Alternativ kommunikation för vuxna tal- och språkhandikappade

Transkript

1 Alternativ kommunikation för vuxna tal- och språkhandikappade DeltaTalker med Ordstrategi Helena Eklund logoped Marie Samuelsson arbetsterpeut HANDIKAPPINSTITUTET Projektnr: P 96/0679 Sökande: Kommunikationsenhetet NeuroRehab Neurocentrum Universitetssjukhuset LINKÖPING Projketansvarig: Johan Alinder 1

2 INDEX Bakgrund 1 Projektets syfte 3 Genomförande 3 Resultat 4 Fallbeskrivningar 4 Inträning 9 Aktiviteter 10 Utbildningsinsatser 11 Diskussion 12 2

3 1. BAKGRUND Landstinget i Östergötland har med hjälp av projektmedel från Allmänna Arvsfonden och egna insatser byggt upp ett regionalt resurscenter kring datorbaserade hjälpmedel för olika handikappgrupper. LINDAH centrum för kommunikationshandikapp har sedan januari 1997 kunnat erbjuda samlade insatser för personer med nedsatt kommunikationsförmåga när det gäller att uttrycka sig via tal och /eller skrift. Behovet finns att höja kunskapen kring Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK), med såväl låg- som högteknologiska metoder. I vårt arbete med vuxna kommunikationshandikappade har vi funnit en patientgrupp där vi vill gå vidare och utveckla bättre metoder. Det gäller personer med svåra kvarstående kommunikationshandikapp med bevarad intellektuell förmåga och deras möjlighet att utnyttja komplexa hjälpmedel för alternativ kommunikation. Tidigare projekt har beskrivit hur barn och ungdomars användning av samtalshjälpmedlet DeltaTalker med Blisstrategi kan se ut i skolmiljö. För vuxna brukare utan tidigare erfarenheter av Bliss eller med förvärvad hjärnskada kändes det viktigt att prova ett annat alternativ. Minspeakanpassningen (MAP) Ordstrategi introducerades i Sverige under början av under 94. Det har dock inte använts i någon större utsträckning tidigare. Vi ville i vårt projekt se hur det gick att använda för vuxna brukare dels med enbart talskada och dels om även språkliga svårigheter finns med i bilden. Nedan följer en beskrivning av Minspeak och Ordstrategi. För beskrivning av DeltaTalker se bilaga. Minspeak Minspeak är en sammandragning av MINimal effort to SPEAK. Systemet är utvecklat av en amerikansk lingvist, Bruce Baker. Det tillkom som ett resultat av en översikt han gjorde över olika kommunikationssätt. Slutsatsen var att de sätt som granskades hade stora brister.. De ansågs som antingen för långsamma eller för begränsade. fig.1 En jämförelse mellan, bildsystem, stavning, ordprediktion och Semantic Compaction (Minspeak ) Tanken med Minspeak är att kunna uttrycka så mycket som möjligt på enklast möjliga sätt och så snabbt som möjligt. En bildkarta t.ex. är begränsad enbart till det som finns där. Många ord vi använder i dagligt tal går inte att symbolisera med en bild. (Jämförelsen måste sägas, är 3

