Den goda arbetsplatsen
|
|
- Rickard Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svenska Distriktsläkarföreningen Den goda arbetsplatsen PRAKTISKA RÅD FÖR EN GOD ARBETSMILJÖ Under senaste åren har Svenska Distriktsläkarföreningen haft Den goda arbetsplatsen som ett pågående projekt. Hittills har det genomförts två olika enkätstudier vars resultat redovisats bland annat i Läkartidningen. I detta dokument har sammanställts kunskap dels från Svenska Distriktsläkarföreningens enkätstudier, dels från aktuell forskning på temat arbetsmiljö och välfungerande arbetsplatser. Sammanställningen är på inget sätt komplett då det finns en mycket omfattande forskning på området. Det vi uppfattat som mest betydelsefullt och relevant för en god arbetsplatsmiljö i primärvården sammanfattas i sju olika områden.
2 INFLYTANDE Att ha inflytande över sin arbetssituation, och möjlighet att påverka arbetets utformning är av stor betydelse. Att så är fallet beskrevs tydligt redan 1992 i Karasek & Theorells sammanställning från deras studier kring arbetsmiljö och påverkande faktorer. Krav, kontroll och stöd framställdes som betydelsefullt och som viktiga utgångspunkter för diskussioner kring en god arbetsmiljö. Begränsat inflytande och hårt styrd arbetssituation visades vara klart negativa faktorer. Så också monotona arbetssituationer med få möjligheter till att förändra arbetets innehåll samt bristande stöd från arbetsledning. I en studie på temat arbetstrivsel och effektivisering kunde man visa på att det som främjar respektive motverkar arbetstrivsel i mångt och mycket handlade om samma faktorer. Det fanns heller inga större variationer relaterat till medarbetarnas ålder. I den kliniska vardagen kan det vara viktigt att bevaka möjligheterna till att: kunna påverka mängden patienter på mottagningen, påverka, och variera, patienttiden beroende på diagnos etc., variera patientunderlaget inte enbart snuvpatienter och heller inte enbart tunga multisjuka patienter, påverka övergripande beslut som rör verksamheten på arbetsplatsen. Det går att acceptera höga krav i arbetet om man tillåts ha möjlighet att påverka hur arbetet skall utföras. Att ge medarbetare inflytande är således något som i förlängningen även kan medföra ett effektivare arbete med bättre produktivitet. Delta aktivt i arbetsplatsträffar och gemensamma möten på arbetsplatsen. Det är viktigt att dina synpunkter kring arbetssituationen blir uppmärksammade. Fundera över vilka faktorer i din arbetssituation som verkar främjande respektive motverkar en bra arbetsmiljö. Kan man förändra något i situationen? Om så är fallet diskutera med din verksamhetschef. Förbered dig noga inför medarbetarsamtal det är viktiga möten i vilka du kan framföra din personliga uppfattning om hur dina arbetsuppgifter bör utformas. STRESS, ARBETSBELASTNING OCH AVGRÄNSNING På en välkänd amerikansk hemsida (Health- Populi) kunde man oktober 2012 läsa att tre av fem läkare i USA skulle ha slutat arbeta som läkare omgående om man bara kunde! Ytterst alarmerande siffror. Vid närmare förfrågan kring orsaken till att man vill sluta har omkring 40% angivit osäkerhet kring åtagande och förpliktelse som huvudsaklig orsak. Var fjärde anger problem med att få balans mellan arbete och socialt liv som tungt vägande skäl. Även om undersökningen är gjord i annat land och gäller hela läkarkåren är det mycket av resultaten som är direkt applicerbara på den svenska
3 primärvården. Svårigheterna med att avgränsa åtagandet och få en rimlig arbetsbelastning är en välkänd problematik. Efter vårdvalsreformen har det tydliggjorts mer än tidigare att ekonomin styr vår sjukvård till stora delar. Arbetsbelastning är inte enbart en kvantitativ fråga (hur många patienter per dag etc.) utan i hög grad även en fråga om arbetets innehåll. Något som i sin tur gör begreppet illegitimate tasks intressant. Med illegitimate tasks menas arbetsuppgifter som: ligger utanför kärnarbetsuppgifterna, inte uppfattas som viktiga för professionen, yrket eller befattningen, man uppfattar inte behöver göras eller som egentligen borde göras av någon annan. Det finns en omfattande forskning som visar på att belastning med illegitima arbetsuppgifter påverkar hälsa och motivation i negativ riktning. Dessutom upplevs dessa arbetsuppgifter, som mer belastande och stressande. I en aktuell studie som publicerades i Läkartidningen november 2012 visades på att risken för utmattning femfaldigades för de som ofta har arbetsuppgifter som upplevs som illegitima. Samma studie visade även på att mer än 50% av läkarna känner sig helt slut när arbetsdagen var över och mer än en tredjedel känner sig pressade till gränsen av vad man klarar av. Illegitimate tasks ger, enligt beskrivningen ovan, en ökad känsla av stress. En känsla av stress som kan ha två olika dimensioner. Dels stress genom oförmåga (för hög arbetsbelastning etc.), dels stress genom brist på respekt. Det sistnämnda handlar om till exempel brist på rättvisa och känsla av att vara utlämnad i belastande situationer. Sammantaget kan man klart konstatera att behovet av en rimlig arbetsbelastning och möjlighet att avgränsa sitt åtagande är mycket väsentliga faktorer för att kunna få en bra arbetsmiljö. Det är även av största vikt att inte acceptera orimlig belastning eller bristfällig organisation på arbetsplatsen. Denna typ av problem måste lösas så snabbt som möjligt. Diskutera med din verksamhetschef kring hur du vill att din arbetssituation skall utformas. Viktigt att göra en avstämning mellan vilka krav som ställs på dig och vad du upplever som en rimlig belastning. Var uppmärksam på vilka arbetsuppgifter du vanligtvis arbetar med under din kliniska vardag är det arbetsuppgifter som innebär att du får användning för din professionella kunskap? Känns arbetsuppgifterna stimulerande? Skulle några av dina arbetsuppgifter utan problem kunna utföras av annan personalkategori på din arbetsplats? Om din arbetsbelastning känns övermäktig gör din verksamhetschef uppmärksam på detta problem så snabbt som möjligt.
4 EN GOD ARBETSPLATS Den goda arbetsplatsen är, vilket nämndes inledningsvis, ett samlingsnamn för ett pågående projekt som DLF nu arbetat med under några år. Arbetsmiljö och behovet av att utforma en välfungerande arbetsplats är ett ständigt aktuellt tema. I två olika enkäter, en till alla läkare i primärvården och en till ST-läkare i allmänmedicin, har vi försökt kartlägga vilka faktorer som upplevs som viktigast för en god arbetsmiljö. Bra arbetskamrater, avgränsat uppdrag och avsatt tid till administration var bland de faktorer som angivits som de viktigaste. I andra enkätstudier har visats på att många upplever svårigheter med att hinna med sitt arbete. Något som medför att man inte hinner ta rast och att man lägger ner mycket av sin fritid på att försöka hinna med administration etc. I den forskning som finns kring vad som skapar goda respektive dåliga arbetsförhållanden på en arbetsplats har en rad viktiga faktorer tydliggjorts. Dåliga arbetsförhållanden kan orsakas av till exempel en hård ekonomistyrning (hårda krav på budget i balans) samt semiformella maktstrukturer (informella ledare). Även kortsiktig passiv strategi för problemlösning adhoc-lösningar istället för att bryta mönster är icke helt ovanliga orsaker till arbetsmiljöproblem. Goda arbetsförhållanden karaktäriseras av formell beslutsstruktur, tydlig ansvarsfördelning och individanpassad arbetsfördelning. Arbetsgruppen tar gemensamt ansvar för att avgränsa och genomföra arbetet. Som förutsättningar för en god psykosocial arbetsmiljö har framhållits faktorer som socialt stöd, mening i arbetet, förutsägbarhet och belöning. En god arbetsplats uppstår sällan spontant. Det krävs ett aktivt medverkande av alla på arbetsplatsen för att det skall fungera. Gemensamma mål och förtroende för varandra är viktiga ingredienser. En noggrann planering av hur verksamheten skall bedrivas är, som framgår ovan, ett annat viktigt inslag på vägen mot en bra arbetsplats. Fundera över din roll och vad du bidrar med för att åstadkomma att din arbetsplats blir en god arbetsplats. Diskutera detta öppet med din verksamhetschef. Vad kan man göra tillsammans, utöver att bedriva mottagning, för att skapa en god sammanhållning och en teamkänsla på din arbetsplats? Finns det problem som ständigt återkommer på din arbetsplats? Hur kan man göra för att få en mer långsiktig och hållbar lösning? AKTUELL LAGSTIFTNING ANGÅENDE ARBETSMILJÖN M.M. För mer ingående beskrivning kring lagstiftning om arbetsmiljö och arbetsrätt hänvisas till sammanställningar från Arbetsmiljöverket m.fl. Vi vill mer översiktligt uppmärksamma att till exempel anställningsavtal sluts på ett korrekt sätt. Ett annat viktigt observandum är att ATL; arbetstidslagen följs ordentligt. Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar/ vecka i genomsnitt under en 4-veckorsperiod. Arbetad tid under jour och beredskap
