Tisdagen den 31 mars 2015 kl Inger Wretdal Rune Friman Michael Oksanen Jorma Leppänen Tom Simola Erika Strandberg, sekreterare

Transkript

1 KOMPLETTERAD KALLELSE 3/ Sammanträdestid Sammanträdesplats Tisdagen den 31 mars 2015 kl Kommunkansliet i Kimito Beslutande Övriga Ärenden Underskrift Wilhelm Liljeqvist Martti Murto Brita Drugge Hanna Backman Veronica Heikkilä Kalevi Kallonen Veijo Lücke Ann Nyström Kim Viljanen Inger Wretdal Rune Friman Michael Oksanen Jorma Leppänen Tom Simola Erika Strandberg, sekreterare Gunilla Granberg Mats Johansson Lars Nummelin Maria Wallin Tomy Wass Linus Guseff Ordförande ordförande I vice ordförande II vice ordförande medlem fge ordf. fge I vice ordf. fge II vice ordf. fge III vice ordf. kommundirektör förvaltningschef utvecklingschef bildningschef teknisk chef omsorgschef näringslivschef ungdomsrepresentant Sekreterare Justering, tid och plats Wilhelm Liljeqvist Kommunkansliet i Kimito den 10 april 2015 Erika Strandberg Veijo Lücke Protokollet framläggs till påseende Kimito den 13 april 2015 Ann Nyström Erika Strandberg

2 3/2015 FÖREDRAGNINGSLISTA Utfärdad den Sammanträdestid Tisdagen den 31 mars 2015 kl Sammanträdesplats Kommunkansliet i Kimito Ärendets nummer Ärendet 34 LAGLIGHET OCH FÖRHET VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE GODKÄNNANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN FÖRAVTAL OM FÖRSÄLJNING AV TOMTER PÅ WESTANPARK DETALJPLANOMRÅDE KIMITO CENTRUM DETALJPLANÄNDRING Handelskvarteret, godkännande av planen INVÅNARINITIATIV SKYDDSAVSTÅND OM METER MELLAN BOSTÄDER OCH VINDKRAFTVERK INLÄMNAD MOTION Snabbladdstationer för elbilar UTREDNING OM MÖJLIGHET ATT TA EMOT FLYKTINGAR INRÄTTANDE AV TJÄNST Socialarbetare ÄNDRING AV GRUNDAVTAL Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ÄNDRING AV GRUNDAVTAL Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri ÄNDRING AV GRUNDAVTAL Egentliga Finlands förbund BUDGET 2015 Tilläggsanslag, omsorgsavdelningen GODKÄNNANDE AV BOKSLUT OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET SAMT PERSONALRAPPORT FÖR ÅR LEDNINGENS BEKRÄFTELSEBREV FÖR ÅR UTLÅTANDE TILL ÅBO FÖRVALTNINGSDOMSTOL Vindparksdelgeneralplan för Nordanå Lövböle UTLÅTANDE FNsteel Dalwire Oy Ab:s ansökan om justering av miljötillståndsvillkor VAL AV UTSKÄRSDELEGATION FÖR ÅBOLAND Protokollet framläggs till påseende, tid och plats Ordförande Kimito den 13 april 2015 Wilhelm Liljeqvist

3 3/2015 FÖREDRAGNINGSLISTA Utfärdad den VAL AV MEDLEMMAR I UPPBÅDSNÄMNDEN ÅR VERKSTÄLLIGHETSÄRENDEN Fullmäktiges beslut AV FÖRTROENDEORGAN OCH TJÄNSTEINNEHAVARE DELGIVNINGSÄRENDEN WESTANKÄRR STRANDDETALJPLANÄNDRING fastigheterna 1:162, 1:163 i Westankärr by och 5:20 i Helgeboda by, godkännande av planen Protokollet framläggs till påseende, tid och plats Ordförande Kimito den 13 april 2015 Wilhelm Liljeqvist

4 4 34 LAGLIGHET OCH FÖRHET FÖRSLAG Sammanträdet konstateras lagenligt sammankallat och beslutfört.

5 5 35 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE beslutar utse två protokolljusterare att justera protokollet. I tur att väljas till protokolljusterare är Veijo Lücke och Ann Nyström.

6 6 36 GODKÄNNANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN godkänner föredragningslistan.

7 7 Dnr: MOT 65/ FÖRAVTAL OM FÖRSÄLJNING AV TOMTER PÅ WESTANPARK DETALJPLANOMRÅDE Kst BEREDNING (tekniska chefen Lars Nummelin) Kimito kommun ingick 2006 ett markanvändningsavtal med Anne-Caroline Forss, ägare till Wästankärr gård där kommunen fick två tomter på Westanpark (då blivande) detaljplaneområde. Westanpark detaljplan godkändes senare under år 2006 och vann laga kraft. Tomterna i fråga, är tomt 1 i kvarter 7 och tomt 1 i kvarter 13. De är utstyckade och har fastighetsbeteckningarna 1/7, , areal m² samt 1/13, , areal m². Vardera tomtens planbeteckning är AO (Kvartersområde för fristående småhus). Ägarna till Westanpark detaljplanområde har sedan 2006 haft tomter till försäljning, men av olika orsaker har det sålts väldigt få tomter. Den kanske största enskilda orsaken har varit hög prisnivå för tomterna. Nu avser markägaren att göra en detaljplaneändring som både kommunen och NTM centralen har ställt sig positiva till. Avsikten är att minska antalet tomter och lätta upp detaljplanen genom att förstora tomterna. Av Kimitoöns kommun ägda tomter ingår i en större tomthelhet som siktar på ändrad planbeteckning som möjliggör s.k. time share verksamhet eller alternativt, blir en del av ett större kvartersområde för småhus (AP). Kommunen har fört förhandlingar om att sälja tomterna till Forss så att de kan förfoga över hela markinnehavet och forma planen enligt sin nya affärsidé. Det är därmed i vardera partens intresse att kommunen avslutar sitt markinnehav i Westanpark. Det sker genom ett föravtal om försäljning, som innehåller de villkor som parterna avser att följa då detaljplaneändringen av Westanpark har vunnit laga kraft. Vid förhandlingar har parterna överenskommit om att tomterna säljs för det sammanlagda priset euro. Forss önskar betalningstid ett år för halva summan. Det är skäligt att kommunen har ett räntekrav för det belopp som betalas senare. Utkast till föravtal delges som bakgrundsmaterial. beslutar sälja tomterna 1/7, och 1/13, enligt de villkor som framgår av utkastet till Föravtal om försäljning av tomter, Westanpark.

