kompetenscentrum Boende för äldre i Blekinge Blekinge Ulrika Harris Rapport 2011:2

Transkript

1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Boende för äldre i Blekinge Ulrika Harris Rapport 2011:2

2

3 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Boende för äldre i Blekinge Ulrika Harris Rapport 2011:2

4 Boende för äldre i Blekinge 2011 Författare och Blekinge kompetenscentrum FÖRFATTARE: Ulrika Harris KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13 upphovsrättslagen. BESTÄLLNING: TRYCK: Tryckeriet, Landstinget Blekinge, Karlskrona 1:a tryckningen Printed in Sweden 2011 Rapport 2011:2 ISBN (tryck) ISBN (pdf)

5 Förord FoU samarbetet mellan Landstinget Blekinge och de fem blekingekommunerna syftar till att genomföra en forskningsanknuten utveckling av verksamheterna inom de gemensamma områdena äldre, funktionshinder och psykiatri. En mängd olika projekt på området har initierats och redovisas på vår hemsida i form av rapporter och skrifter. I många fall är det nödvändigt att undersöka hur det ser ut på olika områden som är av intresse för utvecklingsprojekt för att få bilden klar för sig innan man går vidare. Denna rapport är ett exempel på en sådan beskrivning av nuläget och vilka strömningar som finns på området boende. Detta är första delen av två där den andra delen handlar om boende för människor med olika former av funktionsnedsättningar. Peter Anderberg FoU - ledare funktionshinder & äldre

6

7 Innehåll sida Sammanfattning...4 Bakgrund...5 Forskning kring äldres boende 7 Definitioner 8 Syfte..8 Frågeställningar...9 Metod 9 Resultat..11 Del 1 Kvantitet..11 Del 2 Boendeplanering..14 Del 3 Vidare vyer.16 Sammanfattande diskussion.19 Vägar vidare 21 Tack till 22 Referenser 23 3

8 Sammanfattning Den äldre delen av befolkningen växer och i Blekinge finns en något högre andel över 65 jämfört med det svenska genomsnittet. Detta ökar kraven på både kommunernas hemtjänst och på tillgången på bostäder som passar en äldre befolkning. Gruppen äldre är dessutom heterogen i fråga om vilken typ av bostäder som eftertraktas, vilket ytterligare ställer krav på de valmöjligheter som varje kommun kan erbjuda på bostadsmarknaden. Projektet är en förstudie där representanter från kommunernas äldreomsorg och bostadsbolag har intervjuats utifrån vissa givna frågeställningar för att få fram en aktuell bild av Blekinges boende för äldre. De tre övergripande syftena med förstudien är att klargöra definitioner för boende för äldre, fastställa antal och former av bostäder för äldre som finns i nuläget och att få insikt i hur kommunerna i Blekinge planerar kring nuvarande och framtida bostadsbehov hos äldre. Om intresse finns bland kommunerna kommer projektet att leda vidare till en större studie där en eller flera frågor som har kommit fram i förstudien kan fördjupas. Resultaten av förstudien visar en balans i blekingekommunernas tillgång på bostäder för äldre. Samtidigt planeras nybyggen av trygghetsbostäder i flera av kommunerna och upplevelsen är att det finns ett ökat intresse bland den äldre delen av befolkningen för den här typen av boende. Under intervjuerna framkom vissa förbehåll när det gäller trygghetsbostäder eftersom det är en så pass ny bostadsform. Det finns till exempel en tveksamhet bland kommunerna om det är odelat positivt att bygga bostäder förbehållna för endast de som är 70 och äldre. Bara en kommun har en särskild bostadsplan för äldre. Däremot har samtliga kommuner samarbeten med pensionärs- eller seniororganisationer för att förvissa sig om att bostadsplaneringen utgår från äldres behov och önskemål. Många äldre planerar inte för sina framtida bostadsbehov utan det är först vid ett akut läge där rörligheten minskar drastiskt som man tvingas flytta till en mer tillgänglig bostad. En lösning vore att införa förebyggande hembesök, som redan förekommer i en kommun, för att tidigt väcka tanken på en eventuell flytt. Förstudien tar även upp hur kommunerna använder sig av ny teknik för att underlätta för äldre i deras bostad. En nyckelfri hemtjänst är något som flera kommuner vill satsa på till exempel. Det framkom varierande attityder till ny teknik där den tveksamhet som fanns framförallt var knuten till vad de nya tekniska hjälpmedlen innebär i ett längre perspektiv. Under samtalen diskuterades även institutionskänslan som ännu lever kvar till viss del i särskilda boenden. Ett antal goda exempel lyftes fram som framkommit under bland annat studiebesök runtom i södra Sverige, exempelvis möjligheten att ha ett café eller spa som är öppet för allmänheten och som öppnar upp det särskilda boendet för omvärlden. Dessutom finns ett ständigt pågående utvecklingsarbete inom äldreomsorgen där aktuell forskning tas tillvara genom bland annat kurser och utbildningar. 4

9 Bakgrund Vi lever längre och gruppen äldre blir större för varje år. Enligt SCB:s prognoser (Statistiska Centralbyrån, 2010) kommer 24% av Sveriges befolkning att vara över 65 år 2040, jämfört med nuvarande 18%. Blekinge har en något högre andel äldre än genomsnittet. Figur 1 ger en bild av hur gruppen 65 år och äldre har ökat i Blekinge de senaste femton åren. Det kanske inte verkar vara så dramatiska siffror, men om man tänker att närmare en tredjedel av kommunerna redan nu rapporterar att en av de grupper som har svårast att hitta bostad är medelålders och äldre som önskar flytta till en mindre bostad (Boverket, 2010, s. 23), då inser man snabbt att här finns ett område som kräver extra uppmärksamhet Andel (%) invånare 65 år eller äldre i kommunen Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Figur 1. Siffror hämtade från Ytterligare ett område som kräver en närmare granskning är särskilda boenden (säbo) för äldre. Enligt SCB:s beräkningar kommer behovet av säbo att öka med procent under (Äldreboendedelegationen, 2008, s. 291). Detta hänger ihop med den ökande gruppen äldre äldre och bör därför inte komma som en överraskning. Det råder dock en viss osäkerhet när det gäller ökning av medellivslängden och försämring av hälsoutvecklingen. Om vi lever längre och samtidigt får sämre hälsa ökar naturligtvis trycket på vården och omsorgen. 5