5 skall räknas in i denna tid. Andra viktiga lagar som kan behöva uppmärksammas är lagen om kränkande särbehandling och jämställdhetslagen. Ett läkarskyddsombud skall finnas på varje vårdcentral något som förefaller vara svårt att uppnå. Skyddsombudet har långtgående befogenheter beträffande arbetsmiljöproblem och brister i arbetsförhållanden. SAM; Systematiskt arbetsmiljöarbete är ett annat viktigt inslag i skyddsombudets uppdrag. Läkarförbundet har utarbetat en utförlig vägledning för den som skall fungera som skyddsombud. Är viktiga arbetsmiljölagar enligt beskrivningen ovan kända på din arbetsplats? Genomförs det skyddsronder regelbundet? Finns det något läkarskyddsombud? ROLLER OCH ANSVAR En arbetsplats består av enskilda individer som interagerar med varandra. Både positiva och negativa egenskaper hos olika individer skall på något sätt kunna fungera tillsammans. Enskilda individer kan lyfta en arbetsplats genom att ha ett positivt och engagerande inflytande. På samma sätt kan negativa och ständigt negativa personer smitta av sig på alla på en arbetsplats och skapa en negativ grundstämning. Flera undersökningar har visat på betydelsen av att ha roligt på sin arbetsplats. Att känna glädje och förväntan inför en ny arbetsdag är mycket viktigt. I ett reportage i Svenska Dagbladet refererades det, sommaren 2012, till en svensk studie som visat på att ha roligt på jobbet är viktigt för lyckan. De som trivdes på sitt arbete var överlag lyckligare och mer nöjda med livet i stort. Ett annat reportage på samma tema i Sydsvenskan slog fast att ha roligt på jobbet gör livet lättare. En arbetsplats kultur vad man gör och hur man gör det är inte samma sak som arbetsplatsens identitet. Varje enskild individ har ett ansvar för den totala situationen. Det är viktigt att alla på en arbetsplats uppmärksammas och ser sin del av det samlade arbetet. Vilka positiva respektive negativa medarbetare finns det på din arbetsplats? Kan ni diskutera detta tema på arbetsplatsen? Hur ser du på din personliga roll på arbetsplatsen? Känns det positivt att komma till arbetsplatsen på morgonen? FORTBILDNING Allmänmedicinska specialister tillhör de yrkesgrupper som ägnar oroväckande lite tid till fortbildning. Tiden har dessutom minskat med åren. Hur mycket tid som kan vara rimlig kan diskuteras, men nuvarande nivå är helt otillräcklig med tanke på arbetsuppgifterna och behovet av att ständigt tillägna sig ny kunskap. Tyvärr blir fortbildning ofta lågprioriterat när arbetsbelastningen är hög vilket ju närmast är ett normalförhållande i primärvården. Fortbildning måste prioriteras och finnas med som ett obligat inslag i verksam-
6 hetsplaneringen. Både för verksamheten som helhet och på individnivå. Det är en skyldighet för arbetsgivaren att se till att personalen har kompetens nog för verksamheten som bedrivs. Försök aldrig hinna med alla dina arbetsuppgifter innan du satsar på utbildning du blir aldrig färdig med allt arbete och fortbildning är något som måste prioriteras. Gör upp en långsiktig plan för vilken fortbildning du känner att du behöver och försök fördela denna över tid (halv- eller helårsplaner). Det är viktigt att planen även avstäms med verksamhetschefen. Ta del av DLFs rekommendationer och dokument om fortbildning (finns på vår hemsida). FACKETS ROLL Svenska Distriktsläkarföreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen inför arbetsgivarna. Det kan gälla löner och anställningsförhållanden, men även frågor kring arbetsmiljö och vid eventuella konflikter på arbetsplatsen. Det är av största vikt att din fackliga representant uppmärksammas på alla former av arbetsmiljöproblem som du upplever på din arbetsplats. Ett fackligt engagemang är även viktigt för att våra synpunkter skall bli uppmärksammade när det fattas