Frågestund och diskussion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågestund och diskussion"

Transkript

1 Frågestund och diskussion Sverker Olofsson: Vi ska komma tillbaka till självmorden, men jag tänkte börja med frågan om vad det är i dagens samhälle som ni tror späder på depressionerna? Lars Jacobsson: Jag tror att våra krav på livet är en viktig faktor. På många håll ute i världens låginkomstländer, liksom tidigare i vårt gamla bondesamhälle, är förväntningarna på livet inte särskilt stora. Det gäller att överleva från en dag till en annan under någorlunda hyggliga omständigheter. I vårt nutida samhälle har vi mycket större förväntningar på alla möjliga ledder. När man sedan konfronteras med livets realiteter, att det inte blir som man hade hoppats och drömt, visar sig besvikelser och förluster på olika sätt. Astrid Norberg: Jag skulle vilja fråga om Lars Jacobsson inte tror att avsaknaden av en gemensam värdegrund också spelar in? Man har varsin religion, sin egen filosofi och allt är mitt. Det råder en extrem individualism idag, kan inte det påverka? Lars Jacobsson: Jo, det hör till och passar väl in i mitt resonerande för vi har då också stora förväntningar på oss själva. Kraven på dig själv ökar när du är väldigt individualistisk. Tillhör du däremot en storfamilj räknar du med att det ska finnas en massa folk omkring dig som hjälper till, du är inte ensam. Arja Lehti: Jag tänker också på det faktum att vi utsätts väldigt mycket för den här normen genom medierna: Där beskrivs den perfekta hälsan, det perfekta livet och hur vi ska nå lyckan. En annan sak som drabbar kvinnor i större utsträckning, kanske också ungdomar, är att livsvillkoren för många är ganska tuffa just nu. Sverker Olofsson: Men om man ställer det på sin yttersta spets, kan man då säga att de politiska mål och visioner vi har i samhället att öka standarden, att få det bättre och bättre egentligen ökar depressionerna? Lars Jacobsson: Ja, jag tycker det Vi har förväntningar och ställer krav på oss själva att lyckas. När vi då inte klarar allt vi förväntar oss kommer besvikelsen och sorgsenheten. Det här tror jag gäller inte minst ungdomarna och särskilt tjejerna. De ska vara vackra, hänga med och leva upp till vissa ideal, men så funkar ju inte livet. 90

2 Jayanti Chotai: Nu är det så många förändringar på gång att vi blir lite vilsna över våra roller i samhället. Det gäller framför allt de unga som får svårt att veta om de ska bete sig som vuxna eller inte. Det är problematiskt och vi måste hjälpa dem att hitta rätt i sin tillvaro. Ellinor Salander Renberg: Jag vill bara kort lägga till en annan viktig faktor: Att få vara behövd. Det är något många unga inte riktigt får uppleva idag. De känner sig inte efterfrågade i samhället. Att förutse självmord Rolf Adolfsson: I det senaste numret av Ny Teknik presenteras en apparat som mäter hudkonduktansen, det vill säga det elektriska motståndet i huden. Bakom uppfinningen ligger en omfattande forskning på patienter med ganska svåra depressioner. Man mäter hudkonduktansen samtidigt som personerna stimuleras med ljud. Till slut uppträder en s.k. habituering, dvs. patienten registrerar till slut inte ljudet vilket innebär att hudkonduktansen inte längre påverkas. Det visar sig då att den som ligger i riskzonen för framtida självmordsförsök får ett helt annat utslag på dessa mätningar. Den kontroversiella frågan är vad gör vi med en vetskap om att patienten löper stor risk för ett framtida fullbordat självmord? Sverker Olofsson: Och ditt kontroversiella svar är? Rolf Adolfsson: Ja, det vet jag inte. Om vi visste, nu hårdrar jag det, men om vi visste vilka som kommer att ta livet av sig inom säg 30 år: Vad gör vi? Vad är etiskt rätt? Sverker Olofsson: Man kan ju också se en möjlighet i det för att verkligen rikta sin behandling? Ser du en sådan möjlighet, Ellinor? Ellinor Salander Renberg: Ja, den här forskningen är intressant. Att man genom att mäta utsöndring i huden kan påvisa vilka personer som habituerar som det heter väldigt snabbt. Det kan öppna en möjlighet att identifiera dem som är särskilt sårbara, och det är jätteviktigt. Alkoholens roll för självmord Publikfråga: Jag heter Folke B. Eriksson och har några frågor om alkohol och psykisk ohälsa. Det var intressant med den forskning som Lars Jacobsson presenterade om renskötande samer. Innan jag kom hit tittade jag på 91