10 Andel (%) av personer 65 år eller äldre som bor i särskilda boendeformer Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Figur 2. Hämtat från För 2008: För dessa nyckeltal används invånarantalet för år Detta kan leda till att uppgiften skiljer sig något jämfört med Socialstyrelsens jämförelsetal, där invånarantalet för år 2007 har använts. Personnummerbaserade uppgifter, mättidpunkt den 30 juni Antalet platser i särskilda boenden har trots detta minskat de senaste åren. Figur 2 visar de senaste tio årens minskning av personer i särskilt boende i Blekinges kommuner som speglar Sverige i stort. Minskningen beror på att många servicehus och lägenheter har omvandlats till seniorbostäder eller vanliga bostäder. Anledningen till detta är att servicehusen som byggdes på 70-och 80-talet inte lever upp till dagens krav på tillgänglighet. Karlshamn till exempel visar ändå en viss uppgång de senaste två åren eftersom man har byggt nya särskilda boenden. En annan anledning till minskningen av särskilda boendeplatser är att det nu är möjligt att få hemtjänst i större omfattning (Äldreboendedelegationen, 2008, s. 177). Detta gör det möjligt att bo kvar hemma med hjälp av insatser från hemtjänsten. Kraven för att få flytta till säbo har därmed höjts och de som beviljas säbo är numera minst 80 år och med omfattande vård- och omsorgsbehov (Thorslund & Wånell, 2006, s. 164). Samtidigt kan man beviljas säbo på annat än fysiska grunder, till exempel om man känner sig otrygg i sitt hem men kanske är pigg i övrigt. Kvarboendeprincipen har ända sedan tidigt 50-tal varit ledande inom äldreomsorgen. Tillgången till folkpension, höjd bostadsstandard och Röda Korsets nydanande initiativ som så småningom fick namnet hemtjänst gjorde att det blev betydligt lättare att bo kvar hemma (ibid. s. 157). En växande grupp äldre som bor kvar hemma innebär ökade krav på kommunerna att kunna tillgodose stigande behov av hemtjänst. Äldres boendesituation är på många sätt sammankopplad med situationen för andra grupper i samhället. Skapar man nya bostäder för äldre så underlättar man samtidigt för yngre grupper på bostadsmarknaden genom minskad konkurrens. Som individ rör man sig dessutom mellan olika grupper när livssituationen förändras i relation till ålder, inkomst, familjesammansättning och hälsa. Begreppet boende är komplext och berör många olika delar, alltifrån byggnadsreglering och smarta energilösningar till individens känsla av hemtrevnad och uttryck för identitet. Denna rapport kan 6

11 naturligtvis inte täcka alla dessa teman, men grundtanken utgår ändå från respekten för det komplexa synsättet. Forskning kring äldres boende Nedan presenteras ett urval av de senaste tio årens forskning kring äldres boende i Sverige. The Swedish National Study on Aging and Care, förkortat SNAC, är ett longitudinellt och tvärvetenskapligt projekt som fokuserar på nuvarande och framtida vård- och omsorgsbehov hos äldre. Karlskrona kommun är en av åtta kommuner i Sverige som deltar i studien som pågått sedan Blekinge Tekniska Högskola (BTH) stödjer projektet och även Landstinget Blekinge och Karlskrona kommun är med i samarbetet. Arbetet är delvis förlagt vid Blekinge Kompetenscentrum ( Ageing Research Center (ARC) är knutet till Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Det har funnits sedan ARC arbetar tvärvetenskapligt med att stärka forskningen kring åldrande ( Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Linköpings universitet, bedriver forskning utifrån sociala och kulturella perspektiv. Det består av tre forskningsområden: 1) Äldrepolitik, kulturella och sociala diskurser, 2) Livslopp, åldrande, välfärd och omsorg, 3) Åldrandets tid och rum: hem, boende och tekniklandskap ( Socialstyrelsen utkommer varje år med en lägesrapport om äldreomsorgen (Socialstyrelsen, 2010). Den senaste rapporten visar att det finns ett behov av en samordnande funktion för äldre multisjuka som kan hjälpa dem genom vård- och omsorgssystemet. Här kan nämnas att Landstinget Blekinge nyligen har startat upp ett treårigt projekt där så kallade äldrelotsar ska ha just denna samordnande funktion. Det har även utkommit ett antal avhandlingar som berör äldre, deras boende och livsvillkor: Anna Whitaker, som är socionom i grunden, utkom 2009 med boken Åldrande, död och anhörigskap (Whitaker, 2009) som bygger på hennes avhandling från Den beskriver erfarenheter från de boende och dess anhöriga på ett särskilt boende. Inom vårdvetenskap hittar man Hanna Falks There is no escape from getting old: Older persons experiences of environmental change in residential care från 2010 (Falk, 2010). Ytterligare en avhandling inom vårdvetenskap kommer från Martina Summer Meranius, Era delar är min helhet : En studie om att vara äldre och multisjuk från 2010 (Summer Meranius, 2010). Jonas E. Andersson utkom 2005 med Rum för äldre: om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom (Andersson, 2005). År 2009 utkom Bevarad värdighet vid vård av äldre personer på äldreboende av Patrice Anderberg (Anderberg, 2009). Det finns även ett par europeiska projekt som är knutna till svensk forskning: Enable-Age är ett tvärvetenskapligt projekt som avslutades 2004 ( Projektet samordnades av Lunds universitet och undersökte tillgänglighet i äldres bostäder samt den äldres uppfattning om sin egen bostad. Syftet var att få fram hur bostaden påverkar den äldres självständighet, hälsa och välbefinnande. Welfare housing policies for senior citizens ( är ett projekt som tagit fram riktlinjer för äldres boende. Syftet är att skapa tillgängliga bostäder för äldre så att de ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Forskare vid BTH har deltagit i denna studie och publicerat bland annat Rekommendation för planering av seniorboende. 7