4 gjord utan att ta med Bliss som inte används i någon högre utsträckning i USA.) Om man betänker att en vuxen person i dagligt tal använder ca ord som kan betraktas som högfrekventa så inser man snart att ett bildsystem är alltför begränsat eller blir alltför ohanterligt i storlek. För att få en så flexibel uttrycksförmåga som möjligt är det annars stavning och ordprediktion som gäller. Att stava eller använda ordprediktion tar lång tid. Kommunikationen blir rik men långsam. Många talhandikappade har också problem med att stava. Genom Minspeak får man möjligheten att uttrycka sig på samma nivå som om man stavade men utan att använda bokstäver. Istället kombinerar man symboler i sekvenser om upp till tre tryckningar för varje ord. Sekvenserna byggs upp utifrån associationer och följer ett logiskt mönster. Symbolerna är utarbetade med tanken att ge så många associationer som möjligt. Minspeak i sig är själva tankesättet. Det finns sedan flera olika ordförrådsanpassningar, färdiga system med ord och överlägg s.k. (MAP). I Sverige finns två sådan översatta. Den ena är PoP, Peka och Prata, en anpassning för förskolebarn samt Ordstrategi. I detta projekt har Ordstrategi använts. Ordstrategi Består av färdiga ord och fraser inprogrammerade i sekvenser och tillhörande överlägg till DeltaTalker med 128 rutor. Valet av ord som ingår i basordförrådet är baserat på en undersökning gjord av KTH om högfrekventa ord i svenskan. På överlägget till Ordstrategi finns MINSPEAKSYMBOLER, SIFFROR, BOKSTÄVER och GRAMMATISKA MARKÖRER. På rutorna med grammatiska markörer finns också HELORD som entrycksval. Speciella knappar finns också för PRONOMEN. Principen är att man inte ska behöva använda mer än 1 3 tryckningar för att få fram ett ord. Samtliga böjningsformer kan finns också att tillgå. I de fall man inte kan en sekvens för ett ord eller ordet inte är inlagt kan man enkelt skifta till att stava istället. Sekvenserna i Ordstrategi är i princip uppbyggda enligt följande modell. (Se exempel fig.2) Första symbolen; Visar ordets semantiska tillhörighet / kategori. T.ex. allt som har med mat att göra börjar med ÄPPLE. Andra symbolen; En fri association till ordets betydelse, språklikhet, bildlikhet m.m. Tredje symbolen; En grammatisk markör som också möjliggör böjningsformer. 4

5 2. PROJEKTETS SYFTE Samtalshjälpmedlet DeltaTalker med MAP Ordstrategi eller annan form av Minspeakanpassning har använts i mycket ringa omfattning i Sverige såväl vad det gäller barn som vuxna. Vårt syfte med projektet var att förutsättningslöst undersöka och beskriva på vilket sätt vuxna brukare med behov av AKK kan använda sig av denna typ av hjälpmedel. Projektet syftar till: att utveckla kompetens och metoder för att använda DeltaTalker med MAP Ordstrategi för personer med svåra kommunikationshandikapp. att utbilda och sprida kunskap till berörd personal och andra resurspersoner i patientens närmiljö för att ge förutsättning att vidmakthålla och utveckla kommunikationsförmågan att öka kunskapen om indikationer, utformning och nytta av MAP Ordstrategi för DeltaTalker för personer med svåra kommunikationshandikapp. 3. GENOMFÖRANDE Projektet har bedrivits enligt följande strategier: kunskapsinhämtande genom litteraturstudier. urval och beskrivning av pilotfall utveckling av metoder och rutiner för utredning, bedömning, träning och handledning. klinisk prövning och fallbeskrivning. informations- och undervisningsinsatser till personal och kringpersoner. kontakt med och utbyte av erfarenhet med övriga kommunikationscentra. utvärdering och framtida planering för användarna. 3.1 Projektarbetsgrupp I projektet har logoped och arbetsterapeut vid kommunikationsenheten för vuxna inom LINDAH centrum för kommunikationshandikapp varit delaktiga. 3.2 Litteraturgenomgång En projektrapport finns som beskriver resultaten av att använda DeltaTalker med Blisstrategi i skolan. Projektet genomfördes inom LINDAH barn och rapporten kan beställas därifrån. Vissa erfarenheter då det gäller användningen av DeltaTalker är tillämpliga även för vuxna brukare. Vi gjorde en insamling av artiklar om afasi och Minspeak och vuxna brukares användning av Wordstrategy alternativt Unity 128, som båda är jämförbara med svenska Ordstrategi. De artiklarna är främst fallbeskrivningar samt några beskrivningar av nyttan med Minspeak ur språkligt perspektiv. De flesta artiklarna härrör sig från Minspeakkonferenser. De fall som beskrivs är främst personer med medfödd skada. En studie beskriver utveckling av AKK m.hj.a. Minspeak vid traumatisk hjärnskada där DeltaTalker med Minspeak används i de olika situationerna för att skapa en stimulerande miljö och ge förutsättning för fortsatt kommunikativ utveckling. Användning av Minspeak vid afasi i terapeutiskt syfte beskrivs i en litteraturstudie. Vi har endast funnit en artikel som beskriver en vuxen brukares faktiska användning av systemet. Det är brukaren själv som berättar om sina erfarenheter. Vi har främst funnit intressanta artiklar på Semantic Compaction Systems Hemsida: 5

