räntekostnader än budgeterat samt det nya regelverket K3 som påverkat avskrivningstakten. Budgeten byggde på 2013 års siffror och bl.a. det nya regelverkets, K3, påverkan var då inte 49

50 45 (67) känt. Bolaget har en avvikelse på 3,6 Mkr enl. budget i lägre kostnader. Investeringar har skett i form av tillbyggnad av Morgongåva förskola, utbyte av golv i sporthall i Morgongåva samt utvändig målning av Ga. Skolan Heby - Villa Villekulla. Bullerby förskola, Heby har byte av yttertak samt invändigt byte av golvmattor skett. I Bullerby förskola, Heby har byte av yttertak, invändigt byte av golvmattor samt utbyte av köksinredning - inkl diskmaskiner i två st avdelningspentryn - skett. Aktivering av Morgongåva förskola är inte gjord under perioden vilket kommer påverka avskrivningskostnaderna. Utegruppen har investerat i en traktor och bolaget har köpt ut tre leasingbilar till restvärde. Soliditet för perioden: 26,8 % Låneskulder till kreditinstitut: 209 Mkr Likvida medel per : 21 Mkr Leverantörsskulder per : 3 Mkr Balansomslutning: 331 Mkr Kommentarer till årsprognosen Budgeten bygger på 2013 års utfall. Bolaget har fått betydligt lägre räntekostnader beroende på omförhandlade låneskulder. Prognosen visar på drygt 1,6 Mkr lägre. Avskrivningskostnaderna är påverkade av regelverket K3. Efter uppdelningen av bolagets fastigheter i komponenter har avskrivningstakten minskats från 2% årligen till 1,8 %, vilket gör att prognosen säger nära 800 tkr lägre avskrivningskostnader. Tillbyggnaden av Morgongåva förskola kommer att generera avskrivningskostnader det sista kvartalet Bolaget har däremot högre personalkostnader än budgeterat. Detta beror på att budgeten bygger på 2013 års utfall och då fanns inte kostnaderna för ny tjänst i form av energioptimerare samt tillsättande av vakant tjänst som snickare. Driftskostnaderna är minskade, bl.a. i minskade förvaltnings- och reparationskostnader. Prognosen för investeringar i bolaget är inte ändrad utan ligger enligt gällande budget. 50

51 46 (67) Utökad ekonomisk uppföljning Belopp i tkr Bokslut Budget Budget Redovisat Avvikelse Prognos Avvik Jan-aug Jan-aug för period Helår Helår Rörelsens intäkter: Hyresintäkter Övriga rörelsesintäkterintäkter Summa Intäkter : Fastighetskostnader: Driftskostnader Underhållskostnader Taxebundna kostnader Fastighetsskatt Personalkostnader Avskrivningar Summa fastighetskostnader: Rörelseresultat: Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande res poster Räntekostader och liknande res poster Summa resultat från fin inv: Resultat efter finansiella poster Skatt Resultat

52 47 (67) Hebygårdar AB Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Under perioden januari-augusti 2015 har bolaget slutfört nybygget i Morgongåva av 24 st lägenheter. Inflytten har successivt skett från 16 juni 2015, och alla lägenheter är i det närmaste uthyrda (rest 2 st). Markentreprenaden startade den 8 juni slutbesiktning 7 september. Bolaget har under perioden slutfört ombyggnation av fastigheten Torget 6 i Heby. Dessa lägenheter, 9 st, hyrs ut som Senior plus trygga bostäder för äldre, vilket innebär ett anpassat boende för att öka tryggheten för äldre. Bolaget har en plan att ansluta samtliga hyresfastigheter med fiber under en 2-3 års period. Start med Stationsområdet 5-11, Heby. Förhandling klar med Hyresgästföreningen. På Liljebacken i Tärnsjö har utvändig fasadmålning genomförts. Kommande planerade projekt är; Torgvägen 1-7, Östervåla: projektering av fönsterbyte pågår, något försvårat då de befintliga fönstren har olika mått. Därför har ärendet hamnat hos Bygg- och miljö i Sala (bygglovsärende). Stationsvägen 5-11, Heby: kartläggning av ROT pågår. Centralgatan 2B-C, Heby: Under vår/sommar har balkongrenovering skett. Nu pågår förhandling med hyresgästföreningen angående ROT. Ett informationsmöte kommer att hållas den 1 september med boende, efter det nytt möte med hyresgästföreningen den 9 september. Torget 6: Under våren färdigställdes 9 st lägenheter, Senior plus trygga bostäder för äldre. Bolaget har påbörjat en renovering av yttertak, fasad samt en helt ny entré i ek. Även rampen vid entrén kommer att få ett litet lyft i samband med detta. Arbetet påbörjades under v. 32 och planeras pågå fram till v. 46. På baksidan kommer bolaget även att bygga en ramp, så att de äldre lättare skall kunna komma ut på baksidan och njuta av trädgården. Tillsammans med kommunen pågår en planering om att kunna göra en liten strandpromenad längs ån. Detta har funnits med som en vision under flera år, men vi hoppas nu att detta skall kunna bli verklighet under Uthyrningsgraden av våra lägenheter har varit hög under perioden. 52

53 48 (67) Ekonomisk uppföljning Bokslut Budget Budget Redovisat Avvikelse Prognos Avvikelse Driftbudget (tkr) Jan-Aug Jan-Aug för period Helår Helår Intäkter Kostnader Resultat Investeringsbudget (tkr) Inkomster Utgifter Stamrenovering, Heby Energi, OlJans Egna elmätare, Torget Byte av fönster, torgv, etapp Tak/Fasad, Torget Nybyggnation Mgva, rest Nettoinvestering Kommentarer till uppföljningsperioden Gällande driftredovisningen ligger bolaget lägre kostnadsmässigt. Det beror framförallt på lägre räntekostnader och lägre driftkostnader än budgeterat. Budgeten byggde på 2013 års siffror och bl.a det nya regelverkets, K3, påverkan var då inte känt. Bolaget har en avvikelse på 3,6 Mkr enl. budget i lägre kostnader. Investeringar har skett i form av slutförande av Morgongåva nybyggnation och Torget 6, Heby. Aktivering av nybyggnationerna är inte gjord under perioden vilket kommer påverka avskrivningskostnaderna. Soliditet för perioden: 18,8 % Låneskulder till kreditinstitut: 308 Mkr Likvida medel per : 37 Mkr Leverantörsskulder per : 2 Mkr Balansomslutning: 399 Mkr Kommentarer till årsprognosen Budgeten bygger på 2013 års utfall. Bolaget har fått betydligt lägre räntekostnader beroende på omförhandlade låneskulder prognosen visar på 900 tkr lägre. Avskrivningskostnaderna är påverkade av regelverket K3. Efter uppdelningen av bolagets fastigheter i komponenter har avskrivningstakten ökats från 2% årligen till 2,1 %. Avskrivningskostnaderna kommer att justeras då både Torget 6 samt nybyggnation i Morgongåva kommer att generera avskrivningskostnader, därför ligger budgeten fast. Underhållskostnaderna har ökat i bolaget och driftskostnaderna minskat. Vattenskador i bolaget är nära 1 Mkr lägre kostnadsmässigt än jämförande period för år Prognosen för investeringar i bolaget är inte ändrad utan ligger enligt gällande budget. 53

54 49 (67) Utökad ekonomisk uppföljning Belopp i tkr Bokslut Budget Budget Redovisat Avvikelse Prognos Avvik Jan-aug Jan-aug för period Helår Helår Rörelsens intäkter: Hyresintäkter Övriga rörelsesintäkterintäkter Summa Intäkter : Fastighetskostnader: Driftskostnader Underhållskostnader Taxebundna kostnader Fastighetsskatt Personalkostnader Avskrivningar Summa fastighetskostnader: Rörelseresultat: Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande res poster Räntekostader och liknande res poster Summa resultat från fin inv: Resultat efter finansiella poster Bokslutsdisposition Skatt Resultat

55 50 (67) Ekonomisk redovisning Redovisningsprinciper Delårsbokslutet är upprättat i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortsiktiga placeringar har gjorts till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Det innebär att om dotterföretagen inte är ägda till 100 % tas endast ägda andelar av räkenskaperna med i redovisningen. Intäkter Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter redovisas i tre delar; årets preliminära skatteinbetalningar, prognos för årets avräkningslikvid samt slutavräkning för föregående år. Kundfordringar Kundfordringar äldre än ett år skrivs av som kundförlust. Kostnader Personalkostnader Procentuella personalomkostnadspålägg bokförs i samband med löneredovisningen. Skulden för timlöner upparbetade i augusti och som utbetalas i september är periodiserad i delårsbokslutet. Intjänad semester, ferielön respektive uppehållslön för lärare och övriga uppehållsanställa bokförs som kortfristig skuld. Avskrivningar och internränta 55

56 51 (67) Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för årlig värdeminskning. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Nominell avskrivningsmetod används, med lika stora avskrivningsbelopp varje år beräknat på anskaffningsvärde. Avskrivning beräknas inte på aktier, andelar, bostadsrätter, konst, mark eller pågående investeringar. Internränta beräknas på det bokförda värdet och under 2015 är räntan 4,0 % (år ,0%). Heby kommun gör avsteg från RKRs rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar. Komponentavskrivning används, men bara på markanläggningar. Tanken är att införa komponentavskrivning på VA-fastigheter till årsredovisningen för år Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ½ basbelopp. Pensioner Pensioner intjänade från och med redovisas i resultaträkningen i verksamhetens kostnader och skulden redovisas som avsättning för pensioner i balansräkningen. Från och med 2000 bokförs kostnad även för löneskatt % på avsättning för pensioner. Även för den individuella delen är % löneskatt beräknad och bokförd som kortfristig skuld. Långfristiga skulder Den del av långfristiga skulder som amorteras inom ett år har bokförts som kortfristig skuld. 56

57 52 (67) Driftredovisning Utfall jan-aug Bokslut Budget Budget Utfall janaug Avvikelse Prognos Driftredovisning (tkr) jan-aug 2015 för period 2015 Avvikelse Kommunstyrelse Vård- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Bygg- och miljönämnden Valnämnden Summa verksamheterna Finansförvaltningen Summa verksamhetens nettokostnad Finansförvaltningen Utfall janaug Bokslut Budget Budget Utfall jan- Avvikelse Prognos Finansförvaltningen (tkr) jan-aug aug 2015 för period 2015 Avvikelse Pensionkostnader PO-pålägg Intern intäkt PO Intern ränteintäkt' Citybanan Semesterskuld Komp lokalhyra Konsultkostnad Personalpolitisk avs lönesattsning Återbetalning AFA Likvidation AMG extraord int Summa Resultaträkning (kommunen) Resultaträkning (tkr) Utfall jan-aug 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget jan-aug Utfall janaug 2015 för Avvikelse period Prognos 2015 Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidr/utjämn Finansielle inäkter Finansiella kostnader Resultat före extraord poster Extra ord intäkter Extra ord kostnader Resultat efter extraord poster

58 53 (67) Investeringsredovisning Pol org Ändamål Budget 2015 Utfall janaug Helårsprognos Avvikelse helår Kommentarer Inkomst avser debitering Knivsta för gemensam investering Ks Teknisk plattform Ks Trådlöst nätverk Avser BYOD Ks Operativsystem Uppgradering klientavtal (windows 10) Ks Hårdvara Nya ESX-server Ks Nätverkslogik o säkerhet Nätvision 2017 Ks Oförutsett Ks - Varav ipads till förtroendevalda Ks - Varav Kyrkogatan trafiksäkerhet 0 0 Trafikverket medfinansiär med 50% ks - Varav G/C-väg Industrivägen Trafikverket medfinansiär med 50% ks - Varav Skolskjutshållplats i Östervåla Trafikverket medfinansiär med 50% ks -Varav Upprustning parkering Vittinge 0 ks -Varav Belysning hållplats Heby skola 0 ks -Varav Ökad belysning hålplats väg72 0 ks -Varav Heby station väderskydd 0 ks -Varav Heby torg cykelparkering 0 Ks Förstärkt inloggning Ks Logghantering Hör till nya brandväggar Ks Markköp Lundaorådet och pndlarparkering Harbo Ks Utsmyckning rondell Ks Rivning Kronan Ks Bredbandsutbyggnad Ks Nya brandväggar Finansieras genom anslag logghantering Summa Ks Von Implementering STIG Von Inventarier ny öppenvårdsavdelning Von Inventarier blå huset Von Inventarier Von särskilt boende - sängar Von Kontorsmöbler / Utrustning Von Matsalsmöbler - särskilt boende Von Arbetstekniska hjälpmedel Von Särskilt boende - Utemiljö Summa Von Sbn Utemiljö 0 Sbn Exploatering bostadsområden Sbn G/C-väg Morgongåva-Heby Sbn Möbler matsal Östervåla Sbn Laddstolpar till el-bilar, 2 st Sbn Pendlarparkering Morgongåva Trafikverket medfinansiär med 50% Sbn Penlarparkering Heby Sbn Pendlarparkering Harbo Trafikverket medfinansiär med 50% Sbn Upprustning utemiljö (lek, park) Sbn Hastighetssäkrande åtgärder i tätorter Varav VA Sbn Nytt verksamhetsområde Hebron Sbn Utökat verksamhetsområde Huddunge Sbn Reservvattentäkter Sbn Reningsverk reinvestering utrustning Sbn Driftövervakning Sbn Reinvestering dricksvatten Sbn Avvattning Tärnsjö/Heby 0 Sbn Saneringsarbete Nordmyran o Ggäddsjö mosse, etapp Summa Sbn Ubn Möbler och IT Ubn -Varav Allmänna inv. IT (steg 5) Summa Ubn Kfn Energibesparande åtgärder Kfn Fastighetsinventarier, elljus, bryggor Kfn Upprustn utrustning sporthallar Summa Kfn Totalt

59 54 (67) Resultaträkning (koncernen) Resultaträkning (tkr) Not Utfall Koncernen Utfall Utfall helår 2014 Utfall Utfall Kommunen Budget 2015 Prognos helår 2015 Utfall helår 2014 Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter 7 Extraordinära kostnader Resultat efter extraordinära poster Skatt på årets resultat PERIODENS RESULTAT

60 55 (67) Balansräkning Balansräkning (tkr) Koncernen Kommunen Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd m.m Kortfristiga fordringar Kassa, bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa avsättningar och skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Borgensåtaganden

61 56 (67) Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Koncernen Kommunen Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Exploateringsintäkter Realisationsvinster Övriga intäkter Avgår interna poster mellan kommunen och Hebyfastigheter AB Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Koncernen Kommunen Personalkostnader Försörjningsstöd Bidrag till bussresor, skolelever Bidrag till föreningar, stiftelser, företag Köp av huvudverksamhet Ersättning till försäkringskassan Upplösning aktiverat bidrag till Citybanan Skatter och offentliga avgifter Konsulttjänster Lokalhyror Lokalvård El Brandsskydd Försäkringar Livsmedel Kontorsmaterial Förbrukningsmaterial Tele och IT-kommunikation Administrativa tjänster Litteratur Transporter inkl skolskjutsar och färdtjänst Anläggningsmaterial Bostadsanpassning Bilkostnader Justering resultatfond VA Förlust avyttring mark, byggnader Övriga kostnader Avgår interna poster mellan kommunen och Hebyfastigheter AB Summa

62 57 (67) Not 3 Avskrivningar Koncernen Kommunen Avskrivning mark, byggnader, tekn. anläggningar Avskrivning maskiner och inventarier Summa avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Koncernen Kommunen Preliminär kommunalskatt Slutavräkningsdifferens föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år Summa skatteintäkter Kommunens skatteintäkter grundas på följande utdebitering: Kommunalskatt 22,50 22,50 Not 5 Generella statsbidrag Koncernen Kommunen Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Bidrag för LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Generella bidrag från staten Regleringsavgift Summa Not 6 Finansiella intäkter och kostnader Koncernen Kommunen Finansiella intäkter Utdelningar på aktier och andelar Ränteintäkter på likvida medel Övriga finansiella intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader på långfristig upplåning Ränta på pensionsavsättningar Övriga finansiella kostnader Finansiella kostnader Finansnetto

63 58 (67) Not 7 Extraordinära intäkter Koncernen Kommunen Återbetalning AGS-premier Summa Not 8 Extraordinära kostnader Koncernen Kommunen Saneringskostnad i samband med nybyggnation i Morgongåva Summa Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Koncernen Kommunen Ingående balans Investeringar Försäljning/utrangering Flyttningar Avskrivningar Utgående balans Specifikation (endast kommunen) Fastigheter för affärsverksamhet, tex vattenverk och renhållningsverk Publika fastigheter, t ex gator, vägar och parker Verksamhetsfastigheter, t ex förvaltningshus och skolor Övriga fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Markreserv Pågående investeringar Summa

64 59 (67) Not 10 Maskiner och inventarier Koncernen Kommunen Ingående balans Investeringar Försäljning/utrangering Flyttningar Avskrivningar Utgående balans Specifikation (endast kommunen) Inventarier Bilar och andra transportmedel 0 70 Konst mm Maskiner Övriga maskiner och inventarier Summa Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Koncernen Kommunen Aktier koncernföretag Aktier Andelar Bostadsrätter Grundfondskapital Långfristiga fordringar: Sala-Heby Energi AB Hebygårdar/Fastigheter AB 0 Övrig långfristig fordran Förutbet pensionskostnad Förutbet kostnad löneskatt på pensionskostn SUMMA Not 12 Bidrag till statlig infrastruktur Koncernen Kommunen Bidrag statlig infrastruktur Citybanan Ack avskrivning SUMMA Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2009 att Heby kommun deltar i medfinansieringen av Citybanan. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 25 år. 64

65 60 (67) Not 13 Exploateringsfastigheter Koncernen Kommunen Ingående balans Investeringar 0 Försäljning/utrangering Flyttningar 0 Avskrivningar 0 Utgående balans Not 14 Kortfristiga fordringar Koncernen Kommunen Kundfordringar Statsbidragsfordringar Skattefordringar Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar SUMMA Not 15 Eget kapital Koncernen Kommunen Ingående eget kapital Övriga justeringar Årets resultat Utgående eget kapital I beloppet för eget kapital ingår fonder för Va- och renhållningsverksamheten Koncernen Kommunen VA Renhållning Summa

66 61 (67) Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Koncernen Kommunen Specifikation - avsatt till pensioner Särskild avtals-/ålderspension Förmånsbestämd/kompl pension Ålderspension Pension till efterlevande Summa pensioner Visstidspension Löneskatt Totalt avsatt till pensioner Avsatt till pensioner Ingående avsättning Nya förpliktelser under året Varav nyintjänad pension Varav ränte- och basbeloppsuppräkning Varav ändring av försäkringstekniska grunder Varav pension till efterlevande Varav övrig post Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Totalt avsatt till pensioner Not 17 Övriga avsättningar Koncernen Kommunen Ingående avsättning för bidrag statlig infrastruktur Utbetalning under året Uppskjuten skatteskuld Summa

67 62 (67) Not 18 Långfristiga skulder Koncernen Kommunen Lån i banker och kreditinstitut Summa Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Investeringsbidrag 360 Anslutningsavgifter Summa förutbetalda intäkter Summa långfristiga skulder Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar och anslutningsavgifter periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Genomsnittlig ränta 2,81% Genomsnittlig räntebindningstid 8 år Lån som förfaller inom 1 år år år år> 0 Summa Not 19 Kortfristiga skulder Koncernen Kommunen Kortfr skulder till kreditinstitut och kunder Leverantörsskulder Moms och punktskatter Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder SUMMA Not 20 Ansvarsförbindelser Koncernen Kommunen Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Gamla utbetalningar Övrig post Summa pensionsförpliktelser Löneskatt Utgående ansvarsförbindelse

68 63 (67) Not 21 Borgensåtaganden Koncernen Kommunen För dotterföretag: Hebyfastigheter/-gårdar AB För övriga: Egna hem Övriga SUMMA Kommunal borgen Kommuninvest i Sverige AB Heby kommun har i oktober 2002 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. 68

69 64 (67) VA-Redovisning Sammanfattning av periodens viktigaste händelser Exploatering i Haga har gjort att kapaciteten för befintliga VA-anläggningar inte längre är tillräcklig. Överföringsledningar för VA mellan Harbo och Haga är nödvändiga och förarbete för detta pågår och åtgärden planeras att genomföras under vintern. Planering för det fältarbete och den provtagning som ska göras inom ramen för huvudstudien för Nordmyrasjön och Gäddsjö mosse, har påbörjats under våren. Fältarbetet har genomförts till största del under sommaren. Provpumpning av vatten från den föreslagna reservvattentäkten söder om Tärnsjö samhälle påbörjades i februari och beräknas vara klar i september. När provpumpningen är klar ska det utvärderas om det går att använda vattentäkten, som reservvattentäkt, utan att vattennivån i åsen påverkas i allt för stor grad. Då ett antal fastigheter med enskilda avlopp hamnat inom föreslagna vattenskyddsområden för Huddunge och Tärnsjö har VA-verksamhetsområdet byggts ut för att inkludera dessa fastigheter. Under vintern/våren har totalt 26 fastigheter anslutits till kommunalt avlopp. En upphandling av ny avvattnare till Heby avloppsreningsverk har genomförts och avvattnaren installeras under hösten. Ekonomisk uppföljning Utfall janaug Driftbudget (tkr) 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget jan-aug Utfall janaug 2015 Avvikelse för period Helårsprognos Avvikelse Helår Intäkter Kostnader Nettokostnad Investeringsbudget (tkr) Inkomster Utgifter Nettoinvestering Kommentarer till uppföljningsperioden VA-verksamheten visar ett överskott för perioden, beroende av att en mängd budgeterade åtgärder kommer igång först i höst. Kommentarer till årsprognosen VA-verksamheten kommer att behöva ett bidrag ur resultatutjämningsfonden för att nå budget i balans. Uttaget kommer att vara cirka 900 tkr vilket är positivt eftersom fonden under en tid vuxit i storlek. Anledningen till att kostnaderna kommer att öka under hösten är att flera större arbeten kommer att genomföras. Det handlar om underhåll av Östervåla reningsverk (600 tkr), bland annat omfattande elarbeten, byte av ledningsnät (700 tkr) och att avvattnaren i Heby reningsverk ersätts (1200 tkr). 69

70 65 (67) Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Utfall janaug Bokslut Budget Budget Verksamheter (tkr) jan-aug Utfall janaug 2015 Avvikelse för period Helårsprognos Avvikelse Helår Administration Intäkter Kostnader Nettokostnad VA/Avfall övergripande Intäkter Kostnader Nettokostnad VA-verksamhet Intäkter Kostnader Nettokostnad Vattenförsörjning Intäkter Kostnader Nettokostnad Vattenverk Intäkter Kostnader Nettokostnad Vattentorn Intäkter Kostnader Nettokostnad Vattenledningar Intäkter Kostnader Nettokostnad Vattenmätare Intäkter Kostnader Nettokostnad Tryckstegringsstationer Intäkter Kostnader Nettokostnad Avloppsverk Intäkter Kostnader Nettokostnad

71 66 (67) Verksamheter (tkr) Utfall janaug 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget jan-aug Utfall janaug 2015 Avvikelse för period Helårsprognos Avvikelse Helår Pumpstationer Intäkter Kostnader Nettokostnad Spillvatten Intäkter Kostnader Nettokostnad Dagvatten Intäkter Kostnader Nettokostnad Pumpar Intäkter Kostnader Nettokostnad Dagvattenledningar Intäkter Kostnader Nettokostnad Avfallshantering Intäkter Kostnader Nettokostnad Stationära gruppen Intäkter Kostnader Nettokostnad Summa intäkter Summa kostnader Nettokostnad