12 Definitioner Det som många kommuner kallar särskilt boende kan innehålla en mängd olika typer av bostäder. Det som förr kallades servicehus till exempel har på många ställen bytt namn och form. Trygghetsbostäder är en ny typ av boende som kan inkludera olika saker beroende på vem man pratar med. Äldreboendedelegationens rapport Bo bra hela livet (Äldreboendedelegationen, 2008, s ) rekommenderade vissa definitioner (se nedan) som syftade till att bringa klarhet inom detta område. Rapporten kommer att utgå från dessa definitioner, förutom när det gäller särskilt boende (förkortat säbo), eftersom det är vedertaget i kommunerna. Äldreboendedelegationens definitioner: Ordinära bostäder: alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning, det vill säga ett vanligt hem. Seniorbostäder: samlingsbegrepp för alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning och som är avsedda för personer över en viss ålder. Har oftast en gemensam samlingslokal. Kan ägas eller hyras. Exempel: plusboenden, bogemenskaper, trivselhus, kooperativ. Trygghetsbostäder: ny boendeform fr.o.m. 1 maj Upplåts som hyresrätt via kommunen. Trygghetslarm, personal vissa tider, gemensamhetslokal och möjlighet till gemensamma måltider skall finnas för att få statligt bidrag vid uppförande. Man måste ha fyllt 70 år för att få flytta in. Vård- och omsorgsboende: (särskilda boenden) Främst för personer med stora vårdbehov, bland annat personer med en demenssjukdom. Står under kommunernas ansvar och styrs av socialtjänstlagen. Det innebär att det krävs ett biståndsbeslut från kommunens handläggare för att få flytta in. Exempel: gruppboende, äldreboende, demensboende, ålderdomshem, servicehus, sjukhem. Korttidsvård: Ej boende eftersom man inte sluter hyreskontrakt med kommunen. Fungerar som rehab, eftervård eller avlastning för anhörig under kortare perioder. Även vid livets slut. Syfte Syftet med den här rapporten kan sammanfattas i tre punkter: Klargöra vilka definitioner kommunerna i Blekinge använder när det gäller olika former av boende för äldre. Fastställa hur många och vilka former av bostäder för äldre som finns i Blekinges kommuner i nuläget, med inriktning på särskilt boende. Skapa en bild av hur kommunerna i Blekinge planerar kring nuvarande och framtida bostadsbehov hos äldre. Detta är en förstudie som översiktligt berör olika aspekter av äldres boende som framkommit i intervjuer med ansvariga inom kommunerna i Blekinge. Om det finns ett intresse hos kommunerna kan dessa olika aspekter i förstudien fördjupas, och den avslutande delen Vägar vidare ger några förslag på intressanta områden att arbeta vidare med. 8

13 Frågeställningar Projektet har utgått från tre delar: kvantitet, boendeplanering och vidare vyer. Kvantitet inriktar sig på enbart boende för äldre i kommunen, medan boendeplaneringen även rör boendefrågor på ett bredare plan med eventuella samarbeten över kommungränserna. Vidare vyer berör frågor som gäller design, utformning och planering kring hur man skapar ett boende för äldre och även hur man tänker sig framtidens äldrebostäder. Under resultatdelen redovisas kommunernas svar på följande frågeställningar: Del1: Kvantitet Vilka former av äldrebostäder finns i Blekinges kommuner i nuläget? Finns det tillräckligt med boende för äldre? Planerar kommunerna att bygga fler eller omvandla bostäder till äldre? Vilka behov av hemtjänst finns det? Del 2: Boendeplanering Hur långsiktig är planeringen kring äldres boende? Samverkar olika förvaltningar när det gäller boendefrågor? Samarbetar man över kommungränserna med boendefrågor? Samarbetar kommunerna med privata bostadsföretag och intressegrupper inom boendefrågor? Hur påverkar det politiska läget i varje kommun planeringen kring äldres boende? Tar man tillvara bostadsanpassade lägenheter? Hur är närheten till service (läkare, affär, transport etc.) för äldre? Del 3: Vidare vyer Kvarboendeprincipen: tvång eller rättighet? Vilka evidens bygger planeringen och tänkandet kring särskilt boende på? Hur skapar man hemkänsla i särskilt boende i form av design, variation och valmöjligheter? Hur tillgodoser man sociala behov och känslan av meningsfullhet i särskilt boende? Hur använder man sig av ny teknik för att underlätta för äldre i hemmet? Vilka förebilder finns när kommunerna skapar boende för äldre? Vilka alternativa boendeformer kan finnas eller utvecklas? Metod Intervjuer genomfördes med enhetschefer och områdesansvariga inom blekingekommunernas äldreomsorg. I tre av kommunerna (Karlshamn, Olofström och Sölvesborg) deltog även vd:n för det kommunala bostadsbolaget i diskussionen. Kommunala bostadsbolagen i Karlskrona och Ronneby kontaktades i efterhand via telefon. I huvudsak användes en kvalitativ metod där intervjuerna utgick från en enkät baserat på vissa givna frågeställningar (se ovan) så att jämförelse mellan kommunerna skulle vara möjlig. Enkäten hade skickats ut i förväg så att intervjudeltagarna fick tid att förbereda svaren. Samtidigt var intervjuaren 9

14 öppen för olika teman som kom upp i diskussionen, vilket resulterade i att samtalen fick väldigt varierande innehåll. Styrkan i detta är att flera perspektiv på äldres boende kom fram i mötena, och att en inblick gavs i tänkandet som ligger bakom äldreomsorg och boendeplanering i varje enskild blekingekommun. 10

15 Resultat Följande redovisning av resultaten följer den enkät som skickades ut till kontaktpersonerna inom äldreomsorgen i kommunerna och som var underlag för samtalen som följde. Resultaten utgår, som nämndes ovan, från tre delar: kvantitet, boendeplanering och vidare vyer. De tre delarna redovisas var för sig med en kort sammanfattning för delarna kvantitet och boendeplanering där utgångspunkten är frågeställningarna som presenterades tidigare. Del 1 Kvantitet Tabell 1. Särskilt boende Antal Är det brist/överskott? platser/lägenheter i särskilt boende Karlshamn 333 Balans Nej Karlskrona 825 Balans Minska Olofström 220 Överskott Minska Ronneby 322 Överskott Nej Sölvesborg 250 Balans Utöka: Planerar ni att utöka/minska de närmaste 3 åren? I vilken omfattning? Siffrorna inkluderar även lägenheter för personer med demenssjukdom (Tabell 1). Det påpekades i flera kommuner att balansen är tillfällig och att det plötsligt kan svänga och bli underskott. Tabell 2. Särskilt boende: demenssjukdom, servicehus, sjukhem Antal lägenheter i säbo för personer med demenssjukdom Antal platser/lägenheter i servicehus Antal platser/lägenheter i sjukhem Karlshamn 108 Finns inte Finns inte Karlskrona (ska försvinna så småningom) Olofström servicelägenheter Finns inte Ronneby 128 Stor del av säbo Finns inte Sölvesborg Finns inte I kommunerna varierar det vad man kallar servicehus- eller lägenheter, men det är mest till namnet och inte till innehållet. Som tidigare nämnts lever inte 80-talets servicehus upp till dagens krav på tillgänglighet och detta är anledningen till att de avvecklats. Numera har de som bor i servicelägenheter samma höga vårdbehov som de som bor i andra särskilda boenden. Termen sjukhem är nästan helt borta, den försvann i början på 90-talet. Termen gruppboende används ibland för boenden för personer med demenssjukdom. 11

