Övergripande strategi för utveckling av samisk besöksnäring i Jokkmokk. Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 18 oktober 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övergripande strategi för utveckling av samisk besöksnäring i Jokkmokk. Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 18 oktober 2012"

Transkript

1 1 Övergripande strategi för utveckling av samisk besöksnäring i Jokkmokk Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 18 oktober 2012

2 2 Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Vision 3 Mål 3 Nuläge samisk besöksnäring 4 Definition av samisk turism 4 Laponiatjuottjudus nyförvaltning av världsarvet Laponia 4 Visit Sápmi 5 Svensk turism ABs nationella strategi för svensk besöksnäring 6 Samebyarnas gemensamma strategi för utveckling av samisk 7 besöksnäring Syfte med gemensam strategi för utveckling av samisk besöksnäring 7 Framtida samisk besöksnäring i Jokkmokk 8 Rennäringen i Jokkmokk 8 Traditionell samisk kunskap 8 Formellt beslutande och samordnande fuktion för samebyarna 9 Det geografiska området för utveckling av den samiska 10 besöksnäringen Interna riktlinjer för utveckling av besöksnäringen inom 10 samebyarna Externa riktlinjer för utveckling av besöksnäringen inom 11 samebyarna Riktlinjer för rörligt friluftsliv/ informella organiserade turismen 11 Skriftliga tillstånd, samråd med samebyarna 11 Zonering 12 Avgifter från turistverksamhet till samebyarna 12 Corporate Social Responsibility 13 Ansvarsfull turism 13 Kvalitetssäkring/certifiering av samiska företag, varor, 14 produkter och tjänster Turismplaner på samebynivå 14 Samverkan/partnerskap på lokal, regional, nationell och 15 internationell nivå Ansvar och finansiering av genomförandet av strategin 15 Arbetsgruppen Roger Rimpi, Sirges sameby Isak Påve, Tuorpons sameby Erik Rim, Sierri sameby Rickard Länta. Jåhkågaska sameby Elli-Kari Grufvisare-Stokke, Udtja sameby Anna-Margith Påve, Badjelannda ek förening Adjungerad representant: Dan Joansson, Visit Sápmi Christian Heimroth, Destination Jokkmokk/Annelie Päiviö Destination Jokkmokk För projekt Sájtte: Ingrid Inga, projektledare

3 3 Övergripande strategi för utveckling av samisk besöksnäring i Jokkmokk, Bakgrund Projekt Sájtte Strukturum, Sirges, Tuorpon, Sierri, Udtja och Jåhkågaska tjiellde har i projekt Sájtte angett att projektets övergripande mål är att stärka rennäringens och samiska näringars tillväxt, utveckling och konkurrenskraft i Jokkmokk och i regionens näringsliv Projektets delmål är att utforma en strategi för utveckling av samisk besöksnäring Förstudien redovisar att inom den samiska besöksnäringen ökar efterfrågan från kunniga och välinformerade besökare av lokala produkter, tjänster, mattraditioner och kulturer vilket gynnar samiska företag som satsar på besöksnäring. Det är viktigt att förse företagen med information om vilka möjligheter det finns för att starta besöksnäringsföretag samt stärka befintliga besöksnäringsföretag. Marknadsföringsresurser och utveckling av samarbeten är viktiga insatser Syftet med den samiska besöksnäringsstrategin Samebyarnas strategi för utveckling av samisk besöksnäring har flera syften: Strategin tydliggör att utveckling av besöksnäringen i Jokkmokk endast kan ske med respekt för rennäringen och rennäringens markanvändning samt med hänsynstagande till och skydd av rennäringen och till renskötselrätten både inom barmarksbetesområdena och vinterbetesmarkerna. Strategin klargör samebyarnas uppfattning av nödvändigheten av samarbete, samverkan och dialog med andra turismaktörer inom besöksnäringen och andra lokala intressenter i Jokkmokk Strategin synliggör samebyarnas gemensam övergripande ställningstagande när det gäller besöksnäringens utveckling både inom samebyarna och för övriga aktörer inom besöksnäringen i Jokkmokk Strategin ligger till grund för projekt Sájttes fortsatta arbetet med genomförandet av insatser som föreslagits i strategin Vision Den samiska besöksnäringen är en del av regionens besöksnäring och har en stark ställning i Jokkmokks kommun och i regionen. Samiska besöksnäringsföretag, samiska tjänster och produkter växer och utvecklas i symbios (samklang) med rennäringen och samebyarna i Jokkmokk både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Mål Övergripande mål för samisk besöksnäringen i Jokkmokk är att samebyarna har avgörande inflytande och delaktighet över utvecklingen av samisk besöksnäring inom Sirges, Jåhkågaska, Udtja, Sierri och Turopons samebyars betesmarker i samklang med samebyarnas medlemmar och samiska entreprenörer inom besöksnäringen.

4 4 Delmål för utveckling av och tillväxt inom samisk besöksnäring är att o fler samebymedlemmar startar besöksnäringsföretag som komplement-/binäring till renskötsel. o fler samebymedlemmar startar besöksnäringsföretag i Jokkmokk o Sirges, Jåhkågaska, Sierri, Udtja och Jåhkågaska tjielldie har tydliga och klara riktlinjer för etablering av såväl samiska som andra besöksnäringsföretag inom samebyarnas betesmarker i Jokkmokk o samiska besöksnäringsföretag ökar samarbetet/samverkan med andra entreprenörer inom besöksnäringen när klara riktlinjer finns för utvecklingen av besöksnäringen o Sirges, Jåhkågaska, Sierri, Udtja och Jåhkågaska tjielldie arbetar utifrån Sápmi Experiences certifierings- och kvalitetssäkringsmodell. Samebyarna rekommenderar samiska besöksnäringsföretag att efter en prövoperiod certifiera och kvalitetsäkra sitt företag enligt denna modell. o Sirges, Tuorpon, Sierri och Udtja sameby och Jåhkågaska tjiellde har utformat egna turismplaner o Sirges, Jåhkågaska, Sierri, Udtja och Jåhkågaska tjielldie har en särskild funktion samebyarnas branschorganisation med ansvar att bistå samebyarna i arbetet med övergripande utveckling av samisk besöksnäring i Jokkmokk. o Samisk besöksnäring har nära samarbete med Laponiatjuottjudus, Visit Sápmi, Destination Jokkmokk m fl Nuläge samisk besöksnäring i Jokkmokk I enlighet med den nationella besöksnäringsstrategins definition av kommersiella struktur för besöksnäring finns det f n ca 34 samiska turism- och kulturföretag i Jokkmokk enligt nedan: 4 samiska företag som erbjuder boende 19 samiska företag som erbjuder samisk kultur 6 samiska företag som erbjuder samisk mat 2 antal företag erbjuder transporter inom 1 samiskt företag som erbjuder sportfiske 2 samiskt företag som erbjuder upplevelser/event m m I Visit Sápmis definition av kommersiell struktur för samisk turism finns också med företag som erbjuder events och samiska designers. Arbetsgruppen rekommenderar samebyarna besluta att även samiska hantverkare, konsthantverkare, översättare, konstnärer, författare, fotografer, musiker, jojkare, samiska livsmedelföretagare m fl entreprenörer också ingår i den kommersiella strukturen för samisk turism. Vad är samisk turism? Samisk turism innebär, enligt samebyarnas definition, ett ansvarsfullt besökande som bidrar till en hållbar utveckling av rennäringen och ett skydd för miljön. Samisk turism är inte en produkt utan snarare ett förhållningssätt som ska skapa kunskap och förståelse för samernas kultur, näringar och livsmiljö. Utgångspunkten är de samiska värderingarna och levnadssättet (Mijá ednam 1999). För att turismen ska benämnas som samisk turism ska den bedrivas under samisk ledning. Kompetensen att leverera genuina produkter finns i första hand hos kulturbärarna, samerna, själva. Turism i samisk regi kan bidra till att turisterna