72 67 (67) Revisionsberättelse 72

73 Enhet: 2015 Klart Delvis klart Inte klart Inriktning 1.1 Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. Effektmål Barnfattigdomsindex ska årligen minska i Heby kommun % 14% 12% 14% 14% Källa: Statens folkhälsoinstitut 1.2 NRI (Nöjd Region Index) för trygghet ska öka år 2017 jämfört med år Nästa mätning görs Källa: SCB:s medborgarundersökning 1.3 Medborgarnas nöjdhet med gångoch cykelvägar ska vid SCB:s medborgarundersökning öka till mer än index 4,2 år Politiskt organ Uppföljning 31/5 Uppföljning 31/8 Ks En kartläggning och handlingsplan är framtagen i alla förvaltningar. Trygghetsrådet följer upp. Samordning sker av folkälsostrategen inom central förvaltning, En revidering av handlingsplanen är gjord i november2014. Barnfattigdomsindex för 2014 redovisas Ks NRI har ökat från till Heby Kommun och Polisen har samverkansöverenskomm else. Polisen har ett uppdrag att arbeta med medborgardialog. Följs upp i trygghetsrådet. I samhällsplaneringen tas Sbn hänsyn Arbetet till med trygghetsfrågor. ny gc-väg Heby-Morgongåva fortsätter med fastställande av vägplan. En kartläggning och handlingsplan är framtagen i alla förvaltningar. Trygghetsrådet följer upp. Samordning sker av folkälsostrategen inom central förvaltning, En revidering av handlingsplanen är gjord i november2014. Barnfattigdomsindex för 2014 redovisas NRI har ökat från till Heby Kommun och Polisen har samverkansöverenskomm else. Polisen har ett uppdrag att arbeta med medborgardialog. Följs upp i trygghetsrådet. I samhällsplaneringen tas hänsyn Arbetet till med trygghetsfrågor. ny gc-väg Heby-Morgongåva fortsätter med fastställande av vägplan. 1.4 Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar vid SCB:s medborgarundersökning ska öka till lika eller mer än index 4,6 år Andelen personer som uttrycker myckert stort eller stort förtroende för socialtjänsten ska öka till Källa: Hälsa på lika villkor 1.6 Med brukarens behov i centrum ska alla ansökningar hanteras rättssäkert, likvärdigt och avslutas med beslut i skälig tid. Sbn Sommarunderhållet på gatorna kommer att ligga på en lägre nivå än normalt på grund av kostsam vinterväghållning, men informationen om vad som görs ska förbättras. Von All personal ska ha genomgått utbildning i utredningsinstrumentet SARA för att upptäcka och trygga personer som utsätts för våld i nära relationer. Bemötande diskuterar ständigt på APT. Från och med 2016 kommer målet följas som nyckeltal. Von Införandet av ÄBIC har påbörjats genom utbildningsinsatser. Systemstöd saknas ännu. Genomgång av olika teman för likvärdig bedömning har påbörjats. Aktgranskning avseende likvärdig bedömning av serviceinsatser för män och kvinnor kommer att ske under hösten. Sommarunderhållet på gatorna kommer att ligga på en lägre nivå än normalt på grund av kostsam vinterväghållning, men informationen om vad som görs ska förbättras. All personal ska ha genomgått utbildning i utredningsinstrumentet SARA för att upptäcka och trygga personer som utsätts för våld i nära relationer. Bemötande diskuterar ständigt på APT. Från och med 2016 kommer målet följas som nyckeltal. Införandet av ÄBIC pågår genom utbildningsinsatser för handläggarna. Ytterligare en processledare har utbildats via Socialstyrelsen. Information om systemstöd har inhämtats och kommer att införas under vintern 2015/2016. Genomgång av olika teman för likvärdig bedömning har påbörjats och fortgår. Aktgranskning avseende likvärdig bedömning av serviceinsatser för män och kvinnor kommer att ske under hösten. 2.1 Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. Kommunens webbinformation Ks till medborgarna, enligt SKL s webbinformationsundersökning, ska öka år 2015 jämfört med år % 72% 73% 76% 74% Källa:Kolada Under 2014 har kommunen bytt hemsida och har varit under ombyggnad. Information på hemsidan publiceras utifrån SKL:s skrift information till alla. Under 2014 har kommunen bytt hemsida och har varit under ombyggnad. Information på hemsidan publiceras utifrån SKL:s skrift information till alla. 2.2 Andelen elever i åk 7 och 9 som vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen ska öka år 2015 jämfört med Åk ,5% 25% 15% Åk ,5% 19,8% 11,4% Källa: Liv och hälsa ung (fråga 101) Ks Mäts ej förrän 2015, presenteras Mäts ej förrän 2015, presenteras Andelen nyanlända* som efter 2 års vistelse i kommunen har påbörjat gymnasie- eller högre studier eller fått arbete, ska öka jämfört med Ks Inväntar uppgift från Arbetsförmedlingen Inväntar uppgift från Arbetsförmedlingen * den del av de nyanlända som omfattas av Etableringsformen enligt lag 2010:97. Källa: Arbetsförmedlingen 2.4 Andelen arbetslösa i åldrarna år ska år 2015 understiga 7,3%. Ks Inväntar resultat Inväntar resultat ,3% 8,3% 8,4% Källa: Kolada (definition öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, mars månad) 2.5 Andelen barn och ungdomar som upplever att deras röst/synpunkter blir hörd ska öka. Von Enkätundersökning pågår. Underlaget är för litet för att kunna utvärderas. Resultatet finns ännu inte tillgängligt. Källa: Enkät 2.6 I familjer med missbruk ska samtliga uppleva att de får stöd ur ett familjeperspektiv. Källa: Enkät 2.7 Andelen föräldrar som får egen försörjning ska öka. Källa: Förvaltningens statistik. Andel hushåll med barn som erhållit försörjningsstöd: December 2014: 30,2 % 2015 Januari: 26,8 % Februari: 30,1 % Mars: 29,6 % April: 27,6 % Maj: 28,8 % 2.8 Hälso- och sjukvårdsinsatsernas kvalitet ska stärkas ytterligare. 2.9 Brukarnas påverkan på genomförandeplanen ska öka. Von Von Von Von IFO: En arbetsgrupp med personal från olika enheterna på individ och familj är bildad, "Barn i missbruksmiljöer" för vidareutveckling inom området. Fokus på barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Stöd till familjen att bli självförsörjande. Hembesök erbjuds till alla barnfamiljer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Samarbete och gemensamma hembesök med budget- och skuldrådgivare. Nära samarbete med handläggare inom barn och familj. Ekonomi finns med i alla utredningar om barn. Barnperspektiv inom ekonomiskt bistånd tema i introduk-tion av alla nyanställda socialsekreterare. 35 % har en aktuell riskbedömning inom hemsjukvården i ordinärt boende, mål: Att minst 50 % av de brukare som är inskrivna i hemsjukvård den 31/ har en aktuell riskbedömning gjord. Inom vård och omsorgsboende har 90 % av brukarna en aktuell genomförandeplan och uppföljning. Målet är att upprätta aktuella genomförandeplaner för alla brukare. Inom funktionsstöd är nya genomförandeplaner med mål framtagna. Inom ordinärt boende ska nya genomförandeplaner upprättas för alla brukare. Området nyss påbörjat, ca 10% klart. Resultatet finns ännu inte tillgängligt. Resultatet finns ännu inte tillgängligt. 40 % har en aktuell riskbedömning inom hemsjukvården. Inom vård- och omsorgsboende har 90 % av brukarna har en aktuell genomförandeplan. Målet är att upprätta aktuella genomförandeplaner för alla brukare. Inom ordinärt boende är arbetet med genomförandeplaner är under uppstart. Inom funktionsstöd har alla brukare har deltagit vid genomförandeplanen. Boendestödet (IFO) försöker att få brukarna mer aktiva i arbetet med genomförandeplanen. Genomförandeplan finns i alla ärenden Brukare och deras anhöriga ska uppleva att de får ett värdigt bemötande av personalen inom vård och omsorg Brukarnas individuella behov ska bättre tillgodoses inom den dagliga verksamheten. Von Von HSL: Uppföljande samtal är pågående i samband med APT. VÅBO:Nöjdhetsgraden har varit 100%. Tillfrågade brukare är till 100% nöjda. FUNKTIONSSTÖD: 4 Av 10 verksamheter ORDBO: ca 70% upplever värdigt bemötande. HSL: All personal ska deltaga i uppföljande samtal kring bemötande. VÅBO: På fyra av fem enheter har vi haft anhörigträffar. FUNKTIONSSTÖD: pedagogiskt evidensbaserat hjälpmedel genom delaktighetsmodellen. ORDBO: All personal har deltagit i föreläsning om bemötande samt utbildning i Salutogent förhållningssätt. Bemötande/etik diskuteras på APT samt vid behov. Genomförandeplanerna ska styra det individuella valen och dess betydelse fokuseras i verksamheterna. HSL: Fortsatt arbete med bemötande genom diskussion och information. VÅBO: Nöjdhetsgraden har varit 100%. Tillfrågade brukare är till 100% nöjda. ORDBO: Fortsatt arbete med bemötande, enskilda samtal. Ett utvecklingsarbete för hela hemtjänsten är pågående under HT ADMINISTRATION: Nya medarbetare ska gå på föreläsning om bemötande i oktober. Efter detta ska bemötande vara en stående punkt på APT framöver för diskussion och dialog (Ny arbetsgrupp fr o m september). FUNKTIONSSTÖD: Värdigt bemötande har samtalats om vid APT och ska ses som självklart. Arbetet pågår med att alla brukare ska ha möjlighet att välja sysselsättningsplats både inom den interna egna verksamheten samt att också kunna få sysselsättning ute i öppna näringslivet Medborgarna ska uppleva att tillgången till information om verksamheten är god. Von Informationen är inte färdigställd för alla delar. Genomgång av resultatet "Information till alla" år 2014 är genomförd. Handlingsplan finns för att göra förbättringar; Komplettera, tydliggöra och uppdatera befintlig information på kommunens hemsida. I september utbildas nya medarbetare i receptionen för att bli nya "redaktörer" och arbeta med handlingsplanen för att förbättra informationen på hemsidan till kommunens invånare. Informationen är inte färdigställd för alla delar. Kontinueligt arbete med att ta fram informationsmaterial till brukare och anhöriga. Kontinuerligt arbete med att komplettera och uppdatera befintlig information på kommunens hemsida och Intranät. Under hösten kommer medarbetare i receptionen utbildas för att bli nya "redaktörer" som bl a ska förbättra informationen på hemsidan till kommunens invånare. IFO: Broschyr har tagits fram för att brukarna, och ev. anhöriga ska få en skriftlig information om vad boendestöd är. 3.1 Heby kommun ska ha en hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Verksamhetens nettokostnad ska uppgå till maximalt 98.3% av skatteintäkter och generella statsbidrag. 3.2 Soliditeten exkl pensionsåtaganden intjänade före 1998 ska förbättras (kommunens). Heby 2011 Riket ovägt medeltal ,7 49,8 Heby 2012 Riket ovägt medeltal ,3 49,4 Ks Ks Krav på generell återhållsamhet för samtliga förvaltningar samt åtgärdsplaner vid budgetavvikelser. Redovisas i årsredovisningen Krav på generell återhållsamhet för samtliga förvaltningar samt åtgärdsplaner vid budgetavvikelser. Redovisas i årsredovisningen Heby 2013 Riket ovägt medeltal ,6 50,3 Heby 2014 Riket ovägt medeltal ,4 49,6 3.3 Heby kommun ska år 2015 underhålla minst kvm gatubeläggning, och senast 2017 unerhålla minst kvm gatubeläggning. Sbn Målet kommer antagligen inte kunna uppfyllas på grund av mycket kostsam vinterväghållning. Målet kommer inte kunna uppfyllas på grund av mycket kostsam vinterväghållning. 3.4 Heby kommun ska begränsa sin negativa miljöpåverkan genom att kommunens bilpark till 10% ska bestå av fossilfria bilar till år Sbn Andelen miljöfordon har minskat istället för att öka till Andelen miljöfordon har minskat istället för att öka till Andelen barn och familjer som får tidiga insatser inom öppenvården ska öka, för att minska antalet köpa vårddygn. Källa: Ekonomisk redovisning 3.6 Genom förebyggande insatser ska brukarnas hälsa stärkas. Von Von IFO: Rutiner har tagits fram för att öppenvård snabbt ska komma in i ärende och kunna erbjuda stöd Dialog med frivilligorganisationer och föreningar har påbörjats. Antal besökare på mötesplatserna har ökat. Ett utvecklingsarbete gällande väntjänsten startar i september. IFO: Familjeteamet har ett remissförfarande med remissmöte en gång i veckan där ärendena fördelas. Uppstartsmöten kan ibland fördröjas då det kan vara svårt att hitta gemensamma tider med handläggarna. Inga längre väntetider förekommer. Antal besökare på kommunens Mötesplatser ökar stadigt och antal aktiviteter blir allt fler. Utveckling av Mötesplatsernas verksamheter sker i dialog med kommunens seniorer, frivilligorganisationer och väntjänsten. 4.1 Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. Andelen vuxna som upplever att de har bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd ska öka Män 72% 71% 66% Kvinnor 66% 66% 68% Källa: Liv och hälsa 4.2 Andelen barn i åk 9 som upplever att de har bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd ska öka 2015 jämfört med Flickor Pojkar % 85% % 89% % 89% % 92% Källa: Liv och hälsa ung 4.3 Antalet nya företag/ 1000 invånare som startats under år 2015 ska öka jämfört med år ,1 4,8 4,4 3,7 8.3 Källa: Tillväxtanalys, Insikt 2012, 2014 Utifrån registreringsdatum av företag i Heby kommun under år i ForReg). Ks Ks Ks Mäts 2016, Kommunen samverkar i olika tvärsektoriella formum för att främja vuxnas hälsa. Trygghetsrådet, arbetsmarknadsrådet, styrgrupp för närvård. Inom äldreomsorg senior alert och andra sociala mötesplatser. Kommunen samverkar i olika tvärsektoriella formum för att främja barn och ungas hälsa. Mätningen gör mars Regional arbetsgrupp för folkhälsa (RAFF), Utvecklingsgrupp unga, UGA samverkansgrupp mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. SOPORISKO, samverkangrupp för samverkan kring barn och unga (socialtjänst, polis, fritid och skola). Redovisas i årsredovisningen. Utifrån utbildningen Förenkla helt enkelt arbetar kommunen med att underlätta och förenkla processer för företagare och tillväxtskapande aktiviteter. En översyn av hemsidan görs för att lättare kunna söka tillstånd, bygglov med mera. Företagsbesök görs regelbundet. Öka tillgängligheten för möten med företag i norra kommundelen. Mäts 2016, Kommunen samverkar i olika tvärsektoriella formum för att främja vuxnas hälsa. Trygghetsrådet, arbetsmarknadsrådet, styrgrupp för närvård. Inom äldreomsorg senior alert och andra sociala mötesplatser. Kommunen samverkar i olika tvärsektoriella formum för att främja barn och ungas hälsa. Mätningen gör mars Regional arbetsgrupp för folkhälsa (RAFF), Utvecklingsgrupp unga, UGA samverkansgrupp mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. SOPORISKO, samverkangrupp för samverkan kring barn och unga (socialtjänst, polis, fritid och skola). Företagsbesök görs månatligen och med medveten geografisk spridning bland kommunens företag. En näringslivsrapport har tydliggjort att kommunens företag står sig bra vad avser tillväxt och lönsamhet. Företagsetableringar inom företagsservicesektorn är positivt för kommunens tilväxt. Även smidig kommunal hantering av etablerings- och bostadsbyggnadsprocesser är framgångsfaktorer. 4.4 Resultatet i SBA:s och SKL:s undersökning Insikt ska öka Kommunens fem största turistmål ska öka i attraktivitet Antal företag med hästprofil ska öka Källa: SNI-koder 01430;93114; Personalens sjukfrånvaro ska vara mindre än 4,0 % av den sammanlagda ordinarie arbetstiden % 4,7% 5,5% 6,6% 4.8 Medarbetarengagemanget i kommunens medarbetarenkät ska vara över genomsnittet för de kommuner som mäter HME. Ks Ks Ks Ks Ks Nästa undersökning görs 2015,Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Undersökningen är ett verktyg för kommunerna i arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat. En utredning kring turismnäringen i kommunen är inledd. Denna fokuserar på vilka behov turismföretagen upplever och hur deras möjligheter till framgång kan förbättras. I samarbete med "Häst i Heby" har ett utvecklingsarbete startat som syftar till att marknadsföra hästföretagen mer samt att knyta ihop hästrelaterade företagande ytterligare. Den 31 maj var sjukfrånvaron i Heby kommun 7,3 % vilket är en ökning från 2014 motsvarande period (6,8 %). Ett brett och aktivt arbete pågår inom alla förvaltningar med hälsofrämjande arbetsplatser och ett professionellt rehabiliteringsarbete. Mäts först under hösten 2015, redovisas Mätningen av Heby kommuns NKI-värde under år 2015 visar på en fortsatt mycket positiv utvecklingstrend. Resultatet i NKI-mätningen visar ett sammanfattande värde om 73. En utredning kring turismnäringen i kommunen är inledd. Denna fokuserar på vilka behov turismföretagen upplever och hur deras möjligheter till framgång kan förbättras. Mätningen av Heby kommuns hästföretag med hästprofil visar en positiv utvecklingstrend. Antalet hästföretag har sedan till stigit med fem företag till 54 stycken. Den 31 augusti var sjukfrånvaron i Heby kommun 6,8 % vilket är en ökning från 2014 motsvarande period (6,1 %). Ett brett och aktivt arbete pågår inom alla förvaltningar med hälsofrämjande arbetsplatser och ett professionellt rehabiliteringsarbete. Mäts först under hösten 2015, redovisas Heby 2013 Riket Källa: Kolada och kommunens medarbetarenkät 4.9 I kommunens medarbetarenkät får medarbetarna ta ställning till påståendet 'Jag skulle kunna rekommendera mina vänner att söka arbete med Heby kommun som arbetsgivare'. Resultatet för förvaltningen som helhet ska 2015 vara högre än 4 på den 6- gradiga skolan. Ks Mäts först under hösten 2015, redovisas Mäts först under hösten 2015, redovisas Källa: Kommunens medarbetarenkät 4.10 Kollektivtrafikens andel av det totala motoriserade resandet ska öka jämfört med år basår 2010 = 18% % 19% 17% 21% Källa Kollektivtrafikbarometern 4.11 Kommunens grönytor ska hållas på en inbjudande nivå där kommunens tätorter ska ha gröna mötesplatser för alla åldrar till år Elever erbjuds möjligheter att pröva olika estetiska aktiviteter för att kunna utveckla kulturskolan. Ks Sbn Kfn Arbetet med ny pendlarparkering i Morgongåva borde förbättra möjligheterna att resa kollektivt ytterligare. Den allmänna grönyteskötseln hålls på samma nivå som tidigare år. Ytterligare en mötesplats/fickpark är färdigställd (i Harbo) och investeringsmedel används i år till att lyfta fler platser runt om i kommunen. En utredning kring hur en kulturskola skulle kunna organiseras pågår. Arbetet med ny pendlarparkering i Morgongåva borde förbättra möjligheterna att resa kollektivt ytterligare. Dessutom genomförs flera detaljplaner i kollektivtrafiknära lägen vilket kan öka kollektivtrafikresandet ytterligare. Den allmänna grönyteskötseln hålls på samma nivå som tidigare år. Ytterligare en mötesplats/fickpark är färdigställd (i Harbo) och investeringsmedel används i år till att lyfta fler platser runt om i kommunen. En utredning kring hur en kulturskola skulle kunna organiseras pågår Öppettiderna på biblioteken ska öka. Kfn Öppettiderna har ännu inte ökat, men kartläggning pågår kring möjligheterna till detta med hjälpa av tekniska lösningar. Öppettiderna har ännu inte ökat, men kartläggning pågår kring möjligheterna till detta med hjälpa av tekniska lösningar. 5.1 Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa. Kunskapsresultaten i skolan ska öka. 2011/ / ,8 202,5 2013/ ,8 Mätmetod: Genomsnittligt meritvärde i åk 9. Ubn Systematiskt kvalitetsarbete fortsätter där varje skola jobbar med sina fokusområden. Förstelärare stödjer rektor, Kollegiallt lärande ute på skolorna. Synligt lärande, untikum. Mattelyft Systematiskt kvalitetsarbete fortsätter där varje skola jobbar med sina fokusområden. Förstelärare stödjer rektor, Kollegiallt lärande ute på skolorna. Synligt lärande, untikum. Mattelyft Resultat redovisas i slutet av september 5.2 Andel elever i åk 9, som lägst nått betyg E i samtliga ämnen, ska öka. Siffror kommer i november. 2011/ / % >74% Jämförs med andel elever som nått G i samtliga ämnen 2011/2012 Ubn Varje rektor ansvarar för åtgärder som säkerställer att eleverna når minst nivå E. Varje rektor ansvarar för åtgärder som säkerställer att eleverna når minst nivå E. Resultat redovisas i slutet av september 5.3 Andel elever i åk 6, som lägst nått betyget E i samtliga ämnen, ska öka. 2013/ / ,8% 5.4 Andel elever i åk 3, som lägst nått godtagbara kunskapskrav i svenska, matematik, NO, och SO ska öka. 2012/ / % 94,36% 2014/ % Ubn Ubn Varje rektor ansvarar för åtgärder som säkerställer att eleverna når minst nivå E. Alla elever testas i Scerenning gällande läs och skriv. Åtgårder sätts in tidigt där behoven finns. Varje rektor ansvarar för åtgärder som säkerställer att eleverna når minst nivå E. Reslutat redovisas i oktober. 87% resultat baserat på det ämne som hade lägst antal elever som nått lägsta kunskapskrav. I år 3 finns inga officiella siffror att tillgå. Ett sammanlagt värde av alla fyra ämnen är ett osäkert värde men kan ses som ett riktmärke. 6.1 Individuella behov. Varje barn/elev ska erbjudas en förskola och skola som utgår från varje individs behov, för att därigenom ges möjlighet att utvecklas på absolut bästa sätt. Andel elever i åk 5 som upplever att lärarna på deras skola, hjälper dem med skolarbetet om de har behov av hjälp, ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk5: 2013: 96,5% Åk 5: 2014: 96% Åk 5: 2015: 90,90 % Källa: SKL s enkät Ubn Synligt lärande, Unikum. Individuell undervisnig, kollegiallt lärande. 90,9% Fortsatt arbete med Synligt lärande, Unikum. Individuell undervisnig, kollegiallt lärande. 6.2 Andel elever i åk 8 som upplever Ubn att lärarna på deras skola hjälper dem med skolarbetet om de har behov av hjälp, ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk8: 2013: 83% Åk 8: 2014: 93% Åk 8: 2015: 63,80 % Källa: SKL s enkät Skolornas fokusområden elevenkäter, elevinflytande som en del av varje skolas verksamhetsutveckling. 63,8% Fortsatt arbete med Skolornas fokusområden elevenkäter, elevinflytande som en del av varje skolas verksamhetsutveckling. 6.3 Andel elever i åk 5 som upplever att de får veta hur det går för dem i skolarbetet ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk5: 2013: 87% ÅK5: 2014: 85 % Åk 5: 2015: 87,80 % Källa: SKL s enkät Ubn Kollegialt lärande, elevers delaktighet, skolornas fokusområden. Bemötande 87,7% Fortsatt arbete med Kollegialt lärande, elevers delaktighet, skolornas fokusområden. Bemötande 6.4 Andel elever i åk 8 som upplever att de får veta hur det går för dem i skolarbetet ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk8: 2013: 71,5% Åk8: 2014: 84 % Åk8: 2015: 61,10% Källa: SKL s enkät Ubn Kollegialt lärande, elevers delaktighet, skolornas fokusområden. Bemötande 61,1% Fortsatt arbete med Kollegialt lärande, elevers delaktighet, skolornas fokusområden. Bemötande 6.5 Andel elever i åk5 som upplever att alla lärare förväntar sig att de ska nå målen ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Ubn Skolornas fokusområden elevenkäter, nyfikenhet som en del av varje skolas verksamhetsutveckling. 73,2% Skolornas fokusområden elevenkäter, nyfikenhet som en del av varje skolas verksamhetsutveckling. Åk5: 2013: 81% ÅK5: 2014: 83% Åk5: 2015: 73,2% Källa SKL's enkät 6.6 Andel elever i åk8 som upplever att alla lärare förväntar sig att de ska nå målen ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Ubn Skolornas fokusområden elevenkäter, nyfikenhet som en del av varje skolas verksamhetsutveckling. 61,8% Skolornas fokusområden elevenkäter, nyfikenhet som en del av varje skolas verksamhetsutveckling. Åk8: 2013: 81% ÅK8: 2014: 79% Åk8: 2015: 61,80 % Källa SKL's enkät 6.7 Föräldrarnas nöjdhet med förskolornas arbete med utveckling och lärande ska bibehållas.. Skala ,42 Ubn Bemötande, information,föräldramedv erkan, samarbete med andra aktörer och föreningar. Mäts under ,42 Bemötande, information,föräldramedv erkan, samarbete med andra aktörer och föreningar Källa: Barn- och utbildningförvaltningens enkät. Genomförs vartannat år. 6.8 Andelen förskollärare skall vara minst 66% på varje förskoleenhet i kommunen. Ubn Attraktiva förskolor, rekryteringsstarategi. 45,1% är det totalta värdet i kommunen ej/enhet Stimulera nyfikenhet. Varje barn/elev ska erbjudas en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. Andel elever, i åk 5 som upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer, ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk5: 2013: 70,5% ÅK5: 2014: >70,5 % ÅK5: 2015: 75,60 % Källa: SKL's enkät 7.2 Andel elever, i åk 8 som upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer, ska öka. Andelen av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk8: 2013: 39% ÅK8: 2014: 32% Åk8: 2015: Källa SKL's enkät Ubn Ubn Skolornas fokusområden elevenkäter, nyfikenhet som en del av varje skolas verksamhetsutveckling. Skolornas fokusområden elevenkäter, nyfikenhet som en del av varje skolas verksamhetsutveckling. 75,6% skolornas fokusområden elevenkäter, nyfikenhet som en del av varje skolas verksamhetsutveckling. 33,7% Skolornas fokusområden elevenkäter, nyfikenhet som en del av varje skolas verksamhetsutveckling 7.3 Föräldrarnas nöjdhet med verksamheten i fritidshemmen ska öka. Skala ,58 4,08 Källa: Barn och utbildningsförvaltningens enkät. Genomförs vartannnat år. Ubn Bemötande, information,föräldramedv erkan, samarbete med andra aktörer och föreningar. Målet mäts år , Glädje och trygghet. Varje barn/elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. Andel elever, i åk 5 som känner sig trygga i skolan ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk5: 2013: 94% ÅK5: 2014: 89% Åk5: 2015: 93,10 % Ubn Likabehandlingsplaner upprättas i dialog med personal och föräldrar samt elever. Trygghetsteam på skolorna. 93,1% Likabehandlingsplaner upprättas i dialog med personal och föräldrar samt elever. Trygghetsteam på skolorna. Källa: SKL's enkät 8.2 Andel elever, i åk 8 som känner sig trygga i skolan ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Ubn 80,50% Åk8: 2013: 90,5% ÅK8: 2014: 95% Åk8: 2015: 80,50% Källa: SKL's enkät 9.1 Kommunen ska vara sericeinriktad och rättssäker i sin myndighetsutövning med snabb handläggning och gott bemötande. De förebyggande och tidiga insatserna för barn och unga ska öka. Källa: Ekonomisk redovisning Von IFO: Rutiner har tagits fram för att öppenvård snabbt ska komma in i ärende och kunna erbjuda stöd IFO: Rutiner har tagits fram för att öppenvård snabbt ska komma in i ärende och kunna erbjuda stöd 9.2 En första kontakt upprättas inom en vecka efter ansökan inkommit till handläggaren. Bmn En första kontakt inom en vecka uppnåddes i 92,6 % av ärendena. En första kontakt inom en vecka uppnåddes i 94,4 % av ärendena. 9.3 Aktuella rutiner ska finnas som säkerställer kvaliteten i handläggningen för olika delar av verksamheten. Bmn Aktuella rutiner finns. Det är ett ständigt pågående arbete med uppdatering av rutiner vartefter förändringar sker i lagstiftning och arbetssätt. Aktuella rutiner finns. Det är ett ständigt pågående arbete med uppdatering av rutiner vartefter förändringar sker i lagstiftning och arbetssätt. 9.4 Verksamheter som betalar fast årlig tillsynsavgift skall få den tillsyn de betalar för. Bmn Tillsynsarbetet går enligt plan. Uppföljning görs under hösten. Tillsynsarbetet går enligt plan. Uppföljning görs månadsvis. 9.5 Tjänstedeklarationer ska finnas som ger medborgare och företag en tydlig beskrivning av innehåll och kvalitet i de tjänster som erbjuds i kontakt med bygg- och miljönämnden och samhällsbyggnadskontoret. Bmn Tjänstedeklaration ingår i servicedeklaration för näringsliv Tjänstedeklaration ingår i servicedeklaration för näringsliv 9.6 Samhällsbyggnadskontorets personal ska bemöta medborgare och företagare på ett professionellt och trevligt sätt. Bmn Bemötandeperspektivet hålls städigt aktuellt. All personal är medveten om vikten av ett gott kundbemötande. Bemötandeperspektivet hålls städigt aktuellt. All personal är medveten om vikten av ett gott kundbemötande Myndighetsnämndernas beslut ska ha en sådan kvalitet att de står sig i besvärsinstanserna. Beslutsunderlagen ska ha sådan kvalité att fattat beslut sker efter aktuell rättstillämpning. Bmn 1 byggärende återförvisat för vidare handläggning. 1 BAB-ärende som höll i överprövande instans 5 beslut från överprövande instans varav 3 stod sig Nämndens ledamöter ska ha nödvändig kunskap om lagstiftning inom sitt verksamhetsområde. Bmn Utbildning för den nya nämnden har genomförts 2 tillfällen, januari och februari Utbildning för den nya nämnden har genomförts 2 tillfällen, januari och februari 73

74 UTBILDNINGSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 (14) Sammanträdesdatum 2 oktober 2015 Ubn 96 Dnr 2015/ Delårsrapport per 31 augusti 2015, inklusive måluppföljning Utbildningsnämndens beslut Delårsrapport och måluppföljning per 31 augusti 2015, 28 september 2015 avseende utbildningsnämndens delar, godkänns. Sammanfattning Delårsrapport per 31 augusti 2015, för utbildningsnämnden presenteras i förslag daterat 28 september Nämnden har att godkänna den del som avser den egna verksamheten. Beslutsunderlag Delårsrapport per 31 augusti 2015 Måluppföljning Förslag Tomas Bergström (FP): Delårsrapport och måluppföljning per 31 augusti 2015, 28 september 2015 avseende utbildningsnämndens delar, godkänns. Förslagsordning Ordföranden ställer det egna förslaget mot avslag och finner att nämnden bifaller förslaget. Delges Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges revisorer Ekonomienheten Administrativ controller Administrativ chef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 74

75 75

76 76

77 77

78 78

79 79

80 80

81 - SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (15) Sammanträdesdatum 6 oktober 2015 Sbn 78 Dnr 2015/2 042 Delårsrapport per 31 augusti 2015 inklusive måluppföljning Samhällsbyggnadsnämnden beslutar Samhällsbyggnadsnämnden godkänner Delårsrapport per 31 augusti 2015 inklusive måluppföljning, med tillägg i måluppföljning punkt 3.3, där effektmålet för gatunderhållning ej uppfylls på grund av krav på ekonomisk återhållsamhet. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämndens Delårsrapport per 31 augusti 2015 inklusive måluppföljning presenteras och diskuteras. Sammantaget har nämnden ett prognostiserat överskott på 980 tkr. I måluppföljningen har nämnden inte kunnat uppfylla effektmålet, Heby kommun ska år 2015 underhålla minst kvm gatubeläggning, och senast 2017 underhålla minst kvm gatubeläggning. Orsaken till att nämnden inte kunnat uppfylla effektmålet anges vara en mycket kostsam vinterväghållning. Dock konstaterar nämnden att med det prognostiserade överskottet delårsrapporten visar på, skulle målet för gatuunderhållning kunna uppfyllas om inte nämnden haft krav på ekonomisk återhållsamhet. Beslutsunderlag Rapport, 28 september bilaga Delges Förvaltningschef, Sbf Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 81

82 KULTUR OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (9) Sammanträdesdatum 7 oktober 2015 Kfn 70 Dnr 2015/ Delårsrapport per 31 augusti 2015, inklusive måluppföljning Kultur och fritidsnämndens beslut Delårsrapport och måluppföljning per 31 augusti 2015, 28 september 2015 avseende kultur och fritidsnämndens delar, godkänns. Sammanfattning Delårsrapport per 31 augusti 2015, för kultur och fritidsnämnden presenteras i förslag daterat 28 september Nämnden har att godkänna den del som avser den egna verksamheten. Beslutsunderlag Delårsrapport per 31 augusti 2015 Måluppföljning Förslag Torbjörn Ivarsson (LP): Delårsrapport och måluppföljning per 31 augusti 2015, 28 september 2015 avseende kultur och fritidsnämndens delar, godkänns. Förslagsordning Ordföranden ställer det egna förslaget mot avslag och finner att nämnden bifaller förslaget. Delges Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges revisorer Ekonomienheten Administrativ controller Administrativ chef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 82

83 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (12) VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN 7 oktober 2015 Von 119 Dnr 2015/ Inriktnings och effektmål 2015 Måluppföljning per 31 augusti 2015 Vård och omsorgsnämnden tackar för informationen Sammanfattning Vård och omsorgsnämnden går igenom måluppföljning, 31 augusti Beslutsunderlag Måluppföljning, 31 augusti Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 83

84 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (12) VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN 7 oktober 2015 Von 117 Dnr 2015/ Budgetuppföljning 2015 Delårsrapport 31 augusti 2015 Vård och omsorgsnämndens beslut Delårsrapport per 31 augusti 2015 avseende vård och omsorgsnämnden antas med redovisning av ett prognostiserat underskott på tkr för året. Sammanfattning Vård och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på tkr för året. Underskottet beror till största del på att behovet av platser inom vård och omsorgsboende har ökat oväntat snabbt samt att vårdtyngden inom vård och omsorgsboende ökat kraftigt. Ett underskott redovisas också för egna utförare inom hemtjänst. Antalet budgeterade timmar för verksamheten är tillräckligt, men utförarna klarar inte att bedriva verksamheten inom den ersättning man får per utförd timme. Även familjehemsvård för barn och ungar uppvisar ett underskott. De tillfälligt stängda 13 platserna på Tallgården öppnades åter under våren enligt beslut i vård och omsorgsnämnden. Den ökade vårdtyngden har krävt omedelbar förstärkning av bemanningen vid tre enheter. Dessa åtgärder inryms inte i budgetramen för Prognosen förutsätter att åtgärder verkställs enligt framtagen åtgärdsplan. Trots dessa åtgärdsplaner som tagits fram kommer förvaltningen inte att nå det uppsatta målet om balans i budget Parallellt med åtgärdsplanerna för 2015 arbetar förvaltningen därför med att ta fram mer långsiktiga åtgärder. Beslutsunderlag Missiv, 29 september Delårsrapport, 31 augusti Delges + bil Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges revisorer Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 84

85 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 22 september 2015 Ks 167 Dnr 2015/ Delårsrapport per 31 augusti 2015, kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut Delårsrapport per 31 augusti 2015, 22 september 2015, kommunstyrelsen, godkännes. Kommunstyrelsen konstaterar att kommunens budgeterade resultat för 2015 är tkr och årsprognosen är tkr, och det är en avvikelse med tkr. Med anledning av årsprognosen uppmanas styrelse, nämnder och förvaltning till återhållsamhet för att uppnå budgeterat resultat. Kommunstyrelsen konstaterar att ingen avvikelse finns för styrelsens budgeterade ram, och återhållsamhet ska råda för att bidra till att uppnå kommunens budgeterade resultat. Sammanfattning Delårsrapport per 31 augusti 2015, kommunstyrelsens delar presenteras. Kommunstyrelsens behandlar delårsrapport för hela kommunen vid sammanträdet i 20 oktober Ekonomichefen presenterar rapporten och svarar på frågor från kommunstyrelsen. Utbildningsförvaltningens chef presenterar resultatet för utbildningsnämnden och svarar på frågor från kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Delårsrapport per 31 augusti 2015, kommunstyrelsen + måluppfyllelse Förslag Marie Wilén (C): Delårsrapport per 31 augusti 2015, 22 september 2015 kommunstyrelsen, godkännes. Kommunstyrelsen konstaterar att kommunens budgeterade resultat för 2015 är tkr och årsprognosen är tkr, och det är en avvikelse med tkr. Med anledning av årsprognosen uppmanas styrelse, nämnder och förvaltning till återhållsamhet för att uppnå budgeterat resultat. Kommunstyrelsen konstaterar att ingen avvikelse finns för styrelsens budgeterade ram, och återhållsamhet ska råda för att bidra till att uppnå kommunens budgeterade resultat. Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Protokollsanteckning Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anmäler följande protokollsanteckning: Det prognostiserade resultatet för hela kommunen är 8 778tkr, budget ligger på tkr, ett tapp på 1 958tkr. Med i denna prognos finns en intäkt från AFA - medel på 5 002tkr, lägre pensionskostnader 314tkr och en intäkt från Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 85

86 -KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 september 2015 likvidation av AMG med 394tkr. Dessa intäkter fanns inte med i budgeten. Den negativa avvikelsen med tkr av skatteintäkter och statsbidrag vägs upp av finansnettot, som ger ett överskott, på grund av de högre borgensavgifter kommunen debiterat bolagen. För kommunstyrelsen är orosmomentet de ökande sjukvårdstalen inom samtliga förvaltningar, vilket betyder att kommun kan komma öka kostnader under året med ca 1 500tkr. Det viktiga i att ha en helhetssyn på ekonomin, sakas fortfarande. Det har inte fungerat med att uppmana till återhållsamhet, utan det måste till andra förändringar. Den totala översynen, som finns med i S och V:s budget 2015, plan , kommer tyvärr inte att vara klar förrän i slutet av året. Det är oroväckande med den ostabila ekonomi kommunen lever i. Kommunen står inför framtida viktiga investeringar och för att dessa ska kunna ske, måste det skapas en stabil ekonomi med bra resultat. Delges Samtliga nämnder Samtliga förvaltningschefer Kommunchef Ekonomichef Kommunsekreterare Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 86