16 Tabell 3. Trygghetsbostäder Antal Är det brist/överskott? trygghetsbostäder Planerar ni att utöka/minska de närmaste 3 åren? I vilken omfattning? Karlshamn 32 Brist. Stor efterfrågan. Utöka: 8 Karlskrona 13 Vet ej Utredningsarbete pågår inom äldreförvaltningen. Olofström 0 Vet ej Utöka: 30 Ronneby 24 Finns stort intresse. Beror på hur pilotprojektet Skruven går. Sölvesborg 0 Vet ej Inte aktuellt Trygghetsbostäder har på ett sätt ersatt servicehusen genom att de erbjuder tillgängliga lägenheter med tillgång till larm och personal. Kommunerna upplever att det finns ett stort intresse, men har inga exakta siffror. En deltagare menar att kravet på att personal ska finnas tillgänglig gör det svårt att utöka trygghetsbostäderna. Eventuellt kommer det att byggas trygghetsbostäder i Vedebylund i Karlskrona, men planeringen är ännu i mycket tidigt stadium och bygger på de boendes önskemål. De trygghetsbostäder som finns i Karlskrona i nuläget tillkom innan den här typen av boendeform lagstiftades Tabell 4. Seniorbostäder Antal seniorbostäder Planerar ni att utöka/minska de närmaste 3 åren? I vilken omfattning? Karlshamn Hinseblick, 2 privata Kommer nog inte att byggas mer, var modernt ett tag. Saknar den målgruppen i Karlshamn. Karlskrona 40 Eventuellt nybygge i Vedebylund Olofström 10, i kommunal regi Inte aktuellt Ronneby Finns inte Inte aktuellt Sölvesborg Finns inte Inte aktuellt Det finns inget krav på kommunerna att det ska finnas seniorbostäder. Det bygger därmed på privata intressen och kräver därför ett engagemang på frivillig basis från olika intressenter. Tabell 5. Ordinärt boende: hemtjänst Antal personer med hemtjänst Kommentar Karlshamn 800 Karlskrona 1025 Även privata utförare Olofström Vissa får hemtjänst i säbo Ronneby 547 Sölvesborg 500 Finns ett säbo med hemtjänst Vissa får hemtjänst även i säbo. Det finns varierande grader av hemtjänst: vissa har bara larm, medan andra har full omvårdnad. 12

17 Tabell 6. Ordinärt boende: anställd anhörigvårdare Personer med anställd Kommentar anhörigvårdare Karlshamn 0 Fanns mest på talen Karlskrona 21 Olofström 2 Erbjuder dagverksamhet Ronneby 24 Verkar vara en uppgång, men erbjuds hemtjänst i första hand. Sölvesborg 11 Utökar inte Fanns mest förr, nu erbjuds avlösning och dagverksamhet istället. Många tar hand om sina anhöriga utan att vara anställda. Anhörigstöd riktar sig i huvudsak till de som vårdar personer med demenssjukdom. Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Tabell 7. Övrigt Pågående inventering av tillgänglighet i fastigheter. Kvalitetsbarometern: Olofström bäst i Blekinge vad gäller hemtjänsten. Förebyggande hembesök Sammanfattning del 1 Kvantitet Utgångspunkten för denna sammanfattning är de fyra frågor som ställdes i början under Frågeställningar, del 1 Kvantitet. Vilka former av äldrebostäder finns i Blekinges kommuner i nuläget? Under termen särskilt boende finns lägenheter för personer med demenssjukdomar, servicelägenheter som lever kvar endast till namnet och sjukhem som är på väg att försvinna helt. Trygghetsbostäder ökar i omfattning och intresset upplevs som stort bland seniorer. Intresset för seniorbostäder däremot är inte lika stort bland de flesta kommunerna, och det är inte aktuellt med fler seniorbostäder. Karlskrona är undantaget där det finns en aktiv seniorhusförening som samarbetar med kommunen i flera projekt, bland annat det planerade nybygget i Vedebylund. Finns det tillräckligt med boende för äldre? Det råder för närvarande ingen akut brist på bostäder för äldre i Blekinge, men samtidigt kan det svänga snabbt. Planerar kommunerna att bygga fler eller omvandla bostäder till äldre? Sölvesborg är den enda kommun som tänker utöka antalet lägenheter i säbo de närmaste åren. Övriga kommuner satsar mer på trygghetsbostäder i det här stadiet. Vilka behov av hemtjänst finns det? I nuläget verkar kommunerna ha tillräckliga resurser och vara i balans med antalet personer som behöver hemtjänst. Det är svårt att svara på framtida behov av hemtjänst baserat på den här studien. 13

18 Del 2 Boendeplanering Tabell 8. Har din kommun en särskild boendeplan/program? Karlshamn Ja Enligt översiktsplanen: 50 nya lägenheter ska byggas varje år med variation vad gäller hustyp och upplåtelseform. Karlskrona Ja Översiktsplan under revidering. Det finns även en särskild plan för säbo. Olofström Nej I översiktsplanen. Ständigt pågående arbete. Ronneby Nej Äldreboendeplan på gång. Sölvesborg Nej Översiktsplan under revidering. Enligt Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2010 är det bara 25% av Sveriges kommuner som antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen inom aktuell mandatperiod (Boverket, 2010, s. 36). Se vidare i Länsstyrelsens senaste rapport för en mer detaljerad genomgång av planer för bostadsförsörjningen (Länsstyrelsen, 2010, s. 10ff). Tabell 9. Samverkar olika förvaltningar och bolag inom din kommun när det gäller frågor kring äldres boende? Karlshamn Ja KABO samverkar med förvaltning Karlskrona Ja Väldigt beroende av översiktsplanen Olofström Ja Socialförvaltningen (inkl. äldreomsorgen) och Olofströmshus träffas regelbundet Ronneby Ja Ronnebyhus är hyresvärd för säbo Sölvesborg Ja Förvaltning och bolag i samverkan I alla kommunerna är kommunala bostadsbolaget hyresvärd för större delen särskilda boenden. Tabell 10. Samarbetar din kommun med andra kommuner i de här frågorna? Karlshamn Ja, delvis KABO har erfarenhetsutbyte med andra kommunala bostadsbolag. Karlskrona Ja, delvis KKKHV-nätverket: samarbete mellan residensstäderna Karlskrona, Kalmar, Kristianstad, Halmstad och Växjö. Karlskronahem har erfarenhetsutbyte med andra kommunala bostadsbolag. Olofström Ja, sporadiskt Bra kontakt generellt. Bostadsbolagen träffas regelbundet. Ronneby Ja Bostadsbolagen träffas både inom och över länsgränserna. Sölvesborg Nej Tidigare kontakt med Olofström vid tillfällig bostadsbrist i säbo. De kommunala bostadsbolagen träffas regelbundet. Annars är kontakten mellan kommunerna mer sporadisk som när till exempel problem uppstår. Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) fungerar som ett nätverk som erbjuder service och utbildningar. 14