6 3.3 Urval Urvalskriterierna har varit : Svårt kommunikationshandikapp sedan minst fyra år tillbaka. Bedömning och tal/språkträning genomförd i ett tidigare skede. Andra alternativa lösningar har provats men ej fungerat tillfredsställande eller uppfyller ej personens /omgivningens krav och behov. Minst två av de aktuella fallen ska ha dysfasi. Personerna ska ha tid och möjlighet att delta i inträning och anpassningar av systemet under minst ett års tid. Fallen har valts ut bland personer som redan varit kända inom verksamheten. Varje person har kontaktats och fått information om vad projektet innebär. Brukarna i projektet hade följande diagnoser. Cerebral pares med grav dysartri. Stroke med impressiv och expressiv dysfasi (2 personer). Hjärnstamsinfarkt med anartri. 3.4 Utveckling av metoder och klinisk prövning. Få brukare i Sverige använder DeltaTalker med anpassningen Ordstrategi. Därför finns inte heller någon inträningsmetod dokumenterad. Ett syfte med projektet var att ta fram lämpliga metoder för inträning av Ordstrategi. Tre av brukarna i projektet fick regelbunden träning. Metoder för inträning utvecklades i det kliniska arbete. Inträning har skett dels på klinik och dels i brukarnas hemmiljö. 3.5 Information och undervisningsinsatser. Introduktionsutbildning riktad direkt till användaren kring DeltaTalker och MAP Ordstrategi. Detta har skett individuellt både på klinik och i hemmiljö. Introduktion och utbildning har genomförts utifrån individuella behov. Anhöriga och personal har genomgått en utbildningsdag där både teori och praktik har ingått. Presentation av Minspeakanpassning med Ordstrategi och arbetsmaterialet kring detta har provats. DeltaTalkers möjligheter har demonstrerats och provats. DeltaTalker som styrsätt till datorn har introducerats. Antalet deltagare har maximerats till åtta /tillfälle. Under projektet har två utbildningsdagar genomförts. 4. RESULTAT 4.1 Fallbeskrivningar 4 brukare ingick i projektet från start. En person valde under projekttiden att utgå ur projektet då personen ansåg att DeltaTalker inte fungerade som förväntat. Här beskriver vi resultatet av arbetet med de tre övriga brukarna. Samtliga brukare är direktpekare. Ingen har heller behövt någon specialanpassning för fastsättning på rullstol. Vanligt rullstolsbord har fungerat bra. Samtliga brukare är beroende av ett mer flexibelt uttryckssätt än de möjligheter som ges med ett enklare kommunikationshjälpmedel. 6

7 Fall 1: Erik 32 år Bakgrund Insjuknande med Cerebral infarkt på hjärnstamsnivå Är tetraplegisk men har ändå en viss användbar funktion i vä hand/arm. Är i det närmaste anartrisk och har även dysfagi. Språkliga funktioner är intakta men inlärningssvårigheter fanns redan före skadan i form av läs- och skrivsvårigheter och nedsatt minnesfunktion. Hade redan i det akuta skedet kontakt med logoped och arbetsterapeut. Använde initialt bokstavstavla och senare ett samtalshjälpmedel med tangentbord och talsyntes. Förmedlar sig också genom att med handen skriva bokstäver på sin egen mage som får tolkas av samtalspartnern. Har även dator med anpassad mus och minitangentbord och använder detta mycket bl.a. som skrivhjälpmedel. För telefonering har texttelefon via modem installerats och det fungerar oftast bra. Har ett stort kommunikationsbehov. Bor i eget boende med personliga assistenter och hjälp från servicehus. Har ett stort hjälpbehov men klarar att förflytta sig med hjälp av elrullstol. Är mycket ute i samhället. Arbetar med anpassat datorarbete i kommunens regi. Målsättning Snabbare och mer effektiv kommunikation. Möjlighet till omgivningskontroll med samma apparat för att decimera antalet dosor. Genomförande Introduktion och information till Erik och assistenter i hemmet. Träning och anpassning på klinik en gång /vecka. Utbildning till assistenter genom endagskurs i DeltaTalker och Ordstrategi. Successiv övergång till användning i vardagssituationer. Utredning angående anpassning av rullstol för fastsättning. Omgivningskontroll läggs in i DeltaTalker. Resultat Tidigare kommunikation och hur den fungerat Erik använde sitt tidigare talhjälpmedel i hög utsträckning i alla situationer. Det fungerade bra bortsett från att kommunikationen tog lång tid då Erik och omgivningen upplevde kommunikationen som långsam. Hjälpmedlets hållbarhet vad gäller laddning m.m. var inte heller tillfredsställande då Erik pratar väldigt mycket under en dag. Användning av DeltaTalker Erik ställde sig positiv till att pröva DeltaTalker och hans assistenter ställde upp och gav mycket stöd. Han använder DeltaTalker dagligen. Erik stavar mest men har nu börjat använda en del sekvenser. Han har en hel del egna ord inlagda. Omgivningskontroll är också inlagd för att kunna tända/släcka lampor, svara med porttelefonen och öppna dörren. Inträning Erik har fått träning här 1 ggr/ vecka under vårterminen och hade då också mycket stöd från sina assistenter i daglig användning. Han tränar numera dels med hjälp av övningar i datorn, och för att få en successiv övergång till vardaglig användning av Minspeak, även genom veckans ord. 5 ord väljs ut som ska användas konsekvent i alla samtal under veckan. Nya ord fylls på varje vecka. Två assistenter har gått endagsutbildning i DeltaTalker och Ordstrategi och tagit ett stort ansvar för inträning och stötting i vardagen. 7

