Vägen till regional konkurrenskraft Exemplet Östergötland En rapport från TransportGruppen 2013 Nima Sanandaji

Transkript

1 Vägen till regional konkurrenskraft Exemplet Östergötland En rapport från TransportGruppen 2013 Nima Sanandaji transportgruppen.se

2

3 Sammanfattning Välfungerande transportinfrastruktur spelar en avgörande roll för att regioner ska kunna hävda sig i den ökande globala konkurrensen. Forskning och erfarenhet pekar på att såväl tillverkningsindustrin som tjänstenäringen kan dra nytta av smidiga kommunikationer. Frågan är högst aktuell i Östergötland, som har ett diversifierat näringsliv och goda skäl att stimulera till fortsatt näringslivsutveckling. Det är viktigt att främja nyföretagande och tillväxt bland existerande verksamheter i Östergötland. Delvis kan detta leda till att fler arbetstillfällen skapas. Dessutom kan det motverka den rådande situationen där vissa mindre kommuner i länet är starkt beroende av ett fåtal stora arbetsgivare. Förutsättningarna för den framtida utvecklingen är goda. Östergötland hamnar på delad tredjeplats när de olika länen i Sverige rankas baserat på företagens förväntningar om tillväxt under de kommande tre åren. Hela 45 procent av de små och medelstora företagen i länet uttrycker samtidigt ett intresse att växa genom att öka både omsättningen och anställa fler. Detta är högre än rikssnittet på 40 procent. Transportinfrastrukturen utgör en betydande del av det lokala företagsklimatet. Å ena sidan kan smidigare och billigare transporter av varor främja det lokala näringslivets konkurrenskraft i den växande globala marknaden. Å andra sidan kan snabba och tillförlitliga personliga transporter öka möjligheterna till pendling, så att regioner bättre fungerar som enhetliga arbetsmarknader. Ju snabbare personliga transporter kan ske, desto tätare blir interaktionen bland Östergötlands medborgare. Denna form av förtätning banar väg för högre nivå av specialisering bland tjänstemarknader, vilket möjliggör för mer högkvalificerade

4 tjänstenäringar att växa fram. Regeringen själva noterar att förbättringar behövs i infrastrukturen i och till Östergötland för att gynna länets utvecklingskraft. Välutbyggd infrastruktur för transporter är ingen garant för tillväxt, men däremot en nödvändig förutsättning för att underliggande tillväxtpotential ska kunna realiseras. För att optimismen kring utveckling i Östergötland ska kunna realiseras fullt ut är det viktigt att främja lokal konkurrenskraft. Ett sätt att nå denna målsättning är att stärka länets transportinfrastruktur. Det finns goda skäl att med framförhållning investera i den infrastruktur som behövs inte bara idag utan också under de kommande åren.

5 Inledning Betydelsen av lokal konkurrenskraft ökar i en tid präglad av urbanisering och globalisering. De större städernas attraktionskraft medför att framförallt mindre orter står inför utmaningen att locka till sig och behålla invånare, investeringar och företag. Samtidigt konkurrerar de större städerna intensivt med varandra, ofta över landsgränserna, om alltifrån talanger och kapital till lokaliseringen av huvudkontor. 1 Denna rapport fokuserar på betydelsen av välfungerande transportinfrastruktur för utvecklingen i Östergötlands län. Östergötland, där runt halva befolkningen bor i Linköping, Norrköping och Motala, är representativt för de delar av Sverige där utvecklingen sker i och omkring medelstora städer. Som belyses i denna rapport har Östergötland annorlunda näringslivsstruktur, och andra komparativa för- och nackdelar, jämfört med de tre storstadslänen kring vilka närmast all befolkningsutveckling i Sverige fram tills 2040 förväntas ske. 2 En sak som är gemensamt för olika delar av Sverige är betydelsen av goda kommunikationer. Det har historiskt funnits en stark koppling mellan framväxten av städer och utvecklingen av transportinfrastruktur. Städer har grundats längsmed handelsrutter. Vägar och hamnar har samtidigt byggts för att länka samman städerna via säkra och snabba kommunikationer. I den moderna världen spelar möjligheterna till fysisk kommunikation minst en lika viktig roll som tidigare i historien. 1 Transportgruppen (2012). 2 Befolkningsutvecklingen diskuteras i Nilsson (2011).

