åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i umeå.

Transkript

1 åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i umeå. Beslutshandling

2 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 1 (44) SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 5 VARFÖR ETT ÅTGÄRDSPROGRAM I UMEÅ? 5 REGERINGENS UPPDRAG 5 KOMMUNENS MILJÖMÅL 5 ARBETETS GENOMFÖRANDE 5 LAGSTIFTNING 6 HÄLSO- OCH MILJÖEFFEKTER AV LUFTFÖRORENINGAR 6 NULÄGESBESKRIVNING 8 UPPMÄTTA HALTER KVÄVEDIOXID I UMEÅ 8 LUFTMÄTNINGAR 8 RESULTAT - KVÄVEDIOXID (NO 2 ) 8 TRENDER 9 MÄTVÄRDEN 10 ANTAL PERSONER I BERÖRDA OMRÅDEN 11 BERÄKNADE HALTER KVÄVEDIOXID I UMEÅ 12 KÄLLOR TILL KVÄVEDIOXIDUTSLÄPP I UMEÅ 13 FORDONSTRAFIKEN 13 ARBETSFORDON 14 INDUSTRIER OCH ENERGIANLÄGGNINGAR 14 SJÖFART 15 HUSHÅLLEN 16 OGYNNSAMMA METEOROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 16 TOPOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 16 HUR MYCKET MÅSTE TRAFIKEN MINSKA FÖR ATT UPPNÅ MILJÖKVALITETSNORMEN? 16 MEDBORGARNAS SYN PÅ LUFTEN I UMEÅ 17 BEBYGGELSESTRUKTUR 17 REGIONAL FUNKTION OCH UTVECKLINGSTENDENSER 17 BOSTÄDER OCH ARBETSPLATSER 18 TRAFIKINFRASTRUKTUR 19 ÖVERGRIPANDE VÄGNÄT 19 TUNG TRAFIK 20 UMEÅPROJEKTET 22 PÅGÅENDE ELLER GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER 24 GENOMFÖRDA OCH REDAN PLANERADE ÅTGÄRDER 24 SAMDISTRIBUTION AV VARUTRANSPORTER 24 MOBILITY MANAGEMENT - NULÄGE 24 BOTNIABANAN 25 GODSBANGÅRD 25 KOLLEKTIVTRAFIKEN 25 TILLSYNSKAMPANJ ENERGI OCH TRANSPORTER 26 PÅGÅENDE BEBYGGELSEUTVECKLING OCH FÖRTÄTNINGAR 26 ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR UMEÅ --- HUVUDSTRATEGIER 27 ÅTGÄRDER I GATU-/VÄGNÄT 28 FÖRBÄTTRAD ÅTKOMST UT PÅ E12/VÄNNÄSVÄGEN 28

3 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 2 (44) KORSNINGEN E12/BOMVÄGEN RIDVÄGEN 28 BACKENVÄGENS ANSLUTNING MOT E12 VID SANDÅKERN 28 MILJÖANPASSAD UTFORMNING VÄSTRA ESPLANADEN 29 STYRNING AV DEN TUNGA TRAFIKEN 29 TIDIGARELÄGG OCH FULLFÖLJ UMEÅPROJEKTET 2 ÖSTRA LÄNKEN/NORRA LÄNKEN 30 TIDIGARELÄGG OCH FULLFÖLJ UMEÅPROJEKTET 2 VÄSTRA LÄNKEN 31 ÅTGÄRDER VID UTSLÄPPSKÄLLAN 32 INFORMERA MEDBORGARNA OM ATT NYTTJA DEN HÖJDA SKROTNINGSPREMIEN FÖR BILAR AV ÅRSMODELL ÄLDRE ÄN INFÖR MILJÖZON I CENTRALA UMEÅ 33 INRÄTTA KOMMUNALA TJÄNSTEBILPOOLER 33 INFÖR MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV TRANSPORTTJÄNSTER INOM KOMMUNEN 34 PÅVERKAN/STYRNING AV TRAFIKBETEENDEN 34 ÖKA DET LOKALA KOLLEKTIVTRAFIKRESANDET MED 25 % 34 INRÄTTA ETT MOBILITY MANAGEMENT-KONTOR 35 INFORMATION I RADIO TILL MEDBORGARE OM HÖGA HALTER LUFTFÖRORENINGAR 36 SAMDISTRIBUTION AV VARUTRANSPORTER I CENTRALA UMEÅ 37 UTFORMA PARKERINGSSTRATEGIER MED MILJÖHÄNSYN 37 ÖKA ANDELEN CYKLANDE 38 MARKANVÄNDNINGS- OCH PLANERINGSÅTGÄRDER 39 EFFEKTERNA AV FÖRSLAGET TILL ÅTGÄRDSPROGRAM 40 MILJÖBEDÖMNING 41 BEHOVSBEDÖMNING 41 AVGRÄNSNING 41 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 41 NOLLALTERNATIV 43 BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN 43 INTRESSEKONFLIKTER 44 UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET 44 BILAGA 1 BEDÖMNING AV ÅTGÄRDERNAS EFFEKTER BILAGA 2 OMVÄRLDSBEVAKNING

4 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 3 (44) Sammanfattning Regeringen har gett Umeå kommun i uppdrag att upprätta ett förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid i kommunen. Uppdraget är föranlett av att mätningar har visat att normen för kvävedioxider överskrids vid Västra Esplanaden (E4/E12) genom Umeå centrum. Umeå kommuns förslag till åtgärdsprogram ska lämnas in till regeringen och Länsstyrelsen i Västerbottens län som fått regeringens uppdrag att fastställa åtgärdsprogrammet. Framtagandet av förslag till åtgärdsprogram har skett i nära samarbete med Vägverket och länsstyrelsen. Samråd har också skett med näringsliv och andra intressenter i kommunen. Den huvudsakliga anledningen till överskridande av miljökvalitetsnormerna har visat sig vara det ogynnsamma klimatet med stor andel stabil skiktning av luftlagren under vinterhalvåret, i kombination med mycket trafik genom tätorten och med en stor andel tung trafik. Föreslagna åtgärder har redovisats under följande kategorier: Åtgärder i gatu/vägnät Åtgärder på utsläppskällan Påverkan/styrning av trafikbeteendet Markanvändnings- och planeringsåtgärder Åtgärdsprogrammet innehåller således en lång rad olika åtgärder. Flera av dessa kan göras relativt direkt och med mer eller mindre måttliga investeringar. Det är dock uppenbart att enbart sådana åtgärder inte kommer att lösa problemet. Det är ofrånkomligt att de viktigaste och mest effektfulla åtgärderna är att åstadkomma förändringar i vägnätet genom att lyfta ut trafik, främst tung trafik från centrum till ringleder runt Umeå centrum. Den enskilda åtgärd som åstadkommer mest avlastning och effekter på luftmiljön är att bygga den så kallade Västra länken med en bro väster om Umeå centrum vid Backens kyrka.

