Högskolan Kristianstad Kvalitetsrapport april 2014 uppföljning av 2013 års verksamhet

Transkript

1 Högskolan Kristianstad Kvalitetsrapport april 2014 uppföljning av 2013 års verksamhet

2 Sidan 1 av Innehåll Inledning... 2 Del 1. Sammanfattning av högskolans kvalitetsarbete Bakgrund... 2 Universitetskanslerämbetets nationella kvalitetsutvärderingar... 2 Kursutvärderingssystemet EvaSys... 3 Översyn av högskolans styrdokument och regelverk... 3 Högskolans kvalitetssäkringssystem... 4 Rådets avslutande reflektioner... 5 Del 2. Kvalitetsstyrkort Inlämnade styrkort... 6 Fokusområde Utbildning... 6 Fokusområde Studentinflytande Fokusområde Forskning och forskarutbildning Fokusområde Samverkan Fokusområde Medarbetare och Stödstruktur... 17

3 Sidan 2 av 17 Inledning I enlighet med högskolestyrelsens beslut ska Rådet för kvalitetsutveckling (nedan kallat Rådet) till styrelsen, i april, avlägga en kvalitetsrapport. Föreliggande rapport är Rådets redogörelse och sammanfattning av 2013 års kvalitetsarbete. I del 1 sammanfattar Rådets sitt arbete under det gångna året. I del 2 sammanfattas och kommenteras valda delar av verksamhetens inrapporterade resultat och analyser. Del 1. Sammanfattning av högskolans kvalitetsarbete 2013 Bakgrund Vid Högskolan Kristianstad finns sedan 2008 ett särskilt råd med ansvar för det övergripande kvalitetsarbetet. Rådet för kvalitetsutveckling består av ordförandena i utbildningsnämnderna och LRC-nämnden (nämnden upphörde under 2013), vice ordförande i forskningsnämnden, förvaltningschef, studentkårens ordförande och en av rektor utsedd ordförande (sedan 2010 prorektor och från och med maj 2013 vicerektor med särskilt ansvar för högskolans kvalitetsarbete). Till sitt stöd har Rådet en kvalitetskoordinator. Koordinatorn är sekreterare i Rådet och arbetar operativt med det övergripande kvalitetsarbetet. Under 2013 har rådet arbetat med följande områden: Universitetskanslersämbetets nationella kvalitetsutvärderingar högskolans kursutvärderingssystem EvaSys översyn av högskolans styrdokument och regelverk. högskolans kvalitetssäkringssystem Universitetskanslerämbetets nationella kvalitetsutvärderingar Den första cykeln av Universitetskanslerämbetets (UKÄ) kvalitetsutvärderingar håller på att avslutas. Sammanfattningsvis kan konstateras att HKR är ett av de lärosäten som har kommit förhållandevis väl ut i de nationella kvalitetsutvärderingarna (resultat per den 31/3 2014, se s. 7). Ända sedan systemet infördes 2011 har betydande resurser avdelats för framtagning och kvalitetssäkring av utvärderingsunderlag (självvärderingarna). För att erhålla hög kvalitet eller mycket hög kvalitet krävs även att studenternas självständiga arbeten har hög vetenskaplig standard. För att uppnå detta är det viktigt att studenterna redan från första terminen får en gedigen akademisk skolning. Lärarnas kompetens och engagemang har en central roll i processen men även kvalitetssäkringssystemet liksom nämndernas granskningsarbete ska medverka till att säkerställa en hög vetenskaplig standard.

4 Sidan 3 av 17 Den process som har tillämpats vid framtagning av de olika självvärderingarna har fungerat väl. Under 2013 har Rådet gjort några justeringar. Exempelvis har slutgranskningen av självvärderingarna kompletterats med en halvtidsgranskning där ansvariga för en självvärdering träffar den interna granskningsgruppen (vicerektor, kvalitetskoordinator, berörd sektionschef och nämndsordförande) för avstämning. Eftersom högskolan har erhållit omdömet bristande kvalitet inom några områden har även processbeskrivningen för sådana händelser tillämpats. Dessutom har kursen Coachande ledarskap valts ut av UKÄ och utvärderats inom ramen kurser som inte omfattas av kursfordringar för någon examen, av UKÄ även kallade uddakurser. Utvärderingsresultatet för kursen blev Hög kvalitet. Många kritiska synpunkter har framförts om det nu gällande nationella kvalitetsutvärderingssystemet. Högskolan Kristianstad har varit representerad vid merparten av de konferenser och seminarier som har anordnats. Många goda idéer och synpunkter har framkommit vid dessa sammankomster och högskolan ser fram emot en ny version som enligt preliminära besked kommer att implementeras under Kursutvärderingssystemet EvaSys Hösten 2008 inhandlade HKR kursutvärderingssystemet EvaSys, ett system som används av flera andra lärosäten. Sedan 2011 tillämpas en centraliserad kursutvärderingsmodell. Detta innebär att alla kurstillfällen utvärderas enligt en högskolegemensam process som till stora delar är automatiserad för att minska administrationen för kursansvariga. Den gemensamma utvärderingsenkäten kan kompletteras med kursspecifika frågor om kursansvarig så önskar. I samband med övergången till det centraliserade systemet uppstod en lång rad problem av teknisk och administrativ art. Dessa är nu åtgärdade. Det har framförts stort missnöje med det gemensamma kursutvärderingsformuläret vilket har föranlett Rådet att initiera en förändring som innebär att varje programområde ansvarar för framtagning av sina egna utvärderingsformulär. Dock kommer det att i varje kursutvärdering finnas ett begränsat antal gemensamma inledande frågor. Denna utvärderingsform är förankrad hos programområdesansvariga och en testomgång kommer att genomföras under våren EvaSys används även i olika forsknings- och utredningsprojekt och används numera dessutom i samband med interna val till nämnder och styrelser. Översyn av högskolans styrdokument och regelverk Vid högskolan finns en rad styrdokument, allt ifrån regler och riktlinjer till handläggningsrutiner och blanketter avsedda för olika ändamål. Rådet har tidigare konstaterat att det saknas en tydlig struktur för benämning, fastställande och tillämpning av dessa. Efter interna analyser och jämförelser