6 För att olika orter eller regioner ska vara attraktiva platser att bo på, jobba i och besöka är det avgörande med infrastruktur som möjliggör smidiga flöden av människor och varor.

7 Det ekonomiska läget i Östergötland Östergötland har en relativt stabil arbetsmarknad. Som visas i figur 2 har arbetslösheten i länet, efter att ha legat något över snittet för Sverige sedan början av 2009, konvergerat mot snittet för hela landet. Samtidigt finns i framförallt de mindre kommunerna i länet ett tydligt behov av nyskapande i näringslivet. I en rapport som Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv tillsammans lanserade i slutet av 2011 studeras hur sårbara olika kommuner är för att enskilda arbetsgivare ska läggas ned. Finspång i Östergötland tillhör de 33 kommuner i Sverige som betecknas som genuint sårbara. 3 Anledningen är att Siemens Industrial Turbomachinery är helt avgörande för kommunens ekonomi. Mer än var fjärde anställd i Finspång arbetar nämligen för detta enskilda företag. Företaget står också för mer än hälften av hela lönesumman i kommunens privata näringsliv. Boxholm är en annan sårbar kommun i Östergötlands län. Där står fyra arbetsgivare för merparten av lönesumman i det privata näringslivet. 4 Att Boxholm är en ovanligt sårbar kommun förklaras av den ovanligt låga befolkningen, på ca invånare. Också Finspång är relativt litet befolkningsmässigt, med ca invånare. Överlag kan man dock säga att länet är beroende av framväxten av nya arbetstillfällen och ett mer diversifierat näringsliv. Förbättrade transportkommunikationer kan spela en betydande roll för denna tillväxt. 3 Svenskt Näringsliv och Tillväxtverket (2011). 4 Ibid.

8 Figur 2. Arbetslöshet i Östergötland och i resten av landet Källa: AKU. Arbetslöshet åringar.

9 Infrastrukturens vikt för näringslivet i Östergötland Östergötland hamnar på delad tredjeplats med Norrbotten i jämförelse med resten av Sverige när det kommer till tilltron bland de små och medelstora företagen att de kommer att växa genom att anställa fler inom de kommande tre åren. Viljan att expandera genom att öka både omsättningen och anställa fler omfattar 45 procent av företagen i Östergötland, en nivå över snittet i Sverige på 40 procent. Den största tillväxtviljan finns hos hotell- och restaurangverksamheter i Östergötland samt inom handeln. I de branscherna vill ca sju av tio växa genom att anställa fler. 5 Andelen företagare som lyfter fram bristande tillgång till infrastruktur som ett direkt tillväxthinder är 6,2 procent bland de medelstora och 4,6 procent bland de små företagen i Östergötland. 6 Det är marginellt lägre än i hela Sverige, där 6,6 procent av de medelstora och 4,5 procent av de mindre företagen har samma perspektiv. 7 I Östergötlands län kan smidigare och billigare transporter av varor främja näringslivets konkurrenskraft i den växande globala marknaden. 8 Dessutom kan bättre flygkommunikationer förbättra besöksnäringens konkurrenskraft. 9 5 Tillväxtverket (2011c). 6 Ibid. Medelstora företag definieras som de vilka har anställda, medan små företag definieras som de vilka har 0-49 anställda. 7 Tillväxtverket (2011a). Medelstora företag definieras som de vilka har anställda. Småföretagare delas upp i tre grupper, med 0, 1-9 respektive anställda. För att få jämförbara siffror till lokala data för Norrbotten har ett ovägt genomsnitt för de tre senare grupperna beräknats till 4,5 procent. 8 Jensen (2007).