87 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 22 september 2015 Ks 180 Dnr 2014/ Ändring av tomtavgift i Heby kommuns VA-taxa Kommunstyrelsen förslag Kommunfullmäktige beslutar Tomtyteavgiften (per m 2 ) i VA-taxan byts ut mot en fast tomtavgift, som baseras på ytan för en genomsnittstomt i Heby Kommun (1135 m 2 ). Sammanfattning I Heby kommuns VA-taxa anges i dagsläget ( 5, punk 5.1c) att en avgift per m 2 tomtyta (kr/m 2 ) räknas in i anläggningsavgiften för en bostadsfastighet. Tanken bakom att låta avgiften vara per m 2 är att en fastighet som har en stor yta även antas ha en stor del av fastighetsgränsen mot vägen. Ju större andel av fastighetsgränsen som ligger mot vägen, desto större kostnad att dra fram VAledningar till fastigheten och därför får en fastighet med stor tomtyta en större avgift än en fastighet med mindre tomtyta. Samhällsbyggnadsnämnden anser dock att denna avgift slår fel, eftersom det inte automatiskt innebär att en fastighet med stor yta även har en stor del av fastighetsgränsen mot vägen där kommunens VA-ledningar ska läggas. En fast avgift anses vara mer rättvis och för beräkning av denna har en genomsnittlig villatomtyta i Heby kommun (1135 m 2 ) har därför tagits fram av mark- och planeringsenheten. Den genomsnittliga villatomtytan kommer då att beräknas enligt följande ekvation: Beslutsunderlag Sbn 36, 16 april 2015 PM, 12 mars 2015 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Tomtyteavgiften (per m 2 ) i VA-taxan byts ut mot en fast tomtavgift, som baseras på ytan för en genomsnittstomt i Heby Kommun (1135 m 2 ). Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 87

88 - SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (12) Sammanträdesdatum 16 april 2015 Sbn 36 Dnr 2015/ Ändring av tomtavgift i Heby Kommuns VA-taxa Samhällsbyggnadsnämndes förslag Kommunfullmäktige beslutar Den föreslagna ändringen i VA-taxan godkänns. Sammanfattning I Heby Kommuns VA-taxa anges i dagsläget ( 5, punk 5.1c) att en avgift per m 2 tomtyta (kr/m 2 ) räknas in i anläggningsavgiften för en bostadsfastighet. Tanken bakom att låta avgiften vara per m 2 är att en fastighet som har en stor yta även antas ha en stor del av fastighetsgränsen mot vägen. Ju större andel av fastighetsgränsen som ligger mot vägen, desto större kostnad att dra fram VAledningar till fastigheten och därför får en fastighet med stor tomtyta en större avgift än en fastighet med mindre tomtyta. Förvaltningen anser dock att denna avgift slår fel, eftersom det inte automatiskt innebär att en fastighet med stor yta även har en stor del av fastighetsgränsen mot vägen där kommunens VA-ledningar ska läggas. En fast avgift anses vara mer rättvis och för beräkning av denna har en genomsnittlig villatomtyta i Heby kommun (1135 m 2 ) har därför tagits fram av Mark- och planeringsenheten. Den genomsnittliga villatomtytan kommer då att beräknas enligt följande ekvation: Förslag Förvaltningen föreslår att tomtyteavgiften (per m 2 ) i VA-taxan byts ut mot en fast tomtavgift, som baseras på ytan för en genomsnittstomt i Heby Kommun (1135 m 2 ). Beslutsunderlag PM, Ändring av tomtavgift i Heby kommuns VA-taxa, 12 mars 2015 Delges: Kommunfullmäktige Emma Burstedt, tf chef för VA-enheten Sara Frid, VA-ingenjör på VA-enheten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 88

89 PM 1 (1) Datum 12 mars 2015 Diarienr/Dplankod Samhällsbyggnadsnämnden Sara Frid sara.frid@heby.se Ändring av tomtavgift i Heby Kommuns VA-taxa Samhällsbyggnadsnämndes förslag Kommunfullmäktige beslutar Den föreslagna ändringen i VA-taxan godkänns. Sammanfattning I Heby Kommuns VA-taxa anges i dagsläget ( 5, punk 5.1c) att en avgift per m 2 tomtyta (kr/m 2 ) räknas in i anläggningsavgiften för en bostadsfastighet. Tanken bakom att låta avgiften vara per m 2 är att en fastighet som har en stor yta även antas ha en stor del av fastighetsgränsen mot vägen. Ju större andel av fastighetsgränsen som ligger mot vägen, desto större kostnad att dra fram VA-ledningar till fastigheten och därför får en fastighet med stor tomtyta en större avgift än en fastighet med mindre tomtyta. Förvaltningen anser dock att denna avgift slår fel, eftersom det inte automatiskt innebär att en fastighet med stor yta även har en stor del av fastighetsgränsen mot vägen där kommunens VA-ledningar ska läggas. En fast avgift anses vara mer rättvis och för beräkning av denna har en genomsnittlig villatomtyta i Heby kommun (1135 m 2 ) har därför tagits fram av Mark- och planeringsenheten. Den genomsnittliga villatomtytan kommer då att beräknas enligt följande ekvation: Tomtavgift = Tomtyteavgift ( kr m 2) Genomsnittligvillatomtyta (m 2 ) Förslag Förvaltningen föreslår att tomtyteavgiften (per m 2 ) i VA-taxan byts ut mot en fast tomtavgift, som baseras på ytan för en genomsnittstomt i Heby Kommun (1135 m 2 ). I tjänsten Sara Frid VA-ingenjör, VA-enheten Delges: Kommunfullmäktige Emma Burstedt, tf chef för VA-enheten Sara Frid, VA-ingenjör på VA-enheten HEBY100 v , Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 89

90 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 20 oktober 2015 Ks 192 Dnr 2006/ Bostadsförsörjningsplan Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Bostadsförsörjningsplan, daterad 20 oktober 2015, antages Kommunstyrelsens beslut Bostadsförsörjningsplan, daterad 20 oktober 2015, godkännes. Samrådsredogörelse, daterad 14 september 2015, godkännes. Sammanfattning Bostadsförsörjningsplanen har arbetats fram av samhällsbyggnadsförvaltningen med samarbete från vård- och omsorgsförvaltningen och Hebyfastigheter/Hebygårdar AB. Kommunstyrelsen beslutade att sända ut förslag till bostadsförsörjningsplan på remiss. Samrådstiden varade mellan Under samrådstiden fanns handlingarna tillgängliga på kommunens webbplats. Yttranden har inkommit från Länsstyrelsen, Regionförbundet, Heby kommuns Kultur- och fritidsnämnd, Samhällsbyggnadsnämnden, Bygg- och miljönämnden, Utbildningsförvaltningen, Vård- och omsorgsförvaltningen, Sala kommun, Tierps kommun, Sandvikens kommun, Morgongåva byalag samt Pensionärsorganisationerna (KPR). Efter samrådet har yttrandena sammanställts i en samrådsredogörelse. Denna ska redovisa de synpunkter som inkommit samt kommunens ställningstagande till synpunkterna och en motivering till dem. Beslutsunderlag PM, 8 oktober 2015 Samrådsredogörelse, 14 september 2015 Bostadsförsörjningsplan, 18 september 2015 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsens beslut Bostadsförsörjningsplan, daterad 20 oktober 2015, godkännes Samrådsredogörelse, daterad 14 september 2015, godkännes Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Bostadsförsörjningsplan, daterad 20 oktober 2015, antages Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 90

91 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 20 oktober 2015 Delges Förvaltningschef, samhällsbyggnad Samhällsplanerare Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 91

92 1 (2) Datum 2006/87 8 oktober 2015 Kommunstyrelsen Mark- och planeringsenheten Anders Ågren anders.agren@heby.se Bostadsförsörjningsplan Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen beslutar Bostadsförsörjningsplan, daterad 18 september, godkännes Samrådsredogörelse, daterad 14 september 2015, godkännes Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige Bostadsförsörjningsplan, daterad 18 september, antages Sammanfattning Bostadsförsörjningsplanen har arbetats fram av samhällsbyggnadsförvaltningen med samarbete från vård- och omsorgsförvaltningen och Hebyfastigheter/Hebygårdar AB. Kommunstyrelsen beslutade att sända ut förslag till bostadsförsörjningsplan på remiss. Samrådstiden varade mellan Under samrådstiden fanns handlingarna tillgängliga på kommunens webbplats. Yttranden har inkommit från Länsstyrelsen, Regionförbundet, Heby kommuns Kulturoch fritidsnämnd, Samhällsbyggnadsnämnden, Bygg- och miljönämnden, Utbildningsförvaltningen, Vård- och omsorgsförvaltningen, Sala kommun, Tierps kommun, Sandvikens kommun, Morgongåva byalag samt Pensionärsorganisationerna (KPR). Efter samrådet har yttrandena sammanställts i en samrådsredogörelse. Denna ska redovisa de synpunkter som inkommit samt kommunens ställningstagande till synpunkterna och en motivering till dem. Beslutsunderlag Samrådsredogörelse, 14 september 2015 Bostadsförsörjningsplan, 18 september 2015 I tjänsten Anders Ågren Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 92

93 Datum 8 september (2) Delges: 93

94 94

95 Innehåll 1. INLEDNING Syfte NULÄGE Heby kommun i korthet Befolkning Kommunplan 2013 Översiktsplan för Heby kommun Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län (RUS) Trafikförsörjningsprogram Hebygårdar/Hebyfastigheter AB Befintligt bostadsbestånd DEMOGRAFISK UTVECKLING Befolkningsprognos FRAMTIDA BOSTADSBYGGANDE OCH UTVECKLING AV BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND Kommunala mål och visioner GRUPPER MED SÄRSKILDA BEHOV Äldre...12 Mötesplatser...12 Fysisk aktivitet Boendeformer för äldre Seniorboende Trygghetsboende...13 SeniorPlus Vård- och omsorgsboende Personer med funktionsnedsättning Ungdomar och studenter Psykisk ohälsa, missbruk, bostadslöshet Träningslägenhet Sociala kontrakt Nyanlända MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsmarknaden NY BOSTADSBEBYGGELSE Byggnation på landsbygden Boendeformer Enbostadshus Flerbostadshus Livsstilsboende TÄTORTERNA Heby Morgongåva Vittinge Tärnsjö Östervåla Harbo SAMMANFATTANDE SLUTSATSTER 31 95

96 1. INLEDNING Det nationella målet för bostadsmarknadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Alla kommuner ska, enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, upprätta riktlinjer för bostadsförsörjningen i kommunen. Bostadsförsörjningsplanen tar sikte år framåt i tiden. Planen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod och om förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ändras ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. 1.1 Syfte Syftet med bostadsförsörjningsplanen är att visa hur kommunen ska arbeta för att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Planen ska även främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Med begreppet goda bostäder menas inte bara bostäderna i sig utan även boendemiljön. Planen hanterar dels befintliga bostäder och insatser i dess boendemiljöer och dels tillkommande bostäder och skapandet av goda miljöer i dess omgivning. Bostadsförsörjningsplanen är att betrakta som ett planeringsunderlag för att möjliggöra byggnation enligt kommunens målsättningar. Heby kommun har som mål att vara förstahandsalternativet för dem som söker boende på tätortsnära landsbygd. Därmed arbetar kommunen för att invånarna ska erbjudas ett allsidigt utbud av bostäder med olika upplåtelseformer och storlekar i kommunens olika delar. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen har en vägledande roll i att främja bostadsbyggande och utveckla bostadsbeståndet. Riktlinjernas funktion är att sammanfatta och underlätta arbetet med bostadsförsörjningen och är därmed vägledande för de kommunala förvaltningarna, bolagen och nämnderna. Föreliggande plan innehåller riktlinjer för bostadsförsörjning för kommunens befintliga och tillkommande invånare. Vissa grupper uppmärksammas extra, som till exempel äldre, funktionsnedsatta och ungdomar. Planen visar även var i kommunen som önskad utveckling ska ske. Bebyggelseutveckling ska sträva efter att stärka kundunderlag till kommunal och offentlig service samt till kollektivtrafiken. Under arbetets gång kommer samråd att ske med Hebys grannkommuner, intressenter inom kommunen, Länsstyrelsen och Regionförbundet i Uppsala län. 2. NULÄGE 2.1 Heby kommun i korthet Heby kommun ligger i västra Uppland. Kommunen är en utpräglad landsbygdskommun med en utspridd befolkning. Stora delar av befolkningen i Heby kommun bor i enbostadshus på landsbygden och i tätorter. I kommunen finns två huvudbygder med vardera tre tätorter i norr respektive söder medan den centrala delen är mer glest befolkad med två mindre samhällen. Kommuncentrum och största tätort är Heby i södra delen av kommunen med drygt invånare. 96 1

97 För många invånare är bostadsorten inte densamma som arbetsorten. Möjligheten att pendla till ett arbete i till exempel Stockholm, Uppsala, Sala eller Västerås är viktig, och kommunen arbetar för en välutbyggd och pålitlig kollektivtrafik som knyter alla delar av kommunen närmare omkringliggande städer. Genom kommunen löper två starka kommunikationsstråk. I söder går järnvägen Dalabanan och riksväg 72 genom kommunen och passerar orterna Heby, Morgongåva och Vittinge. Längs detta stråk går regionbuss mellan Uppsala Sala och regiontåg med stopp i Uppsala, Morgongåva, Heby och Sala. I den norra kommundelen är väg 272 en viktig koppling mellan kommunens orter Tärnsjö, Östervåla och Harbo och arbetsmarknaden i Uppsala. 97 2

98 2.2 Befolkning Befolkningen i Heby kommun uppgick i början av 2015 till personer. Kommunens invånare är väl utspridda över kommunens relativt stora geografiska yta. I norra delen av kommunen ligger tätorterna Tärnsjö, Östervåla och Harbo och i söder ligger tätorterna Heby, Morgongåva och Vittinge. Den mellersta delen av kommunen är mer glesbefolkad. 60 procent av befolkning bor i tätort eller småort medan 40 procent bor på landsbygden. 98 3

99 Församlingsnivå Invånare 2015 Västerlövsta 3586 Östervåla 2913 Vittinge 2498 Nora 2111 Harbo 1361 Enåker 537 Huddunge 502 Folkmängd församlingsnivå (SCB, 2015) Tätort Invånare 2010 Heby 2550 Östervåla 1595 Morgongåva 1409 Tärnsjö 1221 Harbo 721 Vittinge 460 Runhällen 217 Den senaste tätortsstatistiken avser Ny statistik publiceras under hösten 2016 och kommer att ha referenstidpunkt (SCB, 2015) Småort Invånare 2010 Haga 88 Huddunge 83 Vansjö 52 Kerstinbo 51 Den senaste småortsstatistiken avser Ny statistik publiceras under hösten 2016 och kommer att ha referenstidpunkt (SCB, 2015) 2.3 Kommunplan 2013 Översiktsplan för Heby kommun I Heby ges landsbygden möjlighet att utvecklas och öka i befolkning. Ledorden är närhet, trygghet och livskvalitet och utgör grundstenarna i den atmosfär som kännetecknar kommunen. I översiktsplanen betonas kommunens attraktiva boendemiljöer och behovet av att minska avstånd mellan människor och service samt människor och arbetsplatser. Kommunens geografiska förutsättningar i kombination med befolkningens fördelning över kommunytan ger en naturlig delning i en nordlig och en sydlig kommundel där Heby och Östervåla pekas ut som sydligt respektive nordligt kommuncentrum. Invånare ska erbjudas ett allsidigt utbud av bostäder med olika upplåtelseformer och storlekar i kommunens olika delar, dock bör ny bebyggelse placeras på ett sådant sätt att underlaget för kommunal och kommersiell service samt kollektivtrafik stärks. Även vid planläggning för ny småhusbebyggelse bör behovet av att hålla samman orternas bebyggelse beaktas. 99 4

100 2.4 Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län (RUS) Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län, Uppländsk drivkraft 3.0, antogs RUS blickar mot år 2030 och anger Uppsala läns mål som Europas mest attraktiva kunskapsregion. RUS är landstingets och kommunerna i Uppsala läns strategi för hur Uppsalaregionen vill bidra till att EU uppnår en smart och hållbar tillväxt för alla. RUS tar utgångspunkt i hur Uppsala län ska utvecklas i en värld där konkurrensen mellan länder, regioner och företag ökar alltmer. Den tekniska utvecklingen leder till en ökad specialisering vilket innebär att företag och branscher behöver större befolkningsunderlag och större regioner. För att regioner idag ska vara konkurrenskraftiga bör de dels förstoras och dels knytas samman inom och mellan varandra och på så sätt knyta företag och människor närmare varandra. Goda och varierade bostadsmiljöer, ett brett kultur- och idrottsutbud, goda rekreationsmöjligheter, mångfald, trygghet och en bra skola är faktorer som påverkar det goda livet och som lockar människor och företag att etablera sig i regionen. För Heby kommuns del innebär detta att kommunen i framtiden alltmer kommer att bli en integrerad del av Uppsalaregionen och övriga Mälardalen. Kommunens koppling till arbetsmarknader utanför kommunens gränser är redan idag av större betydelse än de inomkommunala relationerna. I all kommunal planering, även bostadsplanering, måste därför blicken lyftas från orts- och kommunperspektiv till ett större sammanhang. Heby kommun ska planera för hur kommunen på bästa sätt ska bli en del av denna helhet och på så sätt kunna dra nytta av sitt fördelaktiga läge i regionen och bidra till dess fortsatta utveckling. Följande mål och åtaganden i RUS kan anses vara relevanta för Heby kommuns planering med bostadsförsörjning varför planen kommer att förhålla sig till dessa: Antalet resande i kollektivtrafiken ska fördubblas till år Det långsiktiga målet är att hälften av alla motoriserade resor ska ske med kollektivtrafik. Uppsalaregionen ska planera bostadsbyggandet utifrån en befolkningsökning på personer per år, med beredskap för ytterligare invånare per år fram till Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till år År 2020 ska minst 90 procent av alla hushåll och verksamheter ha tillgång till bredbandsuppkoppling på 100 Mbit/s. Utveckla de regionala och storregionala stråken till en funktionell helhet. Stärk utvecklingskraften och servicen i delregionala centra och lokala orter. Anpassa byggnader i alla kommuner till den långsiktiga efterfrågan i regionen. Stimulera en levande landsbygd med en egen utvecklingskraft Hur Heby kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningen samspelar med RUS Genom att ha tydliga riktlinjer för bostadsbyggandet inom kommunen säkerställs att tillgängliga resurser används på ett effektivt sätt vilket skapar förutsättningar för hållbara lösningar

101 Heby kommun har som riktlinje att planeringen av nya bostäder ska ske i närheten av kollektivtrafik och service. Det bidrar till att minska utsläpp av växthusgaser genom att det går att ta sig till service utan bil, och närhet till hållplatser ökar attraktiviteten att använda kollektivtrafik som transportmedel. Att planera för bostäder i närheten av kollektivtrafikstråk skapar därmed bra förutsättningar för att fler ska resa kollektivt. Heby kommun följer de riktlinjer som finns på nationell och regional nivå för bredband. Kommunen har därmed som mål att 90 procent av alla hushåll och företag ska år 2020 ha tillgång till bredband om minst 100mb/s. I översiktsplanen anges som riktlinje för planläggning och lovgivning att hänsyn ska tas till utbyggnadsmöjligheter för ITinfrastruktur. Heby kommun arbetar för en levande landsbygd med en egen utvecklingskraft genom att tillmötesgå de förfrågningar angående nybyggnationer som kommunen får. Kommunerna inom Uppsala län har upprättat en avsiktsförklaring för att skapa en balans på bostadsmarknaden. I avsiktsförklaringen framgår det att under den närmaste femårsperioden måste det byggas nya bostäder i Uppsala län. 2.5 Trafikförsörjningsprogram Kollektivtrafikutbudet i Uppsala län regleras i Kollektivtrafikförvaltningens (landstingets) Trafikförsörjningsprogram. Programmet anger bland annat vilken typ av kollektivtrafik som kan förväntas på orter beroende på storlek och andra förutsättningar. I trafikförsörjningsprogrammet framgår det att satsningar framförallt kommer att ske på de huvudsakliga resandestråken inom, till- och från Uppsala län. Enligt trafikförsörjningsprogrammet ska kollektivtrafiksystemet erbjuda länet och regionen ett kollektivtrafikutbud som motsvarar behoven för så många som möjligt och på ett så effektivt sätt som möjligt. Detta ska bland annat ske genom att trafik-, bebyggelse- och infrastrukturplanering integreras vilket ger kollektivtrafiken goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt. Därmed bör satsningar på nybyggnation framförallt ske i kollektivtrafiknära lägen. 2.6 Hebygårdar/Hebyfastigheter AB Det kommunala bostadsbolaget Hebygårdar AB ägs av Heby kommun och drivs i aktiebolagsform. Ett kommunalt bostadsaktiebolags huvudsakliga uppgift ska vara att i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter med hyresrätter, främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgästerna inflytande. Hebygårdar är ett viktigt bostadspolitiskt instrument. Genom ägardirektiv kan kommunen till viss del styra en viktig del av bostadsutvecklingen i kommunen och därmed främja bostadsförsörjningen och säkerställa att den tar hänsyn till samtliga grupper i samhället. Mål och direktiv lämnas direkt från kommunen. Av direktiven framgår att bolagets bostadsbestånd ska vara varierat och attraktivt. Efterfrågan och behov varierar över tid vilket gör att bolaget fokuserar på olika gruppers behov vid olika tidpunkter, men som helhet ska bostäderna vara attraktiva för breda grupper av hyresgäster. Bolaget ska, enligt direktiven, aktivt verka för nyproduktion av bostäder och genomföra sådan när lönsamhet kan uppnås. Bolaget ska bedrivas efter affärsmässiga principer och 101 6

102 över en längre period ge en marknadsmässig avkastning med hänsyn tagen till marknadssituationen. Hebygårdar äger och förvaltar över 800 hyreslägenheter i kommunens tätorter Harbo, Heby, Morgongåva, Östervåla, Runhällen, Tärnsjö, Vittinge och Huddunge. Totalt finns det 1478 lägenheter i Heby kommun. I Hebygårdars bostadsbestånd finns särskilda kategoriboenden för sökande som är äldre än 75 år, läs mer om SeniorPlus i avsnitt Trygghetsboende. Sökande som är äldre än 55 år kan välja att bo i särskilda bostadsområden inom kommunen. Ort Ettor Tvåor Treor Fyror Femmor Totalt Harbo Heby Morgongåva Östervåla Runhällen Tärnsjö Vittinge Huddunge Totalt Antalet lägenheter förvaltade av Hebygårdar fördelat på antal rum. (Hebygårdar AB, 2014) 2.7 Befintligt bostadsbestånd Utöver det kommunala bostadsbolagets bostadsbestånd finns olika privata bostads- och hyresrätter samt enskilda bostäder. Heby kommun har ett kartprogram som geografiskt visar statistik över lägenhetsbeståndet och vilka storlekar på lägenheterna som finns inom kommunen. I Heby kommun finns det flest lägenheter som har 2 rum och kök (rok). Därefter är 3 rok följt av 1 rok vanligast. Det är endast en liten andel av lägenhetsbeståndet som består av 4 rok eller större. I samtliga tätorter är det 2 rok som är den vanligaste storleken på lägenhet. I Heby består över 50 procent av lägenheterna av 2 rok. I Heby, Morgongåva och Östervåla finns det fler lägenheter som är 3 rok än 1 rok. Medan det i Tärnsjö och Vittinge finns fler 1 rok än 3 rok. Harbo har en lika stor andel av lägenhetsbeståndet som är 1 rok och 3 rok. Bostadsbestånd i Heby kommun Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder 1% 3% 21% 74% 102 7

103 (SCB, 2015) Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. Lägenheternas upplåtelseform i Heby kommun Hyresrätt Bostadsrätt 30% 70% (SCB, 2015) 3. DEMOGRAFISK UTVECKLING Heby kommun har minskat i befolkning under större delen av 2000-talet. De senaste åren har dock kurvan planat ut och vänt uppåt i befolkningsutvecklingen. Ökningen är inte konstant, men det går att se en uppåtgående trend Befolkningsutveckling i Heby kommun (SCB, 2014) 103 8

104 Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling i Heby kommun (SCB, 2014) Befolkningsutveckling Statistiken från kartprogrammet kan även visa hur de olika åldersgrupperna är representerade i olika delar av kommunen. Nedan visas de tre åldersgrupper där skillnaderna mellan tätorterna är tydligast. Barn i åldrarna 0-4 år Tärnsjö har minst andel barn i åldrarna 0-4 år sett till andelen av befolkningen per tätort. Heby har en något mindre andel småbarn jämfört med Östervåla, Morgongåva och Harbo som har en något högre andel barn i åldrarna 0-4 år. Vittinge är den tätort som har den största andelen barn i åldrarna 0-4 år år Heby, Morgongåva, Vittinge och Harbo är de tätorter som har en något större andel av befolkningen som är år jämfört med Östervåla och Tärnsjö år Tärnsjö har sett till procentuell del av befolkningen en högre andel äldre människor än Harbo och Vittinge. Detta kan delvis förklaras av att varken Harbo eller Vittinge har några särskilda boenden som är anpassade för äldre människor. Däremot har Tärnsjö fortfarande en högre andel äldre befolkning jämfört med Heby, Morgongåva och Östervåla som även de har särskilda boenden för äldre. 3.1 Befolkningsprognos Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån förväntas Heby kommuns befolkning öka med cirka 1000 personer fram till år Det innebär en folkökning med i genomsnitt cirka 67 personer per år. I Sverige bor i genomsnitt 2,1 personer i varje hushåll. Om kommunens bostadsbestånd ska hänga med i inflyttningstakten bör drygt 30 bostäder färdigställas per år

105 Antal Personer Prognos för befolkningsutvecklingen i Heby kommun Folkmängd År ( SCB, 2014) Under hela perioden fram till 2030 kommer kommunen ha ett födelseunderskott. Det är istället genom inflyttning som kommunens befolkning kommer att öka. Statistiken visar att åldersgruppen år är den gruppen som minskar kraftigast i Heby kommun. Detta skulle kunna bero på att det är i den åldern efter gymnasiet som man väljer att flytta för studier eller arbete. En åldersgrupp som ökar är år vilket är positivt då denna åldersgrupp skulle kunna vara representerade av de som väljer att flytta tillbaka till Heby kommun efter studier eller arbete på annan ort. Denna åldersgrupp skulle även kunna vara representerade av de som söker ett attraktivt boende med närhet till Uppsala och dess arbetsmarknad. Att denna åldersgrupp ökar är även positivt i och med att de är i arbetsför ålder och därmed bidrar med skatteintäkter. Antalet personer äldre än 55 år kommer att öka i Heby kommun fram till Under samma period kommer antalet personer mellan att minska något år och äldre år

106 Antal personer i åldrana 55 år och äldre samt i Heby kommun. Antal personer och år. (SCB, 2014) 4. FRAMTIDA BOSTADSBYGGANDE OCH UTVECKLING AV BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND 4.1 Kommunala mål och visioner I Heby kommuns vision anges att landsbygden ska ges möjlighet att utvecklas och öka i befolkning och ledorden närhet, trygghet och livskvalitet utgör grundstenarna i den atmosfär som kännetecknar kommunen. Närhet handlar om kort geografiskt avstånd till offentlig eller kommersiell service eller kort avstånd till natur och rekreation, men kan också innebära en närhet i kontakten mellan människor på en levande landsbygd. Trygghet kan planeringsmässigt innefatta utformning av säkra offentliga miljöer och att Invånare ska känna sig trygga med att kommunal service tillhandahålls där den behövs. Livskvalitet kan betyda många olika saker, i planeringssammanhang kan livskvalitet till exempel innebära möjligheten att kunna bygga sitt drömhus i Heby kommun. Det kan även handla om närhet till rekreation och fritidsupplevelser eller om tillgång till estetiskt tilltalande utomhusmiljöer. Ett effektmål som Heby kommun har är till exempel att varje tätort ska ha gröna mötesplatser utomhus för alla åldrar. Visionen för Heby kommun genomsyrar det arbete kommunen bedriver och gör på sikt Heby kommun till en ännu bättre plats att bo och verka på. Heby kommuns mål med boendet är att alla människor i Heby kommun ska ha goda, trygga och ändamålsenliga boenden och boendemiljöer. Bostadsbyggandet i kommunen ska förhålla sig till målen och visionerna utifrån två perspektiv. Dels ska bostadsplanering efterleva de mål och visioner som finns och dels ska bostadsplaneringen genomföras på ett sätt som bidrar till att förverkliga mål och visioner. Bostadsplanering kan ses som ett verktyg som kommunen använder för att skapa ett önskat tillstånd. Genom att till exempel bygga tätortsnära efterföljs målet om närhet samtidigt som bostadsplaneringen blir ett verktyg för att stötta och på så sätt bidra till att utveckla befintliga servicefunktioner. Kommunens arbete med bostadsplanering ska alltid ha följande utgångspunkter: 1. Skapa rörelse på bostadsmarknaden. Det största bostadsbeståndet under överskådlig framtid är de bostäder som redan finns. Alltså finns den största effekten att hämta i befintligt bostadsbestånd. Bostadsbyggande som syftar till att skapa önskad rörlighet i bostadsbeståndet bör ske i form av hyresrätter i kommunens tätorter med närhet till offentlig och kommersiell service samt kollektivtrafik. Orter som är aktuella för denna typ av bebyggelse är Heby, Morgongåva, Vittinge, Östervåla, Harbo och Tärnsjö. 2. Skapa attraktiva boenden och boendemiljöer som leder till inflyttning. Heby kommun har som mål att växa till minst invånare år Inflyttare till en kommun lockas av attraktiva bostäder i attraktiva lägen. Attraktiva lägen i Heby kommun för en inflyttare torde vara goda pendlingslägen till omkringliggande städer. Bostadsbyggande som syftar till att skapa inflyttning till kommunen bör lokaliseras till