8 Problem Erik har svårt med nyinlärning. Inträningen har därför tagit lång tid. Han stavar på DeltaTalker på samma sätt som han stavat på det tidigare hjälpmedlet men har så smått börjat använda enstaka ord och fraser i Minspeak. Ett visst motstånd mot den träning som ändå krävs för att lyckas har märkts. Träningsprogram på datorn har underlättat och gjort inträningen mer lockande. (Se vidare under punkten Inträningsmetoder). Då Erik har litet rörelseomfång är det ett problem att nå över hela DeltaTalkerns arbetsyta. Vad gäller omgivningskontroll har det varit problem med att kunna öppna dörrarna utifrån. Erfarenheter För att vinna något på att använda DeltaTalker behöver Erik lägga mycket tid på inträning. Man bör vara inställd på att det tar tid innan man får någon fördel av att använda DeltaTalker istället för ett tidigare väl intränat system som används mycket. Det är viktigt att upplysa brukaren om detta. Vid val av knappar för omgivningskontroll var det en fördel att använda en tom ruta för IRstyrning och koppla det till samma siffror som på den tidigare dosan. Förväntningar inför framtiden Vi tror att Erik kommer att använda stora delar av Ordstrategi, men det kommer att ta lång tid. Han kommer troligen mycket att växla mellan stavning och Ordstrategi. Omgivningskontrollen kommer att användas fullt ut när alla funktioner fungerar. Som ett komplement till Texttelefonen, som inte täcker alla telefoneringsbehov, kan DeltaTalker och högtalartelefon komma att bli ett bra alternativ. Fall 2: Anna 57 år Bakgrund Insjuknade med Cerebral vä-sidig mediainfarkt Anna har en kvarstående högersidig svaghet med en helt paretisk arm/hand och en nedsättning i höger ben. Går med hjälp av en kryckkäpp och använder rullstol vid längre förflyttningar. Anna har en dysfasi som initialt gav grava impressiva svårigheter. Expressivt klarade hon endast av att visa Ja och Nej. Impressivt har det skett stora förbättringar men fortfarande märks svårigheter att tänka i flera led och förstå mer komplexa instruktioner. Hon har kvarstående en grav oral dyspraxi samt anomi som leder till att hon endast mödosamt kan uttrycka sig med enstaka ord, kroppsspråk och mimik. Anna kan skriva en del ord och läser i samma omfattning. Har erhållit mycket tal/språkträning hos logoped sedan skadan och hela tiden har förbättringar skett. Samtalshjälpmedel såsom bildtolk och apparater med inspelat tal har provats men inte fungerat bra. Anna bor tillsammans med make och ett barn i eget hus på landsbygden. De vuxna barnen bor på olika orter i landet. Har två personliga assistenter under en del av dagen. Att sköta hemmet är och har alltid varit mycket viktigt för henne. Hon går på dagverksamhet för träning en dag /vecka på vårdcentral i närliggande samhälle. Där finns en arbetsterapeut som har varit kontaktperson under projektet. Anna besöker dessutom Afasiföreningen i gång i veckan och rider en kväll. Målsättning: Förbättra kommunikationen i närmiljön. Ge möjlighet till kommunikation i speciella aktiviteter. Förbättra möjligheten till telefonering. Ge en möjlighet att kunna utnyttja datorn som skrivhjälpmedel. 8

