Tunnelbygge med precision

Transkript

1 Tidning från Stena Stål # marknad Stigande stål - priser väntar årets kyrktupp Snart utses vinnaren 2010 Söderströmstunneln Tunnelbygge med precision Mittuppslaget En del av din styrka

2 inledare nummer Hallå där Jan-Erik Dahlin, vd för Stena Stål. Hur ser det ut för stålbranschen i Europa för tillfället? För att sammanfatta läget: Det finns en hel del positiva signaler från våra kunder. Vi har ännu inte märkt någon större ökning av våra utleveranser men orderingången har börjat öka om än från låga nivåer. Efterfrågan i Europa ligger på en väldigt låg nivå. Särskilt i Sydeuropa, i länder som Grekland, Spanien, Portugal. Men stålkonsumtionen i världen sägs ju öka? Det stämmer, fast i Asien och Sydamerika. I Europa brottas vi snarare med en överkapacitet. Jag tror att vi kommer att få se en neddragning inom den europeiska stålbranschen framöver, en konsolidering. Hur ser prisutvecklingen ut? Just nu verkar det som att vi kommer att få se kraftiga prishöjningar. Det är drivet av kostnadsökningar för råvaror. Det kan vara frågan om 15 till 20 procent för de närmaste månaderna. Hur har den stränga vintern här hemma i Sverige påverkat den inhemska marknaden? Byggprojekten har skjutits framåt i tiden, det gör att vår orderingång varit svagare än om vädret varit varmare. Och vi kan inte räkna med att de bygger ikapp alltihop när våren väl kommer. Det blir snarare en fördröjning som hänger kvar. Om du betraktar konjunkturnedgången strikt ur stålbranschens perspektiv, var i cykeln befinner ni er just nu? För oss är januari och februari bottenkänning. Volymmässigt börjar det nu vända uppåt en del. Prismässigt har det redan vänt. När är ni tillbaka till samma nivåer som före finanskrisen? Nivåerna 2008, innan Lehman Brothers ställde in sina betalningar, var knappast vad man skulle kalla ett normalläge. Då var det en extrem högkonjunktur som vi inte kommer att se på många år igen. Tillbaka till vanliga nivåer då? Jag skulle säga åtta till tio månader. Thomas Drakenfors Stål. är en tidning om stål som ges ut av Stena Stål. Adress: Box 4088, Göteborg Besöksadress: Fiskhamnsgatan 8, Göteborg Telefon: Ansvarig utgivare: Jan-Erik Dahlin Redaktör: Ann Svensson Vi gillar tips och synpunkter på tidningen. Hör gärna av dig till oss på redaktionen@stenastal.se Besök oss på webben: Produktion: Newsroom, Göteborg Projektledare: Leif Simonsson Grafisk form: Helena Fogelberg Repro: Newsroom Tryck: Göteborgstryckeriet, Mölndal 2010 Framsidesbilden: Sektions ingenjör Pontus Hofmann arbetar med Söderströms tunneln i Stockholm. Foto: Jeanette Larsson. 7 frågor till Fredrik Nordberg, försäljningschef järn, på Stena Metal International, som säljer skrot till hela världen. Det lär finnas ett samband mellan skrotförsäljning och konjunktursvängningar? Det stämmer. Vår bransch är en av de första som märker om konjunkturen går upp. Och tvärtom, går det neråt så drabbas vi snabbt. Så hur ser det ut just nu? Ska man döma av vår bransch så är det på väg uppåt. Det varierar lite grand men sen i höstas har skrotpriserna stigit från runt 260 dollar per ton till närmare 400 på vissa marknader. Var låg det före finanskrisen? Priset ökade snabbt under Från 300 till 350 dollar i början av året till cirka 700 dollar under en kort period från maj till juli. Sen sjönk det hastigt till runt 150 dollar när krisen slog till. När är ni på tillbaka på normala prisnivåer? Vi är redan någorlunda i kapp när det gäller priserna. Men volymerna Där har vi rätt långt kvar. Hur ser situationen ut för de europeiska stålverken? De har hämtat ikapp en hel del och i dag ligger de på en produktion som motsvarar ungefär 60 till 70 procent av kapaciteten. För ett år sen låg de på 30 till 40 procent. Ur ett skrotperspektiv är det några länder som särskiljer sig? Spanien. Där är det tufft nu. Tvärtom då ser du några länder med stor potential för framtiden? Indien. Där ligger stålkonsumtionen på cirka 50 kilo per person och år, vilket är lite för ett land som är så pass välutvecklat på områden som IT och ingenjörskonst. Globalt ligger snittet på närmare tvåhundra kilo vilket tyder på att det finns potential att öka i Indien. Förutom all fattigdom och en del andra problem så behöver infrastrukturen byggas upp och till det går det ju åt en hel del stål. Fotnot: Stålkonsumtionen i Europa ligger på ett snitt kring 340 kilo per person och år. I Singapore som ligger i topp är det på cirka kilo medan snittet i Afrika är runt 20 kilo. 2 stål #