beslut om verksamheten etc. Om vi inte bevakar våra frågor kommer andra att fatta beslut som inte alltid är förankrade bland oss. Att medverka till att det utses skyddsombud är ett viktigt uppdrag för de fackliga representanterna. DLF har sammanställt en rad dokument kring vilka aktuella frågor föreningen driver. Mer information kan även inhämtas från våra hemsidor. Tycker du att det finns frågor på din arbetsplats, eller mer övergripande frågeställningar, som dina fackliga representanter borde uppmärksamma är vi mycket tacksamma för kontakt. Fackets huvuduppgift är att tillvarata och driva de frågor som medlemmarna uppfattar som angelägna. Kontakta dina fackliga representanter om du har frågor som du vill att facket skall uppmärksamma och driva. Engagera dig fackligt det är det bästa och säkraste sättet för att bevaka dina intressen och skapa en bra arbetsmiljö. LEDARSKAP En fungerande arbetsplats förutsätter ett lika välfungerande ledarskap. Det finns en sedan länge pågående diskussion om huruvida det alltid skall vara läkare som verksamhetschefer på vårdcentralerna. Ur mer generell synvinkel kan konstateras att förmågan att fungera som en god ledare inte är något givet för läkare. Det finns bra verksamhetschefer, som inte är läkare och det finns läkare som inte fungerar som ledare etc. En läkare med goda ledaregenskaper har dock enligt vår uppfattning bästa förutsättningar för att fungera som chef. En god ledare har förmåga att se hela perso-
7 nalens intressen och skapa en teamkänsla. Ett bra ledarskap förutsätter närvaro och förmåga att ta tag i problem så snabbt som möjligt. Behovet av ett fungerande ledarskap har blivit än mer angeläget i takt med att primärvården förändrats till följd av vårdvalsreformen m.fl. stora förändringar. Det är dock sammanfattningsvis viktigt att läkare engagerar sig som ledare. Fungerar ledarskapet på din vårdcentral? om inte, har du några konstruktiva idéer om hur man skall förbättra situationen? Är verksamhetschefen en ledare som har förtroende hos all personal? Fundera över om du kan åta dig uppdraget som ledare/verksamhetschef. Kräv tid, utbildning och ekonomisk ersättning för uppdraget om du tar på dig att vara ledare. BRA HEMSIDOR SOM KAN VARA TILL HJÄLP I ARBETSMILJÖARBETET: - se till ex. ALGs (Arbetslivsgruppens) dokument här finns bl.a. checklistor för arbetsmiljöarbete på vårdcentral etc. LITTERATUR: Aronsson G, Bejerot E, Härenstam A (2012 Onödiga och oskäliga arbetsuppgifter bland läkare, Läkartidningen 109; Ellingsson E (2010) Upplevelsen av en god arbetstrivsel, en effektivisering där alla är vinnare, Institutionen för Arbetsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet. Frank C (2012) Att ha roligt på jobbet gör livet lättare, Sydsvenskan, fredag 30 november Hagström B, Widäng K (2012) Du är värd en god arbetsmiljö, Allmänmedicin 1; Hultberg AM (2007) Ett hälsosammare arbetsliv Vägledning för goda psykosociala arbetsförhållanden, Socialmedicinsk Tidskrift 2; Karasek, Theorell T (1992) Healthy Work; Stress, Productivity and the Reconstruction of working life, Basic Books, New York. Kristensen TS (2004) The Copenhagen Stress Model, The six golden nuggets, abstracts in International Journal of Behavioral medicine, London: Lawrence Erlbaum Associates Publicers. Lomberg S (2012) Roligt på jobbet viktigt för lyckan, Svenska Dagbladet Näringsliv 7 juni Olofsson C, Åkesson H (2010) Välfyllda dagar som inte räcker till, Läkartidningen 107: Olofsson C, Nilsson A (2011) Den goda arbetsplatsen i primärvården, Läkartidningen 108; Olofsson C (2012) Läkares yrkesliv om läkares arbete och arbetsförhållande, Studentlitteratur, Lund. Olofsson C, Nilsson A (2012) Kollegial samverkan och god bemanning viktigast för ST-läkare i allmänmedicin, Läkartidningen 109;s Semmer N, Jacobshagen N, Meier L, Elfering A (2007) Occupational Stress research: The Stressas-offence-to-self perspective, Occupational Health Psychology vol. 2; Sveriges Läkarförbund (2001) Vägledning för skyddsombud Råd om hur läkares arbetsmiljö kan förbättras. Waldenström K, Härenstam A (2006) Hur skapas goda arbetsförhållanden? En studie av strategier hos chefer och anställda, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, rapport 2006:5.