5 5 besöker regionen med realistiska förväntningar och blir nöjda med sin upplevelse. Samisk turism ger också möjligheten att sprida korrekt kunskap och information om samer och samisk kultur. Under beteckningen samisk turism finns många olika typer av turistaktiviteter som riktar sig till skilda målgrupper. Gemensamt för produkterna är att de kretsar kring det samiska kulturlandskapet, samiska tankesätt och värderingar. I de flesta fall innefattar detta verksamheter som ingår i den samiska vardagen där man erbjuder besökaren att delta (Mijá ednam 1999). Arbetsgruppen föreslår att samebyarna ansluter sig till Mija Ednams definition av samisk turism. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna förtydligar att med samisk ledning avses samisk ledning på företags- och samebynivå. Laponiatjouttjudus - ny förvaltning av världsarvet Laponia Samebyarna i den nybildade förvaltningsorganisationen för världsarvet Laponia kommer att ha betydande inflytande över besöksnäringsutvecklingen inom Laponia och Jokkmokk. Samebyarna inom världsarvet Laponia, Jokkmokks och Gällivare kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Naturvårdsverket har i den s k Laponiaprocessen överenskommit om en ny förvaltning och en samlad förvaltningsplan för världsarvet Laponia. Syftet med förvaltningsplanen är bl a att redovisa inriktningen av det förvaltningsarbete som krävs för att världsarvet Laponia ska bevaras och utvecklas, samt skötselplaner och föreskrifter för i Laponia ingående nationalparker och naturreservat. Förvaltningsplanen anger att riktlinjer för olika verksamheter t ex turism, forskning, terrängkörning mm ska utarbetas succesivt och dessa ska fastställas av Laponiatjuottjudus styrelse. I förvaltningsplanen för Laponia har ingående parter enats om följande värdegrund för det framtida förvaltningsarbetet inom Laponia: Laponia är en helhet i vilken det viktiga förhållandet mellan människan och hennes omgivning betonas. Denna helhet är ett omistligt arv som ska överlämnas till kommande generationer. Den samiska kulturen fortlever och rennäringen brukar landskapet samtidigt som nya samiska näringar bedrivs i samklang med de natur- och kulturvärden som legat till grund för världsarvsutnämningen. Kulturlandskapet, nationalparkerna och naturreservaten värnas och vårdas på ett sådant sätt att deras värden består, att de är ett föredöme inom natur- och kulturmiljövård och en tillgång för utvecklingen i berörda kommuner. Besökarnas upplevelser förstärks genom lämpliga informations- och andra insatser. Arbetsgruppen föreslår att Sirges, Jåhkågaska, Tuorpon, Sierri och Udtja sameby i sitt övergripande arbete med utveckling av samisk turism klargör att Laponiatjuottjudus fastställda värdegrund beaktas både inom och utom världsarvet Laponia. Visit Sápmi Visit Sápmi är en turismorganisation som bildats av Svenska Samernas Riksförbund (SSR) i vilken samebyarna i Jokkmokk är medlemmar. Visit Sápmi har utformat varumärket Sápmi och ett kvalitetssäkring- och certifieringssystem Sápmi Experience - för samiska företag, produkter och tjänster. Kvalitets- och certifieringssystemet är en förutsättning för att samiska besöksnäringsföretag ska kunna att öka sin konkurrenskraft och därmed skapa förutsättningar för ökad tillväxt av samiska produkter och tjänster av god kvalitet i Jokkmokk och i regionen.

6 6 Varumärket Sápmis kärnvärden/värdegrund utgörs av följande: Helhetstänkandet, eller det holistiska tänkandet, är vanligt bland många urfolk. Så även hos samerna. Nutid, dåtid, framtid, människor, djur, växter, naturen - allt som finns hör ihop och samverkar. Beslut som rör markanvändning, turismutveckling mm. påverkar allt annat och måste sättas in i ett tidsperspektiv innan ett genomtänkt beslut kan tas. Samisk turism och marknadsföring måste få växa fram ur ett helhetstänk för att långsiktig hållbarhet ska kunna uppnås. Gränslösheten är en del av hur renskötande samer vill leva och verka. Naturens gång och renens vandringar har sedan urminnes tider styrt arbete och livsstil. Sápmi spänner över fyra nationsgränser, ett 15-tal regioner och ett otal kommuner. Det är en sammanhållen kultur från Kolahalvön i norr till Idre och Röros i söder. Alla samer hör samman och skillnaderna är inte lika viktiga som tillhörigheten. En gäst i Sápmi ska få information om oss och kunna resa utan att nationernas alla administrativa gränser försvårar. Det är upplevelsen och närheten till det äkta som är det viktiga. Ömsesidig respekt präglar traditionella möten i den samiska kulturen. Inom turismen innebär det att besökaren behöver få veta hur de bör bete sig för att inte kränka gästfriheten. Vandringslusten och nomadlivet förenar samer med besökare. Resan i Sápmi oavsett färdmedel ska vara en resa in i Sápmi. Bland människor som nomadiserar eller vandrar blir rastplatsen, lägerelden eller restaurangen i hotellet stället där historier berättas och där erfarenheter utbyts. Ur traditionell berättarteknik och traditionell kunskap kan man skapa unika lärande upplevelser genom Sápmi på spännande färdsätt. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna beslutar att tillämpa både Visit Sápmis och Laponiatjuottjudus varumärke och kärnvärden i det framtida övergripande arbetet med utveckling av samisk turism i Jokkmokk eftersom de båda varumärkena/kärnvärdena redan förankrats hos samebyarna i Jokkmokk. Arbetsgruppen anser att de båda varumärkena/kärnvärdena kompletterar varandra samtidigt som de skapar förutsättningar att öka de samiska turistentreprenörernas konkurrenskraft i Jokkmokk och i regionen. Svensk Turism ABs nationella strategi för svensk besöksnäring Den nationella strategin för svensk besöksnäring har tagits fram av Svensk Turism AB, som företräder den samlade svenska besöksnäringen och är besöksnäringens ägarrepresentant i det med staten samägda marknadsföringsbolaget Visit Sweden. Det traditionella svenska turistiska systemet bygger på en struktur som binder samman nationen med regioner och lokala destinationer. Visit Sweden har uppdraget att marknadsföra varumärket Sverige internationellt samt svenska destinationer och upplevelser utomlands. Bolaget ägs till hälften av staten via Näringsdepartementet och till hälften av Svensk Turism AB, som i sin tur ägs av den samlade svenska besöksnäringen. Swedish Lapland är den regionala aktören och även det varumärke/begrepp som används vid marknadsaktiviteter utomlands (som ofta sker i samverkan med Visit Sweden). Man finansieras till största delen av NLL och Landstinget tillsammans med EU. Swedish Lapland Tourism är en ekonomisk förening med destinationerna som medlemmar. Destination Jokkmokk är det lokala destinationsbolaget som verkar där de lokala entreprenörerna och och aktörerna är engagerade. Bolaget (under bildande) ägs av näringen och Jokkmokks kommun.

