Kvalitet och effektivitet. äldreomsorgens särskilda boenden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitet och effektivitet. äldreomsorgens särskilda boenden"

Transkript

1 Revisionsrapport Inger Kullberg, Ingrid Norman, Fredrik Alm, certifierade kommunala revisorer samt Anna Sandberg och Irene Deravian Kvalitet och effektivitet inom äldreomsorgens särskilda boenden (KRUT) Motala kommun

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning Inledning och uppdrag Uppdrag och revisionsfråga Metod och avgränsning Kvalitetsenkäten Mätning av behov och resurser Resultatet av granskningen Styrning av personella resurser Besökta enheter i granskningen Flexibelt arbetssätt Iakttagelser och bedömning Aktuell omsorgstyngd i förhållande till personella resurser Produktiviteten Iakttagelser och bedömning Nämndens arbete med att följa upp kvaliteten i boenden Upplevd kvalitet vid boendena kundnytta Kvalitetsmätning per enhet Förbättringsområden Iakttagelser och bedömning Sambandet mellan god kvalitet och personella resurser Iakttagelser och bedömning Till rapporten hör även en mapp med underlag från resultat vid vårdtyngdsmätningen på enhets- och avdelningsnivå, resultat från enkätundersökning per enhet samt ett förslag till åtgärdsprogram utifrån närståendes uppfattning om verksamhetens kvalitet. Motala kommun 1 av 17

3 1. Sammanfattande bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Motala kommun har Kommunal Sektor inom granskat hur socialnämnden bedriver verksamheten inom äldreboendena, med fokus på styrning av resurstilldelning samt hur arbetet med kvaliteten inom verksamheten styrs. Granskningen har utförts genom intervjuer, omsorgstyngdsmätningar på vårdavdelningar inom fyra äldreboenden, enkätundersökningar till personal och närstående samt granskning av styr- och uppföljningsdokument gällande resursfördelning och arbetet med ständiga förbättringar. Granskningen har inriktats mot att besvara revisionsfrågan: Bedriver socialnämnden verksamheten inom äldreboendena på ett effektivt och kvalitetsmässigt tillfredsställande sätt? Utifrån de iakttagelser som gjorts i granskningen samt efter analys av resultatet är bedömningen att nämnden styrt personella resurser med hänsyn till olika vårdavdelningars inriktning och inte med hänsyn till individuella behov. Kvalitetsuppföljningar har gjorts främst utifrån vad servicegarantierna utlovar. Den uppföljning nämnden gjort av servicegarantierna visar på förbättringsbehov, en uppfattning som vi delar med hänsyn till resultatet i vår enkätundersökning. Vår sammanfattande bedömning är att nämnden kan utveckla sin styrning av resurser och arbetet med kvaliteten i verksamheten. Följande revisionskriterier har lett till den samlade bedömningen: Det finns övergripande rutiner för styrning av personella resurser till vård- och omsorgsboenden: Det finns ett prestationsbaserat (belagda vårddygn) resursfördelningssystem med tre olika nivåer beroende på boendets inriktning. Ersättningen per boendeplats styrs alltså inte med hänsyn till den enskildes vårdbehov utan är beroende vilken inriktning avdelningen har. Ersättningssystemet är lika för externa utförare som för egenregin. Det pågår en översyn av ersättningssystemet. Aktuell omsorgstyngd överensstämmer med tilldelade personella resurser? Den mätning av omsorgstyngd/vårdtyngd vi gjort under veckorna 42 respektive 45 visar att omvårdnadsbehovet totalt sett inte var så högt vid mättillfället, men att det varierade en del mellan avdelningarna. På de avdelningar vi mätt var den 5,6 poäng i genomsnitt men med en variation mellan 3,8 6,5 poäng. Det är ganska vanligt att en genomsnittlig poäng på ett vårdboende är 6,0 poäng. Av de 146 brukare som bedömdes uppfattades 25 personer vara i stort behov av tillsyn på grund av omfattande oro, det fanns även 6 tomma platser. Bedömningen vid mättillfället var att det just då fanns personella resurser utöver vad som behövdes för att tillgodose de aktuella vårdbehoven. Det finns styrning och rutiner för ett flexibelt personalnyttjande: Det finns rutiner för flexibel styrning av personalresurser inom boendeenheterna, vilket är bra och kostnadseffektivt. Följden ett flexibelt arbetssätt kan leda till är otydlighet i ansvarsfördelningen brister i kontinuiteten för den boende. Sådana risker måste hanteras på ett klokt sätt. Inom enheterna har personalen möjlighet till önskad tjänstgöringsgrad, vilket ställer krav på att den utökade tiden (resurstiden) styrs dit där det Motala kommun 2 av 17