8 8 Dnr: MOT 145/ KIMITO CENTRUM DETALJPLANÄNDRING Handelskvarteret, godkännande av planen TN , 70 BEREDNING (tekniska chefen Lars Nummelin) Vid utarbetandet av Kimito centrums delgeneralplan har alla planläggningsinstanser börjande med NTM centralen, påtalat behovet av att förtäta Kimito centrum. Ett led i den processen var att i delgeneralplanen avstå från att reservera områden för affärer på södra sidan om Dalsbruks Bjärnå vägen. Detta ger som följd att Kimitos detaljplaneområden bör uppdateras och förtätas. Det delgeneralplaneförslag som nyss varit till påseende anvisar betydande delar av centrum som C område, där affärshus och kontor kan byggas. Kim och Carita Mattson har visat intresse för att förverkliga en detaljhandelsenhet i Kimito centrum, mellan landsväg 183, Engelsbyvägen och Friherrsvägen. I Kimito centrums detaljplan är området dels anvisats som K (kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader)med en byggrätt på 487 m²-vy, dels som VP (park). Området på vilket en uppdatering av detaljplanen sker (VP området), planeras i huvudsak att anvisas som kvartersområde för en ny detaljhandelsenhet max 2000 m²-vy. En planändring ligger avgjort också i samhällets, kommunens, intresse. Planförslaget till ny delgeneralplan för Kimito centrum har nyligen varit till påseende och där anvisas området som C (område för centrumfunktioner), bilaga 70/1. behandlar föravtal om markförsäljning och intentionsavtal om tomtanvändning på sitt möte den Inom ramavtal för konsulttjänster fungerar Ramboll Finland Oy som planerare. En instruktiv avgränsning av området finns i bilaga 70/2. FÖRSLAG (tekniska chefen Lars Nummelin) Tekniska nämnden beslutar anhängiggöra en detaljplanändring på området i enlighet med kartbilaga 70/2 samt att kungöra den. Förslaget godkändes. Distribution: - Kungörelse TN , 94 BEREDNING (planläggningsarkitekt Åke Lindeberg) Tekniska nämnden har på mötet , 70, beslutat om att anhängig göra en planändring av detaljplanen för Kimito centrum gällande det område som beskrivs i beredningen. Nu föreligger programmet för deltagande och bedömning (PDB), (bilaga 94/1) gällande planändringen för godkännande.

9 9 FÖRSLAG (tekniska chefen Lars Nummelin) Tekniska nämnden besluter enligt följande: 1. Besluter godkänna programmet för deltagande och bedömning. 2. Besluter framlägga programmet för deltagande och bedömning till påseende under planeringstiden samt kungöra detta. Förslaget godkändes. Distribution: - Kungörelse TN BEREDNING (tekniska chefen lars Nummelin) Ett planutkast för ändringen av Kimito centrums detaljplan på området mellan Friherrsvägen, Engelsbyvägen och Dragsfjärdsvägen föreligger. Ett föravtal om försäljning av markområdet har ingåtts med Kim och Carita Mattsson den Samma dag har ett intentionsavtal, som innehåller en planeringsavtalsdel, också undertecknats. Avtalsdelen av projektet har behandlats och godkänts av kommunstyrelsen. Planutkastet gällande ändringen av Kimito centrums detaljplan är klar att framläggas för påseende i beredningsskedet för hörande av intressenter. Bilaga, 120/1, utkast och 120/2, beskrivning. FÖRSLAG (tekniska chefen Lars Nummelin) Tekniska nämnden beslutar framlägga planen till påseende i 30 dagar i enlighet med MBL 62 samt kungöra påseendet. Förslaget godkändes. Distribution: - Kungörelse TN , 182 BEREDNING (planläggningsarkitekt Åke Lindeberg) Ett planutkast till detaljplanen för Kimito centrum, Handelskvarteret har varit framlagd för påseende i beredningsskedet under tiden Utlåtanden om planutkastet har inlämnats av NTM-centralen, Landskapsförbundet, Räddningsverket samt kommunens Bygg- och miljötillsynsnämnd. De två sistnämnda hade inget att invända mot planen. Planläggaren har bemött de övriga utlåtandena. Inga yttranden har inkommit i ärendet.

10 10 Efter beredningsskedet görs följande justeringar i plankartan och beskrivningen: - Planens baskarta har uppdaterats - Planens allmänna bestämmelser har kompletterats med anvisningar angående fasadmaterial - På plankartan har anvisats ett instruktivt läge för servicekörning i enlighet med uppgifter erhållna av Schauman arkkitehdit - Planbeskrivningen har uppdaterats och kompletterats i punkterna 2.4.2, samt och Ett planförslag, bilaga 182/1 och 182/2, föreligger nu att framläggas till offentligt påseende i enlighet med MBL 65 och MBF 27. Myndighets utlåtanden bör in begäras i samband med påseendet. FÖRSLAG (tekniska chefen Lars Nummelin) Tekniska nämnden besluter enligt följande: 1. Besluter framlägga planförlaget till påseende i 30 dagar i enlighet med MBL 65 och MBF Besluter in begära utlåtanden av ELY-centralen, Egentliga Finlands förbund samt av kommunens bygg- och miljötillsynsnämnd, Landskapsmuseet samt Egentliga Finlands räddningsverk. Förslaget godkändes. Distribution: - Kungörelse TN , 200 BEREDNING (planläggningsarkitekt Åke Lindeberg) Ett planförslag för Kimito centrum, Handelskvarteret har varit framlagt till offentligt påseende under tiden Under påseendetiden har det framgått ett behov att ytterligare ändra planförslaget. Kimito centrum delgeneralplan har fått laga kraft, och detta möjliggör anvisande av byggnadsrätt upp till 3000m2 på områden som i delgeneralplanen är betecknade med planbeteckningen C. Handelskvarteret har C beteckning i generalplanen och därigenom är det ändamålsenligt att också i detaljplanen utnyttja denna möjlighet. I det nya planförslaget har byggrutans gräns utvidgats västerut och den anvisade byggnadsrätten är 2700 m2vy. Planområdet har också förstorats genom att ta med tomten 1:95 på västra sidan, som i sin helhet kommer att vara parkeringsområde för Handelskvarteret. De justeringar som gjordes i planförslaget efter utkastskedet kvarstår i kraft. FÖRSLAG (tekniska chefen Lars Nummelin) Tekniska nämnden besluter enligt följande: 1. Besluter framlägga det nya planförlaget (bilaga 200/1 och 200/2) till påseende i 30 dagar i enlighet med MBL 65 och MBF Besluter in begära utlåtanden av ELY-centralen, Egentliga Finlands förbund samt av kommunens bygg- och miljötillsynsnämnd, Landskapsmuseet samt Egentliga Finlands räddningsverk.