7 7 I den nationella strategin har turism definierats som: människors aktiviteter när de reser till eller vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för fritid, affärer eller andra syften och för kortare tid än ett år Strategin anger att besöksnäringen är sammansatt av flera branscher, bl a hotell/restaurang, logi, transporter, varuhandel, kultur, sportaktiviteter och rekreation, friskvård och hälsa m m. I besöksnäringens och upplevelseindustrins kommersiella struktur ingår att bo flera olika typer av logi resa till och från resmålet, transfer inom destinationen och mellan andra destinationer äta stor del av resebudgeten äta hemma och övrig handel göra en väsentlig del av upplevelsen Samebyarnas gemensamma strategi för utveckling av samisk besöksnäring i Jokkmokk Sirges, Jåhkågaska tjiellde, Turopon, Udtja och Sierri sameby saknar idag en gemensam strategi för hur samisk besöksnäring ska kunna utvecklas. Avsaknaden av en sådan strategi har bl a inneburit stor osäkerhet vid en ev etablering som samiska turistentreprenör men även för rennäringen och besöksnäringen i sin helhet i kommunen. Den nu föreslagna strategin för utveckling av samisk besöksnäring består i huvudsak av tre delar: 1.1 Övergripande gemensam strategi för utveckling av samisk besöksnäring i Jokkmokk 1.2 Turismplaner på samebynivå 1.3 Interna regler för samiska turistentreprenörer 1.4 Sápmi Experience certifierings- och kvalitetssäkringsmodell Den övergripande gemensamma strategin för utveckling av den samiska besöksnäringen i Jokkmokk är en förutsättning för de tre övriga delarna av strategin. Strategin bygger också till stor del på andra samiska aktörers väl genomarbetade och förankrade strategier, utvecklingsplaner, definitioner och antagna värdegrunder för bl a samisk turism. De aktuella aktörerna är främst Laponiatjuottjudus och Visit Sápmi i vilka samebyarna i Jokkmokk idag har stort inflytande och delaktighet i. I utformningen av denna strategi har också Svensk Turism ABs strategi för den nationella besöksnäringen beaktats. Det är viktigt att samebyarna också får inflytande och blir delaktiga i framtagandet av Destination Jokkmokks framtida strategi för utvecklingen av besöksnäringen i Jokkmokk. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna beslutar att verka för att få inflytande och delaktighet i Destination Jokkmokks framtagande av strategi för besöksnäringen, samt att samebyarnas övergripande gemensamma strategi för utveckling av samisk besöksnäring revideras årligen. Varför behövs en gemensam strategi för utveckling av samisk besöksnäring? Avsikten med en gemensam strategi för utveckling av samisk besöksnäring är att stärka rennäringens och den samiska besöksnäringens tillväxt, utveckling och konkurrenskraft i Jokkmokk och i regionens näringsliv. Den gemensamma strategins ska också skapa rätt förutsättningar för etablering av nya och befintliga samiska turismentreprenörer att utan att inkräkta eller skapa begränsningar för renskötseln i Jokkmokk. En gemensam strategi behövs också för att klarlägga förutsättningarna för både rennäringen och samisk besöksnäring att leva, utvecklas och växa sida vid sida.

8 8 Samebyarnas gemensamma strategi för utveckling av samisk besöksnäring vänder sig till både samiska företag och andra företag inom besöksnäringen i Jokkmokk. Besöksnäringen inom Jokkmokks kommun Destination Jokkmokk har utifrån den tidigare Kraftprocessen utformat en varumärkesplattform. Varumärkesplattformen är det strategiska styrdokumentet för hur varumärket Jokkmokk, utifrån ett besökarperspektiv ska utvecklas. Syftet med varumärkesplattformen är att skapa samsyn, identitet och stolthet inåt och ge en tydlig, enhetlig och attraktiv profil utåt. I Destination Jokkmokks varumärkesplattform har kärnvärdena äkta, tillsammans, storslaget och hållbart identifierats. Framtida samisk besöksnäring i Jokkmokk Besöksnäringen i Jokkmokks kommun bygger på en ekoturistisk profil. Den samiska besöksnäringen och den samiska kulturen är mycket efterfrågad av besökarna/målgrupperna. Jokkmokks kommun har också beslutat att stärka den samiska profilen i sitt utvecklingsarbete. Jokkmokks kommuns arbetet med Jokkmokks vintermarknad bygger till stor del på den samiska profilen, liksom andra events som t ex Jokkmokk Winter Conference, Sápmi Award m m. För att skapa förutsättningar till tillväxt, utveckling och konkurrenskraft för samisk besöksnäring och för samiska turistentreprenörer, samiska turistprodukter och tjänster och samisk kultur är det därför angeläget att samebyarna och samiska turistentreprenörer aktivt deltar i utvecklingen av besöksnäringen. Samverkan med Visit Sápmi, Laponiatjuottjudus och Destination Jokkmokk är också nyckelfaktorer för framtida utveckling av samisk besöksnäring. Rennäringen i Jokkmokk Rennäringen och samiska näringar är den största privata näringen i Jokkmokks kommun. Renskötselrätten är grunden för rennäringen. Renskötselrätten är på många sätt jämförbar med äganderätten eftersom den är grundlagsskyddad, obegränsad i tiden och oberoende av avtal. Rennäringen och den samiska kulturen är idag en av grunderna för framtida utveckling av samisk besöksnäring. Respekt för rennäringens markanvändning och renskötselrätten är därför viktig att beakta i all utveckling av besöksnäringen i Jokkmokk. Den samiska besöksnäringen är en del av rennäringen, renbetesmarkerna och den samiska kulturen. Denna helhet är odelbar. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna gemensamt uttalar att förutsättningarna för tillväxt och utveckling inom besöksnäringen i Jokkmokk endast kan ske med respekt för rennäringens markanvändning, hänsynstagande till och skydd av rennäringen och till renskötselrätten både inom barmarksbetesområdena inom Laponia och inom samebyarnas fastställda vinterbetesmarker. Traditionell samisk kunskap Árbediehtu Árbediehtu, där bland annat arv, traditioner, sedvänjor och levnadssatt inkluderas är grundstenar för samiska kultur och identitet. Árbediehtu ger oss förutsättningar att kunna leva ett så bra liv som möjligt, och den ger oss vägledning också på ett immateriellt plan. För samer är inte árbediehtu en gammal eller ålderstigen kunskap, utan den inkluderar kunskap som används idag och som också vidareutvecklas kontinuerligt.