3 ett material som rättsmedicinarna i Umeå har tagit fram och som visar att bland de personer som förolyckas genom självmord och dödsolyckor har 50 % alkohol i blodet. Jag tycker inte att du presenterade orsakerna i samklang med de siffrorna Lars Jacobsson: Alkohol har en roll i olyckor över huvud taget och även för självmord. Det behöver inte betyda att de som tar livet av sig är alkoholister på något sätt, men att de kanske hade tagit någon öl och då låg impulsgenombrottet närmare. Tanken på självmord som en möjlighet att lösa en livssituation finns där och med alkohol i kroppen ökar risken för att impulsen slår igenom. Det är inte specifikt för samerna utan det ser vi på alla självmord. Alkoholen finns ofta med i bilden. Folke B. Eriksson: En följdfråga till Ellinor: Hur många av de här per år som enligt din statistik tar livet av sig har då alkohol i blodet? Ellinor Salander Renberg: Den exakta andelen kommer jag inte ihåg, men det är en stor del och det behöver förstås inte bara handla om personer med en missbruksdiagnos. Alkoholen används ju som ett sätt att genomföra självmord. Depressioner hos äldre Sverker Olofsson: Vi ska återkomma till det här med diagnoser, men innan skulle jag vilja fråga: Vi talar väldigt mycket om unga och depressioner men hur ser den äldre människans depression ut? Jayanti Chotai: När riktigt gamla personer får depression kan det uttrycka sig i form av ångestsymtom. De kan söka vård för ångest och ha mycket av det. Då är det typiskt att en depression ligger bakom. Äldre med depression kan också söka för kroppsliga besvär i lite högre utsträckning än vad yngre gör. Mönstren skiljer sig alltså en del, men många äldre har också likadana symtom som yngre med nedstämdhet, tappad livslust etc. Sverker Olofsson: Bland de yngre handlar det mycket om höga krav på utseende och status. Vad är det då som styr den gamla människan in i en depression? Jag ser framför mig att man blir ensam på gamla dagar. Vilken koppling finns det till sådant? Rolf är ju gammal äldrepsykiater Rolf Adolfsson: Det jag ser när äldre kommer till kliniken är ofta djupa depressioner. Precis som Jayanti Chotai säger kan den depressiva bild som 92

4 äldre uppvisar missuppfattas som svåra ångesttillstånd utan underliggande depression. Äldre män har den högsta självmordsrisken, 3 4 gånger högre än andra, och använder i större utsträckning metoder som är våldsammare och ofta leder till döden. Därför är det väldigt viktigt att snabbt behandla deprimerade äldre människor. Ellinor Salander Renberg: Man ser depression som en viktig riskfaktor för de självmord som begås bland äldre, men det finns ju också fler tydliga riskfaktorer i form av relationer och konflikter med anhöriga, precis som i alla åldersgrupper, så man ska inte se depressionen som ensam förklaringsfaktor. Lars Jacobsson: Jag tycker nog det är ganska rimligt att tänka sig att äldre människor bestämmer sig för att dö, mätta av dagar. Man har levt färdigt helt enkelt. Råkar man då dessutom ut för smärtsamma förluster och det händer ju i form av att maken/makan eller andra anhöriga dör. För mig är det ganska lätt att förstå att man ger upp och känner att man har levt sitt liv. Lars Jacobsson. 93