11 11 Förslaget godkändes. Distribution: - Kungörelse TN , 54 BEREDNING (planläggningsarkitekt Åke Lindeberg) Planförslaget till Kimito centrum, Handelskvarteret har varit framlagt för andra gången till offentligt påseende under tiden på grund av de ändringar i planen som gjorts efter det första påseendet av planförslaget. Nya myndighetsutlåtanden har begärts på planförslag II. Alla begärda utlåtanden har inlämnats. Inga anmärkningar mot planen har inlämnats under påseendetiden. Planläggaren har bemött utlåtandena. Egentliga Finlands förbund hade i sitt utlåtande utryckt ett önskemål om att man till planmaterialet skulle bifoga en illustration som möjlig gör en bedömning av planen i ett större sammanhang. I fråga varande illustration har bilagts planbeskrivningen. Nu föreligger ett planförslag (bilaga 54/1 och 54/2) färdigt för godkännande. FÖRSLAG (tekniska chefen Lars Nummelin) Tekniska nämnden besluter godkänna planen och framlägger för kommunstyrelsen och fullmäktige att godkänna planen. Förslaget godkändes. Paragrafen justerades på mötet. Distribution: - Kst Bilaga Planförslag 38/1 och 38/2 föreslår att fullmäktige godkänner planen.

12 12 Dnr: KONCERN 265/ INVÅNARINITIATIV SKYDDSAVSTÅND OM METER MELLAN BOSTÄDER OCH VINDKRAFTVERK TN , 14 BEREDNING (tekniska chefen Lars Nummelin) Till Kimitoöns kommun inlämnades ett invånarinitiativ som registrerades (Dnr 265/2014). Initiativets rubrik är Initiativ om att inrätta ett skyddsavstånd om 1500 m mellan vindkraftverk och bosättning på Kimitoön. Invånarinitiativet framställer för fullmäktige: Vi undertecknade vill att kommunfullmäktige behandlar nedanstående beslutsförslag: Kommunfullmäktige anser att invånarnas hälsa inte skall äventyras samt för att kunna värna om invånarnas trivsel krävs ett minimiavstånd på 1500 m från en vindkraftsmölla till närmaste bebyggelse på samtliga vindkraftsplaneområden på Kimitoön. Invånarinitiativet bifogas som bilaga 14/1. Invånarinitiativet har undertecknats av 247 röstberättigade invånare, vilket motsvarar ca 3,5 % av de röstberättigade i kommunen Kommunallagen (365/1995) 28 behandlar invånarinitiativ: Initiativrätt Kommuninvånarna har rätt att komma med initiativ till kommunen i frågor som gäller kommunens verksamhet. Initiativtagarna skall informeras om de åtgärder som vidtagits med anledning av ett initiativ. Fullmäktige skall minst en gång om året underrättas om de initiativ som har tagits i frågor som hör till fullmäktiges befogenhet och om de åtgärder som har vidtagits med anledning av initiativen. Om antalet initiativtagare i en fråga som hör till fullmäktiges befogenhet motsvarar minst två procent av kommunens röstberättigade invånare, skall frågan tas upp till behandling i fullmäktige inom sex månader efter att den väcktes. Invånarinitiativet har sänts till tekniska nämnden för beredning. Planläggningsenheten har i samråd med kommunens ledning beslutat att begära utlåtanden om initiativet. Utlåtandebegäran skickades den till miljöministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, NTM centralen i Egentliga Finland och till Egentliga Finlands förbund. Samtliga utlåtandemyndigheter förutom miljöministeriet har gett utlåtande. Miljöministeriet har besvarat utlåtandebegäran i ett e-post brev som närmast kan betecknas som ett utlåtande. Samtliga utlåtande och utlåtandebegäran delges. I Kimitoöns kommun finns för tillfället fem delgeneralplaner för vindkraft anhängiggjorda. De är Nordanå Lövböle, Gräsböle, Misskär, Stusnäs och Olofsgård. Av dessa finns Nordanå - Lövböle och Gräsböle med i den fastställda etapplandskapsplanen för vindkraft. Nordanå Lövböle delgeneralplan godkändes av fullmäktige Gräsböle delgeneralplan för vindkraft remitterades för ny beredning av fullmäktige den , med följande motivering; Fullmäktige anser att för att inte invånarnas hälsa skall äventyras samt för att kunna värna om invånarnas trivsel krävs ett minimiavstånd på m från en vindkraftsmölla till närmaste bebyggelse. Detta oberoende av om fastigheten bebos av fast bosättning eller deltidsboende. Givetvis bör bullerdirektiven följas också vid ett längre avstånd som ovannämnda. Misskär delgeneralplan har varit som utkast till påseende, men behandlingen har legat på is sedan slutet av Olofs-

13 13 gård delgeneralplan är under tiden till påseende som utkast. Stusnäs delgeneralplan har aldrig avancerat längre än till att program för deltagande och bedömning kungjordes i april Initiativet om 1500 meter mellan vindkraftverk och bosättning leder till att det på Gräsböle vindkraftparks område finns ett litet låglänt område där det kan placeras ett vindkraftverk. Läget är dock synnerligen ofördelaktigt och finns just öster om Bogsböle träsk. I praktiken betyder det 0 vindkraftverk. På övriga delgeneralplaner för vindkraft ryms inga turbiner då man iakttar 1500 meter till bebyggelsen. Konsekvenserna av detta är att det inte byggs vindkraft på Kimitoön, eftersom det inte är ekonomiskt ändamålsenligt att satsa på elnät och vägar för 1 3 vindkraftverk på två till tre områden som dessutom ligger långt från varandra. Utlåtandena ger vid handen att samtliga utlåtandegivare betonar vikten av att modellera buller enligt miljöministeriets direktiv. Social- och hälsovårdsministeriet ser inget hinder att kommunen inför ett 1500 meters skyddsavstånd, men påpekar att bullermodelleringar bör utföras och att skyddsavstånd bestäms på basis av bullermodelleringar. Miljöministeriet anser att dess anvisningar bör följas och påpekar att skyddsavstånd som anges i meter inte används, eftersom terrängformer, vegetation och väderlek, bland annat vindens hastighet, riktning och temperatur, påverkar hur ljudet från vindkraftverket sprider sig till omgivningen. Miljöministeriet påpekar också att ministeriet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt arbets- och näringsministeriet berett ett utkast till statsrådets förordning om riktvärden för buller från vindkraftverk. Avsikten är att riktvärdena ska tillämpas i planeringen, tillståndsförfarandet och tillsynen. NTM centralen i Egentliga Finland konstaterar också buller- och skuggmodelleringens betydelse och att skyddsavstånd bestäms enligt dessa. I utlåtandet påpekas att den skadliga effekten anses vara minimerad när planeringsriktvärdena för medelljudnivån dagtid och nattetid underskrids vid observationspunkten. NTM centralen hänvisar också till den bullerförordning som är under beredning samt påpekar att det inte finns eller planeras i Finland en allmänt rekommenderade skyddszon eller skyddsavstånd (i meter) som man borde tillämpa i vindkraftsprojekt. Egentliga Finlands förbund konstaterar i sitt utlåtande att det endast ryms några vindkraftverk på de områden som har fastställd landskapsplan. Förbundet meddelar också att etapplandskapsplanen för vindkraft har fastställts och att den inte kommer att ändras oberoende av beslut inom den kommunala planeringen. Vidare konstaterar förbundet att initiativet om 1500 meter mellan vindkraftverk och bostäder inte får stöd i någon lag eller i gjorda utredningar. Förbundet säger också att ett skyddsavstånd på 1500 meter är en överdimensionerad försiktighetsprincip som leder till att kommunen bör fundera på om det leder till att invånarna ställs inför ojämlik behandling då bullerutsläpp från andra ställen tillåts ha högre gränsvärden. Egentliga Finlands förbund hänvisar också till den kommande bullerförordningen och anser att ett skyddsavstånd om 1500 meter mellan bosättning och vindkraftverk inte bör införas eftersom det kan medföra överlappningar och tolkningssvårigheter. I samband med nätversionen av initiativet framfördes en bilaga där initiativtagarna redogjorde för hur Kommunerna själva hade börjat kräva att man iakttar social och hälsovårdsministeriet rekommendation om 2 km skyddsavstånd mellan bostäder och vindkraftverk för att trygga invånarnas hälsa. I bilagan räknas upp ett antal kommuner som vidtagit åtgärder för att införa 2 km:s skyddsavstånd. Beredningen har kontrollerat läget i en del av de nämnda kommunerna och det kan sammanfattas som följer: Brahestad: Fullmäktige fattade på basis av ett invånarinitiativ, den , att avståndet mellan vindkraftverk och fast- eller fritidsbostad ska vara 2 km. Beslutet gäller alla vindkraftsplaner i