107 attraktiva lägen i tätorternas centrala delar och i nära anslutning till service och kollektivtrafik. Vid planering av nya bostäder bör man prioritera vilken effekt man vill uppnå med bostadsbyggandet och noga planera var man vill få till en viss typ av utveckling. Att bygga hyresrätter är den form som ger de längsta flyttkedjorna i och med att flest hushåll ges möjlighet att flytta. Den önskade rörelsen på bostadsmarknaden uppnås genom att tillskapa billiga och attraktiva hyreslägenheter i eller i närheten av de orter från vilken den önskade omflyttningen förväntas ske. Inte minst kan lägenheter anpassade för seniorer innebära en önskad omflyttning från villor till lägenhet och därmed frigörs villor till marknaden. Bostadsrätter i attraktiva lägen är boendeformer som i första hand lockar till inflyttning. Denna typ av bostäder ger små effekter för flyttkedjor då det i första hand tillsätts av inflyttare som söker sig från en dyrare marknad och kan betala större summor än lokala spekulanter. Bostadsbeståndet i Heby kommun ska ses i ett regionalt perspektiv. Bostadsbyggande inom kommunen bidrar till den regionala dynamiken. Här har Heby kommun med sin stora landsbygd och god tillgång till mark goda förutsättningar att erbjuda befintliga och tillkommande invånare att hitta eller skapa sitt drömboende i kommunen. Marken i tätorternas centrala delar nära kollektivtrafiken är inte enbart en angelägenhet för platsen i sig utan är av intresse för hela kommunen och även regionen. Hur denna mark används påverkar större områden i och med dess direkta koppling till andra områden genom infrastrukturen. Därför bör dessa markområden användas på ett sätt som tar hänsyn inte bara till den specifika platsen utan till hela kommunen och regionen. En högre exploateringsgrad och blandning av funktioner bör därmed eftersträvas. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen har en vägledande roll i att främja bostadsbyggande och utveckla bostadsbeståndet. Bostadsplanering ska vara ett verktyg för att stötta och på så sätt bidra till att utveckla befintliga servicefunktioner. Skapa attraktiva boenden och trygga boendemiljöer som leder till inflyttning. Mark i tätorternas centrala delar nära kollektivtrafiken bör ha en hög exploateringsgrad och en blandning av funktioner. All planering ska utgå från jämställdhet- och barnperspektivet. 5. GRUPPER MED SÄRSKILDA BEHOV 5.1 Äldre Antalet äldre personer kommer att öka i Heby kommun. För att kunna planera för en växande andel äldre befolkning kommer det i avsnittet nedan att redogöras för hur olika boendeformer ser ut och hur Heby kommun ska kunna möta det efterfrågade behovet. År

108 år och äldre Prognos för befolkningsökning i Heby kommun. (SCB, 2014) Kommunens utredning Framtidens äldreomsorg i Heby kommun från 2011 anger, precis som forskningen, att de flesta äldre önskar bo kvar i sina hus så länge som möjligt. Med en minskad egen arbetsinsats i hemmet och ökad närhet till service kan många personer bo kvar i sitt eget hem längre upp i åren och därmed vara mindre beroende av särskilda insatser. I Framtidens äldreomsorg i Heby kommun identifieras ett antal områden som är viktiga för att äldre personer ska uppleva hälsa och känna sig trygga. Ett antal av dessa har koppling till boende och boendemiljö och redovisas nedan. Mötesplatser Tillgång till mötesplatser där äldre kan uppleva social gemenskap och bilda sociala nätverk bidrar till att stärka individens självbild och ökar känslan av tillhörighet och meningsfullhet i det dagliga livet. Mötesplatser kan även bli en ingång till fysisk aktivitet och goda matvanor. Pensionärsföreningarna beskriver att det finns en del problem med att äldre inte kan ta sig till mötesplatser och aktiviteter. Föreningarna upplever det också som svårt att få tag på lämpliga lokaler. Pensionärsorganisationerna är angelägna om att behålla mötesplatserna på alla orter i kommunen då det lokala perspektivet är mycket viktigt. Fysisk aktivitet En av de insatser som har den största positiva effekten på människors hälsa är en ökning av den fysiska aktiviteten hos dem som rör sig för lite eller är helt inaktiva. Hälsovinsterna är i stort sett desamma för äldre personer som för övriga med bland annat förbättrad syreupptagningsförmåga, ökad muskelstyrka, bättre rörelsemönster och balans. Fysisk aktivitet medför ofta sociala kontakter och förebygger dessutom fallskador. Fysisk aktivitet behöver inte nödvändigtvis innebära organiserad träning utan vardagsmotion framhålls som ännu viktigare för hälsan än faktisk träning. Att skapa boendemiljöer som leder till goda rörelsemönster som skapar fysisk aktivitet och möjlighet till möten är därför viktigt för äldres hälsa. Fler människor som transporterar sig till fots leder till en ökad upplevd trygghet, något som också är viktigt, såväl i sin närmiljö som i samhället i övrigt. Kopplat till närmiljö är det också betydelsefullt att det finns växtlighet som skapar trivsel. Kända faktorer som har negativ inverkan på fysisk aktivitet är isolerade platser utan möjlighet att sitta ner och vila, ojämnheter och kanter på trottoarer och gångvägar samt buller, trafik och luftföroreningar. 5.2 Boendeformer för äldre Seniorboende En seniorbostad är, enligt Boverket, en helt vanlig bostad i antingen flerbostadshus eller radhus. Bostaden ska vara avsedd för personer över en viss ålder, t.ex. 55 år och äldre och som inte inrättas med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och inte förutsätter beslut enligt SoL eller LSS. En bostad som är lämplig för äldre ska vara i markplan eller vara tillgänglig med hiss

109 Bostaden ska också vara tillgänglighetsanpassad eller enkelt kunna anpassas så att den till exempel fungerar för en person med rullstol, rullator eller liknande. Bygg tillgänglighetsanpassade lägenheter i varierade storlekar och upplåtelseformer med närhet till service och mötesplatser Trygghetsboende Enligt Boverket är en trygghetsbostad en bostadslägenhet med tillhörande utrymmen för gemensamma måltider, samvaro, aktiviteter och rekreation. Personal ska finnas på daglig basis som på olika sätt kan stödja de som har sitt boende i en trygghetsbostad. Personal behöver inte finnas tillgänglig dygnet runt, dock på angivna tider. En trygghetsbostad kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Det är endast personer som fyllt 70 år som kan inneha en trygghetsbostad. Då det gäller makar, sambor eller syskon räcker det med att den ene har fyllt 70 år för möjlighet att bo i trygghetsbostad. Ett trygghetsboende ska vara planerat på ett sådant sätt att det är möjligt att bo kvar även om hyresgästen får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för till exempel förflyttning. Alla funktionskrav i Boverkets byggregler ska vara uppfyllda under byggnadens livslängd. Det bör även finnas ett väldimensionerat brandskydd med tanke på att byggnaden kan rymma personer med funktionsnedsättningar. Behovet av trygghetsbostäder kommer med all sannolikhet att öka i framtiden. Äldre önskar i regel vård- och omsorgsboende som ett sista alternativ. I anslutning till trygghetsboenden krävs även goda utemiljöer. Kopplat till äldres hälsa är gröna miljöer viktiga för att stimulera promenad och utevistelse. Mer om detta i tidigare avsnitt om Äldre. Då trygghetsbostäder kräver en rad kringarrangemang i form av lokaler för personal, mötesplatser och andra aktiviteter är samordningsvinsterna med vård- och omsorgsboendena uppenbar. Det är därför önskvärt med trygghetsbostäder i anslutning till kommande vård- och omsorgsboende i Heby och Östervåla. Även i Morgongåva finns behov av trygghetsbostäder även om det i Morgongåva inte kommer att samlokaliseras med något vård- och omsorgsboende. SeniorPlus SeniorPlus är Heby kommuns egen form av trygghetsbostäder för de som är 75 år och äldre. Boendeformen antas, tillsammans med utveckling av insatser i hemmet, kunna senarelägga behovet av biståndsbedömt vård- och omsorgsboende. I dagsläget finns sammanlagt 44 SeniorPlus-lägenheter fördelade på orterna Heby, Östervåla och Tärnsjö. Intresset för den här typen av bostäder är stort. Enligt Hebygårdar står ca 50 personer i kö, varav 32 väntar särskilt på en lägenhet i Heby. Exakt hur kösituationen ser ut idag är okänt men intresset för den här typen av lägenheter antas fortfarande vara stort. Utökningen av bostäder liknande SeniorPlus bör således undersökas närmare. Förslagsvis sker det i samband med planeringen av det vård- och omsorgsboende som kommer att ersätta Tegelbacken. Lämplig placering av den här typen av bostäder är nämligen i närheten av vård- och omsorgsboenden och/eller kommunens mötesplatser

110 Bygg tillgänglighetsanpassade marklägenheter i varierade storlekar med närhet till service och vård- och omsorgsboenden Vård- och omsorgsboende När äldre personer av olika anledningar inte längre kan bo kvar i sitt vanliga boende kan de ansöka om plats vid kommunens vård- och omsorgsboenden. Detta är en boendeform där det ges service, omvårdnad och tillsyn. På vård- och omsorgsboendena finns vårdpersonal dygnet runt. I Heby kommun finns år 2015 fem vård- och omsorgsboenden. Två boenden i södra kommundelen med sammanlagt 54 platser och tre boenden i den norra kommundelen med sammanlagt 90 platser. Ort Vård- och omsorgsboende Antal platser Behov 2030 Heby Tegelbacken 21 Östervåla Kvarnängen 24 Östervåla Tallgården 26 Morgongåva Rungården 33 Tärnsjö Liljebacken 40 Totalt I utredningen om äldreomsorgen i Heby kommun anges att kommunen har förhållandevis höga kostnader per brukare i vård- och omsorgsboendena jämfört med andra kommuner. De flesta av kommunens vård- och omsorgsboenden är små enheter, men har stora gemensamhetsutrymmen vilket genererar höga lokalkostnader. Tre av boendena, Rungården, Kvarnängen och Liljebacken, uppfyller de krav som ställs på ett vård- och omsorgsboende. Tegelbacken och Tallgården uppfyller inte de krav som idag ställs på ett vård- och omsorgsboende. Både Tegelbacken och Tallgården kan möjligen efter omfattande ombyggnationer fungera som vård- och omsorgsboenden vilket innebär stora kostnader. Nyetablering av vård- och omsorgsboende är kostsamt. Det finns därför skäl att noga överväga på vilket sätt befintliga anläggningar bäst kan utnyttjas. För att uppfylla krav på kvalitet och effektivitet på vård- och omsorgsboenden är det på sikt önskvärt med stora enheter. Kommunens geografiska förutsättningar med långa avstånd och en utspridd befolkning innebär att det är lämpligt att placera vård- och omsorgsboende i södra och norra kommundelen. I större vård- och omsorgsboenden kan gemensamhetsutrymmena utnyttjas av flera. Dessutom kan fler aktiviteter erbjudas och därmed också bli mer kostnadseffektiva. För de äldre som bor på vård- och omsorgsboenden är närmiljön viktig då man ofta inte orkar mer än en kortare promenad i anslutning till bostaden. Genom att ha färre vård- och omsorgsboenden skapas också möjligheten att samla resurser för att utveckla utemiljön i anslutning till

111 boendena. Tillsammans med fler aktiviteter och mer rörelse i husen kan det bidra till att öka meningsfullheten för de äldre. Även personalresurserna kan lättare omfördelas och samverka och därmed användas mer effektivt. Heby och Östervåla är i kommunens översiktsplan utpekade som sydligt respektive nordligt kommuncentrum. I dessa orter finns god tillgång till offentlig och privat service varför det är lämpligt att placera nya vård- och omsorgsboenden i dessa orter. Enligt vård- och omsorgsnämndens boendeplanering för äldre, har förvaltningen under 2015 ett uppskattat behov om 150 platser för att tillgodose den äldre befolkningens behov har behovet ökat till cirka 156 platser, som följd av den åldrande befolkningen. På grund av prognosens osäkerhet bör uppskattat behov efter 2018 tolkas med försiktighet. Det framgår dock tydligt att behovet av platser ökar i takt med den åldrande befolkningen. Detta trots att prognosberäkningen justerats utifrån antagandet att aktivt arbete med utökning och utveckling av trygghetsbostäder samt insatser i ordinärt boende, kan reducera behovet av vård- och omsorgsplatser. Det är dock alltid svårt att göra säkra prognoser när det gäller det framtida behovet av vård- och omsorgsboenden, inte minst när det gäller det framtida behovet av demensboenden. Därför är det viktigt att regelbundet göra nya prognoser och följa utvecklingen, både lokalt och nationellt. Utredningen anger att framtida vård- och omsorgsboendena ska vara flexibla så att de, med enkla medel, kan ändra inriktning, byggas ut eller minskas ned. Behov finns också av mer flexibla lösningar både när det gäller lokalernas utformning och användningsområden samt personalen som ska arbeta där. Detta för att höja effektiviteten och för att klara de allt högre kvalitetskraven som ställs på äldreomsorgen. Enligt en prognosberäkning gjord av vård- och omsorgsförvaltningen i Heby kommun uppskattas cirka 270 personer ha någon form av demenssjukdom år Motsvarande antal år 2018 är 286 personer och företeelsen ökar stadigt i takt med den åldrande befolkningen. I nuläget är 33 av vård- och omsorgsförvaltningens 144 platser avsedda för personer med diagnostiserad demenssjukdom. Eftersom en demenssjukdom kan leda till behov av plats på vård- och omsorgsboende, bör den uppåtgående trenden beaktas. Vi kommer också se en ökning av äldre med psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik framöver. Främst rör det sig om missbruk av alkohol. Ett nytt vård- och omsorgsboende, med flexibelt utformade lokaler, skulle kunna anpassas utifrån hur de olika behoven varierar över tid. Planera för vård- och omsorgsboenden i södra och norra kommundelen. Framtida vård- och omsorgsboenden ska vara flexibla för olika behov. Samlokalisera olika typer av vård- och omsorgsboenden för att uppnå kostnadseffektivitet. 5.3 Personer med funktionsnedsättning Byggnader ska enligt plan- och bygglagen vara tillgängliga och användbara för personer med rörelse- och orienteringsnedsättningar. Tomter avsedda för bebyggelse, gator och

112 torg ska vara tillgängliga och användbara om det inte är orimligt med hänsyn till terrängen. Heby kommuns vård- och omsorgsförvaltning upplever en viss brist på tillgänglighetsanpassade bostäder, till exempel saknar flera av flerbostadshusen hiss. Bristen är dock inte så omfattande att en strategi för bostadsanpassning är aktuell. Kommunens system för lägenhetsanpassningsbidrag anses i dagsläget vara tillräckligt och i befintligt bestånd görs punktinsatser när behov uppstår. Bostaden har stor betydelse för självkänslan och den egna identiteten. Alla människor har rätt till ett gott boende och Heby kommun ska i möjligaste mån verka för att alla framtida bostäder blir väl anpassade för rådande tillgänglighetskrav och därmed ge fler människor möjligheten att välja sitt boende oavsett funktionsnedsättning. Kommunen har det yttersta ansvaret för inrättandet av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Ansvaret finns uttalat i Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) och i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387). För att kunna planera för den här typen av bostäder kommer det i följande avsnitt att redogöras för olika boendeformer och hur Heby kommun ska kunna möta framtida behov Boendeformer för personer med funktionsnedsättning enligt LSS I Heby kommun finns två olika boendeformer stödboende och gruppbostad. Respektive boendeform består av 15 lägenheter. Ort Boendeform Antal lägenheter Morgongåva Gruppbostad 5 Heby Gruppbostad 5 Heby Gruppbostad 5 (+1)* Östervåla Stödboende 8 Morgongåva Stödboende 7 *En 6:e lägenhet är under uppbyggnad. Stödboende Boendeformen är en blandning mellan självständigt boende och lägenhet i gruppbostad. De två stödboendena består i dagsläget av 15 lägenheter i ganska nära anslutning till, eller i samma trappuppgång, som en så kallad baslägenhet. Baslägenheten är en vanlig trerumslägenhet med gemensamhetslokal för social samvaro och med övernattningsrum för personal. Personal finns för insatser under eftermiddag, kvällsoch nattid eftersom brukarna under dagen har daglig verksamhet eller annan sysselsättning. Tillgången till lägenheter bör framöver utökas med ca 3-7st inom planeringsperioden Varav 3 stycken redan under Detta förutsatt att identifierat behov kvarstår. Antal lägenheter uppskattas således behöva utökas från 15 till ca lägenheter under planeringsperioden. Att antalet varierar beror på att de identifierade behoven kan förändras över tid. Antingen klarar personen av att bo i eget boende med

113 andra insatser, exempelvis boendestöd, eller så kvarstår eller utvecklas ett behov av stödboende. Gruppbostad Boendeformen riktar sig till personer med mer omfattande behov. Lägenheterna är grupperade i enplanshus med gemensamma utrymmen för social samvaro. Service och omvårdnad ges av fast bemanning alla tider på dygnet. För att kunna tillgodose uppskattat behov av lägenheter i gruppbostad, krävs så småningom en utökning av beståndet med ca 1 3 lägenheter. Detta beroende på hur individen och dennes situation utvecklas. Dagens befintliga bestånd om 15 lägenheter kommer således behöva utökas till ca lägenheter. Det uppskattade behovet bedöms dock som osäkert. Både om, när och i vilken utsträckning behovet kan tänkas uppstå Boende socialpsykiatri Nationellt sett ökar den psykiska ohälsan. Främst bland unga och äldre. Personer med psykisk funktionsnedsättning har ofta väsentliga svårigheter på viktiga livsområden och kan behöva omfattande vård- och stödinsatser. Vård- och omsorgsförvaltningen driver idag inga egna boenden inom socialpsykiatrin, utan köper vid behov plats av privata utförare. Hur behovet av boende inom socialpsykiatrin kommer att se ut framöver är svårprognostiserat. Flera faktorer kan påverka behovsutvecklingen markant. Exempelvis utvecklingen av psykiatrin och vårdcentralernas ansvar. Däremot finns en tydlig trend inom boendestöd - socialpsykiatri. Boendestöd är en praktisk och social insats, som syftar till att personer med psykiska funktionsnedsättningar ska kunna behålla sitt boende. Nationellt sett har behovet av den här typen av stöd ökat och är nu den vanligaste insatsen enligt Socialtjänstlagen. Behovet ökar även i Heby kommun. Antal personer med behov av boendestöd - socialpsykiatri har ökat med ca 24 % per år sedan 2012 och uppskattas fortsätta öka. Vid nybyggnation ska Heby kommun sträva efter att tillgänglighetskrav uppfylls i och omkring bostäder. 5.4 Ungdomar och studenter En grupp där många har svårt att komma in på bostadsmarknaden är unga människor. För den som inte är etablerad på bostadsmarknaden och inte har viljan eller ekonomiska resurser att förvärva en bostadsrätt eller ett eget hus är billiga hyresrätter en viktig väg in på bostadsmarknaden. Den här gruppen söker främst små och billiga hyresrätter i tätorter. Majoriteten av flyttarna under en persons livstid sker i åldern år. Ungdomar är rörligare än andra grupper på bostadsmarknaden och söker ofta boenden under kortare tid än andra grupper. Den här gruppen byter oftare arbets- och studieort än andra

114 grupper och det är därför extra viktigt att hitta boende på en plats från vilken det går att röra sig i en så stor region som möjligt. Uppsala har under en lång tid upplevt en omfattande befolkningsökning. Priset på bostäder i Uppsala har ökat kraftigt under 2000-talet och trycket på hyresrätter är högt. I och med att efterfrågan på bostäder i Uppsala är större än utbudet är det rimligt att anta Heby och andra kommuner i Uppsalas närhet kan ses som alternativa boendeorter för de som inte har möjlighet att införskaffa ett boende i Uppsala. Genom att planera för lägenheter som är tillgängliga för ungdomar i tätorternas centrala delar kan Heby kommun dels bidra till dynamiken i Uppsalaregionen och dels dra nytta av dess attraktionskraft. Bygg små hyresrätter i centrala och kollektivtrafiknära lägen. Skapa boenden genom enklare ombyggnationer eller kollektiva boendeformer. 5.5 Psykisk ohälsa, missbruk, bostadslöshet Kommunen arbetar med vräkningsförebyggande åtgärder som syftar till att förekomma bostadslöshet innan den blir ett faktum. Arbetet med att motverka vräkningar och ekonomiska problem bör utvecklas eftersom behovet av vräkningsförebyggande åtgärder ökar. För de personer som ändå blir bostadslösa eller av någon anledning inte klarar av att ha en egen bostad finns det olika former av boendelösningar. Heby kommun samarbetar med såväl det kommunala bostadsbolaget som med privata aktörer för att hitta lämpliga bostäder. Det kommunala bostadsbolagets bestånd består av en stor del enrummare medan privata aktörer i större utsträckning har större lägenheter. Små lägenheter är det mest eftersträvansvärda, större lägenheter önskas inte då priset på större lägenheter ofta är för högt. En viss regional samverkan förekommer. Kommunerna kan se i vilka andra kommuner det finns lediga lägenheter och den sökande uppmanas att söka boende även i andra kommuner Träningslägenhet Träningslägenhet är en form av boende som används när det är osäkert om en person klarar av att ha en egen lägenhet. Det kan till exempel innebära att personen har ekonomiska problemen eller på grund av andra svårigheter behöver träna på att bo i en egen bostad och kanske har lägenheten som en del av ett behandlingsprogram. Antalet träningslägenheter varierar och nya kontrakt tecknas främst med det kommunala hyresbolaget. Träningslägenheter är nästan uteslutande enrumslägenheter i hyresrättsbeståndet. Antalet träningslägenheter har ökat under senare år, och enligt vård- och omsorgsförvaltningen har det inte varit några betydande svårigheter med att hitta passande lägenheter inom ett par månader för en sökande. Det finns dock inte heller något överskott som innebär att det med enkelhet går att hitta en ledig lägenhet med kort varsel. Det som framförallt försvårar för dessa personer att få lägenheter är att hyresvärdar sällan godkänner försörjningsstöd som inkomst samt säger nej om det finns skulder

115 5.5.2 Sociala kontrakt Sociala kontrakt är en boendeform som oftast riktar sig till människor som har svårt att på egen hand finansiera sitt boende eller av annan anledning har svårt att få tag på ett eget boende. Denna typ av boenden finns i Heby, Östervåla, Tärnsjö, Morgongåva och Harbo. Totalt 11 stycken. Då den här typen av boenden eftersöks av såväl enskilda personer som familjer önskas, till skillnad från träningslägenheter, olika storlekar på lägenheterna även om flertalet önskar mindre lägenheter. Det är svårt för större familjer att hitta tillräckligt stora lägenheter till en rimlig kostnad. Nybyggnationerna är ofta dyra för en låginkomsttagare i Heby kommun. Behovet av träningslägenheter och bostadssociala kontrakt förväntas öka i framtiden. Individ- och familjeomsorgen (IFO) räknar med att behövas cirka lägenheter av den här typen under överskådlig framtid. Samverka för att hanteringen av bostadssociala lägenheter ska ske effektivt och på ett för ändamålet utvecklande sätt. 5.6 Nyanlända Heby kommun har åtagit sig, genom avtal med Länsstyrelsen i Uppsala län, att årligen ta emot nyanlända för bosättning i kommunen genom anvisning av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket. Kommunens flyktingmottagande informerar om bostad, försörjningsstöd, barnomsorg, Svenska För Invandrare (SFI) samt etablerar de första kontakterna med andra myndigheter. Hyresrätter är den boendeform som är mest efterfrågad av nyanlända. Storleken på de önskade lägenheterna varierar från mellan ett och fyra rum, men tre rum är mest efterfrågat. Det är svårt för större familjer att hitta tillräckligt stora lägenheter till en rimlig kostnad. Nybyggnationerna är ofta dyra för en låginkomsttagare i Heby kommun. Detta är ett problem för nyanlända i Heby kommun att ha råd med sin hyra. Då SFIkurserna bedrivs i Heby, och det även är där som den mesta kommunala servicen finns, så är behovet störst i Heby tätort. För tillfället har kommunen inget regelbundet samarbete med det kommunala bostadsbolaget för att säkerställa bostäder för ensamkommande. Detta kan i framtiden behövas då antalet mottaganden för ensamkommande i kommunen utökas. För ensamkommande har det varit aktuellt med en lägenhet om 1 rum och kök utifrån att det haft försörjningsstöd. Det finns även en viss efterfrågan på kollektivt boende. Bygg hyresrätter av varierad storlek i tätorterna. 6. MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR Sedan avregleringen av bostadsmarknaden i Sverige i början av 1990-talet fungerar de kommunala bostadsbolagen som en affärsmässig aktör på bostadsmarknaden. Under

116 hela 1980-talet ökade byggandet av hyres- och bostadsrätter på en jämn nivå i Sverige. Därefter har byggandet av bostadsrätter fortsatt öka medan byggandet av hyresrätter har minskat. Heby kommun befinner sig år 2014 i en situation med ett visst tryck på befintliga bostäder. Dock är marknadspriserna på ett boende år 2014 inte tillräckligt högt för att täcka kostnader för nybyggnation vilket innebär att nyproduktionen är begränsad. En fråga för alla kommuner i samma situation som Heby kommun är vilken roll kommunen ska ta för att tillskapa fler bostäder där marknaden inte kan möta upp behovet av bostäder. Bostaden fyller inte enbart det uppenbara syftet med att människor har någonstans att bo utan är även en katalysator för utveckling i regionen. Genom sitt läge nära framförallt Uppsala har Heby kommun ökat i attraktivitet på bostadsmarknaden under de senaste åren i takt med att pendlandet har ökat. De mäklare som är verksamma på marknaden i Heby med omnejd ser en ökad efterfrågan och stegrande priser på bostäder i Heby kommun. Sedan tågtrafiken på sträckan Sala Heby Morgongåva - Uppsala började trafikeras i december 2012 har priserna på bostäder i Heby tätort och Morgongåva tätort ökat nämnvärt. De mäklare som tillfrågats till denna plan ser en likvärdig efterfrågan på alla typer och storlekar på bostäder. Den viktigaste faktorn för efterfrågan är närhet till service och kollektivtrafik. Uppsalas rådande bostadsbrist har inneburit att närliggande orter som Heby lockar till sig inte minst studenter och ungdomar som söker små lägenheter i Heby och Morgongåva. Samtidigt söker sig många barnfamiljer till framförallt Morgongåva, Vittinge och Östervåla. Denna målgrupp söker oftast villor i tätorter med närhet till kommunal och privat service. I den södra kommundelen märks närheten till Uppsala av mer på marknaden än i den norra även om priserna för bostäder ökat även i den norra delen av kommunen. I den norra kommundelen sker inflyttning till såväl Östervåla som Harbo, men här sker fler flyttar lokalt jämfört med i den södra kommundelen. 6.1 Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden blir alltmer specialiserad och rörlig vilket medverkar till att människor pendlar mer och längre till arbete. Förr flyttade människor dit jobben fanns. Idag söker man i högre utsträckning efter boende med önskade kvaliteter och kan tänka sig att pendla längre sträckor än tidigare. Genom att planera bostäder i närheten av infrastrukturen kan människor på en ort nå ett större omland och får därmed större valmöjligheter på arbetsmarknaden. Samtidigt får företag ett större utbud av arbetskraft att rekrytera från. En annan trend på arbetsmarknaden är att kortare anställningar tenderar att öka. För bostadsefterfrågan skulle det kunna innebära att behoven av temporära boenden ökar när till exempel tillfälliga specialister har ett uppdrag på en ort. För denna grupp är hyresrätten en viktig upplåtelseform

117 7. NY BOSTADSBEBYGGELSE Hastighets- och kapacitetshöjande åtgärder på Dalabanan som medför mer och robustare tågpendling till och från Heby kommun kan förväntas öka efterfrågan på bostäder i närheten av stationerna. Detta kommer ge en direkt positiv påverkan på framförallt den södra kommundelen och indirekt får detta positiva effekter för hela kommunen. För att möjliggöra inflyttning till kommunen krävs en större rörlighet och ett större utbud på bostadsmarknaden. En grupp som inom en inte alltför avlägsen framtid kan tänkas vara intresserade av att lämna sina nuvarande hem, och som dessutom till stor del är bosatta i enbostadshus, är de äldre än 50 år. Att locka en del av denna grupp till ett nytt boende skulle på ett betydande sätt medverka till att skapa en sådan rörlighet. Samtidigt är det värdefullt att förstärka kollektivtrafikens underlag för att säkerställa en god fortsatt försörjning och, i ett större perspektiv, en god samhällsservice. En god kollektivtrafik är grundläggande för att Heby kommun ska kunna locka till sig människor som arbetar i någon av de angränsande stadsregionerna. Ett gott kollektivtrafikutbud innebär även att företagen i Heby kommun enklare kan locka till sig arbetskraft som bor utanför kommunen. Den bostadsutveckling som kommunen styr över, vilket är framförallt flerbostadshus i hyresrättsform och olika typer av särskilda boenden, bör ske i de kollektivtrafikstråk som löper genom kommunen. Genom att förstärka dessa stråk skapas resandeunderlag för kollektivtrafik som på sikt säkerställer en fortsatt bra kollektivtrafik. I Heby kommun går kollektivtrafiken till stor del på läns- och statliga vägar där Trafikverket ansvarar för drift och underhåll. Sverige har ett omfattande vägnät och de pengar som avsätts för drift och underhåll ska därmed fördelas på många mil väg. Det är med andra ord längs de största vägarna man kan förvänta sig gott underhåll. Dessutom är det i dessa stråk man i framtiden kan förvänta sig satsningar på infrastruktur i form av till exempel gång- och cykelvägar. För att sätta perspektiv på detta kan nämnas att en gång- och cykelväg på den 5 km långa sträckan mellan Heby - Morgongåva beräknas kosta mellan miljoner, de fyra norra kommunerna i Uppsala län (Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar) har tillsammans 40 mkr att dela på till gång- och cykelvägar längs det statliga vägnätet fram till Det är med andra ord hård konkurrens om medel till dessa åtgärder och man kan inte förvänta sig alltför mycket gång- och cykelvägar längs det statliga vägnätet inom en överskådlig framtid, något som bör tas i beaktande vid planering av bostäder. Bostäder bör upprättas i närheten av befintlig infrastruktur, service och kollektivtrafik för att skapa goda förutsättningar för samtliga funktioner att utvecklas. 7.1 Byggnation på landsbygden Heby kommuns vision talar även för ett brett bostadsbyggande utanför tätorterna. Kommunens glesa struktur, med en stor andel bostadsbebyggelse spridd på landsbygden, tilltalar många som ett attraktivt boende. Det är dock önskvärt om avstånd till service är så kort som möjligt samtidigt som individens önskan att bo lantligt