9 9 Árbediehtu kan förklaras på följande sätt; ( ) arbevirolaš mahttu ja diehtu, kan forstoes som en samisk kunnen og viten som er arvet fra foregaende generasjoner, der er artusengammel utovelse som reindrifts-, jeger- og fangstfolk spiller in, som har lagt ett felles grunnlag i det samiske samfunn for en fortrolighet med bl.a. bruk av arktiskt landskap, var, klima, og dyreliv, som er en kunnskap basert pa erfaring med det i en lang svart tidsperiode, og som er inkorporert i kultur og sosial organisasjon, blant annat. (Bergstrom 2001) Den traditionella kunskapen kan delas in i fyra dimensioner: En dimension handlar om kunskap om djur, växter, mark, landskap etc., identifiering och klassificering av tidigare nämnda grupper, livshistorier. Det är här som den traditionella ekologiska kunskapen oftast återfinns. En annan dimension utgörs av resursförvaltningssystem som har sin utgångspunkt i den lokala miljon och de förutsättningar som finns där. Till varje lokalt resursförvaltningssystem har det utvecklats olika praxis, verktyg och tekniker for att befolkningen ska kunna försörja sig i området. Ytterligare en dimension består av olika kunskapsinstitutioner, t.ex. samebyn, siidan, släkten och familjen. De skapar gemensamma sociala minnen och har inlärningssystem som vägleder människorna som lever i samma ekologiska nischer och geografiska områden, d v s normer, regler och koder for hur man får bete sig i livsmiljön. En fjärde dimension som utgörs av världsbilden, vilken formar vår miljöförståelse och hjälper oss att tolka vad vi ser. Som exempel for denna nivå kan nämnas religion, etik och trossystem etc. Världsbildsnivån och dess innehåll är den nivå som kopplar samman de olika nivåerna och skapar en innebörd till det som vi kallar för traditionell kunskap. Dessa fyra dimensioner bildar den traditionella kunskapen sett ur ett helhetsperspektiv. Både traditionell kunskap/árbediehtu kan inordnas i det mer övergripande och internationella begreppet urfolkskunskap. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna beslutar att ange att traditionell samisk kunskap är en grundläggande förutsättning även i modern tid för utveckling av rennäringen och samisk besöksnäring. Árbediehtu är grundfundamentet för det samiska samhället, rennäringen och de samiska näringarna, kulturen och språket. Formellt beslutande, samordnande och kontrollerande funktion för samebyarna I samebyarnas handlingsplan för världsarvet Laponia Mijá Eadnam (1999) har samebyarna gemensamt uttalat att de vill ha en formellt beslutande, samordnande och kontrollerande funktion när det gäller turistverksamhet. Samtidigt har det från både Jokkmokks kommuns och kommunens besöksnäring under lång tid diskuterats hur samebyarnas och de samiska turistentreprenörernas medverkan i utvecklingen av besöksnäringen i Jokkmokk ska kunna ske. Idag är de samiska näringarna, samiska maten och den samiska kulturen tillsammans med de stora nationalparkerna inom världsarvet Laponia de stora dragarna när det gäller besökare till Jokkmokk. Jokkmokks vintermarknad, Jokkmokk Winter Conference, Sápmi Award är några stora event i Jokkmokk med stor samiskt innehåll.

10 10 En avgörande förutsättning för utveckling av såväl den samiska besöksnäringen som övriga besöksnäring inom Jokkmokks kommun är att det finns en samisk speaking partner som har en formellt beslutande, samordnande och kontrollerande funktion inom det samiska samhället i Jokkmokk. För nya och befintliga samiska turistentreprenörer, samiska produkter och tjänster är det viktigt att samebyarna fastställt ett tydligt regelverk och klara riktlinjer som anger förutsättningarna för utveckling av framtida besöksnäring. Arbetsgruppen har funnit att det finns två alternativ till hur samebyarna skulle kunna utforma en formellt beslutande, samordnande och kontrollerande funktion i Jokkmokk: 1) Samebyarna utövar en formellt beslutande, samordnande och kontrollerande funktion via styrelsen för Laponiatjuottjudus för bl a tillståndsgivning, dispenser för kommersiell verksamhet inom Laponia, frågor om zonering, beslut om kvalitetssäkring m m 2) Samebyarna utformar en formellt beslutande, samordnande och kontrollerande funktion genom samebyarnas branschorganisation vid bl a samråd med lokala turistaktörer som t ex besöksnäringsföretag, Destination Jokkmokk, Jokkmokks kommun Arbetsgruppen föreslår att samebyarna beslutar att båda alternativ 1 och 2 behövs för utveckling av samisk besöksnäring i Jokkmokk. Det geografiska området för utveckling av den samiska besöksnäringen Samebyarnas åretruntbetesmarker och vinterbetesmarker sträcker sig från norska gränsen i väster och ner till Bottenvikskusten. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna beslutar att den gemensamma strategin för utveckling av samisk besöksnäring ska omfatta både samebyarnas åretruntmarker och vinterbetesmarker d v s hela det geografiska området som samebyarna nyttjar för renbete under olika årstider.. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna genom Laponiatjuottjudus föreslår zonering av lämpliga områden inom världsarvet inom vilka besöksnäringen kan utvecklas (se arbetsgruppens förslag under avsnitt Rennäringen i i Jokkmokk, sid 6) Arbetsgruppen föreslår att samebyarna beslutar att samebyarna i sina renbruksplaner gör en fördjupad redovisning av betesmarksområden för respektive sameby utanför världsarvet Laponia samt föreslår zonering av de områden som varje sameby bedömer är lämpliga för utveckling av besöksnäringen. Interna riktlinjer för utveckling av besöksnäringen inom samebyarna Interna riktlinjer för en ordnad och långsiktigt hållbar turismutveckling inom samebyarna efterfrågas av samiska turistentreprenörar och andra aktörer inom besöksnäringen. Frågan om samiska kulturlämningar och i de samiska vistena inom samebyarna ska kunna kommersialiseras av enskilda företag är en fråga som samebyarna behöver tydliggöra. Idag har sådan turism inneburit irritationsmoment för många av boendena i vistena.

