Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

Transkript

1 LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI LÖRDAGEN den 29 MAJ 2010, KL SAL: T1, T2,U1, KÅRA Antal uppgifter: X Antal sidor: X Ansvarig lärare: Sofi Rehme Besöker salen: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se Om skrivningen Miniräknare med tömda minnen får användas. Kontroll kan komma att ske. Inprogrammerade uppgifter jämställs med fusk och ärendet överlämnas till disciplinnämnden. Skriv ditt AID på varje sida innan du lämnar skrivsalen. Vid varje uppgift finns angivet hur många poäng en korrekt lösning ger. Sammanlagt kan högst 50 poäng erhållas. För godkänt krävs 27 poäng. För betyget 4 krävs 35 poäng För betyget 5 krävs 43 poäng. Skriv tydligt. Oläsliga lösningar kan givetvis inte rättas och därmed inte ge några poäng. Det är viktigt att lösningsmetod och bakomliggande resonemang redovisas fullständigt. Använd allmänt accepterade metoder, dvs de som behandlats i kursen, för att lösa uppgifterna. Enbart svar godtas ej. Lycka till! 1(16)

2 Uppgift 1 : (6 Poäng) Sant/Falskt Frågor Obs: Rätt svar p, Fel Svar -0.5 p, Inget svar, 0 p. Uppgiften kan ej ge mindre än 0 poäng. Påstående Sant Falskt 1 Den ekonomiska livslängden är hur länge det är tekniskt x försvarbart att ha kvar anläggningstillgången. 2 En särkostnad i en viss beslutssituation kan vara en samkostnad X i en annan beslutssituation (syftar på olika beslutsnivåer, t.ex. kan en särkostnad på gruppnivå vara en samkostnad på produktnivå). 3 Oavsett bolagsform är alla företag redovisningsskyldiga. X 4 Ett kommanditbolag är en juridisk person. X 5 Civillagstiftningen sätter en undre gräns för t.ex. hur mycket X en fastighet är värd 6 Styrelsen i ett aktiebolag utser VD. X 7 X När man värderar omsättningstillgångar gäller lägsta värdets princip (LVP) vilket innebär att man tar upp värdet till det lägsta av anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde. 8 Volatilitet är när börsen har gått upp minst 2% X under en handelsdag. Substansvärdering, avkastningsvärdering och 9 likvidationsvärdering är vanliga metoder vid företagsrekonstruktion. När man minskar lagernivåerna, men försäljningen är oförändrad, kommer företagets kapitalomsättningshastighet att 10 öka. X X 11 En kalkylränta är marknadsstyrd och företagsledningen kan x därför inte påverka den. 2(16)

3 12 Break-even är ett mått på vid vilken produktionsvolym man når x nollresultat för en given produkt. Uppgift 2 : (13 Poäng) Vid början av 2009 har Veronikas Ventilation & VVS AB följande balansräkning: Balansräkning Tillgångar Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Kundfordringar Kassa Bank Summa tillgångar: Eget kapital och skulder: Eget kapital Banklån Leverantörsskuld Summa EK & skulder: Faktura skickas till kund om kr varav moms kr. Faktura från försäkringsbolaget Östgöta Brandskyddssbolag om 60000kr varav moms kr. Avser perioden till Betalning från kund kr. Pengarna sätts in på bank. På banklånet betalas amortering 70000kr. Pengarna tas från 4 bankkontot. 5 Faktura från fastighetsägaren Persson - hyra för lokalen som avser december och januari kr varav moms 28000kr. 6 Meddelande från banken att företagets bankkonto har fått ränta med 1900kr. Smörgåstårta till personalen köps kontant för 1200kr, varav moms 7 240kr. 8 Räntekostnaden för banklånet betalas med 15000kr, betalas via bank. 9 Betalning av leverantörsskulder , betalas via bank. A) För in de ingående balanserna på de T-Konton 3(16)