5 Sidan 4 av 17 med andra lärosäten har Rådet identifierat sex olika kategorier och dessutom initierat ett utvecklingsprojekt som syftar till att dels se över styrdokumentens aktualitet, innehållsliga relevans, layout, diarieföring och arkivering, dels ta fram en hanteringsordning och rutinbeskrivning gällande styrdokument vid HKR. I projektet, som ska lämna slutrapport till Rådet i augusti 2014 är förvaltningschefen projektägare och registrator samt arkivarie projektmedarbetare. Rådet fungerar som referensgrupp för projektet. Högskolans kvalitetssäkringssystem Sedan 2010 har Rådet arbetat med att utveckla och implementera ett integrerat kvalitetssäkringssystem med ambitionen att kvalitetsarbetet ska ha en hög prioritet och ingå som en naturlig del i planering, genomförande och uppföljning av all verksamhet. Som en del i kvalitetssäkringssystemet ingår kvalitetsstyrkort för sex fokusområden: utbildning, studentinflytande, forsknings- och forskarutbildning, samverkan, medarbetare samt stödstruktur. Högskolans strategidokument, och i vissa fall andra centralt styrande dokument, ligger till grund för de strategiska utmaningarna som anges inom varje fokusområde. Varje strategisk utmaning preciseras i övergripande mål och ett antal kvalitetsindikatorer gör dessa mål planerings-, mät- och uppföljningsbara. I styrkortet anges vem som har det operativa ansvaret och vem som ansvarar för uppföljning. Kvalitetsindikatorerna är medvetet formulerade på ett sådant sätt att de operativt ansvariga själva måste fastställa ett värde med utgångspunkt från vars och ens faktiska förhållanden och en bedömning av vad som är rimligt att uppnå under den aktuella planeringsperioden. I enlighet med kvalitetssäkringssystemets intentioner inleddes året med en uppföljning av 2012 års verksamhet. I juni presenterade Rådet den årliga kvalitetsrapporten för Högskolestyrelsen. Uppföljningen pekade ut några områden som är viktiga för högskolan att vidareutveckla, exempelvis strategisk kompetensförsörjning och rutiner för säkerställande av kvalitet i de självständiga arbetena. I augusti genomfördes de årliga dialogmötena mellan högskolans ledningsråd och programområdesansvariga. Denna uppföljningsform är mycket givande och kommer att utvecklas under Dialogmöten mellan avdelningschefer och ledningsråd genomfördes i februari. Därefter kommer varje ledningsrådsmöte, förutom den traditionella ärendelistan, innehålla dialog med någon eller några, i kvalitetsstyrkortet angivna, operativt ansvariga. Upplägget blir detsamma som för programområdesdialogerna, det vill säga att diskussionerna utgår från de mål och handlingsplaner som redovisats i aktuellt kvalitetsstyrkort. Uppföljning av kvalitetsarbetet inom programområdena sker numera även i utbildningsnämnderna på respektive sektion. Under hösten har Rådet på sedvanligt sätt reviderat kvalitetssäkringssystemet inför 2014 års verksamhet. Rådet kan konstatera att formerna för att säkerställa kvalitet i utbildning, forskning och samverkan är tillfredställande. Dock behövs ytterligare utvecklingsarbete för att säkerställa kvaliteten inom

6 Sidan 5 av 17 fokusområdena medarbetare och stödstruktur. Under ledning av förvaltningschefen har ett sådant arbete initierats under Rådets avslutande reflektioner Vi bedömer att Rådets arbete har fungerat bra under Vi ser det som en fördel att alla som ingår i Rådet har ett utpekat kvalitetsgranskningsansvar i högskolans organisations- och beslutsordning. Detta skapar goda förutsättningar för att kvalitetsrelaterade frågor kan belysas utifrån olika perspektiv såsom grundutbildning, forskning, student och stödstruktur/administration. Rådet vill också framhålla betydelsen av att kvalitetskoordinatorfunktionen nu har fått en fast position i organisationen. Arbetet med högskolans nuvarande kvalitetssäkringssystem med bland annat utformningen av kvalitetsstyrkort har så smått börjat få förankring i organisationen. Dialogmötena är ett viktigt inslag i den interna kvalitetssäkringsprocessen. Vid dessa sammankomster får också vi i Rådet värdefull återkoppling och förslag till förbättringar. Vad vi skulle önska är dock att kvalitetsstyrkorten hade en mer aktiv roll i den löpande verksamheten och fungerade som det verksamhetsstöd som de syftar till att vara. Vid dialogmötena har operativt ansvariga vittnat om att arbetet med kvalitetsstyrkorten ger tillfälle till sammanfattning och analys av verksamheten. Utmaningen för Rådet inför 2015 blir att anpassa kvalitetssäkringssystemet till det nya strategidokument som kommer att gälla för högskolan från och med 2015.