9 Genomförande Introduktion och information till Anna och ansvarig logoped och arbetsterapeut i hemkommunen. Introduktion till anhöriga. Utbildning med endagskurs i DeltaTalker och Ordstrategi. Träning på klinik, i dagvård inom hemkommunen och i hemmet. Individuella anpassningar och träningsuppgifter. Anpassning till egen dator för inträning av sekvenser m.hj.a. Lexia. Träning i köksaktivitet med recept efter anpassning. Resultat Tidigare kommunikation och hur den fungerat Anna använder sig främst av försök till tal och kompletterar detta med att skriva enstaka ord, rita och genom kroppsspråk, gester och mimik. Hon har ett stort kommunikationsbehov då hon är mycket aktiv både i hemmet och ute i samhället. Anna är mycket motiverad till att träna sin tal-, skriv- och läsförmåga. Hon är också mycket noggrann med att visa att hon inte har förstått eller inte blir förstådd. Vardagliga samtal fungerar relativt bra inom familjen med de kommunikationssätt Anna har, men missförstånd uppstår ofta. Användning av DeltaTalker Anna ser DeltaTalker främst som ett träningsredskap men har också vid enstaka tillfällen använt den till direkt kommunikation, då med färdiga fraser. Som träningsredskap utnyttjar Anna samtliga funktioner dels genom att först få en större förståelse av ordet genom associationerna, sedan höra ordet, säga efter och läsa från displayen. Denna användning sker spontant. Anna har haft mycket svårt att förstå hur DeltaTalker ska kunna hjälpa henne till en bättre kommunikation. Detta trots att hon utöver MAP Ordstrategi har ett specialanpassat ordförråd utifrån hennes behov. För att öka förståelsen av konkret användbarhet har vi introducerat användning av DeltaTalker för att kunna skriva i datorn. Inträning Anna har haft lätt att lära sig sekvenserna och klarar det utan svårigheter i en träningssituation men uttrycker själv att hon har svårt att komma ihåg sekvensen sedan om hon vill använda den i kommunikation. Inträning har skett regelbundet och Anna har tränat på kliniken, i hemmet och dels med arbetsterapeut på vårdcentralens dagvård. Praktisk träning i aktivitet har provats med fraser för att kunna följa ett recept och självständigt baka en sorts kakor. Assistent har funnits med som ett stöd. Problem Anna går för det mesta. Då är det ett problem att DeltaTalker är svår att få med sig och använda i olika miljöer. Det har också varit svårt att hitta lämpliga träningsformer för kommunikativ användning. För att uppnå det krävs en mycket engagerad omgivning och mer tid för regelbundet samarbete mellan terapeut och kringpersoner. Erfarenheter Anna har främst haft en språklig nytta av att träna in Ordstrategi. Vi upplever att detta visserligen har hindrat den spontana kommunikativa användningen, men ändå gett mycket för hennes språkliga utveckling. Anna får med hjälp av systemet möjligheter att uttrycka sig i korta meningar, reflektera kring böjningsformer och ords betydelse. Framtid Anna behöver fortsatt mycket tid för inträning och för att nu börja använda DeltaTalker mer i direktkommunikation. För att öka Annas förståelse av hur den kan användas behövs fler fraser och omgivningen behöver mer stöd och utbildning i hur de på bästa sätt ska kunna stödja användningen. Användningen i anpassade aktiviteter i hemmet behöver utvecklas mera och provas. T.ex. bygga upp lämpliga fraser för telefonering direkt med DeltaTalker. 9