118 uppfylls. Då denna typ av bostadsbyggande ofta omfattar en eller ett fåtal bostäder i grupp, ställs inte krav på detaljplanering. Därmed är kommunens roll i sådana etableringar liten utifrån ett bostadsförsörjningsperspektiv. Kommunens översiktsplan anger att bebyggelse i möjligaste mån lokaliseras till lägen där ett ökat befolkningsunderlag innebär ett stöd för befintlig service och kollektivtrafik. Även om kommunens visioner och planer talar för en hög grad av frihet vid lokalisering av enskilda etableringar bör här nämnas att det är i de befintliga stråken som en god infrastruktur kan förväntas. Större enklaver av tillkommande enbostadshus bör uteslutande lokaliseras inom befintliga strukturer. Bostadsbyggande på landsbygd sker närmast uteslutande i privat regi. Den här typen av bebyggelse hanteras därför inte mer ingående i det här dokumentet. Större områden med bebyggelse bör i möjligaste mån lokaliseras till lägen där ett ökat befolkningsunderlag innebär ett stöd för befintlig service och kollektivtrafik. 7.2 Boendeformer Enbostadshus Heby kommun kan erbjuda möjligheten till boende i enbostadshus i enskilda lägen eller i villaområden till lockande priser. I kommunens samtliga tätorter finns antagna planer för samlad bebyggelse av villor, ibland flera planer per tätort. Antalet villor som är planlagda i varje tätort är minst 20 stycken. Mot bakgrund av detta kan planberedskapen för bebyggelse av enbostadshus i nuläget vara tillgodosedd i kommunen. Friliggande enbostadshus på landsbygden prövas genom kommunens Översiktsplan samt genom Plan- och bygglagen. När fler än enbostadshus, med ett avstånd på högst 200 m mellan husen, är samlade har kommunen ansvar för vatten och avlopp (verksamhetsområdet). Vid lovgivning av bostadshus på landsbygden som medverkar till samlad bebyggelse ska hänsyn tas till kommunens verksamhetsområden. Vid tillkommande planering av områden för enbostadshus bör områden i halvcentrala lägen i tätorterna och nära kollektivtrafiken eftersökas. Även med en relativt omfattande nybyggnation av enbostadshus kommer den stora mängden tillgängliga enbostadshus inom den närmaste framtiden att utgöras av de hus som frigörs genom flyttkedjor. Större områden med enbostadshus bör planeras där befintlig infrastruktur finns Flerbostadshus När det kommer till byggnation av lägenheter har kommunen en större möjlighet att direkt påverka genom det helägda kommunala bostadsbolaget. I lägen där intresse för investering saknas från den privata sektorn kan potential för nyproduktion av bostäder ändå finnas genom att kommunen som ägare beslutar om att genomföra ett byggprojekt

119 Flerbostadshus rymmer fler boende per utnyttjad kvadratmeter ianspråktagen mark och bör därför ges företräde i attraktiva lägen nära service och kollektivtrafiken i tätorterna. För att skapa en bostadssituation som är hållbar över tid bör olika storlekar och upplåtelseformer uppföras. Hyresrätten är den upplåtelseform som skapar mest dynamik på bostadsmarknaden då det är den typ av boende som flest människor kan tillgodogöra sig. Hyresrätten är en oumbärlig inkörsport till bostadsmarknaden. Både för människor som söker sitt första egna boende i närområdet och för de som flyttar från en annan region. Det är enklare att anskaffa en hyresrätt då den inte kräver ett satsat kapital och det är en bekväm boendeform. I ett regionalt perspektiv är denna typ av boende extra viktig då bostadspriserna i Stockholm och Uppsala är högre än vad många människor kan betala. Om bostadspriserna i Uppsala fortsätter stiga kommer det bli allt svårare för låg- och medelinkomsttagare att hävda sig på bostadsmarknaden. I en sådan utveckling kan man anta att det kommer att finnas en marknad för hyresrätter, och även bostadsrätter, i de tätorter i Heby kommun som har goda pendlingsförbindelser med Uppsala och Stockholm regionen. Flerbostadshus är den vanligaste typen av bebyggelse i tätorternas centrala delar. Det är i dessa områden som service ofta återfinns och det är här människor från olika delar av samhället möts. För att skapa en attraktiv och trygg offentlig- och boendemiljö i tätorterna bör nytillkommande bebyggelse formas så att den stöttar den offentliga platsen. Detta kan skapas genom att husen vänds ut mot gatan och skapar ett samspel med den omgivande allmänna platsen, vilket kan skapa en ökad trivsel och känsla av trygghet. En sådan miljö inbjuder till rörelser i det offentliga rummet vilket kan leda till en positiv spiral för både trygghet och folkhälsa. I områden med flerbostadshus bör man eftersträva blandade storlekar på lägenheter, olika upplåtelseformer och olika typer av bostadssociala kontrakt. Att blanda alla typer av boenden i samma område motverkar att ett visst område får en viss stämpel. En blandning av olika boendeformer och verksamheter ger också ett område som är levande under större delen av dygnet. Något som bidrar till ökad trygghet. Kopplat till trygghet bör kommunen även arbeta med förbättrad standard i befintliga områden och trygghetsskapande åtgärder bör noggrant undersökas. Bygg flerbostadshus i centrala lägen med närhet till kollektivtrafik och service. Flerbostadshus bör vara av blandade storlekar på lägenheter och med olika upplåtelseformer Livsstilsboende Intresset för olika typer av temaboenden på landsbygd har vuxit de senaste åren. Kring Julmyra är ett område med inriktning på hästhållning under framväxt. Området kan på sikt utvecklas till att bli ytterligare en tätort i kommunen. Vid planering för kommunens verksamheter och i planering av infrastruktur och kollektivtrafik måste hänsyn till de planerade utbyggnaderna i Julmyra tas. En exploatering av denna

120 omfattning kräver vidare utredning innan eventuell exploatering. Bland annat bör frågor om VA-verksamhetsområde tas i beaktande

121 8. TÄTORTERNA Heby kommun är en utpräglad landsbygdskommun med gott om mark. I kommunen finns sju tätorter av varierande storlek. Trots att det finns gott om mark i kommunen att bygga bostäder på är det viktigt att planera tätorternas markanvändning noga så att all mark används på bästa sätt. Med planering kan goda livs- och boendemiljöer skapas som ökar attraktiviteten för hela Heby kommun. Genom god planering kan också underlag skapas för lönsam kommersiell service och resurseffektiv offentlig service. För att uppnå detta önskade tillstånd har tätorternas struktur undersökts samt identifierats var planering av bostäder är önskvärd för de större tätorterna i kommunen. Sex av kommunens tätorter ligger i mycket goda kommunikationslägen och upplever, eller förväntas inom en snar framtid att uppleva, ett tryck på etablering. Därmed är det viktigt att peka ut en strategi för hur dessa tätorters mark kan används på bästa sätt vilket det redogörs för i följande avsnitt. För övriga orter hänvisas till kommunens översiktsplan, Kommunplan I översiktplanen finns en riktlinje att i samband med upprättande av detaljplan bör det undersökas om utökning av verksamhetsområde för VA är lämpligt. Därmed kommer även den tekniska försörjningens kapacitet att redovisas för respektive tätort. Tillkommande bebyggelse bör lokaliseras till befintliga planområden. 8.1 Heby Heby tätort är kommunens centralort, orten har ungefär 2600 invånare. Utbyggnad av bostäder i befintliga planområden tillåter en ökning av befolkningen med cirka 220 personer. Ytterligare planläggning för bostäder kan inom perioden fram till 2030 komma att behövas utifrån en viljeriktning där ett ökat underlag för service och kollektivtrafik i ett sydligt kommuncentrum prioriteras. I Heby tätort finns teknisk infrastruktur för att klara av en fördubbling av antalet invånare. Med andra ord kan orten fördubbla sitt invånarantal med relativt begränsade ansträngningar då infrastruktur i form av vägar, vatten och avlopp är kostnadskrävande investeringar. Dessutom finns mark att tillgå i kollektivtrafik- och servicenära lägen. Sedan tågtrafiken återupprättades på sträckan Sala-Uppsala med stopp i Heby och Morgongåva har efterfrågan och pris på bostäder i Heby ökat. Under 2016 planeras ett nytt vård- och omsorgsboende i Heby tätort. Planerad lokalisering är under utredning, men närhet till service och kollektivtrafik bör eftersträvas

122 Planlagda områden för bostäder 1. Horrsta backe ca 25 bostäder. Enbostadshus och parhus. 2. Kronan ca bostäder. En- par- och flerbostadshus. 3. Heby Torg ca 30 bostäder. Flerbostadshus. TOTALT: ca bostäder Utredningsområden för bostäder 4. Horrsta 5. Tegelfältet/Norra Bruket/Hamrarna 6. Heby Norra/ Västra Hamrarna

123 8.2 Morgongåva Morgongåva har cirka invånare. Ungefär 85 % av den befintliga bostadsbebyggelsen är belägen norr om riksväg 72 och järnvägen. Utvidgning av bostadsbebyggelsen bör därmed ske i anslutning till befintliga bostadsområden norr om järnvägen. Vad beträffar den tekniska försörjningen är kapaciteten mellan vattenverket i Heby och Morgongåva mycket god och reningsverket klarar en ökning på ungefär 1200 anslutna personekvivalenter. I Morgongåva finns en stor andel hyresrätter i förhållande till antalet bostadsrätter. Det vore därför önskvärt med en större andel bostadsrätter i orten. Morgongåva har dessutom ett gynnsamt läge med järnvägsstation och här kan attraktiva pendlarnära bostäder tillskapas. Situationen kring järnvägsstationen i Morgongåva är idag icke tillfredställande. För gående, cyklister och bilar finns endast en plankorsning i anslutning till stationen vilket leder till en rad trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem. En åtgärdsvalsstudie för järnvägsstationen och omkringliggande trafiksituation kommer troligtvis att initieras under När ett åtgärdsval om framtida järnvägsstation är genomfört bör arbete påbörjas om hur marken i anslutning till stationen på bästa sätt kan användas bland annat för bostäder och service. Marken i nära anslutning till stationen bör ha hög exploateringsgrad. Utvidgat centrum, Det markerade området bör utredas för förtätning efter att åtgärdsval genomförts för järnvägsstation i Morgongåva

124 Planlagda områden för bostäder 1. Tjusarvägen ca 60 bostäder. Enbostadshus. 2. Lilla Ramsjö ca 40 bostäder. Marklägenheter, parhus/radhus, villor. 3. Rävsjövägen ca 5-8 bostäder. Parhus. 4. Wibecks äng ca 30 bostäder. Enbostadshus. TOTALT: ca 140 bostäder Utredningsområden för bostäder 5. Utvidgat centrum (se bild s.27)

125 8.3 Vittinge Vittinge har ungefär 440 invånare. Orten ligger längs med Dalabanan men har idag inget tåguppehåll. Det medför att närheten till Uppsala till trots är resandet i minuter mellan Vittinge och Uppsala längre än resandet från såväl Heby som Morgongåva till Uppsala. Ett tåguppehåll i Vittinge skulle troligtvis markant öka intresset av att bo på orten. Vittinge får sitt dricksvatten från vattenverket i Heby och klarar att försörja en ort med ett invånarantal på 1000 personer. Det korta avståndet och den naturliga kopplingen till Morgongåva medför att äldre hänvisas till äldre- och trygghetsboende i Morgongåva. Planlagda områden för bostäder 1. Ösbylund ca 50 bostäder. Enbostadshus. 2. Ösby ca 25 bostäder. Flerbostadshus, radhus. TOTALT: ca 75 bostäder

126 8.4 Tärnsjö I Tärnsjö tätort bor idag ungefär 1200 personer. Ny bebyggelse lokaliseras i första hand till befintliga planområden. Ett större område för utbyggnad av bostäder finns i samhällets östra del i planområdet Grällsbo. Området lämpar sig väl för såväl villabebyggelse samt, i de delar belägna närmast centrum, flerbostadshus. Totalt finns möjlighet att försörja ytterligare ungefär 7000 personer vid Tärnsjö vattenverk. Kapacitet på reningsverket i Tärnsjö klarar 1500 anslutna personekvivalenter, idag är ungefär 1250 personer anslutna. Planlagda områden för bostäder 1. Södra Grällsbo ca 60 bostäder. Enbostadshus, flerbostadshus. 2. Sågparken ca 20 bostäder. Marklägenheter. TOTALT: ca 80 bostäder

127 8.5 Östervåla Östervåla tätort fungerar som ett servicecentrum för de norra kommundelarna. Orten utgörs av ett geografiskt relativt sammanhållet samhälle, kring vilket ett omland med en stor befolkning på många smågårdar brer ut sig. I Östervåla tätort bor idag ungefär 1600 personer. Utöver befintliga planområden bör man vid lokalisering av ny bostadsbebyggelse i mesta möjliga mån sträva efter att hitta lämpliga lägen för förtätning inom ortens befintliga struktur. Östervålaborna får sitt dricksvatten från Tärnsjö vattenverk. Kapaciteten hos vattentäkt och vattenverk är god, och överföringsledningen mellan Tärnsjö och Östervåla klarar att försörja ett större antal personer än vad som ryms i de föreslagna utbyggnadsområdena. Kapacitet på reningsverket i Östervåla klarar 5000 anslutna personekvivalenter, vilket innebär att verket skulle klara en fördubbling av antalet anslutna. Planlagda områden för bostäder 1a. Ol-Jans södra ca bostäder. Enbostadshus. 1b. Ol-Jans norra ca 70 bostäder. Enbostadshus och flerbostadshus. 2. Lundaområdet ca 50 bostäder. Enbostadshus. 3. Mårtsbo ca 10 bostäder. Enbostadshus. 6. Sjukhustomten ca bostäder. TOTALT: ca bostäder Utredningsområden för bostäder 4. Norra Lundaområdet 5. SV Östervåla/Prästgårdshagen

128 8.6 Harbo I Harbo tätort bor idag ungefär 700 personer. Vid planläggning av ytterligare mark för bostäder bör man sträva efter att på sikt minska ortens tudelade karaktär. Den tekniska infrastrukturen har den kapacitet som krävs för ett större antal personer än vad som ryms i föreslagna utbyggnadsområden. Harbo får sitt drickvatten från Tärnsjö vattenverk. Kapaciteten hos vattentäkt och vattenverk är god, och överföringsledning mellan Östervåla och Harbo klarar att försörja ett större antal personer än vad som ryms i föreslagna utbyggnadsområden. Planlagda områden för bostäder 1. Hästhagsberget ca 70 bostäder. Enbostadshus, par- och radhus. 2. Smedsbo ca 20 bostäder. Enbostadshus, flerbostadshus. 3. Norra Trekanten ca 10 bostäder. Enbostadshus, marklägenheter. 4. Kvarsta ca 10 bostäder. Enbostadshus. TOTALT: ca 120 bostäder

129 9. SAMMANFATTANDE SLUTSATSTER Heby kommun har som mål att skapa attraktiva och trygga bostäder för alla befintliga och tillkommande invånare. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, beräknas Heby kommun växa med ungefär personer fram till år För att bostadsbeståndet ska hänga med i inflyttningstakten bör drygt 30 bostäder färdigställas per år. Heby kommun har god planberedskap i alla kommunens tätorter för att möta denna tillväxt. Oavsett om det byggs nya bostäder som möter behovet fram till 2030 eller inte kommer bostadsbeståndet under överskådlig framtid alltjämt till största del bestå av de bostäder som finns idag. Därför är utnyttjandet av befintligt bostadsbestånd minst lika viktigt som tillkommande bebyggelse. Nybyggnation av bostäder innebär att det blir rörelse på bostadsmarknaden och olika typer av boendeformer leder till olika rörelser. Centrala och kollektivtrafiknära lägen i kommunens tätorter bör reservas för bostadsexploateringar som riktar sig till en regional marknad. I centrala och kollektivtrafiknära lägen i kommunens tätorter bör en högre grad av exploatering tillämpas för att nyttja marken på ett effektivt sätt. Flera boendetyper som identifierats i planen kräver närhet till kommunal och offentlig service samt kollektivtrafik varför utveckling bör ske i kollektivtrafikstråken. Många av kraven som olika grupper har på bostäder är jämförbara med varandra. Boende planerade för tillgänglighet med till exempel rullstol innebär samtidigt framkomlighet med rullator och barnvagn. Kraven på tillgänglighetsanpassning i bostäder är därför relevant för alla typer av boende. Planering, utförande och färdigställande av bostäder tar lång tid. Förändrade krav, förutsättningar och demografiska förhållanden går oftast i en snabbare takt. Att genom kommunal bostadsplanering kunna bygga ikapp dessa förändringar är föga troligt. Målet är därför att ha en strategi som innebär uppförande av ett bostadsbestånd med blandade storlekar och upplåtelseformer som kan hantera samhälleliga förändringar och förändrade krav och önskemål på boende under många år framöver. Genom att bygga bostäder med tillgänglighet för alla i olika storlekar skapas en bostadsmarknad som är flexibel och har förutsättningar för att hålla under lång tid. Heby kommuns vård- och omsorgsboenden består av många och relativt små enheter vilket medför höga kostnader. Kommunen bör på sikt bygga två stora enheter, ett i norra kommundelen och ett i den södra för att öka kvalitén och effektiviteten. De två nya boendena bör ligga halvcentralt i Heby respektive Östervåla tätorter i närhet av offentlig och privat service. I anslutning till dessa boenden kan med fördel seniorboenden och trygghetsbostäder anläggas och på så sätt skapa samordningsvinster. Genom tillskapandet av fler lägenheter för äldre i närheten av vård- och omsorgsboendena kan fler äldre ges möjlighet till ett eget boende längre. Kommunens ledord är närhet, trygghet och livskvalitet och detta präglar bostadsutvecklingen i hela kommunen. I och med de riktlinjer som bostadsförsörjningsplanen anger ges Heby kommun möjlighet att utvecklas och öka i befolkning med hänsyn till både regionen och individen

130 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Produktion av bostäder ska ske i samspel med kommunens och regionens tillväxt. Heby kommun ska skapa attraktiva boenden och trygga boendemiljöer som leder till inflyttning. Det kommunala fastighetsbolaget ska följa bostadsförsörjningsplanens riktlinjer och därmed främja bostadsförsörjningen samt säkerställa att hänsyn tas till samtliga grupper i samhället. All planering ska utgå från jämställdhet- och barnperspektivet. Tillkommande större områden av bebyggelse bör lokaliseras till befintliga planområden. Nyproduktion i kollektivtrafiknära lägen och med närhet till service prioriteras högt. Nyproduktion av bostäder bör vara av blandade storlekar och med olika upplåtelseformer. Framtida vård- och omsorgsboenden ska samlokalisera olika typer av vård- och omsorgsboenden och vara flexibla för olika behov. Heby kommun ska genom anpassning i tidiga skeden effektivisera tillgänglighetsanpassningen. Samverkan ska ske för att hanteringen av bostadssociala lägenheter ska vara effektivt och på ett för ändamålet utvecklande sätt. Grönområden och ekosystemtjänster ska beaktas vid planläggning av nya bostäder

131 PM 1 (7) Datum Diarienr/Dplankod 14 september /87 Bostadsförsörjningsplan Samrådsredogörelse Samrådet Samrådstiden har varit mellan Under samrådstiden fanns handlingarna tillgängliga på kommunens webbplats. Länsstyrelsen i Uppsala län, Regionförbundet Uppsala län, Landstinget i Uppsala läns kollektivtrafiknämnd, Uppsala kommun, Enköpings kommun, Sala kommun, Tierps kommun, Sandvikens kommun, Heby kommuns nämnder samt Hebygårdars styrelse har delgetts förslaget skriftligen. Efter samrådet har yttrandena sammanställts i en samrådsredogörelse. Denna ska redovisar de synpunkter som inkommit samt kommunens ställningstagande till synpunkterna och en motivering till dem. Yttranden Yttranden har inkommit från Länsstyrelsen, Regionförbundet, UL, Kultur- och fritidsnämnden, Utbildningsnämnden, Vård- och omsorgsnämnden, Sala kommun, Tierps kommun, Sandvikens kommun, Morgongåva byalag, Kultur- och fritidsnämnden Remissvar Bostadsförsörjningsplan med utblick Utveckla RUS mål gällande landsbygdens möjlighet till egen utvecklingskraft och beskriva vad som menas med detta i praktiken. Föreslå en utbyggnad till tvåspårig järnväg och fler stopp på sträckan Sala-Uppsala. Höja målen gällande befolkningsökning från 67 personer per år till 200 personer per år. Projektera, planera och bygg generationsboendeområden på lämpliga platser i kommunen för att skapa en ny form av boendemöjligheter. Kommentar: RUS:ens mål är fastställda i den regionala Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 131

132 Datum 14 september (7) utvecklingsstrategin och inget som kommer att utvecklas i bostadsförsörjningsplanen. Bostadsförsörjningsplanen förhåller sig till de av RUS:ens mål som anses relevanta för bostadsutvecklingen. Kommunen verkar för en utbyggd järnväg och fler mötesspår mellan Sala-Uppsala. En central punkt i bostadsförsörjningsplan är att styra bostadsutveckling så att fler bostäder byggs i järnvägsnäralägen. På så vis ökar underlaget för kollektivtrafiken vilket på sikt skapar bättre förutsättningar för en utbyggd järnväg. Bostadsförsörjningsplanen syfte är att säkerställa att tillgången till goda bostäder uppfylls. Det är viktigt med visioner, men denna plan förhåller sig till det faktiska förväntade behovet. Det är inget som sätter stopp för att det byggs mer bostäder i en snabbare takt då det finns gott om planlagda områden. Planen behandlar inte detaljer på denna nivå. Syftet är att peka ut var bostadsutvecklingen bör ske. Vi är positiva till funktionsblandad bebyggelse, men det går inte i bostadsförsörjningsplanen att ha sådana detaljerade riktlinjer då detta är något som regleras i detaljplan. Synpunkten delges Hebygårdar. Länsstyrelsen Remissvar om förslag till bostadsförsörjningsplan i Heby kommun (Dnr./Dplankod 2006/87 017). Samlad bedömning Heby kommuns bostadsförsörjningsplan uppfyller kraven i lagen väl. Kommunens ställningstagande att växa med i genomsnitt 67 personer per år samt att ha en produktion av drygt 30 nya bostäder årligen är positivt utifrån länets avsiktsförklaring och den regionala utvecklingsstrategin för Uppsala län (RUS 3.0) Länsstyrelsen instämmer i att arbetet med att motverka vräkningar och ekonomiska problem hos hyresgäster i kommunens bostadsbestånd bör utvecklas eftersom behovet av vräkningsförebyggande åtgärder ökar i kommunen. Synpunkter, råd och stöd Länsstyrelsen stödjer kommunens ambition att förtäta befintlig bebyggelse, att förlägga ny bebyggelse nära befintlig infrastruktur och kollektivtrafikstråk, skapa rörelse i det befintliga bostadsbeståndet samt att utveckla 132

133 Datum 14 september (7) och höja boendekvaliteten generellt. Länsstyrelsen saknar i kommunens mål och riktlinjer en beskrivning av barn- och jämställdhetsmålen. Det bör framgå i planen att kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen har en vägledande roll i att främja bostadsbyggande och utveckla bostadsbeståndet. Kommunens bostadsförsörjningsplan skulle med fördel kunna kompletteras med en analys kopplat till bostadsmarknadsläget till grannkommunerna som helhet och den regionala bostads- och arbetsmarknaden i stort. Det skulle vara värdefullt om planen beskrev hur och med vilka verktyg olika gruppers bostadsbehov och önskemål kan säkerställas. Kommentar: Kommunen tackar för de positiva synpunkterna. Målen kring jämställdhets- och barnperspektiven har förtydligats i riktlinjerna. I syftet anges att bostadsförsörjningsplanen är att betrakta som ett planeringsunderlag för att möjliggöra byggnation enligt kommunens målsättningar vilket innebär att planen har en vägledande. Kommunen anser att kommentaren är relevant och i kommande arbeten angående bostadsförsörjningen kommer ett regionalt perspektiv att förtydligas. Kommunen har kompletterat riktlinjerna och därmed tydliggjort det kommunala fastighetsbolagets ansvar i bostadsförsörjningen. Regionförbundet Yttrande över Heby kommuns samrådsförslag till bostadsförsörjningsplan Regionförbundet har inget principiellt att invända mot bostadsförsörjningsplanen. Planen bidrar med att stärka Hebys integrering i en växande region. Planen sammanfaller väl med regionens tillväxtambitioner och beskriver kommunens plats och förutsättningar i en regional kontext. Regionförbundet ser det som extra viktigt att kommunen planerar nya bostäder i kollektivtrafiknära lägen och där service finns. Kommentar: Kommunen tackar för de positiva 133

134 Datum 14 september (7) synpunkterna. Sandvikens kommun Yttrande Bostadsförsörjningsplan 2006/ Sandvikens kommun har efter genomgång av remisshandlingarna för Heby kommuns bostadsförsörjningsplan inget att erinra. Sala kommun Yttrande Heby kommuns bostadsförsörjningsplan Sala kommun har i dag samverkan med Heby inom flera kommunala verksamhetsområden och ser positivt på kommunens utvecklingsambitioner. Kommentar: Kommunen tackar för de positiva synpunkterna. Tierps kommun Yttrande Heby kommuns Bostadsförsörjningsplan Tierps kommun ser positivt på innehållet i Bostadsförsörjningsplanen och har inget att tillägga. Kommentar: Tack för synpunkten. Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över Heby kommuns samrådsförslag till bostadsförsörjningsplan Samhällsbyggnadsnämnden har inget att invända mot det förslag till bostadsförsörjningsplan som föreligger. Samhällsbyggnadsnämnden ser positivt på en förtätning av kommunens tätorter. Kommentar: Tack för synpunkterna. Utbildningsförvaltningen Yttrande över Heby kommuns samrådsförslag till bostadsförsörjningsplan En del av bostadsförsörjningsplanen bör beakta kommunens förskolor. Ett eventuellt behov av utbyggnad av befintliga förskolor uppstå i vissa av kommunens orter, vilket bör 134

135 Datum 14 september (7) uppmärksammas i planen. Vid planläggning av t ex ett större antal hyreslägenheter i någon av kommunens orter, bör eventuellt planläggning av förskoleverksamhet i de nedre våningarna ingå för att tillgodose en eventuellt ökad efterfråga av förskoleplatser. Kommentar: Tack för synpunkterna. Förskolorna utveckling och utbyggnad får planeras utifrån inflyttningstakt i de olika bostadsområdena. Planen behandlar inte detaljer på denna nivå. Syftet är att peka ut var bostadsutvecklingen bör ske. Vi är positiva till funktionsblandad bebyggelse, men det går inte i bostadsförsörjningsplanen att ha sådana detaljerade riktlinjer då detta är något som regleras i detaljplan. Bygg- och miljönämnden Yttrande om Heby kommuns bostadsförsörjningsplan , utblick Bygg- och miljönämnden vill påpeka att det vid nybyggnation i olika områden är viktigt att man har beredskap även för utbyggnad/nybyggnation av skolor, förskolor och andra eventuella lokalbehov för det allmännas behov. Angående livsstilsboende vill Bygg- och miljönämnden att man i ett tidigt stadium gör en planläggning av dessa områden för att det inte ska uppnå fördröjningar i bostadsbyggandet på grund av missuppfattningar om utnyttjande eller begränsningar av byggnation på grund av utebliven planläggning. Kommentarer: Behovet av olika typer av samhällsservice belyses i alla detaljplanearbeten. Vård- och omsorgsförvaltningen Yttrande om Heby kommuns bostadsförsörjningsplan , utblick Vård- och omsorgsförvaltningen har inkommit med betydelsefulla synpunkter på redaktionella ändringar och bidragit med ytterligare information angående boende för särskilda grupper. Kommentar: Tack för synpunkterna. 135

136 Datum 14 september (7) Morgongåva byalag Remissyttrande Bostadsförsörjningsplan Morgongåva byalag undrar om det finns ett beslut fattat angående kommande äldreboenden i Heby och Östervåla. Morgongåva byalag undrar om uttrycket kommuncentrum i Östervåla är vedertaget? Boende för äldre bör företrädesvis vara placerade inom de största tätorterna för att flertalet kommuninvånare ska slippa flytta från sin hembygd när man blir äldre. Likväl som trygghetsboende, seniorboende och senior plus-boende. Äldrevården bör i möjligaste mån ge i hemorten. Bostadsplanering genom kommunens försorg måste grundas på behovsanalyser och marknadens efterfrågan. Detaljplanen för Tjusarvägen i Morgongåva måste iordningsställas för tomtförsäljning. De kommunala tomterna i Morgongåva ses över om det går att göra något så dessa blir attraktiva. Varje större tätort behöver ha en samlingslokal som mötesplats för att kunna genomföra kulturella aktiviteter för alla åldrar. Natur- och rekreationsområden är viktiga och i Morgongåva behöver sjöarna synliggöras för att orten ska se attraktiva ut för invånare och framtida invånare i Heby kommun. Önskar fler små hyreslägenheter i Morgongåva i och med de företag som ligger på orten och lockar unga arbetare. Påpekar att priserna på bostäder har ökat i Heby och Morgongåva. Planskild korning under rv 72 och järnväg är ett prioriterat område för att möjliggöra expansion av samhället. Kommentarer: I Framtidens äldreomsorg Heby kommun 2011 framgår det att nya äldreboende förslagsvis bör placeras i Heby respektive Östervåla. I Kommunplan 2013 är Heby och Östervåla utpekade som sydligt respektive nordligt kommuncentrum. En av riktlinjerna i bostadsförsörjningsplanen är att bygga tillgänglighetsanpassade lägenheter i varierade storlekar och upplåtelseformer med närhet till service mötesplatser vilket medför att 136

137 Datum 14 september (7) äldre kan bo kvar i sin hembygd så länge som möjligt. Kommunens fastighetsbolag bedrivs efter affärsmässiga principer och ska ge en marknadsmässig avkastning med hänsyn tagen till marknadssituationen. Tomtförsäljning är inget som bostadsförsörjningsplanen behandlar. Planen anger hur viktigt det är med samlingslokaler, men behandlar inte vidare hur dessa ska utformas eller vart de ska placeras. Det är en detaljerad fråga som denna plan inte hanterar. Hur natur- och rekreationsområden ska skötas behandlas inte i bostadsförsörjningsplanen. En av riktlinjerna i planen är att bygga små hyresrätter i centrala och kollektivtrafiknära lägen. Prisbilden har förtydligats. Kommunen verkar för att förbättra trafiksituationen i Morgongåva. Pensionärsorganisationerna (KPR) Yttrande bostadsförsörjningsplan Heby kommun Bostadsförsörjningsplanen är ur ett äldreperspektiv utomordentligt bra och välskriven. Kommentar: Kommunen tackar för de positiva synpunkterna. 137