14 14 Brahestad. I Brahestad har fyra delgeneralplaner för vindkraft fått laga kraft (sammanlagt 57 turbiner, varav ett offshore projekt om 30 turbiner) och åtta delgeneralplaner med upp till turbiner är ännu under beredning. Kotka: Fullmäktige beslöt att avbryta beredningen av Halla områdets delgeneralplan för vindkraft dels för att det var för nära bebyggelse men dels också av andra orsaker. Delgeneralplanen omfattade tre turbiner på en ö med vägförbindelse och bostäder i södra delen av ön. I Kotka finns sedan 1999 två turbiner med navhöjden 55 m, de har nu ersatts med två som är 90 meter höga med avstånd till bosättning om meter. På gränsen till och i samråd med Fredrikshamn planeras ett vindkraftsområde som har m till bosättningen. Inga initiativ om införandet av skyddsavstånd finns. Korsholm: har i MKB utlåtandet för Märkenkall (Merkkikallio) påtalat att avståndet till bebyggelsen ska vara 2 km. Delgeneralplan utarbetas parallellet med MKB. I delgeneralplanen finns inga ställningstagande till skyddsavstånd tillsvidare. Pyhäjoki: Kommunen har i ett strategiskt papper, beslutat om att inrätta ett skyddsavstånd på 2 km till fast bosättning. Fritidsbostäder kan befinna sig närmare. I undantagsfall kan också fast bosatta, efter att ha skriftligen förbundit sig till undantaget, finnas på kortare avstånd. I Pyhäjoki har 2 delgeneralplaner vunnit laga kraft (55 turbiner varav 42 i ett offshore projekt gemensamt med Brahestad) och sex planer är under beredning ( turbiner) Det största energiprojektet i Pyhäjoki (och Brahestad) är Fennovoimas kärnkraftverk i norra Pyhäjoki, Hanhikivi, nära gränsen till Brahestad. Det är således endast i undantagsfall som kommuner har gått in för att med egna beslut skapa skyddszoner enligt längdmått. Riktigt klara fall är kommunerna Pyhäjoki och Brahestad. I övriga fall finns inte fullmäktigebeslut om skyddsavstånd. Initiativet om 1500 m mellan vindkraftverk och bosättning tar fasta på två huvudsakliga kvalitativa kriterier: invånarnas hälsa inte skall äventyras och värna om invånarnas trivsel. Då det gäller invånarnas hälsa och vindkraft, har det utförts många studier runt om i världen. En del kan anses ha större vetenskapligt belägg och andra mindre. Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) har gjort en studie av Vindkraftsbullrets hälsoeffekter som utfördes som en jämförande studie av 13 undersökningar i sex fältstudier (i sex länder) där man kan anta att vindkraftsbuller förekommer. Undersökningen är sammanställd av Valtteri Hongisto, Undersökningsrapporten kan läsas via länken; Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningsrapporten inte ger direkta belägg för skadliga hälsoeffekter, men rapporten tar också fasta på att motsvarande undersökningar bör göras i Finland. Då det gäller invånarnas trivsel är utgångsläget mycket tveeggat antingen upplever man vindkraftverk som trivselsänkande eller så förhåller man sig neutralt till vindkraftverk. På Kimitoön har gjorts en del namninsamlingar mot vindkraft men också för vindkraft. Båda har samlat flera hundra namn. Etapplandskapsplanen för vindkraft står fast och ger två vindkraftsområden (tv) på Kimitoön samt dessutom två energiförsörjningsobjekt (en). På dessa områden kan markägarnas jämnlika behandling vara ifrågasatt eftersom landskapsplanen består. Ett eventuellt beslut i Kimitoöns fullmäktige om en skyddszon mellan bosättning och vindkraft som i praktiken omöjliggör vindkraft kan någon gång ändras, av fullmäktige. Under den period som fullmäktiges beslut om skyddszon är i kraft, är det starkt ifrågasatt om markägarnas glesbyggnadsrätt kan utnyttjas, eftersom kommunen alltid kan återta ett beslut om skyddszon med ett motsatt beslut, men land-

15 15 skapsplanen bör följas, vilket kan ge betydande bekymmer vid normal bygglovsbeviljning. En ny förordning om vindkraftsbuller, som kommer att tillämpas i rättspraxisen, kan ytterligare komplicera läget, eftersom det i framtiden kan anhängiggöras vindkraftsplaner med stöd av landskapsplanen och med stöd i lagstiftningen, men i strid med ett beslut av fullmäktige om skyddszon mellan bosättning och vindkraft. Detta är just exempel på tolkningssvårigheter som ett beslut om skyddszon kan ge upphov till. Sammanfattningsvis kan man säga att det inte av lagstiftningsskäl finns orsak att gå in för att införa en skyddszon om 1500 meter mellan bosättning och vindkraftverk. Inte heller praktiska orsaker talar före en utökad försiktighetsprincip som 1500 meter mellan bosättning och vindkraftverk innebär. FÖRSLAG (tekniska chefen Lars Nummelin) Tekniska nämnden beslutar att föreslå att kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige att ett skyddsavstånd om 1500 meter mellan vindkraftverk och bosättning inte införs. Ett skyddsavstånd får inte stöd i lagstiftningen, eller i praktiska undersökningar och gjorda utredningar. Invånarinitiativet konstateras i och med detta vara slutbehandlat. ÄRENDETS HANDLÄGGNING Johan Sundqvist föreslog att behandlingen av invånarinitiativet bordläggs tills nästa möte, eftersom miljöministeriets brev saknades bland bakgrundsmaterialet. Kim Viljanen understödde förslaget. Ordförande konstaterade att det fanns ett förslag om bordläggning och att ärendet avgörs genom omröstning. Röstningsförslag: Omröstningen sker med namnupprop på följande sätt: Fortsatt behandling = JA Remittering = NEJ Omröstningsförslaget godkändes enhälligt. Omröstningsresultat, bilaga 14/2. JA = 5 NEJ = 3 NEDLAGD = 1 Ordföranden konstaterade att nämnden fortsätter att behandla ärendet. Vid den fortsatta behandlingen föreslog Kim Viljanen: I enlighet med det begärda utlåtandet av social- och hälsovårdsministeriet, som erhållits , beslutar tekniska nämnden föreslå att kommunstyrelsen föreslår till fullmäktige att en skyddszon på 1500 meter tillämpas mellan kommersiell vindkraftverk och bosättning. Kimitoöns kommun beaktar denna skyddszon på 1500 meter vid all markanvändning och bygglovsverksamhet av vindkraftverk. Förslaget understöddes av Johan Sundqvist. Ordförande konstaterade att det fanns ett ändringsförslag och att ärendet avgörs genom omröstning.