5 Astrid Norberg: Det som är väldigt tydligt i forskningen är det som kallas wellness paradox. Man tycker gamla borde må väldigt dåligt i största allmänhet: De förlorar en massa saker och blir skröpliga, men undersökning på undersökning visar tvärtom att de gamla har mycket mer välbefinnande än de unga. Om man ser på stora grupper mår de äldre alldeles oförskämt bra. Det hindrar inte att många är deprimerade och tar sitt liv. Arja Lehti: Jag har läst en studie från England som visar att ensamhet är en riskfaktor inte bara för äldre, men också i andra åldersgrupper i den värld där vi blir mer och mer individualistiska. Vad är ångest? Sverker Olofsson: Vi har nu fått ett hum om vad depression betyder, möjligen också schizofreni. Men vad är ångest? Vi har ju ett antal psykiatriprofessorer här, så jag borde kunna få ett exakt svar på frågan Jayanti Chotai: Om man ser på kriterierna kan man säga att ångestdiagnoserna med bland annat fobier och tvångssyndrom är baserade på ett rädslobegrepp, en överdriven rädsla. Vid depression är det mer en fråga om en förskjutning av grundstämningen, men många gånger förekommer faktiskt en samsjuklighet: En depression kan ha ångest som symtom, men det kan också vara tvärtom. Vid depression har personen för lite serotonin eller noradrenalin i hjärnan och det behandlas med antidepressiva läkemedel. De senaste 15 åren har man förstått att serotonin spelar en väldigt stor roll för ångest, och därför är det intressant att behandla olika ångestsymtom med antidepressiva läkemedel. Den ökande användningen av antidepressiva läkemedel beror inte bara på att depressionerna ökar utan speglar också ett utökat användningsområde. En stor del av mina ångestpatienter behandlar jag hellre med antidepressiva läkemedel än med Valium som ångestdämpande medicin. Sverker Olofsson: Kan jag vara så till den grad mörkrädd att det övergår i ångest? Jayanti Chotai: Ja, diagnosen specifik ångest står för ångest i speciella situationer. Man är rädd för knivar, spindlar etc. Lars Jacobsson: Det är klart att den där mörkrädslan man har som barn om att vargen finns därute, visst sjutton är det ångest! Vi kan beskriva det 94

6 på olika sätt, men ångesten tar tag i dig, hjärtat bankar, du är livrädd och springer det är ångest och ingenting annat. Sverker Olofsson: Jag menade verkligen inte att minimera problemet. När jag har ångest, händer det då saker i kroppen som gör att jag förstår att jag har ångest? Lars Jacobsson: Absolut, men det pågick när du fick din ångest i skogen och sprang hem men när du sedan väl var hemma, då upphörde ångesten. Om den däremot fortsätter, då kan vi tala om en sjukdom. Då finns ångesten liksom där hela tiden eller kommer omotiverat utan stöd av den mörka skogen. Rolf Adolfsson: Det finns en liten paradox här. När det gäller primärvården sägs det att hälften av alla depressionstillstånd undgår upptäckt, och därmed inte får adekvat behandling... Då tänker jag att när människor per år senaste siffran är från 2010 får serotoninverkande antidepressiva handlar det om en överförskrivning i relation till folkmängden. Som psykiater tror jag nog att det faktiskt är en överförskrivning, men den kan dock till viss del kan förklaras av att även personer med olika ångesttillstånd behandlas med antidepressiva. Den egentliga överförskrivningen sker vid lättare till måttliga depressioner, här har antidepressiva ingen säker påvisad effekt. Det är viktigt att behandla långvarig ångestproblematik, därför att en av de starkaste teorierna för hur depressioner uppkommer är att just långvarig ångest leder ofta till depression. Sverker Olofsson: Ångesten kommer före..? Rolf Adolfsson: Långt före och därför blir så många deprimerade. Vad man åstadkommer med antidepressiv behandling av ångesttillstånd är att man minskar risken för framtida depression. Missbruk och psykisk sjukdom Folke B. Eriksson: I mitt arbete som alkohol- och drogterapeut har jag sammanställt de senaste fem årens klienter och deras diagnoser på psykiska problem. Återkommande är stress, ångest och depression. Många berättar att psykiatrin, specialistvården och även primärvården missat att ställa frågor om deras missbruk. De har en svår alkoholsituation och söker hjälp i vården, men de kommer till mig först 5 10 år senare via sin arbetsgivare. Det här är det dolda missbruket och min fråga är vad ni gör åt det. Hur 95