138 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 22 september 2015 Ks 178 Dnr 2013/ Ny detaljplan för Sjukhustomten 1:1 m.fl., Östervåla tätort Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Detaljplaneförslag för Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 antages. Kommunstyrelsens beslut Förslag 27 augusti 2015 för ny detaljplan Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 med plankarta daterad 15 september 2015, godkännes. Granskningsutlåtande 2 juni 2015 över utställt planförslag för Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 godkännes. Sammanfattning En ny detaljplan har upprättats för Sjukhustomten 1:1 m.fl. i Östervåla tätort. Området har tidigare varit planlagt som allmänt ändamål i DP 71 från år Den tidigare planen var föråldrad och en ny detaljplan har därför tagits fram för att bättre motsvara dagens användning och behov. Den nya detaljplanen syftar till att möjliggöra nya bostäder, ge befintliga bostäder utökade byggrätter samt ge juridiskt stöd åt den nybyggda lekplatsen. Detaljplanen möjliggör cirka nya bostäder i området. Beslutsunderlag PM, 2 september 2015 Plan- och genomförandebeskrivning, 27 augusti 2015 Plankarta Plankarta 15 september 2015 Granskningsutlåtande, 2 juni 2015 Riskbedömning Sweco 28 augusti 2015 Ks 94, 7 april 2015 Samrådsredogörelse, 15 januari 2015 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Detaljplaneförslag för Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 antages. Kommunstyrelsens beslut Förslag, 27 augusti 2015 för ny detaljplan Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 med plankarta daterad 15 september 2015, godkännes. Granskningsutlåtande, 2 juni 2015 över utställt planförslag för Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 godkännes. Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 138

139 -KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 september 2015 Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Delges Förvaltningschef; samhällsbyggnad Samhällsplanerare/karttekniker Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 139

140 MISSIV 1 (2) Datum Diarienr/Dplankod 2 september /12 Dnr 2013/12 DP 345 Mark- och planeringsenheten Iris Björkman Samhällsplanerare och karttekniker Iris.bjorkman@heby.se Kommunstyrelsen Ny detaljplan för Sjukhustomten 1:1 m.fl., Östervåla tätort Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar Förslag för ny detaljplan Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 godkännes. Granskningsutlåtande över utställt planförslag för Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 godkännes. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige Detaljplaneförslag för Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 antages. Sammanfattning En ny detaljplan har upprättats för Sjukhustomten 1:1 m.fl. i Östervåla tätort. Området har tidigare varit planlagt som allmänt ändamål i DP 71 från år Den tidigare planen var föråldrad och en ny detaljplan har därför tagits fram för att bättre motsvara dagens användning och behov. Den nya detaljplanen syftar till att möjliggöra nya bostäder, ge befintliga bostäder utökade byggrätter samt ge juridiskt stöd åt den nybyggda lekplatsen. Detaljplanen möjliggör cirka nya bostäder i området. Ärendet För området gäller sedan tidigare detaljplan 71 som antogs år I planen är fastigheten Sjukhustomten 1:1 och omkringliggande fastigheter betecknade som allmänt ändamål. Allmänt ändamål är en föråldrad bestämmelse som inte stämmer överens med dagens användning eller behov av platsen. Arbetet med en ny detaljplan för platsen påbörjades år Planändringen initierades då för att flytta musikskolans verksamhet till Hov 7:1 och för att anpassa reglering i gällande detaljplan till aktuella förhållanden. På grund av synpunkter under samrådet delades planen upp i två delar. Planarbetet för Hov 7:1 behandlades med enkelt förfarande och vann laga kraft Sjukhustomten 1:1 m.fl. övergick till normalt förfarande och en ny detaljplan för området har tagits fram. Syftet med den nya planen är att möjliggöra nybyggnation av bostäder av olika kategorier samt att ge befintliga bostäder utökade byggrätter. Planens syfte är också att ge juridiskt stöd åt den nybyggda lekparken och möjlighet för utveckling av omkringliggande park. Parkmarken får med ny plan en tydligare precisering som Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 140

141 Datum 2 september (2) bättre motsvarar förutsättningar och föreliggande behov. Detaljplanen möjliggör cirka nya bostäder i området. Planområdets läge med närhet till kommunikationer och service skapar goda förutsättningar för bostäder i en attraktiv och central del av Östervåla. Planen var ute på samråd i november/december 2014 och granskning under april/maj Synpunkter har bl.a. inkommit rörande buller, dagvatten, bebyggelsens utformning, ledningsrätter och huruvida vattentornet kan skadas av framtida sprängning i området då serviser till de nya bostäderna dras fram. Yttrandena från samrådet redovisas i samrådsredogörelsen som godkändes av kommunstyrelsen den 7 april Yttrandena från granskningen redovisas i granskningsutlåtandet som finns som bilaga till ärendet. Planen har uppdaterats och ändrats efter de synpunkter som framkommit under samråd och granskning. En riskbedömning för Östervåla vattentorn har gjorts av Sweco Riskbedömningen redovisar riktvärden som måste hållas vid sprängning inom 100 meter från vattentornet samt information om åtgärder som måste vidtas vid sprängning. Enligt Sweco bör det inte vara några problem med att kunna hålla dessa riktvärden vid sprängning för grundläggning eller serviser i planområdet. FÖR MARK- OCH PLANERINGSENHETEN Iris Björkman Bilaga: Plan- och genomförandebeskrivning Plankarta Granskningsutlåtande Riskbedömning Sweco Delges: Mark- och planeringsenheten 141

142 ANTAGANDEHANDLING 1 (17) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 Antagen Laga kraft - - DETALJPLAN FÖR Sjukhustomten 1:1 m.fl. DP 345 Östervåla tätort Heby kommun Normalt planförfarande 142

143 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) INNEHÅLL PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING... 3 Handlingar... 3 Utredningar... 3 Planprocessen... 3 PLANENS BAKGRUND OCH SYFTE... 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 4 Översiktsplan... 4 Detaljplan... 4 Miljöbedömning... 5 Bostadspolitiskt program för Heby Kommun... 5 Riksintresse... 5 PLANDATA... 5 Geografiskt läge... 5 Areal... 6 Markägoförhållanden... 6 Allmän områdes-beskrivning samt landskaps/stadsbild... 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER... 7 Natur och friytor... 7 Bebyggelse... 9 Tillgänglighet Gator och trafik Hälsa och säkerhet Teknisk försörjning GENOMFÖRANDEFRÅGOR ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Genomförandetid Huvudmannaskap Förfarande Avtal och ekonomi FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN

144 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar - Plankarta - Planbeskrivning, inklusive genomförandefrågor - Fastighetsförteckning Utredningar Riskbedömning Östervåla vattentorn, Sweco, upprättad Örebro Planprocessen En detaljplan krävs när områden ska bebyggas och när användningen av en fastighet eller ett område avses att förändras. Kommunens planläggning fastslår användning av mark- och vattenområden samt reglerar bebyggelse, gator, parker och friluftsområden. Initiativet till att upprätta en detaljplan kan komma från markägare och exploatörer men även från politiskt håll när frågor som exempelvis ledningsförsörjning, vägdragningar eller byggnationer av allmännyttiga verksamheter kräver en förändrad markanvändning. I en detaljplan är plankartan den juridiskt bindande handlingen som ligger till grund för bygglovsprövning. Den anger bland annat hur bebyggelse ska regleras, vad som ska vara allmän platsmark eller kvartersmark. Planbeskrivningen syftar till att beskriva de förändringar som planen innebär för en plats, samt områdets förutsättningar. Planbeskrivningen är också ett stöd för att underlätta tolkning av plankartan. Genomförandebeskrivningen syftar till att säkerställa ett genomförande av detaljplanen. Den tillämpas som stöd vid fastighetsbildning, avtalsskrivning för fördelning av kostnader mellan berörda parter m.m. efter planens antagande. En ändring av en detaljplan görs när man vill göra mindre förändringar i gällande detaljplan. En ändring bör läsas ihop med underliggande detaljplan för att få en komplett bild av vad som gäller för platsen. För den nu aktuella planen ersätts dock den gamla med en ny. Processpilen nedan illustrerar var i planprocessen som den aktuella detaljplanen befinner sig. 144

145 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) PLANENS BAKGRUND OCH SYFTE Under 2013 genomförde Heby kommun en planändring över Östervåla centrum II, dp 71. Planarbetet initierades för att flytta musikskolans verksamhet till fastigheten Hov 7:1 och för att anpassa reglering i gällande detaljplan till aktuella förhållanden. På grund av synpunkter under samrådet har planen delats upp i två delar. Planarbetet för Hov 7:1 har behandlats med enkelt förfarande och vann laga kraft Övriga delar övergår med föreliggande plan till normalt förfarande. Planområdets läge med närhet till kommunikationer och service skapar goda förutsättningar för bostäder i en attraktiv och central del av Östervåla. Gällande plan anger ett område med beteckningen A för allmänt ändamål. Planen är framtagen enligt en äldre lagstiftning och det allmänna ändamålet är därför inte preciserat. Avsikten enligt den äldre lagstiftningen var att området skulle innehålla verksamheter med stat, kommun eller landsting som huvudman. Det allmänna sjukhem som en gång fanns på platsen och gavs stöd i planen finns inte längre kvar. Syftet med den nya planen, avseende motsvarande område, är att ge juridiskt stöd åt den nybyggda lekparken och möjlighet för utveckling av omkringliggande park. Parkmarken får med ny plan en tydligare precisering som bättre motsvarar förutsättningar och föreliggande behov. Planens syfte är också att möjliggöra byggande av nya bostäder av olika kategorier samt att ge befintliga bostäder utökade byggrätter. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I gällande Översiktsplan, Kommunplan 2013, för Heby kommun beskrivs Östervåla tätort som ett fungerande servicecentrum för de norra kommundelarna. Översiktsplanens riktlinjer för framtida markanvändning anger att ny bostadsbebyggelse bör förläggas till befintliga planområden. Utöver dessa bör ny bostadsbebyggelse hitta lämpliga lägen för förtätning inom ortens befintliga struktur. Detaljplanen strider inte mot gällande översiktsplan. Detaljplan Gällande detaljplan, DP 71, fastställdes 1970 och omfattar en del av Östervåla centrum. Genomförandetiden har gått ut. I senare planläggning har olika delar ändrats eller kommit att ingå i nya planområden. Den aktuella planen ersätter den gamla och anpassar bestämmelserna samt planområdesgränsen utifrån dagens förhållanden och faktiska användning. Gällande detaljplan DP

146 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) På Sjukhustomten 1:1 är markanvändningen i gällande plan allmänt ändamål. Bestämmelsen är föråldrad och efter PBL:s införande krävs att markens användning är närmare angiven i detaljplanen. I den nya planen prövas markanvändningen i hela planområdet. Stora delar av detaljplanen består av prickmark, mark som inte får bebyggas. Prickmarken regleras efter dagens förhållanden och framtida behov. Miljöbedömning En behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan har gjorts enligt PBL 4:34 och 6 kap MB. Planändringen bedöms inte medföra sådana förändringar och påverkan att den fordrar en miljökonsekvensbeskrivning. Särskilt samråd har skett med Länsstyrelsen i samband med planändring över Östervåla centrum II, dp 71. Planförslaget bedöms vara förenlig med hushållningsbestämmelserna enligt kap 3 MB, planområdet ingår inte i något av de områden som omnämns i kap 4 MB. Förslagets genomförande bedöms inte heller medföra att de gällande miljökvalitetsnormerna enligt MB kap 5 överskrids. Bostadspolitiskt program för Heby Kommun I kommunens aktuella bostadspolitiska program, antaget 2010, behandlas kommunens behov av bostadsförsörjning under en tioårsperiod. I programmet föreslås en framtida nyproduktion av bostäder i form av flerfamiljshus i, eller nära, centrum i kommunens tätorter, däribland Östervåla. Vidare nybyggnation i centrala Östervåla omnämns som en möjlig fortsättning i linje med de två flerfamiljshus som färdigställdes intill Östervåla torg åren Riksintresse Inom planområdet finns inga riksintressen. PLANDATA Geografiskt läge Planområdet ligger i centrala Östervåla i direkt anslutning till Stora torget/åbyvägen och nordost om Östervåla torg. Norr om området ligger friliggande villor lägst Tallstigen och i öster glesas bebyggelsen delvis ut i ett grönområde. Stora torget/åbyvägen utgör områdets södra gräns. I väster angränsar musikskolans verksamhet på fastigheten Hov 7:1 och Torngatan som utgör planområdets västra gräns. 146

147 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) Orienteringskarta över detaljplaneområdets läge i Östervåla tätort. Areal Markägoförhållanden Allmän områdesbeskrivning samt landskaps/stadsbild Planområdets areal är knappt m². Åtta fastigheter berörs: - Hov 4:99, ägs av Heby kommun - Hov 10:2, ägs av privat ägare - Hov 10:3, ägs av Heby fastigheter AB - Hov 11:1, ägs av Heby kommun - Hov 11:2, ägs av Hebygårdar AB - Hov 48:1, ägs av Heby kommun - Hov 52:1, ägs av Heby kommun - Sjukhustomten 1:1, ägs av Heby kommun Landskapet runt Östervåla är flackt och präglas av relativt stora och sammanhållna bitar åkermark och skogspartier. Skogspartierna sträcker sig ända in i de mer centrala delarna runt planområdet. Östervåla utgörs av ett geografiskt relativt sammanhållet samhälle, kring vilket ett omland med en stor befolkning på många smågårdar breder ut sig. Byggnaderna i samhället ligger huvudsakligen ordnade parallellt med och något indraget från gatustrukturen. Skalan är låg, i en till två våningar. Bostäder är ordnade i villor, radhus eller enkla flerbostadshus. Runt Stora Torget förtätas bebyggelsen och bostäder blandas med service och verksamheter. Våningsantalet bygger där upp till tre våningar. Angränsande planområdet ligger två nyare flerbostadshus i fyra våningar. Planområdet ligger centralt vid Stora Torget. Längs Torngatan finns en tvåplansvilla och i änden av gatan ligger Östervåla vattentorn. I Torngatans västra sträckning ligger också ett flerbostadshus. På södra delen av planområdet finns en återvinningsstation. Större delen är i övrigt obebyggt och utgörs av delvis beskogade och slyiga grönytor. Landskapet domineras av vattentornet 147

148 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) och av det stora parkrummets mer högväxta träd. En kulle inom grönytan, sannolikt innehållande rivningsrester, vittnar om att området tidigare rymt en byggnad för ett sjukhem. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur och friytor Mark och vegetation Marken inom området utgörs huvudsakligen av morän och lera med inslag av berg. Landskapet är förhållandevis flackt och täckt av gräs. I det norra partiet finns skogsklädda delar. I nordvästlig-sydöstlig riktning sträcker sig en grönyta som förbinder centrala Östervåla med ett skogområde norr om centrum. Topografin har inga dramatiska nivåskillnader. I ett parti av områdets södra del, samt i norröver i närheten av vattentornet, är terrängen brantare och berg i dagen ligger synligt. Till följd av rivningen av de äldre byggnader som funnits på platsen kan byggnadsrester grävts ned och förekomma i marken. Vegetationen består av sly och blandskog med en tilltagande mängd barrträd mot de högre partierna. Det finns även ett antal, för Östervåla, mer ovanliga träd som troligen planterats i anslutning till det sjukhem som tidigare funnits på platsen. Dessa arter består bland annat av ornäsbjörk och pyramidek. Planen möjliggör att delar av grönområdet kan tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Andelen grönyta kommer därmed att minska. Det medför också en behövlig vård och gallring som kan bidra till att lyfta fram viktiga gröna värden. Särskilt bevarandevärda träd skyddas, träden markeras i kartan med n som särskilt bevarandevärda. För att fälla träden, om de är sjuka och/eller utgör en risk, krävs marklov från kommunen. Möjlighet till att på ett hållbart sätt integrera bebyggelse- och grönstruktur stärks med planen. Det sammanhängande grönstråket i nordsydlig riktning stärks i juridisk mening genom att markanvändningen låses fast som PARK. Radonhalten i marken ska inför byggnation undersökas och vid behov ska åtgärder vidtas så att risk för människors hälsa inte uppkommer. Förorenad mark Vatten Lek och rekreation Då tidigare verksamheters art och innebörd för omgivningen inte säkert kan fastställas, kan det ej heller uteslutas att marken drabbats av föroreningar. Vid byggnation bör därför en geoteknisk undersökning genomföras för att upptäcka eventuella saneringsbehov. Inga vattendrag finns inom planområdet. Nordväst om Östervåla finns ett större strövområde och på ca 700 meters avstånd i samma riktning ligger Lundavallen med fotbollsplan, tennisbanor, motionsspår och ishall. Vid Lunda idrottsområde ligger även sporthall och Östervåla ungdomsgård. Närmaste kommunala badplats är Ettingsandsbadet/Toften, ett friluftsbad med pontonbryggor ca 8 km norr om centrum. Lekplatser finns vid Östervåla skola, där det även finns bollplaner. Områdets parkmiljöer ger möjligheter till naturnära boende med koppling till friluftsliv och strövområden. På Sjukhustomten 1:1 finns en ny lekplats med direkt gångförbindelse till torget. Våren 2013 utvecklades lekplatsen som aktivitetsområde med fler lekredskap. Lekplatsen ges planstöd inom användningen PARK. 148

149 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) Lekplats uppförd under 2013, vy mot norr. Fotograf: Anders Larsson Närheten till öppna gröna ytor och skogsmiljöer skapar även förutsättningar för spontan lek och spel. I övrigt är de gröna ytorna sparsamt använda i dagsläget, området har under en längre tid saknat regelbunden skötsel och uppvuxet gräs och sly har begränsat platsens tillgänglighet. En utveckling av grönområdet har påbörjats hösten 2012 med syfte att tillgängliggöra och aktivera platsen, gallring av träd och rensning av de öppna ytorna har därför inletts. Ett genomförande av planen innebär att rekreationsytor tas i anspråk till förmån för uppförandet av byggnader. Med planens bestämmelser sparas ett sammanhängande grönstråk genom området. Tillgängligheten till och inom grönstråket ökas genom nya kopplingar i gc-nätet. Det kan också leda till en upplevelse av ökad trygghet genom mänsklig aktivitet i området. Kulturmiljö Fastighetsnamnet Sjukhustomten vittnar om det tidigare sjukhem som funnits på platsen. Detta revs En del träd utgör dock spår av den trädgård som funnits i anslutning till sjukhemmet. De består av sorter som är ovanliga i området och är bevarandevärda med avseende på kulturmiljö, biologisk mångfald samt estetiska kvaliteter. Den rivna byggnaden Östervåla sjukhem (t.v.) samt flygbild över Östervåla där sjukhemmet syns till vänster i bild (t.h.). De två träden till vänster i bilden på Östervåla sjukhem är i planen utmärkta att bevaras. Fotograf: Flygtrafik AB 149

150 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) Inga fornlämningar finns inventerade inom området. De föreslagna planbestämmelserna bedöms inte inverka negativt på platsens kulturmiljömässiga värden. Bevarandevärda träd sparas och ingår i användningen PARK och markeras med n i plankartan. n betyder att trädet ska bevaras och får inte får fällas såvida det inte är sjukt och/eller utgör en risk. Bebyggelse Befintlig bebyggelse Byggnaderna i Östervåla centrum ligger oftast ordnade parallellt med och något indraget från gatan. Skalan är låg, i en till två våningar, mer sällan tre våningar. Bostäder är ordnade i villor, radhus eller enkla flerbostadshus. Runt torget förtätas bebyggelsen och bostäder blandas med service och verksamheter. Våningsantalet bygger där upp till tre våningar. Angränsande området ligger två nyare flerbostadshus i fyra våningar. Sjukhustomten 1:1 m.fl. gränsar i norr mot Östervåla vattentorn. Vattentornet är den högsta byggnaden i centrum och är helt uppförd i betong. Tornet reser sig på tre pelare som tillsammans med vattenreservoaren bildar ett högt öppet rum. Denna ges planstöd genom bestämmelsen E för teknisk anläggning och byggnadshöjden regleras till 40 meter. I öster tar en något äldre och glesare bebyggt område vid med bland annat en missionskyrka i vit puts och röd träbebyggelse med brutna tak. I väster angränsar den förhållandevis tätbebyggda fastigheten Hov 7:1 och Torngatan som utgör områdets västra gräns. Inom Hov 7:1 finns ett flerbostadshus i tre våningar. Byggnaden innehåller verksamheter i bottenplan och vänder sina öppna fasader mot Kyrkvägen/Åbyvägen och Torngatan. Östervåla vattentorn från sydöst. Fotograf: Anders Larsson Ny bebyggelse Planen ger en utökning av den sammanhållna bostadsbebyggelsen som i skala ansluter till befintliga hus längs Torngatan och Kyrkvägen/Åbyvägen. Strukturen orienterar sig efter riktningar givna av befintliga gator, fastigheter och hus. Inspiration hämtas från den traditionella småstaden, stadstypen trädgårdsstad och mer stadslik förortsbebyggelse. I likhet med trädgårdsstaden ges stort utrymme för grönska. Det grönområde som sträcker sig i nordsydlig riktning förädlas och integreras med ny bebyggelse. ssd 150

151 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) Illustrationsplan, Ettelva arkitekter AB Föreslagen bebyggelse kan innehålla olika typer av bostäder, ensamstående hushåll, barnfamiljer, generationsboende eller olika typer av kategoriboenden. Planen reglerar detta med användningsbestämmelsen B för Bostäder. Också gruppbostäder och träningsbostäder ingår i kategorin B även om boendet kräver ständig tillsyn av personal. En av utgångspunkterna är att alla bostäder ska ha nära till grönska. Tre olika typer av bostadshus ges möjlighet att infogas i Östervåla centrum, radhus/flerbostadshus, punkthus/stadsvilla samt ett mer traditionellt mindre flerbostadshus. Längs Torngatans förlängning i en ny gårdsgata ges möjlighet för två raka husvolymer i två till tre våningar att uppföras. Dessa kan innehålla lägenheter i radhustyp eller bostäder ordnade som mer traditionella flerbostadslägenheter. Husen placeras nära gata och parkering med begränsad förgårdsmark. Ett intensifierat och ombonat offentligt stråk kan då skapas. Privata zoner ordnas istället på husens baksidor där trädgårdar och naturtomter kan breda ut sig och länka samman med parkmiljön. Inspirationsbilder: radhus i två- till trevåningsskala med placering nära gata och med grön bakgård med anslutning till park. Radhus i Kärrtorp, Andersson Arfwedson arkitekter. 151

152 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) Den förlängda Torngatan landar i en vändplats. En stadsvilla eller mindre punkthus för flerfamiljsboende kan uppföras vid vändplanens norra del. Stadsvillan tillåts vara högst tre våningar. Likt radhusen är stadsvillan placerad nära gatan. Marken på sydsidan vid angränsande parkmark kan indelas i mer privata zoner. Tomtmarken har i öster en glidande gräns mot parken och tillåter passage förbi huset. Inspirationsbilder, stadsvillor i tre våningar, tv Brf Marinan, Nacka, arkitekt Helena Wennerström. Th Brf Furan, Sundbyberg, Archus. Längs Kyrkvägen/Åbyvägen föreslås ett nytt flerbostadshus. Byggnaden fungerar som en förlängning av centrum. Huset orienteras med fördel nära gatan och har en tydlig framsida med entréer mot Åbyvägen för att skapa ett levande gaturum. Byggnadens placering skärmar av och ordnar en lugn och avskild gård mot parken. Gården bör få en tydlig avgränsning mot parkens entrésida i öster så att mer privata uteplatser kan ordnas i soliga och ostörda lägen. Gårdens norra sida kan utnyttjas för fastighetens parkeringsbehov men bör också utformas för att ge en naturlig koppling till parken. Bostadshusets höjd kan ansluta till befintlig bebyggelse i väster och tillåts byggas upp till tre våningar. I jämförelse med gällande plan innebär det att befintlig byggrätt utökas med ytterligare en våning. Inspirationsbilder, flerbostadshus med skogsbevuxen baksida och nära relation till gata, Brf Svärdsliljan, Solna, Michael Klingemann m.fl., Ettelva arkitekter AB. Planen bedöms i skala och sort kunna medföra en bebyggelseutveckling som utgör en naturlig fortsättning på Östervåla centrum. Möjlighet skapas för ett tillskott av mellan 20 och 30 bostäder med tillfart från Villagatan och Torngatan samt ca 10 bostäder med tillfart från Kyrkvägen/Åbyvägen. Befintliga fastigheter ges genom planläggningen utökade möjligheter för tillbyggnad. Det gör planförutsättningarna mer hållbara och flexibla inför föreliggande och framtida behov. Offentlig och kommersiell service Arbetsplatser finns i planområdets närhet. Kring torget finns såväl kommersiell som offentlig service. Knappt 300 meter från planområdet ligger Östervåla 152

153 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) skola, som också är en stor arbetsplats, med utbildning i årskurserna 1 9. Vid Östervåla torg finns matvaruaffärer, postkontor, apotek, bank, bibliotek, busstation, skola och förskola. Vårdcentral finns på ca 400 meters avstånd. Idag finns det ingen service inom planområdet. Serviceutbudet runt Stora torget bedöms dock tillräckligt för att kunna försörja den föreslagna bebyggelsen. En bostadsetablering ger i förhållande till gällande plan större underlag för att bättre utnyttja kommunala inventeringar i form av befintlig infrastruktur och service. Tillgänglighet Tillgänglig- och nåbarheten till området är idag begränsad med uppvuxen vegetation och byggnader som kan uppfattas avskärmande. Området nås i huvudsak via en asfalterad gata respektive gångväg inom fastigheten Hov 10:1. Det finns även stigar i planområdets trädbevuxna norra del. Den gallring av vegetation och utveckling av den befintliga lekplatsen som inleddes hösten 2012 förbättrar allmänhetens tillgänglighet till området. Byggrätterna är i planen placerade i närhet av befintliga byggnader för att begränsa barriärverkan och avskärmande effekter på de allmänna ytorna. Användningen PARK innebär ett sammanhängande grönt område för potentiella gång- och cykelkopplingar inom och mellan planområdet och närliggande områden. En ny lokalgata möjliggörs med planen. Tillgängligheten till byggnader och ytor utomhus förväntas öka med planens genomförande. Tillgängligheten förväntas öka till planområdet som helhet. Användbarhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska behandlas vidare i samband med detaljprojektering och bygglovsskede. Gator och trafik Gatunät, gång och cykelvägar Väg 272, ca 200 m väster om planområdet, leder mot Uppsala. Vägen är framför allt viktig för arbetspendling men används även i viss utsträckning för godstransporter. Väg 746, Stora Torget/Åbyvägen, leder förbi planområdet i söder. Vägen har regional betydelse för att knyta samman Östervåla med Tierp och E4:an. Hastigheten på Stora Torget/Åbyvägen genom Östervåla centrum är begränsad till 50 km/tim. Torgvägen går förbi Östervåla skola snett ned mot torget och är en huvudgata i samhället. Från torget löper Torngatan som sträcker sig förbi planområdet. Hastighetsbegränsningen för alla gator är 50 km/tim. 153

154 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) Flera stråk finns i centrum. Ett mer finmaskigt gatu- och stignät ger möjlighet till stråk för gång- och cykeltrafik längs bland annat Torngatan och Skolgatan. Därifrån går det att röra sig ut i grön- och parkområdena öster och norr om centrum. Torngatans förlängning blir en ny lokalgata med starkt betonat gaturum. Då ingen genomfartstrafik ska förekomma regleras gatan som gårdsgata och ges därmed en hastighet given av gång och cykeltrafik. Illustrerad gatusektion byggas upp av en dubbelsidig alléplantering varvad med parkeringsplatser, se bild nedan. Bredden på gångbana hålls nere till knappt 1 m följt av 2-2,5 m parkering och 5,5 m körbana. Körbanan flankeras även på motstående sida av parkering och gångbana. För att kunna skapa förutsättning för en flexibel förgårdsmark med andra lösningar av gatusektionen reglerar plankartan endast körbanan som allmän plats. Hus kan därför placeras närmare eller med några meters indrag från gatan. Plankartan innehåller ett prickat område som dock begränsar byggbar yta till 3,5 m från gata. Förlängningen av Torngatan mynnar ut i en vändplan varifrån angöring till parkering och kvartersmark utgår. Vändplanen har en diameter på 21 meter i diameter. Typsektion för Torngatans förlängning, Stefan Stare, Ettelva arkitekter. Kyrkvägen/Åbyvägen bevaras i stora drag i sin karaktär. Med tillskottet av ett nytt flerbostadshus ges en lokalt stärkt betoning av gaturummet då bebyggelsen kommer närmare gatan i områdets södra del. Inga Gång- och cykelvägar (GC-vägar) finns idag i planområdet. Inom användningen PARK finns möjlighet till framtida GC-vägar för att stärka kopplingarna mellan grönområdet och angränsande områden. En exploatering av området kommer att öka trafiken i centrum. Framtida boende kommer att generera mer trafik främst längs Torngatan och Villagatan. Heby kommun ska i samband med en framtida exploatering dimensionera om berörda gator och uppgradera säkerhetsåtgärder efter den ökade trafiken. Gårdsgatans utbyggnad innebär att området tillgängliggörs och främjar trafiksäkerheten för gående och cyklister. Det centrala läget erbjuder även framtida boende närhet till bland annat handel, kommersiell service och kollektivtrafik. Sammantaget skapar det förutsättning för att begränsa bilberoende/transporter och för bestående lokal service. Kollektivtrafik Busstation finns längs med Kyrkvägen och ligger cirka 250 m från planområdet. Östervåla trafikeras av busslinjerna 865 via Tärnsjö och Enåker till Heby, 866 via Harbo och Huddunge till Heby, 867 via Tärnsjö och Huddunge till Heby,

155 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) via Månkarbo till Tierp och 844 till Uppsala respektive Tärnsjö. Samtliga linjer angör busstationen. Parkering På torget finns parkeringsplatser för 40 fordon, vilka används av besökare till de butiker mm. Utöver det finns parkeringsplatser vid butikerna längs Torgvägen. Parkering för ny bebyggelse ska lösas inom den egna fastigheten. Exakt placering löses i samband med detaljprojektering och bygglov. Parkeringsbehovet för bostadshusen beräknas till 10 platser per 1000 m2 bruttoarea. Vid maximalt utnyttjande av byggrätterna för nya bostäder innebär det att knappt 60 platser behövs. Parkeringsbehovet för eventuellt kategoriboende bedöms vara 0,4 bilplatser per lägenhet vilket inkluderar besökare och personal. Om vård och omsorgsboende byggs ska handikappsparkering finnas nära entrén. Behovstal för cykelparkering för flerfamiljshus beräknas till 20 cykelplatser per 1000 m2 bruttoarea. Hälsa och säkerhet Buller Den enda bullerkällan i planområdets omedelbara närhet är Åbyvägen, som passerar precis söder om planområdet. Åbyvägen har en årsdygnsmedeltrafik på fordon (NVDB på webb). I nuläget är hastighetsbegränsningen på Åbyvägen 50 km/h. Under hösten 2015 kommer en hastighetsöversyn i Heby kommun att genomföras och hastigheten på Åbyvägen kommer då troligen att sänkas, vilket även minskar bullret från vägen. Buller från Åbyvägen kommer endast att påverka bebyggelsen i planområdets södra del. Vägen är fortfarande inte en stor bullerkälla och kommer inte påverka det södra huset nämnvärt. På cirka 300 meters avstånd från planområdet finns en skola och på cirka 500 meters avstånd finns ett industriområde. Dock förekommer här ingen störande verksamhet. I övrigt finns inga kända bullerförekomster inom planområdets omedelbara omgivning. De generella riktlinjerna för buller ska hållas. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Risk Detaljplanen medger byggnation i vattentornets närhet. Vid sprängningsarbeten och andra vibrationsalstrande arbeten kan Östervåla vattentorn, intilliggande villor och närbelägna fastigheter gränsande till denna detaljplan ta skada. Det har tagits fram en riskbedömning för vattentornet och dess omgivning. Vid sprängning inom 100 meter från vattentornet ska mätning av vibrationer göras på vattentorn och huvudvattenledning. Dessutom ska besiktning av vattentornet göras in- och utvändigt. Det är den enskilde byggherrens ansvar att upprätta 155