8 Den goda arbetsplatsen PRAKTISKA RÅD FÖR EN GOD ARBETSMILJÖ Christer Olofsson Svenska Distriktsläkarföreningen 2013 Svenska Distriktsläkarföreningen Box STOCKHOLM Tfn
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.
Läs merFakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud
Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och
Läs merBåstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning
Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid 2019-01-03 SN 2019/00080401 0480-453891 Socialnämnden Medarbetarenkät 2018 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Läs merPREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Läs merAttityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Läs merEDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...
Läs merSambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Läs merFakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Bibi, butiksanställd
Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Bibi, butiksanställd Välkommen som skyddsombud En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och engagemang. Arbetslivet och arbetsuppgifterna förändras i allt
Läs merHur fyller du i enkäten?
Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är helt anonym. BAAB sammanställer resultatet av
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum 2016-11-08 44 KS 407/16 Arbetsmiljöpolicy Beslut Arbetsgivar- och organisationsutskottet föreslår kommunstyrelsen
Läs merVad är arbetsmiljö? Fysisk arbetsmiljö Psykisk och social arbetsmiljö
Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö handlar om att må bra på jobbet, såväl som fysiskt, psykiskt och socialt. Vi tillbringar en stor del av vårt liv på jobbet. Hur vi mår på jobbet är väldigt viktigt och påverkar
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merEnkät om organisatorisk och social arbetsmiljö
Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö Samlat resultat för Arbetsmiljöuppföljning 0900 Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och återkoppling. Skriv gärna ut och spara det. 7
Läs merSAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet
SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet Med den här lathunden vill din fackliga organisation informera om
Läs merCHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett
Läs merVår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Läs merKränkande särbehandling
SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att
Läs merArbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merMedarbetarenkät 2014
Medarbetarenkät 2014 kommun och kommun Bakgrundsinformation (%) (%) Svarsfrekvens 83,5 76,5 Kön Män 16 15,7 Kvinnor 84 84,3 Ålder 15-29 år 8,6 5,7 30-39 år 17,3 18,6 40-49 år 30,6 29,7 50-59 28,9 31,2
Läs merOrganisatoriska förutsättningar för funktionellt chefskap, goda jobb och välfungerande verksamhet i offentlig sektor
Organisatoriska förutsättningar för funktionellt chefskap, goda jobb och välfungerande verksamhet i offentlig sektor Annika Härenstam, projektledare Anders Östebo, projektkoordinator Forskningsmedel: Vinnova
Läs merNATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS
NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS För dig som är i riskgruppen för att bränna ut dig. Eller har stressade kollegor och inte vill smittas. För politiker, chefer och anställda. Här är ett vaccin
Läs merÅrlig psykosocial skyddsrond
1 av 6 2017-12-06 16:55 Årlig psykosocial skyddsrond Enkät om psykosocial arbetsmiljö Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar inom Lunds universitet oavsett arbetsplats och därför
Läs merPSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ
PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Hur är det på min arbetsplats? Ett arbetsmaterial med följande innehåll: 1. Förslag till undersökning av den psykosociala arbetsmiljö 2. LIUs handlingsplan för arbetsmiljö 3. IKEs
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merMedarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan
Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan Antal svar: 30 Antal medarbetare: 47 Svarsfrekvens: 63,8% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund och syfte 2 Svarsfrekvens
Läs merSKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ
2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs mermedarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten
Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
För skyddsombud och andra förtroende valda hur man framgångsrikt arbetar för en god arbetsmiljö. SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Metoden för en bättre arbetsdag Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är att
Läs merDialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning
Detta material består av ett antal frågor som är tänka att använda i samtal mellan respektive. Materialet inleds med en text som är bra att läsa igenom innan samtalet. Efter avslutat samtal är det viktigt
Läs merFöreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Läs merSKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merStockholms stads personalpolicy
Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart
Läs merKalmar kommuns medarbetarenkät 2014
Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2016/
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid 2016-11-29 SN 2016/07320401 0480-450000 Socialnämnden Medarbetarenkät 2016 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning
Läs merArvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012
1 Arvika kommun medarbetarundersökning rapport - 2012 Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning o bolag) 2012: 1739 av 2385 (73%) Skala 1-5: (1=instämmer inte alls... 5=instämmer helt) 4-5 grön stapel
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs merFöreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Läs merMEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE
Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden
Läs merArbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Målet med dagen är att Få en inblick i och förståelse för OSA Förstå hur dessa frågor kan integreras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete Få
Läs merRegion Gotland. Medarbetarenkät, Resultat (8)
Resultat 2011-12-12 1(8) Medarbetarenkät, 2009-2011 Region Gotland Region Gotland År Antal Svarat % Resultat 2009 6132 5160 84,1% 3,90 2010 5816 4947 85,1% 3,89 2011 5820 4912 84,4% 3,91 Fråga Reg. 2009
Läs merEtt hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun
l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!
Läs merSkyddsombudsundersökning
Skyddsombudsundersökning 2019 Cecilia Berggren Oktober 2019 Sammanfattning Den psykosociala arbetsmiljön upplevs som sämre än den fysiska arbetsmiljön i både detaljoch partihandeln. 47 % av skyddsombuden
Läs merFöreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Läs merP E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4
1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.
Läs merMicke Svedemar Kontaktombudsman
Micke Svedemar Kontaktombudsman E-mail: ms@sulf.se http://www.sulf.se Äntligen måndag. Eller! Hjärnan är ett underbart organ. Det börjar arbeta så fort du vaknar på morgonen och slutar inte fungera förrän
Läs merLOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga
Läs merRiktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling
RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana
Läs merNova Futura - Bosse Angelöw
ARBETSGLÄDJE Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se www.friskverktyget.se
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april
Läs merInformation. Västerviks kommunkoncern Beställda: 3306 Antal svarande: 2653 Svarsfrekvens: 80,2% Skala 1-10 där 1-4 är lågt, 5-7 mellan och 8-10 högt.
Information Arbetsbelastning Arbetsbelastning forts. Återhämtning Mål och resultat Samarbete/Gemenskap Samarbete/Gemenskap forts. Ledarskap Arbetstillfredställelse Delaktighet Hälsa Jämförelsevärden Värderingsfaktorer
Läs merLEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION. Ledarna.se
LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION Stressad? HÅLLBARA CHEFER VAD? VARFÖR? HUR? VAD? CHEFER SOM VILL OCH KAN VERKA SOM CHEFER ÖVER TID DEFINITION AV HÅLLBAR CHEF Psykiskt välbefinnande Låg utmattning Låg
Läs merBild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och
Läs merResultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)
1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...
Läs merPersonalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,
Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som
Läs mer1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan
Läs merÖvergripande jämförelse
Övergripande jämförelse 10 9 8 7 6 5 3 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplats Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Information Melleruds Kommun höst 2009 Samtliga
Läs merAlla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2013-03-08 1 SAMBAND MELLAN ARBETE, ARBETSUPPLEVELSE OCH
Läs merYttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation
Läs merMedarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100
Medarbetarenkät 2014 Lycksele / MSF Svarsfrekvens: 100 1 2 MSF Lycksele Mål och uppdrag 50,6% 36,4% 13% 0% 4,1 4,6 Kompetens och utveckling 80% 14,3% 5,7% 0% 5 4,7 Information 90,5% 9,5% 0% 0% 5,2 4,9
Läs merMedarbetarundersökning Sept. 2010
Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Roger Edsand Ny föreskrift - anledning Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller
Läs merArbetsmiljöenkät. Psykosocial arbetsmiljö
Arbetsmiljöenkät Psykosocial arbetsmiljö 13 aug 2015 KC Gävle Försäkringskassan Inledning Denna enkät består av 31 frågor som besvarats anonymt via enkät på internet. Enkäten är framarbetad av Prevent;
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Läs merBilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy
Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.
Läs merStämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra! Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra!
VI KÄNNER TILL VAD DET SYSTEMATISKA T INNEBÄR SOM METOD. VI HAR BALANS MELLAN KRAV RESURSER PÅ VÅR. FÖLJA UPP UNDERSÖKA Samverkan RISKBEDÖMA ÅTGÄRDA VI KAN PÅVERKA VÅRT VÅR PLANERING. VI GÖR AVSTÄMNINGAR
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Läs merMedarbetarenkät Robertsfors / BOU. Svarsfrekvens: 87,2
Medarbetarenkät 2016 Robertsfors / BOU Svarsfrekvens: 87,2 1 2 BOU Robertsfors Mål och uppdrag 71,6% 20,8% 4,1% 3,5% 4,9 4,8 Kompetens och utveckling 76,6% 19,3% 2,7% 1,3% 5 5 Information 79,5% 17,4% 2,5%
Läs merSAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet
SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet Med den här lathunden vill din fackliga organisation informera om
Läs merMEDARBETARBAROMETER 2012
MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare
Läs merStockholms stads personalpolicy
Stockholms stads personalpolicy Produktion: Blomquist Tryck: Edita Bobergs Artikelnummer: 13742 Stadsledningskontoret 2016-11 Antogs av kommunfullmäktige, 5 september 2016 Ett Stockholm för alla Stadens
Läs merVårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö
Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick
Läs merFörslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad
Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala
Läs merOrganisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL
Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &
Läs merPersonalenkät 2010 2/2/2011
Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)
Läs merJennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket
Läs merEnkät om Psykosociala arbetsmiljön på Kulturhuset
Enkät om Psykosociala arbetsmiljön på Kulturhuset ARBETSBELASTNING Stämmer (4) Stämmer delvis (3) Stämmer i liten grad (2) Stämmer inte alls (1) 1. Jag har en arbetsmängd som känns acceptabel. 2. Jag kan
Läs mer2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016
2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD
STYRDOKUMENT Dnr V 2014/62 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument
Läs merInnehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2
Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Medarbetaridé - Det demokratiska uppdraget sid 3 - Stolthet och professionalitet sid 3 - Ledare och medarbetare sid
Läs merCHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd och
Läs merArbetsmiljöpolicy. Inledning
2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande
Läs merSÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ
Karin Allera SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ Y Sjukskrivningarna bland psykologer ökar. Det talas till och med om att psykologyrket håller på att bli ett riskyrke. Läs om riskerna i yrket
Läs merARBETSMILJÖPOLICY FÖR SVEDALA KOMMUN
2017-05-17 ARBETSMILJÖPOLICY FÖR SVEDALA KOMMUN Svedala kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som prioriterar utvecklingen av våra verksamheter och medarbetare. Vårt arbetsklimat ska präglas av hållbarhet,
Läs merHur får vi balans mellan krav och resurser?
mars 2017 Hur får vi balans mellan krav och resurser? Insatser för minskad arbetsbelastning i socialtjänsten Hur får vi balans mellan krav och resurser? Vision arbetar för ett hållbart och mänskligt arbetsliv.
Läs merVägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Arbetsorganisation och krav i arbetet Resurser och stöd i arbetet (12-24)
Vägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Inom varje frågeområde i enkäten kommer några frågor att diskuteras och analyseras som en vägledning i förbättrings- och utvecklingsarbetet
Läs merMedarbetarenkät 2008
SIDAN Medarbetarenkät 00 (medelvärden) Om undersökningen USK har på uppdrag av stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning genomfört enkäter med stadens medarbetare. Undersökningen är genomförd
Läs merALKOHOL- OCH DROGPOLICY
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas
Läs merUppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012
Datum 1 Sida Nämnd/styrelse/förvaltning etc. Kommunstyrelseförvaltningen Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012 Sammanfattning Resultatet av uppföljningen av det systematiska
Läs merStockholms stads Personalpolicy
Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så
Läs merENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ
ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,
Läs merFöljs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Uppgiftsfördelning. Uppgiftsfördelning. Övning.
Policy Uppgiftsfördelning Trögt Fördela uppgifter Kunskaper/instruktioner Undersök Utred ohälsa o-fall Åtgärder Revidera Arbetsgivaren är Huvudansvarig för arbetsmiljön Många människor Olika verksamheter
Läs merAtt utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete
Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap
Läs mer