4 som finns på nästa sida. (1P) B) Bokför affärshändelserna. Momsen redovisas mot momsredovisningskonto. Momsen redovisas en gång per år och betalas nästkommande år. (3P+1P) Gör bokslut för företaget. C) (2P) i) Vid bokslutet görs avksrivning på inventarierna på 20% på anskaffningsvärdet. (2P) Försäkringskostnader som avser år 2009 ska periodiseras. ii) (2P) iii) Hyreskostnaden som avser år 2009 ska periodiseras. (2P) 4(16)

5 1220 Inventarier 1229 Ack. Avskrivning 1510 Kundfordringar IB IB IB ) i) ) Interimsfordringar 1910 Kassa 1920 Plusgiro ii) IB ) 1200 iii) Bank 2010 Eget kapital 2350 Banklån IB ) IB ) IB ) ) RR ) ) Lev. Skuld 2610 Utgående moms 2640 Ingående moms 9) IB B) ) ) B) ) ) ) ) Momsred. Konto 3010 Arvode 5010 Lokalhyra B) B) ) ) iii) Personal Företagsförsäkringar representation, avdragsgill 7830 Avskrivn inventarier 2) ii) ) 960 i) Ränteintäkter 8400 Räntekostnader 6) ) (16)

6 Balansräkning Tillgångar Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning = Kundfordringar Interimsfordringar Kassa Plusgiro 0 Bank Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital = IB+År res Banklån Leverantörsskuld Momsredovisning Summa EK & skulder Resultaträkning Försäljning, Arvode Lokalhyra Företagsförsäkringar Personalrepr., avdragsgill -960 Avskrivningar Ränteintäkter Räntekostnader Årets resultat (16)

7 Uppgift 3: (5 poäng) Studera nedanstående balansräkning och besvara frågorna. (belopp i kronor) Tillgångar Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Aktiekapital Årets resultat Skulder Inteckningslån Leverantörsskulder Skatteskulder Summa eget kapital och skulder a) Hur stor är företagets balansomslutning? b) Beräkna företagets rörelsekapital. c) Beräkna företagets kassalikviditet. d) Beräkna företagets balanslikviditet. e) Beräkna företagets soliditet. LÖSNING a) Balansomslutningen är kr. b) Rörelsekapital = Omsättningstillgångar - kortfristiga skulder= ( ) - ( ) = (16)

8 c) Kassalikviditet, % = (omsättningstillgångar - varulager)/kortfristiga skulder ( )/( ) = 78,9% d) Balanslikviditet, % = Omsättningstillgångar / Kortfristiga skulder /( ) = 153,2% e) Soliditet, % = Eget kapital /totalt kapital ( )/ ,1% 8(16)

9 Uppgift 4: (9 Poäng) (svara gärna på lösblad) Bengts Möbelsnickeri tillverkar bord och stolar. Föregående års verksamhet visas i sammandrag i tablå nedan. Under året tillverkades bord och stolar. Totalt användes maskintimmar och timmar direkt arbetstid. [belopp i kkr] Bord Stol Totalt Direkt material Direkt lön Materialomkostnad 700 Tillverkningsomkostnad maskinavdelningen packning och kontroll 5000 Affärsomkostnad 9800 Resursförbrukning Bord Stol Maskintid [tim/st] 0,15 0,12 Arbetstid [tim/st] 0,14 0,1 a) Beräkna självkostnaden för ett bord respektive en stol. Använd direkt lön som påläggsbas för tillverkningsomkostnaderna, välj de andra påläggsbaserna på lämpligt sätt. b) Beräkna självkostnaden för ett bord respektive en stol. Använd maskintid som påläggsbas för tillverkningsomkostnaderna, välj de andra påläggsbaserna på lämpligt sätt. 9(16)