4 finns en vakans eller behov av annan anledning. Både det flexibla arbetssättet och styrning av resurstid ställer, enligt vår bedömning, krav på närvarande ledare. Nämnden följer regelbundet upp upplevd kvalitet i boendena. Nämnden fattade redan år 2005 beslut om servicegarantier, vilka följs upp regelbundet och används för att ständigt förbättra verksamheten. Inom nämndens ansvarsområde görs inga enkätundersökningar regelbundet riktade till brukare i särskilt boende utan de använder sig av resultatet från de årliga nationella enkätundersökningarna som Socialstyrelsen genomför. Nämnden ställer inga särskilda krav på vilken kvalitetsnivå som boendena i Motala bör ligga på i jämförelse med övriga äldreboenden i Sverige. Det finns ett samband mellan god kvalitet och personella resurser. När resultaten från kvalitetsmätningen och omsorgstyngdsmätningen kombineras framgår att samband finns mellan kvalitet och personella resurser. Ju högre kvalitetsvärden dess lägre omvårdnadseffektivitet (mängd arbete att göra i förhållande till antal omvårdnadspersonal). En avdelning avviker med både högre kvalitet än genomsnittet och hög omsorgstyngd per årsarbetare. Motala kommun 3 av 17

5 2. Inledning och uppdrag Äldreomsorgen har sedan 90-talet genomgått omfattande förändringar i både volym och innehåll, vilket ställt krav på ett inre effektivitets- och kvalitetsarbete. Inom verksamheterna förutsätts ett inre kvalitetsarbete så att resurser nyttjas så effektivt och flexibelt att brukare/pensionärerna får sina rättmätiga krav tillgodosedda avseende kvaliteten i insatserna, t ex rätt till påverkan, delaktighet och att bli respektfullt bemött. Det är väsentligt att säkerställa att resurserna används effektivt ur ett brukarperspektiv och att ha ett fördelningssystem så att de personella resurserna används där de bäst behövs. Socialstyrelsen har beslutat om nya föreskrifter och allmänna råd om behovsanpassad bemanning inom äldreomsorgen. Avsikten var att föreskrifterna skulle ha trätt i kraft redan från årsskiftet 2014 men under hösten 2013 beslöts att regelverket skulle träda i kraft först vid årsskiftet Föreskrifterna ställer krav på att det är individens behov som ska styra bemanningen Uppdrag och revisionsfråga Revisorerna i Motala kommun har i riskanalys beslutat att genomföra en granskning av om det finns fungerande rutiner för styrning av resurser till särskilt boende samt hur några boenden arbetar med sin kvalitet och effektivitet. Revisionsfråga: Bedriver socialnämnden verksamheten inom äldreboendena på ett effektivt och kvalitetsmässigt tillfredsställande sätt? Revisionskriterier: Det finns övergripande rutiner för styrning av personella resurser till vård- och omsorgsboenden. Aktuell omsorgstyngd överensstämmer med tilldelade personella resurser? Det finns styrning och rutiner för ett flexibelt personalnyttjande. Nämnden följer regelbundet upp upplevd kvalitet i boendena. Det finns ett samband mellan god kvalitet och personella resurser Metod och avgränsning Uppdraget startade med ett första möte i september då samtliga berörda enhetschefer deltog. Vid mötet informerades om tillvägagångssätt för granskningen (omsorgstyngdsmätning och enkätundersökning) på berörda enheter. Vid mötet ställdes även frågor om aktuell resursfördelningsmetod för särskilda boenden och hur berörda enhetschefer arbetar för att fördela/omfördela resurser inom respektive enhet. För att jämföra effektiviteten mellan de olika äldreboendena har vi använt oss av metoden KRUT, Kvalitets- och Resursutveckling. KRUT är ett analysstöd för mätning av kvalitet och resursanvändning inom äldreomsorg i syfte att kartlägga effektiviteten. I metoden ingår dels att göra en aktuell bedömning av omsorgstyngd per Motala kommun 4 av 17