7 möter ni det här problemet i forskningen? Jag tycker det är väldigt allvarligt och viktigt att förändra så att personer får rätt hjälp. Lars Jacobsson: Jag har ett bra svar och det är att vi underdiagnostiserar den här typen av problem. Ett skäl är att våra patienter ogärna berättar om det och i början av processen kanske inte heller alltid är medvetna om att de faktiskt har ett riskbruk : De dricker för mycket men är åtminstone ännu inte missbrukare. Om de faktiskt skulle vara medvetna om det vill de ändå inte så gärna berätta. Det andra skälet är att vi från vårdens sida kanske ogärna lyssnar på det som skulle ge oss ytterligare problem. Vad kan vi erbjuda? Det är inte alldeles enkelt att närma sig missbruksproblematiken, men nu pågår en utbildningssatsning för att öka sjukvårdens beredskap för att ta upp de här svåra frågorna. Sverker Olofsson: Innan jag släpper det här: När man lyssnar på era föredrag verkar det finnas ett ganska komplicerat förhållande mellan alkohol och psykisk sjukdom. Är det otydligt vad som är orsak och verkan? Jayanti Chotai. 96

8 Lars Jacobsson: Det är nog så, kanske rentav omöjligt i vissa fall att skilja orsak och verkan. Det finns ett uppenbart samband mellan psykisk sjukdom och alkohol inte bara missbruk utan också överkonsumtion och riskbruk. Ibland är det säkert fråga om en självmedicinering för att dämpa ångest, men det kan i sin tur starta en alldeles egen process genom att alkoholen kräver återställare och det blir en ond cirkel av beroende. Arja Lehti: I primärvården försöker vi jobba med det här ganska intensivt just nu. Det gäller att fråga om riskbruk och missbruk hos de många som söker till oss av helt andra orsaker. Lars Jacobsson: För både distriktsläkare och psykiatrer finns det en viktig poäng i att kunna uppmärksamma riskbruk innan det har blivit ett rent missbruk. I riskbruksfasen är personen ofta mycket mer beredd att ändra sitt beteende. Sverker Olofsson: Är det vanligt att en människa som tänkt ta sitt liv super till för att klara steget? Är det vanligt att man är onykter när man tar sitt liv? Jayanti Chotai: Det förekommer ganska mycket. Ellinor Salander Renberg: Det var det jag var inne på, men jag hade inte siffrorna: Alkoholen underlättar handlingen, ofta kombinerad med tabletter. Det kan också vara så att spriten i sig utlöser allvarliga självmordstankar. Lever man i en svår livssituation, uppfyller sårbarhetskriterierna och dessutom dricker, då minskar spärrarna. Mer mätbara diagnoser? Sverker Olofsson: Ni som jobbar med psykiskt sjuka, längtar ni efter mer exakta diagnosmetoder? Jayanti Chotai: Jag tror att det alltid är en fördel med så kallade objektiva markörer som kan hjälpa till med diagnostiken. Självklart är det så. Om vi får sådana är det jättebra, men vid andra psykiska diagnoser måste vi nog fortsätta med att bedöma utifrån symtom under lång tid framöver. Sverker Olofsson: Får jag fråga dig, Lars? Du har ju arbetat ute på klinikerna väldigt länge Har du någon gång känt att sablar, här blev det fel! Han var nog inte schizofren utan någonting annat? 97

9 Lars Jacobsson: Jo, visst är det så. Också på vårt område ökar kunskapen och visst skulle det vara skönt att kunna arbeta med mer objektiva mått. Samtidigt är jag inte så där övertygad om att de ligger precis runt hörnet. Ta Rolfs exempel med att mäta hudkonduktansen: Du måste ändå kunna hantera situationen. Vad ska du säga till den här personen? Du löper en stor risk att ta livet av dig förr eller senare? Hur hanterar man en sådan teknik? Mitt svar är ändå att vi längtar ganska måttligt efter det där, för det är också viktigt att patient-läkarrelationen får sitt utrymme. Vi ska inte fastna i provröret... Sverker Olofsson: Vi talar lite mer om Rolf innan vi ger honom ordet. Han har ju en tes, uppfattar jag det, om att det ställs rätt många felaktiga diagnoser. Delar du den uppfattningen eller tycker du att han överdriver? Lars Jacobsson: Lite överdrivet är det nog. Psykiatrin är inte precis ensam om problemet att kunna ställa rätt diagnos. Sverker Olofsson: Men om jag har en förträngning i ett blodkärl kan väl en röntgenundersökning snabbt visa det? Lars Jacobsson: Ja, men det tar en stund att komma dit också. Med hänsyn till kunskapsläget tycker jag inte att man ska säga kategoriskt att psykiatrins diagnoser är mer felaktiga än andras, men självklart kan vi hela tiden förfina diagnostiken. Jayanti Chotai: Jag tror att Rolf menade att vi är återhållsamma att sätta diagnosen schizofreni trots att kriterierna finns där, därför att det är en långvarig sjukdom. Sätter man schizofrenidiagnosen en gång är det svårt att ta bort den. Det finns ett slags rädsla för att göra det, men jag tror inte att man är omdömeslös. Sverker Olofsson: Varsågod, Rolf, nu får du säga vad du tycker i sammanhanget. Rolf Adolfsson: För det första har ju kunskapen utvecklats, särskilt de senaste 5 10 åren. Vi har fått in två nya grupper ADHD och Aspergers sjukdom som ökar i antal varje dag. Det andra som har skett är att den bipolära sjukdomen diagnosticeras i större utsträckning, med en tjugofaldig ökning bara på 15 år (bland ungdomar i USA). En liknande utveckling finns 98