3 marknadsinfo prisutveckling Index= Grovplåt, kvarto Varmvalsad bandplåt KKR Stång Balk Armeringsstål jun 08 jul 08 aug 08 sep 08 okt 08 nov 08 dec 08 jan 09 feb 09 mar 09 apr 09 maj 09 jun 09 jul 09 aug 09 sep 09 okt 09 nov 09 dec 09 jan 10 feb 10 mar 10 apr 10 Stigande priser trots oviss efterfrågan i Europa analys av Stena Ståls inköpschef Att priserna ska kunna stiga trots en dålig efterfrågan är inte vad vi får lära oss i skolan. Men just nu så känns det som att vi som stålköpare i Europa kommer att ställas inför detta märkliga faktum. Anledningen att de viktigaste råvarorna för stålproduktion stiger är att den totala världsproduktionen av stål nu ökar. Men den återhämtningen ser vi inte i Europa utan det är andra marknader som producerar och förbrukar större volymer. Just nu är det framför allt Kina och Brasilien som har en stark positiv tillväxt, och världens största ståltillverkande land Kina har ett behov av att importera råvaror som de inte har i landet. Stålproducenterna pressas av stigande priser från sina leverantörer av malm och stålskrot. När de nya malmpriserna skall förhandlas, som gällande från första april, så är buden höjningar från världens fem totalt dominerade malmproducenter på mellan 40 och 80 procent. Skrotpriserna har redan stigit och de fortsätter uppåt och en höjning av malmpriserna driver på. Under rådande lågkonjunktur så faller det också mindre skrot från industri och hushåll än normalt vilket begränsar tillgången. Våra stålverk i Europa sitter nu i en svår klämsits. Deras hemmamarknader återhämtar sig inte och de ställs samtidigt inför prishöjningar. Om de inte accepterar höjningarna på råvarorna finns det avsättning för dessa på andra marknader. Vi har redan nu fått besked om att kapacitet som var planerad att tas i produktion skjuts på framtiden och att vissa enheter stängs. Om inte den europeiska markanden förbättras så är det många som spekulerar i strukturella förändringar bland producenterna. De kommer att försöka balansera sin produktion mot efterfrågan och måste höja priserna då de redan i dagsläget går med förlust. De indikationer som vi har fått inför andra kvartalet ger att priserna kommer att stiga med cirka 15 procent. Hans Svensson, inköpschef på Stena Stål. stål #