6 avdelning, dels att närstående till de boende och aktuell personal besvarar en enkät om den upplevda kvaliteten. De granskade enheterna (Vileborg, Samuelsberg, Strömsborg och Husbygården) har besökts för en omsorgstyngdsmätning av de brukare som bodde där vid mättillfället. Mätningen har gjorts genom intervju med två omvårdnadspersonal som känner de boende. Varje enhetschef har också lämnat uppgifter om boendet, uppgifter som kan påverka bemanningsbehovet. Kvalitetsenkät avseende närståendes uppfattning har sänts direkt till närstående medan kvalitetsenkäten till personal delats ut samt insamlats inom respektive äldreboende. Samtliga besvarade enkäter har därefter bearbetats och sammanställts av. I denna granskning har vi valt att inte genomföra en brukarenkät, då många av de aktuella personerna har olika former av demenssjukdomar och inte bedömts själva kunna besvara en enkät. Granskningsresultatet har dokumenterats i denna rapport som äldreomsorgschef och enhetscheferna på de granskade boendena fått faktakontrollera. KRUT använder följande definitioner: Kvalitet/Kundnytta Upplevd kvalitet av (brukare), anhöriga och omvårdnadspersonal Produktivitet/e-kvot Omsorgstyngdspoäng dividerat med faktisk bemanning Effektivitet Kundnytta i relation till e-kvot Kvalitetsenkäten Kvaliteten fångades med hjälp av enkäter och resultatet bygger på en subjektiv upplevelse. Mätningen baseras på ett antal kvalitetsområden med tillhörande påståenden. Enkäten bestod av följande kvalitetsområden: Vardagen Personlig omvårdnad Hälso- och sjukvård Rehabilitering och träning Personal Påverkan Information Hjälp kväll och natt Den svarande skulle även ta ställning till hur viktigt de ansåg att frågeområdet var. Enkätens svarsfrekvens Inkommet Utdelat Svarsfrekvens Närstående % Personal % Totalt % Vi bedömer att svarsfrekvensen är tillräcklig för att kunna dra slutsatser utifrån resultatet. Motala kommun 5 av 17

7 Mätning av behov och resurser Omsorgstyngden/vårdtyngden hos brukare kan variera mellan tid och mellan olika boendeformer. Ibland är sambandet mellan personalresurs och brukarnas omsorgstyngd mycket svagt. Det kan vara ett tecken på att personalresurserna inte används flexibelt vid förändrade förhållanden. Det finns inga exakta vårdtyngdsmätningsmetoder, men den metod vi använder är utarbetad av och bygger på en 15 år gammal modell som har sin utgångspunkt från ett flertal tidsstudier inom äldreboenden. Vår metod är förhållandevis enkel och kan användas i vardagen av personal och ledning för att få fram behoven och ställa de i relation till resursbehov. Metoden innebär att representanter från personalgruppen får uppge vilket behov av omvårdnad och tillsynsbehov respektive brukare har varje dag. Metoden utgår ifrån att ADL/omvårdnadsarbete inklusive rehabilitering och aktivering utgör ca 30 %, mat/matning och allt därikring ca 40 %, planering, dokumentation och möten ca 20 % och städning och tvätt ca 10 % av arbetstiden. Omvårdnadsbehoven är indelade i fem olika nivåer: A) Hjälp med all ADL och matning varje dag (mycket omvårdnadsbehövande), 10 p B) Hjälp med all ADL och viss hjälp med matning, 8 p C) Hjälp med all ADL men klarar själv ätandet, 6 p D) Hjälp med viss ADL, 3 p E) Klarar all ADL själv, hjälp med dusch och service,1 p Mätningen av det fysiska omvårdnadsbehovet kompletterades med en uppgift om det fanns något extra tillsynsbehov på grund av stark oro, demens eller för omfattande hälso- och sjukvårdsinsatser som utfördes av omvårdnadspersonalen. Vi besökte de granskade boendeenheterna och genomförde omsorgstyngdsmätningen genom dialog med omvårdnadspersonalen. Efter en kort introduktion i metoden gick vi igenom behoven hos varje brukare. Metoden utgår från en del förutsättningar som exempelvis; frånvaro vid behov ersätts med vikarier, huvudrätter till lunch och middag lagas av andra och levereras till respektive avdelning, boendepersonalen ansvarar för städning av de boendes rum och det gemensamma köket/allrummet samt att vårdboendelokalerna är avsedda för ändamålet. Om inte ovanstående förutsättningar uppfylls korrigeras beräkningarna, vilket påverkar bemanningstalet. I samband med att vi redovisar mätresultaten har vi skrivit en kort sammanfattning av förhållandena per äldreboende och även kommenterat om vi avvikit från grundberäkningen eller inte. Motala kommun 6 av 17

