Barndialogen Verksamhetsberättelse för 2014 med framåtblickar

Transkript

1 Barndialogen Verksamhetsberättelse för 2014 med framåtblickar

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Information och kommunikation... 3 Barndialogens ledning... 3 Barnkonventionen... 4 Barndialogens processer utvecklings- och förbättringsarbete i samverkan under Barn som anhöriga... 6 Barn med diabetes... 8 Barn med funktionsnedsättning... 8 Barn och kultur... 8 Barns levnadsvanor... 9 Barns miljö och hälsa Barns psykiska hälsa Barns specifika behov Ungdomar och sexualitet Planering och uppföljning 2015 med utgångspunkt i barnrättsarbetet och några av processerna inom Barndialogen Information och kommunikation Barnkonventionen Barn som anhöriga Barn med funktionsnedsättning Barn och kultur Barns levnadsvanor Barns psykiska hälsa Processer med låg aktivitet Slutord

3 Inledning Barndialogen startade 2001 och är ett forum för utvecklings- och förbättringsarbete i samverkan mellan Region Jönköpings län, länsstyrelsen och idéburna organisationer. Barndialogen har sin grund i tre begrepp/områden vilka är barnkonventionen, förbättringsarbete och samverkan. Samordning på olika nivåer är avgörande för att upprätthålla de framsteg som gjorts, att dra lärdom, inspirera och stödja varandra och med entusiasm sprida kunskap för en positiv utveckling, hälsa och framtidstro bland barn och unga. Barndialogens möjlighet att koppla det lokala arbetet till nationella projekt och att sprida nationella satsningar i de upparbetade kanaler som finns är unikt. Barndialogen ges på detta sätt även möjlighet att sprida och utbyta erfarenheter och kunskaper både nationellt och internationellt. Målet för Barndialogen är att alla barn ges förutsättningar att växa och utvecklas på bästa sätt. De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det. En utgångspunkt som ofta återkommer vid förbättringsarbetena är att agera sig in i ett nytt tänkande istället för att tänka sig in i ett nytt agerande. Lärandet får vara i centrum och det handlar om att gemensamt prova små förändringar som kan leda till förbättringar. Sammanfattning 2014 har inneburit betydelsefulla länsövergripande förbättringsarbeten i samverkan och Barndialogens arbetssätt att samordna och stödja dessa satsningar har varit en stor möjlighet, ofta i samarbete med Qulturum, FoU-rum och primärvårdens FoU-enhet. I andra delar har det handlat om kompetensutveckling för t.ex. olika yrkeskategorier inom skola och elevhälsa och uppföljning av förbättringsarbete. Denna verksamhetsberättelse lägger tyngdvikten vid beskrivning av de olika processerna och de utvecklings- och förbättringsarbeten som genomförts under 2014 och planering och uppföljning för Begreppet barnverksamheter är i detta dokument återkommande och syftar på alla verksamheter inom kommun, hälso- och sjukvård och frivilligorganisationer som möter barn och ungdomar i sin verksamhet. Eftersom en regionbildning skett vid årsskiftet används begreppen landsting, hälso- och sjukvård, kommuner och Region Jönköpings län. Några av processledarna har bidragit med texter till verksamhetsberättelsen. Information och kommunikation Barndialogens hemsida används för informationsspridning inom barn och unga området till verksamma inom alla barnverksamheter. Informationen gäller goda exempel på förbättringsarbete som genomförts och de dokument som gemensamt tagits fram för att vara ett stöd i det dagliga arbetet. Beskrivning av pågående förbättringsarbete, lokala och nationella riktlinjer och olika material presenteras utifrån kunskapsområdet som är kopplade till de olika processerna. Lokala avtal och överenskommelser som rör barn och unga området finns också på hemsidan liksom kurser och konferenser. Uppdatering av hemsidan sker flera gånger i veckan. Information och presentationer från utbildningsdagar finns samlat. Helt ny information på hemsidan har tagits fram i processerna Barn med diabetes och Barn med funktionsnedsättning. barndialogens hemsida Barndialogens ledning Barndialogens styrgrupp vars uppdrag avslutades i februari 2014, representerades av företrädare från chefsnätverken i Landstinget och kommunerna och Länsstyrelsen. Det fanns en hög ambition att få en 3