16 16 Röstningsförslag: Omröstningen sker med namnupprop på följande sätt: Föredragandens förslag = JA Viljanen/Sundqvist förslag = NEJ Omröstningsförslaget godkändes enhälligt. Omröstningsresultat, bilaga 14/3. JA = 5 NEJ = 4 Kim Viljanen önskade att det i protokollet antecknas att miljöministeriets brev saknades bland bakgrundsmaterialet. Ordförande konstaterade att nämnden under mötet har kunnat ta del av miljöministeriets brev. Föredragandens förslag godkändes efter omröstning. Distribution: - kommunstyrelsen Kst föreslår fullmäktige att ett skyddsavstånd om meter mellan vindkraftverk och bosättning inte införs och att initiativet är slutbehandlat. Ett skyddsavstånd angett i meter får inte stöd i lagstiftningen. Bilaga Invånarinitiativet 22/1 ÄRENDETS HANDLÄGGNING Veijo Lücke föreslog, understödd av Martti Murto och Veronica Heikkilä, remittering till tekniska nämnden för att behandlas med komplett material, så att samtliga utlåtanden finns tillhanda före mötet. Ordförande föreslog att man röstar med handuppräckning så att den som stöder Lückes förslag röstar först och den som stöder föredragandes förslag röstar därefter. Lückes förslag fick fem (5) röster (Veronica Heikkilä, Veijo Lücke, Martti Murto, Ann Nyström, Kim Viljanen). Föredragandes förslag fick fyra (4) röster (Hanna Backman, Brita Drugge, Kalevi Kallonen, Wilhelm Liljeqvist). beslutade efter omröstning i enlighet med Veijo Lückes förslag, dvs. att ärendet remitteras till tekniska nämnden för ny beredning för att behandlas med komplett material, så att samtliga utlåtanden finns tillhanda före mötet.

17 17 Tom Simola, Erika Strandberg, Wilhelm Liljeqvist anmälde avvikande mening till protokollet, med motivering att remitteringsbeslutet kan betyda att invånarinitiativet inte behandlas i fullmäktige inom lagstadgad tid. TN , 58 BEREDNING (tekniska chefen Lars Nummelin) Till Kimitoöns kommun inlämnades ett invånarinitiativ som registrerades (Dnr 265/2014). Initiativets rubrik är Initiativ om att inrätta ett skyddsavstånd om 1500 m mellan vindkraftverk och bosättning på Kimitoön. Invånarinitiativet framställer för fullmäktige: Vi undertecknade vill att kommunfullmäktige behandlar nedanstående beslutsförslag: Kommunfullmäktige anser att invånarnas hälsa inte skall äventyras samt för att kunna värna om invånarnas trivsel krävs ett minimiavstånd på 1500 m från en vindkraftsmölla till närmaste bebyggelse på samtliga vindkraftsplaneområden på Kimitoön. Invånarinitiativet bifogas som bilaga 58/1. Invånarinitiativet har undertecknats av 247 röstberättigade invånare, vilket motsvarar ca 3,5 % av de röstberättigade i kommunen Kommunallagen (365/1995) 28 behandlar invånarinitiativ: Initiativrätt Kommuninvånarna har rätt att komma med initiativ till kommunen i frågor som gäller kommunens verksamhet. Initiativtagarna skall informeras om de åtgärder som vidtagits med anledning av ett initiativ. Fullmäktige skall minst en gång om året underrättas om de initiativ som har tagits i frågor som hör till fullmäktiges befogenhet och om de åtgärder som har vidtagits med anledning av initiativen. Om antalet initiativtagare i en fråga som hör till fullmäktiges befogenhet motsvarar minst två procent av kommunens röstberättigade invånare, skall frågan tas upp till behandling i fullmäktige inom sex månader efter att den väcktes. Invånarinitiativet har sänts till tekniska nämnden för beredning. Planläggningsenheten har i samråd med kommunens ledning beslutat att begära utlåtanden om initiativet. Utlåtandebegäran skickades den till miljöministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, NTM centralen i Egentliga Finland och till Egentliga Finlands förbund. Samtliga utlåtandemyndigheter förutom miljöministeriet har gett utlåtande. Miljöministeriet har besvarat utlåtandebegäran i ett e-post brev som närmast kan betecknas som ett utlåtande. Samtliga utlåtande och utlåtandebegäran delges. I Kimitoöns kommun finns för tillfället fem delgeneralplaner för vindkraft anhängiggjorda. De är Nordanå Lövböle, Gräsböle, Misskär, Stusnäs och Olofsgård. Av dessa finns Nordanå - Lövböle och Gräsböle med i den fastställda etapplandskapsplanen för vindkraft. Nordanå Lövböle delgeneralplan godkändes av fullmäktige Gräsböle delgeneralplan för vindkraft remitterades för ny beredning av fullmäktige den , med följande motivering; Fullmäktige anser att för att inte invånarnas hälsa skall äventyras samt för att kunna värna om invånarnas trivsel krävs ett minimiavstånd på m från en vindkraftsmölla till närmaste bebyggelse. Detta oberoende av om fastigheten bebos av fast bosättning eller deltidsboende. Givetvis bör bullerdirektiven följas också vid ett längre avstånd som ovannämnda. Misskär delgeneralplan har varit som utkast till påseende, men behandlingen har legat på is sedan slutet av Olofs-