10 för ADHD. Det ligger en del överdiagnostik i detta och det måste vi uppmärksamma. Då kanske det behövs mer objektiva metoder för att åstadkomma något bättre än kliniska bedömningar. Vi ska inte heller glömma att det finns intressen bakom diagnoserna, vi får inte vara naiva utan också fråga oss vem som vill att vi ska diagnostisera? Det är naturligtvis patienterna och de anhöriga men också andra aktörer i samhället blir väldigt nöjda, särskilt om vi behandlar med farmaka. Sverker Olofsson: Nu talar vi om piller och pengar helt enkelt? Rolf Adolfsson: Ja, just det. Jag tycker det är en allvarlig sak att det finns påtryckningsgrupper i dessa sammanhang och folk i allmänhet är nog mer kritiska än psykiatrer. Sett överlag är det psykiaterkåren som får mest forskningsbidrag från läkemedelsindustrin och som tar emot mest pengar för kongresser och liknande. En tydlig jävsituation finns alltså. Det har varit tämligen lätt att lansera psykofarmaka under den senaste 10-årsperioden, inte minst tillskapande av nya indikationer för samma preparat. Rolf Adolfsson. 99

11 Lars Jacobsson: Det som Rolf är inne på är jätteviktigt. Diagnosen har från början varit ett arbetsinstrument för läkaren, och den bör kunna ändras i takt med att man prövar nya tankar och hypoteser. Men idag har diagnosen blivit så oerhört mycket viktigare därför att många andra har fått intresse för den. Det gäller inte minst Försäkringskassan, som ju kräver en tydlig diagnos för att någon ska bli sjukskriven. Det här tvingar doktorerna att sätta diagnoser, många gånger pressa fram en för att se till att den enskilda människan får sjukersättning. Det här leder till en diagnosglidning som vi egentligen inte vill ha: För oss läkare är diagnosen ett arbetsmaterial som kan ändras efter hand som ny information tillkommer. Men idag får den alltså en väldigt definitiv karaktär. Jayanti Chotai: Jag tror att vi alla ser fram emot att kunna sätta bättre diagnoser, men det handlar inte bara om vilken diagnos man sätter utan också om i vilken fas sjukdomen befinner sig. En viss person med diabetes kanske klarar sig med kost och motion medan en annan behöver insulinsprutor, en tredje har fått förstörda njurar, en fjärde har synbesvär etc. Deras diabetes befinner sig i olika faser och det är likadant med psykiska sjukdomar. En person med en viss diagnos kan befinna sig på olika funktionsnivåer, som kan förbättras eller försämras beroende på hur man handskas med den. Diagnosen är alltså inte det enda viktiga. Hur många läkemedel behövs det? Publikfråga: Jag heter Joel Lillqvist och arbetar som distriktsläkare. Jag får både positiva och negativa känslor inför tanken på objektiva fynd som grund för diagnostiken. Därför tänkte jag försöka problematisera frågan. Å ena sidan ser jag en risk för att psykiatrin börjar behandla laboratoriefynd istället för symtom eller lidande hos patienten, men å andra sidan ser jag fram emot det. Om vi drar en parallell med hjärt-kärlsjukdomar riktar man där in behandlingen väldigt mycket på att sänka parametrar som blodtryck och blodfetter, och det har visat sig drastiskt minska dödligheten i allvarliga sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Kanske finns det en sådan potential också för psykiska sjukdomar? Rolf Adolfsson: Svårigheten med att utveckla objektiva metoder för diagnosticering är, som du säkert vet, att de måste valideras mot någonting, 100