10 LÖSNING a) Påläggsbaser: MO: Materialomkostnader/Total direkt material = 700/8000=8,75% TO: Tillverkningsomkostnader/Total direkt lön = ( )/(5620)=361,21% AFFO: Affärsomkostnader/Total tillverkningskostnad = 9800/( )=28,31% Självkostnadskalkyl: (Notera att given tabell för totalkostnader är i kkr (tusen kronor)) Bord Stolar dm 236,36kr 33,33kr MO 20,68kr 2,92kr dl 110kr 38,09kr TO (kan dela upp i 2 poster 397,33kr 137,6kr men gör ingen skillnad då dl ej är uppdelad) Tvk 764,37kr 211,94kr AFFO 216,39kr 60kr Sjk 980,76kr 271,94kr (Beräknat på 2 decimaler i alla steg) b) Påläggsbaser: (Notera att given tabell för totalkostnader är i kkr (tusen kronor). Antal timmar i tillverkningsprocess delas därför med 1000) MO: Materialomkostnader/Total direkt material = 700/8000=8,75% TO maskin: Tillverkningsomkostnader/Total maskintid = 15300/13,38=1143,50kr/h TO packning: Tillverkningsomkostnader/Total arbetstid = 5000/11,48=435,54kr/h AFFO: Affärsomkostnader/Total tillverkningskostnad = 9800/( )=28,31% Självkostnadskalkyl: (Notera att given tabell för totalkostnader är i kkr (tusen kronor)) Bord Stolar dm 236,36kr 33,33kr MO 20,68kr 2,92kr dl 110kr 38,09kr TO maskinavdelning (TO*tid 171,52kr 137,22kr per st) TO packning (TO*tid per st) 60,98kr 43,55kr Tvk 599,54kr kr AFFO 169,73kr 72,22kr Sjk 769,27kr 327,33kr (Beräknat på 2 decimaler i alla steg) 10(16)

11 Uppgift 5: (8 Poäng) (svara gärna på lösblad) Du jobbar som säljare på ett mindre industriföretag på östgötaslätten. Ditt arbete omfattar en del del kundbesök, varför företaget du jobbar på leasar en bil som står till ditt förfogande. Fasta kostnaden för bilen är kronor i månaden, och milkostnaden är 25 kronor. Hela kostnaden betalas årsvis i efterskott när den verkliga körsträckan har avlästs av leasingföretaget. Den höga fasta kostnaden är något i ögonfallande, så du har därför blivit ombedd att räkna lite på vad det skulle kosta om företaget köper motsvarande bil. Bilen kostar ny kr. Milkostnaden är 20 kr. Reparation och underhåll bedöms kosta kr årligen. Den ekonomiska livslängden är 7 år, teknisk livslängd 12 år. Restvärde kr respektive 0 kr. Historiskt sett har den årliga körsträckan i snitt varit 1500 mil vilket även blir kommande års prognostiserade körsträcka. Företaget har ett avkastningskrav på 12%. a) Gör en investeringsbedömning på alternativen! (6P) b) Vilka faktorer, förutom de ekonomiska bör man ta hänsyn till vid valet av att hyra eller köpa? Ange minst 4 faktorer. (2P) 11(16)

12 a) Leasa bil (7år) Leasa bil (12år) Köpa bil (7år) Köpa bil (12år) Grundinvestering 0kr 0kr kr kr Livslängd 7år 12år 7år 12år Kalkylränta 12% 12% 12% 12% Restvärde 0kr 0kr kr 0kr Milkostnad per år 25*1500= kr Leasingkostnad per år 25*1500=37 500kr 20*1500= 30000kr kr kr 0kr 0kr 20*1500= 30000kr Reparation per år 0kr 0kr kr kr Totala utbetalningar per år Årligt inbetalningsöverskott kr kr kr kr kr kr kr kr NPV ,34kr ,98kr ,07kr ,97kr Annuitet kr kr ,68kr ,72kr NPV = -G + inbetalningsöverskott*nusummefaktor + restvärde*nuvärdesfaktor 1 (1 + r) Nuvärdesumma = Nusummefaktor= r ( även nusummefaktor ) Nuvärdesfaktor= Nuvärdefaktor Annuitet= NPV/nusummefaktor b) exempelvis: n 1 (1 + r) n =(1-(1+0,12)^-n)/(0,12) = =1/(0,12)^n 1. Likviditeten i företaget kan avgöra om det finns pengar eller ej till att köpa 2. Om man inte vet hur länge man ska ha kvar bilen kan det vara fördelaktigt att köpa då man inte låser sig i ett avtal. 3. Vid Leasing binder man ej kapital 4. Vid Leasing påverkas endast resultaträkningen eftersom det blir som en hyreskostnad istället för att anläggningstillgångar och skulder ökar. 12(16)