11 11 Interna regelverk/riktlinjer för samisk besöksnäring kan upprättas för bl a följande turistiska aktiviteter inom samebyarna: Samiska kulturlämningar Visten Kalvmärkningar/Skiljningar/Flyttningar Markanvändning för rennäring och besöksnäring Hundspann, snöskoterturer, helikoptertrafik, bandvagn och övriga transporter. Turistanläggningar Filmteam, fotografer Forskning Rovdjursturism/Viltskådning Arbetsgruppen föreslår att samebyarna beslutar att samebyinterna regler och riktlinjer för samisk besöksnäring utformas och fastställs av samebyarna. Särskild hänsyn tas till heliga platser, renskötselanläggningar och samebyvisten i dessa riktlinjer. De interna riktlinjerna och reglerna kan redovisas i de pågående arbetena med renbruksplaner eller genom de samebyvisa turismplanerna enligt den modell Maskaure sameby utformat tillsammans med Visit Sápmi. Externa riktlinjer för utveckling av besöksnäringen inom samebyarna Förutom interna riktlinjer och regler för besöksnäringens utveckling är det angeläget att samebyarna uttalar vilka externa riktlinjer som samebyarna anser behövs för utveckling av besöksnäringen inom samebyarna. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna beslutar att samebyarna ansluter sig till Laponiatjouttjudus regelverk för kommersiell verksamhet inom Laponia och till Laponiatjuottjudus framtida regelverk för tillståndsbedömning, branschnormer för ekoturism m m för utveckling av hållbar besöksnäring inom Laponia. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna beslutar att ansluta sig till Laponiatjuottjudus riktlinjer (21 punkter) för besöksnäringens utveckling i världsavet Laponia. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna beslutar föreslå att Laponiatjuottjudus rekommenderar att samiska besöksnäringsföretag kvalitetsäkras/certifieras via Sápmi Experience samt att övriga företag certifieras genom Svenska ekoturismföreningens kvalitetsmärkning Naturens bästa eller andra kvalitetssäkrings- och certifieringssystem i syfte att stärka den lokala besöksnäringens konkurrenskraft. Riktlinjer för rörligt friluftsliv/ informella organiserade turismen Samebyarnas betesområden i Jokkmokk är intressanta inte enbart för besökare utifrån. Även lokalbefolkningen har intresse av att nyttja både skogs- och fjällområdet under sin fritid. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna beslutar sig att ansluta till vad Laponiatjouttjudus uttalat sig om när det gäller Laponia som ett nationellt och internationellt intressant besöksmål, som ett viktigt rekreationsområde för lokalbefolkningen, om behovet av kanalisering för hänsynstagande till rennäringen och till områdets natur, behovet av

12 12 information om området, brukandet av Laponia för att undvika intressekonflikter, följa utvecklingen av nya friluftsaktiviteter, behovet av att utforma nya eller ändrade föreskrifter samt att utforma etisk uppförandekod för att utveckla en besöksnäring som står i samklang med rennäringens villkor. Utformning av renbruksplaner för varje sameby är ett planeringsverktyg i detta arbete. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna beslutar att områden för rörligt friluftsliv också zoneras både tidsmässigt och områdevis av Laponiatjuottjudus och i samebyarnas renbruksplaner. Skriftliga tillstånd från och samråd med samebyn I föreskrifterna för Laponia framgår vilka verksamheter som är tillståndspliktiga inom världsarvet. Samebyarna i Jokkmokk bör redovisa vilka områden inom samebyarna och vilka verksamheter som samebyn anser är tillståndspliktiga inom samebyarna utöver de som anges i föreskrifterna för Laponia. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna i Jokkmokk beslutar redovisa vilka områden inom samebyarna och vilka verksamheter som samebyarna anser är tillståndspliktiga utöver de som anges i föreskrifterna för Laponia. Detta kan göras i de interna riktlinjerna för besöksnäringen i respektive sameby. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna beslutar att ansluta sig till Laponiatjuottjudus riktlinjer och regelverk när det gäller föreskrifter, tillstånd, dispenser för kommersiell verksamhet inom samebyarna i Jokkmokk. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna beslutar att samebyarna har kontinuerliga samråd bl a med Destination Jokkmokk och Laponiatjuottjudus om föreskrifter, riktlinjer, dispenser när det gäller utvecklingen av besöksnäringen inom samebyarnas betesmarker under barkmarksoch vinterperioden Zonering geografiskt och tidsmässigt För att skapa förutsättningar för en hållbar och långsiktig rennäring och ett hållbart nyttjande av samebyarnas marker inom och utom Laponia för besöksnäringen och av olika grupper av besökare och lokalbefolkning är zonering ett planeringsredskap tillsammans med föreskrifter. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna beslutar att ansluta sig till Laponiatjuottjudus kommande zoneringssystem för områden inom världsarvet Laponia. Arbetsgruppen föreslår också att samebyarna beslutar att i de kommande samebyvisa turismplanerna/renbruksplanerna redovisa zonering av och för besöksnäringen lämpliga områden inom varje sameby Avgifter från turismverksamhet till samebyarna Världsarvet Laponia med de ingående nationalparkerna och naturreservaten kommer troligen bli ett av Norrbottens läns och norra Sverige största framtida turistitiska besöksmålen. Det kommersiella förbudet som tidigare funnits inom världsarvet Laponia har tagits bort. För att bedriva verksamhet inom världsarvet Laponia kommer Laponiatjuottjusdus kräva både lämplig certifiering, tillstånd samt avgifter av entreprenörer.