7 Sidan 6 av 17 Del 2. Kvalitetsstyrkort 2013 Inlämnade styrkort Avdelningschefer Sektionen för hälsa och samhälle Antal avdelningar Antal inlämnade uppföljningar 2013 Antal inlämnade planer för 2014 Sektionen för lärande och miljö Antal Antal Antal avdelningar inlämnade inlämnade uppfölj- planer för ningar Programområdesansvariga Sektionen för hälsa och samhälle Antal Antal Antal progra inlämnade inlämnade mområ uppföljningar planer för den Sektionen för lärande och miljö Antal program områden Antal inlämnade uppföljning ar 2013 Antal inlämnade planer för Forskningsmiljöledare (inklusive VFU-forskningsplattformen) Antal forskningsmiljöer Antal inlämnade uppföljningar Antal inlämnade planer för Övrigt operativt ansvariga Antal övrigt Antal inlämnade operativt uppföljningar ansvariga 2013 Antal inlämnade planer för Fokusområde Utbildning Under fokusområde utbildning har vi valt att redovisa arbetet med kursplaner, lärarkompetens, lärarkontakttid, det självständiga arbetet samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Motivet till att dessa områden har valts är att samtliga är centrala för att uppnå hög kvalitet i de nationella kvalitetsutvärderingarna vilket naturligtvis också innebär att studenterna får bra utbildningar med gott rykte på arbetsmarknaden. VFU är speciellt viktig för de yrkesutbildningar där det, enligt högskoleförordningen, ska ingå VFU. Men även för övriga utbildningar har det visat sig att studenternas anställningsbarhet främjas genom arbetslivsanknutna utbildningsinslag. Högskolans satsning på VFU kan framöver vara värdefull eftersom det finns indikationer på att utbildningarnas arbetsmarknadsanknytning ska få en mer

8 Sidan 7 av 17 framträdande position i UKÄ:s reviderade utvärderingssystem som planeras träda i kraft Vi börjar dock med att redovisa resultatet från de nationella kvalitetsutvärderingarna eftersom hög kvalitet i alla utbildningar är en viktig indikator i kvalitetssäkringssystemet. Mål: HKR:s utbildningsprogram och fristående kurser ska hålla hög kvalitet och vara eftertraktade Kvalitetsindikator: Minst hög kvalitet i UKÄ:s kvalitetsutvärderingar (U-A1a) Utbildning Examen Beslut År Engelska Kandidat Bristande kvalitet 2012 Engelska Magister Bristande kvalitet 2012 Folkhälsovetenskap Kandidat Hög kvalitet 2012 Företagsekonomi Kandidat Mycket hög 2012 kvalitet Företagsekonomi Magister Hög kvalitet 2012 Personal- och Kandidat Hög kvalitet 2012 arbetslivsvetenskap Psykologi Kandidat Hög kvalitet 2012 Psykologi Magister Mycket hög 2012 kvalitet Biologi Kandidat Hög kvalitet 2013 Biologi Magister Hög kvalitet 2013 Datalogi Kandidat Bristande kvalitet 2013 Datalogi Magister Bristande kvalitet 2013 Landskapsvetenskap Kandidat Hög kvalitet 2013 Litteraturvetenskap Magister Bristande kvalitet 2013 Sustainable Water Magister Hög kvalitet 2013 Management Historia Kandidat Bristande kvalitet 2014 Omvårdnad Kandidat Hög kvalitet 2014 Oral hälsa Kandidat Mycket hög 2014 kvalitet Sjuksköterskeexamen Yrkesexamen Hög kvalitet 2014 Tandhygienistexamen Yrkesexamen Hög kvalitet 2014 Mat och måltid Kandidat ej beslutad 2014 Omvårdnad Magister ej beslutad 2014 Pedagogiskt arbete Magister ej beslutad 2014 Specialistsjuksköterska Yrkesexamen ej beslutad 2014 Specialpedagogexamen Yrkesexamen ej beslutad 2014 Speciallärarexamen Yrkesexamen ej beslutad 2014 Specialpedagogik Magister ej beslutad 2014 Utbildningsvetenskap Master ej beslutad 2014