12 och det är fortfarande de kliniska bedömningarna, som i sin tur lutar sig mot den gängse accepterade normen, det vill säga DSM-IV. Det har tillkommit en uppsjö av diagnoser som måste ifrågasättas från ett biologiskt perspektiv. Logiskt sett bör det inte förhålla sig så att en individ har flera psykiatriska diagnoser samtidigt, någonting som är legio i dagsläget och det kommer att fortsätta. En konsekvens blir till exempel att han/hon behandlas med flera läkemedel som riktar sig mot de symtom som individen uppvisar, när det vanligtvis rör sig om en grundläggande störning. Det finns ju en uppsjö av läkemedel på vårt område. Jag räknade efter häromdagen och kom fram till att jag uppskattningsvis behöver preparat för att klara av den farmakologiska behandling som är nödvändig för de psykiska sjukdomar som jag träffar på. Och det är lätt att kontrollera via FASS hur många psykofarmaka som finns på marknaden, kanske 150? Sverker Olofsson: Så många? Arja Lehti. 101

13 Rolf Adolfsson: Det skulle jag tro om man räknar dem alla. Jag frågar mig hur man har kunna släppa igenom allting? Man måste ställa sig kritisk: Om en patient är deprimerad är det en ren chansning vilket preparat vi väljer. Om en annan är psykotisk blir läkemedelsvalet också en chansning, och i det enskilda fallet vet vi inte ett dugg om den effekt och de biverkningar som patienten kan vänta sig. Alla antidepressiva medel är i princip lika och alla antipsykotiska också i princip lika, men det finns skillnader i deras biverkningar. Genetikens utveckling inom psykiatrin kommer att ge oss möjligheter till en mer individuell behandling. Det här har redan fått positiva effekter. Exempelvis har man sett att om en person har en variant av tre särskilda gener så kan ett visst preparat leda till fetma men inte andra preparat. Självmord och skamkänslor Sverker Olofsson: Nu ska vi byta spår och kommentera det här med självmord. Jag skulle faktiskt vilja att ni börjar med att fundera lite kring det begrepp som ni själva lyfte fram: skam. Ellinor Salander Renberg. 102

14 Astrid Norberg: Skam innebär ju att det är mig som person som jag ifrågasätter, inte mina handlingar. Jag är inte tillräckligt bra, jag borde inte finnas, jag har inte rätt att existera. Det här tror jag väldigt ofta har samband med att inte vara sedd, inte vara bekräftad som människa och som en viktig människa. Jag tror det kan ha att göra med förändringen av vår värdegrund. Idag är man värdefull när man kan betala för sig, inte när man är hjälplös och sjuk. Sverker Olofsson: Ellinor, utifrån dina erfarenheter: Bär den som tar sitt liv alltid på någon form av skam? Ellinor Salander Renberg: Jag skulle inte vilja säga att alla som tar livet av sig upplever stark skam, men jag tror att många gör det. Bakom de självmord som inträffade bland renskötarna kan jag tänka mig att skamkänslor har varit viktiga. Om man ser till forskningresultaten är skam en stark faktor när det gäller mäns självmord, men inte på samma sätt bland kvinnor. Sverker Olofsson: Det här som Astrid är inne på, är kommersialiseringen av samhället idag en grogrund för skam? Ellinor Salander Renberg: Ja, den innebär att vi har fått vissa normer för att vara en lyckad människa medan den som inte kan leva upp till det ses som misslyckad. Det skapar ett slags förakt för den egna svagheten. Det handlar också om de evinnerliga valmöjligheterna som ska finnas i alla lägen: Min egen förmåga att välja rätt avgör om jag ska lyckas. Sverker Olofsson: Om jag har förstått vad du och ni andra säger är det fler kvinnor än män som försöker ta sina liv men fler män som verkligen gör det. Förklara det. Att hantera livets svårigheter Ellinor Salander Renberg: Här finns en paradox: Fler kvinnor än män är deprimerade, men det är männen som tar sina liv. I den studie vi har gjort på befolkningsnivå i Västerbotten ser vi intressant nog att lika många män som kvinnor har självmordstankar. De är inte vanligare bland kvinnor. Det avgörande är vad man gör med sina självmordstankar, vilken hjälp man söker och hur man hanterar svårigheter i livet. Den manliga normen att bra karl reder sig själv gäller inte på samma sätt för kvinnor. Därför kan en manlig livsstil vara mer hälsofarlig. 103