4 hos kunden söderströmstunneln Så bygger man 400 meter tunnel mitt i Stockholm Tre gigantiska tunnelsektioner, runt hundra meter styck. När de ska sänkas ner i Riddarfjärden krävs det kraftiga doningar som de ska vila på, betongfundament förstärkta med långa, långa stålkärnor. Thomas Drakenfors 156 stycken, säger Pontus Hofmann, sektionsingenjören på joint ventureföretaget Züblin-Pihl. Stålkärnorna levererade av Stena stål ska gjutas in i betong och förstärka fyra kraftiga fundament i den del av Riddar fjärden där Söderströmstunneln ska knyta ihop Södermalm och Riddarholmen med en ny tvåspårig förbindelse för pendeltåg. Söderströmstunneln blir en vital del av den sex kilometer långa Citybanan, från Tomteboda till Södra station, som ska stå färdig Tunneln kommer att avlasta den där getingmidjan, säger Pontus Hofmann och pekar bort mot Centralbron, den tågbro som i dag binder ihop Söder med Riddarholmen. Ungefär vartannat tåg på bron är ett pendel tåg. Sedan kommer det godståg, regiontåg och intercitytåg Det är ganska trångt där uppe. Han ser lite bister ut när han blickar ut över fjärden. Men det är klart, en nästan fyra hundra meter lång tunnel, mitt i Stockholm det är ingen barnlek. För en som inte är fackman och står och tittar ut över det vinterkalla vattnet verkar det helt övermänskligt. Rent av omöjligt. Bara att ta sig ner på det regnvåta däcket till båten som ska köra ett par i projektteamet samt några tillfälliga besökare med kameror och anteckningsblock ut till pontonen där de borrar för pålarna till betongfundamenten är rätt svårt. Men Pontus Hofmann darrar inte på manschetten. Tanken att det skulle kunna För en som inte är fackman och står och tittar ut över det vinterkalla vattnet verkar det helt övermänskligt. kärva till ordentligt, att det skulle kunna dyka upp seriösa problem som rent av skulle kunna stoppa hela bygget, nej, det kan helt enkelt inte hända. Ingenjörskonst, rätt och slätt. Det mesta som är väg- och mätbart går att förutse. Men problem stöter vi på. Dagligen. Fast på en helt annan nivå, saker som är svåra att förutse i detalj men som ändå inte innebär några seriösa komplikationer. Som att markförhållandena på visa ställen visar sig vara lite annorlunda än väntat. Vi använder så kallade stålkärnepålar för undervattensfuntamenten, säger den tyske platschefen Andreas Blank som åkt med ut till pontonen. Efter 22 månader i landet talar han flytande svenska. Tekniken är rätt vanlig här i Sverige, men inte hemma i Tyskland. I princip innebär det att de sänker ner stålrör i strömmen, fyller dem med betong och trycker ner stålkärnor med en diameter på 180 millimeter. Züblin-Pihls entreprenad sträcker sig ett femtiotal meter in på Riddarholmssidan. På Södermalm ska de ta sig lite längre in i berget, runt 170 meter till Tavastgatan. * På vägen in genom Södermalms berg passerar projektet flera hyreshus och inför besöket hos tunnelbyggarna gjorde Ståls redaktion lite egna efterforskningar: Vilka bor där uppe, långt ovanför maskinerna och jobbarna? Vi hittade två namnkunniga personer. Den ena är en känd kvinnlig poet. Den andra är stålhårda IT-bruden Lisbeth Salander, bekant från Stieg Larssons Millennium-trilogi. Och precis som om hon läst våra tankar plötsligt står hon där uppe på Centralbron när vi är på besök. Inte Lisbeth Salander, men väl den kvinnliga poeten. Med ett barn i handen och rostrött hår, vajande i vinden. 4 stål #

5 hos kunden söderströmstunneln Andreas Blank är platschef på Züblin-Pihl som har entreprenaden för att bygga Söderströmstunneln. Den ska vara klar i början av Foto: Jeanette Larsson Gjutformarna till de tre tunnel - sektionerna tillverkas i Tallinn och transporteras med båt till Södertälje där de gjuts till cirka en tredjedel. Resten gjuts klart på plats i Riddarfjärden. Sektionsingenjör Pontus Hofmann berättar att det blir två spår för pendeltåg inne i tunneln. Dessutom finns en smal extratunnel för utrycknings fordon. stål #