10 Möjligheten att använda datorn tillsammans med DeltaTalker kan tränas för praktisk användning för att skriva brev, fax och inköpslistor m.m. Fall 3: Karl 55 år Bakgrund Insjuknade med vä-sidig parieto-occipital infarkt 1991 Karl har en högersidig svaghet i arm och ben. Karl har en dysfasi som initialt gav stora svårigheter såväl impressivt som expressivt. Impressivt märks i nuläget inga påtagliga svårigheter. Expressivt däremot har Karl stora svårigheter. Han kan endast uttrycka sig genom att säga da-da men gör det med god intonation och kompletterar med pekningar, ritar, skriver av, och gestikulerar. Karl har dysgrafi utan alexi. D.v.s. han läser obehindrat men kan inte skriva annat än om han skriver av. Han har också nedsatt auditiv perceptionsförmåga. Har sedan insjuknandet fått mycket träning hos logoped och arbetsterapeut. Både vad gäller tal-/språkträning och försök till alternativa kommunikationssätt. Har provat bärbar dator med listor på ord att välja mellan. Har också tränat på att rita nyckelord. Kommunikationsbok med ord har utarbetats och uppdaterats efter hand och den har Karl använt mycket. Har haft DeltaTalker sedan två år men ej använt den. För telefonering har fax använts samt högtalartelefon. Karl bor ensam i egen lägenhet i en medelstor stad. Han är självständig och får endast hjälp med städning. Han behöver rullstol för att kunna förflytta sig. Kontakter ut i samhället sker med hjälp av mor och en god vän. Karl kör egen bil och kan på så sätt röra sig ute i samhället. Barnen är vuxna och bor i andra städer Målsättning Att med hjälp av DeltaTalker öka möjligheterna till kommunikation i närmiljön Ge möjlighet till att kunna skriva t.ex. faxmeddelanden utan att behöva kopiera via koppling till datorn. Att förbättra möjligheterna till telefonering genom fler färdiga fraser. Genomförande All träning har skett genom hembesök i Karls egen miljö. Inträning av Ordstrategi. Dels direkt och dels med hjälp av datorn. Träning av fraser för telefonering direkt via högtalartelefon. Träning att skriva ett fax med sekvenser för att användas för telefonering. Försök att ringa in lämpliga samtalspartners och miljöer. Resultat Tidigare kommunikation och hur den fungerat Av de alternativ som provats har den enkla kommunikationsboken fungerat bäst tillsammans med att rita egna bilder och använda färdiga bilder från tidningar och broschyrer. Vad gäller de mer avancerade hjälpmedel han har provat har det har alltid varit stora problem dels med inlärning och dels med att få igång en konkret användning. Det tekniska hjälpmedel som kommit till praktisk användning är fax. Att ta emot faxmeddelande och ge ett svar fungerar bra. Karl skickar också egna fax men de kan vara svåra att tolka. Användning av DeltaTalker Karl har använt DeltaTalker självständigt med färdiga fraser i telefonen när han ringer sina barn. 10