9 Sidan 8 av 17 Sektion LM (sektionschefens sammanfattning) Av sektionens utvärderade huvudområden har ett fått mycket hög kvalitet (psykologi), tre hög kvalitet (biologi, landskapsvetenskap, Sustainable Water Management) och två bristande (engelska och litteraturvetenskap). Historia, utbildningsvetenskap, specialpedagogik/lärare och mat- och måltidsvetenskap tillhör omgång 5 och 6 och är i processen. De som fått bristande kvalitet har arbetat fram åtgärdsplan. För engelska är den inlämnad. För litteraturvetenskap lämnas den in i vår. Rådets kommentar: I skrivande stund har historia fått omdömet bristande kvalitet. Arbete i enlighet med handlingsplan pågår. Litteraturvetenskap har lämnat in uppföljningsrapport. Sektion HS (sektionschefens sammanfattning) För ämnesområdet datalogi erhölls omdömet bristande kvalitet av UKÄ under hösten 2013 främst på grund av kvaliteten på examensarbetena. Arbetet med att ta fram en åtgärdslista påbörjades under december 2013 och fortsätter under våren Det råder ringa tvivel om att denna åtgärdslista, som till vissa delar redan är sjösatt, kommer att godkännas av UKÄ. Under hösten 2013 skrev sjuksköterskeprogrammet, specialistsjuksköterskeprogrammet samt tandhygienistprogrammet sina självvärderingar och hade platsintervjuer. Utvärderingsprocesserna har varit värdefulla och gett viktiga insikter om kvalitetssatsningar som behöver göras. Rådets kommentar: Tandhygienistprogrammet och sjuksköterskeprogrammet har nu fått sina beslut. Sjuksköterskeprogrammet fick omdömet hög kvalitet i både yrkesexamen och kandidatexamen i omvårdnad. Tandhygienistprogrammet fick omdömet hög kvalitet på yrkesexamen och mycket hög kvalitet i kandidatexamen i oral hälsa. Noterbart är att Högskolan Kristianstad var enda lärosätet i landet med mycket hög kvalitet i kandidatexamen i oral hälsa. Kvalitetsindikator: Samtliga kursplaner ska vara fastställda enligt kalendariet för kursplaneprocesser i HKR:s riktlinjer (UA1b) Kursplaner för fristående kurser ska vara fastställda senast en månad innan kursen blir sökbar på Antagning.se. Kursplaner inom program ska vara fastställda senast en månad före kursstart. Programområdesansvarigas rapporteringar visar en variation mellan 75 och 100 procent när det gäller att nå upp till nämndernas riktlinjer. Kvalitetsindikator: Lärarkompetens ska vara anpassad efter kursernas innehåll och nivå (U-A1c) Internrevisionen påpekade under 2012 vissa brister i den strategiska kompetensförsörjningen. Detta resulterade i att ett arbete på central nivå påbörjades. Dokumentet Åtgärder och tidsplan för arbete med

10 Sidan 9 av 17 kompetensförsörjning togs under 2013 fram till följd av internrevisionens påpekanden. På central nivå initierades under 2013 även en språkutbildning för samtliga medarbetare och under 2014 planeras en utbildning i myndighetsutövning. I samband med kvalitetsuppföljningen av 2012 års verksamhet konstaterades att det föreligger ett behov av utvecklade rutiner för kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Vidare identifierades några områden med ett tydligt behov av kompetensförstärkning. Vi redovisar nedan hur situationen har utvecklats inom dessa områden fram till utgången av Digital design Arbete med att hitta disputerade lärare är påbörjat. Målet är att under 2014 tillsätta två lektorer inom digital design. Sjuksköterskeutbildningen 100 procent av examinatorerna är disputerade. I vetenskapliga metodkurser har en ökning av andelen disputerade skett under 2013, från 50 till 55 procent. Målet på 60 procent kvarstår under Under 2014 planeras att en nyrekryterad lektor till specialistsjuksköterskeutbildningen kan användas även inom grundutbildningen. Specialistsjuksköterska 100 procent av examinatorerna är disputerade. 75 procent av kursansvariga är disputerade. Övriga är huvudsakligen adjunkter med spetskompetens inom innehållsområdena. För närvarande pågår rekrytering av lektor och under 2014 är målet att behålla den kompetens som är tillgänglig efter rekryteringen. Lärarutbildningarna På avdelningen för pedagogik är 24 medarbetare (44 procent) av totalt 54 på avdelningen över 60 år. - Förskollärarprogrammet: Ingen lektor har rekryterats under En adjunkt har disputerat. Minst 43 procent av timmarna i kursen genomfördes av disputerade (52 procent adjunkter 5 procent gästföreläsare). Disputerade ingick i nio av tio kurser Grundlärarprogrammet: En lektor har rekryterats, en annan tackade nej på grund av annat erbjudande. Ingen adjunkt har disputerat men två kommer att disputera våren Minst 28 procent av timmarna i kursen genomfördes av disputerade (68 procent adjunkter 1 procent gästföreläsare). Disputerade ingick i 41 av 50 kurser Ämneslärarprogrammet: 49 procent av timmarna i kursen genomfördes av disputerade (51 procent av adjunkter). Disputerade ingick i 21 av 27 kurser Åtta lärare har medverkat i UVKkurserna. - Yrkeslärarprogrammet: Minst 38 procent av timmarna i kursen genomfördes av disputerade (62 procent adjunkter, 1 procent gästföreläsare). Två av åtta lärare som undervisat på kurserna är