4 sammanhållen styrning för Barndialogens arbete i samverkan mellan dessa parter. Att ledningsgruppen för samverkan kommuner och landstinget (KOLA) sett Barndialogen som en viktig kanal för frågor i länet som rör barn och unga har gett detta forum tyngd och aktualitet. Men det har också framkommit behov av ökad delaktighet på chefsnivå där representation från chefsnätverken inte räckt till fullt ut. Under 2013 förbereddes och beslutade LÄNS-LAKO om ett nytt länsövergripande ledningssystem för samverkan. Barn och unga området kom från och med 2014 att styras i Strategigrupp barn med representation av skolchefer, socialchefer och 5 chefsrepresentanter från landstinget. Strategigruppens uppdrag är att just arbeta med strategier för barn- och unga området utifrån omvärldsbevakning, verka för bästa möjliga samverkan och på bästa sätt tillvarata våra resurser och att ta fram en handlingsplan. Länsövergripande handlingsplan för samverkan kring barn och unga Strategigrupp barn har under 2014 börjat föra samtal om på vilket sätt strategigruppen kan leda arbetet i Barndialogen. Chefen för folkhälsosektionen har fört samtal med chefer på FoU-rum, Futurum, Qulturum och sjukvårdsledningen om Barndialogens utformning och möjligeter inom den nya Regionbildningen. Föredragande i Strategigrupp barn är Barndialogens koordinator, processledare för barn och unga folkhälsa sjukvård och två representanter från FoU-rum, socialtjänst och utbildning. Ytterligare personer adjungeras vid behov. Barnkonventionen Barndialogen vill stödja och förbättra barns och ungdomars hälsa och förstärka barnperspektivet i enlighet med Barnkonventionen. År 2011 beslutade Landstingsstyrelsen om en handlingsplan för Barnkonventionen Handlingsplan för barn och unga som reviderades handlingsplan för barnkonventionen Ambitionen är att alla i hälso- och sjukvårdens organisation har ett ansvar för att omsätta barnkonventionen i praktiskt handling. Samtidigt tillsattes en styrgrupp för Barnkonventionen med representation från samtliga sjukvårdsledningar. Styrgruppen träffades regelbundet för strategiska beslut och informationsspridning. Från och med 2013 finns inte denna styrgrupp kvar och där med utifrån ett gemensamt ansvar i Barndialogen och medicinsk programgrupp barn (MPG barn) införlivas barnrättsfrågorna i de forumen. Strategigrupp barn har antagit barnkonventionen som ett av tre prioriterade områden i handlingsplanen. De övriga är tidig upptäckt och jämlik hälsa. SKL har erbjudit utbildning i barnkonventionen till Region Jönköpings län via strategigrupp barn. Det som ytterligare framkommit är behovet av information i övriga medicinska programgrupper när det gäller handlingsplanen, barnombudens uppdrag och hur man kan använda ett barnrättsbaserat beslut i den dagliga verksamheten och på vilket sätt man kan arbeta med barn som anhöriga i olika verksamheter. Information har getts i MPG kvinnohälsovård. Ytterligare information får ges utifrån den nya ledningsorganisationen inom hälso- och sjukvården där det i nuläget inte är klart hur det kommer att se ut med t.ex. medicinska programgrupper. MPG barn valde att genomföra ett gemensamt förbättringsarbete där två beslut analyserades utifrån en barnrättsabaserad beslutsprocess och presenterades på MPG-forum under hösten. barnrättsbaserad beslutsprocess År 2004 utfärdade Landstingsfullmäktige ett policydokument Barn som anhöriga på landstingsnivå (reviderad i oktober 2012) med syfte att - öka beredskapen inom vuxenvården för att uppmärksamma barn som anhöriga 4

5 - öka kunskapen för att möta frågor, tankar och känslor hos barn som anhöriga - skapa riktlinjer för hur stödinsatser ska samordnas, genomföras och följas upp Ett utvecklingsarbete för barn som anhöriga hade pågått inom psykiatrin sedan 1997 genom att organisera Barnombud. I och med policyn tog utvecklingen också form inom somatisk specialistvård och primärvård. Antalet Barnombud ökar vid hälso- och sjukvårdens arbetsplatser och omfattar idag 213 personer. I kommunernas familjecentraler och skola finns idag 13 barnombud. Syftet med barnombuden är att FN:s konvention om barnets rättigheter blir förverkligad. Genom att införa barnombud inom hälso- och sjukvårdens samtliga enheter kommer barnets bästa att ständigt finnas som ett medvetet perspektiv. I januari genomfördes en mycket uppskattad grundutbildning för drygt 40 barnombud med Susann Swärd, landstinget Kronoberg som föreläsare. Utgångspunkten för dagen var kunskap om barnkonventionen och landstingets handlingsplan kopplat till tillämpning ur ett barnombudsperspektiv. barnombud I budget med verksamhetsplan 2014 med flerårsplan framkommer att det behövs mer kunskap för att barnrättsperspektivet ska kunna tillämpas i verksamheten och bidra till ett systematiskt utvecklingsarbete. Barnkonventionens grundprinciper ska fokusera på barn och unga som patient och brukare och en bred tvärsektoriell samverkan genom Barndialogen. I samband med regeringens Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige har samverkan med SKL fördjupats genom en samordnad nationell konferens med nära 500 deltagare och påföljande kurser Barnets rätt i teori och svensk praktik. Ett sextiotal personer med strategiska funktioner i länet har i dag genomgått denna utbildning. En utbildningsomgång på avancerad nivå genomfördes våren För att stödja och inspirera varandra till fortsatt utvecklingsarbete och spridning har ett nätverk av kursdeltagare inom länet bildats Barnkonventionens vänner. Under 2014 har detta nätverk gemensamt tagit fram en presentation av aktuella och planerade insatser rörande konventionen för barnets rätt i Jönköpings län. aktuella och planerade insatser rörande konventionen för barnets rätt i Jönköpings län Arbetet med barnets rättigheter i landstinget i Jönköpings län presenteras även på SKLs hemsida tillsammans med fyra andra modeller med olika utgångspunkter och tillvägagångssätt. Gemensamt är att de bygger på stöd och samverkan. presentation på SKLs hemsida Under 2013 och 2014 har ett kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län tagits fram i samarbete med Socialstyrelsen och SKLs projektledare för barnets rättigheter. Under 2014 har en första provomgång gjorts där de valda indikatorerna följts upp. kvalitetssystem Barnrond inom hälso- och sjukvården. Barnronder har genomförts på samtliga länets sjukhus, folktandvård, vårdcentral och specialistvårdsmottagning i syfte att hämta in synpunkter från barn/unga inför kommande ombyggnader beträffande miljö, trygghet och tillgänglighet. Under 2014 har det genomförts barnronder på Öxnehaga vårdcentral. Det är en ST läkare som tillsammans med personalen genomfört barnronder och gjort en rapport med beskrivning av genomförande och förbättringsåtgärder. barnronder Personal på BUP i Jönköping har genomfört en grundlig planering inför barnrond som ska genomföras i februari 2015 med stöd från Barndialogen. 5