8 3. Resultatet av granskningen 3.1. Styrning av personella resurser Tabellerna nedan redovisar andelen personer i ordinärt boende med hemtjänstinsatser samt andelen personer i särskilt boende. Av sammanställningen kan ses att andelen personer med insatser i både ordinärt boende liksom i särskilt boende är högre i Motala kommun än i länet och i riket. Andel personer i ordinärt boende med hemtjänstinsatser Andel i % av befolkningen 65 - w 80 - w riket 9 24 länet Andel personer i särskilt boende Andel i % av befolkningen 65 - w 80 - w riket 5 14 länet 5 16 Motala kommun Motala kommun 6 18 Uppgifterna hämtade från Socialstyrelsens offentliga statistik och avser läget oktober I februari 2013 fattade socialnämnden beslut om att successivt ställa om vårdplatser till demensplatser med anledning av ökat antal äldre personer med diagnostiserad demenssjukdom. I första hand föreslogs vårdboendet Strömsborg att genomgå förändringen. Redan hösten 2010 hade nämnden fattat beslut om att införa ett resursfördelningssystem som innebar att ersättningen till utförare inom särskilda boenden är likartad för egenregin som för externa utförare. Ersättningen utbetalas i tre olika nivåer (platser för personer med enbart fysiskt omvårdnadsbehov, platser på demensboenden respektive korttidsplatser) och avser belagda vårddygn. Respektive enhetschef rapporterar in beläggningen en gång per månad och har budgeterat för i genomsnitt 95 % beläggning. Om en person på vårdboende konstateras ha en demensdiagnos utgår ingen högre ersättning förrän den personen flyttat in på en demensavdelning. De chefer vi intervjuat med anledning av granskningen anser sig vara bakbundna av vissa extra kostnader inom egenregin. Bland annat finns ett krav på att kunna erbjuda önskad sysselsättningsgrad till personalen och dessutom är vårdboendena inom egenregin bundna till ett kostavtal. Inom förvaltningsledningen finns en planering för att genomföra en översyn av ersättningssystemet. I socialnämndens delårsrapport (prognos Socialnämnden) prognostiseras ett underskott på 6,8 mnkr. I kommentarerna konstateras att underskottet inom äldreomsorgen främst beror på högre personalkostnader än budgeterat Besökta enheter i granskningen Strömsborg äldreboende ligger i centrala Motala. Det består av elva olika avdelningar, varav två med demensinriktning. Varje avdelning har mellan 6 9 lägenheter och innehåller gemensamt kök och allrum. I granskningen har ingått mätning av nio avdelningar, där det inom tre avdelningar pågår ett omställningsarbete mot fler demensplatser. Boendet är överlag väl anpassat för ändamålet och Motala kommun 7 av 17

9 lägenheterna är rymliga och väl utrustade avseende hygienutrymmen. Ett fåtal lägenheter som var ämnade för korttidsboende saknar kokmöjligheter. De enheter som ingått i granskningen är avsedda för personer med fysiska omvårdnadsbehov, men flera av de boende har demensdiagnoser och demensliknande beteenden. Vileborg ligger i Fornåsa och är ett äldreboende med tre avdelningar. Boendet är byggt och ombyggt för ändamålet, men en avdelning (Murgrönan) är enligt vår bedömning inte ändamålsenlig, då det inte är möjligt för personalen att ha överblick över de boende. All personal arbetar på alla avdelningar. Boendet är avsett för personer med fysiska omvårdnadsbehov, men flera av de boende har demensdiagnoser och demensliknande beteenden. Vi har justerat riktkvoten för en av avdelningarna, Murgrönan, p g a bristande ändamålsenlighet vilket leder till visst merarbete för personalen. Husbygården ligger i Borensberg och är ett litet vårdboende med två avdelningar. Lokalerna är inte byggda för ändamålet, men håller ändå en bra standard. All personal i boendet arbetar på båda avdelningarna. Boendet är avsett för personer med fysiska omvårdnadsbehov, men flera av de boende har demensdiagnoser och demensliknande beteenden. Samuelsberg är Motalas första äldreboende, delar av byggnaden är från år Lägenheterna är små och hygienutrymmena är i många fall inte tillfredsställande ur arbetsmiljösynpunkt. Det saknas kok- och tvätt möjligheter i lägenheterna. Granskningen har omfattat två avdelningar avsedda för personer med fysiska omvårdnadbehov. Flera av de boende hade demensdiagnos och demensliknande beteenden. Vi har justerat riktkvoten för båda avdelningarna med hänsyn till bristande ändamålsenlighet Flexibelt arbetssätt För att tillmötesgå personalens önskemål om ökad sysselsättningsgrad är det viktigt med en bra planering. Den utökade arbetstiden (resurstid) ska användas antingen för att täcka en vakans eller för behov av förstärkning. Om inte det finns något behov inom den egna enheten kan resurstiden exporteras till Bemanningscentrum och personalen kan hänvisas till andra arbetsplatser. Det varierar lite hur cheferna hanterar resurstiden och hur väl personal ser behoven och är beredda på att arbeta på andra håll. Alla chefer påtalar behovet av att chefen är närvarande och styr och fördelar var personal ska arbeta under resurstiden Iakttagelser och bedömning Det finns ett prestationsbaserat (belagda vårddygn) resursfördelningssystem med tre olika nivåer beroende på boendets inriktning. Ersättningssystemet är lika för externa utförare som för egenregin. Enligt enhetscheferna blir dock de ekonomiska förutsättningarna inte helt lika mellan egenregin och externa utförare eftersom egenregin även påverkas av beslutet om rätt till önskad tjänstgöringsgrad för personalen samt ett övergripande kostavtal. Det pågår ett omstruktureringsarbete inom kommunens äldreboenden för att utöka antalet demensplatser. Med hänsyn tagen till den jämförelse vi gjort beträffande Motala kommun 8 av 17