11 Sidan 10 av 17 disputerade. Disputerade har ingått i samtliga kurser Master i utbildningsvetenskap: Minst 53 procent av timmarna i kursen genomfördes av disputerade (19 procent adjunkter, 28 procent gästföreläsare). Disputerade har ingått i samtliga kurser. Uppgift saknas om huruvida gästföreläsare är disputerade eller ej. Sektionernas strategiska kompetensförsörjningsarbete Sektionschefen för Sektion HS rapporterar att de under hösten 2013 har arbetat fram en kompetensförsörjningsplan för Denna plan har för varje avdelning genomarbetats och en handlingsplan för strategiskt viktiga rekryteringar har påbörjats. Situationen är allvarligast för ekonomi som har stor brist på personal främst inom företagsekonomi. Kompetenshöjning är också viktig inom data och design. Pensionsavgångar inom hälsovetenskaperna har identifierats. Ännu är det inte akut men rekrytering måste startas under På Sektion LM, redogör sektionschefen för att de i dagsläget har en väl uppdaterad översikt över sektionens lärarkompetens fördelat på ämnesområden. De har under 2013 utvecklat specifika planer för personalförsörjning inom alla ämnesområden. Minst en gång per termin har de formaliserade möten där avdelningscheferna och lärarutbildningens programområdesansvariga möts för att diskutera personalförsörjning inom lärarutbildningsområdet. Rådets bedömning är att arbetet med kompetensförsörjning tas på största allvar och att frågan är prioriterad på sektionsledningsnivå. Redovisningarna vittnar om att det finns en god dialog mellan sektionschef, programområdesansvariga och avdelningschefer. Inom vissa områden är dock situationen problematisk på grund av den rådande nationella bristen på disputerade lärare, framförallt inom några lärarutbildningsrelaterade områden och inom företagsekonomi. I dessa fall är troligtvis personliga nätverk betydelsefulla i samband med rekrytering liksom att HKR framstår som en attraktiv arbetsplats. Mål: Kurserna ska planeras och genomföras på ett sätt som säkerställer att det finns en undervisningsmässig närhet och täthet Kvalitetsindikator: Lärarkontakttid (U-A2a) Majoriteten av programområdena uppskattar att de når riktvärdet på nio timmars kontakttid i veckan när det gäller campusbaserade utbildningar. Bristande resurser, framförallt på grund av ett låg studentantal, gör det svårt för några programområden att nå upp till riktvärdet. Inom humaniora har de på sektionsnivå tillskjutit viss resursförstärkning under 2013 i syfte att kunna uttöka lärarkontakttiden. På nät och distanskurser är kontaktiden svårare att mäta. Inom programområdet psykologi bedrivs merparten av utbildningarna i form av nätundervisning. De har, inte minst genom de goda

12 Sidan 11 av 17 utvärderingsresultaten, visat att det går att genomföra nätbaserad undervisning med hög kvalitet inom ramen för givna resurser. Personal- och arbetslivsprogrammet lyfter fram att de under 2013 arbetade med att öka synlighet och kontakt på nätkurser, bland annat genom fler filmade föreläsningsinslag på It s Learning. Trots att det tidigare kravet på nio timmars undervisning i veckan har ändrats till ett riktvärde kan Rådet konstatera att nio timmar har fått genomslag och präglar utbildningsplaneringen. Dock framhålls att knappa resurser utgör ett dilemma för att kunna vidmakthålla önskad nivå på kontakttid mellan lärare och studenter. Mål: Det självständiga arbetet är centralt i utbildningen och ska visa att studenten uppnått kraven för examen Kvalitetsindikator: System för att säkerställa kvaliteten i de självständiga arbetena/examensarbetena (U-A3a) Minst fem programområdesansvariga rapporterar att de under 2013 arbetade med den vetenskapliga progressionen inom utbildningarna. Flera programområden (tolv) har också utvecklat, justerat eller påbörjat översyn av befintliga bedömningskriterier och anvisningar. Ett antal programområden (fyra) har arbetat med utveckling av vetenskapligt skrivande. Som exempel kan nämnas biologprogrammet som under en längre tid har arbetat aktivt med skrivprogressionsplan och ekonomprogrammens framgångsrika arbete med akademisk slinga. Under året har LRC engagerats av bland annat tandhygienistprogrammet. Landskapsvetarprogrammet har introducerat vetenskapligt skrivande under utbildningens första år. Kvalitetsindikator: Kvalitetssäkring av utbildningsplaner och kursplaner (U-A3b) En regelbunden genomgång och analys av kursplaner är viktigt för att säkerställa att det finns en tydlig progression och att kursernas olika lärandemål leder fram till att studenterna, vid utbildningens avslut, har uppnått samtliga examensmål. I kursplanearbetet ingår även att granska huruvida valda examinationsformer säkerställer att studenterna når lärandemålen. Programområdena har kommit olika långt i arbetet med att kvalitetssäkra utbildningsplaner och kursplaner. UKÄ:s utvärderingar utgör en drivkraft i detta arbete. Alla utbildningar har dock inte utvärderats i den första cykeln ( ), exempelvis lärarutbildningarna som är HKR:s största utbildningsområde. Därför finns det anledning att uppmärksamma det arbete som görs inom lärarutbildningarna, speciellt eftersom det ännu är oklart när dessa utbildningar ska utvärderas nationellt. Noteras bör även att i högskolans interna kvalitetsarbete finns rutiner för hur och när granskning av