6 notiser från branschen Vilken blir Årets kyrktupp? En skara män, en av dem med en broderad tupp på skjortan. Dyker de upp på högmässan vet alla vad klockan är slagen. Det är dags att lämna över priset för Årets kyrktupp. Jo, vi brukar ju åka dit några stycken när det är dags, säger Bo Engelberg, ordförande i Svenska Kyrktuppsfrämjandet om ceremonin kring priset. Den vinnande tuppen röstas fram av tidningen Lands läsare och församlingen får förutom äran även ett porträtt i olja av sin tupp, utfört av Bo Engelberg själv. När han överlämnar priset har han den speciella skjortan med den broderade tuppen på sig, den har han haft i alla år. En släkting till en av medlemmarna har sytt den, säger han. Svenska Kyrktuppsfrämjandet, i dag med runt 200 medlemmar, startades 1979 och siktade från början in sig på estetiken och hantverket. Tuppen skulle helst ha en snygg design. Bo Engelbergs eget ideal är en ganska naturtrogen tupp med ett vänligt utseende. Materialet kan vara lite olika.» Järnplåt eller koppar är väl det vanligaste, ibland är de förgyllda.«järnplåt eller koppar är väl det vanligaste, ibland är de förgyllda, säger Bo Engelberg. Trä förekommer också. Även aluminium, fast det är mer ovanligt. Och tupparna är mer än blott en utsmyckning. Förutom som vindflöjel används de bland annat som antenner och åskledare. Som ikon har den både hednisk bakgrund och en koppling till Bibeln. Enligt Bo Engelberg var utsmyckningar i stil med kyrktuppar vanliga under vikingatiden. Inom kyrkan menar man att tuppen vakar över församlingen. Det finns även en koppling till berättelsen om när Petrus förnekade Jesus tre gånger. Tredje gången gol en tupp. De kyrktuppar som är nominerade i år finns på följande kyrkor: Ceciliakapellet i Oskarshamn, Steningekyrkan i Halmstad, Hackvadskyrkan i Örebro, Roslagshalls kyrka i Österåker och Mälarhöjdens kyrka i Stockholm. Vinnaren presenteras i tidningen Lands påsknummer. Thomas Drakenfors Medlemsavgiften i Svenska Kyrktuppsfrämjandet är 120 kronor om året, då ingår en prenumeration på tidningen Tuppennytt. Det här är årets kyrktupp 2009, som sitter på Soldatkyrkan i Gävle. Foto: Börje Wallgren Runt hus vann fint pris Johnels & Moberg Arkitekter vann Kungsbacka Arkitekturpris 2010 för Bilias anläggning som ligger vid norra infarten till Kungsbacka. En vacker byggnad tycker vi på Stål och lika vacker är stålstommen som ABE Wiab har tillverkat av VKR, KCKR, balk och stång. Foton: Harry Sjögren AB och Leif Hagman, Stena Stål. Före Efter frågan Vintern har varit lång, men nu börjar våren komma. Vad längtar du mest efter? Daniel Karlsson, ny säljare på Stena Stål i Göteborg. Att golfsäsongen ska börja. Mitt mål är att sänka mitt hcp från 26 till 18. Det blir tufft men det ska gå! Elisabet Blom, ny säljare på Stena Stål i Västerås. Jag längtar efter fågelkvitter och att kunna springa på grus vägar och inte på is. Så fort snön försvinner börjar jag också att planera vad jag ska ha i mitt grönsaksland. Anders Nordqvist, ny säljare på Stena Stål i Stockholm. Värmen förstås! Och att äntligen få ta fram hojen ur garaget. Jag gillar att glida fram på de slingriga småvägarna i Mälardalen med min Harley. 6 stål #