5 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 4 (44) Föreslagna åtgärder Åtgärder i gatu-/vägnät Styrning/vägledning av den tunga trafiken Ombyggnad av korsningen E12/Bomvägen Ridvägen Ombyggnad av Backenvägens anslutning mot E12 vid Sandåkern Tidigarelägg och fullfölj Umeåprojektet 2 Västra länken Tidigarelägg och fullfölj Umeåprojektet 2 Östra länken/norra länken Miljöanpassad utformning av Västra Esplanaden Åtgärder vid utsläppskällan Information om höjd skrotningspremie för att stimulera byte till miljövänligare fordon Inrätta kommunala tjänstebilpooler Inför miljökrav vid upphandling av transporttjänster inom kommunen Inför miljözon i centrala Umeå Påverkan/styrning av trafikbeteenden Öka det lokala kollektivresandet med 25 % Information i radio till medborgare när det råder höga halter luftföroreningar Inrätta ett Mobility Management-kontor Samdistribution av varutransporter i centrala Umeå Utforma parkeringsstrategier med miljöhänsyn Öka andelen cyklande revidering och genomförande av cykelprogram Markanvändnings- och planeringsåtgärder Huvudansvarig Vägverket/ kommunen Vägverket Umeå kommun Vägverket/Regeringen Vägverket/Regeringen Umeå kommun Umeå kommun Umeå kommun Umeå kommun Umeå kommun Umeå kommun Umeå kommun Umeå kommun Näringslivet Umeå kommun Umeå kommun Umeå kommun

6 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 5 (44) ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR ATT UPPFYLLA MILJÖKVALITETSNORMEN FÖR KVÄVEOXID I UMEÅ Bakgrund Varför ett åtgärdsprogram i Umeå? Regeringens uppdrag Umeå har sedan 70-talet mätt luftkvaliteten och uppmärksammade tidigt att halten luftföroreningar var höga. Det var också redan i ett tidigt skede en av anledningarna till förslaget om en ringled runt Umeå för att minska trafiken genom centrum. När miljökvalitetsnormerna kom 1999 stod det klart att det utan ett bättre trafiksystem i centrala Umeå skulle vara svårt att uppfylla normerna för kvävedioxid som skulle gälla från 1 januari Mätningar under år 2003 av kvävedioxid i korsningen Nygatan/Västra Esplanaden visade på överskridanden av miljökvalitetsnormen på tim- och dygnsbasis. Umeå Kommun anmälde överskridandet i enlighet med SFS 2001:527 till länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Naturvårdsverket förordade att ett åtgärdsprogram skulle upprättas i Umeå för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. I juni 2005 gav regeringen Umeå Kommun i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram i samarbete med bl.a. länsstyrelsen och Vägverket. Av åtgärdsprogrammet ska det enligt regeringens beslut framgå vem som är ansvarig för åtgärderna och när de ska vara vidtagna. Även 2004, 2005 och 2006 konstaterades överskridanden av normen för timvärden på Västra Esplanaden och Nygatan samt ett mindre överskridande på Storgatan på dygnsbasis. Överskridandet på Storgatan föranledde dock inte någon utredning av Naturvårdsverket eftersom gatan låg inom det område som ändå skulle komma att beröras av kommande åtgärdsprogram. Kommunens miljömål Umeå kommunfullmäktige beslutade i november 2003 i Energiprogrammet för hållbar utveckling att luftkvaliteten i Umeå ska uppnå gällande miljökvalitetsnormer och de nationella miljömålen. I Energiprogrammet har Umeå kommun också en målsättning att år 2010 ska trafikarbetet i Umeå ha minskat med 5 % per person jämfört med år Detta mätt som flödet på broarna över Umeälven. Arbetets genomförande Framtagandet av förslag till åtgärdsprogram har skett i en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Umeå kommun, Stadsledningskontoret; Lars-Göran Boström (projektledare), Royne Söderström, Fredrik Forsell och Isabella Forsgren samt från Samhällsbyggnadskontoret; Christina Berggren, Stefan Johnson och Elin Lundmark. Från länsstyrelsen i Västerbotten har Percy Gustafsson, Lennart Mattsson och Bo Berge

7 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 6 (44) medverkat och från Vägverket region norr Ivar Brandelius och Anders Bylund, den sistnämnde från augusti 2006 ersatt av Simon Lövgren och Caroline Fjellström. Lagstiftning Miljökvalitetsnormer (MKN) är bindande nationella föreskrifter baserade på EU-direktiv, ramdirektivet för luftkvalitet 96/62/EG samt dotterdirektiven 1999/30/EG, 2000/69/EG och 2002/3/EG. Normvärdena ska spegla den lägsta godtagbara miljökvalitet som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft finns i den svenska lagstiftningen angivna i Miljöbalken 5 kap samt i förordning (SFS 2001:527). För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, svaveldioxid, partiklar (PM10), bly, kolmonoxid, bensen och ozon. Kommunerna ansvarar för att kontrollera att normerna uppfylls. En miljökvalitetsnorm ska uppfyllas snarast möjligt, dock senast vid en för varje ämne angiven tidpunkt. För kvävedioxid lyder formuleringen: Till skydd för människors hälsa får kvävedioxid efter den 31 december 2005 inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde), 2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), 3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde) Timmedelvärdet får överskridas 175 gånger per kalenderår (98-percentil) förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår (99,8- percentil). Dygnsmedelvärdet får överskridas 7 gånger per kalenderår (98-percentil). Enligt plan och bygglagen får planläggning inte medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. Enligt miljöbalken får inte tillstånd, godkännande eller dispens för en ny verksamhet medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. I förordningen 2001:527 står att om kontrollen visar att en miljökvalitetsnorm kan antas komma att överskridas i en kommun, skall kommunen omedelbart underrätta Naturvårdsverket och berörd länsstyrelse. Efter en underrättelse skall Naturvårdsverket undersöka behovet av att ett åtgärdsprogram upprättas. Om Naturvårdsverket finner att ett åtgärdsprogram behövs skall verket i en rapport till regeringen föreslå att ett åtgärdsprogram upprättas och ange vem som bör upprätta programmet. Hur ett åtgärdsprogram ska utformas finns översiktligt beskrivet i Miljöbalken 5 kap. Hälso- och miljöeffekter av luftföroreningar Halterna av luftföroreningar i Sverige är fortfarande så höga att de orsakar för tidig död för flera tusen personer varje år. Det drabbar främst dem som redan lider av sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Luftföroreningarna kan även orsaka eller bidra till allergier, astma och andra sjukdomar i luftvägarna, samt öka risken för cancer. Under de senaste åren har kunskaperna framför allt förbättrats angående hälsoeffekter av partiklar. Det bedöms främst vara de riktigt små partiklarna, så kallade ultrafina partiklar, som är det största problemet. Kvävedioxid försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Troligen medför dock kvävedioxider i sig inga större hälsobesvär för människor i svenska tätorter, men kvävedioxid är en bra indikator för andra luftföroreningar. Kväveoxider är indirekt allvarliga ur hälsosynpunkt då de bidrar till bildning av marknära ozon

8 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 7 (44) Partiklar förvärrar eller orsakar hjärt- och kärlsjukdomar, astma eller andra lungsjukdomar och kan försämra lungans utveckling hos barn. Partiklar bedöms bidra till tusentals förtidiga dödsfall årligen i Sverige. Partiklarna kan bl.a. bära tungmetaller och polyaromatiska kolväten, PAH, som kan vara cancerframkallande. Kvävedioxider bidrar till försurning och övergödning av mark och vatten i Sverige. I Umeå överskrids den kritiska belastningsgränsen på 3 kg/ha och år. Kvävedioxid är också tillsammans med syre och solljus förutsättningen för bildande av marknära ozon som årligen står för stora skador på bland annat jordbruksgrödor och påverkar hälsan.