6 Barndialogen finns representerad i det nationella Barnrättsnätverket som utgår från SKL där Barndialogen gjort sig känd för att arbeta med Barnkonventionen i praktisk handling. Barndialogens processer utvecklings- och förbättringsarbete i samverkan under 2014 Utifrån Barndialogens processer beskrivs förbättrings- och utvecklingsarbete som genomförts under året. Förbättringsarbeten sker ofta genom lärandeseminarier utifrån genombrottsmetoden. Processerna leds av processledare som är verksamma inom folkhälsosektionen eller i någon annan barn- och ungdomsverksamhet inom hälso- och sjukvården, kommunerna, FoU-rum eller någon frivilligorganisation. Barndialogens styrgrupp tog 2013 beslut om att starta två nya processer, barn med diabetes och barn med funktionsnedsättning och dessa processer har startat under Barn som anhöriga Barn som anhöriga är det utvecklingsarbete inom Barndialogen som har bedrivits på heltid i två år med egen projektorganisation inom ramen för Barndialogens arbete med stöd från Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka). Detta arbete berör ett stort antal barn och familjer och en lång rad verksamheter inom Region Jönköpings län tillsammans med idéburna organisationer. Den insikt, som de flesta som på något sätt varit involverad i projektet bär med sig, är att det spelar roll hur vi möter den förälder eller barn som drabbats, en insikt som väl överensstämmer med de nya forskningsrön som kommit fram under tiden. slutrapport barn som anhöriga Det är nu ett stort ansvar att hålla det arbetet som uppnåtts levande och fortsatt sprida den kunskap och erfarenhet som vi vunnit. Den samverkan och nätverk i landet som det här utvecklingsprojektet också medfört kommer att bidra till att göra den fortsatta resan innehållsrik och konstruktiv. Bakgrund I Jönköpings län ville vi bli bättre på att ge ett bra bemötande och stöd till barn och ungdomar när deras föräldrar är allvarligt sjuka, har ett missbruk eller oväntat avlider. Forskningsrön pekar samstämmigt på att barn och unga i dessa livssituationer själva löper betydande risk för ohälsa på både kort och lång sikt och att skolresultaten för många barn hotas. Landstinget i Jönköping valdes ut av Socialstyrelsen som en av fyra utvecklingsregioner i landet för att utveckla detta viktiga område i ett projekt Nka och Linnéuniversitetet har utgjort den nationella projektledningen för regionerna. De upparbetade strukturer som genom en rad olika processer växt fram inom Barndialogen har underlättat att föra in nya arbetsmodeller kring barn som anhöriga. Centra för metodutveckling såväl inom kommunerna/regionförbundet som Landstinget har varit stödjande och aktiva i arbetet. Det finns också ett stort engagemang generellt inom politiken för samverkan i barnfrågor. Syfte & mål Syftet var att utveckla och implementera arbetssätt som uppmärksammar och tillgodoser barns behov och rätt till information, råd och stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen (2 g ) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ) utifrån den samverkan som finns mellan landstinget, kommunerna och ideella organisationer i Jönköpings län kring barns hälsa och livssituation, långsiktigt och länsövergripande. Detta syfte har projekttiden igenom hållits levande och aktuellt. 6

7 Övergripande mål Projektplanens uppsatta mål har stått fast: Barn och unga, inom den berörda målgruppen, ska själva uppleva att de erhållit den information, råd eller stöd som de behöver. Projektet ska bidra till att det i all berörd kommunal och landstingsverksamhet kontinuerligt finns kompetens och rutiner för att tillgodose barns behov och rätt till information, råd och stöd som anhöriga. Rutinerna ska vara kända av berörda medarbetare. Delmål 2014 Lärandeseminarier valdes som metod för länsövergripande tvärsektoriellt lärande och nätverksbygge. Utveckling av informationsmaterial och omfattande informations- och kommunikationsinsatser präglade året. Planering och genomförande av nationell konferens i Jönköping hösten Information, stöd, kommunikation, dokumentation, analys och spridning av utvecklingsarbetet. En viktig kanal för implementeringsarbetet utgörs av barnombuden inom landstinget. Samverkan har inletts med t ex Vårdguiden 1177.se, Försäkringskassan samt akutverksamheter nationellt. En handbok för introduktion till genombrottsmetoden Förändring, förbättring, lärande! har skrivits i samverkan med SKL. Här finns lärandeseminarierna kring barn som anhöriga beskrivna som ett gott exempel. Övergripande uppgifter har bl. a varit att anordna utbildningar/konferenser, informera, kommunicera och skapa nätverk, kartlägga, utveckla informationsmaterial göra ny kunskap och erfarenhet känd samt bidra till att skapa rutiner i/mellan verksamheterna. En referensgrupp har bildats i Jönköpings kommun med representanter från kriminalvården, frivården, socialförvaltningen, skola- och fritidsförvaltningen, Svenska kyrkan, Rädda barnen och Barndialogen för att via frivilligcentralen/fritid starta en verksamhet för barn till frihetsberövade föräldrar. Barndialogen är webbplatsen för all information om projekt Barn som anhöriga. Att rapportera vunnen kunskap/erfarenheter är ett annat mål som också förverkligats genom information och föreläsningar inom och utanför länet samt via press och radio. Omfattning, strategi och genomförande 19 delprojekt med geografisk fördelning i länet och balans mellan psykiatri, missbruk, somatiska sjukdomar, funktionsnedsättningar, skador och oväntad död har genomförts. Såväl landstinget, kommuner i länet samt ideella organisationer har varit ansvariga i de olika projekten. Samtliga delprojekt har erhållit ekonomiskt stöd. delprojekt barn som anhöriga Mot bakgrund av den kunskap som idag finns om förbättringsarbete och komplexa problem har utgångspunkten byggt på mångfald och samverkan. Samtliga delprojekt och aktiviteter samt organisation finns redovisade i slutrapport under process barn som anhöriga. Resultat Styrgruppen anser att den övergripande måluppfyllelsen utifrån projektansökan är mycket god. Projektet har fört in en ny kunskap i Jönköpings län. Vägarna som valts för att erbjuda kompetensstöd har varit många, behovsanpassade och verksamhetsnära. Den stora kunskap och engagemang som många personer med olika 7

