Veterinär- och husdjurscentrum. Ultuna, Uppsala

Transkript

1 Veterinär- och husdjurscentrum Ultuna, Uppsala

2

3 Framtidens universitet på Campus Ultuna På Campus Ultuna i Uppsala byggs det för framtiden. Här skapar SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och Akademiska Hus tillsammans en kunskapsmiljö i världsklass. Campusområdet genomgår nu en förändring. Istället för dagens vidsträckta universitetsområde blir det campus som nu växer fram mer sammanhållet och anpassat för dagens moderna universitetsvärld. Nu ska de onödiga avstånden mellan lärare, forskare och studenter bort. Två stora byggprojekt har startat under 2009 och ett tredje påbörjas hösten Institutionerna kommer att samlas i kluster och får nya samlingsnamn: Bio- Centrum, Mark-Vatten-Miljöcentrum och Veterinäroch husdjurscentrum. Den största och mest iögonfallande byggnaden blir områdets nya Veterinär- och husdjurscentrum (VHC). En byggnad på cirka femtio tusen kvadratmeter som kommer att rymma både universitetslokaler, forskningslabb och Sveriges enda universitetsdjursjukhus. Ett modernt hus där det är enkelt att hitta, mötas, utveckla och utvecklas.

4 Ett modernt, flexibelt universitetshus Campus Ultunas nya Veterinär- och husdjurscentrum kommer tack vare sin imponerande storlek och kombinationen av runda och räta former definitivt att hamna i varje områdesbesökares blickfång. I den stora byggnaden ryms såväl lokaler för forskning och utbildning som djursjukhus för små och stora djur. En plats där både människor och djur får plats att mötas och trivas. Hela byggnaden genomsyras av en strävan efter interaktivitet och flexibilitet allt för att ge vetenskapen goda förutsättningar att frodas och utvecklas. Planlösningen gör det lätt att förflyttas mellan enheterna samtidigt som glasade ytor och utsiktspunkter gör det enkelt att orientera sig. Omvärlden och forskningen förändras i allt snabbare takt. Därför planeras och byggs lokalerna på ett sätt som underlättar framtida förändringar.

5 Bilder Nyréns Arkitektkontor

6 En smältdegel för vetenskap Många verksamheter under samma tak Verksamheterna i huset kan delas in i tre huvudgrupper: utbildning, forskning och djursjukvård. Till verksamheterna hör stallar för såväl friska djur som sjuka djur i behov av vård. Genom att samla verksamheterna under samma tak underlättar man för givande samarbeten, idéutbyten och framgångsrik forskning. De minskade fysiska och mentala avstånden och den öppna planlösningen med de många gemensamma ytorna och laboratorierna utgör grunden för ett modernt universitet. Välkommen in! Huvudentrén ligger i den runda undervisningsdelen och vetter ut mot torget. Den kommer att användas av de flesta forskare, studenter och annan personal som passerar ut och in i huset. Universitetsdjursjukhuset får en egen ingång som är lätt att hitta från den södra infarten. Med denna separata entré slipper de sjuka djuren och deras ägare att stressas i onödan. Stora djur som hästar tas av praktiska skäl in i via stallarna. Genom att café, reception, undervisningslokaler och andra gemensamma funktioner återfinns på bottenvåningen kommer människor att dras till entréområdet. Något som ytterligare bidrar till att det skapas naturliga mötesplatser. Se dig omkring Med sina femtio tusen kvadratmeter är Veterinäroch husdjurscentrum ett stort hus. För att minska transportsträckorna har arkitekterna ritat en yteffektiv byggnad. Genom byggnaden löper två huvudleder för gångtrafik den ena för människor, den andra även för djur. Inom byggnaden finns flera innergårdar som släpper in dagsljus och skapar orienteringspunkter. Såväl ytter- som innerväggar är försedda med glasytor mot omgivningar eller någon av innergårdarna. Tillsammans gör gångvägarna och glas att man får en god överblick över huset, trots dess storlek. Delarna gör helheten Den runda undervisningsdelen utmärks av öppenhet och många gemensamma utrymmen. På dess övre plan ryms laboratorier och skrivrum. Den runda formen gör att de olika enheterna hamnar nära varandra trots de stora ytorna. Undervisningsdelen genomsyras av liv och rörelse. När man vandrar vidare genom huset förändras dess karaktär. Vid Universitetsdjursjukhusets lokaler möts man av en lugnare atmosfär. Här ska både sjuka djur och dess ägare kunna känna sig trygga och ostörda. För att göra rummen mer privata är glasytorna både färre och mindre. De öppna glasytorna mot innergårdarna ger en grön utsikt och släpper samtidigt in dagsljus. Speciallokaler som Asis ges karaktär av den anatomiska teatern och dess taklanterniner. Lokalerna ligger placerade i byggnaden med närhet till såväl forskning som djursjukhuset och stallarna. Stallarna ligger i husets västra del. De har direktkontakt med beteshagarna och är enkla att nå. Dels via gångleden som är avsedd för både människor och djur. Dels via direktingångar från bland annat isolerboxar och smedja. Tillsammans skapar dessa delar en akademisk miljö som är unik i sitt slag.