9 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 8 (44) Nulägesbeskrivning Uppmätta halter kvävedioxid i Umeå Umeå kommun har sedan 70-talet undersökt luftkvaliteten i Umeå. Till en början mättes svaveldioxid och svävande stoft. Mätningarna utökades successivt och från mitten av 1980-talet mäts luftföroreningar med datoriserade automatiska provtagare. En fast mätstation finns i kv. Idun och två mätvagnar har under årens lopp placerats vid olika vägsträckor inom Umeå tätort. Mätningarna omfattar kväveoxider och partiklar. Förutom dessa mätningar görs tidvis passiva mätningar på ett antal platser. Det är små provtagare som under olika perioder samlar in luftföroreningar och som ger ett medelvärde för mätperioden. Luftmätningar Under år 2003 till 2006 har mätningar av luftföroreningar gjorts i gatunivå på Västra Esplanaden (stationär), Kolbäcksvägen, Järnvägsallén och Storgatan samt i taknivå i kvarteret Idun på Bibliotekstaket (stationär bakgrundsstation). Sedan 1988 finns en fast mätstation på bibliotekstaket i kvarteret Idun. Anledningen till denna mätning är att halterna i taknivå representerar ett större område, är mindre känsligt för lokala variationer och kan därför användas för att studera trender för luftföroreningar under en längre tidsperiod. Mätpunkter för Umeås mätningar under Resultat - Kvävedioxid (NO 2 ) Den förorening som främst visat sig ge höga värden i Umeå är kvävedioxid i gatunivå. Överskridanden av miljökvalitetsnormen sker främst runt Västra Esplanaden med sidogator men det kan inte uteslutas att det finns andra gator i Umeå med överskridanden.

10 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 9 (44) Spridningsberäkningar som SMHI gjort indikerar att överskridanden av miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid kan förekomma på ytterligare ett antal platser i centrala Umeå, se sidan 8 om beräknande halter kvävedioxid för Umeå. Detta är en indikator på att problemet med luftföroreningar kan vara mer utspritt än vad mätningarna visat. Uppföljande mätningar krävs dock för att verifiera om luftföroreningssituationen är så omfattande som SMHI s beräkningar indikerar. Det har nämligen varit betydande problem att få SMHI:s beräkningsmodell SIMAIR att stämma överens med uppmätta värden i Umeå. Det är därför svårt att dra alltför bestämda slutsatser enbart av beräkningarna. Mätningarna i Umeå visar att miljökvalitetsnormen överskrids i området kring Västra Esplanaden både för timme och dygn och är på gränsen för årsmedelvärdena. På Storgatan (i centrum) konstaterades 2004/2005 att miljökvalitetsnormen på dygnsbasis var just på gränsen att överskridas. För övriga gator, Järnvägsallén och Kolbäcksvägen skedde inga överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Mätningarna visar även att halten av kvävedioxid har ett tydligt årstidsberoende vilket beror på den frekventa förekomsten av stabil skiktning i Umeå under vinterhalvåret. Trender Umeå kommun har under en längre tid mätt kvävedioxid på bibliotekstaket. Tidigare gällde gränsvärdet bara vinterhalvår (okt-mars) vilket innebär att mätningar bara finns för den perioden. Trenden för kvävedioxidhalten följs därmed som vinterhalvårsmedelvärden även i fortsättningen. vinterhalvårsmedelvärden ug/m3 20 vinterhalvårsmedelvärden /89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00* 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 Trend för utvecklingen av kvävedioxidhalterna på bibliotektstaket Trenden för den urbana bakgrundshalten på taknivå för kvävedioxid i Umeå kan tolkas som svagt nedåtgående även om de två senaste åren visat på ökande halter under vinterhalvåret. På helårsnivån, se tabell på nästa sida, har halterna varierat mellan åren,

11 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 10 (44) och i vart fall inte ökat trots ett ökat trafikarbete vilket kan bl.a. bero på att fordonsparken förnyas med renare fordon. Antal timmar Årsmedelvärde Mätvärden Mätvärden där fet stil betecknar överskridande av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Biblioteket (takstation) År Antal dygn Datafångst > 60 µg/m 3 > 90 µg/m 3 (µg/m 3 ) % % % ,6 76 % Antal timmar Antal timmar Nygatan (kvarter närmast västra Esplanaden) År Antal dygn Årsmedelvärde Datafångst > 60 µg/m 3 > 90 µg/m 3 över 200 µg/m3 (µg/m 3 ) * 63 % % *Data saknas för sommarmånader vilket höjer årsmedelvärdet Antal timmar Antal timmar Västra Esplanaden År Antal dygn Årsmedelvärde Datafångst > 60 µg/m 3 > 90 µg/m 3 över 200 µg/m3 (µg/m 3 ) * 63 % % >99,5 *Data saknas för sommarmånader vilket höjer årsmedelvärdet Antal timmar Årsmedelvärde Storgatan (Bakom Åhléns) År Antal dygn Datafångst > 60 µg/m 3 > 90 µg/m 3 (µg/m 3 ) 2004/ % Kolbäcksvägen År Antal dygn Datafångst > 60 µg/m 3 > 90 µg/m 3 (µg/m 3 ) % Järnvägsallén År Antal dygn Datafångst > 60 µg/m 3 > 90 µg/m 3 (µg/m 3 ) 2005/ %