10 Regeringen själva noterar att förbättringar behövs i infrastrukturen i och till Östergötland för att gynna näringslivets utveckling. Bland annat pekar regeringen på problem med Bristande transportkvalitet för långväga resor mellan Stockholm/Östergötland och södra Sverige/Köpenhamn samt Brister i nord-sydliga transporter Örebro/Hallsberg Östergötland. Till följd av ökade godstransporter på såväl järnväg som väg kommer ytterligare kapacitetsbrister på järnväg uppstå. 10 Anledningen till behovet av väl fungerande kommunikationer i Östergötland är att länet kan stärka sina komparativa fördelar genom förbättrade kommunikationer. Det berör möjligheten att skapa en bättre integrerad arbetsmarknad genom stärkta kommunikationer för personliga resor. 9 SOU 2007: Regeringen (2012).

11 Kommunikationer och arbetsmarknadens funktionssätt i Östergötland När orter kopplas samman via transportkommunikationer skapas nya arbetsmöjligheter, eftersom individer kan söka sig till större arbetsmarknader. I regioner som Östergötland, där möjligheterna till jobbskapande framförallt är goda i de medelstora städerna, finns goda skäl att främja kommunikationer mellan större urbana centra och mindre orter. Som forskarna Eva Thulin och Bertil Vilhelmson har lyft fram kan minskade restider inom liksom mellan orter vara avgörande för att skapa fungerande arbetsmarknadsregioner. 11 Också internationell forskning stödjer perspektivet. 12 I takt med att orter kopplas samman kan också existerande verksamheter komma att bli mer lönsamma. Exempelvis kan vi tänka oss en managementkonsult i Söderköping som är specialiserade på en viss arbetsuppgift. Om förbindelserna till Norrköping förbättras, så att restiden minskar, kan konsulten börja marknadsföra sina tjänster till en större marknad och därmed öka intäkterna. Också små förbättringar i den totala restiden skulle öka sannolikheten för konsulten att expandera sin verksamhet geografiskt. Därmed kan konsulten stärka sin egen verksamhets bärkraft samt bidra till att öka lokala konkurrensen. Forskningen tyder på att det finns goda skäl att förbättra kommunikationerna även om de redan fungerar relativt väl. En viktig samhällstrend är nämligen att tid blir en viktig bristvara, 11 Thulin och Vilhelmson (2007). 12 Se exempelvis Reggiani m.fl. (2011).

12 inte minst så för personer med expertkunskaper. Därför kan det vara lönsamt att förbättra existerande kommunikationer, för att minska restiden. 13 Att genom förbättrade kommunikationer stärka arbetsmarknadens funktionssätt är samtidigt en ovanligt stor utmaning för Östergötland. Regionsamfundet Östsam noterar i en rapport som släpptes 2011 att Östergötland har framtida rekryteringsbehov att tillsätta jobb under de närmaste tio åren grundas på bland annat kommande pensioneringar och arbetskrafts- och kompetensbehov. Här utgör matchningen mellan arbetsgivares arbetskraftsbehov och det tillgängliga kompetensutbudet en utmaning att överbrygga i syfte att tillvarata regionens samlade kompetensresurser på bästa sätt. 14 Rapporten framför vidare: Pendlingsmöjligheterna har stor betydelse för en regions arbetsmarknad att fungera och attrahera. Ju större potentiell funktionell region (enkelt vardagsutbyte över Arbetskraftens rörlighet är en viktig faktor i fråga om hur benägna människor är att pendla alternativt flytta dit där arbete finns och som motsvarar deras kompetens och intressen. 15 En studie av utvecklingen i Europas städer visar att det finns en tydlig vilja bland allmänheten att jobba i större städer men bosätta sig i mindre förorter. Ju bättre tillgången till transportinfrastruktur är, ju oftare realiseras denna dröm Stenkula och Zenou (2010) 14 Sandow och Westin (2007). 15 Ibid. 16 Patacchini. och Zenou (2009).