8 funktioner och bakgrund besitter, är en oerhörd resurs och tillgång för länet. En fortsatt medverkan i det nationella projektledningsarbetet vid Nka och Qulturum/Futurum ger återklang också i Region Jönköpings län. Barn med diabetes I denna process finns en grupp som är representerad fån barnkliniken och elevhälsan. Arbetet har under året handlat om att göra hemsidan lättanvänd med uppdaterad information för verksamma inom barnområdet, inte minst förskola, skola och socialtjänst. barn med diabetes På sidan finns även en mejladress till barndiabetesteamet dit man kan mejla generella frågor som rör diabetes. Tanken är att det ska kunna bli en kunskapsbank att presentera på hemsidan framöver. I augusti genomfördes en utbildningseftermiddag för förskole- och skolpersonal. Den handlade om vad diabetes är, bra mat vid diabetes och exempel på tekniska hjälpmedel som finns för barnen. Föreläsare var barnläkare, barnsjuksköterska och dietist från barndiabetesteamet på Barnkliniken Ryhov. Barn med funktionsnedsättning Verksamheter som är representerade i denna process är habiliteringen, FoU-rum, HSO (Handikappförbunden), särskolan och fritid Jönköpings kommun. Målet för processens arbete är- bästa uppnåeliga hälsa för alla barn i Jönköpings län är allas ansvar (barnkonventionens artiklar 24 och 3). Syfte med processen är att främja samverkan och kompetenshöjning över organisationsgränser för barn med funktionsnedsättning (art. 4). Temat i processens arbete utgår nu i första hand från gruppen barn och unga med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Mål med temat är att barn med utvecklingsstörning ska få det stöd de behöver och bli lyssnade till (art 6, 12, 23, 24). För att stödja verksamma inom framför allt fritidssektorn och ideella sektorn byggs hemsidan upp med lättillgänglig och säkerställd information som syftar till att öka kompetensen i att möta och få förståelse för vilka behov som kan behöva tillgodoses för t.ex. kunna delta i någon fritidsaktivitet. Fokusområden som presenteras på hemsidan är om barn med funktionsnedsättning, fritid, hörsel, syn, rörelse/motorik, samhällsstöd, stöd till närstående/föräldrastöd och tanke/förståelse. barn med funktionsnedsättning Barn och kultur Kravlös dans är en av de satsningar för barn och unga för att främja psykisk hälsa som pågått i Region Jönköpings län under Dansprojektets målgrupp är flickor år som har återkommande psykosomatiska besvär och/eller upplevd stress eller nedstämdhet. Fokus är att lyfta fram flickornas resurser genom att uppmuntra rörelseglädje utan prestation. Pilotgruppen som träffades två gånger i veckan på Spira är avslutad och vid utvärderingen framkom att flickornas självkänsla, acceptans av den egna kroppen och självförtroende hade ökat med hjälp av den kravlösa dansen. dansprojektet för psykisk hälsa Forskning. Projektet ingår i en uppföljningsstudie och dansinterventionen baseras på tidigare forskning med kravlösdans som insats. Dansgrupp där forskningsstudien bedrivs har genomfört sin första termin och till våren startar ytterligare en grupp. Projektet i Jönköpings kommun är en samverkan mellan Folkhälsosektionen/Barndialogen i Landstinget i Jönköpings län, Jönköpings kommun, Landstinget i Östergötlands län och Örebro läns Landsting. Spridning i länet. På höglandet Eksjö, Nässjö och Tranås pågår den andra delen av forskningsstudien, i form av kontrollgrupper med tjejer i samma situation som under 1 år fyller i enkäter för att till hösten (2015) erbjudas dansintervention i hemkommunen. 8