12 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 11 (44) Uppmätta halter fördelar sig vanligtvis över året enligt diagram nedan. Överskridanden sker i stort sett bara under vinterhalvåret. µg/m Dygnsmedel NO 2 Västra Esplanaden Dygnsmedelhalter för kvävedioxid under år 2004 I slutet av 1990-talet antogs att utsläppen nästintill skulle kunna halveras till år 2010, med en haltminskning av kvävedioxider i centrala Umeå på 40 %. Förbättringen förväntades som följd av en förväntad teknikutveckling och under förutsättning av trafiken inte skulle öka mer än 2 % per år (Trivector 2001). Den Urbana bakgrundsnivån (Bibliotekstaket) i Umeå har också minskat något, men inte alls i den omfattning som förväntades. Från topparna i mitten av 90-talet har halten sjunkit något men under 2000-talet varit relativt konstant. Nationellt har sammantaget ingen tydlig förbättring skett sedan slutet av 1990-talet. Istället kan en viss ökning konstateras (SNV 2005). Anledningen till skillnaden mellan Umeå och övriga städer nationellt är svår att bedöma. En orsak kan vara att vår äldre bilpark har hängt med längre och att vi därför fortfarande kan skörda minskade utsläpp från trafiken genom att icke katalysator försedda bilar tas ur trafik. En annan kan vara att vi på grund av våra ogynnsamma meteorologiska förutsättningar påverkas mer av varmare och blåsigare vintrar än städer i södra Sverige. Sammantaget kan vi ändå konstatera att den förväntade teknikutvecklingen hittills inte gett samma utslag som beräknades i slutet på 90-talet. En potential för att utsläppen från trafiken ska minska bedöms dock ändå finnas då ca 25 % av trafikarbetet i Umeå sker med bilar som saknar katalysator. En katalysator reducerar utsläppen av kvävedioxider med upp till 90 %. Miljöklass 2005 släpper bara ut ungefär hälften så mycket kvävedioxider som miljöklass Om den nyligen höjda skrotningspremien för bilar utan katalysatorer får förväntad effekt kommer utsläppen av kvävedioxid från bilarna att minska.. Det som talar emot denna utveckling är den ökade försäljningen av dieselfordon som släpper ut ungefär tre gånger så mycket kvävedioxider som motsvarande miljöklass för bensinbilar. Antal personer i berörda områden Överskridandena i Umeå förekommer i stort sett enbart under vinterhalvåret. Mätningar visar på att överskridande av miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid förekommer vid Västra Esplanaden och området i dess närhet. Totalt beräknas ca 500 människor bo och ca 1000 arbeta i kvarteren närmast Västra Esplanaden. Dessutom passeras området av minst ca cyklister och sannolikt minst lika många gående per dygn. Siffrorna för cyklande och gående baseras på sommarhalvåret, antalet är mindre vintertid då överskridandena vanligtvis sker.

13 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 12 (44) Beräknade halter kvävedioxid i Umeå För att få en kompletterande bild av luftföroreningssituationen och för att bedöma vilka gator, utöver där mätningar skett, som eventuellt kan vara berörda av överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid har SMHI fått i uppdrag att genomföra en spridningsberäkning över de centrala delarna av staden. Spridningsberäkningen baseras på 2003 års väderdata. Beräkningarna har skett med en datorsimulering, SIMAIR, och indikerar att ett stort antal gator kan ha minst 7 dygn med överskridanden. För timvärden anger modellberäkningarna att överskridande inte är lika omfattande och utbredda. Detta stämmer delvis överens med de mätningar som gjorts. Beräknad årsvis 98%-il av dygnsvärden för kvävedioxid i Umeå i gatumiljö. Beräknad årsvis 98%-il av timvärden för kvävedioxid i Umeå i gatumiljö Modellen indikerar emellertid överskridanden för dygn längs Västra Esplanaden, Strandgatan, Storgatan, Östra kyrkogatan, Skolgatan, Järnvägsallén, Hissjövägen, Västra Norrlandsgatan och Bölevägen. Mätningarna kan däremot bara verifiera överskridanden vid Västra Esplanaden och i viss mån längs Storgatan. För timvärden indikerar modellen inga överskridanden längs Västra Esplanaden men däremot på Storgatan, Järnvägsallén, Östra Kyrkogatan, Västra Norrlandsgatan och Strandgatan. Mätningarna, som tvärt om visat att överskridande av timvärden sker på Västra Esplanaden men inte på Storgatan, kan inte verifiera att beräkningarna enligt SIMAIR-modellen stämmer. Överensstämmelsen för SIMAIR uppges i södra Sverige ha visat sig vara god men för Umeås vidkommande råder det fortfarande för stora osäkerheter och motsägelser mot mätningarna för att med större säkerhet kunna dra några slutsatser. Uppföljande mätningar och förfinande av modellen krävs för att SIMAIR ska kunna vara en modell som är tillförlitlig för Umeå. SIMAIR kan emellertid också användas som ett hjälpmedel att beräkna effekter av olika förslag. Om ett åtgärdsförslag ger en viss trafikmängdsförändring kan SIMAIR-modellen ge en indikation på den förändring i kvävedioxidhalt som följer av trafikförändringen.

14 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 13 (44) Källor till kvävedioxidutsläpp i Umeå Fordonstrafiken Den största utsläppskällan av kväveoxider i centrala Umeå är fordonstrafiken, särskilt den tunga trafiken. Västra Esplanaden, som också är europavägarna E4 och E12, trafikerades år 2005 av ca fordon för vardagsdygn, varav ca 10 % tung trafik. Trafiken ökar dessutom för varje år. Motsvarande siffra på sträckan E4/E12 trafikplats Järnvägsallén Östermalmsleden för andelen tung trafik var 6 % år 2004 och 7 % år 2005 av den totala trafiken av (VDT).(Källa: Underlag för trafikplanering i Umeå Centrum, Stadsbyggnadskontoret 2005) Den tunga trafiken beräknas stå för knappt 10 % av trafikarbetet, men för över 50 % av kväveoxidutsläppen i Umeå tätort (Trivector 2001, SIMAIR 2006). Utmed vägar och gator med mycket tung trafik är andelen högre, t.ex. vid Västra Esplanaden/Nygatan där utsläppen från tung trafik står för 60 % av utsläppen (SIMAIR 2006). Förändringar i den tunga trafiken får därigenom mycket stor betydelse för kvävedioxidhalterna. Trafikutvecklingen i Umeå visar att trafiken ökat med 2 % per år den senaste tioårsperioden ( ). Förutom trafikmängder och trafikens sammansättning har fordonsparkens ålder betydelse för utsläppen. Ju äldre bilpark desto fler bilar saknar katalysator. I Umeå utförs ca 25% av trafikarbetet med bilar av årsmodell 1988 eller äldre och som saknar katalysator, att jämföra med ca 10 % i Stockholm (TFK 2005). En katalysatorrenad bil beräknas under sin livstid släppa ut % mindre kväveoxider än en bil utan sådan rening. Enligt beräkningar gjorda för år 2000 bedömdes knappt 50 % av trafikens kväveoxidutsläpp i Umeå tätort härröra från biltrafiken och resterande från bussar och lätta respektive tunga fordon med en totalvikt över 3,5 ton.