19 Tabell 11. Samarbetar din kommun med privata bostadsföretag och intressegrupper? Karlshamn Ja Pensionärsgrupper. Kommunala pensionärsrådet (KPR) träffar regelbundet omsorgsförvaltningens ordförande. Karlskrona Ja Privata företag äger vissa säbo. Samarbete med KPR och Karlskrona Seniorhusförening. Olofström Ja Pensionärsgrupper aktiva i diskussioner anordnade av Olofströmshus. Ronneby Ja Privata företag driver vissa säbo. Sölvesborg Ja Pensionärsgrupper aktiva i diskussioner. Tabell 12. Påverkar det politiska läget i din kommun planeringen kring äldres boende? Karlshamn Nej Ingen styrning Karlskrona Nej Politiker angelägna om kvalité och utveckling. Olofström Nej Samsyn utifrån översiktsplanen, bygger på medborgarnas önskemål. Ronneby Nej Tidigare diskussion kring Vidablicks utveckling. Sölvesborg Nej Ingen övrig kommentar Tabell 13. Tar din kommun tillvara bostäder som redan är bostadsanpassade? (i form av t ex ett register) Karlshamn Nej Hyreslägenheter måste återställas i originalskick. För funktionshindrade finns 10 anpassade lägenheter. Karlskrona Ja Har som målsättning att bevara de bostäder som blivit anpassade. Olofström Nej Svårt rent ekonomiskt med lång vakanstid. Ronneby Nej Den som har behov av anpassad bostad får förtur om en bostadsanpassad lägenhet är ledig, men inte möjligt att ha lång vakanstid på lägenheter. Sölvesborg Nej Hyreslägenheter måste återställas i originalskick. Individuella behov styr. Bostadsanpassning innebär bland annat att ta bort trösklar, bredda ingångar, installera ramper och stödhandtag, och ändra höjden på köksbänkar. Målet är att den boende obehindrat ska kunna ta sig runt i sin bostad, och kunna använda kök och badrum. Uppfattningen bland kommunerna var att det i teorin är en bra idé att behålla anpassade bostäder, men det upplevs som svårt att genomföra på grund av risken för långa vakanstider. Tabell 14. Finns det brister när det gäller närhet och tillgång till service för äldre? (läkare, affär, transport etc.) Karlshamn Blandat Säbo ligger på olika ställen. Karlskrona Nej Lyckeby populärt område p g a närhet till allting och lätt att ta sig runt. Olofström Ja Svårt ta sig runt i kommunen med kollektivtrafik. Ronneby Ja Vidablick har t ex dåliga bussförbindelser. Sölvesborg Ja Svårt att ta sig runt i kommunen med kollektivtrafik. 15

20 Sammanfattning del 2 Boendeplanering Sammanfattningen följer de frågor som ställdes i början under Frågeställningar, del 2 Boendeplanering. Hur långsiktig är planeringen kring äldres boende? Det är endast en kommun som har en särskild bostadsplan för säbo, övriga kommuner har det inbakat i mer eller mindre aktuella översiktsplaner. Två av kommunerna håller på att förnya översiktsplanerna, och en kommun arbetar på att ta fram en särskild boendeplan för äldre. Samverkar olika förvaltningar när det gäller boendefrågor? Samarbetet inom kommunernas förvaltningar och bolag verkar fungera genom att de kommunala bostadsbolagen är hyresvärd för majoriteten säbo. Samarbetar man över kommungränserna med boendefrågor? De kommunala bostadsbolagen har ett regelbundet erfarenhetsutbyte. Samarbetar kommunerna med privata bostadsföretag och intressegrupper inom boendefrågor? Samtliga kommuner har ett samarbete med privata pensionärs- och intressegrupper eller privata fastighetsägare. Hur påverkar det politiska läget i varje kommun planeringen kring äldres boende? Den politiska diskussionen kring detta ämne präglas oftast av en samsyn. Tar man tillvara bostadsanpassade lägenheter? Karlskrona är för närvarande den enda kommun som tar tillvara redan anpassade bostäder, medan övriga kommuner inte anser sig ha möjlighet att göra detta, främst av ekonomiska skäl i relation till långa vakanstider. Hur är närheten till service (läkare, affär, transport etc.) för äldre? Tillgång till service, framförallt kollektivtrafik, verkar vara ett problem i första hand för de mindre kommunerna. Del 3 Vidare vyer Här följer en redovisning av samtalen kring de frågeställningar som ingick i tredje delens tema vidare vyer. Under samtalen framkom även nya frågeställningar som presenteras här. Det bör nämnas att eftersom diskussionen tilläts att röra sig fritt kring frågorna blev samtalen i de fem kommunerna till viss del olika. I en kommun diskuterades mer ingående ny teknik medan man i en annan stannade längre vid hur man skapar hemkänsla i särskilt boende. De ursprungliga frågeställningarna var: Kvarboendeprincipen: tvång eller rättighet? Vilka evidens bygger planeringen och tänkandet kring särskilt boende på? Hur skapar man hemkänsla i särskilt boende i form av design, variation och valmöjligheter? Hur tillgodoser man sociala behov och känslan av meningsfullhet i särskilt boende? Hur använder man sig av ny teknik för att underlätta för äldre i hemmet? Vilka förebilder finns när kommunerna skapar boende för äldre? Vilka alternativa boendeformer kan finnas eller utvecklas? 16