13 Sidan 12 av 17 kursplaner och utbildningsplaner ska genomföras inför de nationella kvalitetsutvärderingarna. Förskollärarutbildningen har under 2013 genomlyst utbildningens vetenskapliga progression i relation till VFU och upprättat en VFUprogressionsplan. Grundlärarutbildningen har under 2013 arbetat med kvalitetssäkring av kursplaner i förhållande till utbildningarnas examensmål. Ett resultat av detta arbete är, enligt programområdesansvarig, att det finns anledning att utreda möjligheter och konsekvenser för större samläsning mellan inriktningarna vad gäller delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det interna kvalitetssäkringsarbetet för ämneslärarutbildningen genomförs av en särskild nämnd (Nämnden för ämneslärarutbildning) som är gemensam med Lunds universitet. Arbetet med att säkerställa kvaliteten i de självständiga arbetena har hög prioritet och är framgångsrikt inom flera programområden. Ett ökat samarbete mellan programområdena hade dock varit önskvärt. Rådet efterfrågar interna kommunikationsytor för kunskaps- och erfarenhetsspridning. På sådana mötesplatser kan programområdenas dokument kring exempelvis betygskriterier, handledningar, anvisningar och skrivprogressionsplaner delas. Rådet kan konstatera att UKÄ:s utvärderingar utgör en drivkraft för granskning av kursplaner och aktuell utbildningsplan. Exempelvis rapporterar masterprogrammet i utbildningsvetenskap att de granskade alla kursplaner i detalj i samband med kvalitetsutvärderingen som UKÄ genomförde ht13/vt14 Utbildningsnämnderna ULM och UHS har gemensamt beslutat att granskning av kursplaner inom ett ämne/ämnesområde/programområde ska påbörjas senast 15 månader innan Universitetskanslerämbetets kvalitetsutvärderingar startas och vara genomförda senast 12 månader innan. Rådet kommer framöver aktivt agera för att detta ska genomföras. Inför första omgången av nästa cykel av kvalitetsutvärderingar som startar 2015, har arbetet redan initierats. Mål: Den verksamhetsförlagda delen i utbildningarna ska på ett medvetet och tydligt sätt integrera forskning, utbildning och arbetsliv Kvalitetsindikator: Tillämpningen av Kristianstadmodellen för VFU dvs. integration mellan forskning, utbildning och arbetsliv beskrivs i utbildningsplaner och kursplaner (U-C1a) I 2012 års kvalitetsrapport redovisades att åtskilliga programområden under året hade arbetat med utveckling av VFU vilket i flera fall resulterade i reviderade utbildningsplaner och kursplaner. Under 2013 har

14 Sidan 13 av 17 programområdena arbetat vidare med att beskriva Kristianstadsmodellen för VFU i utbildnings- och kursplaner. I 2012 års rapport konstaterades att det är en utmaning att forskningsanknyta VFU: n då det inte är självklart vad det innebär. Problematiken kvarstår enligt programområdesansvariga. De verksamhetsförlagda delarna i utbildningarna har blivit etablerade. Dock kvarstår utvecklingsarbete framförallt kring frågan om forskningsanknytning. I detta arbete har högskolans VFU-forskning och LRC: s utvecklingsstöd en viktig roll. Rådet vill betona betydelsen av att det finns tillgång till VFU pedagogiskt utvecklingsstöd vid LRC. Mål: Öka den internationella rörligheten för studenter Utifrån inrapporterad redovisning av internationalisering kan Rådet konstatera att ekonomprogrammen utmärker sig med 35 studenter som under 2013 genomförde i genomsnitt 20 veckors studier utomlands. Totalt 14 kurser gavs på engelska. Även sjuksköterskeprogrammet har ett aktivt internationaliseringsarbete med 19 utresande studenter och 8 utländska gästlärare. Flera programområden redovisar ett fåtal studenter som studerar eller genomför VFU utomlands, några redovisar inget internationaliseringsarbete. Utländska gästlärare är ett vanligt förekommande sätt att arbeta med internationaliseringsfrågan. Fokusområde Studentinflytande Mål: Öppen dialog mellan högskolans personal och studenter Kvalitetsindikator: Programråd med studentrepresentation ska samråda minst en gång per termin (Sti-A1a) Sju programområden hade minst två programrådsmöten med studentrepresentanter under 2013, fyra hade ett programrådsmöte och ytterligare fyra hade andra typer av möten, såsom dialogmöten med studenterna. Sex programområden har antingen inte redovisat resultat eller uppgett att de inte hade något programråd. I programområdesansvarigas kvalitetsuppföljningar kommenteras i vissa fall svårigheter med att engagera studenter. Anmärkningsvärt är att enligt Studentkåren har endast ett programområde under 2013 varit i kontakt med studentkåren kring studentrepresentationen i programrådet. Kvalitetsindikator: Alla kurser utvärderas och följs upp (Sti-A1b) Rådet för kvalitetsutveckling har under året arbetat med EvaSys, se särskilt avsnitt. Flera programområden upplever att EvaSys fungerade bättre under 2013 än under Det återstår dock utvecklingsarbete framförallt med uppföljning av kurser.