15 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 14 (44) Tabell Trafikarbete och utsläpp i Umeå tätort under 2000 (trivector 2001) 2000 Trafikarbete HC (ton) CO (ton) NOx (ton) CO2 (ton) PM (ton) Mfkm Pb Llb Buss ,5 Lb 3,5-16t ,4 Lb 16t Arbetsfordon Arbetsmaskiner benämns ibland som den glömda sektorn på grund av deras miljö- och hälsopåverkan utan att de har åtgärdats. Först år 1999 infördes en lag om åtgärder mot buller och avgaser från mobila arbetsmaskiner i det s.k. arbetsmaskindirektivet (97/68/EG). Eftersom arbetsmaskiner har en betydligt längre livslängd än andra motorfordon kan det dröja lång tid innan utsläppen från arbetsmaskiner minskar. Enligt statistik från SIKA finns det i Västerbotten ca traktorer i trafik, vilket är fler än i län med liknande befolkningsunderlag (SSM 002:0501). Det är dock svårt att beräkna utsläppen från arbetsfordon och dess betydelse för kvävedioxidhalterna i Umeå centrum. Det kan ha viss betydelse vid större ombyggnationer av vägar etc. i Umeå centrum. Industrier och energianläggningar Industrier och energianläggningar med kväveoxidutsläpp av betydelse är SCA Packaging Obbola AB, Holmsunds sågverk, Dåva kraftvärmeverk, Ålidhems värmeverk och Ryttarens panncentral. Totalt uppgår utsläppen från dessa anläggningar till 442 ton/år (2004) NOx (ton) SCA Obbola Packaging AB 224 Fjärrvärme 205 Holmsunds sågverk 9 Ryttaren 4 Totalt 442

16 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 15 (44) Industriella anläggningar med betydande kvävedioxidutsläpp i och omkring Umeå Industrierna och energianläggningarna bedöms bidra till den urbana bakgrundsnivån av NO 2, men har däremot en marginell betydelse för antalet överskridande av miljökvalitetsnormerna för NO 2 i centrala Umeå. Ryttarens panncentral vid stadshuset används vintertid när extra energi behövs till fjärrvärmenätet. Denna panncentral kan därför antas ha något större inverkan på NO 2 -halten vid Västra Esplanaden än dess reella utsläpp av 4 ton/år på grund av sin centrala placering och relativt stora utsläpp vid kallt väder. Industri och energianläggningarnas påverkan på tim- och dygnmedelvärden är marginell i centrala stan där överskridandena i Umeå uppkommer. Energianläggningarna vid Dåva och Ålidhem har sina haltmaximum 1,6 km NNO om Dåva respektive 1,1 km NNO om Ålidhem. Vid Nydalasjöns västra strand där Ålidhemsanläggningen har sitt haltmaximum är haltbidraget för dygnsmedelvärde 6,2 ug/m3 respektive 16 ug/m3 för timmedelvärde. SCA Obbola Packaging AB beläget 15 km söder om Umeå centralort har sitt haltmaximum vid neutral skiktning ungefär 2 km norr om Obbola. Problemen med höga halter kvävedioxid i Umeå tätort är som störst vid stabil skiktning. Vid detta meteorologiska förhållande bedöms påverkan från SCA Obbola Packaging AB och Umeå Energis anläggningar vara marginella. Eftersom industrin bidrar till nästan hälften av det totala kvävedioxidutsläppet i Umeå kommun är det viktigt att långsiktigt minska de totala utsläppen från denna sektor. Det är dock svårt att identifiera enskilda åtgärder i den industriella sektorn som ger påtaglig effekt i de punkter där miljökvalitetsnormerna överskrids. Sjöfart Umeå hamnområde beläget 15 km syd-sydost om Umeå tätort bidrar i ringa mängd till påverkan på timoch dygnsmedelvärdena i centrum. Sjöfarten liksom transporterna av gods till och från hamnområdet bedöms dock ha en viss inverkan på den allmänna bakgrundsnivån.

17 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 16 (44) Hushållen Huvuddelen av hushållen i Umeå är uppvärmda med fjärrvärme. Fjärrvärmen svarar för knappt 50 % av de totala kvävedioxidutsläppen från industrin i Umeå kommun, men eftersom huvudcentralen vid Dåva är belägen långt utanför tätorten och den sekundära centralen ligger vid Ålidhem är bidraget till överskridandet i centrum litet. Den höga täckningsgraden för fjärrvärme i Umeå håller i stället ner nivåerna av kväveoxider jämfört med många andra orter av motsvarande storlek. Det är svårt att beräkna utsläppen av kväveoxider från hushållens fastbränslepannor. Miljögodkända fastbränslepannor släpper ut betydligt mindre flyktiga organiska ämnen än äldre pannor utan ackumulatortank men å andra sidan mer kväveoxider på grund av att mer syre tillförs i förbränningsprocessen. Utvecklingen går mot modernare vedpannor med ackumulatortankar och pelletsbrännare istället för oljepannor. Antalet kaminer i hushållen ökar stadigt. Tillsammans medför utvecklingen att utsläppen av kväveoxider från hushållens fastbränslepannor förväntas öka något i framtiden. Ogynnsamma meteorologiska förhållanden En grundläggande orsak till överskridandena av miljökvalitetsnormerna för tim- och dygnsvärden i Umeå är de meteorologiska förhållanden som föreligger på denna breddgrad med liten solinstrålning vintertid. I kombination med lite vind är förutsättningarna för omblandning av luften extremt dålig. En studie gjord av FOA (nuvarande FOI) indikerar att det under vintern råder stabil skiktning 1 eller inversion 2 under drygt 50 % av tiden. Luftens vertikala omblandning är alltså liten eller extremt liten vilket leder till att luftföroreningarna ackumuleras där de släpps ut. Vid stabil skiktning bedöms trafiken och de närliggande utsläppskällorna vara den huvudsakliga källan till kväveoxidhalten. Den ogynnsamma meteorogin med extremt dålig omblandning gör att det behövs förhållandevis små utsläpp för att överskrida miljökvalitetsnormer för tim- och dygnsvärden. SMHI s spridningsberäkningar indikerar att en årsdygnstrafik på fordon i Umeå centralort i vissa fall skulle kunna räcka för att orsaka överskridanden. Förutom fordonsmängden beror det dock även på gaturummets utformning, om det är ett slutet gaturum eller en gata med lägre eller glesare bebyggelse som medger bättre utvädring av avgaserna. Förhärskande vindriktningar är nordväst eller sydost. Topografiska förutsättningar Umeås centrala delar ligger efter älvdalen, något lägre än omgivningarna i norr och öster men utan tydlig dalgång. De topografiska förutsättningarna påverkar inte halten kväveoxider i någon utsträckning som behöver beaktas i åtgärdsprogrammet. Hur mycket måste trafiken minska för att uppnå miljökvalitetsnormen? Mätningarna har visat att det stora problemet är trafiken och i synnerhet den tunga längs Västra Esplanaden i Umeå centrum. Med verktyget SIMAIR har antaganden gjorts för att beräkna hur mycket trafiken måste minska för att halterna ska understiga miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Med dagens 1 Stabil skiktning innebär att temperaturen avtar med mindre än 1 C / 100m 2 Ett specialfall av stabil skiktning, temperaturen stiger med höjden