156 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) riskanalys och vidta lämpliga skyddsåtgärder för omgivande bebyggelse och anläggning vid vibrationsalstrande markarbeten. Utföraren ansvarar själv för besiktning och montering av vibrationsmätare. Riktvärden i riskbedömningen ska följas. Se riskbedömningen framtagen av Sweco (Riskbedömning Östervåla vattentorn, Heby kommun, ) eller kontakta kommunens VA-enhet vid frågor. Miljökvalitetsnormer (MKN), Vatten Recipient för dagvatten är Åbyån och vidare till Tämnaren. Den kemiska och ekologiska statusen för Åbyån klassas som god. Tämnarens vattenförekomst klassas som ej god på grund av förhöjda halter av kvicksilver. Den ekologiska statusen betraktas som måttlig och den kemiska statusen klassas som ej god, bland annat på grund av övergödning. Förorenat dagvatten är en utsläppskälla som kan försämra den kemiska och ekologiska statusen vid recipient, därför är det vid all planering av ny bebyggelse viktigt att planera för ett gott lokalt omhändertagande av dagvatten, liksom för att förhindra översvämningar vid höga vattenflöden. En exploatering av området kan komma att innebära högre dagvattenflöden än nuläget. Dagvattnet från hårdgjorda ytor ska i första hand tas omhand lokalt och fördröjas innan det släpps på dagvattennätet. Det kan exempelvis göras genom att leda dagvattnet till en damm. Det kan också ledas till genomsläpplig mark som till exempel en gräsyta. Andra åtgärder kan vara att tillföra vegetation och planteringar i gatumiljön och slopa kantsten eller andra hinder så att vattenavledningen kan ske till planteringen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Bedömningen görs att detaljplanen inte kommer att påverka någon vattenförekomst negativt. Östervålaborna får sitt dricksvatten från Tärnsjö vattenverk. Kapaciteten hos vattentäkt och vattenverk är god. Överföringsledningen mellan Tärnsjö och Östervåla klarar att försörja ett större antal personer än vad som ryms i de i Kommunplan 2013 föreslagna utbyggnadsområdena. Planområdet ligger inom det kommunala vatten- och avloppsnätet. Nya fastigheter kan ansluta till ledningsnätet i Torngatan. Kapacitet på reningsverket i Östervåla klarar 5000 anslutna personenheter (pe), vilket innebär att verket skulle klara en fördubbling av antalet anslutna. På Sjukhustomten 1:1 finns gamla serviceledningar som inte fyller någon funktion. U-områden till skydd för allmänna ledningar placeras där viktiga vatten- och avloppsledningar finns. Vattentorn finns i områdets nordvästra del och markeras som E, teknisk anläggning i plankartan. Där hyreshusen planeras ligger berget i dagen, vilket innebär att det kommer att krävas ett omfattande sprängningsarbete för att dra in vatten- och avloppsserviser in till bostäderna. Om kostnaderna för ledningsdragning överstiger det normala kan det innebära att särtaxa måste tas ut. Särtaxan kan maximalt uppgå till 50 % av anslutningsavgiften. Anslutningsavgiften anges i kommunens VA-taxa. 156

157 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) Dagvatten Avfall Dagvattnet kan till viss del avledas och infiltreras i parkmarken i området eller andra vegetationsytor. Vid behov kan även fördröjningsåtgärder skapas genom delvis genomsläppliga gatuytor. Annars leds dagvattnet till befintliga dagvattenledningar längs Torngatan alternativt till de dagvattenledningar som ligger under Sjukhustomten 1:1. Från huset vid Åbyvägen (längst söder ut i planområdet) leds dagvattnet ner i befintliga dagvattenledningar i Åbyvägen. I anslutning till ny bebyggelse ska plats för avfallsutrymme iordningställas. Sopbil kan då köra in på den nya lokalgatan och vända på vändplanen. Lokalgatan planeras bli 5,5 meter bred och vändplanen har en diameter på cirka 19 meter vilket fyller kraven för att sopbilen ska kunna vända. Återvinningsstation finns i planområdets sydöstra del. Planen skapar möjlighet för bostäder på denna plats. Behov av att hitta en ny plats kommer att uppstå vid planens genomförande. Vid exploatering ska råd och anvisningar i Avfall Sveriges handbok Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall följas. Avfall ska hanteras i enlighet med Heby kommuns renhållningsordning. Värme El Bredband, TV, Tele Värmeförsörjningen distribueras av Sala-Heby Energi Värme AB. Fjärrvärmeledningar finns i Torngatan och passerar genom parkmark i planområdets södra del. Upplands energi och Sala-Heby Energi Elnät AB har markförlagda elkablar inom planområdet. Ett u-område skyddar dessa längs Torngatan och Villagatan. Bredband finns i anslutning till området. Skanova har ledningar i Torggatan, Stora Torget/Kyrkvägen och i den centrala parkmarken. 157

158 - MARK OCH PLANERING - ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013/12 DP (17) GENOMFÖRANDEFRÅGOR ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Genomförandetid Huvudmannaskap Förfarande Avtal och ekonomi Preliminär tidplan för detaljplanen är: Samrådsfas sista kvartalet 2014 Granskningsfas 2 kvartalet 2015 Antagande 2-3 kvartalet 2015 Genomförandetid för planen är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för de allmänna platserna. Planen handläggs med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) Planen bekostas av Heby kommun. Plankostnad kommer att tas ut och regleras genom ram- eller exploateringsavtal mellan Heby kommun och framtida exploatör/byggherre. Avtal som reglerar försäljning av mark, fastighetsbildning mm kan även tas i samband med detta. Del av kommunens mark kan genom planen säljas för bostadsändamål. Det kan i jämförelse med gällande plan ge kommunen ökat ekonomiskt tillskott. Ny allmän plats ger också utgifter för byggnation och underhåll. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning För att bygglov ska kunna beviljas krävs att fastigheterna överensstämmer med detaljplanen. Fastighetsägaren/Heby kommun ansvarar för att erforderlig fastighetsbildning sker för att genomföra detaljplanen. Allmän platsmark skall läggas till lämplig kommunal gatufastighet. De båda kommunägda fastigheterna Hov 48:1 och Hov 52:1 läggs samman till en ny bostadsfastighet. Samtidigt tillförs Sjukhustomten 1:1 de norra delarna av dessa fastigheter. Delarna övergår därmed till allmän plats och ingår i Heby kommuns parkmark. Heby kommun ansvarar för fastighetsbildning även för denna del. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planhandlingarna har upprättats av Ettelva arkitekter AB. Ettelva arkitekter AB står även för illustrationer och skissunderlag. Medverkande tjänstemän från Heby kommun är Iris Björkman och Anders Larsson, mark- och planeringsenheten. För mark- och planeringsenheten Iris Björkman Samhällsplanerare 158

159 4:43 4:33 X Villagatan Tallstigen Y Y :32 4:31 4:36 4:132 4:124 2:15 4:75 4:129 4:74 4:73 4:72 X :21 Y :22 HOV 11:1 E 40.0 NATUR B e 3 III p1 Y :11 4:2 4:7 Y :10 u 38:1 38:2 B e2 11:2 II 32:1 62:1 Torngatan u B e1 B u III 10:2 e 6 II p1 GÅRDSGATA B K e1 e4 III II p1 10:3 SJUKHUSTOMTEN PARK n n 1:1 lek HELGANBO 2:3 2:7 4:6 46:1 59:1 LOKALGATA 10:1 Y Y Torgvägen 43:1 61:1 6:1 Stora Torget 43:2>1 7:1 8:1 48:1 BKH III e 5 52:1 v1 Åbyvägen u 24:1>5 Ö-Å Lr Y Y X F 4:126 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser LOKALGATA GÅRDSGATA PARK NATUR Kvartersmark B BKH E K Lokaltrafik Trafik på fotgängarnas villkor Anlagd park Naturområde Bostäder Bostäder, Kontor, Handel Tekniska anläggningar Kontor UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER lek n Lekplats Träd skall bevaras UTNYTTJANDEGRAD e1 e2 e3 Flerbostadshus eller radhus Flerbostadshus Största tillåtna byggnadsarea är 500 m 2. Tekniska anläggningar får uppföras utöver detta Flerbostadshus Största tillåtna byggnadsarea är 450 m 2. Tekniska anläggnigar får uppföras utöver detta e4 Största tillåtna byggnadsarea är 350 m 2 e5 e6 Flerbostadshus Största tillåtna byggnadsarea är 350 m 2. Tekniska anläggningar får uppföras utöver detta Endast friliggande hus Största tillåtna byggnadsarea är 25 procent av fastighetsytan X Kyrkvägen X :1 BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE u Marken får inte bebyggas Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Placering X :1 Huvudbyggnad ska placeras minst 4 meter från fastighetgräns och komplementbyggnad ska placeras minst 1 meter från fastighetsgräns om inget annan anges. p1 Utformning I v1 Byggnader får, om inget annat anges, placeras i fastighetsgräns och gräns till allmän plats. Byggnader får sammanbyggas i fastighetsgräns Högsta totalhöjd i meter Byggnadsteknik Högsta antal våningar Fastigheten ska ha en tydlig framsida med entréer mot Åbyvägen På med e1, e4 och e6 markerade områden får källare inte uppföras ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft Ändrad lovplikt, lov med villkor Marklov krävs för fällning av träd som skyddas med bestämmelsen n i planen Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats Övrigt Byggnad och fastighet som tillkommit i laga ordning och som inte överensstämmer med bestämmelserna strider inte mot planen Planinformation Vid sprängning inom 100 meter från vattentornet ska mätning av vibrationer göras på vattentorn och huvudvattenledning. Dessutom ska besiktning av vattentornet göras in- och utvändigt. Se Plan- och genomförandebeskrivningen sidan 15. X :1 PRIMÄRKARTANS BETECKNINGAR 00:0 Skala 1:1000 (A2) Traktgräns Fastighetsgräns Fastighetsbeteckning Rättighet Bostadshus Uthus Övrig byggnad Elledning jord Höjdkurvor Rutnätspunkt Slänt Belysningsstolpe Väg Gångbana Staket Stödmur Häck Lövträd Transformator Vattentorn Bakgrundskarta utdrag ur Heby kommuns primärkarta Koordinatsystem Sweref , höjdsystem RH 00 Till planen hör: Planprogram Planbeskrivning Genomförandebeskrivning HEBY KOMMUN 47:1 Detaljplan för Sjukhustomten 1:1 mfl Heby kommun ANTAGANDEHANDLING Upprättad X Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Illustrationskarta Uppsala län 68: meter X :2 Granskningsutlåtande Beslutsdatum Godkännande Antagande Laga kraft Instans 159 Iris Björkman Samhällsplanerare Anna Ahlstrand, Ettelva arkitekter AB Planarkitekt

160 GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (7) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 Förslag till detaljplan för DP 345 Sjukhustomten 1:1 m.fl. Östervåla tätort Heby kommun, Uppsala län Granskningsutlåtande Granskningen Granskningstiden har varit mellan Under granskningstiden fanns planhandlingarna tillgängligt på kommunens webbplats samt på medborgarkontoret i Östervåla, Stora torget 3 och kommunhuset i Heby, Tingsgatan 11 under ordinarie öppettider. Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, Sala-Heby energi värme AB, Miljö- och byggnämnden, VA-enheten, Räddningstjänsten Sala - Heby, VafabMiljö, kollektivtrafikförvaltningen UL, Trafikverket, kommunala pensionärsrådet samt berörda ägare till fastigheterna inom planområdet har delgetts förslaget skriftligen. Efter granskning om planförslag i ett normalt förfarande ska resultatet av detta redovisas i ett granskningsutlåtande. Detta ska redovisa de synpunkter som inkommit samt kommunens ställningstagande till synpunkterna och en motivering till dem. Samråd har skett med länsstyrelsen gällande om förslaget antas medföra sådan betydande miljöpåverkan, som föranleder behov av miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att planändringen inte medför någon betydande miljöpåverkan. 160

161 GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 (7) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 Yttranden Yttranden har inkommit från Länsstyrelsen, Lantmäteriet, Trafikverket, Bygg- och Miljöenheten Heby kommun, VA-enheten Heby kommun, BRF Åbygårdarna samt Carl-Gunnar och Berit Johansson. Respektive yttrande återfinns och bemöts nedan. Länsstyrelsen Granskning av förslag till detaljplan för Sjukhustomten 1:1, Östervåla tätort, Heby kommun, Uppsala län Kommunen har översänt rubricerat detaljplaneförslag för granskning enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Syftet med planförslaget Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för byggnation av nya bostäder samt ge befintliga bostäder utökade byggrätter samt ge en bättre precisering åt parkmarken, från tidigare Allmänt ändamål till Park för att bättre motsvarar dagens behov. Överensstämmelse med översiktsplan Planförslaget stämmer överens med översiktsplanens riktlinjer för området som anger ny bostadsbebyggelse. Frågor som bevakas av Länsstyrelsen enligt PBL (2010:900) 11 kap 10 Länsstyrelsen har inga synpunkter utifrån de frågor som bevakas enligt PBL (2010:900) 11 kap 10. Länsstyrelsens synpunkter i samrådsskedet framgår av yttrande dnr , daterat den 7 januari Länsstyrelsens synpunkter har beaktats. Lantmäteriet Förslag till detaljplan för Sjukhustomten 1:1 mfl, DP 345, Östervåla tätort, Heby kommun, Uppsala län Yttrande U-området täcker inte hela ledningsrättsområdet. Är det medvetet eller en miss? Kommentar: U-området är avsett att täcka hela 161

162 GRANSKNINGSUTLÅTANDE 3 (7) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 ledningsrättsområdet. U-området har setts över och kompletterats så att det täcker hela ledningsrättsområdet. Trafikverket Detaljplan för Sjukhustomten 1:1, DP 345, Östervåla tätort, Heby kommun. Trafikverket har av Heby kommun fått ovan rubricerade ärende för kännedom och har inget att erinra. Miljö- och byggnämnden Yttrande över förslag till detaljplan för Sjukhustomten 1:1 m.fl. Östervåla tätort Bygg- och miljönämnden har fått förslag till detaljplan för Sjukhustomten 1:1 m.fl. för yttrande. Detaljplanen görs med normalt planförfarande och är nu i granskningsskedet. Planens syfte är att ge juridiskt stöd till den nybyggda lekplatsen och möjlighet för utveckling av omkringliggande park, samt att möjliggöra byggande av nya bostäder av olika kategorier och att ge befintliga bostäder ökade byggrätter. Samhällsbyggnadskontoret har tagit del av planförslaget. Byggenheten konstaterade under samrådet att i några av B- områdena fanns en bestämmelse (p1) som angav att byggnader får, om inget annat anges, placeras i fastighetsgräns, och att eftersom inget annat angavs någon annanstans heller så fick man bygga ända fram till tomtgränsen även där inget p1 fanns. Planen har nu kompletterats med en bestämmelse som avser att skilja på var man får bygga ända fram till gränsen och var man inte får göra det. Tyvärr har det blivit fel/omkastat, och därmed juridiskt oklart. Vid indexet p1 (där alltså faktiskt något anges) står fortfarande att Byggnader får om inget annat anges placera. Och där faktiskt ingenting anges på kartan ska gälla Huvudbyggnad ska placeras minst 4 meter. Bestämmelserna under Placering bör istället utformas tvärt om för att det ska bli logiskt och juridiskt hållbart. Om man börjar med Huvudbyggnad ska, om ingenting annat anges, placeras minst 4 meter från fastighetsgräns, och därefter p1 = Byggnader får placeras i fastighetsgräns, så blir det mer rätt. Byggenheten ifrågasätter dock redovisad byggrätt söder om den 162

163 GRANSKNINGSUTLÅTANDE 4 (7) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 nya gårdsgatan. På illustrationen har man ritat parkering längst åt vänster och bebyggelsen med någon distans till den befintliga fastigheten 10:2, så at det ser bra ut. Men den faktiska byggrätten enligt planen (med indexet p1) innebär att man kan bygga bostadshus och/eller garage direkt i fastighetsgräns mot 10:2, även längst i väster. Det är kanske inte så lämpligt. Antingen bör p1 tas bort för denna byggrätt eller kartan kompletteras med en lämplig remsa prickmark närmast gränsen mot 10:2. Under Utnyttjandegrad anges vid e2, e3 och e5 största tillåtna byggnadsarea, i procent eller antal kvadratmeter. Där anges också att Källare och tekniska anläggningar får uppföras utöver detta. Motsvarande bestämmelse finns inte vid e1, e4 och e6. Vad avses med denna formulering? En källare är normalt belägen under byggnaden och påverkar inte byggnadsarean. Är avsikten att man ska kunna bygga källare under resten av tomten, inte bara under byggnaden? Det är den faktiska innebörden av den angivna bestämmelsen. Om avsikten är att det ska vara tillåtet att bygga hus med källare på områden med e2, e3 och e5, men inte på e1, e4 och e6 (kanske beroende på markförhållanden eller ledningshöjder?) så måste bestämmelsen uttryckas på annat sätt (t.ex. På med e1, e4 och e6 markerade områden får källare inte byggas, (eller med ett särskilt index för var man inte får bygga källare)). Miljöenheten konstaterar att planförslaget bör kompletteras med en diskussion kring dagvattenhanteringen där åtgärder för att klara miljökvalitetsnormerna redovisas. Kommentar: Planbestämmelserna angående var byggnad får placeras i fastighetsgräns har formulerats om enligt förslaget ovan. För den nya fastigheten söder om gårdsgatan har en lämplig remsa prickmark lagts närmast fastighetsgränsen till Hov 10:2. Gällande källare så är avsikten att det ska vara tillåtet att bygga källare på med e2, e3 och e5 markerade områden men inte på med e1, e4 och e6 markerade områden. Detta framförallt på grund av upplåtelseformen (på områden med e2, e3 och e5 avses flerbostadshus uppföras) samt till viss del på grund av markförhållanden. Planbestämmelserna kring källare har dock formulerats om för att tydliggöra vad som avses. Gällande dagvattenhanteringen så har det stycket i plan- och genomförandebeskrivningen utökats något. 163

164 GRANSKNINGSUTLÅTANDE 5 (7) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 VA-enheten Synpunkter på DP 345 Sjukhustomten 1:1 m.fl., Östervåla tätort, Heby kommun (Dnr 2013/12) Där hyreshusen planeras ligger berget i dagen, vilket innebär att det kommer att krävas ett omfattande sprängningsarbete för att dra in vatten- och avloppsserviser in till bostäderna. Om kostnaderna för ledningsdragning överstiger det normala kan det innebära att särtaxa måste tas ut. Särtaxan kan maximalt uppgå till 50 % av anslutningsavgiften. Anslutningsavgiften anges i kommunens VA-taxa. VA-enheten önskar att få ta del av riskbedömningen gällande sprängning, vid vattentornet, på ett tidigt stadium för att kunna föra dialog kring denna med utredare samt kommunens Markoch planeringsenhet. Kommentar: Mark- och planeringsenheten är införstådda med de ökade kostnader som dragningen av vatten- och avloppsserviserna kan komma att medföra. Plan- och genomförandebeskrivningen har kompletterats med information om detta. Gällande riskbedömningen för sprängning vid vattentornet kommer VA-enheten att få ta del av den på ett tidigt stadium samt ges möjlighet att diskutera utredningen med Mark- och planeringsenheten samt utredare. BRF Åbygårdarna Granskning av förslag till detaljplan för Sjukhustomten 1:1 m.fl. Vi yttrade oss i plansamrådet över ert förslag till rubricerad detaljplan och har nu idag i sammanträde granskat ert förslag till detaljplan och vill då efter överläggningen tillföra två synpunkter i pågående planprocess: De 10 st bostäder som ni vill inrymma på Hov 52:1 respektive Hov 48:1 i ett trevåningshus kommer att göra det trångt för de boende att både skapa plats för bilparkering och en lugn och avskild gård norr om bostadshuset särskilt som huset ska förskjutas norr över, vilket vi alla ur trafiksäkerhetsskäl är överens om. Vi gör en jämförelse med vad vår egen fastighet använder för yta för bostad, bilparkering och en lugn avskild 164

165 GRANSKNINGSUTLÅTANDE 6 (7) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 gård. Vi föreslår att ni minskar på antalet bostäder i det tänkta flerfamiljshuset öster (på Hov 52:1 och Hov 48:1) om Åbygårdarna till 5-6 lägenheter så att en bättre boendemiljö och en ökad trafiksäkerhet i innerkurvan Stora torget/åbyvägen ska kunna förverkligas. Vi saknas i ert förslag till detaljplan en kommentar på vårt inlämnade förslag till parkeringslösning utanför biblioteket. Vi som bor i området upplever parkeringen utanför biblioteket som mycket trafikfarlig eftersom de flesta bilar som parkerat backar ut i gatan när de gjort sina besök på bl.a. bibliotek eller affär. Vi föreslog i vårt yttrande att kommunen gör en parkering utanför biblioteket så att bilarna när de lämnar parkeringen kör ut på Kyrkvägen. (Bilarna ska alltså i parkerat läge ha sin nos riktad snett mot Stora Torget och backar sedan ut på en nygjord lokalgata innan de kör ut på Kyrkvägen). Troligen måste lite mark släppas till från vår fastighet men detta skulle möjliggöra att en skarpare gräns mellan snedparkeringen och vår fastighet uppstår om kommunen bygger en betongvägg i likhet med den vägg som redan idag finns mot torget vid elaffären och Handelsbanken. Kommentar: När marken på Hov 52:1 och 48:1 i framtiden exploateras är det upp till exploatören att bestämma hur många lägenheter som anses vara eftersträvansvärt samt möjligt att inrymma på ytan. Det innebär att det i praktiken både skulle kunna bli fler och färre lägenheter i byggnaden än ca 10 stycken, så länge den totala byggarean inte överstiger 350 m 2. En parkering utanför biblioteket ligger utanför planområdet och behandlas därför inte i planförslaget. Mark- och planeringsenheten kommer ha frågan om en eventuell parkering utanför biblioteket i åtanke framöver. Carl-Gunnar och Berit Johansson Granskning över förslag till detaljplan för Sjukhustomten 1:1 (tiden ) Vi har med tillfredställelse kunnat konstatera att det förslag till detaljplan som nu är ute för granskning ger möjlighet till gruppbostäder och träningsbostäder. I vad mån förslaget ger möjlighet till ett samlat vård- och omsorgsboende för äldre personer i den norra kommundelen vill vi sätta ett frågetecken för, eftersom planen maximerar bostädernas antal till 40 st bostäder. I vårt tidigare yttrande av den 3 december 2014 har vi pläderat 165

166 GRANSKNINGSUTLÅTANDE 7 (7) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 för att bostäderna med fördel kunde få bli mer nära Östervåla torg för att alla de som bor på sjukhustomten i så hög grad som möjlig själva eller med assistanshjälp enkelt ska nå all den service som finns vid torget. De två nya punkthusen i Östervåla är ett lysande exempel på att möjlighet att leva mer självständigt och oberoende ökar om avståndet minskar till vänner och service. Vi föreslog också i vårt yttrande att det ska vara möjligt till byggnation i 4 våningar. Med fyra våningar istället för tre kan 30-35% fler få sitt boende i närheten av Östervåla centrum samtidigt som en byggnation på höjden minskar byggkostnaderna. Den av kommunfullmäktige framtagna planen för äldreomsorg i kommunen visar på att Östervåla endast ska ha ett vård- och omsorgsboende och då är det viktigt att anvisa en tomt som har möjlighet att främja självständighet och oberoende. Vårt förslag till placering av Östervålas framtida vård- och äldreboende är sjukhustomten och då måste detaljplanen vara så utformad att detta blir möjligt. Kommentar: Då kommunfullmätige vid sammanträde 18 juni 2014 redan har beslutat att avslå förslag om byggnation av ett nytt äldreboende centralt i Östervåla kommer inget nytt äldreboende att inrymmas i planområdet. För att ett nytt äldreboende ska bli aktuellt i centrala Östervåla krävs att kommunfullmäktige ändrar sitt beslut. Ni kan väcka frågan igen genom att exempelvis skicka in ett medborgarförslag. Den tillkommande bebyggelsen på Sjukhustomten 1:1 m.fl. föreslås uppföras i tre våningar för att bibehålla den befintliga strukturen i området. Om byggnaderna i områdets norra del skulle ges fyra våningar skulle de skugga villatomterna på Tallstigen. Fyra våningar skulle även kräva fler parkeringsplatser inom planområdet, vilket skulle ta mark i anspråk och minska parkytan och eventuellt även bostadsytan. FÖR MARK- OCH PLANERINGSENHETEN Iris Björkman 166

167 167

168 168

169 169

170 170

171 171

172 172

173 173

174 174

175 175

176 176

177 - KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 26 (43) Sammanträdesdatum 7 april 2015 Ks 94 Dnr 2013/ Detaljplan 345 Sjukhustomten 1:1 mfl, granskning Kommunstyrelsens beslut Samrådsredogörelse för Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 godkännes. Plan- och genomförandebeskrivning samt plankarta för Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 godkännes för granskning (plansamråd). Sammanfattning Planhandlingar för DP 345 Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 har tagits fram. Planförslaget var ute på samråd 5 november till 5 december Planhandlingarna har därefter reviderats efter inkomna synpunkter och ska nu ut på granskning. Därefter kommer planförslaget att revideras efter de synpunkter som kommer in vid granskningsskedet för att sedan antas. Beslutsunderlag PM, 24 mars 2015 Samrådsredogörelse för Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 Plan- och genomförandebeskrivning Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 Plankarta Sjukhustomten 1:1 m.fl. Förslag Marie Wilén (C): Samrådsredogörelse för Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 godkännes. Plan- och genomförandebeskrivning samt plankarta för Sjukhustomten 1:1 m.fl., DP 345 godkännes för granskning (plansamråd). Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Delges Förvaltningschef; samhällsbyggnad Tf enhetschef; mark och plan Samhällsplanerare/karttekniker Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 177

178 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 (11) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 Förslag till detaljplan för DP 345 Sjukhustomten 1:1 m.fl. Östervåla tätort Heby kommun, Uppsala län Samrådsredogörelse Samrådet Samrådstiden har varit mellan Under samrådstiden fanns planhandlingarna tillgängligt på kommunens webbplats samt på medborgarkontoret i Östervåla, Stora torget 3 och kommunhuset i Heby, Tingsgatan 11 under ordinarie öppettider. Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, Sala-Heby energi värme AB, Miljö- och byggnämnden, VA-enheten, Räddningstjänsten Sala - Heby, VafabMiljö, kollektivtrafikförvaltningen UL, Trafikverket, kommunala handikappsrådet, kommunala pensionärsrådet samt berörda ägare till fastigheterna inom planområdet har delgetts förslaget skriftligen. Efter samråd om planförslag i ett normalt förfarande ska resultatet av detta redovisas i en samrådsredogörelse. Denna ska redovisa de synpunkter som inkommit samt kommunens ställningstagande till synpunkterna och en motivering till dem. Samråd har skett med länsstyrelsen gällande om förslaget antas medföra sådan betydande miljöpåverkan, som föranleder behov av miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att planändringen inte medför någon betydande miljöpåverkan. 178

179 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2 (11) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 Yttranden Yttranden har inkommit från Länsstyrelsen, Räddningstjänsten Sala-Heby, Skanova, Kristdemokraterna, Lantmäteriet, Landstinget i Uppsala län (UL), Miljö- och byggnämnden Heby kommun, VafabMiljö, Eva och Caj Kullberg, VA-enheten Heby kommun, BRF Åbygårdarna, Carl-Gunnar och Berit Johansson samt Mattias Eriksson. Respektive yttrande sammanfattas och bemöts nedan. Länsstyrelsen Samråd om detaljplan för Sjukhustomten 1:2 m.fl. Östervåla tätort, Heby kommun, Uppsala län Behovsbedömning Länsstyrelsen bedömer, med beaktandet av kriterierna i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), att rubricerad detaljplan inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken (MB). Frågor som bevakas av Länsstyrelsen enligt PBL (2010:900) 11 kap 10 Miljökvalitetsnormer (MKN) Den föreslagna exploateringen kommer medföra fler hårdgjorda ytor inom planområdet. Länsstyrelsen anser att kommunen bör redogöra för hur dagvatten inom detaljplaneområdet kommer hanteras och om någon vattenförekomst berörs och i så fall hur MKN påverkas. Hälsa och säkerhet Kommunen bör redogöra för bullernivåerna inom planområdet och vid behov komplettera detaljplanen med bullerbestämmelser. Övriga synpunkter Tekniska anläggningar byggnadshöjd I gällande plan är byggnadshöjden för det tekniska området reglerat till 40 meter. Länsstyrelsen anser att kommunen bör 179

180 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3 (11) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 beakta detta i det kommande planarbetet. Kommentar: Avsnittet om dagvatten i planhandlingarna har utökats med kompletterande information om hur dagvatten ska hanteras och omhändertas. Ytterligare utredning om dagvatten kan komma att krävas när exploatering i planområdet blir aktuellt. De generella riktlinjerna för buller, 55 db(a) ekvivalentnivå vid fasad utomhus och max 45 db(a) inomhus, ska hållas inom detaljplaneområdet. Inom planområdet och dess omedelbara omgivning finns inga kända bullerförekomster som exempelvis större vägar eller andra störningskällor. Avsnittet om buller i planhandlingarna har kompletterats med denna information. Gällande den nuvarande regleringen av byggnadshöjd inom det tekniska området på 40 meter kommer denna reglering behållas och har förts in i plankartan. Lantmäteriet Förslag till detaljplan för Sjukhustomten 1:1 mfl, DP 345, Östervåla tätort, Heby kommun, Uppsala län Viktiga frågor där planen måste förbättras Längs med Torngatan finns en ledningsrätt för vatten- och avlopp, belastar bl.a. Hov 10:3, som inte syns i kartan. Delar av planen som bör förbättras Området enligt ovan bör läggas in som u-område. Kommentar: Ledningsrätten för vatten- och avlopp längs Torngatan har lagts in som ett u-område i plankartan. Miljö- och byggnämnden Plansamråd för DP 345 Sjukhustomten 1:1 m. fl, Östervåla tätort. Miljö- och byggnämnden har ingen erinran mot planändringen. 180