15 Sverker Olofsson: Men hur mycket handlar det om att mannen är mer resolut när han bestämmer sig medan kvinnan tar det lugnare och hinner bli räddad? Ellinor Salander Renberg: Ja, möjligheten att överleva ligger ju i metoden. Jag var inne på skjutvapen till exempel, och männen har mer tillgång till sådana medan kvinnorna snarare förgiftar sig, ofta med tabletter. Sverker Olofsson: Nu vet jag att jag är inne och snuddar på fördomar, men jag måste få ställa frågan: Hur mycket handlar det om att ett självmordsförsök är ett rop på hjälp? Ellinor Salander Renberg: Jag skulle vilja säga att vid alla självmordshandlingar och självskador finns det en ambivalens man vill både leva och dö inför de här väldigt allvarliga handlingarna. Visst finns det ett inslag av rop på hjälp för vi har sett att också personer som har använt väldigt allvarliga metoder, där risken att dö nära nog varit hundraprocentig, och blir räddade i sista stund kan hitta tillbaka till livet. Om de får rätt hjälp vill de leva efter att ha blivit räddade. Lars Jacobsson: Om vi sammanfattar det väldigt enkelt tror jag att män agerar och kvinnor reagerar. Jayanti Chotai: Man brukar använda det engelska begreppet coping för att beskriva hur man handskas med sin livssituation. Jag tror att Astrid själv sade att det viktiga med skam inte är en fråga om att känna den eller inte utan hur man handskas med sin skam. Det är jätteviktigt och samma gäller för andra livsvillkor. En deprimerad person ser svart på sig själv, omgivningen och framtiden, och hur handskas man med sådana tankar och känslor? Det är där jag tror att psykoterapi kan ha stor betydelse en psykoterapi där man lär sig att klara sin livssituation på ett bättre sätt. Självmordstankar som akut livsfara Sverker Olofsson: Man hör emellanåt att när den här personen tog kontakt med sjukvården förstod man ingenting och sedan kom självmordet inom en vecka. Jag antar att man då talar rätt mycket om primärvården och vad säger du om det här: Är det ett orättvist sätt att se på vården? Arja Lehti: Både ja och nej. Det är inte alltid lätt att för stunden göra bedömningen och, som Ellinor säger, är patienten i allmänhet väldigt ambi- 104

16 valent. Sedan kanske inte tiden räcker till och man har inte kännedom om patienten. Sverker Olofsson: Om det kommer en patient till dig på mottagningen och du känner att här är det verkligen stor risk för att han/hon kommer att ta livet av sig, men jag har bara bokat 20 minuter vad kan du göra? Arja Lehti: Jag jobbar inte ensam utan vi har alltid annan personal. Det är viktigt att koppla in kurator. Dessutom har vi distriktssköterskor och psykiatrisjuksköterskor plus möjligheten att remittera. Vi samarbetar med psykiatrin och det är väldigt viktigt att man inte är ensam om dessa svåra beslut. Jayanti Chotai: Om en patient har haft självmordstankar under en längre tid, är det svårt att direkt i den akuta situationen övertala personen att börja tänka på ett helt annat sätt. I akutlägen måste man tänka på hur man ska skydda personerna från att ta livet av sig tills man kan hjälpa dem att komma på rätt väg. Ibland kan det krävas inläggning på avdelningen. Andra gånger kan det räcka att man gör upp med dem om att de ska komma dagligen, träffar dem och försöker följa upp. Om de börjar bli sämre och få allvarliga självmordstankar måste man sedan ta in dem på avdelningen för att skydda och sedan hjälpa dem att handskas med sina tankar på ett annat sätt. Många människor fastnar i destruktiva tankemönster, de måste få alternativa sätt att tänka. Sverker Olofsson: När man är ute på läkarmottagningarna ställs inför något väldigt svårartat hjärtsvikt till exempel har jag förstått att man kan tillkalla ambulans och skicka iväg. När man känner att det är livsfarligt att låta den här deprimerade människan gå härifrån, kan du göra på samma sätt med den som du misstänker kommer att ta sitt liv? Arja Lehti: Om patienten går med på det kan man göra det utan vidare, men om personen inte samtycker försöker vi faktiskt övertala. Vi är flera som kan se till att patienten kommer till psykiatrin. Det finns ju också en möjlighet att tvinga om man gör den bedömningen. Jayanti Chotai: Vi får remisser från primärvården för att göra en psykiatrisk bedömning av personer som är självmordsbenägna. Jag tror ibland att ni måste ta ställning och tvinga dem till psykiatrin även om de inte vill. Att skydda personer från att ta livet av sig måste vara ett viktigt mål inom sjukvården. 105