13 Östsam noterar att möjligheten till att bo i mindre orter i Östergötland men arbeta i större kan spela en viktig roll för länets utveckling [m]ånga värdesätter helt enkelt en bra livskvalitet och boendemiljö i sin hemort än att tvingas flytta dit där jobben finns. Detta är något som attraherar högutbildad arbetskraft i större utsträckning än andra grupper när det handlar om att pendla till en annan ort i syfte att få högre lön och mer intressanta arbetsuppgifter. 17 Regeringen framför själva att förbättrade kommunikationer skulle kunna leda till tillväxtfrämjande regionförstoringar som gynnar Östergötland: [g]enom att hela Ostlänken byggs ut kortas restiderna från Stockholmsområdet och Linköping/Norrköping till Nyköping och Skavsta, samtidigt som Östergötland knyts tätare till den gemensamma funktionella arbetsmarknaden i östra Mellansverige. 18 Således är det möjligt att främja såväl bättre förutsättningar för tillverkningsindustrin som en nödvändig effektivisering av arbetsmarknaden i Östergötland, genom investeringar i transportinfrastrukturen som minskar restiden för olika transportslag. 17 Regionsamfundet Östsam (2011). 18 Regeringen (2012).

14 Transportinfrastruktur och utvecklingskraft Investeringar i transportinfrastruktur tenderar att sammanhöra med ekonomisk utveckling. 19 En anledning är att växande regioner attraherar infrastrukturinvesteringar. Men investeringar kan också i sig stimulera tillväxten. Ett antal vetenskapliga studier har, genom att studera så kallade naturliga experiment, visat att infrastrukturinvesteringar kan driva på jobbskapande samt ett växande näringsliv. 20 Som en nyligen publicerad forskningsgenomgång visar är det viktigt att se infrastruktursatsningar i rätt sammanhang. Goda kommunikationer kan stärka inneboende tillväxtförmåga, men är i sig inte en garant för tillväxt. 21 En forskningsgenomgång från Statens Väg- och transportforskningsinstitut når på liknande sätt slutsatsen att investeringar i infrastruktur kan ha betydelse för nationell och regional tillväxt. Effekterna är dock beroende på de specifika förutsättningarna". Genomgången noterar att infrastrukturen sänker kostnaderna i näringslivet, vilket kan ge produktivitetshöjande effekter. 22 Det vore fel att se infrastrukturinvesteringar som ett universalbotemedel för ekonomisk utveckling. En mer rättvisande bild är att betrakta den infrastruktur som möjliggör transporter av människor och varor som en viktig del av det lokala företagsklimatet, som i kombination med i övrigt tillväxtfrämjande politik driver på tillväxt och jobbskapande. 19 Se exempelvis Berechman, Ozmen och Ozbay (2006). 20 Se exempelvis Rauch (1995) samt Kemmerling och Stephan (2000). 21 Button och Reggiana (2011). 22 Isacsson och Hultkrantz (2004).

15 En offentlig utredning från Storbritannien har granskat transportinfrastrukturens betydelse för regional utveckling. Där dras slutsatsen att "Investeringar i infrastruktur har en direkt effekt i att reducera transportkostnaderna för företag, arbetare och konsumenter. Fallande transportpriser ökar också den effektiva storleken hos regionala och lokala marknader. Detta skapar nya tillväxtmöjligheter för framgångsrika företag och intensifierar konkurrens, vilket uppmuntrar till effektivitet och innovation. 23 Liknande perspektiv har framförts i flertal andra studier. 24 Att använda offentliga medel för att rusta upp transportinfrastrukturen har flera fördelar med andra sätt som pengarna kan spenderas på. Direkta offentliga subventioner medför exempelvis omfattande snedvridningar på marknaders funktionssätt. Transportinfrastrukturen kan å andra sidan gynna öppna upp för breda möjligheter för utveckling inom olika företag och branscher. Fördelarna av förbättrad transportinfrastruktur kvarstår även om företagen som tidigare drog nytta av dem minskar i omsättning eller rentav går i konkurs. Infrastrukturen kan därmed ses som en långsiktig och fysisk konkurrensfördel för enskilda orter. 25 I sammanhanget finns således goda skäl att lyfta fram förbättrad transportinfrastruktur som en viktig del av regional såväl som nationell tillväxtpolitik. Inte minst är så fallet kring en diskussion av utvecklingskraften i Östergötlands län, en del av Sverige som på olika sätt kan gynnas av förbättrade kommunikationer. 23 HM Treasury och Department of Trade and Industry (2001). 24 Se längre diskussion i Transportgruppen (2012). 25 Bartik (2009).