15 Sidan 14 av 17 Mål: Aktivt studentinflytande genom representation i beredande, rådgivande och beslutande organ Kvalitetsindikator: Samtliga fasta platser ska vara tillsatta (Sti-A2a) samt 80 procent av platserna i arbetsgrupper ska vara tillsatta. (Sti- A2b) Studentkåren har gjort ett gott arbete och för tillfället är 31 av 33 platser i rektorsinrättade råd och nämnder tillsatta. Dessutom är samtliga platser i arbetsgrupper bemannade. Fokusområde Forskning och forskarutbildning Inom fokusområde forskning och forskarutbildning har Rådet valt att lyfta fram kopplingen mellan högskolans forskning och grundutbildning. I kvalitetsstyrkorten ska avdelningscheferna redovisa bland annat forskningsproduktiviteten på avdelningsnivå. Rådet konstaterar, efter jämförelser med årsredovisningen, att det finns osäkerhet i statistiken vilket också har uppmärksammats av den nytillträdde vicerektorn för forskning. Ett kvalitetssäkringsarbete tillsammans med LRC pågår. Vidare kommer forskningsnämnden att genomföra en större kvalitetsutvärdering av högskolans forskningsverksamhet med start Ett problem under ett flertal år har varit svårigheten för forskarna att använda tilldelad forskningstid på grund av omfattande undervisning. Avdelningscheferna har uppmanats att sträva efter att i tjänsteplaneringen skapa utrymme för att beviljad forskningstid ska kunna användas i en sammanhangande tidsperiod. Redovisningarna ger signaler att situationen för forskarna har förbättrats något. Mål: Högskolans forskningsverksamhet ska berika och utveckla grundutbildningen Kvalitetsindikator: De av forskningsnämnden inrättade forskningsmiljöerna ska ha en relation till minst ett programområde (F-A1b) Kompetensen i forskningsmiljöer och forskargrupper är en väsentlig resurs för att säkerställa att utbildningarna vilar på vetenskaplig grund förutsatt att forskningsaktiva lärare också är engagerade i undervisningen. Sektionscheferna har ett övergripande ansvar för att varje programområde ska ha en relation till minst en aktiv forskargrupp eller forskningsmiljö. Sektionscheferna rapporterar nedanstående vid utgången av På LM har biomedicinska analytikerprogrammet, Water Management, biolog- och landskapsvetarprogrammen en god till mycket god formell forskningsöverbyggnad. Samma sak gäller för psykologi och delar av lärarutbildningarna. Gastronomi är under uppbyggnad och humaniora i en tidig fas.

16 Sidan 15 av 17 På HS finns inom omvårdnad/folkhälsovetenskap/oral hälsa fyra etablerade forskningsmiljöer. Inom ekonomi och personal och arbetslivsvetenskap inrättades 2012, Governance, Regulation, Internationalization and Performance (GRIP). För övriga utbildningsområden saknas tydliga kopplingar till en aktiv forskningsmiljö. Under 2013 genererade samarbete mellan Pro-Care och informatik ett gemensamt projekt. Ytterligare samarbeten mellan forskningsmiljöerna inom omvårdnad och informatik samt datavetenskap bör komma till stånd under Kvalitetsindikator: Antal studentprojekt (exempel examensarbeten) med koppling till de av forskningsnämnden inrättade forskningsmiljöerna (F-A1d) De av forskningsnämnden inrättade forskningsmiljöerna har varit framgångsrika i sitt arbete med att engagera studenter. I samtliga forskningsmiljöer som har lämnat in styrkort för 2013 och/eller 2014 hade minst ett (1) studentprojekt genomförts under Goda exempel är forskningsmiljöerna Hälsa i samverkan (åtta studentprojekt) For-Fame och Lisma (sju studentprojekt vardera). Unikt är att samtliga studenter inom magister och masterprogrammen i utbildningsvetenskap knyts till en forskningsmiljö redan under första terminen. Ett antal forskningsmiljöledare framhåller vikten av att studenterna i god tid informeras om möjligheten att knyta sitt examensarbete till en forskningsmiljö. Mål: Öka antalet professorer och docenter Kvalitetsindikator: Antal professorer och docenter (F-B1a) Sektionscheferna ska tillsammans med avdelningscheferna tillse att öka antalet docenter (biträdande professorer) och professorer inom högskolans starka forskningsområden. Detta kan ske inte bara genom nyrekryteringar utan också genom att säkerställa att befintliga forskare ges möjlighet att meritera sig för docentur/professur. På sektion LM finns det totalt 12 professorer och 15 docenter. På sektionen är det aktuellt att söka examensrättigheter för forskarutbildning inom biovetenskaper. Inom den naturvetenskapliga avdelningen fanns i slutet av 2013 åtta professorer och sju docenter. På sektion HS finns sammanlagt tio professorer och tio docenter. Av professorerna tillhör två ekonomi, och åtta hälsovetenskap. Av docenterna tillhör en datavetenskap, två ekonomi, fem hälsovetenskap och två samhällsvetenskap. På sektionen var det under 2013 flera avdelningar som inte nådde målet om ökat antal professorer och docenter. Ett hinder var svårigheter att ta ut forskningstid och viss underbemanning, främst på avdelningen för ekonomi. På avdelningen där det är aktuellt att söka examensrättigheter för forskarutbildning, hälsovetenskap, nåddes inte målet