13 13 Visit Sápmi erbjuder redan idag certifiering och kvalitetssäkring av samiska turistentreprenörer samt samiska varor, produkter och tjänster. För företag som inte kan erhålla certifiering/kvalitetssäkring via Visit Sápmi kommer Ekoturismföreningen kvalitetssäkringssystem Naturens bästa eller liknanden certifierings-och kvalitetssäkringssystem att rekommenderas. Destination Jokkmokk kommer också införa krav om kvalitetssäkring och certifiering av såväl företag, produkter och tjänster. Visit Sápmi är också tydlig med att turistföretag som etablerar sig inom Sápmi ska ge något tillbaks till utveckling av berörda samebyars långsiktiga livsmiljö. Besökaren ska informeras om att detta sker och på vilket sätt det gynnar samebyarnas överlevnad. Corporate Social Responsibility (CSR) CSR handlar om att företag respekterar mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen de verkar. Man talar om att företagen har ett socialt ansvar, Corporate Social Responsibility, CSR. Värdegrunden i CSR kommer till uttryck i FNs principer och OECD:s riktlinjer för multinationella företag och utgår ifrån att företag respekterar mänskliga rättigheter och grundläggande miljöstandarder när de agerar på olika marknader. Ansvarsfull turism Turismindustrin är en av världens största näringsgrenar och erbjuder jobb åt över 230 miljoner människor. Den står samtidigt för över 10 % av världens BNP. Stora delar av inkomsterna stannar inte i den lokala ekonomin utan hamnar i andra länder, lokal kultur skjuts åt sidan, natur och djurliv missbrukas på ett icke-hållbart sätt och miljön försämras. Ansvarsfull turism handlar om att se till att pengarna som turismen inbringar, stannar, gynnar och bevarar den lokala ekonomin. Ansvarsfull turism definieras så här: Resandet skall bidra till en förbättring av sociala och ekonomiska förhållanden på en destination, men också om miljö, natur- och kulturvärden, samt tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. (Cape Town Declaration 2002) Arbetsgruppen föreslag Arbetsgruppen föreslår att samebyarna rekommenderar att både nya och befintliga samiska entreprenörer inom besöksnäringen i Jokkmokk certifieras/kvalitetssäkras genom Sápmi experience. Övriga företag som etablerar sig inom Jokkmokks förordas ansluta sig till Ekoturismföreningens kvalitetssäkringssystem Naturens Bästa eller andra likanande certifierings-och kvalitetssäkringssystem Arbetsgruppen föreslår att samebyarna tillämpar både CSR och definitionen av ansvarsfull turism vid framtida utveckling av turismnäringen i Jokkmokk. Arbetsgruppen föreslår att samebyarnas genom samebyarnas branschorganisation får i uppdrag att ta fram förslag för hur besöksnäringen kan bidra till en förbättring av sociala och ekonomiska förhållanden i de samebyar där turistiska aktiviteter genomförs i enlighet med

14 14 Visit Sápmis certifiering- och kvalitetssäkring samt enligt definitionen för Ansvarsfull turism enligt Cape Town deklarationen Arbetsgruppen föreslår att samebyarna också förordar att Destination Jokkmokk i sin kommande strategi för utveckling av besöksnäringen i Jokkmokk undersöker lämpligt system för hur den lokala ekonomin ska gynnas av framtida besöksnäring. Kvalitetssäkring/certifiering av samiska företag, varor, produkter och tjänster Visit Sápmi erbjuder idag kvalitetssäkring och certifiering av samiska företag, produkter och tjänster utifrån varumärket Sápmi. Enbart samiska företag ska kunna erhålla certifiering och kvalitetssäkring i enlighet med Sápmi Experience. För att turismföretag ska erhålla certifieringen/ kvalitetssäkring Sápmi Experience ska den bedrivas under samisk ledning och skapa förståelse för den samiska kulturen, kulturlandskapet, samiskt tankesätt och samiska värderingar. Den samiska turistföretagaren ska visa samiska teman i sin verksamhet och ha en hög grad av kontroll över verksamheten. Turistentreprenörer som använder renbetesland i sin verksamhet ska årligen samråda med berörda samebyar. Entreprenören ska redovisa för Sápmi Experience granskare på vilket sätt detta sker och med vilka samrådet som skett. VisitSápmi är en turismorganisation som bildar en helt egen plattform parallellt med det traditionella svenska turistiska systemet. Man samverkar direkt med Visit Sweden. Visit Sápmi är skapat av Svenska Samernas Riksförbund där ägarna är samebyarna och sameorganisationerna I Sverige. VisitSápmi drivs tillsammans med Gaaltije - sydsamiskt informationscenter. Ambitionen är att gå ihop med samer i Norge, Finland och Ryssland för att skapa en gemensam turismorganisation. Man vill också samarbeta med andra urfolks turismorganisationer i världen. Laponia är ett av Unescos utsedda världsarv med egen förvaltningsplan och bla ett omfattande informationsuppdrag. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna förordar att samiska besöksnäringsföretag inom Jokkmokk kvalitetssäkras och certifieras via Sápmi Experience, samt att övriga besöksnäringsföretag kvalitetssäkras via Ekoturismföreningens kvalitetssäkringssystem Naturens Bästa eller genom andra liknande certifierings- och kvalitetssäkringssystem för att stärka den lokala besöksnäringens konkurrenskraft. Turismplaner på samebynivå Varje sameby är unik och har egna förutsättningar för såväl rennäringens utveckling som för utveckling av besöksnäringen inom den egna samebyn. Det är därför angeläget att varje sameby tar fram egna turismplaner i vilken det klargörs hur rennäringen ska bibehållas och hur, var och när och om besöksnäringen kan utvecklas inom samebyn. En viktig del i den samebyvisa turismplanen är utformning av interna riktlinjer och regelverk för besöksnäringens utveckling inom den egna samebyn. Maskaure sameby har tillsammans med Visit Sápmi tagit fram en egen turismplan som visar hur den samiska besöksnäringen ska kunna utvecklas inom samebyn. Denna modell har arbetsgruppen ansett kan vara en modell för hur turismplaner på samebynivå kan utformas. Samebyarna har även tagit fram renbruksplaner för rennäringens markanvändning inom varje sameby. Ett alternativ till turismplaner enligt Maskaure modellen kan vara ett samebyarnas befintliga renbruksplaner kompetteras med ett skikt om turismutvecklingen inom den egna samebyn.

15 15 Arbetsgruppen föreslår samebyarna beslutar att utforma egna turismplaner på samebynivå i vilken bl a de interna riktlinjerna får en framträdande plats. Ett alternativ till turismplaner är att samebyarna redovisar hur byn vill att besöksnäringen ska utvecklas i det nu pågående arbetet med utformning av renbruksplaner. Samverkan/partnerskap på lokal, regional, nationell och internationell nivå Samiska turism kan endast utvecklas i samverkan med övriga turistdestinationer och turistaktörer på såväl lokal som internationell nivå. Det är dock oerhört viktigt att samiska turismorganisationer och turismföretag samverkar med andra turistorganisationer och företag för att ta del av utvecklingen inom besöksnäringen. Den samiska besöksnäringen har möjlighet att både vara en del av Visit Sápmi och Visit Sweden samt en aktör i det traditionella svenska turistiska systemet via Destination Jokkmokk, Swedish Lapland och Visit Sweden Efterfrågan och behovet av en samisk speaking partner i Jokkmokk för turismaktörerna på lokal, regional, nationell och internationell nivå är stor. För samebyarna i Jokkmokk skulle den ev framtida organisationen för samebykansliet kunna vara en sådan samisk speaking partner. Arbetsgruppen föreslår att samebyar beslutar tydliggöra att samebyarna och samisk besöksnäring är en viktig aktör i det turistiska systemet i Sverige och att detta förutsätter att både samebyarna och samiska besöksnäringsföretag får reellt inflytande och delaktighet i utvecklingen av besöksnäringen i Jokkmokk och regionen genom samverkan och partnerskap med relevanta turismaktörer. Ansvar och finansiering av genomförandet av strategin I enlighet med projekt Sájttes uppdrag ska projektet redovisa förväntad verksamhet efter projektperioden. I projektbeskrivningen anges bl a att samebyarnas samarbete utvecklats till fler områden vilket bidrar till tillväxt och utveckling inom rennäringen och samiska näringar i regionen. Fler samiska entreprenörer finns inom traditionella och nya branscher vilket bidrar till ökad tillväxt och utveckling inom näringslivet i Jokkmokks kommun och i regionen. Rennäringen är stark och en offensiv näring inom kommunen och regionen. Arbetsgruppen föreslår att ansvaret för genomförandet av strategi för utveckling av samisk besöksnäring åligger projekt Sájtte tillsammans med samebyarnas styrelser. Det praktiska genomförandet av strategin föreslås ske genom samebyarnas branschorganisation. Förstärkning av resurser till samebyarnas branschorganisation i detta avseende behandlas i annan ordning (se Strategi för utveckling av framtida samebyar).