18 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 17 (44) trafikmängd men med halverad tungtrafik till 1250 fordon per dygn minskar 98-percentilen för dygn från 62 µg/m 3 till 54 µg/m 3 och för 98-percentilen för timme från 84 µg/m 3 till 74 µg/m 3. Detta indikerar att om den tunga trafiken kan flyttas ut från centrum skulle miljökvalitetsnormen kunna klaras. Vid beräkningar i SIMAIR kapas dock topparna varför halterna för 98-percentilen för timme och dygn i verkligheten kan vara högre än vad beräkningarna visar. Medborgarnas syn på luften i Umeå En studie gjordes under våren 2006 där 1500 umebor fick svara på ett antal frågor om luftsituationen i Umeå centrum. Resultatet visade att umeborna överlag är väl medvetna om den luftsituation som råder och är också beredda att bidra till att luften ska bli bättre. Att befolkningen visar sådan vilja beror sannolikt på att relativt många upplever, eller har fått information om, att luften i centrum kan vara dålig under vissa delar av året. Däremot tycks det finnas ovilja till att kommunen ska använda hårda åtgärder som färre parkeringsplatser eller högre parkeringstaxor utan istället föredras mjuka åtgärder som satsningar på kollektivtrafik och gång- och cykelvägar. Relativt många säger sig också beredda att parkera en bit utanför centrum och gå m längre än idag, om lämpliga parkeringar finns. Även om umeborna gärna ser satsningar på gång- och cykelvägnätet och kollektivtrafiken så upplevs ändå tillgängligheten till centrum som god för alla typer av trafikslag. Bebyggelsestruktur Regional funktion och utvecklingstendenser Umeå fyller idag en viktig roll som regionalt administrativt centrum. Ett flertal regionala funktioner återfinns i och i nära anslutning till de centrala delarna av staden. Däribland kan nämnas universiteten, regionsjukhuset, länsstyrelsen och flygplatsen. Befolkningstillväxten i kommunen har under de senaste 25 åren varit närmare 40 %, vilket är den absolut högsta i landet. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% Befolkningsutveckling Sundsvall Norrköping Luleå Örebro Karlstad Västerås Göteborg Malmö Stockholm Linköping Uppsala Lund Umeå Befolkningsutveckling i procent bland de största städerna i Sverige Sett i ett nationellt perspektiv är Umeå en viktig tillväxtmotor och utgör en av landets fyra tillväxtregioner. Idag har kommunen ca invånare. Kommunen arbetar utifrån ett

19 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 18 (44) befolkningsutvecklingsscenario som innebär att antalet invånare ska ha ökat till år 2050, dvs en tillväxt med ca 900 personer per år och en ökning av antalet arbetsplatser med ca 600. Fortsätter tillväxten som den har gjort de senaste åren, med personer per år, så kommer scenariot att vara uppfyllt redan år Utvecklingsscenariot invånare är inget mål i sig, utan ett medel för att Umeå ska kunna fortsätta vara en tillväxtmotor och ett regionalt centrum i norra Sverige. Naturligtvis medför en så stark befolkningstillväxt också ökad trafik. Kommunen har därför sedan lång tid försökt hantera den utvecklingen med olika åtgärder, bland annat genom att i samråd med Vägverket planera för ett nytt övergripande vägnät för att klara framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö i centrala Umeå. Kommunen har bland annat efter en överenskommelse med staten i det s.k. Umeåprojektet finansierat det genomförda bygget av två av de broar som ingår i denna satsning. Dessvärre har genomförandet av andra avgörande åtgärder som ligger på statens ansvar skjutits på en oviss framtid, vilket är till stor skada både för Umeås miljö och för Umeås fortsatta tillväxtförmåga. Bostäder och arbetsplatser Av Umeås invånare bor ca i tätorten. Av den tillkommande befolkningen om ca personer per år planeras ca 50 % försörjas med nya bostäder i de centrala delarna av staden genom förtätningar. Flest arbetsplatser återfinns vid universitets- och sjukhusområdet ca Dessutom tillkommer nästan studenter. Centrala Stan har också många arbetsplatser. Bland andra större arbetsplatser kan nämnas Volvo Lastvagnar AB 2 400, Ålö AB 420 och GE Healthcare 420 anställda. Utbyggnaden av Botniabanan bedöms innebära ytterligare förutsättningar att attrahera nya verksamheter, främst i nära anslutning till resecentrumen Umeå Östra och Umeå C. Befolkningsfördelningen i Umeå tätort framgår översiktligt enligt nedanstående bild, både i nuläget och vid fortsatt tillväxt. Arbetsplatslokaliseringarna framgår av den andra bilden. Det största arbetsplatsområdet är universitetsoch sjukhusområdet. Även Centrum har många arbetsplatser. Befolkningsfördelning i Umeå år 2000 och till 2015 Större arbetsplatser i Umeå år 2000 till 2015

20 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 19 (44) Trafikinfrastruktur E4:an/E12:an skär genom centrala Umeå i nord-sydlig riktning. Det är också där överskridande av gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid främst sker. Gaturummet i centrum är relativt slutet med 3-5 våningshus på båda sidor om vägen. Förhärskande vindriktningarna sydväst och nordväst gör att uttransporten av luftföroreningarna är relativt begränsad. Norr om centrumfyrkanten blir gaturummet mer öppet med bättre luftväxling som följd. Regionbussterminalen i centrum, i kvarteret Lodet, är en viktig målpunkt för den tunga fjärrbusstrafiken. Nuvarande tåg- och godsterminal i centrum kommer inom något år att flytta ut till ett nytt läge längre västerut med anledning av Botniabanan. Fortfarande så länge Västra Länken inte byggts så måste dock den tunga trafiken till godsterminalen, till och från söderut, passera genom centrum. Även de frekvent förekommande transporterna av lastbilshytter från Volvo Lastvagnars hyttfabrik på Teg kommer att gå till godsterminalen genom centrum så länge någon Västra länk inte finns. Västerslätts och Klockarbäckens industriområden är andra stora målpunkter för den tunga trafiken. Tung trafik till/från söder måste även till dessa områden ske genom centrum så länge det övergripande trafiksystemets Västra länk inte byggts. Övergripande vägnät Vägvalen i Umeå är idag starkt begränsade till ett fåtal länkar i nord-sydlig respektive öst-västlig riktning. Europavägarna E4 och E12 går rakt genom Umeås centrum via V:a Esplanaden och utmärker sig som de stora genomfartsvägarna samtidigt som de utgör mycket viktiga lokala förbindelselänkar. Detta medför att V:a Esplanaden och Tegsbron har de högsta uppmätta trafikflödena i Umeå tätort. Västra Esplanadens roll som genomfartsväg gör också att andelen tung trafik är hög, ca 10 % av vardagsdygnstrafiken (vadt, 2005). E4 och E12 ansluter i centrum till Järnvägsallén och Vännäsvägen/E12. Järnvägsallén, som tangerar norra kanten av centrumkärnan, är centrala Umeås främsta öst-västliga förbindelse. I öst leder den till bl. a. universitets- och sjukhusområdet och i väst leder den via E12 till Umeås västra industriområden och vidare mot Vännäs. Järnvägsallén har höga trafikflöden men något lägre andel tung trafik än V:a Esplanaden, ca 6 % Vadt (2005). Öst om centrumkärnan ligger Östra Kyrkogatan som i sydlig riktning via Kyrkbron och Tegsvägen ansluter till E4 och E12 syd. Östra Kyrkogatan har, i anslutning till centrumkärnan, hastighetsanpassats till 30 km/tim med hänsyn till de stora flöden av oskyddade trafikanter som passerar i öst-västlig riktning. Storgatan och Strandgatan leder trafiken i öst-västlig riktning på södra sidan av Umeå centrum. Dessa gator är till skillnad från tidigare beskriven struktur, länkar i lokalnätet men likväl med relativt stora trafikflöden.