9 Barns levnadsvanor I denna process bedrivs olika utvecklings och förbättringsarbeten. Utvecklingsarbetet som rör elevhälsosamtal har både ett regionalt och nationellt perspektiv. Sedan 2005 pågår ett utvecklingsarbete i länet när det gäller metod för hälsosamtal i skolan. Länets skolsköterskor och många elever i olika åldrar har funnits och finns med i detta arbete. Utvecklingsarbetet innebär idag även ett nationellt åtagande att finnas med i SKLs arbete för ett försök med en nationell elevhälsodatabas för sammanställningar när det gäller psykisk hälsa/ohälsa. I det åtagandet ingår även att tillsammans med representanter från Västernorrland, Norrbotten, Jämtland och Västerbotten titta på gemensamma frågor/frågeområden i hälsoverktygen som rör psykisk hälsa. Utveckling av ett webverktyg har pågått sedan några år tillbaka. Webverktyget ger snabb återkoppling till skolsköterskan med individuell hälsokurva till eleven och även klass- och skolsammanställningar men också möjlighet att få tillgång till regionala och nationella sammanställningar. Under 2014 har detta arbetet pågått med utveckling av webverktyg och framtagande av personuppgiftsbiträdesavtal där förbundsjurist på SKL och landstingets jurist samarbetade. En pilot har genomförts i två kommuner i länet där det ingick att låta datainspektionen granska weblösningen och arbetssättet. Förfrågan till datainspektionen om samråd skickades in i slutet av september och svar kom 19 januari. I november byttes leverantör till webverktyget och nuvarande leverantör är ITC, Regionens ITavdelning. Ett arbete med att koppla barnkonventionen till hälsosamtalets olika moment har genomförts och har presenterats vid olika utbildningsdagar. Utbildning i Jönköpingsmodellens hälsoverktyg (Hälsokurvan) har getts till 350 skolsköterskor från Västergötland, Närke, Halland, Skåne, Blekinge, Sörmland, Östergötland och Småland. Efterfrågan på dessa utbildningar är stor. Utbildningsdag för skolsköterskor i länet hölls i september som innehöll föreläsningar om sexuell hälsa, diabetes hos skolbarn, webverktyg för elevhälsosamtal, juridiska aspekter på webbverktyg, att arbeta med aggregerad data utifrån hälsosamteln i skolan och Psynk-databasen, elevhälsans ansvar i det systematiska kvalitetsutvecklingsarbetet på grupp- och organisationsnivå. Dagen avslutades med en föreläsning om hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända elever som gavs av Nils Lundin skolläkare Rosengård Malmö, Huvudredaktör för tidskriften Elevhälsa. Under oktober månad anordnades en endagsutbildning om motiverande samtal med fokus på levnadsvanor, övervikt och fetma hos barn och ungdomar för skolsköterskor i länet. Utbildningen anordnades på tre platser i länet (Värnamo, Nässjö och Huskvarna). Utbildare var Sofia Trygg Lycke från Stockholm. Sofia är specialistsjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar och har en gedigen erfarenhet av arbete med barn och familjer vid övervikt och fetma. Översatta hälsoformulär har efterfrågats av skolsköterskorna och nu finns hälsoformulären för åk 4, 7/8 och gymnasiet översatta till 5 språk, engelska, arabiska, persiska, somaliska och tigrinja. Den sedan 2004 årliga kartläggning av BMI bland länets 4-åringar, 6-åringar elever i år 4, 7 alt 8 samt gymnasiet år 1 har genomförts och rapporten för 2014 kommer att vara publicerad i februari. Övervikt och fetma bland barn i Jönköpings län Ett uppdrag att arbeta med övervikt och fetma för barn och unga har getts av MPG barn till barnverksamheterna inom hälso- och sjukvården med inbjudan till elevhälsans medicinska insats (tidigare skolhälsovården), ungdomsmottagningarna och kvinnohälsovården. Arbetet drivs i lärandeseminarieform i samarbete mellan Barndialogen/folkhälsosektionen och Qulturum. Målet är att erbjuda bästa möjliga stöd och behandling från hälsofrämjande, prevention till behandling. Viktiga delar i detta arbete är att barnmottagningarna ska ta fram ett länsgemensamt arbetssätt och att rutiner för samverkan blir förbättrade. 9

10 Uppdraget inkluderar även att identifiera förbättringsbehov i samverkan mellan barnverksamheterna inom hälso- och sjukvård och elevhälsan. Vårdprogrammet för övervikt och fetma ses över under arbetets gång och förslag på förändringar kommer att lämnas till redaktionsgruppen. Återkoppling till MPG barn ska göras i maj Det pågår lokalt arbete i länets kommuner med en bred variation. Folkhälsosektionen/Barndialogen kommer fortlöpande och efter behov stödja kommunernas arbete (och andra samverkansaktörer) med särskilt fokus på övervikt och fetma. Barns miljö och hälsa Den nationella barnmiljöhälsoenkäten som genomfördes 2011 resulterade i den nationella Miljöhälsorapporten 2013 samt den Regionala Barnmiljöhälsorapporten Fokus har i vårt arbete legat på allergier, buller, passiv rökning och UV-strålning. Nämnas kan att förekomsten av allergibesvär och astmasymtom har ökat i jämförelse med tidigare miljöhälsorapport (2005) både regionalt och nationellt. Ett fördjupningsarbete har genomförts under 2014 vid Linnéuniversitetet, Växjö, avseende buller i skolmatsalar i länet. Det står klart att skolmatsalen som är en del av vardagsmiljön för många elever är en plats där en stor andel av 12-åringarna i Jönköpings län i någon utsträckning störts av ljud i skolmatsalen. De som störts mycket av ljud i skolmatsalen tenderar ha en sämre självskattad hälsa än de som inte störts. Detta föranleder förbättringsarbeten i skolmatsalen för att minska den stressor som höga ljud utgör för eleverna. Några sådana har inte initierats under 2014 i avvaktan på den länsövergripande strategi- och handlingsplan för jämlik hälsa som är på gång. Ett verktyg i preventionsarbetet med barnens vardagsmiljö i förskola/skola är Barnmiljöronden. Barnmiljöronder har genomförts i länets skolor under många år ofta med stöd från landstingets allergikonsulet som ofta varit med på barnmiljöronderna på skolor. Det har varit ett mycket uppskattat och viktigt stöd för skolsköterskorna i länet. I samarbete med Allergikommittén i Jönköpings kommun har Barnmiljörondsmaterialet uppdaterats och omarbetats för att bli webbaserat. Utbildningar har hållits för förskolechefer i Jönköpings kommun. Materialet analyseras, utvärderas och testas i förskolemiljö och kommer sedan spridas generellt. När testningen är klar läggs materialet ut på Barndialogens hemsida. Cykelhjälmsmätning genomförs av NTF i samverkan med landstinget varje höst i ett antal grundskolor. Mätningen görs i form av observationer. Följsamheten av hjälmanvändning är dålig i länet trots lagstiftningen för barn upp till 15 års ålder. Ett utvecklingsarbete kommer därför att starta under våren 2015 i en av kommunerna och därefter spridas om resultatet faller väl ut. Allt i syfte att öka användningen av cykelhjälmar bland barn. För att minska risken för solskador har ett solvaneprojekt genomförts under sommarmånaderna i kommunerna Jönköping, Vetlanda och Eksjö i samverkan med Länsstyrelsen. Ett antal ungdomar har utbildats och fungerat som informatörer om hur man solar säkert. Målgruppen har varit ungdomar och barnfamiljer på badstränder och andra soliga platser i kommunerna. Barns psykiska hälsa Denna process har letts av länssamordnaren för barn och ungas psykiska hälsa och skolöverläkare i Jönköpings kommun. Representation i processgruppen har kommit från socialtjänst, BUP, hab, elevhälsa, fritid och barnoch ungdomshälsan. Arbetsgruppen för denna process upplöstes i december då man behöver se över hur den kan användas mer effektivt med t.ex. förbättringsarbete. 10