21 Nya frågeställningar som kom upp under samtalen var: Vad är äldres boendepreferenser? Kommer de att förändras när nya generationer blir äldre? Hur kommer trygghetsbostäder att utvecklas i framtiden? Vad får det för konsekvenser att bygga bostäder för en särskild målgrupp? Hur skapar man mötesplatser för människor? Vilka attityder finns kring ny teknik? Hur avgör man vilket hjälpmedel som fungerar bäst ur ett långsiktigt perspektiv? Hur kan kommuner arbeta förebyggande för att hjälpa äldre att t ex flytta i tid? Kvarboendeprincipen: tvång eller rättighet? Kvarboendeprincipen verkar vara en självklar grund i kommunerna och krävde ingen större diskussion. Man var överens om att ingen ska tvingas att flytta, vare sig man bor i ordinärt eller särskilt boende. De flesta som ansöker om säbo får det beviljat. I en kommun påpekades att det emellanåt kommer upp fall där man skulle önska att den boende skulle vilja flytta till ett säbo, men att det inte går att tvinga någon även om den personen lever under otrygga eller osanitära förhållanden. Vilka evidens bygger planeringen och tänkandet kring särskilt boende på? Det skiljer sig mellan kommunerna i fråga om planering kring utformning av säbo. I en kommun har man valt att ta fram ett särskilt program med mycket detaljerade anvisningar. I en annan kommun poängterades att om kommunen söker statligt bidrag så hänger det samman med strikta regleringar kring utformningen. Personalen håller sig uppdaterade med aktuell forskning bland annat genom kurser, studiebesök och utbildningar. Olika yrkesgrupper är inblandade i planeringen kring ett nytt boende. Det framgår att samtliga kommuner anser det viktigt att utgå från de boendes önskemål och det gör man bland annat genom samarbete med pensionärsgrupper. Av kostnadsskäl är det ovanligt med nybygge, det är därför vanligare att man bygger om en redan befintlig byggnad. Hur skapar man hemkänsla i särskilt boende i form av design, variation och valmöjligheter? Samtliga kommuner vill erbjuda olika boendealternativ och ge äldre större valfrihet när det gäller boendet, som det står uttryckt i en kommuns översiktsplan. Under samtalen framkom att Blekinges särskilda boenden har olika utseende och form beroende på när de byggdes och varierar från fristående villor till höghus. Det upplevs som svårt att komma bort från institutionskänslan i säbo, och åsikten bland intervjudeltagarna är att det alltid kommer att finnas en grupp äldre med stora vårdbehov. Även om mycket har hänt inom särskilt boende de senaste 20 åren framkom det ändå att det finns mycket kvar att göra. Svårigheten ligger bland annat i att säbo numera är, som en person uttryckte det, ett minisjukhus på grund av de boendes omfattande vårdbehov. Det gör att hemkänslan inte riktigt infinner sig. Det finns en vilja bland samtliga kommuner att komma bort från institutionen där alla gör samma saker samtidigt tillsammans med människor man inte valt själv. Hur tillgodoser man sociala behov och känslan av meningsfullhet i särskilt boende? Det framhölls under ett samtal att aktiviteter och boende inte måste hänga ihop utan bör istället ses som två separata ting. Som exempel nämndes att när någon flyttar till säbo kan man se till att upprätthålla de intressen som redan finns, istället för att försöka skapa dem i själva boendet. Under 17

22 ett annat samtal poängterades hur viktigt det är att ta tillvara de träffpunkter som redan finns utifrån intresse och att även skapa lokala mötesplatser. Hur använder man sig av ny teknik för att underlätta för äldre i hemmet? Det uppstår nya behov på bara några år; det ska till exempel finnas tillgång till internet även på ett särskilt boende så att det finns möjlighet att läsa och betala räkningar. Flera kommuner satsar på en nyckelfri hemtjänst med elektroniska säkerhetslösningar. En kommun vill införa ippi, där den äldre kommunicerar med hemtjänst och anhöriga via tv:n med hjälp av en enkel fjärrkontroll. Ett kommunalt bostadsbolag är anslutet till Hjälpmedelsinstitutets projekt Tillgänglighet där fastighetsägare kan göra en inventering av tillgängligheten i bostäderna. Ett annat kommunalt bostadsbolag har ett samarbete med professor Susanne Iwarsson på Lunds tekniska högskola angående hur man bedömer tillgänglighet i bostäder. Vilka förebilder finns när kommunerna skapar boende för äldre? Som nämnts ovan har kommunernas anställda möjlighet att delta i kurser, studiebesök och utbildningar. Det framkom att många besökt det särskilda boendet Vigs ängar utanför Ystad, som drivs på antroposofisk grund. Även en del andra boenden för äldre runtom i södra Sverige har besökts. Som tidigare nämnts väger även de boendes önskemål tungt i utformningen av säbo. Vilka alternativa boendeformer kan finnas eller utvecklas? Förutom trygghetsbostäder framkom det inte under samtalen några alternativ till de boendeformer som finns idag. I en av de mindre kommunerna uttryckte man att vi är nog traditionella här och därför inte känner av något intresse för mindre vanliga former av boende. I de mindre kommunerna var intrycket att befolkningen är för liten för att delas upp i boendegrupper efter till exempel intressen. Vad är äldres boendepreferenser? Kommer de att förändras när nya generationer blir äldre? I flera av kommunerna visades en vilja att utgå från vad äldre själva vill ha när det gäller boende. Enkäter om var äldre vill bo i framtiden har exempelvis gjorts i åtminstone ett par av kommunerna de senaste åren. I en kommun gjordes en enkät för några år sedan som visade på stor variation i äldres önskemål om boende. Enligt enkäten ville många bo blandat och inte bara med personer från sin egen åldersgrupp. Rädsla för ensamheten framkom även och är något som bekräftas under samtalen i andra kommuner. Andra önskemål som framträder i övriga kommuner är viljan att bo kvar på den ort där man alltid bott, eller bo nära sina anhöriga. Ett flertal vill bo nära där det händer något och se folk i rörelse. Rullatoravstånd till affär och annan service är också önskvärt bland flertalet äldre. Hur kommer trygghetsbostäder att utvecklas i framtiden? Kommunerna upplever ett stort intresse när det gäller trygghetsbostäder, men man har inga exakta siffror. Det finns många positiva förväntningar bland kommunerna på trygghetsboende som ett hem som man har valt själv där man kan bo livet ut. Fördelen, menar man, är att den boende kan få hemtjänst på de tider och på det sätt som man själv valt och behåller därmed integriteten och hemkänslan. Även rent kommersiellt är boende för äldre intressant i och med att äldre uppfattas som bra hyresgäster genom att betala hyran i tid och inte festa högljutt på nätterna, som någon påpekade i en kommun. Det framkom vissa förbehåll inför den framtida utvecklingen. Det upplevdes som problematiskt att man måste vara minst 70 år för att få flytta in till ett trygghetsboende. Kommer trygghetsbostäder att bli som ett särskilt boende i slutändan allteftersom de boende åldras och behöver ökad vård och omsorg? En annan svårighet som framhölls är kravet på personal som måste vara tillgänglig vissa 18