11 Inträning Träning har skett vid hembesök. Karl har svårt att lära in sekvenserna och glömmer lätt mellan gångerna. Inträningen har först nu börjat fungera då vi har kunnat ge övningar på datorn i Lexia. Problem Karl har haft få tillfällen till praktisk användning då han inte har någon daglig verksamhet och ett begränsat kontaktnät. P.g.a. svårigheter med auditiv perception har Karl själv upplevt det som svårt med talsyntesen. Erfarenheter Vikten av att det finns personer i omgivningen som kan vara delaktiga under introduktion och inträningsfasen för att det ska bli någon fungerande användning. Om inte detta fungerar så leder inte träningen till någon användning. Eftersom ingen förmåga till stavning finns är Karl helt beroende av att lära in Minspeaksystemet. Inlärningstiden blir därför längre och den upplevda nyttan mindre. Framtid Vi har börjat diskutera fler lämpliga användningsområden och möjliga personer som kan bli delaktiga. Direktkommunikation kommer troligen inte att bli aktuellt. Däremot kan möjligheten att skriva meddelanden i datorn och sedan faxa vara ett steg att komma vidare. Man kan också se möjligheter till mer användning av fraser för telefonering. 4.2 INTRÄNING Träningen har under projekttiden anpassats till brukarens situation. Vi ser att för att få optimalt resultat av träningen bör den första tiden ske individuellt på klinik. Lugn miljö där inga andra aktiviteter stör är mycket viktig. För att undvika att det inte stannar vid endast träning ska en person från närmiljön finnas delaktig för att snabbare kunna få till en daglig användning. T.ex. kunna ge förslag på användbara fraser. Inträningstillfällen måste kompletteras med träning hemma och implementering i vardagen. Detta är svårt att uppnå i miljön kring en vuxen brukare. I det fall det fungerat bra har personen haft personliga assistenter anställda. De personliga assistenterna har varit mycket viktiga då de genom sin roll kunnat stötta brukaren med ett förhållningssätt som gynnar användningen. Inträning av Ordstrategi För att ge brukaren en inblick i Minspeaktänkande valdes ord inom några olika kategorier där associationerna är enkla och orden samtidigt är direkt användbara. T.ex. kategorier som familjen, färger och känslor. För samtliga brukare gjordes en behovsanalys av viktiga personliga ord som sedan lades in i samråd med brukaren. Detta såg mycket olika ut men gemensamt var att samtliga behövde sekvenser för namn och platser. Samtliga brukare valde att associera till bokstäver. För att undvika krockar i framtiden valdes de två initiala bokstäverna i ordet. En brukare som hade stort behov av namn delade också upp sekvenserna så att de visserligen blev längre än föreskrivna tre tryckningar, t.ex. ÅLDER + TYCKA OM + X + X = Namn på kvinnor ÅLDER + IDÉ + X + X = Namn på män ÅLDER + POJKE + X + X = Namn på barnbarn ÅLDER + FLICKA + X + X = Namn på barnbarn ÅLDER och FLICKA är namn på symboler och X är valfri bokstav. 11

12 Parallellt med inträningen av de första enkla sekvenserna övades HELORD samt Pronomen in då de är grammatiskt viktiga. Grafiskt material De brukare som ingick i projektet hade minnessvårigheter. Därför var överinlärning och minnesstöd viktigt. Material utarbetades där brukarna kunde se hur sekvensen för orden skulle göras. Sekvenserna presenterades grafiskt och inte med ikonnamnen för att underlätta inlärningen. Adj. = Röd Sub. = Tröja Sub. = Pannkaka DeltaTalker och dator DeltaTalker kan enkelt kopplas ihop med datorn och användas som tangentbord. För att datorn ska kunna ta emot text och kommandon från DeltaTalkern behövs ett program till datorn och en kabel. Datorn har använts som redskap för träning. För att ge brukarna så många träningstillfällen som möjligt på ett så strukturerat och tydligt sätt som möjligt skapade vi övningar i programmet Lexia. Programmet rymmer möjligheten att lägga in egna bilder och vi använde scannade bilder på Minspeakikonerna som stöd för brukaren. fig.2 Skärmbild av Lexiaövning. Övningen går till så att man får hjälp att hitta första ikonen för ordet. Brukaren ska sedan bestämma om ordet är ett verb eller ett substantiv. Texten från DeltaTalker går in i datorn och man får en direkt feedback på om man gjort rätt. 4.3 AKTIVITETER För möjlighet till användning i vardagen, förutom att samtala, har vi sett att följande aktiviteter har varit lämpliga: 12