10 andelen platser i särskilt boende i förhållande till riksgenomsnittet kan ses att antalet boendeplatser är stort i kommunen. Ändamålsenligheten varierar mellan enheterna både vad gäller storlek på brukares lägenheter och överblickbarhet inom boendet. Vår bedömning är att det i första hand är Strömsborg som har ändamålsenliga lokaler för att kunna fungera som äldreboende. Övriga besökta enheter, där personalen arbetar på fler än en avdelning, är enligt vår bedömning, inte fullt ut ändamålsenliga med hänsyn tagen till lokalerna och bemanningen. Det finns rutiner för flexibelt arbete mellan avdelningar. Det är bra och kostnadseffektivt att personal stöttar varandra vid behov, men risken med arbetssättet är att en otydlighet i ansvarsfördelningen och kontinuitetsbrist för exempelvis kontaktmannaskapet kan uppstå. Det är viktigt att dessa eventuella brister hanteras Aktuell omsorgstyngd i förhållande till personella resurser Produktiviteten Omsorgstyngden har beräknats med hänsyn till den tid det tar att utföra alla olika omvårdnads- och serviceinsatser. Omvårdnadsinsatserna har beräknats utifrån tidsåtgång beträffande det fysiska omvårdnadsbehovet. Vi har även kompenserat för personalens insatser till brukarna som behöver extra tillsyn på grund av stor oro eller omfattande hälso- och sjukvårdsinsatser. Detta har gjorts genom att vi inventerat den enskildes behov av extra tillsyn och tagit hänsyn till det i bedömningarna. En mätning av omsorgstyngden är alltid en nulägesbeskrivning, d v s resultatet visade förhållandet vid mättillfället, alltså under veckorna 42 (Vileborg, Husbygården och Samuelsberg) respektive 45 (Strömsborg) på aktuella boenden. E-kvoten, produktiviteten, som redovisas nedan, är omsorgstyngdspoäng dividerat med faktisk bemanning. Den visar mängden arbetsinsatser personalen ska utföra i förhållande till de timmar som finns i schemat. Ju högre E-kvot desto högre arbetsbelastning. Antal lägen genheter Tom lägen genhet Årsarbetare Genom nomsnittlig poäng Extra tillsyn E- kvot Bedömt Behov Diff bemanmanning Personaltäthet/plats Hus ,71 4,8 0 6,7 3,96 1,75 0,63 Hus ,71 6,0 0 9,5 5,45 0,26 0,63 Hus ,94 4,2 0 3,3 2,14 2,80 0,82 Hus ,66 3,8 1 6,0 3,55 2,11 0,63 Hus ,71 5,6 0 8,8 5,11 0,60 0,63 Hus ,71 4,3 0 6,0 3,46 2,25 0,63 Hus ,69 6,3 4 10,0 6,29-0,60 0,63 Hus ,13 6,1 1 8,4 4,52 0,61 0,73 Hus ,71 4,2 3 6,7 3,95 1,76 0,63 Strömsborg totalt ,97 5,1 9 7,4 38,44 11,53 0,66 Motala kommun 9 av 17