18 18 gård delgeneralplan är under tiden till påseende som utkast. Stusnäs delgeneralplan har aldrig avancerat längre än till att program för deltagande och bedömning kungjordes i april Initiativet om 1500 meter mellan vindkraftverk och bosättning leder till att det på Gräsböle vindkraftparks område finns ett litet låglänt område där det kan placeras ett vindkraftverk. Läget är dock synnerligen ofördelaktigt och finns just öster om Bogsböle träsk. I praktiken betyder det 0 vindkraftverk. På övriga delgeneralplaner för vindkraft ryms inga turbiner då man iakttar 1500 meter till bebyggelsen. Konsekvenserna av detta är att det inte byggs vindkraft på Kimitoön, eftersom det inte är ekonomiskt ändamålsenligt att satsa på elnät och vägar för 1 3 vindkraftverk på två till tre områden som dessutom ligger långt från varandra. Utlåtandena ger vid handen att samtliga utlåtandegivare betonar vikten av att modellera buller enligt miljöministeriets direktiv. Social- och hälsovårdsministeriet ser inget hinder att kommunen inför ett 1500 meters skyddsavstånd, men påpekar att bullermodelleringar bör utföras och att skyddsavstånd bestäms på basis av bullermodelleringar. Ett skyddsavstånd på 1500 meter förhindrar enligt ministeriet största delen av skadeverkningarna. Social- och hälsovårdsministeriet anser att bullermodelleringar bör vidtas också utöver skyddsgränsen m. I det fallet kan man konstera att det inte finns någon som behöver eller betalar för en bullerutredning på Kimitoön, eftersom vindkraft då inte, i praktiken, är möjlig (se föregående stycke). Miljöministeriet anser att dess anvisningar bör följas och påpekar att skyddsavstånd som anges i meter inte används, eftersom terrängformer, vegetation och väderlek, bland annat vindens hastighet, riktning och temperatur, påverkar hur ljudet från vindkraftverket sprider sig till omgivningen. Miljöministeriet påpekar också att ministeriet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt arbets- och näringsministeriet berett ett utkast till statsrådets förordning om riktvärden för buller från vindkraftverk. Avsikten är att riktvärdena ska tillämpas i planeringen, tillståndsförfarandet och tillsynen. NTM centralen i Egentliga Finland konstaterar också buller- och skuggmodelleringens betydelse och att skyddsavstånd bestäms enligt dessa. I utlåtandet påpekas att den skadliga effekten anses vara minimerad när planeringsriktvärdena för medelljudnivån dagtid och nattetid underskrids vid observationspunkten. NTM centralen hänvisar också till den bullerförordning som är under beredning samt påpekar att det inte finns eller planeras i Finland en allmänt rekommenderade skyddszon eller skyddsavstånd (i meter) som man borde tillämpa i vindkraftsprojekt. Egentliga Finlands förbund konstaterar i sitt utlåtande att det endast ryms några vindkraftverk på de områden som har fastställd landskapsplan. Förbundet meddelar också att etapplandskapsplanen för vindkraft har fastställts och att den inte kommer att ändras oberoende av beslut inom den kommunala planeringen. Vidare konstaterar förbundet att initiativet om 1500 meter mellan vindkraftverk och bostäder inte får stöd i någon lag eller i gjorda utredningar. Förbundet säger också att ett skyddsavstånd på 1500 meter är en överdimensionerad försiktighetsprincip som leder till att kommunen bör fundera på om det leder till att invånarna ställs inför ojämlik behandling då bullerutsläpp från andra ställen tillåts ha högre gränsvärden. Egentliga Finlands förbund hänvisar också till den kommande bullerförordningen och anser att ett skyddsavstånd om 1500 meter mellan bosättning och vindkraftverk inte bör införas eftersom det kan medföra överlappningar och tolkningssvårigheter. I samband med nätversionen av initiativet framfördes en bilaga där initiativtagarna redogjorde för hur Kommunerna själva hade börjat kräva att man iakttar social och hälsovårdsministeriet rekommendation om 2 km skyddsavstånd mellan bostäder och vindkraftverk för att trygga invånarnas hälsa. I bilagan räknas upp ett antal kommuner som vidtagit åtgärder för att införa 2 km:s skyddsavstånd.

19 19 Beredningen har kontrollerat läget i en del av de nämnda kommunerna och det kan sammanfattas som följer: Brahestad: Fullmäktige fattade på basis av ett invånarinitiativ, den , att avståndet mellan vindkraftverk och fast- eller fritidsbostad ska vara 2 km. Beslutet gäller alla vindkraftsplaner i Brahestad. I Brahestad har fyra delgeneralplaner för vindkraft fått laga kraft (sammanlagt 57 turbiner, varav ett offshore projekt om 30 turbiner) och åtta delgeneralplaner med upp till turbiner är ännu under beredning. Kotka: Fullmäktige beslöt att avbryta beredningen av Halla områdets delgeneralplan för vindkraft dels för att det var för nära bebyggelse men dels också av andra orsaker. Delgeneralplanen omfattade tre turbiner på en ö med vägförbindelse och bostäder i södra delen av ön. I Kotka finns sedan 1999 två turbiner med navhöjden 55 m, de har nu ersatts med två som är 90 meter höga med avstånd till bosättning om meter. På gränsen till och i samråd med Fredrikshamn planeras ett vindkraftsområde som har m till bosättningen. Inga initiativ om införandet av skyddsavstånd finns. Korsholm: har i MKB utlåtandet för Märkenkall (Merkkikallio) påtalat att avståndet till bebyggelsen ska vara 2 km. Delgeneralplan utarbetas parallellet med MKB. I delgeneralplanen finns inga ställningstagande till skyddsavstånd tillsvidare. Pyhäjoki: Kommunen har i ett strategiskt papper, beslutat om att inrätta ett skyddsavstånd på 2 km till fast bosättning. Fritidsbostäder kan befinna sig närmare. I undantagsfall kan också fast bosatta, efter att ha skriftligen förbundit sig till undantaget, finnas på kortare avstånd. I Pyhäjoki har 2 delgeneralplaner vunnit laga kraft (55 turbiner varav 42 i ett offshore projekt gemensamt med Brahestad) och sex planer är under beredning ( turbiner) Det största energiprojektet i Pyhäjoki (och Brahestad) är Fennovoimas kärnkraftverk i norra Pyhäjoki, Hanhikivi, nära gränsen till Brahestad. Det är således endast i undantagsfall som kommuner har gått in för att med egna beslut skapa skyddszoner enligt längdmått. Riktigt klara fall är kommunerna Pyhäjoki och Brahestad. I övriga fall finns inte fullmäktigebeslut om skyddsavstånd. Initiativet om 1500 m mellan vindkraftverk och bosättning tar fasta på två huvudsakliga kvalitativa kriterier: invånarnas hälsa inte skall äventyras och värna om invånarnas trivsel. Då det gäller invånarnas hälsa och vindkraft, har det utförts många studier runt om i världen. En del kan anses ha större vetenskapligt belägg och andra mindre. Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) har gjort en studie av Vindkraftsbullrets hälsoeffekter som utfördes som en jämförande studie av 13 undersökningar i sex fältstudier (i sex länder) där man kan anta att vindkraftsbuller förekommer. Undersökningen är sammanställd av Valtteri Hongisto, Undersökningsrapporten kan läsas via länken; Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningsrapporten inte ger direkta belägg för skadliga hälsoeffekter, men rapporten tar också fasta på att motsvarande undersökningar bör göras i Finland. Då det gäller invånarnas trivsel är utgångsläget mycket tveeggat antingen upplever man vindkraftverk som trivselsänkande eller så förhåller man sig neutralt till vindkraftverk. På Kimitoön har gjorts en del namninsamlingar mot vindkraft men också för vindkraft. Båda har samlat flera hundra namn. Etapplandskapsplanen för vindkraft står fast och ger två vindkraftsområden (tv) på Kimitoön samt dessutom två energiförsörjningsobjekt (en). På dessa områden kan markägarnas jämnlika