13 Att skriva: DeltaTalker kopplas till datorn och kan användas till det skrivprogram brukaren vill använda. Denna aktivitet har varit mycket motivationshöjande för de brukare som har svårt att skriva annars. Att telefonera: Färdiga fraser har fungerat bra. DeltaTalker har använts tillsammans med högtalartelefon. Genom att skriva i datorn kan man också utnyttja fax för telefonering. Instruktionsstöd: För en person med minnesproblem och lässvårigheter har DeltaTalker använts vid aktivitet i köket. Vi har då lagrat in instruktioner/ recept. 4.4 UTBILDNINGSINSATSER Målet var att utbilda personer kring samtliga brukare. Detta gjordes också för alla utom en brukare. De som utbildades var assistenter, hemtjänstpersonal och arbetsterapeut. Utbildningen har genomförts som endagskurs. Kursen innehöll följande moment: Introduktion av apparaten DeltaTalker och Ordstrategi Praktisk tillämpning av Ordstrategiprogrammet Praktiskt hantering av DeltaTalkers grundläggande funktioner Information om samtalsstrategier vid användning av samtalsapparat En kortare introduktion gavs också till anhöriga i ett fall då detta var aktuellt. Innehållet i utbildningen har upplevts som inspirerande men komprimerat. Upprepade utbildningstillfällen behövs för att tillgodose behovet för ny personal och möjlighet till repetition. Det är lika viktigt att vid utbildning lära ut och diskutera förhållningssätt kring kommunikation med hjälpmedel som att lära sig systemet och tekniken. Detta har varit svårt att hinna med under en endagsutbildning. Vi har istället fått återkomma till detta under projektets gång. 4.5 ERFARENHETER KRING ORDSTRATEGI Ordstrategi innehåller som grund ord inkluderat böjningsformer. Urvalet av ord är bra men några ord som vi märkt är högfrekventa i konversation med andra saknas. Då de brukare som ingår i projektet inte riktigt kommit till den typen av användning än har vi inte börjat titta på lämpliga sekvenser för orden utan mer konstaterat att de fattas. Troligen kommer fler saknade ord att hittas så småningom. Varje brukare har däremot naturligtvis fått en mängd personliga ord inlogerade och det har inte varit några större svårigheter att hitta sekvenser till dessa. 13

14 5. DISKUSSION Att komma igång och använda DeltaTalker som kommunikationshjälpmedel är en process som tar mycket lång tid. Under denna tid behövs kontinuerliga insatser på olika nivåer riktade såväl till brukaren själv som till omgivningen. Under projektets gång har vi bara börjat kunna se vissa tendenser. Eftersom brukarna som deltagit i projektet kommer att fortsätta använda DeltaTalker kan vi troligen om 2 3 år dra säkrare slutsatser om nyttan av att använda DeltaTalker i direktkommunikation. Projektet har främst gett oss erfarenheter kring hur introduktionen av hjälpmedlet till brukare och omgivning bör gå till. Brukaren själv måste var positiv till att kunna tänka sig en lång inträningsperiod. Med detta följer att brukaren lätt kan komma att se hjälpmedlet som ett träningsredskap. Vi anser att man inte ska undvika denna effekt utan snarare se att användningen av hjälpmedlet har två effekter. Dels språklig träning, i de fall det behövs, och dels kommunikation. För att nå så bra resultat som möjligt med träningen behövs en mycket strukturerad uppläggning och tidsplan som såväl brukare, omgivning som terapeut måste vara medveten och överrens om. För att det ska fungera bra är det en fördel om det finns personliga assistenter som kan ta ansvar för att kontinuerlig träning kan ske i vardagen. Det är betydligt svårare för anhöriga att agera som träningspartner. Man kan heller ej förvänta sig att brukaren själv ska kunna ta ansvar för DeltaTalker,dess hantering och användning förrän i ett senare skede. Upprepad information och handledning skulle behöva tillhandahållas till anhöriga och andra nära samtalspartners kring hur de på bästa sätt ska kunna stötta brukaren i att ta till och våga använda hjälpmedlet i vardagen. Detta har varit svårt att åstadkomma under projekttiden. Detta är än viktigare när det gäller gruppen afatiker. Överlag behövs bättre utarbetade metoder för AKK och afasi. Oavsett vilken typ av hjälpmedel som introduceras. Detta är ett angeläget område där mycket resurser krävs. Som nästa steg för dessa brukare ser vi möjligheten att skapa en grupp med aktiviteter där DeltaTalker blir ett naturligt sätt att kommunicera. Att träffa andra med kommunikationshjälpmedel kan också stimulera till försök till praktisk användning. En del åsikter och erfarenheter kring Ordstrategi som system har bidragit till att vi kommer att föreslå förändringar i systemet. Ordstrategi kommer på sikt att omarbetas till ett mer utvecklat system kallat Unity 128 och förhoppningsvis kan vi där bidra med önskemål om förbättringar vad gäller t.ex. vokabulär. I framtiden kommer vi att i vårt fortsatta kliniska arbete med personer med svåra kommunikationshandikapp kunna dra stor nytta av de erfarenheter vi fått under projekttiden. Flera brukare kommer att ha möjlighet att prova och våra kunskaper kommer därmed att öka. 14