11 Antal lägen genheter Tom lägen genhet Blåklinten 8 0 Årsarbetare Genom nomsnittlig poäng Extra tillsyn E- kvot Bedömt Behov Diff bemanmanning Personaltäthet/ plats 5,3 0 4,33 Gullvivan ,19 6,1 3 9,2 5,22 0,09 0,59 Murgrönan 8 0 4,9 3 4,55 Vileborg totalt ,19 5,4 6 9,2 14,10 0,09 0,59 Måsen ,5 3 7,78 13,6 10,0 Strömstaren ,4 6 7,33-1,51 0,62 Husbygården totalt ,6 6,5 9 10,0 15,11-1,51 0,62 Rosen ,02 5,5 1 9,4 10,21-0,19 0,59 Violen ,89 5,5 0 7,7 6,20 1,69 0,61 Samuelsberg totalt TOTALT läg/antal pers ,91 5,5 1 8,7 16,41 1,50 0,60 152/ ,67 5,6 25 8,83 84,06 11,61 0,62 En rimlig E-kvot (produktivitetskvot) för vårdavdelningar, d v s med personer som framför allt har behov av personalstöd för sina fysiska omvårdnadsbehov bör ligga mellan 9,5-10,5. Det kan uttryckas som att en hög E-kvot är tecken på en hög produktivitet/effektivitet. Tidigare har man ofta mätt personaltäthet/plats, men det måttet säger egentligen inget om faktiska förhållanden, då individernas vårdbehov kan variera över tid. I vår sammanställning har vi trots detta angett dessa uppgifter. Vi har då inte tagit hänsyn till tomma platser eller faktiskt omvårdnadsbehov. Vid jämförelser med andra kommuner är årsarbetare/plats på vårdboenden förhållandevis lågt på de aktuella boendena Iakttagelser och bedömning Vilken personaltäthet det är på vårdboendena i en kommun kan vara en politisk ambition, men inte nödvändigtvis. Det kan också bero på gammal vana. I Motala har vi förstått att personaltätheten eller ersättningen per vårddygn påverkas av avdelningens inriktning och inte av vårdtyngden hos de personer som bor där. Den mätning av omsorgstyngden/vårdtyngden vi gjort visar att omvårdnadsbehoven totalt sett inte var så höga, men det varierade en del mellan enheterna. Den genomsnittliga omsorgstyngden på de avdelningar vi mätt var 5,6 poäng. Den brukar i genomsnitt vara omkring 6 poäng. Av 146 personer som vistades på vårdboende hade 12 personer (ca 8 %) endast serviceinsatser och endast 17 personer (ca 12 %) hade behov av hjälp med all omvårdnad. Men det var också 25 personer (17 %) som hade behov av extra tillsyn på grund av omfattande oro. Det varierade en del mellan enheterna men framför allt mellan olika avdelningar hur pass bemanningen, d v s de personella resurserna, överensstämde med omsorgstyngden. Genom den relativt sett låga omsorgstyngden så ligger samtliga enheter (totalt sett) på en E-kvot som vi bedömer vara rimlig. Vid mättill- Motala kommun 10 av 17