17 Sidan 16 av 17 på sex docenter men i slutet av 2013 fanns fem docenter samt docentansökningar under behandling. Högskolan står inför en utmaning att öka forskningsvolymen, framförallt med hjälp av externfinansiering. Samtidigt kan Rådet konstatera att inom vissa områden har forskarna svårigheter att använda tilldelad forskningstid delvis på grund av omfattande undervisningsverksamhet. Men å andra sidan främjas kvaliteten i grundutbildningen av att lektorer, docenter och professorer är undervisningsaktiva. Att engagera studenter i forskningsprojekt är ett sätt att lösa den tidsmässiga konkurrensen mellan forsknings- och utbildningsverksamhet, vilket bland annat tillämpas inom forskningsmiljön Hälsa i samverkan. Om detta är ett tillvägagångssätt som lämpar sig inom alla forskningsområden vill vi inte uttala oss om men Rådet kan konstatera att studentprojekt, förekommer i alla de åtta av forskningsnämnden inrättade forskningsmiljöer som har lämnat in kvalitetsstyrkort. Fokusområde Samverkan Kvalitetsindikator: Antal samarbetsorganisationer (Sam-A1a) och Rutiner för vård och utveckling av samarbetet med VFU-engagerade organisationer (Sam-A2a) Programområdesansvarigas kvalitetsstyrkort visar att tillgången till VFUplatser är tillfredställande. Det är viktigt att inom varje programområde successivt skapa rutiner för hur kontakten med VFU-engagerade organisationer ska skötas. Exempelvis har ekonomprogrammen och lärarutbildningarna anställda VFU-samordnare. För ekonomprogrammen är detta en ny företeelse som har fallit väl ut, bland annat gjorde under 2013 en uppföljning av samtliga VFU-organisationer. Det resulterade i bättre rekryteringsprocess och i förbättrad rapportavstämning mellan studenter och VFU-organisationerna. Kvalitetsindikator: Programråd med externa ledamöter ska samråda minst en gång per år (Sam-A4a) Ungefär hälften av programområdena rapporterar att de under 2013 hade programråd med externa ledamöter. Således verkar svårigheten att rekrytera och engagera externa ledamöter kvarstå. Detta är ett problem som tidigare har lyfts i samband med ledningsrådets dialoger med programområdesansvariga. Mål: Öka andelen forsknings- respektive utvecklingsprojekt som genomförs i samproduktion med parter i det omgivande samhället Kvalitetsindikator: Omfattning (antal och kronor) samverkansprojekt (Sam-B2a) Vicerektor för samverkan rapporterar att det i nuläget finns tio aktiva samverkansprojekt. 1. DUNÄT-datorbaserrat utbildningsprogram för sjuksköterskor

18 Sidan 17 av Clearlab-produktutveckling inom vattenrening 3. Skolskjutsen-näringsanpassad Smoothie 4. IT stöd egenvård diabetes 5. WANT- vatten projekt 6. EDU travel 7. Aquaphonix-högkvalitativa livsmedel i vattenbruksnäring 8. Läromat- måltidspedagogik 9. Familjecentraler 10. E-handel vård och omsorgsinstrument Mål: Kommersialisering av forskningsresultat Kvalitetsindikator: Fungerande stödstruktur för lärare vars forskningsresultat har affärsmässig potential (Sam-B2a) och Antal startade företag (Sam-B2b) Högskolans affärsutvecklare tillsammans med Krinova fungerar som en viktig stödresurs i kommersialiseringsprocessen. Under 2013 har tre företag fått innovationsstöd i form av coaching som lett fram till nya produkter och tjänster vilka har marknadsintroducerats. Mål: Stödja och stimulera studenternas utveckling till egna företagare Kvalitetsindikator: Antal startade företag av före detta studenter (Sam-C2a) Vicerektor för samverkan redovisar att under 2013 startade fem ideutvecklingsprojekt av studenter. 1. Student och studieportal 2. Sopkollen 3. Ölprofilering 4. Tärningsmodellen 5. Hälsopunkten Fokusområde Medarbetare och Stödstruktur Rådet kommer under hösten 2014 att arbeta med att utveckla indikatorer i samverkan med Studieadministrativa rådet. Chefen för studentservice har dock under några år arbetat med kvalitetsstyrkortet som stöd för verksamhetsplanering och uppföljning. Flera intressanta områden är belysta såsom processkartläggning av tentamen, högskoleprovet, studieavgifter och stipendier.