7 Forskning/Utbildning Stallar Asis Djursjukhus

8 SLU nationellt centrum för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ansvarar för landets forskning och högre utbildning inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Sedan 2004 är universitetets verksamheter inom dessa områden samlade till Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH-fakulteten), med institutioner i Uppsala och Skara. Vid SLU finns också Sveriges enda Universitetsdjursjukhus (UDS) som en fristående enhet placerad i Uppsala. VH-fakultetens uppdrag är att bedriva forskning och högre utbildning inom veterinärmedicin och husdjurs-vetenskap. Det ställer höga krav på såväl långsiktigt kunskapsuppbyggande och förvaltande som förmåga att snabbt och kompetent kunna angripa nya frågeställningar, initierade av samhällets behov

9 eller sprungna ur forskares innovativa idéer. Resultat och lösningar ska föras ut till samhället för att gagna samhällsutvecklingen, inte minst via tidigare och nuvarande studenter. VH-fakulteten arbetar med de flesta aspekter på våra husdjurs liv och hälsa. Det gäller lantbrukets djur likaväl som sport- och sällskapsdjur. Människan finns med på mer än ett sätt, som ägare till produktionsdjur såsom kor, grisar och fjäderfä, och som ägare till hästar, hundar och många andra sällskapsdjur. Men människan är också konsument av animaliska livsmedel med rätt att förvänta sig säkra livsmedel producerade i hållbara system med god djurvälfärd. Utbildning SLU har flest disputerade lärare per student av alla svenska universitet. Många lärare är framgångsrika forskare inom spännande och angelägna områden. VH-fakultetens dryga tusen studenter kommer därmed i direkt kontakt med aktuella och viktiga samhällsfrågor. Utbildningarna kombinerar teoretiska kunskaper med praktiska färdigheter och ger studenterna goda möjligheter att fördjupa sig inom de områden som intresserar dem mest. Forskning SLU är bland världens främsta inom husdjursvetenskaplig och veterinärmedicinsk forskning. Infektionsbiologi har stor betydelse för husdjursproduktion och folkhälsa i ett globalt perspektiv och smittsamma sjukdomar som sprids mellan djur och människa är exempel på angelägna forskningsområden. Forskning om djurskydd samt om gifters spridning i miljön och deras effekter på människors och djurs fortplantning är andra exempel. Automatisering och teknikutveckling pågår inom djurproduktionen för att underlätta arbetet inom lantbruket och öka djurens välfärd. Vare sig det gäller lantbrukets djur, hästar eller sällskapsdjur, djurhållning, djurskydd och djurhälsa, så intresserar sig forskarna för både de friska och sjuka djuren samt för de viktiga etiska frågorna. Hur ska hönsens burar, kornas golv eller grisarnas boxar utformas för att djuren ska få sina behov tillgodosedda på bästa sätt? Ska man rent av hålla ko och kalv tillsammans i ett stall med automatisk mjölkning? Hur behandlar man diabetes eller cancer hos älsklingshunden?

10 Djurägare och patienter kommer att erbjudas kvalificerad vård i ett välutrustat och modernt Universitetsdjursjukhus (UDS) som klarar höga patientflöden. På UDS finns all sjukvård för såväl hund, katt, övriga smådjur som häst under samma tak. I UDS ingår även en klinik för bilddiagnostik, en avdelning för klinisk kemi samt en ambulatorisk klinik. Den bilddiagnostiska kliniken erbjuder avancerade bilddiagnostiska undersökningar som röntgen, ultraljud, scintigrafi, magnetresonanstomografi och datortomografi av alla olika djurslag. Tolkningen av bilderna utförs av veterinärer som är specialiserade inom ämnet och kompetensen är bland den bästa i Europa. Det kliniska kemiska laboratoriet på UDS analyserar prover från djursjukhuset men har även många externa kunder från hela Norden. Den ambulatoriska kliniken servar lantbrukets djur och hästar i närområdet. Verksamheten vid UDS pågår dygnet runt, året om. Personalen vid Universitetsdjursjukhuset har lång erfarenhet av djursjukvård. Många har specialkunskaper inom områden som ortopedi, internmedicin, dermatologi, onkologi, neurologi, reproduktion, rehabilitering, oftalmologi, bilddiagnostik och odontologi. Kunskapen uppdateras löpande genom den kliniska forskning och utbildning om djur som VH-fakulteten bedriver vid UDS. Den integrerade verksamheten mellan akademi och djursjukhus borgar för att de senaste rönen omsätts i praktiken med djurens bästa för ögonen.