12 fället fanns det totalt sex tomma platser, vilket också har påverkat bemanningsbehovet. Det bedömda personalbehovet, med hänsyn tagen till de boendes individuella behov, visade sig vid mättillfället vara lägre än den verkliga bemanningen. Om vi kompenserar varje tom plats med 6 poäng (vanligt vårdbehov vid inflyttning på vårdboende) visas en differens på + 8,13 årsarbetare. Bedömningen är att det vid mättillfället fanns personella resurser utöver vad som behövdes för att tillgodose de aktuella behoven (omsorgstyngden). Produktivitetskvoten var med andra ord relativt låg Nämndens arbete med att följa upp kvaliteten i boenden Inom nämndens ansvarsområde görs inga enkätundersökningar regelbundet riktade till brukare i särskilt boende. När det gäller de nationella enkätundersökningarna som Socialstyrelsen årligen genomför, brukar inledningsvis ledningsgruppen ta del av resultatet och genomföra en första analys på övergripande nivå. Därefter delas resultatet upp per enhet och respektive chef får ansvaret för att presentera det för den egna personalgruppen. Det ställs inga krav på att enhetscheferna ska upprätta handlingsplaner med aktiviteter för att åtgärda eventuella brister. Nämnden fattade redan år 2005 ett beslut om att införa servicegarantier. Dessa har därefter följts upp och reviderats. Garantierna gäller både inom egenregin och för externa utförare. Servicegarantierna följs upp regelbundet och används för att ständigt förbättra verksamheten. Vi har tagit del av resultatet för den uppföljning som gjordes av servicegarantierna år 2012 avseende vårdboende och tillfälligt boende. Här nedan återger vi en del av resultatet från uppföljningen: Bemötande och information (välkomstsamtal och anhörigas/närståendes eventuella närvaro vid välkomstsamtalet): garantierna har enligt dokumentationen uppfyllts hos 43 % av de boende i egenregin och hos 33 % av de boende hos Attendo. Det finns rutiner för när och hur ett välkomstsamtal ska hållas, samt vad det ska innehålla. Rutin för hur det ska dokumenteras saknas. Trygghet (att kontaktman utses inom en vecka, hur nycklar hanteras, hur dokumentation förvaras samt överenskommelse om information till anhöriga och närstående angående händelser av betydelse): garantierna har enligt dokumentationen uppfyllts till i stort sett 100 % både inom egenregin och hos extern utförare. Inflytande (individuell planering inom två veckor, upprättande av genomförandeplan, hänsyn tagen till kundens individuella önskemål samt uppdatering av genomförandeplan): Det var stor skillnad mellan egenregin (48 %) och Attendo (100 %) om individuell planering gjorts inom två veckor. Inom egenregin hade individuell planering gjorts något senare för 26 % och för ytterligare 26 % fanns inte datum noterat för när individuell planering gjorts. Den individuella planeringen ska dokumenteras i en genomförandeplan, vilket visades hos Attendos kunder i samtliga fall och inom egenregin för 97 % av kunderna. Det framgick i 83 % av genomförandeplanerna inom egenregin att hänsyn tagits till individuella önskemål, motsva- Motala kommun 11 av 17

13 rande andel för Attendos kunder var 100 %. Uppföljningen visade att 93 % av genomförandeplanerna uppdaterats inom tidsramen i egenregin, vilket överenstämde med uppföljningen av uppdatering hos Attendos kunder. Vid jämförelse av resultatet från uppföljning av servicegarantierna mellan år 2011 och 2012 konstateras att det i samtliga fall (utom ett avseende uppdatering av genomförandeplan hos Attendo) har skett en förbättring. Sammanfattningsvis skrivs i uppföljningsresultatet att en av anledningarna till förbättringen är att de infört ett verksamhetssystem, Viva, vars struktur gör det lättare att dokumentera viktiga uppgifter. Det konstateras också att det behövs kunskapshöjande insatser kring dokumentation, både bland chefer och hos medarbetare Upplevd kvalitet vid boendena kundnytta I granskningen har vi genomfört en enkätundersökning avseende upplevd kvalitet/kundnytta, ställd till personal och till närstående/anhöriga. Av de 108 enkäterna som delades ut till personalen svarade 103 och från de anhöriga/närstående fick vi in 89 enkäter av 137 utskickade. Det ger en 95 % (personal) respektive 65 % (närstående) svarsfrekvens. Det anser vi ger en tillförlitlig bild. Kvalitetsvärdet fångades med positivt formulerade påståenden. Respondenterna skulle kring dessa påståenden ta ställning till hur mycket de instämde i dessa. Respondenten svarade på en skala mellan 1-4, där 1 innebär att respondenten inte alls instämde med påståendet och 4 innebär att respondenten helt instämde med påståendet. Detta utgör värdet på upplevd kvalitet. Efter varje kvalitetsområde fick respondenterna även ta ställning till hur viktigt kvalitetsområdet och dess påståenden var för dem, på skala Respondenten kunde välja mellan mindre viktigt (10), viktigt (20) eller mycket viktigt (30). Detta utgör värdet av vikt. I diagrammet nedan presenteras kvalitets- och viktvärdet per frågeområde och per svarandekategori. Kvalitetsvärdet utgörs av staplarna och läses av mot den vänstra skalan 1-4. Viktvärdet utgörs av linjerna och läses av mot den högra skalan Motala kommun 12 av 17