181 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 4 (11) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 Räddningstjänsten Sala - Heby Yttrande gällande Dnr:2013/12 DP 345 Sjukhustomten 1:1 mfl. Östervåla tätort Heby kommun. Uppsala län. Räddningstjänsten har inget att erinra mot detta planförslag. VA-enheten Synpunkter från VA-enheten på DP 345 Sjukhustomten 1:1 m.fl, Östervåla tätort, Heby kommun (Dnr 2013/12) VA-enheten önskar lämna följande synpunkter på DP 345: Där hyreshusen planeras ligger berget i dagen, vilket innebär att det kommer krävas ett omfattande sprängningsarbete för vatten- och avloppsserviser in till bostäderna. Detta kommer att bli en kostnad, för enheten, som inte kan återfås genom VA-anslutningsavgiften. Vattentornet i Östervåla står på samma berg och enheten vill därför att en bedömning görs huruvida tornet kan skadas av sprängning i området. Kommentar: En riskbedömning gällande hur vattentornet kan skadas av sprängning i området kommer att genomföras innan planen antas. VafabMiljö Yttrande: Detaljplan, Sjukhustomten 1:1, Östervåla tätort, Heby kommun, Samråd VafabMiljö har tagit del av rubricerad detaljplan. Bolaget har framförallt fokuserat på frågor som rör VafabMiljös verksamhet eller avfallsfrågor i stort. I avsnittet om hur avfallshanteringen ska fungera i det nya bostadsområdet framgår det att det vid nybyggena ska iordningställas plats för avfallsutrymme. VafabMiljö förutsätter att det är någon form av gemensamhetslösning som detta avser, men det bör förtydligas i planen. Det är bra att den nya vägen utrustas med vändplan. För att sopbilarna ska kunna använda den säkert är det dock viktigt att den uppfyller vissa minimikrav på diameter och liknande. Information om både hur sophus bör utformas och dimensioneras samt krav på vägar och vändplaner finns att läsa i Avfall Sveriges handbok Råd och anvisningar för transport, 181

182 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 5 (11) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 förvaring och dimensionering av hushållsavfall. Planen bör kompletteras med dessa råd och anvisningar bör följas, alternativt att de råd och anvisningar som Heby kommun har tagit fram vinner laga kraft, i vilket fall dessa ska följas. Under avfallsavsnittet står det även att det i planområdets sydöstra del finns en återvinningscentral och att den kommer att tas bort för att ge plats för bostäder. Det som ligger på denna plats är dock en återvinningsstation (snarare än en återvinningscentral) för förpackningsmaterial. Erfarenhet från andra kommuner har visat på svårigheterna med att hitta lämpliga uppställningsplatser för Förpacknings och tidningsinsamlingens (fti) containrar. VafabMiljö anser att en alternativ lokalisering för dessa containrar bör ha identifierats och beslutats om innan den nuvarande återvinningsstationen får tas bort. Slutligen ser bolaget gärna även att planen kompletteras med att avfall ska hanteras i enlighet med Heby kommuns renhållningsordning. Kommentar: Vilken typ av lösning för avfallshantering som kommer att användas i planområdet är svårt att säga innan området exploateras. Detta då det inte går att säga säkert vilken typ av bebyggelse som kommer att uppföras samt i hur stor utsträckning planområdet bebyggs. Hur avfallshanteringen ska fungera löses således vid framtida byggnation i planområdet. Förlängningen av Torngatan in i planområdet kommer att hålla en körbanebredd på 5,5 meter. Vändplanen i området ska hålla en diameter på minst 18 meter. Vägen kommer således att hålla minimikraven i Avfall Sveriges skrift Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall för att sopbilar ska kunna nyttja vägen. Planhandlingarna har även kompletterats med att råd och anvisningar i Avfall Sveriges handbok Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall ska följas samt att avfall ska hanteras i enlighet med Heby kommuns renhållningsordning. Avfallsavsnittet har även korrigerats gällande att det är en återvinningsstation (och inte en återvinningscentral) som finns i området. En utredning om alternativ lokaliseringsplats för återvinningsstationen har initierats i och med detaljplanearbetet. 182

183 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 6 (11) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 Skanova Detaljplan för Sjukhustomten 1.1, Östervåla tätort, Heby kommun, Uppsala län. Skanova har inget att erinra. De kablar som går över parkområdet kan förhoppningsvis ligga kvar. Kristdemokraterna Plansamråd, Sjukhustomten 1:1 m fl Vi vill framföra följande. Byggnaden på brända tomten 5:1 bör ej byggas för nära Åbyvägen för att göra det möjligt till eventuell parkeringsgata. Sikten kommer att skymmas för parkering utanför biblioteket. Parkmarken på sjukhustomten 1:1 kan göras mindre för att ge utrymme till ytterligare bostadsbyggnad. Byggnaderna i området bör ges möjlighet till fyra våningar. Onödigt att begränsa till tre våningar. För att inte öka trafikflödet över torget bör utfartsvägen ledas via Villagatan. Vi anser att placeringen av nytt äldreboende bör inrymmas i området, förslagsvis B:1 och B:3. Kommentar: Genom att bygga nära Åbyvägen behålls strukturen och karaktären på samhället. I centrala Östervåla ligger byggnaderna som regel nära vägen med entrén ut mot gatan. Parkeringsgator förekommer sällan i centrala delar av tätorter med denna karaktär, då central mark prioriteras för andra ändamål än parkering, och skulle bryta mot den befintliga strukturen i Östervåla. I plankartan är området närmast Åbyvägen prickmark, vilket innebär att byggnad inte får uppföras. En byggnad får således inte uppföras precis vid Åbyvägen utan närmast några meter från gatan, vilket gör att sikten för parkering utanför biblioteket inte bör påverkas nämnvärt. Trafiksituationen i och kring planområdet kommer även att ses över i samband med planarbetet. I Östervåla saknas idag anlagd parkmark. Detta gör att det finns ett behov av en större sammanhängande grönyta i samhället. Av denna anledning är det viktigt att bibehålla en större parkyta på Sjukhustomten 1:1 m.fl. Den befintliga bebyggelsen i området, t.ex. Åbygårdarna och biblioteksbyggnaden, är uppförd i tre våningar. Genom att ge den 183

184 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 7 (11) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 tillkommande bebyggelsen på Sjukhustomten 1:1 m.fl. tre våningar bibehålls den befintliga strukturen i området. Om byggnaderna längre upp i området mot Tallstigen skulle ges fyra våningar skulle de skugga villatomterna på Tallstigen. I övrigt skulle fyra våningar kräva fler parkeringsplatser inom planområdet, vilket skulle minska parkytan. Gällande äldreboende inom planområdet har kommunfullmäktige vid sammanträde 18 juni 2014 beslutat att avslå motionen om att ett nytt äldreboende ska placeras centralt i Östervåla. Beslutet grundade sig i den utredningen om vård- och omsorgsboende i Östervåla som genomfördes under Med anledning av att kommunfullmäktige avslagit motion om nytt äldreboende i Östervåla kommer inget nytt äldreboende att inrymmas inom planområdet. Kollektivtrafikförvaltningen UL Samråd om detaljplan för Sjukhustomten 1:1 m.fl. Östervåla tätort, Heby kommun Kollektivtrafikförvaltningen UL har inga synpunkter på planförslaget. Eva och Caj Kullberg Yttrande över Förslag till DP 345 Sjukhustomten 1:1 m.fl. Östervåla tätort Vi har givits tillfälle att yttra oss gällande förslag till detaljplan 345 Sjukhustomten 1:1 m.fl. Östervåla tätort. Efter att ha granskat planen har vi följande att ange. På skissen sid 11(18) i samrådshandlingen kan man se att en gångväg som leder till vår mark (Helganbo 2:15) har planerats. Vi motsätter oss denna del i planen och att ändring i planen därför görs. Nuvarande staket som avgränsar tomterna 1:1 och 2:15 ersätts med ett högre staket. Kommentar: Den gångvägen som i samrådshandlingen leder till Helganbo 2:15 har i plankartan letts om och leder inte längre till fastigheten. Staketet mellan Sjukhustomten 1:1 och Helganbo 2:15 berör inte planärendet utan får undersökas separat. 184

185 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 8 (11) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 BRF Åbygårdarna Yttrande (med anledning av samråd) överförslag till detaljplan för Sjukhustomten 1:1 med flera. Styrelsen för BRF Åbygårdarna har i möte den 21 november tagit del av ert utsända material över rubricerat ärende. Efter diskussion om förslaget beslutar styrelsen att överlämna följande synpunkter på förslaget till detaljplanen för sjukhustomten. Innan vi överlämnar synpunkterna över förslaget vill vi förmedla följande: Vi i Åbygårdarna som själva bor så nära affär- och annan service (bibliotek, banker, bio, vårdcentral och busstation) har i likhet med dem som nu flyttat in på Torngatan 2 konstaterat fördelen med att bo nära. Det blir ett boende som kännetecknas av trygghet och oberoende. Vår vardag kännetecknas av ett mer fritt leverne samtidigt som offentlig servicen i vissa avseenden, tack vare närheten, får en mindre belastning. Vi anser det är i sin ordning att det nu högaktuella markområdet i centrala Östervåla exploateras till ett boende i framförallt flerfamiljshus med närhet till både service samt tillgång till en välordnad lekplats och ett iordningställt parkområde. Kommande byggnation borde bli ett bra tillskott vad gäller invånarantal i vårt kära Östervåla. Så vill vi överlämna några mer detaljerade synpunkter på ert förslag: Skall det bli bostäder på nuvarande fastigheter Hov 52:1 respektive Hov 48:1 måste byggnationen flyttas norr över så att inte vår egen fastighet Hov 7:1 blir helt skymd av det nya huset. Med nu, enligt förslaget, tillåten byggnation kommer det att bli ett stort hus i en innerkurva vilket ökar trafikfaran på Åbyvägen, det gäller såväl själva trafiken som trafikpåsläpp från fastigheterna i direkt anslutning norr om Åbyvägen. Idag används Hov 52:1 och Hov 48:1 till att återsamla restprodukter (Papp, plats, glas och tidningar) och detta är redan nu en aktivitet som insiderar till trafikskada. Marken på fastighet Hov 8:1 används idag som en spontan parkering utanför biblioteket. Vi vill nu uppmana kommunen att göra i ordnad en parkering på denna markyta i direkt anslutning till Kyrkvägen så att det blir möjligt att endast köra ut på kyrkvägen. Troligen måste lite mark släppas till från vår fastighet men detta skulle 185

186 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 9 (11) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 möjliggöra att en skarpare gräns mellan parkering och vår fastighet uppstår om kommunen bygger en vägg i likhet med den vägg som redan idag finns mot torget vid elaffären och Handelsbanken. Kommentar: Genom att byggnaden på Hov 48:1 och Hov 52:1 placeras nära Åbyvägen bibehålls den befintliga strukturen och karaktären i Östervåla. Som plankartan visar kommer dock byggnaden inte att placeras precis vid vägkanten utan några meter in från vägområdet. Trafiksituationen på Åbyvägen bedöms ej vara en risk, men en översyn av trafiksituationen i och omkring planområdet kommer att ses över i samband med planarbetet. En hastighetsöversyn i kommunen kommer även att genomföras under hösten En parkering på fastigheten Hov 8:1 ligger utanför planområdet och berörs därför inte av planförslaget. Carl-Gunnar och Berit Johansson Yttrande (med anledning av samråd) över förslag till detaljplan för Sjukhustomten 1:1 Det är helt i sin ordning att sjukhustomten i Östervåla nu får en ny detaljplan. Det är nu mer än 20 år sedan detta centrala markområde lämnades åt sitt öde. Det är på tiden att denna mark med närhet till en stor del av samhällets service nu exploateras. Vårt samhälle som präglas av divisen självständighet och oberoende gör det eftersträvansvärt att i den nya byggnationen på området tänker in ett boende för dem som i särskilt hög grad är betjänta av närhet, nu kan få ett eget boende här. Kommunfullmäktige bör därför se till så att det blir möjligt att bygga ett äldreboende på sjukhustomten. Med en sådan inriktning av bostadsbyggande underlättas vardagen för många som har funktionshinder. Med korta avstånd mellan bostad och service minskar också volymen på serviceinsatser för kommunen samtidigt som de som bor i området för närhet till andra individer och ökad social samvaro. I det nu upprättade förslaget till detaljplan är bostäder främst hänvisade till den norra delen av området. Med ett äldreboende etablerat på sjukhustomten kanske det vore bättre att bygga mer mitt på den för att ännu mer öka närheten till service men också 186

187 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 10 (11) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 för att möjliggöra parkmark längs hela sträckan från Åbyvägen (fastighet hov 48:1) till Villagatan (Hov 11:1 strax norr om vattentornet). Flerbostadshusens höjd är i förslaget maximerat till 3 bostadsplan. Vi vill utöka den rättigheten till 4 bostadsplan. Med 4 st bostadsplan förbättras hissekonomin samtidigt som den förbättrar för planområdet att få mer grönyta. Vad gäller etablering av flerfamiljshuset på fastigheterna Hov 48:1 och Hov 52:1 så bör det flyttas norröver så mycket att såväl bullret minskar inomhus likväl som trafiksäkerheten vid utfart från Hov 7:1 på Åbyvägen blir tillfredställande. Kommentar: Kommunfullmätige har vid sammanträde 18 juni 2014 beslutat att avslå förslag om att bygga ett nytt äldreboende centralt i Östervåla. Beslutet grundade sig i den utredningen om vård- och omsorgsboende i Östervåla som genomfördes under Med anledning av att kommunfullmäktige avslagit förslaget om att bygga ett nytt äldreboende i Östervåla kommer inget nytt äldreboende att inrymmas inom planområdet. Bostadshuset på fastigheterna Hov 48:1 och 52:1 är placerat nära Åbyvägen för att fortsätta den befintliga strukturen i området där bebyggelsen ligger nära vägen med entréer mot gatuområdet. Den befintliga bebyggelsen i området, t.ex. längs Åbyvägen är uppförd i tre våningar. Genom att uppföra den tillkommande bebyggelsen på Sjukhustomten 1:1 m.fl. i tre våningar bibehålls den befintliga strukturen. Om byggnaderna längre upp i området mot Tallstigen skulle ges fyra våningar skulle de skugga villatomterna på Tallstigen. Fyra våningar skulle även kräva fler parkeringsplatser inom planområdet, vilket skulle ta mark i anspråk och minska parkytan. Gällande trafiksituationen på Åbyvägen samt i och kring planområdet kommer en översyn att göras i samband med planarbetet. En hastighetsöversyn i Heby kommun kommer även att genomföras under hösten Mattias Eriksson Hov 10:2 DP 345 Sjukhustomten 1:1 Den nya gårdsgatan innebär mera biltrafik för oss, vilket vi såklart ser som negativt. Torngatan idag är ju väldigt lugn i stort sett utan genomfart, gatan mellan Villagatan och Torngatan är ju i stort sett bara en gång-väg (går ej att mötas med bil). 187

188 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 11 (11) - MARK OCH PLANERING Dnr 2013/12 DP 345 Att bygga flera hyreshus precis på vår bakgård skulle innebära att vår tomt får en hel del mera insyn. Överhuvudtaget så skulle denna bebyggelse försämra vårat läge avsevärt, vi har bara bott här i 2 år och en av dom största anledningarna att vi flyttade hit va ju det fina läget (med det lilla skogs-partiet mm). Kommentar: Marken på Sjukhustomten 1:1 m.fl. anges i gällande detaljplan Del av Östervåla centrum II, antagen 1969, som område för allmänt ändamål. Området har således under lång tid varit tillägnat allmänt ändamål. Marken har även tidigare varit bebyggd med det sjukhem som fanns i Östervåla. Sjukhustomten 1:1 m.fl. är centralt belägen i Östervåla, vilket tillsammans med det byggtryck som finns i Östervåla gör att marken behöver tas i anspråk för bostäder. Exploatering av Sjukhustomten 1:1 m.fl. kommer att leda till mer biltrafik i och kring planområdet. Hur trafiksituationen ska lösas och en allmän översyn av trafiksituationen i och kring området genomförs i samband med planarbetet. FÖR MARK- OCH PLANERINGSENHETEN Iris Björkman 188

189 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum 20 oktober 2015 Ks 191 Dnr 2015/ Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken samt Taxa för tillsyn enligt lagen om vissa receptfria läkemedel Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Timavgift för Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (1998:808)antas. Timavgift för Taxa för tillsyn om vissa receptfria läkemedel (2009:730) antas. Timtaxan (timavgiften) ska vara 976 kronor per timme handläggningstid. Taxorna gäller från och med 1 januari Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret har av bygg- och miljönämnden fått i uppdrag att göra en översyn av verksamheternas taxor och avgifter. Uppdraget avser främst en översyn av timavgiften. Taxan för miljöbalkens verksamhet ändrades under 2014 då en förändring av lagstiftningen har medfört att tillsynsmyndigheten behövde se över och ändra den klassificering som tillsynsobjekten inom kommunen hade. Timavgiften i taxan förändrades inte utan bibehölls på tidigare års nivå. Under 2015 har Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram ändringar i sättet att beräkna timavgiften. Även det index som möjliggör en uppräkning av timavgiften har förändrats. Nya beräkningar har därför gjorts med de nya underlagen som grund. Konsumentpris index (KPI) har ersatts av Prisindex Kommunal Verksamhet (PKV) vid uppräkning av taxan. Taxan för tillsyn över vissa receptfria läkemedel föreslås ändras i likhet med miljöbalkstaxan vad gäller timtaxans storlek samt användandet av prisindex kommunal verksamhet PKV, för uppräkning av taxan. Utgångspunkten för kommunens taxa är att den skall motsvara kostnaden för kommunens handläggning. Som underlag har SKLs beräkningsmodell för beräkning av timtaxa använts. Beslutsunderlag PM, 28 september 2015 Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (1998:808), förslag+ bilaga 1 och 2 Taxa för tillsyn om vissa receptfria läkemedel (2009:730), förslag Justerandesignatur Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Timavgift för Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (1998:808)antas. Utdragsbestyrkande 189

190 - KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 20 oktober 2015 Timavgift för Taxa för tillsyn om vissa receptfria läkemedel (2009:730) antas. Timtaxan (timavgiften) ska vara 976 kronor per timme handläggningstid. Taxorna gäller från och med 1 januari Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 190

191 191

192 192

193 1(2) MILJÖENHETEN Dpb: Adm Magnus Gunnarsson Dnr: Miljö- och byggnämnden Revidering av Timavgift för Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (1998:808) samt Taxa för tillsyn enligt lagen (2009:730) om vissa receptfria läkemedel. Förslag till beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att anta miljöenhetens förslag till timavgift för taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken med tillhörande bilagor samt taxa för lagen om tillsyn om vissa receptfria läkemedel, föreslå kommunfullmäktige att besluta att - anta Timavgift för Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (1998:808) - anta Timavgift för Taxa för tillsyn om vissa receptfria läkemedel (2009:730) - timtaxan (timavgiften) ska vara 976 kronor per timme handläggningstid. Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret har av bygg- och miljönämnden fått i uppdrag att göra en översyn av verksamheternas taxor och avgifter. Uppdraget avser främst en översyn av timavgiften. Taxan för miljöbalkens verksamhet ändrades under 2014 då en förändring av lagstiftningen har medfört att tillsynsmyndigheten behövde se över och ändra den klassificering som tillsynsobjekten inom kommunen hade. Timavgiften i taxan förändrades inte utan bibehölls på tidigare års nivå. Under 2015 har Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram ändringar i sättet att beräkna timavgiften. Även det index som möjliggör en uppräkning av timavgiften har förändrats. Nya beräkningar har därför gjorts med de nya underlagen som grund. Konsumentpris index (KPI) har ersatts av Prisindex Kommunal Verksamhet (PKV) vid uppräkning av taxan. Taxan för tillsyn över vissa receptfria läkemedel föreslås ändras i likhet med miljöbalkstaxan vad gäller timtaxans storlek samt användandet av prisindex kommunal verksamhet PKV, för uppräkning av taxan. SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Org.nr Box 304 Stadshuset vx SALA Stora Torget E-post: 193byggmiljo@sala.se

194 MILJÖENHETEN Dpb: Adm Magnus Gunnarsson Dnr: 2(2) Utgångspunkten för kommunens taxa är att den skall motsvara kostnaden för kommunens handläggning. Som underlag har SKLs beräkningsmodell för beräkning av timtaxa använts. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Magnus Gunnarsson miljöchef Bilaga 1. Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. 2. Taxebilaga 1 3. Taxebilaga 2 4. Taxa för tillsyn enligt lag om vissa receptfria läkemedel Kopia Kommunfullmäktige Miljöchefen Akten SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Org.nr Box 304 Stadshuset vx SALA Stora Torget E-post: 194byggmiljo@sala.se

195 1(2) Dnr: Taxa för tillsyn enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel i Sala kommun. Inledande bestämmelser 1 Avgift enligt denna taxa erlägges för bygg- och miljönämndens verksamhet enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Taxan bygger på självkostnadsprincipen. Avgiftsskyldig 2 Avgiftsskyldig är den som bedriver anmälningspliktig handel enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Timavgift 3 Timavgift tas ut för varje halv timme nedlagd handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med andra myndigheter, inspektioner och kontroller, restid, beredning i övrigt av ärendet. I handläggningstiden ska inte inräknas sådan restid som vid ett och samma restillfälle överstiger en timme. För inspektioner som utförs vardagar mellan klockan och 07.00, lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. 4 Bygg- och miljönämnden beräknar att timavgiften för närvarande ska vara kr för att täcka de kostnader som kan relateras till nämndens tillsynsverksamhet. Timavgiften är beräknad utifrån nämndens kostnader för -lön för den personal som utför tillsynen, - kostnader för den personal som medverkar vid tillsyn inklusive kostnader för lokaler, utrustning, bilar, administration, utbildning, resor och andra tillhörande kostnader m.m. 5 Bygg- och miljönämnden får för varje kalenderår besluta att ändra timavgiften med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex räknat fram till den 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad Bygg- och miljönämnden får för varje kalenderår besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad 2015 Nedsättning av avgift 195

196 2(2) 6 Om det finns särskilda skäl, får bygg- och miljönämnden med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter sätta ned eller efterskänka avgiften Denna taxa träder i kraft den 1 januari

197 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(4) MILJÖENHETEN Dpb: Magnus Gunnarsson, Dnr: Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Sala kommuns kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken eller med anledning av EU:s förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde, bl.a. vad gäller naturvård- och kulturvård, skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd, verksamheter som orsakar miljöskador, vattenverksamhet, skötsel av jordbruksmark, kemiska produkter och biotekniska organismer, samt avfall och producentansvar. Utöver vad som anges i denna taxa kan ersättning till kommunen utgå bl.a. enligt 26 kap. 22 miljöbalken för undersökningskostnader m.m. och enligt 25 kap. 2 miljöbalken för rättegångskostnader. 2 Avgift enligt denna taxa ska betalas för 1. Handläggning och andra åtgärder med anledning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag. 2. Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av verksamhet eller åtgärd. 3. Handläggning och andra åtgärder vid tillsyn i övrigt. 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat. 2. Handläggning som föranleds av att beslut av nämnd enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken överklagas. 4 Beslut om avgift eller om nedsättning eller efterskänkande av avgift fattas av den kommunala nämnd som är ansvarig för handläggning av den ansökan, den anmälan eller den tillsyn som medför avgiftsskyldighet. 5 Enligt 27 kap. 3 miljöbalken är alla som är skyldiga att betala avgift enligt denna taxa eller enligt 26 kap. 22 miljöbalken skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för att avgiftens eller ersättningens storlek ska kunna bestämmas. Timtaxa 6 Vid tillämpningen av denna taxa är timtaxan kronor per hel timme handläggningstid. Avgiftsuttag sker i förhållande till den handläggningstid som i taxan bestämts för ärendet (fast avgift), i förhållande till den årliga handläggningstid som anläggningen eller verksamheten tilldelats (årlig tillsynsavgift), i förhållande till den faktiskt nedlagda handläggningstiden i det enskilda ärendet (timavgift) eller enligt de andra grunder som anges i taxan. 7 I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd handläggningstid avses med handläggningstid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp. Org.nr Box 304 Stadshuset vx SALA Stora Torget E-post: 197byggmiljo@sala.se

198 MILJÖENHETEN Dpb: Magnus Gunnarsson, Dnr: 2(4) föredragning och beslut. Sådan avgift tas ut för varje halv timme nedlagd handläggningstid. Om den sammanlagda handläggningstiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. 8 Kommunstyrelsen får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad Bygg- och miljönämnden får för varje kalenderår besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad 2015 Avgifter för prövning 9 Avgift för prövning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag ska betalas i form av fast avgift genom att den handläggningstid som anges i taxebilaga 1 multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxebilaga 1. Avgift för prövning ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som ansökningen avser. 10 Om det i beslut om tillstånd föreskrivs att en anordning inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden, ingår kostnaden för en sådan besiktning i den fasta avgiften. Kan anordningen därvid inte godkännas, varför besiktning måste ske vid ytterligare tillfälle, tas timavgift ut för kommunens kostnader med anledning av den tillkommande handläggningstiden. 11 Avgift för prövning ska erläggas av sökanden. 12 Avgift för prövning ska erläggas även om ansökan avslås. 13 I ärenden om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som prövas av kommunen är sökanden i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader enligt 19 kap. 4 och 5 miljöbalken för sakkunniga som har tillkallats av kommunen och för kungörelser i ärendet. Sökanden är även skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelser i ärenden om tillstånd, dispens eller undantag enligt 7 kap. miljöbalken eller förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. 14 Utöver avgift för prövning, kan avgift för tillsyn komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd som prövningen avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgifter med anledning av anmälan 15 Avgift för handläggning av anmälan av verksamhet eller åtgärd ska betalas i form av fast avgift genom att den handläggningstid som anges i taxebilaga 1 multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxebilaga 1. Om en anmälan omfattar flera miljöfarliga verksamheter enligt taxebilaga 2 ska full avgift betalas för den punkt som medför den högsta avgiften med tillägg av 25 procent av summan av de belopp som anges för övriga verksamheter. Avgift med anledning av anmälan ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som anmälan avser. 16 Avgift för handläggning av anmälan ska betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden. I ärenden om anmälan av miljöfarlig verksamhet med beteckningen C i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är denne i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelser i ärendet. SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp. Org.nr Box 304 Stadshuset vx SALA Stora Torget E-post: 198byggmiljo@sala.se

199 MILJÖENHETEN Dpb: Magnus Gunnarsson, Dnr: 3(4) 17 Utöver avgift med anledning av handläggning av anmälan, kan avgift för tillsyn i övrigt komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd anmälan avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgift för tillsyn i övrigt 18 För regelbunden tillsyn över sådan miljöfarlig verksamhet eller hälsoskyddsverksamhet som anges i taxebilaga 2 ska betalas en årlig tillsynsavgift som baseras på den tillsynstid som kommunstyrelsen tilldelar anläggningen eller verksamheten. Tillsynstiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen eller verksamheten bestående av en avgiftsklassificering enligt taxebilaga 2. Den årliga tillsynsavgiften beräknas genom att tilldelad tillsynstid multipliceras med timtaxan. Om bristande efterlevnad medför tillsyn som går utöver den normala tillsynen, ska avgift för denna extra tillsyn betalas för den extra tillsynstiden multiplicerad med timtaxan. 19 Avgifter för tillsyn i övrigt ska betalas i form av fast årlig avgift genom att den handläggningstid som anges för anläggningen eller verksamheten i taxebilaga 1 multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxebilaga 1. Inspektioner och andra tillsynsinsatser med anledning av att verksamhetsutövaren bryter mot villkor eller inte åtlyder förelägganden eller förbud, ingår inte i den fasta årsavgiften. För sådana åtgärder tas timavgift ut. 20 För verksamhet som tillståndsprövats ska avgiften bestämmas med utgångspunkt från vad som föreskrivs i tillståndsbeslutet om tillåten produktionsvolym eller motsvarande. Om en fabrik, anläggning eller annan inrättning omfattar flera miljöfarliga verksamheter enligt taxebilaga 2 ska full avgift betalas för den punkt som medför den högsta avgiften med tillägg av 25 procent av summan av de belopp som anges för de övriga verksamheterna. 21 Fast årlig avgift omfattar kalenderår och ska betalas i förskott. Sådan avgift ska betalas från och med det kalenderår som följer efter det att beslut om tillstånd till verksamheten har meddelats eller anmälan skett - eller i de fall tillstånd eller anmälan inte krävs - verksamheten har påbörjats. För tillsyn som sker dessförinnan och som inte ingår i avgift för prövning eller för handläggning av anmälan, tas timavgift ut. Fast årlig avgift ska betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs. 22 Avgift för tillsyn ska betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärd som föranleder avgiften. För tillsyn över miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken, ska tillsynsavgiften betalas av den som enligt 10 kap. miljöbalken är ansvarig för avhjälpande eller kostnader. Nedsättning av avgift 23 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift i ett enskilt fall enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas. Avgiftens erläggande m.m. 24 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Salakommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Verkställighetsfrågor m.m. 25 Av 1 kap. 2 och 9 kap. 4 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att kommunal nämnds beslut om avgift får verkställas enligt utsökningsbalken. 26 Av 1 kap. 2 och 9 kap. 5 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att kommunal nämnd får förordna att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart även om det överklagas. 27 Enligt 19 kap. 1 miljöbalken överklagas kommunal nämnds beslut om avgift hos länsstyrelsen. Denna taxa träder i kraft den 1 juli 2014 januari I ärenden som rör tillstånd och SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp. Org.nr Box 304 Stadshuset vx SALA Stora Torget E-post: 199byggmiljo@sala.se

200 MILJÖENHETEN Dpb: Magnus Gunnarsson, Dnr: 4(4) anmälningar tillämpas taxan på ärenden som kommer in efter denna dag. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Magnus Gunnarsson Enhetschef miljö KOPIA Akten SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp. Org.nr Box 304 Stadshuset vx SALA Stora Torget E-post:

201 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(6) MILJÖENHETEN Dpb: Dnr: Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn Remiss ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN Tillsyn i övrigt AVGIFT Tillsyn över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5 ) efterlevs Timavgift i de fall tillsynen inte ingår i den årliga tillsynsavgiften enligt taxebilaga 2 SKYDD AV OMRÅDEN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN Prövning Prövning av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna Prövning av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd enligt föreskrifter för natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde Prövning av ansökan om dispens eller undantag från föreskrifter för natur- och kulturreservat, naturminne, djur- och växtskyddsområde eller vattenskyddsområde timavgift timavgift timavgift Anmälan Handläggning av anmälan om en verksamhet eller åtgärd inom naturoch kulturreservat eller vattenskyddsområde som kräver anmälan enligt föreskrifter för natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde Tillsyn Tillsyn i övrigt som gäller skydd av områden, djur- och växtarter, naturmiljön i övrigt, vilthägn eller allemansrätten timavgift timavgift MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENL. 9 KAP MILJÖBALKEN SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp. Org.nr Box 304 Stadshuset vx SALA Stora Torget E-post: 201byggmiljo@sala.se