20 20 behandling vara ifrågasatt eftersom landskapsplanen består. Ett eventuellt beslut i Kimitoöns fullmäktige om en skyddszon mellan bosättning och vindkraft som i praktiken omöjliggör vindkraft kan någon gång ändras, av fullmäktige. Under den period som fullmäktiges beslut om skyddszon är i kraft, är det starkt ifrågasatt om markägarnas glesbyggnadsrätt kan utnyttjas, eftersom kommunen alltid kan återta ett beslut om skyddszon med ett motsatt beslut, men landskapsplanen bör följas, vilket kan ge betydande bekymmer vid normal bygglovsbeviljning. En ny förordning om vindkraftsbuller, som kommer att tillämpas i rättspraxisen, kan ytterligare komplicera läget, eftersom det i framtiden kan anhängiggöras vindkraftsplaner med stöd av landskapsplanen och med stöd i lagstiftningen, men i strid med ett beslut av fullmäktige om skyddszon mellan bosättning och vindkraft. Detta är just exempel på tolkningssvårigheter som ett beslut om skyddszon kan ge upphov till. Sammanfattningsvis kan man säga att det inte av lagstiftningsskäl finns orsak att gå in för att införa en skyddszon om 1500 meter mellan bosättning och vindkraftverk. Inte heller praktiska orsaker talar före en utökad försiktighetsprincip som 1500 meter mellan bosättning och vindkraftverk innebär. Bilaga: Invånarinitiativet, bilaga 58/1 Bakgrundsmaterial: Social och hälsovårdsministeriets utlåtande Miljöministeriets brev Närings- trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finlands utlåtande Egentliga Finlands förbunds utlåtande FÖRSLAG (tekniska chefen Lars Nummelin) Tekniska nämnden beslutar att föreslå att kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige att ett skyddsavstånd om 1500 meter mellan vindkraftverk och bosättning inte införs. Ett skyddsavstånd får inte stöd i lagstiftningen, eller i praktiska undersökningar och gjorda utredningar. Invånarinitiativet konstateras i och med detta vara slutbehandlat. ÄRENDETS HANDLÄGGNING Johan Sundqvist gjorde följande förslag: Tekniska nämnden beslutar godkänna invånarinitiativet om meter. Kim Viljanen understödde förslaget. Ordförande konstaterade att det fanns ett ändringsförslag och att ärendet avgörs genom omröstning. Röstningsförslag: Omröstningen sker med namnupprop på följande sätt: Föredragandens förslag = JA Sundqvist/Viljanen förslag = NEJ Omröstningsförslaget godkändes enhälligt. Omröstningsresultat, bilaga 58/2. JA = 5 NEJ = 3 Frånvarande= 1 Johan Sundqvist ifrågasatte lagligheten i beslutet eftersom han påtalade jäv för Fabritius, Drugge, Hakalax och Nummelin.

21 21 Föredragandens förslag godkändes efter omröstning. Paragrafen justerades på mötet. Distribution: - kommunstyrelsen Kst Bilaga Invånarinitiativet 39/1 föreslår fullmäktige att initiativet inte föranleder åtgärder. Initiativet får inte stöd i lagstiftningen.

22 22 Dnr: KONCERN 249/ INLÄMNAD MOTION Snabbladdstationer för elbilar TN , 61 BEREDNING (tekniska chefen Lars Nummelin) Fullmäktigeledamot Sami Lappalainen och åtta andra ledamöter har lämnat in en motion ( ) om att utreda och i snabb takt förverkliga snabbladdstationer för elbilar i Kimito och Dalsbruk. Vidare framförs i motionen att kommunen stegvis bör gå över till att använda elbilar i kommunens verksamhet. Motionen påtalar att det hösten 2014 finns elbilar lämpade för både person- och varutransport vars verksamhetsradie uppgår till km. Detta räcker för en dags användning. Tekniska chefen har utrett snabbladdningsstationer och elbilar i kommunal regi, med utgångspunkt att utredningen gäller vårvintern 2015 och den tekniska utveckling som nu är rådande. Motionen bilaga 61/1 och utredningen bilaga 61/2 FÖRSLAG (tekniska chefen Lars Nummelin) Tekniska nämnden beslutar med hänvisning till utredningen i bilaga 61/2 ge följande svar på motionen om att införa snabbladdningsstationer för elbilar och att kommunen bör övergå stegvis till elbilar: 1) Kommunen fortsätter med att försöka få privata aktörer intresserade (detaljhandelsköpmän, servicestationsinnehavare) för att etablera snabbladdningsstationer för elbilar. 2) Kommunen investerar inte i egen regi i snabbladdningsstationer, med hänvisning till den tekniska utvecklingen, investeringskostnaderna, avsaknaden av en lämplig plats och i kraft varande elleveransavtal, under 2015 eller Situationen utvärderas på nytt hösten ) Vid upphandlingen av leasingbilar nästa gång (2016 och 2018) kan elbilar vara ett beaktansvärt alternativ och anbudsförfrågan bör då också innehålla ett alternativ som gäller elbilar. Om anbudsjämförelsen då resulterar i att kommunen anskaffar en eller flera elbilar, anskaffar kommunen också ett tillräckligt antal långsamma eller normala laddningsstationer för eget bruk. Förslaget godkändes. Paragrafen justerades på mötet. Distribution: - kommunstyrelsen Kst Bilaga Motion och utredning 40/1

23 23 antecknar informationen för kännedom och föreslår fullmäktige att motionen är slutbehandlad.