11 Husets konstruktion BETONG fasadmaterial ALUZINK FURU fönsterpartier mot gård betsad/täckmålad STÅLPARTIER Fönster och solavskärmning Konvexa fasaden För husets konstruktion finns två grundförut sättningar: det ska vara energieffektivt och flexibelt. Ett välisolerat klimatskal Ett hus i tiden är ett hus med låg energiförbrukning. VHCs låga byggnader med stora takytor ställer höga krav på isolering. Yttertaken byggs därför upp som massiva tak med värmeisolering direkt på betongen. Ovanpå det ligger ett tätskikt. Taket ges ett ordentligt fall för att på så sätt undvika kvarstående vatten. Rejält isolerade ytterväggar och glasytor med ett lågt U-värde skapar förutsättningar för en energieffektiv byggnad. Stomme Stomsystemet utgörs av prefabricerade betongelement med pelare och balkar som primärstomme. Med stor spännvidd ges öppna och flexibla ytor som kan anpassas efter verksamhetens utveckling och förändrade behov. Med spännvidd avses avståndet mellan bärande element, t ex pelare eller vägg. Smart energianvändning VHC blir ett energismart hus. Närvarosensorer talar om när det behövs ljus och kyla eller värme i olika rum och på så sätt hålls energiförbrukningen nere. Fasader VHC kommer att bestå av tre delar med olika karaktär och uttryck: Universitetsdelen Den runda undervisnings- och forskningsbyggnaden ska vara ljus och ha rymd för tankar och kreativitet. Ytterväggar är av betong och fasaden domineras av de stora glasytorna. Dessa tillsammans med ljusgårdar och atrier skapar dagsljusinsläpp långt in i byggnaden en lösning som återkommer på fler ställen i byggnaden. Universitetsdjursjukhuset och Asis Besökare till djursjukhuset ska känna trygghet. Också här är ytterväggar av betong men glasytorna är mindre och låter besökarna vara ifred. Snickerierna i trä mot innegårdarna skapar ett varmt och ombonat intryck. Stallarna Modern stallbyggnad med en prefabstomme i betong, limträ och stål. Laboratorieinredning PÅ VHC vill man ha en laboratorieinredning som är lätt att förändra. Därför bygger man inredningen med horisontella skenor i två nivåer en för underoch en för överskåp. På dessa hängs skåp och annan utrustning i glidfästen så att de enkelt kan förflyttas steglöst vid behov. Även kontakter och kopplingar för el, vatten och gaser monteras på detta sätt