7 Stål ger säkra vägar I stora infrastrukturprojekt används mängder av stål av olika slag. Armering till broar, rör till räcken och stolpar, balk och profiler till bullerskärmar. Stål som inte syns men som fyller en viktig funktion är det som döljer sig i berg och mark. Ett exempel på detta är BanaVäg i Väst, som är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt just nu. BanaVäg i Väst innebär att det samtidigt byggs dubbelspårig järnväg för höghastighetståg c och motorväg mellan Göteborg och Trollhättan. BESAB i Göteborg utför just nu bergförstärkning av nysprängda bergskärningar vid bygget av dubbelspåret och fyrfältsvägen mellan Göteborg och Trollhättan. Man förstärker berget med bergbult av varierande längd, monterar nät för att förhindra ras och stärker berget med sprutbetong. Beställare är Peab Sverige AB. notiser från branschen Foto: Niklas S Bernstone Sitt vackert i laserskuren plåt Produktnamn: Veryround Design: Louise Campbell, Köpenhamn Material: 2 mm laserskuren plåt som pulver lackerats. Mått: Diameter 100 cm, höjd 65/15 cm. Fåtöljen Veryround består av 160 cirklar som designats genom att man har klippt pappersmodeller för hand. Den ser ömtålig ut, men är superstark. Så gör du fina påskägg i koppar Varför inte göra vackra kopparägg som påskpyssel i år? Genom att skicka en likström genom kopparsulfat, kan man plätera ett ägg med koppar. Låter svårt, men med lite fingerfärdighet och pyssellust, kan de flesta få detta att funka. Detta behövs: Kopparsulfat från färgaffären Oisolerad koppartråd Ett batteri, 4,5 Volt Aluminiumfolie Sex grillpinnar Ett glaskärl Urblåsta ägg Gör så här: Lös 2 3 matskedar kopparsulfat i varje deciliter hett vatten som behövs. Vira in ägget i aluminiumfolie. Gör en triangel av grillpinnarna och häng upp ägget i dess mitt i en bit koppartråd. Vira många varv koppartråd runt glaskärlet, ta loss slingan och för ner den i glaskärlet så att slingvarven ligger mot glasets insida. En bit av koppartråden ska sticka upp och anslutas till batteriets pluspol. wsänk ner triangeln med ägget i glaskärlet. Anslut koppartråden som ägget är fäst i till batteriets minuspol. Efter en stund börjar koppar falla ut på folien på ägget. Ha tålamod, det kan ta tid! Går det för trögt kan man tillsätta lite natrium sulfat från apoteket. Illustrtation: Helena Fogelberg stål #

8 Posttidning B Returadress: Stena Stål AB, Box Göteborg, Sverige B Port Sverige Porto betalt payé Här rattar Olof Östman, verkmästare på Karlqvists Smide, den nya plasmaskärmaskinen som gör att plåten inte behöver slipas efter skärningen. Foto: Jeanette Larsson Ett samarbete alla vinner på Ibland är det enkla det mest geniala. Eftersom Karlqvists Smide och Stena Stål ligger granne med varandra i Lidköping, var det som upplagt att utöka samarbetet. Mats Ekendahl Resultatet av detta beslut blev att Stena Stål sedan årsskiftet försörjer smidesföretaget med grovplåt i millimeters tjocklek. Tack vare närheten kan vi enkelt lyfta materialet rakt in i verkstaden, säger Svante Jönsson, inköpare på Karlqvists Smide. Bolaget arbetar med byggnads- och konstsmide, industriunderhåll, skärarbeten och avfallsutrustning. Inköpsvolymerna varierar eftersom Karlqvists Smide endast arbetar med legotillverkning. Men när grovplåt nu läggs till inköpen av balk, stång- och fyrkantsstål med mera ökar den totala volymen hos Stena Stål så att totalkostnaden blir lägre för Lidköpingsfirman. Och vi får allt från en och samma leverantör. Det är smidigt, säger Svante Jönsson. I samarbetet ingår att Stena Stål och Karlqvists Smide ska marknadsföra varandras produkter och tjänster i Västergötland. Vi har lyckats en del med det redan, säger Svante Jönsson. Firman har en helt ny skärmaskin av typen finplasma med fashuvud, som gör att plåten kan fasas direkt vid skärningen i stället för att slipas efteråt. Det rationaliserar bort ett moment före svetsningen efteråt. Svante Jönsson tycker att samarbetet med Stena Stål hittills fungerar som det ska. Deras folk är lättsamma och bra att ha att göra med. 8 stål #