16 16 Arbetsgruppen föreslår att särskilda ekonomiska och personella resurser tillskapas för framtagande av samebyvisa turismplaner och interna regler/riktlinjer för utveckling av besöksnäringen inom samebyarna. Arbetsgruppen föreslår att finansiering av utbildning av Visit Sápmis certifierings- och kvalitetssäkringssystem Sápmi Experience sker efter särskilt samråd med Visit Sápmi/SSR. Arbetsgruppen föreslår att samebyarna genom samebyarnas branschorganisation samverkar med Visit Sápmi och Laponiatjouttjudus samt med Destination Jokkmokk. Arbetsgruppen föreslår också att samverkan med Swedish Lapland och Visit Sweden anordnas via Visit Sápmi/SSR. Arbetsgruppen föreslår att samverkan med Destination Jokkmokk sker genom särskild samverkans/partnerskapsavtal.

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte 2012-01-01 2012-03-31 Projektet fortsätter Projektet fortskrider enligt planerna, aktiviteter och möten anpassas naturligt efter renskötseln och det innebär mer och mindre

Läs mer

Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk.

Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk. Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk. Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 11 februari 2013. Bakgrund Styrgruppen

Läs mer

GIIJTO! GIITU! Tack för mig

GIIJTO! GIITU! Tack för mig GIIJTO! GIITU! Tack för mig Motivering: Området är ett enastående exempel på hur jorden har utvecklats framför allt geologiskt och hur ekologiska och biologiska förändringar sker idag. Här finns även

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS Stadgar för föreningen Laponiatjuottjudus (Laponiaförvaltningen) med säte i Jåhkåmåhkke/ Jokkmokk. Stadgarna antagna av parterna vid konstituerande möte den 22

Läs mer

Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process

Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process Mini-PM Laponiaprocessen just nu Skövde 28-29 september 2006 Lokalt förankrad världsarvsförvaltning för Laponia en process Lapplands världsarv Laponia I år är det exakt 10 år sedan som Unesco, FN:s organ

Läs mer

Besöksnäringsstrategi

Besöksnäringsstrategi Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk

Läs mer

Nyhetsbrev nr 7 Projekt Sájtte

Nyhetsbrev nr 7 Projekt Sájtte Foto C-J Utsi Nyhetsbrev nr 7 Projekt Sájtte 2013-09-01 2013-12-31 Tiden springer iväg. Vi har under den här perioden inlett det sista projektåret och inser att tiden går fort när man har roligt. När det

Läs mer

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse Njunjuš En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än mindre folk i världen, med en självklar rätt

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi 2017-03-02 2015/KS044872 Gunilla Berg Tyresö kommun / 2017-03-02 2 (6) Innehållsförteckning Inledning Vad är turism och besöksnäring? Varför en lokal strategi?

Läs mer

Svenska Ekoturismföreningens remissvar angående utvärdering av Laponiaförvaltningen

Svenska Ekoturismföreningens remissvar angående utvärdering av Laponiaförvaltningen Svenska Ekoturismföreningens remissvar angående utvärdering av Laponiaförvaltningen (Dnr M2016/02649/Nm) Sammanfattning Bland Ekoturismföreningens medlemmar växer önskemålen om ökat lokalt inflytande och

Läs mer

VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen

VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen Vi ger varje gäst ett personligt bemötande Turistföretagen i Hemavan Tärnaby har sedan

Läs mer

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018 Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018 Inledning Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen, med en självklar rätt

Läs mer

NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG

NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG Vi vill höja kompetensen inom besöksnäringen i regionen och bredda turistutbudet för våra besökare, men också bygga en långsiktig

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan Besöksperspektiv i översiktsplanen Med ett tydligt besöksperspektiv i sin nya översiktsplan visar Flens kommun hur man på ett bra sätt kan skapa bättre

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4 Projekt Sájtte

Nyhetsbrev nr 4 Projekt Sájtte Foto C-J Utsi Nyhetsbrev nr 4 Projekt Sájtte 2012-09-01 2012-12-31 Projektet fortsätter Projektets arbetsgrupper Fyra av arbetsgrupperna är nu avslutade, och under januari startar vi upp en ny arbetsgrupp

Läs mer

Nyhetsbrev nr 5 Projekt Sájtte

Nyhetsbrev nr 5 Projekt Sájtte Foto C-J Utsi Nyhetsbrev nr 5 Projekt Sájtte 2013-01-01 2013-03-31 Projektet fortsätter Under årets första månader har det varit mycket focus och arbete med budgetering och redovisning till finansiärer

Läs mer

Nyhetsbrev nr 8 Projekt Sájtte

Nyhetsbrev nr 8 Projekt Sájtte Foto C-J Utsi Nyhetsbrev nr 8 Projekt Sájtte 2014-01-01 2014-03-31 1 Nytt år och fortfarande många projektaktiviteter igång i projekt Sájtte Glädjande nog pågår fortfarande många projektaktiviteter i projekt

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen:

Antagen av kommunstyrelsen: Strategi för besöksnäringen i Nykvarns kommun Antagen av kommunstyrelsen: 2017-01-31 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 2 Turism och besöksnäring... 2 Sverige som besöksmål... 2 Nykvarn som

Läs mer

Världsnaturfonden WWF:s remissvar angående förvaltningsplan för Lapplands världsarv Laponia (drn )

Världsnaturfonden WWF:s remissvar angående förvaltningsplan för Lapplands världsarv Laponia (drn ) Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-851329 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Stockholm den 17 augusti, 2010 Länsstyrelsen i Norrbottens län 971 86 Luleå

Läs mer

Turismstrategi FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2014/759. Turismstrategi Antagen KF 16. Dokumentnamn. Dokumenttyp Reglemente