21 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 20 (44) Uppmätta trafikflöden under maj per vardagsdygn (Vadt) Tung trafik Stora delar av den tunga trafik som trafikerar centrala Umeå har sina start- och målpunkter i Västerslätts industriområde och Klockarbäckens industriområde, båda belägna i västra delarna av Umeå tätort. Det innebär att det mesta av denna trafik i nuläget alltid är hänvisad till centrala Umeå (trafikplatsen E 4-E 12 och E 4-väg 363) för sina transporter. Detta innebär närmare 9 % andel tung trafik (Vadt) längs E 12/Vännäsvägen (Trafikplats E 4-Bomvägen, 2005). eller ungefär 2000 lastbilar (ÅDT). Knappt hälften, ca 900, är lastbilar med släp. Den nya godsbangården på Västerslätt kommer också att bli en knutpunkt för den tunga trafiken. Andra viktiga start- och målpunkter som alstrar tung trafik är Umeå centrum, Ersboda och Böleäng (Volvo lastvagnar).

22 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 21 (44) Av följande figurer framgår att den direkta genomfartstrafiken med tunga fordon på E4/E12 genom Umeå inte är så stor. De flesta tunga fordon som trafikerar E4/E12 Västra Esplanaden genom centrum har i stället start/målpunkter i västra Umeå, på Västerslätt och Klockarbäcken. Figur: Beräknad enbart genomgående tung trafik genom Umeå. (ÅDT, år 2015) Tabell: Viktiga start och målpunkter i Umeå för tung trafik. Beräknad tung trafik (Vadt, år 2015) Västerslätt och Klockarbäcken Böleäng /Volvo Gimonäs Centrumfyrkanten Östteg Ersboda fd 420 fd 470 fd 850 fd 350 fd 750 fd (Anm: Tabellen hör inte ihop med kartan i figuren till vänster) Figur: Tung trafik som färdas på E4/E12 i Västra Esplanaden, fördelad efter start/målpunkt (Destinationsundersökning, år 2000)

23 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 22 (44) En destinationsundersökning (nummerskrivning) år 2000 för den tunga trafiken genom Umeå visade att ca 1500 lastbilar (tung trafik >3,5 ton) passerade på Västra Esplanaden under ett genomsnittligt vardagsdygn. Enligt Vägverkets trafikräkningar uppgår den tunga trafiken under vardagar till ca 2400 bilar. Differensen mot destinationsundersökningen kan delvis förklaras med att mera lokalbetonad tung trafik med start/mål i Centrum, som i detta fall kan uppgå till ca 900 bilar, inte kunnat hänföras specifikt till Västra Esplanaden. Med utbyggnad av etapp 1 i Umeåprojektet 2 skulle Västra Esplanaden kunna avlastas med ca tunga fordon, som skulle flyttas till Kolbäcksvägen. Återstoden, ca 2000 lastbilar, skulle ligga kvar på Västra Esplanaden (om inte dessa tvångsvis tvingas till långa omvägar). Med utbyggnad av Västra Länken (inre läge) skulle ytterligare uppemot ca 900 tunga fordon omfördelas. Således skulle en fullföljd av Umeåprojektet minska den tunga trafiken till mindre än hälften av nuvarande flöde, d.v.s bilar/vardagsdygn. (Förnyad trafikprognos 2007) Dessutom tillkommer att man då, när man kan hänvisa trafik till alternativa vägar, kan genomföra reglerande åtgärder i Umeå centrum som ytterligare minskar den tunga trafiken. Umeåprojektet E4- och E12 sträckningen förbi Umeå har diskuterats sedan 80-talet. Efter ett omfattande utredningsarbete enades kommunen och Vägverket om en systemlösning som började genomföras Kommunen finansierade bl a bygget av Kolbäcksbron, uppgående till 200 mkr, som skulle vara den kommunala insatsen i utbyggnaden av systemet. Men 1999 biföll regeringen besvären över en arbetsplan som omfattade den sk Västra länken i systemet. Kolbäcksbron färdigställdes 2001 men i övrigt så avstannade processen. Ett omtag togs i planeringsarbetet för europavägarnas dragning förbi Umeå och 2002 antogs en fördjupning av Umeås översiktsplan avseende det övergripande vägnätet. Fördjupningen, tillsammans med den av Vägverket samtidigt upprättade vägutredningen, slår fast inriktningen mot ett ringledssystem. De delar av utbyggnaden som staten har ansvar för har emellertid ännu inte fullföljts. Främst är detta en finansiell fråga, projektet har successivt senarelagts, trots överenskommelsen med kommunen om ett kontinuerligt byggande och fullföljd av ett nytt övergripande vägnät. Eftersom vägvalen genom Umeå är så begränsade är en ny bro över älven även i väster och en ringled det enda rimliga alternativet för att påtagligt minska genomfartstrafiken i centrala Umeå. Ett ringledssystem skulle avlasta centrala Umeå från de fordon som varken har startpunkt eller målpunkt i Umeå, men som ändå måste passera. Ringledssystemet skulle också skapa alternativa, attraktiva transportvägar för den tunga trafiken mellan olika delar av staden. Särskilda åtgärder längs gator i centrala Umeå i kombination med ett ringsystem skulle likaså möjliggöra en fördelning av intern trafik ut från centrumkärnan till mindre belastade ytterområden. Första etappen av Umeåprojektet har i Vägverkets senaste nationella plan legat för genomförande Projektet har därefter förskjutits till 2008 för att ge utrymme för det s.k. Trollhättepaketet. Den andra etappen som omfattar den s.k. Västra länken har legat för genomförande bortom I den översyn av nationella vägplanerna som för närvarande pågår aviseras nu ytterligare betydande förseningar, vilket skulle vara helt förödande för möjligheterna att åtgärda luftmiljön i Umeå.

24 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 23 (44) De alternativa sträckningar för Västra länken som redovisas i Vägverkets vägutredning och kommunens översiktsplan avsåg Vägverket skicka till regeringen för tillåtlighetsprövning. Det är av stor vikt att vägsystemets utformning läggs fast. Detta för att kommunen ska ha en rimlig chans att bedriva en fungerande planering av en av landets snabbast växande städer. Risken är annars att osäkerheten verkar hämmande på både miljön och kommunens utveckling. Vägverket har emellertid efter kontakter med departementet fått klart för sig att regeringen är obenägen att behandla en tillåtlighetsprövning av objekt som inte har en finansiering inom närmaste åren. En tillåtlighetsprövning krävs heller inte enligt miljöbalken. Vägverkets avsikt är därför numera att Vägverket Region Norr ska fatta beslut om vilken alternativ sträckning som ska bli föremål för fortsatt arbete med upprättande av arbetsplan. Frågan har också på senare tid väckts om finansiering genom s.k. OPS Offentlig Privat Samverkan. Förslag till ringlederna Västra Länken (alt 6 eller kombinationsalternativet), Östra och Norra Länken samt större målpunkter för tung trafik.