16 Samhällsinvesteringar kan lyfta Östergötland Den internationella organisationen OECD har utifrån ett djupgående arbete dragit slutsatsen att det finns ett antal grundläggande råd för att skapa den bästa förutsättningen för utveckling i olika orter. Dessa råd inkluderar att skapa levande städer med högkvalitativ infrastruktur och fokus på smidiga transportflöden, samt att uppmuntra framväxten av ett diversifierat näringsliv. 26 Perspektivet är relevant för inte bara större urbana centra, utan också för regioner som Östergötland där utvecklingen sker i eller omkring medelstora städer. Smidiga och billiga kommunikationer minskar inte de fysiska avstånden, men däremot påtagligt det hinder i vardagen som avstånd innebär för ekonomisk och social interaktion. Det finns omfattande stöd för att svenska politiker under längre tid negligerat nödvändiga investeringar i transportinfrastrukturen, vilket medfört att betydande behov av förbättring kvarstår. Den tidigare myndigheten Nutek har exempelvis jämfört underhålls- och nyinvesteringar i infrastruktur för 15 västeuropeiska länder under perioden Det visar sig att investeringarna i Sverige, med undantag för två av åren, konsekvent har legat under genomsnittet för de 15 länderna när det kommer till nyinvesteringar i infrastruktur som andel av BNP. 28 Stockholms Handelskammare har räknat vidare på statistiken. 26 OECD (2006). 27 Statistiken inkluderar investeringar i vägar, järnvägar, vattenanläggningar, avlopp samt telekommunikation. Källa: Nutek (2008). 28 Ibid.

17 Organisationen har dragit slutsatsen att om investeringarna hade varit i nivå med övriga Europa så skulle Sverige mellan 1980 och 2008 ha investerat ytterligare ca 200 miljarder kronor i infrastrukturen. 29 OECD har framfört att Sverige kan dra nytta av bättre transportinfrastruktur. Genom att bättre länka samman städer med varandra samt med mindre orter kan Sverige enligt organisationen maximera tillväxtpotentialen i olika regioner. 30 Dessa rekommendationer är högst relevanta för utvecklingen i Östergötland. Som diskuterats i denna rapport kan Östergötland genom bättre tillgång till transportinfrastruktur dra nytta av bättre möjligheter för växande besöksnäring, mer integrerade och därmed bättre fungerande arbetsmarknad samt större attraktionskraft för kvalificerad arbetskraft. Fördelarna med investeringar i transportinfrastrukturen måste självklart alltid vägas mot dess kostnader. Som visats i denna rapport har samtidigt regeringen själva, liksom olika myndigheter, noterat behovet av investeringar i Östergötlands infrastruktur. Givet att dessa behov existerar finns goda skäl att genomföra nödvändiga samhällsinvesteringar. Östergötlands län är representativt för delar av Sverige som i likhet med Östergötland präglas av en blandning av små och medelstora orter. Självklart är slutsatserna om behoven av förbättrade transportmöjligheter därför applicerbara på fler län än just de två exempel som berörts i denna rapport. 29 Stockholms Handelskammare (2008). 30 OECD (2010).