11 BHV/Förskolesatsning Tidig upptäckt tillsammans. Under våren och tidig höst 2013 har förskolan och barnhälsovården omarbetat gemensamma formulär för samverkan kring tidig upptäckt av barn i behov av stöd. Formulären används gemensamt av förskola, föräldrar och barnhälsovård inför två och ett halvt och fyraårsbesöket hos barnhälsovården samt utgör ett underlag för samtal mellan föräldrar och förskolepersonal på förskolan. Formulären är länsgemensamma och används till alla barn vid två och ett halvt och fyra år och ger ökade möjligheter till lokal samverkan generellt vilket kan underlätta samverkan när det finns oro för ett barn. I maj genomfördes en uppföljningsdag då representanter från BHV och kommunernas och friskoleförskolor fanns med. Det var tydligt att man i många kommuner kommit igång med rutiner för samverkan och i Jönköpings kommun har man ett gemensamt avvikelsesystem att rapportera genom om rutinerna inte fungerar eller följs. Barnahus i Jönköpings län. Barndialogen representerade landstinget i den arbetsgrupp som startade sitt arbete 2012 och fortsatt under Barnahus är ett samarbete mellan kommunernas socialtjänst, polismyndigheten, åklagarmyndigheten och landstinget. Målgruppen är barn upp till 18 år som misstänks varit utsatta för våld eller övergrepp av olika slag. Barnahuset ska vara en helhetslösning för de insatser som är tänkta att ge barnet upprättelse, skydd, stöd och behandling. Barnet får träffa samtliga verksamheter på en och samma plats och denna samverkan ska underlätta den rättsliga processen för barnet. Professionerna på Barnahus är specialistutbildade för att möta barn. Från landstinget är det barnläkare, psykolog från BUP samt vid behov gynekolog som möter barnen. Verksamheten startade 6 maj och till och med november hade 136 samråd och 83 förhör genomförts på Barnahus. Alla kommuner i länet finns representerade i denna statistik vilket innebär att alla kommuners socialtjänster och polisen vänder sig till Barnahus när behov finns. Ett konkret resultat av Modellområdesprojektet och de synkroniserade insatserna inom PSYNK-projektet har lett till att Barn- och ungdomshälsan i Jönköpings kommun startat. Denna mottagning tar emot barn och ungdomar från 6-18 år med lindrig psykisk ohälsa. Det har sedan starten varit ett stort inflöde av barn- och ungdomar och de allra flesta har bedömts sökt till rätt vårdnivå. Under 2014 startade en barn- och ungdomshälsa även på Höglandet med placering i Nässjö. Planering för GGVV pågår. Ett länsövergripande utvecklingsarbete utifrån prestationsmedel i PRIO-satsningen som gäller Samordnad individuell plan (SIP) har genomförts. Det finns en överenskommelse och ett arbetsdokument som är barnanpassat. Implementeringsarbete för barnverksamheterna inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan startade under samordnad individuell plan Faktadokumentsarbetet som gäller barn och ungas psykiska hälsa leds av Marit Gustavsson, verksamhetschef på BUP i Jönköping. Arbetsgrupper har utsetts och är sammansatta från hela länet där elevhälsa, BUP, socialtjänst m.fl. ingår. Kunskapsstödet, som är ett så kallat Faktadokument, skall vara ett länsgemensamt beslutsstöd för samverkan i handläggning av barn- och unga med psykisk ohälsa samt vara ett konsensusdokument kring uppdragsfördelning mellan verksamheterna (vem gör vad och när inom befintliga uppdrag och ramar). I dagsläget är 5 av 12 faktadokument färdigställda och arbete pågår med de som kvarstår. Faktadokument psykisk hälsa barn och unga PRIO-satsningen barn och unga. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom en överenskommelse från 2012 till 2016 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Denna nationella satsning för att kunna möta barn och ungas ökande psykiska ohälsa har genom Barndialogens arbetssätt med processområden kunnat stödja och initiera utvecklings/förbättringsarbete och har gett utbildningar och konferenser. Psynkprojektet psykisk hälsa barn och unga avslutades vid årsskiftet och det fanns i nära samarbete med Barndialogen inom flera områden så som elevhälsosamtal, tidig upptäckt, samtalsunderlag för elevhälsan vid självskadebeteende och förstalinjen arbetet. Ett arbete för att stärka 11