17 Ellinor Salander Renberg: Ja, det är en potentiellt livshotande situation med ibland mycket hög risk för att personen avlider. Det är helt riktigt att dra paralleller till kroppssjukvården: Vid en hjärtinfarkt är det ingen tvekan om att lägga in patienten. Sverker Olofsson: Lars, jag vet att du har funderingar om var ansvaret ligger vid självmord är det en sjukvårdsfråga eller inte? Lars Jacobsson: Som jag har sagt flera gånger menar jag att självmordet är den yttersta konsekvensen av en livssituation som känns omöjlig. Sjukdom är en starkt bidragande faktor, framför allt då psykisk ohälsa. Om du är deprimerad eller om du har vanföreställningar har du väldigt små möjligheter att hantera ditt liv. Just nu uppfattar jag att det finns en tendens att göra det hela till en sjukvårdsfråga när det egentligen handlar om klimatet i samhället, om relationen mellan människor, om hur vi tar hand om varandra och hur vi ser på varandra. Rolf Adolfsson: Jag är inne lite grand på samma sak. En starkt styrande faktor för oss som arbetar i sjukvården, fram till nu i alla fall, är risken att bli anmäld med åtföljande rubriker i tidningarna. Rädslan att inte klara av en självmordsbedömning har påverkat varje läkares vardag i ett par decennier nu. När man är bakjour i psykiatrin betyder det i praktiken att få ta ställning till en uppsjö remisser som handlar om bedömning av risk för självmord. Säg den patient som ligger med hjärtinfarkt och inte känner livsleda? Alla dessa bedömningar som andra har avhändat sig. Inom sjukvården är det vi psykiatrer som får ta ställning till varenda självmordsbedömning, och det är vår uppgift, men ofta är det fråga om rent allmängods. Vi är faktiskt överhopade med självmordsbedömningar för att folk inte vågar ta sitt ansvar. 106

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?! $.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en

Läs mer

Psykisk ohälsa under graviditet

Psykisk ohälsa under graviditet Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos

Läs mer

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 6 månader månader Kodnummer: Datum: Initialer: LUBoB Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning.

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning. TÖI ROLLSPEL F 007 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista sjukpenning inskriven komplettering diskbråck sjukanmälan distriktsläkarmottagning utbetalningskort registerkort nyinflyttad datan personnummer

Läs mer

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15ha samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik CAMS (Collaborative Assessment and Management of Suicidality) Tillvägagångssätt vid användande av formuläret Formuläret

Läs mer

Orgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor

Orgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor Orgelbyggaren av Robert Åsbackas är en av de första återberättade finlandssvenska böckerna. Bosse Hellsten har återberättat romanen som kom ut år 2008. Orgelbyggaren handlar om Johannes Thomasson, en äldre

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar?

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Av: Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis vintern 2004/2005 Så här i juletider när

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Patienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv.

Patienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv. Patienten frågar Läkaren svarar Redaktörens kommentar Jag är så trött på att vara trött. Det är en naturlig del av åldrandet som vi alla upplever. Är du säker på att du inte är deprimerad? Jag tro Trötthet

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före PSYK-E-bas En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa Namn Datum Före Efter Följande påståenden rör din inställning till och erfarenhet av att hjälpa personer med psykiska problem. Markera efter

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare Förord Pebbles är en av de modigaste människor jag känner. Att så öppet berätta om sin psykiska sjukdom och framför allt sina psykoser är något jag beundrar. Det finns en hel del litteratur om depressioner

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

Ungdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor

Ungdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor Ungdomar är viktiga implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor Joakim Ekberg Institutionen för Medicin och Hälsa Projektet Ungdomar

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer