Terrazzoskikt av sprutbetong - en studie av tillämpbarheten vid tillverkning av betongtrappor

Transkript

1 Terrazzoskikt av sprutbetong - en studie av tillämpbarheten vid tillverkning av betongtrappor Examensarbete: Andreas D Amico Fredrik Snis 1

2 2

3 Copyright Andreas D Amico, Fredrik Snis LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Lunds universitet Box Helsingborg LTH School of Engineering at Campus Helsingborg Lund University Box 882 SE Helsingborg Sweden Tryckt i Sverige Media-Tryck Biblioteksdirektionen Lunds Universitet Lund

4 Förord Detta examensarbete har uppkommit genom företaget Strängbetongs önskan att undersöka en ny produktionsmetod för beläggning av terrazzo 1 i prefabricerade betongtrappor. Arbetet har utförts inom ramen för programmet Industriellt byggande med design vid Lunds Tekniska Högskola. I rapporten undersöks möjligheten att använda sprutbetong för beläggning av terrazzo samt vilket tillvägagångssätt respektive metodval som uppvisar det bästa resultatet. Testerna har utförts i samarbete med BESAB i Sollentuna vilka har hjälp till med de praktiska proverna. Författarna vill tacka Strängbetong Herrljungatrappan för all hjälp, samt även BESAB i Sollentuna för all tid och hjälp de har bidragit med för att underlätta genomförandet av detta arbete. Vi vill även tacka Silvio för all hjälp med framtagning av 3D ritningar. 1 Terrazzo består av cement och ballast av natursten, vilken senare slipas för att uppnå en glansig kompakt yta. 4

5 Sammanfattning Terrazzoskikt av sprutbetong - en studie av tillämpbarheten vid tillverkning av betongtrappor Denna examensrapport omfattar en utvärdering av sprutbetongens lämplighet vid beläggning av terrazzoskikt i prefabricerade betongtrappor. Utvärderingen har utförts genom olika deltester där egenskaper som porighet, ballastens fördelning samt betongens sprutbarhet har analyserats för att på detta sätt uppnå en kompakt porfri terrazzoyta. Två metoder för applicering av sprutbetong har provats. Test 1 utfördes med en metod som benämns torrmetoden och Test 2 utfördes enligt våtmetoden. De färdiga proverna har efter provsprutning i trappform skickats till Strängbetongs fabrik i Herrljunga där slipning av ytorna utförts. Först efter denna slipning i fabriken har de färdiga provtrapporna kunnat bedömas efter de ovan angivna kriterierna. Proverna visade på stora problem med insprutat spill material, detta spill gav upphov till en porös yta med enbart ballast utan omgivande cementpasta. Dessa problem uppstod främst i vinkeln mellan planoch sättstegen. Beslut togs efter detta om en ändring av tillvägagångssättet vid sprutförfarandet, denna ändring gav upphov till en markant ökad förbättring av den efter slipning färdiga terrazzoytan. Ytorna uppvisade en kompakt och nästintill porfri yta. Nyckelord: Terrazzo, sprutbetong, Strängbetong AB, BESAB 5

6 Abstract This report evaluates the suitability of using spraying concrete to apply terrazzo coating on concrete stairs. In this report aspects such as the ballasts spreading, the spraying ability of the concrete and the amount of pours have been evaluated. Two different methods for application of the terrazzo concrete have been tested out. In test 1 a method named the dry method were tested and in test 2 we used the wet method just to be able to compeer the different two. After the two tests were done they were sent to the factory in Herrljunga for polishing an evaluation. The test objects were evaluated after the three categories named earlier in this text. The samples showed on big problems at the angles between the vertical and the horizontal steps, in these areas only the ballast were shown without any surrounding cement. The problems that the samples showed, led us to make a decision to change the way in which the spraying should be done. This change in the approach led to much better results and showed almost pour free surfaces. Keywords: Terrazzo, sprutbetong, Strängbetong AB, BESAB 6

7 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE MÅL TEORI ALLMÄN BESKRIVNING AV SPRUTBETONG, SPRUTMETODER VÅTSPRUTNING VÅTSPRUTNING TILLSATSMEDEL ACCELERERANDE TILLSATSMEDEL ARBETSMILJÖ FALLSTUDIE BAKGRUND TILL STUDIEN NUVARANDE METOD SPRUTMETOD TESTER TESTERNAS OMFATTNING TEST 1, (TORRMETODEN) TEST 2, (VÅTMETODEN) FULLSKALEPROV TESTRESULTAT TEST TEST ANALYS NUVARANDE METOD SPRUTMETODERNA TEST 1 OCH TEST TILLÄMPBARHET I PRODUKTION

8 6 SLUTSATS KÄLLFÖRTECKNING

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Strängbetong är marknadsledande inom prefabricerade betongtrappor trappor med färdigt ytskikt. De två varumärkena Herrljungatrappan och Forsellstrappan har tillsammans drygt 70 % marknadsandel och traditionen att tillverka trappor sträcker sig tillbaka till 20-talet. Trappornas ytskikt består av terrazzo som är en infärgad betong med kulört stenmaterial som efter gjutning slipas så stenmaterialet framträder. Vissa trappor kräver med dagens teknik att ytskiktet läggs på för hand varvid möjligheterna till vibrering är begränsade. Resultatet blir porigheter som efter avformning kräver spackling vilket leder till längre cykeltider och försämrad produktivitet. 1.2 Syfte Examensarbetet syftar till att ge bättre kunskap kring användning av sprutbetong som ytskikt till trappor. Speciellt viktigt är ytornas egenskaper såsom porositet och stenmaterialets fördelning efter slipning. 1.3 Mål Utvärdera om sprutning av terrazzo är tillämpbar som produktionsmetod, samt hur detta skulle påverka kvaliteten och produktiviteten vid tillverkningen. 1.4 Metod Olika sprutmetoder analyseras genom tester hos sprutbetongleverantören BESAB samt genom fullskaleprov i strängbetongs fabrik i Herrljunga. Testresultaten bedöms utifrån ställda målsättningar samt utifrån produktionsaspekter som arbetsmiljö och anskaffnings- och installationskostnader. Dokumentation av nuvarande arbetsmetoder kommer att göras för att sedan jämföras med sprutbetongsmetoden. Fabriksdisposition vid eventuell produktionsförändring analyseras, vilka möjligheter respektive svårigheter finns? 9

10 1.5 Avgränsningar Arbetet avgränsar sig till att behandla val av sprutmetod, betongrecept, ev. kvalitetsförbättring samt i mån av tid även de ekonomiska konsekvenserna. Kvaliteten för sprutad ytbetong jämförs med nuvarande kvalitet. Utblick och förbättringsmöjligheter. I mån av tid: förslag till layout och behov av ytterligare hjälpmedel för att implementera tekniken i fabriken i Herrljunga. 10

11 2 Teori 2.1 Allmän beskrivning av sprutbetong 2,3 Med sprutbetong så menas en blandning av cement och ballastmaterial, denna blandning sprutas med hjälp av tryckluft mot någon form av underlag. I vanlig sprutbetong används ofta ballast 0-20 mm i ett förhållande cement till ballast på 1:4-1:5. Hastigheten mot underlaget gör att massan komprimeras så väl att ytterligare bearbetning inte är nödvändig. Sprutbetong kan anbringas på en mängd olika material, oavsett underlagets form och lutning. I regel krävs inte någon gjutform och där sådan av någon anledning krävs kan den göras betydligt enklare än för gjuten betong. På starkt lutande, vertikala eller överhängande ytor skall sprutningen utföras med mm tjocka skikt eller påslag. Skikttjockleken får dock inte vara så stor att betongen riskerar att lossna från underlaget. Uppehållet mellan påslagen skall minst vara så långt att den senast pålagda betongen börjat hårdna, dock ej längre än ett dygn. Noggrann uppsikt måste hållas över separerande och återstudsande material, s.k. återslag. Ansamlingar av sådant material på ytorna skall noga avlägsnas innan ytterligare betong påsprutas. Huvudsakliga användningsområden för sprutbetong är i dagsläget bergrumsbyggnader ex. vatten-, avlopps- och tunnelkonstruktioner där sprutbetongen har sin givna plats vid förstärknings och inklädnadsarbeten. Andra vanliga användningsområden är förstärkning och reparationsarbeten av skadad betong, båg och skalkonstruktioner, tunna valv och väggkonstruktioner i berganläggningar samt även brand och korrosionsskydd. Kvalitén på den sprutade betongen är till stor del, förutom inverkan av material och maskiner, mycket beroende av erfarenheten hos den person som utför arbetet. De ingående faktorer som styr kvalitén är bl.a. sprutavstånd, sprutningsvinkel, påslagens tjocklek, borttagande av spillbruk, lufttryck och vattenmängd. Spillmängden varierar mellan 5 och 30 % beroende på sprutmetod, ytans struktur, hårdhet och lutning, vattencementtalet, ballastens gradering (storlek), sprutavstånd samt vilken sprutmetod som används. 2 Sprutbetong, Sfb:Eq 9, UDK Hertzell Tage: Betongens yta, 1996:3 sida

12 2.2 Sprutmetoder Applicering kan ske enligt följande två metoder: Torrsprutning Våtsprutning Torrsprutning 4 Vid torrsprutning blandas jordfuktig ballast (2-6 % fuktinnehåll) med bindemedel i en betongblandare. Torrmassan matas in i sprutan som doserar blandningen i en tryckluftsström. Transporten sker enligt den s.k. tunnströmstekniken, dvs. materialet är uppslammat i tryckluft. Blandningsvattnet tillsätts vid munstycket genom en eller flera vattenringar, som sprutar vattnet in i betongmassan innan den appliceras. Vattnet måste ha ett betydligt högre tryck än tryckluften för att massan skall bli ordentligt genomvattnad. För att förbättra genomvattningen och samtidigt minska dammbildningen kan vattnet med fördel tillsättas 2-3 m före munstycket. Under sprutningen tillsätts endast så mycket vatten att massan blir komprimerbar och fastnar mot underlaget. Detta ger vid rätt inställning ett lågt vattencementtal (ned mot 0,3) och tillsammans med en hög utgångshastighet från munstycket fås normalt en välkomprimerad betong med hög hållfasthet och låg permeabilitet. Återslaget, dvs. separerande och återstudsande material, blir ofta högt vid torrprocessen. Upp till 30 % är inte ovanligt, och det är framförallt de grövre kornen som ger upphov till återslag. Vid första sprutningen på ett hårt underlag är det inte ovanligt med betydligt högre värden, figur 1. Figur 1, mängden återstuds vid olika spruttjocklekar 4 Betonghandbok, Arbetsutförande, utgåva 2, kap 24.2:1; 1992 AB Svensk Byggtjänst och Cementa AB; ISBN

13 Utrustning: Utrustningen omfattar kompressor och betongspruta med slangar och munstycke. Figur 2, Utrustning vid torrsprutning Vertikalt tvåkammarsystem: Ett vertikalt tvåkammarsystem innebär att torrbruket placeras i en övre kammare och transporteras genom en sluss ner i en undre, som hålls under konstant övertryck. I botten på den undre kammaren finns ett roterande matarhjul, som proportionerar ut materialet i en luftström som bär den genom slangen fram till sprutmunstycket. Figur 3, Vertikalt tvåkammarsystem Rotor-/ revolversprutor: Vid användning av rotor- eller revolversprutor sker påfyllninge1n av bruket i en påfyllningstratt, varifrån torrblandningen transporteras till lufttrycksströmmen genom en rotor med materialkanaler, figur 4. Dessa sprutor kännetecknas av låg energiförbrukning och hög kapacitet. Denna metod är idag den dominerande varianten. Figur 4, Revolverspruta typ BESAB Minimax 13

14 2.2.2 Våtsprutning 5 Vid Våtsprutning används färdigblandad betong vilket ger ett väldefinierat och jämnt vattencementtal som är operatörsoberoende. Återslaget kan normalt begränsas till 5-15 % att jämföra med torrsprutningens ca 30 %. Komprimeringen är inte lika effektiv som vid torrsprutning eftersom utgångshastigheten från munstycket endast är m/s medan motsvarande siffra vid torrsprutning är m/s. Observera att dessa värden varierar beroende på vilken utrustnings som används. Flyttillsatsmedel och vattenreducerare har gjort det möjligt att producera betong med god sprutbarhet också för låga vattencementtal (ned till 0,4). Samtidigt har man börjat använda silikastoft i betongen vilket ger en tätare betong med högre hållfasthet. Silikastoftet förbättrar också betongens sammanhållning vilket gör det möjligt att minska doceringen av accelererande tillsatsmedel och ändå få en tillfredsställande vidhäftning mot underlaget. En minskad docering av accelererande tillsatsmedel innebär normalt en högre hållfasthet. Våtprocessen är en mer eller mindre dammfri process men däremot bildas ibland vattendimma som vid användning av höga doceringar av accelererandeoch vattenreducerandetillsatsmedel kan innehålla kemikalier. Vid sprutning i slutna utrymmen är det därför nödvändigt med ordentlig ventilation. 5 Betonghandbok, Arbetsutförande, utgåva 2, kap 24.2:2; 1992 AB Svensk Byggtjänst och Cementa AB; ISBN

15 Utrustning: Utrustningen omfattas av kompressor, betongblandare, betongpump med tillhörande slangar och sprutmunstycke. Vid tillsättning av accelerator krävs även en doseringspump för denna. Figur 5, Utrustning vid våtsprutning Tryckluftsmatning: Med en tryckluftsmatad våtsprutningsutrustning transporteras betongen i portioner, åtskilda av tryckluft, till munstycket. Problemet med denna typ av utrustning är att matningen är ojämn. Detta kan ibland leda till okontrollerad dosering av accelerator vid munstycket. Utrustningstypen kräver en betong med mycket god arbetbarhet för att fungera. Betongpumpar: Användning av ordinära betongpumpar för transport av betongen till munstycket är idag dominerande. Olika typer av pumpar används, såsom kolvpumpar, monopumpar och presspumpar. Fördelarna med kolvpumpen är dess höga kapacitet och dess förmåga att pumpa betong med grov ballast och med olika konsistens. Nackdelarna är den pulserande betongströmmen som orsakas av kolvslagen. 15

16 2.3 Tillsatsmedel Olika typer av tillsatsmedel används för att modifiera såväl den färska som den hårdnade betongens egenskaper för att på detta sätt anpassa betongen efter de önskemål som kan tänkas uppstå. Medlen klassificeras efter de effekter som de har på betongen, nedan ges en förklaring till de för detta arbete aktuella tillsatsmedlen Accelererande tillsatsmedel 6 Accelererande tillsatsmedel som ger en mycket snabb tillstyvnad, tillsätts normalt vid sprutmunstycket och används framförallt vid våtsprutning för att ge en god vidhäftning direkt vid sprutningen. Speciellt vid höga sättmått är det ofta nödvändigt med höga doceringar, figur 6. Gemensamt för alla accelererande tillsatsmedel är att de reducerar hållfastheten. Figur 7 visar hållfasthetsreduktionen för den vanligaste typen av accelererande tillsatsmedel, vattenglas (Na 2 SiO 3 ). Figur 6, mängd accelerator vid olika sättmått Figur 7, Hållfasthetsreduktion vid tillsättning av accelerator 6 Betonghandbok, Arbetsutförande, utgåva 2, kap 24.4:4; 1992 AB Svensk Byggtjänst och Cementa AB; ISBN

17 2.3.2 Flyttillsatsmedel 7 Flyttillsatsmedel är de absolut vanligast använda tillsatsmedlet. De har en kraftig effekt på betongens konsistens. Detta medför att betongens vattenhalt kan reduceras med %, vilket i sin tur medför hållfastheten ökar och krympningen reduceras. Den lösa konsistens som erhålles med flyttillsatser ger inte de nackdelar i form av separation, hållfasthetsförlust och ökad krympning, som man får om man söker uppnå samma konsistens med ökad vattenhalt. Flyttillsatserna kan därför även användas för att, med bibehållen hållfasthet, skapa en betong som blir mycket lättflytande och som samtidigt har god sammanhållning. Detta underlättar exempelvis vid sprutning av betong, där konsistensen måste vara lös för att inte stopp och igensättning av sprututrustningen skall uppstå. 2.4 Arbetsmiljö 8 Dibell & Stigers (1975) visar att det på en rad arbetsplatser med torrsprutning och manuell sprutning förekommit mycket högre dammhalter än de hygieniska gränsvärdena. Stora statiska muskelbelastningar på sprutarens armar och rygg, svåra stänk från återstudsande material och andra besvärande faktorer observerades också. För att uppnå en bättre arbetsmiljö rekommenderar Dibell & Stigers bland annat: Våtsprutning eller, vid torrsprutning, tillsättande av vatten 2-3 m från munstycket för att minska mängden damm. Personlig skyddsutrustning, andningsfilter och skyddsglasögon. 7 Byggnadsmaterial, Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper; kap ; 2001 Per Gunnar Burström & Studentlitteratur, ISBN Betonghandbok, Arbetsutförande, utgåva 2, kap 24.5:5; 1992 AB Svensk Byggtjänst och Cementa AB; ISBN

18 2.5 Terrazzo Terrazzo har tusenåriga traditioner och är idag en internationell beteckning på en högvärdig betong som används som ytmaterial. Terrazzo är ett naturmaterial som består av ballast (dvs. stenmaterial, oftast marmor) som blandas med cement. Som en massa gjuts eller sprutas den i form eller över golv - och uppskattas främst för sina estetiska egenskaper och sin slitstyrka. Den färdiga terrazzoytan är slipad så att stenar och eventuella andra ingjutna material bildar ett mosaikmönster. Terrazzo används även som beläggning på golv i t.ex. entréer och andra allmänna utrymmen. För att uppnå den fina glansiga ytan slipas betongen efter härdningen så att ballasten framträder och ger ytan dess mönster. Ytorna går att få i en mängd olika färgkombinationer, det är näst intill helt upp till beställaren att ange vilken färg denne önskar på ytskikten. Detta uppnås med färgad betong samt vilken stentyp (ballast) som används. Bilderna visar olika terrazzoläggningar och dess variationer Terrazzo är både vackert, hårt och extremt slitstarkt golvmaterial, som vid rätt skötsel håller i många år. Som vid andra typer av betong sker härdningen först snabbt och drar då till sig smuts, som oftast är vattenburen. Det är därför viktigt att de nylagda, renslipade terrazzoytorna skyddas med icke färgade material under byggnationstiden. Figur 11, Blåvitt terrazzoprov 18 Figur 12, Svartvitt terrazzoprov

19 3 Fallstudie 3.1 Bakgrund till studien För att kunna avgöra om sprutade terrazzoskikt har potential att förbättra kvaliteten på ytskikten och på så sätt minska efterbearbetningen krävs det först en utredning av olika sprutmetoder. Denna rapport omfattar tester av både torr- och våtsprutningsmetoden. Genom en dialog med strängbetong valdes två olika terrazzoblandningar ut för provning. En redan etablerad kontakt med företaget BESAB s Stockholmskontor underlättade planeringen av testerna. 3.2 Nuvarande metod Uppläggningen av terrazzoytan görs idag för hand. En truck kommer in med betongblandningen, tippar i den i formen vart efter blandningen fördelas över stegen och vibreras med vibrationsstav. Beroende på betongblandningens konsistens får betongen vila olika länge för att sedan arbetas upp mot sättstegen, detta sker i flera steg med vilotid emellan. Speciellt svårt är det att lägga vitcementblandningar då denna har svårt att fästa mot de vertikala sättstegen p.g.a. dess lösa konsistens, denna blandning kräver flera stabiliseringsperioder innan slutgiltig form kan uppnås. Problematiken med att erforderlig vibrering ej kan utföras leder till porigheter på i synnerhet sättstegen eftersom det där är svårt att komprimera betongmassan mot formen. Detta leder till ekonomiska förluster och kvalitetsförsämringar när dessa porigheter måste efterlagas. Bild 1, läggning i Herrljunga fabriken Bild 2, packning i Herrljunga fabriken 19

20 Bild 3, Upparbetning av terrazzo SB-nr Sprutmetod Bild 4, Porigheter i trappa, Herrljunga 2004 I ett försök att minska de i föregående kapitel ovanstående problem har idén att använda sprutbetong för applicering av terrazzoskiktet vuxit fram. Tanken med denna metod är att betongmassan genom sprutning ska ge en porfri terrazzoyta. Vibreringen blir onödig genom att betongen tack vare spruttrycket komprimeras mot formytan. Förhoppningen med sprutmetoden är att hela trappformen ska kunna sprutas färdig i ett svep istället för att som idag bearbetas i etapper. Detta skulle leda till kortare ledtider samt en kvalitets förbättring i och med att efterlagningsarbetet minimeras. 20

21 4 Tester För att kunna dra några slutsatser om huruvida metoden att spruta på terrazzon är tillämpbar eller ej måste någon form av test utföras. Testerna har kunnat utföras tack vare ett bra samarbete med företaget BESABs stockholmskontor. Genomförda tester har utförts i BESABs lokaler i Upplandsväsby utanför Stockholm. Då arbetets syfte är att undersöka en ny metod för applicering av terrazzoytan i icke standardiserade svängda betongtrappor där formarna varierar från trappa till trappa valdes för enkelhetens skull två små raka trappformar ut för testerna. Båda formarna är försedda med skurlist. Bild 5, Trappform 1 Bild 7, Trappform 2 Bild 6, Skurlist I samråd med Strängbetong valdes dessa två terrazzoblandningar ut för testerna: Vitcementblandning SB-nr mm fraktioner Slitecementblandning SB-nr mm fraktioner För mer information, se fullständiga recept i bilaga 5. 21

22 4.1 Testernas omfattning Testerna är uppdelade i tre moment där de första två omfattade utprovning av de båda sprutteknikerna; torrsprutning och våtsprutning. Dessa kommer fortsättningsvis att benämnas Test 1 (torrmetoden) och Test 2 (våtmetoden). Det avslutande och tredje momentet kommer att utföras som ett fullskaleprov på en hel trappform i Strängbetongs fabrik i Herrljunga. Då fullskaleprovet i skrivande stund ej är utfört kommer denna del att uteslutas ur rapporten Test 1, (Torrmetoden) Detta test omfattade provsprutningar av de två utvalda terrazzoblandningarna enligt torrmetoden. Arbetet utfördes av sakkunnig från BESAB. Formarna armerades och konstruktionsbetong göts på. Under utförandet har följande moment analyserats: Sprutbarheten hos respektive blandning Mängden spill Rengöring av utrustningen Arbetsmiljöaspekter Efter härdning lyftes proverna ur formarna och skickades till Herrljunga för slipning. Där bedömdes proverna utifrån följade kriterier: Innan slipning: Stegytans struktur, porighet och utfyllnad vid formkanter mm. Jämför resultaten mellan de olika terrazzoblandningarna och dra slutsatser om möjliga orsaker till skillnaderna. Efter slipning: Ytans färgjämnhet Ytans struktur, uppkommer nya porer vid slipningen? Ballastfördelningen, jämt eller klumpvis? 22

23 4.1.2 Test 2, (Våtmetoden) Tillskillnad från Test 1 används här våtmetoden för att applicera terrazzon, men i övrigt omfattade dessa två tester samma moment. Ett tillkommande moment var dock att hitta en sprutbar betongblandning, vilket provades fram. Även frågor om accelererandetillsatsmedel ska tillsättas eller ej beaktades. Vid detta test provades även att spruta formarna hängandes upp och ner vilket kommer behandlas mer längre fram i rapporten Fullskaleprov Efter utvärdering av båda sprutmetoderna genom Test 1 och Test 2 kommer fullskaleprovet utföras med den lämpligaste metoden. Detta test kommer inte att utföras inom ramen för detta arbete utan kommer att ske på fabriken i Herrljunga vid ett senare tillfälle. 23

24 4.2 Testresultat Test 1 Utrustning: Vid detta test användes en revolverspruta vilken kan användas både vid torr- och våtsprutning. Vattenmängden justeras framme vid munstycket, se bild 9 nedan. Bild 9, Sprutmunstycke Bild 8, Rotorspruta Genomförande: Testerna genomfördes under en dag och omfattades av: Prov 1: Provsprutning av terrazzoblandning SB-nr 192 mot form 2. Prov 2: Provsprutning av terrazzoblandning SB-nr 5100 mot form 1. Både Prov 1 och Prov 2 sprutas uppifrån och ner i formarna, detta förfarande kommer fortsättningsvis att benämnas normalförfarandet. Förberedelser: Här användes ingen formolja utan formarna tvättades endast rena med vatten och tvättsvamp. Först provsprutades den fina blandningen (SB-nr 192) mot en träskiva för att rätt vattenmängd skulle kunna ställas in. Första provsprutningen visade på stor mängd återstuds vilket åtgärdades genom justering av lufttrycket, när rätt flöde uppnåtts påbörjades sprutningen av trappform 2. 24

25 Utförande: Prov 1 & Prov 2: Det torra bruket läggs i betongsprutan, en matartallrik portionerar ut bruket i slangen där det sedan transporteras med tryckluft fram till sprutmunstycket. Framme vid munstycket tillsätts vatten genom en spridarring. Mängden vatten måste justeras manuellt av operatören och kräver rätt kunskap för att ge ett bra resultat. För att minimera återstudsande material att sprutas in mot formytan skedde sprutningen nerifrån och upp i formen. Ett jämnt skikt på mellan mm lades i hela formen och när formen sprutats färdig putsades överflödigt material bort med en murslev. Bild 10: Sprutning av Prov 1. Bild 11: Närbild av Prov 1, spruttjocklek 30 mm. Armering och pågjutning skedde ca 30 minuter efter sprutning. Samma förfarande skedde även för Prov 2. Skillnaden var att den vita terrazzoblandningen med grövre ballast krävde högre lufttryck för att orka frammatningen av torrbruket vilket även medförde även ett högre spruttryck som resulterade i mer återstuds. För att få massan att fästa på de vertikala stegen krävdes att ett tjockare skikt lades som stöd i vinkeln mellan plan- och sättsteg. Formen armerades och göts igen därefter fick proverna stå och torka under fyra dygn innan avformningen. Bild 12, Prov 2, terrazzon är sprutad. 25

26 Avformning: Prov 1 & Prov 2: Avformningen av båda proven utfördes av BEASB, utan våran närvaro. Resultatet efter avformningen var bättre än väntat även om problem med utfyllnad i trappformens innerhörn och formkanter förekom. Problemen fanns hos båda proven även om Prov 2 påvisade större tecken till ojämnheter. Bild 13, Prov 1 innan slipning. Bild 14, Prov 2 innan slipning. Då detta var första provsprutningen fann vi ändå resultatet så bra att vidare provning borde göras. Proverna kördes ner till Strängbetong fabrik i Herrljunga för slipning och utvärdering. Slipning: Prov 1: Prov 1 visade efter slipning till stor del på en kompakt och relativt porfri yta, problem områden vid denna blandning var yttervinkel mellan plan och sättstegen samt även de vinklar där skurlisten är belägen. I dessa områden hade det insprutade spillet lagt sig i de övre skikten vilket ledde till att enbart ballasten framträdde utan bindande cement emellan. Se bild 15 och 16 nedan. Bild 15, Prov 1,Ytterhörn efter slipning. Bild 16, Prov 1 efter slipning. 26

27 Prov 2: Den vita terazzoblandningen SB-nr 5100 uppvisade ett betydligt sämre resultat efter slipning, i detta fall hade stor del av den grövre ballasten vid sprutningen studsat iväg och endast cementpastan och de fina fraktionerna hade fäst mot formytan. Detta ledde till att framförallt sättstegets yta efter slipning nästa uteslutande bestod av finmaterial. Även i detta fall var utmärkande problemområden; ytterhörnen mellan plan- och sättstegen, dvs. alla innerhörn på formen där spill har haft möjligheten att tränga in. På bild 17 framträder dessa problem tydligt. Man kan även se att konstruktionsbetongen har trängt igenom vid provet innerhörn, vilket tyder på ojämn spruttjocklek hos terrazzon. Detta problem är orsakat av operatören och har inte samband med terrazzoblandningens egenskaper. Bild 17, Prov 2 efter slipning 27

28 Sammanfattning av testresultat för Prov 1: Terrazzoblandingen SB-nr 192 fungerar bra att torrspruta. Spillmängden uppskattas grovt till mellan %. Arbetsmiljön blir dammig om inte sprututrustningen står separerad från arbetsplatsen. Det är svårt att undvika att spill sprutas in i formen. Fördelningen av ballastinnehållet blir jämnt fördelat. Ytfärgen är jämn. Stora problem med insprutat spill längs formens all innerhörn. Rengöringen av sprututrustningen är mycket enkel, gäller Prov 1-2. Sammanfattning av testresultat för Prov 2: Terrazzoblandingen SB-nr 5100 går att torrspruta. Spillmängden uppskattas grovt till mellan %. Arbetsmiljön blir dammig om inte sprututrustningen står separerad från arbetsplatsen. Det är svårt att undvika att spill sprutas in i formen. Fördelningen av ballastinnehållet blir ojämnt fördelad. Detta på grund av att de större fraktionerna studsar bort från formytan vilket resulterar i att enbart finmaterial framträder vid slipning. Ytfärgen är jämn. Stora problem med insprutat spill längs formens alla innerhörn. Med hänsyn till att det var första gången som operatören sprutade betongblandningarna i en trappform, ansåg vi resultaten som positiva varvid beslut om fortsatta provningar togs. 28

29 4.2.2 Test 2 Utrustning: Samma sprututrustning som användes vid Test 1 plus en kompletterande acceleratorpump. Bild 18, betongpump Bild 19, acceleratorpump Tillsatsmedel: Typ Namn Form Färg Flyttillsats 1: Flowcable Pulverform Grå Flyttillsats 2: Peramin Flytande Ofärgad Accelerator: Mapequick AF-2000 Flytande Ofärgad Se produktblad i bilaga 2 9,3 10 och Genomförande: Testet genomfördes under två dagar: Dag 1 omfattade framtagning av sprutbar terrazzoblandning, typ SB-nr Provsprutning av denna utfördes sedan både enligt normalförfarandet, dvs. ner mot formytan (prov 3), samt upp mot en hängande form (prov 4). Dag 2 omfattade framtagning av sprutbar terrazzoblandning, typ SB-nr 192. Provsprutning utfördes endast upp mot hängande form (Prov 5). Anledningen till att vi valde att prova sprutning upp mot en hängande form var för att försöka undvika problemet med insprutat spill. 9 Information om Flowcable flyttillsatts 10 Information om Mapeguick AF Information om Peramin flyttillsatts 29

30 Dag 1: Förberedelser: Formarna rengjordes och oljades. Därefter påbörjades arbetet med att hitta en sprutbar terrazzoblandning. Att hitta denna blandning krävde ett visst testande med olika vattencementtal (vct-tal) innan rätt konsistens kunde uppnås. Följande blandningar provades: Blandning 1: 72 kg torrbruk, SB-nr ,35 l vatten 0,9 kg Flowcable pulverform vct= 9,35/(72*0,24)=0,541 Byte till det flytande ofärgade flyttillsatsmedlet Peramin Viscon, detta för att förenkla blandningsförfarandet samt eliminera risken för missfärgning av den vita terrazzon. (Flowcablen är grå till färgen) Blandning 2: 72 kg torrbruk, SB-nr ,7 l vatten 0,390 kg Peramin Viscon vct= 7,7/(72*0,24)=0,446 Denna blandning blev något för styv, ytterligare 0,23 l vatten tillsattes vilket resulterade i den slutgiltiga blandningen. Blandning 3: 72 kg torrbruk, SB-nr l vatten 0,390 kg Peramin Viscon vct= 9,0/(72*0,24)=0,52 Blandning 3 är sprutbar och används under testet. Vidare utveckling av en mer anpassad blandning är dock en självklarhet vid eventuell vidareutveckling! 30

31 Utförande: Den färdigblandade terrazzoblandningen hälls ner i betongsprutan som enligt tidigare med hjälp av tryckluft transporterar blandningen fram till sprutmunstycket där acceleratorn tillsätts. Acceleratorn tillsätts genom samma spridarring som vattnet fördelas med vid torrsprutning och mängden accelerator justeras med den externa doceringspumpen och dels framme vid munstycket. Prov 3: Sprutning ner mot form (form nr 2) Terrazzo: SB-nr 5100 Försök 1: Sprutningen skedde nerifrån och upp i formen, spillet studsade som tidigare och sprutades in i formens hörn. Sprutningen avbröts pga. igensättning i spridningsringen vilken fördelar acceleratorn vid munstycket. Detta innebar att acceleratorn inte blandades med betongblandningen utan lade sig ovanpå. Sprutat material avlägsnades och formen rengjordes. Åtgärd: Problemet med den igensatta spridningsringen åtgärdades genom att hålen i ringen borrades upp. Försök 2: Med fungerande acceleratordosering kunde till slut hela formen sprutas. Tack vare acceleratorn fås en styv yta nästan momentant efter appliceringen. Problem med mycket löst material på den sprutade ytan. Dammsugning av ytan gjordes strax innan pågjutning av konstruktions-betongen. Pågjutningen skedde dock inte förrän efter cirka 3 timmar. Bild 20, sprutning av Prov 3. 31

32 Prov 4: Sprutning mot hängande form (form nr 1) Terrazzo: SB-nr 5100 Formen sprutades underifrån och uppåt för att minimera risken att spill skulle fastna i formen. Metoden gav en jämn beläggning av terrazzon och tack vare att formen hängde upp och ner kunde problemet med insprutat spill minimeras. Skiktet på cirka mm lades på i två omgångar med 10 minuters mellanrum, detta för att minska risken för släppning från formytan. Troligen var detta inte nödvändigt, men eftersom första satsen inte räckte till hela formen passade det bra med ett uppehåll. Bild 21, Prov 4, sprutning underifrån. Bild 22, Färdigsprutad terrazzo i Prov 4 Efter avslutad sprutning göts konstruktionsbetong över båda proverna och de fick härda över natten. En fråga som dyker upp vid sprutning underifrån är huruvida operatören upplever återstudsande material som ett problem eller inte. Enligt operatören vid detta test sade sig inte besväras mer än då formarna sprutas neråt. Detta förfaller vara bra vid en eventuell vidareutveckling av denna metod. 32

33 Dag 2: Under andra dagen avformades och bedömdes gårdagens prover innan sprutning av Prov 5 utfördes. Avformning: För att efterlikna tidsschemat i fabriken ville vi att proverna skulle lyftas ur efter cirka timmar. Förutsättningarna för härdning hade dock inte varit lika gynnsamma som i fabriksmiljön, medeltemperaturen under provernas torktid har legat runt +10 grader Celsius vilket är något lägre än i fabriken. Avformning av Prov 3: När prov 3 skulle lyftas ur sin form separerade konstruktionsbetongen från det sprutade terrazzoskiktet. Vidhäftningen mellan terrazzon och konstruktionsbetongen visade sig vara otillräcklig. Vad detta skulle kunna bero på kommer att behandlas under analyskapitlet. Bild x, Prov 3 efter avformningen, Bild 23, Form 2 vid avformningen, innan provet lyfts. Bild 24, Form 2 efter att provet lyfts, separation mellan terrazzo och konstruktionsbetongen. För att kunna få loss provet limmades konstruktionsbetongen med injekteringsbruk mot terrazzoytan. Prov 3 visade på en betydligt sämre yta än vad prov 2 från Test 1 uppvisade efter sprutning ner i form. Mycket beroende på svårigheter med att uppnå rätt konsistens på betongen för att den skulle bli sprutbar, detta ledde till att mycket spill sprutades in i terrazzoskiktet och därav den poriga ytan som ses på bild 24. Slipning av Prov 3: Någon slipning av Prov 3 utfördes aldrig eftersom provresultatet ansågs för dåligt. Bild 25, Prov 3 efter avformningen. 33

34 Avformning av Prov 4: För att minska risken för separation mellan sprutad betong och konstruktionsbetong knackades formen i sidorna. Detta för att den sprutade betong skulle släppa från formytan. Lyftet gick bra, förutom att vissa hörn av trappan fastnade i formen och bröts av. Detta berodde med största sannolikhet av för låg avformningshållfasthet hos terrazzon samt möjligen även pga. den högre vidhäftningen mot formens innerhörn. Dessa är inte lika glatta som övrig formyta vilket kan påverka formoljans släppförmåga. Resultatet visade sig vara mycket bra, en mycket jämn och välutfylld formyta hade uppnåtts. Bild 26, Form 1 vid avformningen, innan provet lyfts. SB-nr 5100 Bild 27, Provet efter avformningen. Slipning av Prov 4: Förväntningarna på resultatet från detta prov var höga och när vi såg resultatet efter slipningen var det mycket positivt. En i princip porfri yta hade uppnåtts och detta vid första försöket! Det skador som fanns på provet var orsakade vid avformningen och beror till stor sannolikhet av för låg avformningshållfasthet hos terrazzoskiktet. Bild 28, Prov 4, slipat. Bild 29, Avbrutet hörn från Prov 4. Som man kan se på bild 28 har hörnskadorna inte sin orsak i insprutat spill utan brott pga. för låg avformningshållfasthet. 34

35 Förberedelser: Efter avformning av form 1 rengjordes och oljades denna. En sprutbar blandning tas fram: Att hitta en blandning som var sprutbar visade sig vara enklare för denna finare blandning, följande blandningsförhållanden användes vid sprutningen. Använd blandning: 72 kg torrbruk 192 8,5 l vatten 0,39 kg Peramin Viscon vct= 9,0/(72*0,33)=0,379 Prov 5: Sprutning mot hängande trappform (form nr 1) Terrazzo: SB-nr 192 Sprutningen utfördes enligt samma procedur som Prov 4. Provet sprutas utan några problem och armeringen utförs som vanligt innan konstruktionsbetongen gjuts på. Bild 30, Form 1 innan Prov 5 sprutats. 35

36 Avformning av Prov 5: Avformning sker av BESAB utan våran närvaro och därefter skickades provet ner till Herrljunga för slipning. Då vi inte hann se provet innan slipning finns det tyvärr inga bilder tagna av provet i detta tillstånd. Slipning av Prov 5: Slipningen av provet visade på mycket fina och jämnt fördelade ytor. Men något mer problem med porigheter vid ytterhörnen kunde noteras. En annan estetisk skavank är färgvariationen som av någon anledning har uppstått vid ytterhörnen mellan plan- och sättsteg. För övrigt är resultatet mycket bra och åtminstone 90 % av provets yta är i princip porfri vilket måste ses som ett framsteg. Bild 31, Prov 5 efter slipning. Bild 32, Prov 5 efter slipning, färgvariation. 36

37 Sammanfattning av testresultat för Prov 3: Terrazzoblandingen SB-nr 5100 blir vid rätt blandningsförhållande sprutbar enligt våtmetoden. Spillmängden uppskattas grovt till mellan %. Provet har endast utförts med tillsatt accelerator, troligen bör denna tillsättas men provning utan kan utföras för verifiering. Arbetsmiljön blir dammfri, beakta vattendimman som skulle kunna vara hälsofarlig pga. kemikalier från accelererandetillsatsmedel. Detta skall troligtvis inte utgöra några hinder för en eventuell impelemtering i fabriken. Problem med igensatt spridarring orsakade att acceleratorn inte blandades med betongblandningen utan lade sig ovanpå. Se försök 1. Det är svårt att undvika att spill sprutas in i formen. Provet separerade vid urlyftningen, kolla upp vidhäftningsproblemet. Provet klassificerades som ett misslyckande. Rengöringen av utrustningen är mycket enkel, gäller Prov 3-5. Sammanfattning av testresultat för Prov 4: Terrazzoblandingen SB-nr 5100 blir vid rätt blandningsförhållande sprutbar enligt våtmetoden. Spillmängden uppskattas grovt till mellan %. Att värdet blir lägre när formen sprutas underifrån beror på att man då inte behöver ta bort lika mycket överflödigt material som man måste vid normalförfarandet. Arbetsmiljön, se ovan. Minimalt med spill har sprutats in i formen. Fördelningen av ballastinnehållet blir mycket jämnt fördelat både på plan- och sättstegen. Ytfärgen är jämn. Sammanfattning av testresultat för Prov 5: Enkelt att finna lämpligt blandningsförhållande för sprutning för terrazzo SB-nr 192. Spillmängden uppskattas grovt till mellan %. Arbetsmiljön, se ovan. Minimalt med spill har sprutats in i formen. Fördelningen av ballastinnehållet blir mycket jämnt fördelat både på plan- och sättstegen. Ytfärgen är något ojämn. 37

38 5 Analys Under detta kapitel kommer först nuvarande metod analyseras innan sedan respektive test att var för sig analyseras för att sedan efterföljas av en mer generell metodvalsanalys. Denna kommer att ta upp för- respektive nackdelar med de två sprutmetoderna samt vilket tillvägagångssätt som ger bästa sprutresultat, normalförfarandet eller sprutning mot hängande form. Efter detta kommer tillämpbarheten i fabriken att analysers. 5.1 Nuvarande metod Vid nuvarande produktionsmetod görs det mesta av arbetet för hand och arbetet med att fylla och komprimera terrazzo blandningarna mot formytan är tungt och slitsamt vilket kan bidra till en ökad personalomsättning. Ett annat problem som är ofta förekommande är att armeringskorgen kommer för högt i formen vid iläggningen. Detta beror på svårigheter med att styra terrazzoskiktets tjocklek vid dagens iläggningsmetod. Se bild nedan. Bild 33, Uppbyggnad av terazzoskikt Bild 34, Armeringskorg ilagd, men ligger för högt i form Eftersom blandningarna ofta är lösa är det nödvändigt att bygga upp ett tjockt lager för att inte betongen skall separera och rinna ned till underliggande steg. Detta skapar stora problem då armeringskorgarna måste justeras vilket förlänger genomloppstiderna. Vid sprutning av betongen är det lättare att applicera tunna skikt och på så sätt bidrar det till mindre problem vid iläggning av armeringskorgarna. 38

39 Det största problemet ligger dock i de porigheter som uppstår på grund av den ringa möjligheten till vibrering av framförallt sättstegen. En minskning av dessa porigheter skulle drastiskt kunna minska efterbearbetningen och därigenom korta ner genomloppstiderna samt öka kvaliteten på slutprodukten. Oavsett om Strängbetong väljer att vidareutveckla sprutmetoden eller inte skulle vi vilja föreslå någon form av förenkling vid pågjutningen av konstruktionsbetongen. Detta skulle kunna utföras genom pumpning av betongen fram till formarna eller genom ett baskersystem. Detta skulle speciellt underlätta vid gjutning av spindeln hos vissa spiraltrappor, då denna idag måste fyllas med spade. 39

40 5.2 Sprutmetoderna test 1 och test 2 Preliminär slutsats: Efter att ha provsprutat både torrmetoden och våtmetoden i en rättvänd form uppträder följande problem: Problemet med insprutat spill är svårt att komma ifrån. Vid sprutning av blandning SB-nr 5100 är det vid torrsprutning svårt att på sättstegen få en jämn fördelning av ingående ballastmaterial. Dammproblem vid torrsprutning, vid hantering av påfyllning. Ojämn betongkvalitet vid torrsprutning pga manuell justering av vattenmängden. För att undvika detta krävs mycket kompetent operatör. Torrsprutning av grövre terrazzoblandningar t.ex. SB-nr 5100 kräver högt lufttryck för att klara frammatningen vilket ger ett stort återstuds. (Kortare slangar kanske kan minska trycket, men då kommer dammkällan närmare utövaren.) Spillmängden är större vid torrsprutning än vid våtsprutning. Fördelar med våtsprutning: Jämn kvalitet på betongblandningen tack vare att färdigblandad betong används. Beroende på sprututrustning kan matningstrycket ställas betydligt lägre än vid torrsprutning, detta medför mindre återstudsande material, (mindre spill) Rengöringen är enkel, sprutan spolas av med vatten, detta blåses ut genom slangen och allt är rent på cirka 5 minuter. Dammfri miljö. 40

41 Nackdelar med våtsprutning: Kräver en relativt lös betongblandning, högt vct, detta kan lösas genom framtagning av lämpligt betongrecept. Vid sprutning bildas vattendimma, denna kan vid hög halt accelererandetillsatsmedel skapa hälsoproblem. Vid eventuella problem löser troligen ett bra utsugningssystem möjligen kompletterat med andningsskydd detta. Kända problem vid sprutning ner i form: Det är i princip omöjligt att undvika att spill sprutas in mot formytan vilket ger en inhomogen yta. Detta problem är detsamma vid både torr- och våtsprutning. Spruta upp- och nervända formar: Att spruta formarna på detta sett verkar vara det som är av intresse för en eventuell framtida produktion. Metoden undviker insprutning av spillmaterial och ger en jämn och fin yta som enligt Prov 4 och 5 visar på en potential att drastiskt kunna minska efterbehandlingsarbetet. Att spruta upp mot en hängande form: Problemet med insprutat spill minskas drastiskt, mer slutsatser kan dras efter slipning av proverna. En nackdel skulle vara att spillet faller ner mot sprutaren, med enligt sprutaren PO från BESAB var detta inte något större problem. Det kräver dock att formarna måste vändas innan sprutningen. En aspekt som vi inte i denna rapport har analyserat är huruvida säkerheten vid denna typ av arbete skall säkerställas. Arbete under hängande last är som bekant inte helt riskfritt, en vidareanalys av detta är en självklarhet om denna metod skall sättas i bruk. Det finns en tendens att ansamlingar av betongblandning bildar klumpar vid munstycket, detta beror mycket på att acceleratorn som tillsätts vid munstycket får btg-blandningen att brinna väldigt snabbt. 41

42 Prov 3 Analys avformning: Som nämnts tidigare i rapporten separerade konstruktionsbetongen från terrazzoskiktet när avformning av Prov 3 skulle utföras, vad skulle detta kunna bero på? Några möjliga orsaker skulle kunna vara: På grund av de problem som uppstod vid Försök 1 finns anledning att misstänka att läckande accelerator kanske har samlats på ytan och bildat en film vilken försvårat vidhäftningen. Pågjuten betong kan ha haft en för styv konsistens för att fylla ut ytans ojämnheter och skapa en tillfredsställande vidhäftning. Terrazzoblandningen hade inte uppnått tillräklig hållfasthet för att kunna uppfylla vidhäftningen till konstruktionsbetongen. En kombination av punkterna 1 och 3 är troligast, då prover av terrazzon tagna direkt efter lytet visade på en mycket spröd konsistens. Möjliga åtgärder: Hitta en sprutbarblandning med ett vct< 0,52. Låt formen torka i en varmare miljö. Behandla den sprutade ytan innan den pågjutes. Detta kan göras genom flera olika metoder: primerbehandling, sandblästring eller högtryckstvättning. Gemensamt för alla alternativen är att de ska avlägsna eventuell cementhinna som hunnit bildats på terazzon, detta skulle troligen öka vidhäftningen. För mer information inom detta område finns Göran Mellström på Scanpro som har undersökt vidhäftning mellan sprutbetong och pågjutenbetong. 42

43 5.5 Tillämpbarhet i produktion Metoden med sprutbetong anser vi vara tillämpbar i fabriken. Då utrustningen inte är av skrymmande natur finns det inte några direkta hinder att implementera metoden, det krävs dock en del investeringar och omorganisering av produktionsleden för att denna metod skall fungera tillfredställande. Det som måste beaktas är hur sprutstänk och kemikaliehaltig vattendimma ska hanteras för att undvika eventuella hälsoproblem. En flexibel avskärmning runt avsatt sprutområde med ett effektivt utsugningssystem är en lösning. Frågor som vilken typ av utrustning som ska användas samt hur denna ska placeras och fyllas på måste utredas. Våtsprutning är enligt oss det bästa alternativet för Strängbetong. Detta beroende dels på den redan fungerande betongstationen som kommer att kunna säkerställa en jämn kvalitet och konsistensen hos betongblandningarna. Med tanke på de planer som nu är klara med byggnationen av den nya produktionshallen är detta ett bra tillfälle att implementera denna nya produktionsmetod. Genomförda tester visar att sprutning upp mot hängande form ger bästa ytkvalitet. För att utföra sprutningen enligt denna metod krävs någon form av vändanordning som kan användas till en mängd olika storlekar av formar. Nedan visas en bild av förslaget, för en mer fullständig beskrivning, se bilaga 1. Idén bygger på att man med hjälp av befintlig travers och ett lyftok med löstagbar vagga ska kunna ställa på olika formar, fästa dem mellan formens stålram och vaggans bottenplåt för att sedan vända formen upp och ner. Denna lösning förutsätter att formarna är tillräckligt vridstyva för att klara vändningen fästa enbart i underkanten. Om detta är möjligt kan formar med mått upp till 3x4x4 m med lätthet vändas, sprutas vändas tillbaka, lyftas av och sedan gjutas på. Figur 13, Formvändningsvaggan. 43

44 6 Slutsats Våra tester visar att metoden att spruta på terrazzoskiktet har potential att minska dagens problem med porigheter och långa ledtider till följd av allt efterarbete som uppstår. Genom möjligheten att kunna applicera terrazzon med ett jämntjock skikt över hela trappformen hoppas vi även kunna minska problemen vid iläggningen av armeringskorgen. För att kunna dra mer slutsatser om förbättringsmöjligheterna som våtsprutnings metoden skulle kunna innebära krävs det att fullskaleprover utförs. Tyvärr har tiden inte räckt till för ett sådant test inom ramarna för detta arbete, men planerna är för närvarande att vidare tester ska utföras tillsammans med BESAB. Att valet föll på våtmetoden berodde på att denna metod är mindre beroende av operatören som sprutar, då färdigblandad terrazzo används. Detta möjliggör en jämnare kvalitet på det sprutade skicket. Efter Test 1 och 2 har vi kommit fram till att det är mycket svårt att åstadkomma en homogen och porfri yta genom sprutning ner mot formen. För att åstadkomma en homogen och porfri yta måste formarna sprutas underifrån, vilket kräver en rationell lösning som kan vända formarna upp och ner. Detta skulle kunna utföras med hjälp av ett lyftok och en vändbar vagga på vilken nuvarande trappformar enkelt ska kunna fästas. Befintlig travers kan sedan lyfta upp formen som vrids runt ovan mark. Formen sprutas sedan underifrån vartefter den vänds tillbaka och lyfts av. I bilaga 1 visas ett förslag på hur denna vagga skulle kunna utformas. För att kunna sänka kostnader, höja kvaliteten samt förbättra arbetsmiljön måste någon form av förändring utföras vid tillverkningen av betongtrappor med färdiga ytskikt. Om det nu blir genom införande av sprutade terrazzoskikt eller inte. Vi tror att sprutmetoden har goda förutsättningar att skapa förbättringar inom ovan nämnda områden och rekommendera därför vidare utveckling och tester av metoden. / Andreas D Amico & Fredrik Snis

45 7 Källförteckning Skriftliga källor: [2] Sprutbetong, Sfb:Eq 9, UDK [3] Hertzell Tage: Betongens yta, 1996:3 sida 143 [4] Betonghandbok, Arbetsutförande, utgåva 2, kap 24.2:1; 1992 AB Svensk Byggtjänst och Cementa AB; ISBN [5] Betonghandbok, Arbetsutförande, utgåva 2, kap 24.2:2; 1992 AB Svensk Byggtjänst och Cementa AB; ISBN [6] Betonghandbok, Arbetsutförande, utgåva 2, kap 24.4:4; 1992 AB Svensk Byggtjänst och Cementa AB; ISBN [7] Byggnadsmaterial, Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper; kap ; 2001 Per Gunnar Burström & Studentlitteratur, ISBN [8] Betonghandbok, Arbetsutförande, utgåva 2, kap 24.5:5; 1992 AB Svensk Byggtjänst och Cementa AB; ISBN Elektroniska källor: [9] Information om Mapeguick AF-2000; Hämtat [10] Information om Peramin flyttillsatts, Hämtat ; [11] Information om Flowcable flyttillsatts, Hämtat ; 45

46 Bilaga Beskrivning: Lyftoket är markerat rött, detta är löstagbart från den vridbara vaggan vilken är grönmarkerad. Se, 1, 2 För att anpassa vridpunkten efter trappformens höjd finns det flera vridningspunkter i bottenplattans gavlar. Se, Tanken är att trappformarna ska fastas mot bottenplatta. Se, 4 Vridningen sker genom två vajrar som spänns av vinschar uppe på lyftoket. Se, 5, 6 Vajrarna är fästa så att det är möjligt att vrida vagga 360 grader. Se, 7 4. När vaggan vridits 180 grader låses den automatiskt i detta läge eftersom vajrarna då håller underkanten av bottenplattan spänd mot lyftokets överbalkar. Se, 8 46 D Amico,