13 Uppgift 6: (3 poäng) Ett raffinaderi på svenska östkusten tillverkar ett antal specialoljor enligt tabellen nedan. Alla produkter utnyttjar i dagsläget företagets enda hydreringsanläggning som har blivit en flaskhals. Produkt NH100 NH150 NH550 Försäljningspris [kr/ton] Råmaterialkostnad [kr/ton] Övriga särkostnader [kr/ton] Du vet dessutom att i hydreringsanläggningen tar ett ton NH100 1 minut, NH150 0,8 minuter och NH550 0,6 minuter. Den maximala försäljningen av produkterna per månad ges av tabellen nedan: Produkt NH100 NH150 NH550 Maximal försäljning [ton/månad] Hur mycket av var och en av produkterna skall raffinaderiet tillverka per månad om man kör hydreringsanläggningen dygnet runt 30 dagar per månad? 13(16)

14 LÖSNING Råmaterialkostnad (kr/ton) Övriga särkostnader (kr/ton) Max. försäljning (ton/månad) NH100 NH150 NH Maskintid (min/ton) 1 0,8 0,6 Försäljningspris Täckningsbidrag (kr/ton) Täckningsbidrag (kr/min) NH550 ger högst TB per minut, vi väljer alltså först att tillverka denna. Vi kör anläggningen 24h om dygnet 30 dagar per månad. => min per månad tillgängligt. Vi använder *0,6= minuter för att tillverka så mycket som efterfrågan tillåter av NH = min kvar. NH100 ger nästa högst TB per minut, vi fortsätter alltså med denna *1,0= minuter ger oss minuter kvar. För att ta fram hur mycket vi ska producera av NH150 tar vi (tid kvar/tid per ton) 5200/0,8=6500. Vi ska alltså producera ton NH100, 6500ton NH150 och 30000ton NH (16)

15 Uppgift 7: (6 poäng) a) Vad är syftet med påläggskalkyl? (1 poäng) Fördela gemensamma kostnader på flera produkter till rätt kostnadsbärare. b) Det finns tre olika rörliga kostnader; proportionellt rörliga, progressivt rörliga och degressivt rörliga. Redogör för skillnaden, illustrera gärna med graf. (3 poäng) Proportionellt rörliga kostnader: kostnader som ökar resp minskar i samma takt som verksamhetsvolymen ökar resp. minskar. Kostnaden per enhet är oförändrad när verksamhetsvolymen förändras. Progressivt rörliga kostnader: kostnader som ökar snabbare än vad verksamhetsvolymen ökar, t ex lönekostnader p.g.a. övertidstillägg. Kostnaden per enhet ökar när verksamhetsvolymen ökar. Degressivt rörliga kostnader: kostnader som ökar långsammare än vad verksamhetsvolymen ökar, t ex materialkostnader p.g.a. olika mängdrabatter. Kostnaden per enhet minskar när verksamhetsvolymen ökar. c) Beskriv med egna ord begreppet flaskhals. (1 poäng) Exempel: En del i ett produktionsled som inte hinner med att processera de produkter som kommer in. d) Vad är kalkylräntan i ett företag? (1 poäng) Den beskriver avkastningskravet på en investering. Bestäms genom: Kalkylränta Andel lån av totalt kapital * ränta för lån + andel eget kapital av totalt kapital * ägarnas avkastningskrav. 15(16)

16 Formelblad Investering Slutvärdefaktor = (1 + r) n ( även kapitaliseringsfaktor) Nuvärdefaktor = 1 (1 + r) n 1 (1 + r) Nuvärdesumma = r ( även nusummefaktor ) n Annuitetsfaktor r = 1 (1 + r) n 16(16)