12 brukarmedverkan och ökad spridning i länet pågår. Koordinatorn för Barndialogen har haft ett nära samarbetet med länssamordnaren för barn och ungas psykiska hälsa. Utbildning av ledare för DISA som är självstärkande arbetssätt i skolan har genomförts under året. Barns specifika behov Efter Pandemrixvaccinationen 2009 ökade remissinflödet från elevhälsan till barnmottagningarna och barnkliniken. Det framkom ett behov av att minska remissinflödet och tillsammans bygga rutiner för förberedelser och omhändertagande av stickrädda barn. Ett viktigt erfarenhetsutbyte skedde genom det förbättringsarbete i samverkan mellan representanter för elevhälsan och Barnforum (utvecklingsgrupp inom BUMM och barnkliniken) som genomfördes. Rutiner och stödmaterial för det förebyggande och behandlande arbetet har tagits fram i detta förbättringsarbete och finns på Barndialogens hemsida. stick- och sjukvårdsrädsla Arbetet har även presenterats på en dag för länets skolsköterskor och spridning har skett inom barnklinik, barnmottagningarna och barnhälsovården. Ungdomar och sexualitet I denna process arbetar man med att informera om och sprida olika metodstöd. Skolsköterskor fick information i september och på hemsidan finns olika metoder presenterade. Denna sida är mycket uppskattad av elevhälsan och används flitigt inte minst av lärare och elevhälsopersonal. Planering och uppföljning 2015 med utgångspunkt i barnrättsarbetet och några av processerna inom Barndialogen Information och kommunikation En inventering av hemsidans statistik påbörjades under 2014 och fortsätter under Strukturen på hemsidan behöver ses över för att göra den mer lättnavigerad. Barnkonventionen Implementeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter har under de senaste åren intensifierats och lyfts i Landstinget i Jönköpings län och i samverkansarbetet inom länet genom Barndialogen. Med regeringens strategi som grund och SKLs arbete med barnrättsfrågor har bidragit till ytterligare uppmärksamhet och stöd för denna utveckling. Barndialogen ser behov av att kunna erbjuda nya regionpolitiker utbildning i barnkonventionen. I det nya ledningssystemet för samverkan i länet är barnkonventionen tillsammans med jämlik hälsa och tidig upptäckt de genomgripande utgångspunkter som även beskrivs i den handlingsplan som är framtagen för barn och ungas hälsa i länet. Fortsätta spridning och information om handlingsplanen och barnombudens uppdrag för den nya ledningsorganisationen inom hälso- och sjukvården behöver vara ett prioriterat område inom Barndialogen. Barnombuden kommer under våren att få stöd i att arbeta med den nya patientlagen. Uppföljning och utvärdering av insatser till barn/unga ur ett barnrättsperspektiv För att få en samlad bild av utvecklingen för hälso- och sjukvårdens insatser utifrån barnets rätt har indikatorer följts upp för första gången i december Under 2015 utvärderas instrumentet och en analys av utfallet kan ge en bild av utmaningar och områden som är i behov av utveckling och förbättringar. Ett 10-tal indikatorer 12

13 ligger till grund för mätningar som ska spegla, kundperspektiv, verksamheterna, kunskap- och utveckling samt i förlängningen barns och ungas hälsa. kvalitetssystem Länsstyrelsen kommer att kalla till seminarium under tidigt 2015 utifrån deras regeringsuppdrag att inventera förutsättningar att arbeta med barnkonventionen på ett mer övergripande sätt i Region Jönköpings län. Barndialogen har bistått länsstyrelsen med information om det arbete som bedrivs idag. Barn som anhöriga Förbättringsarbetena som genomfördes bla i lärandeseminarieform implementeras nu i verksamheterna. Styrgruppen betonar vikten av fortsatt nätverk som en naturlig del av Barndialogens arbete. Barn med funktionsnedsättning Nästa steg är att kommunicera ut det som tagits fram och kommer att finnas på hemsidan till verksamma inom barnområdet med extra fokus på fritidsektorn och föreninger. Identifiera behov av förbättringsarbete i samverkan där gruppen barn och unga med lindrig till måttlig utvecklingsstörning har identifierats som en grupp som har svårt att hitta en bra fritid och löper ökad risk för ohälsa på olika sätt. Barn och kultur Dansprojektet kommer under 2015 tas ur projektform för att landa i ordinarie verksamheter. Dansprojektets koncept/upplägg kommer att ha samma form i alla kommuner, men modellen för samarbete kan komma att utformas utifrån kommunens möjligheter till samverkan med eventuella samverkanspartners och Regionen. Gemensamt för de olika kommunerna är stödet från Barn och ungdomshälsan (BUH). Vid behov av extra stöd kan kontakt med BUH förmedlas till flickor och föräldrar. Utbildning Dansinstruktörer från kontrollgruppskommunerna kommer att utbilda sig hos Anna Duvberg på Vårdvetenskapligt centrum i Örebro i mars Dansgrupp kommer erbjudas tjejerna i kontrollgruppen efter sommaren. Under 2015 kommer viss finansiering från PRIO-medel. Barns levnadsvanor Webverktyg. Barndialogen samordnar länets kommuner, primärvårdens FoU-enhet, Regionens IT-avdelning (ITC) och kontakten med SKL för att ta fram ett webverktyg att använda vid hälsosamtal. Detta ska ge möjlighet till aggregerad data på klass-, skol-, kommun-, läns- och nationell nivå (psykisk hälsa). Detta har testats i en pilot under 2014 och skickades till datainspektionen (DI) för bedömning. Ett möte för personuppgiftsombuden i kommunerna och i Regionen kommer att hållas i februari där Regionens jurist, jurist på SKL och ansvarig för psykisk hälsa satsningen på SKL medverkar. Här kommer svaret (vägledningen) från DI att gås igenom och information och samtal kommer att ske utifrån avtal och driftsättning av webverktyget. Vecka 7 kommer acceptanstest att göras då de skolsköterskor som genomförde piloten även kommer vara med och genomföra denna testen. Driftsättning av webverktyget är planerat till vecka 9. I mars kommer skolsköterskorna i länet få utbildningar och inloggningsuppgifter till webverktyget som de sedan kan börja arbeta med när personuppgiftsbiträdesavtalen är påskrivna av båda huvudmänen (respektive kommun och Regionen). När webverktyget är i funktion kommer folkhälsosektionen genom Barndialogens samordning erbjuda Elevhälsoteam, att utifrån de aggregerade data från hälsosamtalen, få hjälp och stöd med evidensbaserade metoder där syftet är att få till ett praktiskt förbättringsarbete på skolan. Där målet är att stödet för elevernas 13