Turismstrategi FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2014/759. Turismstrategi Antagen KF 16. Dokumentnamn. Dokumenttyp Reglemente FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2014/759 Dokumentnamn Diarienummer KS 2014/759 Dokumenttyp Reglemente Antagen 2015-02-23 KF 16 Senast reviderad Beslutsinstans Kommunfullmäktige Gäller från och med 2015-02-23 Sid

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2016 Länsturismen Effektivitet genom samverkan 2015-12-17 Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2016 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen. Den svenska statsbildningen bygger på

Läs mer

KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN

KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN 1 DETALJPLAN KAPPRUET SAMRÅDSHANDLING KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN Detaljplan för del av MESSLINGEN 3:134 KAPPRUET MESSLINGEN HÄRJEDALENS KOMMUN JÄMTLANDS LÄN Planer och bestämmelser Föreslagna

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

Söderhamns Besöksnäringsstrategi Söderhamn är det naturliga valet som besöksmål

Söderhamns Besöksnäringsstrategi Söderhamn är det naturliga valet som besöksmål Söderhamns Besöksnäringsstrategi 2015-2020 Söderhamn är det naturliga valet som besöksmål Världens största och snabbast växande Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten) Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten) Eva-Lisa Myntti, jurist Fredrik Juuso, näringshandläggare Motivet för varje enskild aktör att medverka i strategins genomförande är primärt den egennytta

Läs mer

Statens offentliga utredning En sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring

Statens offentliga utredning En sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring 7 juli 2017 Statens offentliga utredning En sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring Inspel från Tourism in Skåne AB och Region Skåne/Avdelningen för Regional Utveckling Nedanstående

Läs mer

Hållbar produktutveckling

Hållbar produktutveckling Hållbar produktutveckling Ulrika Nisser Tillväxtverket Hur utvecklar vi hållbar naturturism Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-05-20 1 Hållbar produktutveckling med fokus på

Läs mer

Besöksnäringsstrategi KS2018/417/01

Besöksnäringsstrategi KS2018/417/01 TJÄNSTESKRIVELSE Datum DNR: KS2018/417/01 2018-06-18 1 (3) Kommunstyrelsen Besöksnäringsstrategi KS2018/417/01 Förslag till beslut Föreslagen Besöksnäringsstrategi antas Sammanfattning av ärendet I samband

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Färdledaren En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Vad är färdledaren? Färdledaren är framtagen av Strategigruppen som består av representater

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883 Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI till Vimmerby SLUS kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI med sikte på hållbar framtid och stärkt lokal attraktionskraft För oss som bor och/eller verkar i Vimmerby kommun sammans utvecklar vi Vimmerby

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet

Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet 1 Gemensam beredning av regeringens beslut Regeringen tar kollektiva beslut. Ett ärende

Läs mer

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

SUSTAINABLE ARCTIC. DESTINATION Certifiering av en hållbar destination

SUSTAINABLE ARCTIC. DESTINATION Certifiering av en hållbar destination SUSTAINABLE ARCTIC DESTINATION Certifiering av en hållbar destination 1 EN INVESTERING FÖR FRAMTIDEN Den växande besöksnäringen har stor betydelse för ekonomin och räknas numera som en basnäring i Sverige.

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15 Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28

Läs mer

1. Miljöfostran in Ingå

1. Miljöfostran in Ingå Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018 Verksamhetsplan Kommunstyrelse 2018 Innehållsförteckning Nybro kommuns vision & mål...3 Verksamhetsidé... 4 Budget... 6 Organisation... 7 Mål... 8 Prioriterade områden & strategiska åtgärder... 9 2 Nybro

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

Arbetsdokument - Idre Hållbar destinationsutveckling Handlingsplan Idre (2021)

Arbetsdokument - Idre Hållbar destinationsutveckling Handlingsplan Idre (2021) Hållbar destinationsutveckling Handlingsplan Idre 2016-2018 (2021) Version 1. Juni 2016 1 Bakgrund Sälen och Idre ingår i projektet SITE som är ett gränsöverskridande Interregionalt projekt i programmet

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7) Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2

Läs mer

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun 2018-04-20 Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun Det här styrdokumentet är ett allmänt hållet dokument för kommunens arbete med nationella minoriteter. Den kommer att kompletteras

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883 Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB

Läs mer

Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB

Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB Bilaga E Styrelsen 1 Diarienummer: 0065/17 Handläggare: Peter Berggren Tel: 031-368 54 56 E-post: peter.berggren@gshab.goteborg.se Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB Förslag till

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning Biegga Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk 5 oktober 2010 Projektbeskrivning ANSÖKAN ANBL.. 2010-10-06 2(5) Innehåll 1.0 Inledning.2 2.0 Mål för projektet 4 3.0 Genomförande 4 3.1 Tidplan 4 4.0 Organisation...5

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Handlingsplan för besöksnäringen

Handlingsplan för besöksnäringen 2016-12-07 15RK2154 Regional utveckling Handlingsplan för besöksnäringen 2017-2020 En strategi för besöksnäringen i södra Småland 2013-2020 har tagits fram genom aktiv samverkan mellan Regionförbundet

Läs mer

Hållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping

Hållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping Hållbar produktutveckling 2016-19 Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling Cykelkonferensen 2017 i Jönköping Källa: Arena för Tillväxt Besöksnäringen bygger på samverkan mellan aktörer

Läs mer

Leader Polaris Fisketurism

Leader Polaris Fisketurism Leader Polaris Fisketurism Maj 2010 December 2012 Kalle Bergdahl - projektledare Spänningar inom fisketurism Entreprenörer Fisketurism i Leader Polaris Analys av nuläget Gällivare 18 mars 2010 Styrkor

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT SKAPAR VI EN BRA ARBETSMILJÖ OCH GER SAMHÄLLSSERVICE MED HÖG KVALITET. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883 Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Hållbar Produktutveckling kan det vara något?

Hållbar Produktutveckling kan det vara något? Hållbar Produktutveckling kan det vara något? Vill ni få fler gäster? Vill ni tjäna mer pengar på besökarna? Vill ni få en större eller jämnare beläggning? Vill ni samarbeta för att öka områdets attraktion

Läs mer

Era svar på 4 frågor:

Era svar på 4 frågor: Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår

Läs mer

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs Fastställd av: Styrelsen i Landshypotek Bank Innehållsförteckning 1 Bankens affärsmodell...

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplanen för 2014 utgår från samverkansplanen för biosfärområde Blekinge Arkipelag och beskriver vilka aktiviteter som ska prioriteras. BAKGRUND Biosfärområde Blekinge Arkipelag bildades officiellt

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

Näringslivsprogram

Näringslivsprogram Sid 1 (6) Näringslivsprogram 2018 2020 Med Gävle menas Gävle Kommun Näringslivsprogrammet baseras på att Gävle Kommun i grunden tror på den enskilde entreprenörens förmåga och näringslivets kraft att främja

Läs mer