23 tider. Under ett samtal nämndes att en form av trygghetsboende uppstått spontant när ett hyreshus befolkats av majoriteten äldre som får hemtjänst. Anledningen till detta troddes vara det centrala läget. Vad får det för konsekvenser att bygga bostäder för en särskild målgrupp? Hur skapar man mötesplatser för människor? Vill vi ha Victoria Park i Blekinge? Victoria Park är ett nybyggt så kallat livsstilsboende i Malmö. Det erbjuder bostadsrätter i samma byggnad som spa, restaurang, delikatessbutik, och biograf. (Frelin, 2009) Frågan kom upp under ett samtal och svaret var i det fallet nej. I den kommunen var kategoriboende något som man försökte undvika eftersom man ansåg att det är viktigt särskilt i ett litet samhälle att inte dela upp befolkningen i grupper. Istället ville man satsa på att skapa mötesplatser och att det gör det mindre viktigt var man bor. Vilka attityder finns kring ny teknik? Hur avgör man vilket hjälpmedel som fungerar bäst ur ett långsiktigt perspektiv? I intervjuerna framkom olika attityder kring ny teknik; vissa ser det som ett problem medan andra ser det som en möjlighet. Under ett samtal ställdes frågan om vad som händer med den mänskliga kontakten om man inför städrobotar. Redan nu upplevs ett problem med ensamhet och isolering bland äldre. När det gäller inköp av nya hjälpmedel visade det sig att kommunerna tar hjälp av hur andra kommuner i landet använt sig av ett visst hjälpmedel innan man väljer att införskaffa det. Hur kan kommuner arbeta förebyggande för att hjälpa äldre att t ex flytta i tid? Förebyggande åtgärder förekommer, till exempel anhörigstöd. I en kommun erbjuds förebyggande hembesök till de som fyllt 80. Under hembesöket informeras om vad kommunen har att erbjuda till äldre, samt vikten av att flytta i tid till ett boende som är tillgängligt och tryggt. Hembesöken genomförs tillsammans med primärvården. Sammanfattande diskussion Gruppen äldre utgörs av en mängd individer med skiftande behov, önskemål och förutsättningar. Det har kommunerna märkt, inte minst i de enkäter om boendepreferenser som har genomförts på vissa håll. Om man ändå ska försöka generalisera så kan man säga att många äldre inte vill tänka på framtiden och acceptera att man kommer att bli äldre och kanske behöva hjälp (Boverket, 2002, s. 25). Ännu en generalisering kan göras om den nya generationen pensionärer, nämligen 40-talisterna. De representerar en generation som är vana vid att vara aktiva och kunna forma hur deras liv ser ut. Det kan tänkas att 40-talisterna kommer att bana väg för en ny äldreomsorg med större inflytande där de kan påverka hur deras boende och omsorg utformas (Malmberg et al., 2004). Under samtalen framkom ett stort intresse för trygghetsbostädernas utveckling. Kommunerna i Blekinge är positivt inställda men försiktiga av flera anledningar. Det upplevs som problematiskt med strikta statliga regler om att trygghetsbostäder bara är tillgängliga för de som fyllt 70. Risken är att kommunerna undviker den typen av bostäder eftersom de inte gärna vill låsa in sig i nybyggen som bara är tillgängliga för en viss åldersgrupp. Målet bör vara att bygga tillgängliga bostäder som passar alla grupper i samhället genom olika skeden i livet. När det handlar om livsstilsboende så är det möjligt att kommunerna i Blekinge är för små för att samla till exempel alla golfälskare under ett tak. Men om intresset finns att etablera boenden för människor utifrån en viss livsstil är det en möjlighet som bör tas tillvara eftersom det ökar 19

24 kommuninvånarnas valmöjligheter när det gäller boende. Det är förmodligen baserat på vissa ideologiska värderingar hur välvillig man är till att vissa grupper vill bo för sig själva. Risken med livsstilsboende är att segregationen förstärks och att staden består av enskilda öar utan några gemensamma träffpunkter där olikheter får mötas (Martinsson, 2000, s. 36). Nybyggda, exklusiva livsstilsboenden riktar sig naturligtvis till en viss inkomstgrupp och ger de privata bostadsbolagen en möjlighet att gå med högre vinst. Men det är viktigt att komma ihåg att alla seniorer inte har de ekonomiska möjligheterna som krävs för att flytta in i en nybyggd seniorlägenhet vid havet. Andelen ensamstående och frånskilda är större bland 40-talisterna jämfört med tidigare generationer, och dessa har oftast en mer begränsad inkomst att röra sig med (Malmberg et al., 2004, s. 12). Ordförande för Karlskrona Seniorhusförening Fredrik von Platen anser att den kooperativa hyresrätten kan vara framtidens lösning. Det skulle då fungera som ett slags mellanting mellan hyresrätt och bostadsrätt där den boende betalar en mindre summa i insats som sedan återfås vid försäljning. Attraktionen i denna typ av boende ligger i att man får bostadsrättens trygghet men till ett betydligt billigare pris. Det är alltså en upplåtelseform som är tillgänglig även för hushåll med mindre tillgångar. Dessutom slipper man ansvaret för underhåll av fastigheten, vilket kan upplevas som en klar fördel av många. I särskilt boende lever institutionskänslan fortfarande kvar till viss del. Det finns dock flera goda exempel på hur man kan öka hemtrevnaden. Ett exempel som kom upp i flera av samtalen är Vigs Ängar utanför Ystad. Det drivs på antroposofisk grund och har både spa och lunchrestaurang som är öppna för allmänheten. Genom att på det sättet öppna upp det särskilda boendet för allmänheten kan institutionsstämpeln suddas ut och samtidigt minska ensamheten och isoleringen bland de boende. Peter Westlund har i flera av sina böcker betonat det salutogena synsättet inom äldreomsorgen. Han lyfter fram en helhetssyn på människan där det sociala innehållet i säbo är minst lika viktigt för en människas överlevnad som mat och värme. Relaterat till detta är det faktum att gruppen äldre invandrare växer och att det finns efterfrågan på säbo där personal talar de boendes språk och känner till deras kultur (Thorslund & Wånell, 2006, s. 173). För närvarande märks detta främst i storstäderna men även Blekinge kommer att ha ett behov av denna typ av boende. För vidare läsning om socialt innehåll i särskilt boende rekommenderas Ywonne Erikssons rapport (Eriksson, 2010). När det gäller ny teknik är det en utmaning för var och en att försöka hänga med i utvecklingen. För ansvariga inom en kommun gäller det att försöka avgöra vilket tekniskt hjälpmedel som fungerar bäst ur ett långsiktigt, ekonomiskt och brukarperspektiv (Hjälpmedelsinstitutet, 2010). Man måste vara försiktig så att inte de ekonomiska fördelarna värderas högre än de sociala. Risken är att man ersätter den mänskliga kontakten med olika tekniska lösningar i syfte att spara pengar och att det redan upplevda ensamhetsproblemet växer ännu mer bland äldre. Å andra sidan kanske kommande generationer kommer att se det som naturligt att skapa relationer via internet och på så sätt ha lättare för att forma sitt eget nätverk oberoende av den närmaste omgivningen. Ett problem när det gäller boende för äldre är att många inte väljer att flytta i tid till en mer tillgänglig bostad. En av anledningarna kan vara att det känns jobbigt att tänka på att man kommer att bli äldre och kanske mista sin självständighet och behöva ta emot hjälp från andra. Ett sätt kan vara att kommunerna går ut med information inte bara till pensionärer utan även till dem som har några år kvar till pensionen för att väcka uppmärksamheten kring dessa frågor. Ett enkelt 20