12 Grön energiförsörjning en självklarhet! Tillsammans med Vattenfall har Akademiska Hus skapat ett unikt system för energiförsörjningen till VHC och hela Campus Ultuna. Systemet kommer att producera»grön kyla» med minimerad miljöpåverkan. Fjärrvärmen i Uppsala baseras till stor del på återvunnen energi från avfall och sopor samt kraftvärme vilket innebär att värme och el produceras parallellt på ett resurseffektivt sätt. Ultunas värmebehov kommer att tillgodoses med fjärrvärme baserad på kraftvärme. Områdets kylbehov kommer att tillgodoses med frikyla samt en absorptionskylmaskin sommartid. I förlängningen hoppas vi på en positiv vattendom som ger möjligheter att även utnyttja Akvifär i Ultunaåsen som korttidslager för kyla. Att driva kraftvärmeverk med sopor som bränsle är både miljövänligt och resurseffektivt. Miljövänligt då sopor i sig har ett energiinnehåll som nyttjas till skillnad från då sopor lämnas för deponi. Genom att utnyttja Ultunaområdets stora och samlade värme- och kylbehov kan Vattenfall förlänga sin eldningssäsong och därmed möjliggöra en större elproduktion i sin huvudanläggning. Lösningen som vi nu valt har dessutom en potential för en vidare utveckling i Ultuna. Tillsammans med Vattenfall planeras tester av ny teknik som förhoppningsvis i framtiden ytterligare kommer att spetsa resursutnyttjandet. Från elförbrukning till elproduktion Under sommaren när kylbehovet är som störst kommer kyla att produceras med absorptionsteknik, vilket innebär att man istället för el använder värme som drivkälla. I Uppsala där den värme som används är återvunnen från avfall och dessutom har bidragit till en ökad produktion av el är det ett mycket resurseffektivt sätt att göra kyla på. Fjärrvärme & kraftvärme Värme från elproduktion Exergi = Energikvalitet Olika energibärare har olika kvalitet Exergi Exergi beskriver hur högvärdig energin är (Hur mycket arbete energin kan utföra) Resurshushållning = låg exergiförbrukning El innehåller 100 % exergi Fjärrvärme innehåller ca 30 % exergi (Exerginivån i varmt vatten är beroende av vattnets temperatur) Den nya tidens teknik för kyla innebär alltså att man går från elförbrukning till elproduktion. Under höst, vinter och vår produceras kyla med hjälp av kall uteluft. Endast till mycket liten del behöver eldrivna kylmaskiner användas. Absorptionskyla Frikyla El Ultunas kylbehov

13 Absorptionstekniken hur fungerar den? En absorptionskylmaskin, AKM, har stora likheter med en vanlig kompressorkylmaskin, men till skillnad från en sådan drivs AKM alltså med värmeenergi, till exempel fjärrvärme. Båda typerna av kylmaskiner har en kondensor och en förångare, men istället för en kompressor har AKM en absorbator, en cirkulationspump och en generator. Kylningen av det vatten som används för fjärrkylan sker i förångaren, där vatten förångas vid en temperatur på cirka 3 C. Att det är möjligt att koka vatten vid så låg temperatur beror på att det råder ett kraftigt undertryck, cirka 0,01 bar, i förångaren. Värmeenergin för förångningen tas från det vatten som ska kylas. Den vattenånga som bildas i förångaren förs vidare till absorbatorn, där ångan absorberas av en litiumbromidlösning. Litiumbromid har egenskapen att det suger upp vatten med en väldig kraft. Lösningen av litiumbromid och vatten (från vattenångan) pumpas kontinuerligt till generatorn. I generatorn värms litiumbromidlösningen upp, till exempel med hjälp av fjärrvärme, till en temperatur på cirka 30 grader. Vid det tryck som råder i generatorn, cirka 0,1 bar förångas vattnet i lösningen, och förs vidare till kondensorn. Litiumbromidlösningen, nu utan vatten, förs tillbaka till absorbatorn. I kondensorn kyls vattenångan så att den kondenserar, varefter vattnet leds tillbaka till förångaren, där det på nytt tar upp värme från luftkonditioneringsvattnet och förångas. Det som driver processen i en AKM är alltså värme. Dessutom behövs en mindre mängd el för att driva den pump som transporterar litiumbromidlösningen. Bortkyld värme Kondensor Förångare Värme från fjärrkylavattnet Fjärrvärme Generator VVX Absorbator Kylvatten

14 Ett projekt i gemenskap Dec 2008 Beslut om fortsatt projektering Mars 2010 Produktionsstart av bygghandlingar Våren 2014 Verksamheten flyttar in 2008 Dec 2009 Hösten Beslut om genomförande Byggstart VHC- projektet är ett av Sveriges största bygg projekt. Planeringen av en byggnad på närmare femtio tusen kvadratmeter är svår att överblicka.» Vi har ett gott samarbete med SLU och dialogen med våra kommande hyresgäster är en förutsättning för att kunna driva ett projekt av den här storleken» säger Tomas Nilsson, projektansvarig på Akademiska Hus.»Vi behöver deras kunskaper om interna samband för att kunna bygga yteffektivt och verksamhetsanpassat. Huset ska fungera i deras arbetsvardag, utnyttjas effektivt och vara energieffektivt. Samtidigt går utvecklingen allt fortare och byggnaden ska kunna erbjuda möjlighet till flexibilitet och förändring» avslutar Tomas.

15 Frågor om projektet besvaras av: Tomas Nilsson, Akademiska Hus Tel: Arvid Almberg, SLU Tel: Akademiska Hus, Uppsala 2010, produktion Södra tornet kommunikation AB, Bildmaterial SLU, Akademiska Hus, Nyréns arkitektkontor och Shutterstock.com

16