14 hälsa blir integrerat i vardagsarbetet på hela skolan. Det handlar om att utveckla ett systematiskt arbetssätt där gruppsammanställningarna utifrån hälsosamtalen kan bli grunden för riktade insatser. Inom ramen för samarbetet med SKL finns ett uppdrag att ge möjlighet för andra regioner/kommuner/skolor att ansluta sig till och arbeta med webbverktyget. Formerna för det är i dagsläget inte beslutade. Utvecklingsarbete som rör övervikt och fetma gemensamt arbetssätt för barnverksamheterna inom hälsooch sjukvården, revidera vårdprogram och identifiera förbättringsarbete i samverkan med elevhälsan och kvinnohälsovården fortsätter med lärandeseminarier under våren. Avrapportering till MPG barn kommer ske i maj. Skolsköterskorna har önskat grundutbildning i MI-metoden. Är planera att ges under hösten Utbildning för externa (utanför Regionen) skolsköterskor i hälsosamtal med hälsokurvan som metod är inte planerade på grund av att en av utbildarna slutar sin tjänst. Barns psykiska hälsa I Tidig upptäckt tillsammans kommer en enkätundersökning att göras under våren för att få en bild av hur föräldrarna upplever att det fungerar med formuläret och samverkansrutinerna. Fortsättning av förberedelser inför konferensen i september 2015 kommer ske under våren. Föreläsningarna kommer ha sin utgångspunkt i anknytning och trauma och anknytning i förskolan. Resultat från föräldraenkäterna och exempel från länet på hur man har fått fungerande samverkansrutiner på plats kommer att presenteras. Det finns en referensgrupp för arbetet med utvärdering och konferens som kommer att ledas av länssamordnaren för barn och ungas psykiska hälsa. I mars kommer Barnahus ha en utbytesdag för de verksamma inom Barnahuset och Barndialogen stödjer med förberedelser tillsammans med samordnarna och resurs för genomförandet. Vad den nationella satsningen på psykisk hälsa kommer att innebära av praktiskt arbete i den nya överenskommelsen mellan regeringen och SKL är inte klart men det som tillkännagivits är bland annat en elevhälsosatsning som troligtvis kommer att läggas till skolverket. SKL stödjer också sina medlemmar med analys, metodstöd och implementeringsstöd när det gäller förstalinjen för barn och unga med psykisk ohälsa, barn inom psykiatrisk tvångsvård, skola och psykisk hälsa, tidiga insatser och sociala investeringar, barn i behov av sammansatt stöd och ledning och styrning. När det gäller PRIO arbetet med inrapportering till socialstyrelsen som rör krav och prestationer och tilldelning och fördelning till länet av prestationsmedel arbetar Barndialogen tillsammans med FoU-rum och vuxenpsykiatrin på folkhälsa och sjukvård. En förstalinjen verksamhet för barn och ungas psykiska hälsa planeras i GGVV. Det finns idag en länsdelsgrupp i samverkan som arbetar med det uppdraget. Processer med låg aktivitet I processerna Barn med astma och allergi, Barn med infektioner och Barn med omsorgssvikt har inga förbättringsarbeten genomförts inom ramen för Barndialogens arbete under året även om delar av det som finns inom barn och omsorgssvikt ofta har funnits som en självklar del inom andra utvecklings- och förbättringsarbeten som t.ex. Barn som anhöriga, Tidig upptäckt tillsammans och övervikt och fetma arbetet. 14

15 Slutord 2014 Barndialogens möjlighet att kunna vara en kanal för att sammanföra nationella satsningar, ny kunskap med lokala behov och bedriva förbättringsarbete i samverkan är en unik satsning i landet. Det finns ett brett intresse för att ta del av Barndialogens arbetsätt med barnrättsarbetet som bas. Barndialogens arbete har under året presenterats i Paris på Internationell kvalitetskonferens, i Västra Götalandsregionen för politiker, för Höglandets sjukvårdsutskott och i Kronberg för tjänstemän inom regionförbundet och landstinget. Barndialogen har ett ständigt utbyte med barnaktörer i landet inte minst genom det Nationella barnrättsnätverket, Barn som anhöriga-projektet, Psynk-projektet och PRIO-satsningen. Samhällsutvecklingen som rör förändrade och oroande hälsoproblem hos barn och unga och arbetet med nyanlända barn utmanar alla barnverksamheter och här kan Barndialogen vara ett stöd i att samordna förbättringar av insatser som verksamheterna ser behöver utvecklas. Inte minst det som rör samverkan och flöden (rätt insats, i rätt tid och på rätt nivå). Utifrån den långa historik Barndialogen har i vårt län med att stödja samverkan och med de uppbyggda kontaktytor som finns kan strategigrupp barns olika uppdrag till Barndialogen falla väl på plats. Det finns en beredskap genom befintliga arbetsstrukturer och samverkanskanaler när det finns en koordinator på plats. Det ligger också en mycket positiv utmaning för Barndialogen att anta nya arbetssätt. Detta med stöd i ny kunskap inom barn och unga området, nationella satsningar och att ta vara på den kompetens som finns att tillgå både lokalt, regionalt och nationellt Anna Jonsson 15