25 frågeformulär som man fyller i själv kan vara till hjälp att fatta beslut om att stanna eller flytta till annat boende. Se vidare Housing Options for Older People (HOOP) som är ett exempel från Storbritannien ( Vägar vidare Bo bra på äldre dar ( är ett program från Hjälpmedelsinstitutet som under kommer att sponsra projekt som har med nytänkande kring äldres boende att göra. Syftet är att stimulera utveckling av trygga och tillgängliga boenden och dess närmiljö så att äldre kan bo kvar hemma så länge de vill. Bidrag kan bland annat ges till förstudier inom kommuner inför planerat byggande av bostäder för äldre, eller inventering av tillgänglighet. Det som efterfrågas av bland annat Boverket är lokal kunskap om möjligheter och behov (Boverket, 2002, s. 27). Varje kommun har olika förutsättningar och det finns inte en lösning som passar alla. Flera av de frågeställningar som ställdes i projektets inledande fas och de som framkom under intervjuerna kan behandlas mer djupgående. Här är några frågor som skulle kunna behandlas i en fortsatt studie: Vilka sorters boende för äldre kommer att behövas i framtiden? Vilka är äldres boendepreferenser? När och varför flyttar man? Vilka alternativa boendeformer och upplåtelseformer kan finnas eller utvecklas? Hur ser framtidens miljövänliga och hållbara boende ut? Hur ser behoven ut för äldre invandrare? Är det för stort fokus på åldersfrågan? Hur kommer trygghetsbostäder att utvecklas i framtiden? Vilka attityder finns kring ny teknik? Hur avgör man vilket hjälpmedel som fungerar bäst ur ett långsiktigt perspektiv? Vad får det för konsekvenser att bygga bostäder för en särskild målgrupp? Hur skapar man mötesplatser för människor? Hur kan kommuner arbeta förebyggande för att hjälpa äldre att t ex flytta i tid? Ett annat alternativ är att följa det nystartade byggprojektet i Vedebylund utanför Karlskrona. Karlskronahem samarbetar med Karlskrona Seniorhusförening i ett nybygge som kommer att innehålla både särskilt boende och någon form av seniorboende eller trygghetsboende. Utformningen bestäms utifrån vad de boende själva vill ha, och man har därför format en referensgrupp bestående av seniorer som är intresserade av att skapa sitt eget boende. Det vore väldigt intressant att studera hela processen från början till slut, och att ta tillvara de idéer som kommer upp i referensgruppen och se hur de omvandlas till konkret design och byggande. 21

26 Tack till Karlshamn: Kerstin Gustafson, ordförande Karlshamnsbostäder Bert-Inge Storck, VD Karlshamnsbostäder Doris Zetterqvist, områdeschef säbo Karlskrona: Ewa Carlsson-Sjögren, verksamhetschef säbo Eva Herbertsson, utvecklingschef Per Myrbeck, VD Karlskronahem (kontaktad via telefon) Olofström: Ingela Colleen, äldreomsorgschef Christer Ericson, socialförvaltningen: bostadsanpassning, lokaler säbo Hans Jönsson, teknisk chef Olofströmshus Magnus Lindahl, VD Olofströmshus Thomas Svensson, socialchef Ronneby: Jimmy Jonsson, utvecklingssamordnare Lena Jönsson, boendesamordnare Sven-Olof Klasson, VD Ronnebyhus (kontaktad via telefon) Sölvesborg: Lars Björklund, VD Sölvesborgshem Stefan Filipsson, omsorgschef Ann Hellgren, verksamhetschef Karlskrona Seniorhusförening Peter Anderberg, Mats Wennstig och Mårten Wirén 22

27 Referenser Agahi, N., Lagergren, M., Thorslund, M., & Wånell, S-E. (2005). Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar: en kunskapssammanställning. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. Ageing Research Center. (u.å.) Hämtad 8 juni 2011 från: Anderberg, P. (2009). Bevarad värdighet vid vård av äldre personer på äldreboende. Licentiatavhandling, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Hämtad från: Andersson, J. (2005). Rum för äldre: om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. Licentiatavhandling, Kungliga Tekniska Högskolan, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, Arkitektur. Hämtad från: Bo bra på äldre dar. (u.å.). Hämtad 8 juni 2011 från: Boverket. (2002). Hur bor morgondagens äldre? En nyckelfråga i kommunernas boendeplanering. Karlskrona: Boverket. Boverket. (2010). Bostadsmarknaden : Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten Karlskrona: Boverket. Hämtad 8 juni 2011 från: Enable age project. (u.å.). Hämtad 8 juni 2011 från: Eriksson, Y. (2010) Var-dags innehåll: en studie om hur boende och anhöriga upplever det sociala innehållet på ett boende för personer med demenssjukdom (Skrift 2011:3). Karlskrona: Blekinge Kompetenscentrum. Hämtad 8 juni 2011 från Landstinget Blekinge: html Falk, H. (2010). There is no escape from getting old: Older persons experiences of environmental change in residential care. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Hämtad 8 juni 2011 från: Forsemalm, J. (2008). Äldres boende och etnicitet: en kunskapsöversikt. Etnologiska institutionen, Göteborgs universitet. 23