25 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 24 (44) Pågående eller genomförda åtgärder Genomförda och redan planerade åtgärder Umeå kommun har genomfört och kommer under de kommande åren att ytterligare genomföra ett antal åtgärder som förutom andra positiva effekter också påtagligt påverkar luftmiljön på ett positivt sätt. Bland annat kan följande noteras: År Finansieringen av ny Kolbäcksbro som utgör en del av den kommande ringleden i Umeåprojektet samt en del av ny E4, ca 200 Mkr. År Förskottering av vissa åtgärder för ny godsbangård, 80 Mkr År Utökad busstrafik i Umeå tätort med 10 %, höga miljökrav på de bussar som kör i Umeå samt förändrad åldersindelning av taxesystemet i syfte att öka det kollektiva resandet. Planerad byggstart Ombyggnad av korsningen E12/Backenvägen. Kostnad ca 5 Mkr. Planerad byggstart år Investering i nytt resecentrum, Umeå Ö, kostnad ca 150 mkr Planerad byggstart år Samfinansiering av tillgänglighetsskapande åtgärder i anslutning till resecentrum Umeå C, kostnad ca 70 mkr Därutöver har Umeå kommun sedan länge kontinuerligt prioriterat en övergång till fjärvärmeanvändning varav byggandet av Dåva kraftvärmeverk investeringskostnad ca 800 Mkr utgör den viktigaste förutsättningen. Anläggningen är belägen ca 10 km från centrum för att minimera påverkan på luften i stadsmiljön. Den höga anslutningsgraden till fjärrvärme bidrar starkt till bättre luft i Umeå. Samdistribution av varutransporter Under hösten 2005 genomfördes en kartläggning av varutransporterna i centrala Umeå. Kartläggningen har visat att det finns möjligheter att driva ett försök med samlastning vidare. Resultatet visar att det finns möjlighet att utöka lastfyllnaden i de lastbilar som trafikerar centrala Umeå. Skulle transporterna i Umeå minska i samma grad som i ett pilotförsök i Linköping (SAMLIC) skulle det handla om maximalt ca fordon (vadt), grovt uppskattat. Förhoppningsvis skulle även körsträckorna komprimeras. Kartläggningen har presenterats för samtliga aktörer under hösten De svårigheter SAMLICprojektet mött vid genomförandet i Linköping är att finansiering av ett nytt IT-system saknats (Det har uppskattats kosta 2,4 miljoner för ett lokalt system och 3,2 miljoner för ett rikstäckande system), att problemet med profileringen av speditörernas varumärke inte har lösts samt att projektet ännu inte har lyfts till en nationell nivå. Dessa svårigheter kan även utgöra hot mot ett eventuellt genomförande av samdistribution i Umeå. Mobility Management - nuläge Under de senaste åren har några få mobility management projekt bedrivits bland annat Vägen till skolan som bedrevs under 2004 för ökad andel gång- och cykel till skolor. Under 2005 bedrevs ett projekt för ökad andel cyklande till och från arbetet. Under 2006 bedrevs ett projekt under benämningen Framtidsvägen i samarbete med bland annat Vägverket region norr. En person arbetade heltid under 2006 med detta projekt. En fortsättning av projektet diskuteras. Syftet är att öka den fysiska aktiviteten hos kommuninvånarna för förbättrad

26 ÅTGÄRDSPROGRAM Sid 25 (44) folkhälsa och minskad miljöpåverkan. Bland annat har en tävling hållits för alla Umeås arbetsplatser för att stimulera till ökat cyklande till och från arbetet, 4000 personer deltog i tävlingen. Botniabanan Utbyggnaden av Botniabanan pågår för fullt, med undantag av sista etappen in till Umeå där tillståndsprövningen kraftigt försenats. Banan som är ca 19 mil, sträcker sig från Nyland (Ångermanälven) i söder till Umeå i norr. I Umeå ansluter Botniabanan till befintligt spår mot stambanan i Vännäs. Botniabanan syftar till att möjliggöra en effektivare godstrafik, en bra regional persontrafik och en modern interregional snabbtågtrafik. Botniabanan i hela dess sträckning har bedömts minska utsläppen av försurande luftföroreningar (kväveoxider och svaveldioxid ) med 530 ton/år och klimatpåverkande gaser med ton/år. I centrala Umeå planeras för två resecentrum. Ett nytt vid universitets- och sjukhusområdet och en ombyggnad av den befintliga stationen, Umeå C. I det lokala perspektivet beräknas Botniabanan avlasta V Esplanaden från tung trafik. Därtill bedöms en viss del av persontrafikresorna flytta över både från buss och bil till tåg. Samtidigt kommer det att genereras mer lokala resor och transporter än idag till/från resecentrumen och den nya godsbangården. Strävan är att en stor del av dessa resor till/från tåget ska kunna ske med kollektivtrafik eller på cykel eller till fots, men en viss del kommer förstås också att leda till lokal biltrafik. Godsbangård Nuvarande godsbangård i centrum flyttas i samband med Botniabanan till ett nytt läge väster om staden, se tidigare kartbild. Byggandet har påbörjats och kommunen har förskotterat 90 miljoner kronor för att projektet ska kunna genomföras så snabbt som möjligt. Detta är en strategisk planeringsåtgärd för att lyfta ut godshanteringen från centrum och därmed också den tunga trafiken dit. Den nya godsbangården får ett mycket bra läge i direkt anslutning till det kommande övergripande vägnätet samt den tunga trafikens viktigaste målpunkter, Västerslätt och Klockarbäcken. Så länge Västra Länken inte är byggd kommer dock den tunga trafiken till godsbangården i relationen söderut, att tvingas fortsätta gå genom centrum. Även öst-västlig tung trafik genom centrum till/från godsbangården kommer till stor del att bli kvar genom centrum till dess att det övergripande vägnätets alla länkar, och i synnerhet den västra, byggts ut. Kollektivtrafiken Under år 2005 gjordes en ny upphandling av lokaltrafiken i Umeå. Där ställdes det - med anledning av den bristfälliga luftmiljön i Umeå centrum - höga avgaskrav på de fordon som skall nyttjas för tätortstrafiken. Utsläppskravet för NOX är för medelfordonet högre än euro IV-fordon samt för partiklar i nivå med Euro IV-kraven som införs Umeå kommun har också efter att regeringen beslutat att ett åtgärdsprogram skall tas fram höjt barnåldersgränsen för bussresande till 19 år samt utökat trafikutbudet med 15 % från hösten Umeå kommuns målsättning är att genom ett attraktivt utbud och attraktiva biljettpriser öka kollektivtrafikresandet med 25 % inom en relativt kort tidsrymd.