18 En studie från Kanada noterar att den historiska lokaliseringen av relativt ickemobila infrastrukturinvesteringar i flygplatser, universitet [ ] kan medföra omfattande fördelar medan städer som saknar dessa tillgångar möter en hård press att reproducera dem. 31 I sammanhanget är det viktigt att tänka på framförhållning när det kommer till investeringar i förbättrade kommunikationer. Eftersom det tar tid att bygga upp transportinfrastrukturen måste vi planera inte bara för dagens, utan också för framtidens behov. Som berörts i denna rapport har företagarna i Östergötland en större tilltro på att kunna växa genom att anställa fler under kommande år jämfört med de flesta andra län i Sverige, inklusive Stockholms län. För att optimismen kring utveckling i dessa delar av Sverige ska kunna realiseras fullt ut är det viktigt att på bästa sätt främja lokal konkurrenskraft. Förbättrad infrastruktur är ett, bland många, sätt att åstadkomma ett lyft i det lokala företagsklimatet. 31 Reese (2010).

19 Referenser AKU. Arbetskraftsundersökningen. Regional data arbetslöshet för åringar. Jensen, A. (2007). "Logistikkostnader, konkurrenskraft och infrastruktur". Dokumentet finns upplagt på Västra Götalands regionens hemsida Bartik, T.J. (2009). "The Revitalization of Older Industrial Cities: A Review Essay of Retooling for Growth." Growth and Change 40: Berechman, J. D. Ozmen och K. Ozbay (2006). "Empirical analysis of transportation investment and economic development at state, country and municipality levels", Transportation, 33: Button, K. och A. Reggiana (red.) (2011). "Transportation and Economic Development Challenges", Edward Elgar Publishing Limited. HM Treasury och Department of Trade and Industry (2001). "Productivity in the UK: 3 The Regional Dimension". Isacsson, G. och L. Hultkrantz (2004). "Infrastruktur och tillväxt - En litteraturöversikt", Väg- och transportforskningsinstitutet. Kemmerling, A. och A. Stephan (2000). "Political economy of infrastructure investment allocation: evidence from a panel of large Germancities", WZB discussion paper.

20 Nutek (2008). Nuteks årsbok OECD (2006). "OECD Territorial Reviews: Competetive Cities in the Global Economy". OECD (2010). "OECD Territorial Reviews: Sweden". Patacchini, E. och Y. Zenou (2009). "Urban sprawl in Europe", Brookings-Wharton Papers on Urban Affairs, 10: Rauch, J.E. (1995). "Bureaucracy, Infrastructure, and Economic Growth: Evidence from U.S. Cities during the Progressive Era", American Economic Review, 85: Reggiani, A., P. Bucci, G. Russo, A. Haas och P. Nijkamp (2011). "Regional labour markets and job accessibility in City Network systems in Germany", Journal of Transport Geography, 19: Reese, L.A. (2010). " The state of Canadian cities: theoretical and applied themes: an introduction", GeoJournal. 75: Regeringen (2012). Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem, Prop. 2012/13:25. Regionsamfundet Östsam (2011). "Trettiofemtusen jobb, vilket vill du ha?".

21 Nilsson, Å. (2011). "Befolkningsprognos för Sverige ", Demografikonsulten. Sandow, E. och K. Westin (2007). "Regionförstoring i glesa områden - Kollektivtrafikens möjligheter och betydelse", Transportforskningsenheten, Umeå Universitet. SOU 2007:32. "Tillväxt genom turistnäringen", Näringsdepartementet. Stenkula, M. och Y. Zenou (2010). "Städer och tillväxt - Vad säger forskningen?", Tillväxtanalys. Stockholms Handelskammare (2008). Ett vägval för Sverige. Svenskt Näringsliv och Tillväxtverket (2011). "Genuint sårbara kommuner - Företagandet, arbetsmarknaden och beroendet av enskilda större företag". Thulin, E. och B. Vilhelmson (2007). "Rörlighetens tid", Kulturgeografiska institutionen, Göteborgs universitet. Tillväxtverket (2011a). Företagens villkor och verklighet Tillväxtverket (2011b). Företagens villkor och verklighet Östergötlands län Trafikverket (2011). "Råvaror och kommunikationer i Barents", TRV 2011/ Transportgruppen (2012). Vägen till konkurrenskraftiga städer.

22

23