24 24 Dnr: KONCERN 316/ UTREDNING OM MÖJLIGHET ATT TA EMOT FLYKTINGAR Omsn BEREDNING (omsorgschef Maria Wallin) SFP-gruppen inom Kimitoöns fullmäktige har lämnat in en motion som har undertecknats av Michael Oksanen, Inger Wretdal, Wilhelm Liljeqvist, Yngve Engblom, Cecilia Fredriksson, Niklas Guseff, Brita Drugge, Henry Engblom, Daniel Wilson, Anders Laurén, Fredrik Laurén och Kristian Lindroos. SFP-gruppen önskar att Kimitoöns kommun granskar möjligheterna att ta emot syriska flyktingar. Antalet flyktingar behöver inte vara stort, men man vill visa att man tar ansvar för sina medmänskor. Man påpekar att det i Svenskfinland finns exempel på lyckad flyktingmottagning. Som exempel nämns Raseborg och Närpes som man anser att man kan samarbeta med. Man hänvisar till SFPs framtidsmanifest som välkomnar en lyckad integration i Finland. En lyckad integrering möjliggör att invandrarna får en naturlig roll i samhället, på arbetsmarknaden och i det politiska livet i Finland. Man skriver också i motionen att regeringen har beslutat att Finland skall ta emot 500 flyktingar från Syrien Nästa års flyktingkvot höjs temporärt med 300 personer till 1050 flyktingar. Regeringen har också uppmanat kommunerna att förbereda sig på att ta emot flyktingar. Motionen som bilaga 28/1. Svar på motionen Flyktingmottagning och invandrares integration i det finländska samhället går hand i hand. Finlands invandrarpolitiska mål är att utveckla en aktiv, övergripande och konsekvent politik som beaktar såväl behovet av arbetskraft, invandrares varierande utgångspunkter och de internationella skyldigheterna. Finlands kommunförbund har dragit upp riktlinjer för invandrarpolitiken. Kommunförbundets invandrarpolitik går ut på att trygga kommunernas lokala, regionala och internationella verksamhetsförutsättningar så att kommunerna kan ta till vara invandrarnas kompetens och uppfylla de humanitära kraven i Finland. Avsikten med integrationen av invandrare (flyktingarna är en del av gruppen invandrare) är att göra det lättare för invandrare att bosätta sig i vårt land och bli en del av det finländska samhället. Det är viktigt att invandrarna har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som den övriga befolkningen. De viktigaste förutsättningarna för integration är språkkunskaper, utbildning och sysselsättning. Arbets- och näringsbyråerna ansvarar för integrationen av vuxna invandrare. Alla invandrare skall ha tillgång till arbets- och näringsbyråns tjänster. Alla invandrare anlitar och behöver kommunal service. När det gäller flyktingmottagning är det i allmänhet socialväsendet som ansvarar för det inledande skedet. De centrala samarbetsparterna är hälsovården, dagvården, skolväsendet, ungdoms- och idrottsväsendet och TE-byrån.

25 25 Stödpersoner, tolkar, polisen och olika organisationer hör också till nätverket av samarbetspartners. Invandrarnas servicebehov skall ses som en helhet som omfattar bl.a. utbildning, vård och omsorg och boende. Invandrarnas individuella behov kräver att basservicen anpassas och att service tillhandahålls med specialarrangemang. Särskild vikt bör fästas vid vård- och omsorgstjänster avsedda för grupper utanför arbetslivet. För att förebygga utslagning krävs olika slags åtgärder som vidtas i ett tillräckligt tidigt skede. Flyktingmottagning Kommunerna kan om de vill ta emot kvotflyktingar eller asylsökande som har uppehållstillstånd. Flyktingmottagningen är således frivillig för kommunerna. Flyktingar tas emot med stöd av det avtal som kommunen har ingått med närings-, trafik- och miljöcentralen. Flyktingarna placeras planmässigt i kommunerna och integrationsfrämjande åtgärder ska sättas in direkt efter placeringen. För att organisera arbetet med flyktingmottagning kan det vara skäl att utse en flyktingkoordinator. I Utlänningslagen /301 stipuleras bl.a. om flyktingkvoten, uttagning av kvoten och villkoren för att en person skall upptas i flyktingkvoten. Program för integrationsfrämjande Alla kommuner som vill ingå ett avtal om flyktingmottagning bör ha ett integrationsprogram. Kimitoön har i skrivande stund inte ett sådant program. Statens och kommunernas kostnadsansvar Staten ersätter en del av kostnaderna som uppstår i kommunen i samband med flyktingmottagning. För att en kommun skall kunna ta del av ersättningarna krävs att den ingått det ovannämnda avtalet om flyktingmottagning med Egentliga Finlands NMT-central och att kommunen har ett integrationsprogram. Ersättningssystemet som riktar sig till kommuner omfattar: - kalkylerad ersättning som ersätter handledning och rådgivning till flyktingar. Ersättningstiden är 3 eller 4 år. Ersättningen är ca euro per år för barn under 7 år och ca euro per år för personer över 7 år. - ersättning enligt faktiska kostnader för integrationsstöd i form av utkomststöd och tolkningskostnader som uppstått när man gett olika typers tjänster. Ersättningstiden är 3 år för en del kostnader och utan tidsgräns för vissa kostnader. - s.k. särskilda kostnader för utgifter för t.ex. särskilda äldreomsorgskostnader. Ersättningstiden är högst 10 år. Kostnader som inte ersätts av staten Personalens utbildningskostnader ersätts inte av staten Kommunens roll vid flyktingmottagning - besluter om flyktingmottagning - arbetar utgående från kommunens integrationsprogram - ingår avtal med NMT-centralen - utser en samordnare eller koordinator - ansvarar för de praktiska arrangemangen

26 26 - budgeterar, planerar och genomför det som berör kommunala tjänster - ombesörjer att det finns tolkar vid behov - gör inledande kartläggningar och integrationsplaner för personer utanför arbetsmarknaden - har det övergripande ansvaret för gruppens etablering i samhället - har samordningsansvaret när det gäller andra relevanta aktörer och instanser Kommunerna har i allmänhet konstaterat att ungefär 1,5-2 gånger mera tid och personella resurser används för tjänster till invandrare jämfört med tjänster för den övriga befolkningen. Flyktingmottagning i Kimitoöns kommun Inledningsvis kan man konstatera att kommunen saknar en integrationsplan. Innan man kan sluta avtal med NMT-centralen om flyktingmottagning bör en dylik plan finnas. Kommunen saknar också en organisationsstruktur för mottagning av flyktingar. Resurser för att skapa en sådan borde finnas om man besluter att motta flyktingar, eftersom flyktingmottagning berör flera olika sektorer i kommunen och eftersom de kommunala aktörerna skall samarbeta med andra myndigheter och tredje sektorn. En plan för hur en eventuell flyktingmottagning genomförs borde också i så fall uppgöras. Eftersom de kommunala tjänsterna för flyktingar kräver mera personalresurser än då tjänster ordnas för andra kommuninvånare borde man räkna med att eventuellt anställa tilläggspersonal, åtminstone för en tid. Detta gäller åtminstone bildningsväsendet och social och hälsovården. Inom social och hälsovården kan detta vara svårt eftersom det är brist på behörig personal. Den kommunutredning som pågår påverkar också en eventuell flyktingmottagning. FÖRSLAG (omsorgschefen) Omsorgsnämnden besluter att denna utredning ges kommunstyrelsen till kännedom. Omsorgschefen ändrade förslaget, som enhälligt omfattades av omsorgsnämnden: Omsorgsnämnden besluter att denna utredning ges kommunstyrelsen till kännedom och också att kommunstyrelsen utser en arbetsgrupp för vidare utredningar. Beslut enligt ändrat förslag. Kst antecknar informationen för kännedom och föreslår fullmäktige att motionen är slutbehandlad.