14 Kvalitet 4,0 Kvalitetsvärde och viktvärde Vikt 30 3,5 3,0 2,5 20 2,0 1,5 1,0 10 Närstående - kvalitet Omv personal - kvalitet Närstående - vikt Omv personal - vikt Kvalitetsvärdet 3,0, d v s att man instämmer i påståendet i huvudsak, bedömer vi vara ett godtagbart kvalitetsvärde. Här är det genomsnittliga kvalitetsvärdet för närstående 3,0 och för personal 3,2, vilket totalt sett är acceptabelt, men inte mer än så. Personalen ger överlag högsta kvalitetsvärden inom samtliga områden, med undantag av frågeområdet Hälso- och sjukvård, där närstående har sitt högsta kvalitetsvärde. Närståendes svar på frågan om hur de blir bemötta av sjuksköterskan har det högsta värdet, 3,7 poäng inom frågeområdet. Kvalitetsvärdet på Vardagen (trivsel, möjlighet att komma ut regelbundet, tillgång till olika aktiviteter, att fylla sin dag med det som är meningsfullt, får mat tillräckligt ofta, känna sig trygg) är lågt framför allt hos närstående (2,8). Lägsta kvalitetsvärdet inom frågeområdet gäller frågan tillgång till aktiviteter under dagen (2,1) hur stämmer detta med servicegarantierna med rätt till fyra aktiviteter/vecka med varierat innehåll? Lägst kvalitetsvärde ger närstående/anhöriga till frågorna i frågeområde Rehabilitering och träning (2,5) (vårdpersonalen hjälper min anhörige med daglig träning vid behov samt min anhörige har tillgång till de hjälpmedel hon/han behöver), lägst inom frågeområdet är hjälp med den dagliga träningen (1,9). Ett annat lågt kvalitetsvärde, för både närstående/anhöriga (2,6) och personal (2,8), återfinner vi inom frågeområdet Påverkan, (personalen hjälper den enskilde efter hans/hennes behov och på det sätt som han/hon vill; att klara det han/hon kan själv; personalen kommer när de boende behöver hjälp). Viktvärdena, alltså hur viktigt frågorna i frågeområdet uppfattas, är högst för personalen inom sex av nio frågeområden. Lite anmärkningsvärt tycker vi det är att frågeområdet Information har getts så lågt viktvärde av personalen. Motala kommun 13 av 17

15 Kvalitetsmätning per enhet Vi redovisar mätningen per avdelning/enhet på ett summariskt sätt. Antalet svar från Strömsborg, hus 9, var alltför få för att kunna redovisas separat. Kvalitets- och viktvärden efter enhet och avdelning Närstående Omvårdnadspersonal Enhet Avdelning Kvalitet Vikt Kvalitet Vikt Husbygården 2,9 27,7 3,2 27,3 Samuelsberg Rosen 3,1 26,3 3,4 26,4 Samuelsberg Violen 2,9 25,4 3,3 27,5 Strömsborg Hus 1 3,5 24,6 3,0 25,2 Strömsborg Hus 2 2,9 24,5 3,0 26,5 Strömsborg Hus 5 3,2 27,5 3,3 24,3 Strömsborg Hus 6 3,3 25,5 3,3 24,3 Strömsborg Hus 7 3,0 27,9 3,2 27,9 Strömsborg Hus 8 3,1 25,4 3,2 25,9 Strömsborg Hus ,4 26,9 Strömsborg Hus 11 2,4 27,5 3,5 28,8 Strömsborg Hus 12 3,0 29,4 3,2 23,8 Vileborg 3,0 25,2 3,0 26,3 Totalt 3,0 26,3 3,2 26,4 Jämförelsen visar: Det genomsnittliga kvalitetsvärdet för närstående var 3,0, men då låg fyra enheter/avdelningar lägre medan fem avdelningar/enheter låg högre. Högst bland närstående/anhöriga låg Strömsborg hus 1. Det genomsnittliga kvalitetsvärdet för personalen var 3,2. Högre kvalitetsvärde hade personalen angett på sex olika avdelningar/enheter. Det högsta låg på Strömsborg hus 11. Enkäten gav även möjlighet för de svarande att lämna kommentarer. Flera anhöriga uttrycker sin uppskattning för personalen, men det finns även en del kritik. Några exempel på kommentarer: Mer aktiviteter på boendet t ex någon som kommer och läser tidning eller bok på de olika avdelningarna, tar ut de boende på kortare promenader, mer sång och musik. Det finns de som ställer upp gratis för att bjuda på sång och musik. Flera av de svarande klagade på maten. Köttet segt och hårt, går ej att tugga. Potatisen hård inte tillräckligt kokt ibland. Någon visste inte vem kontaktmannen var och en annan saknade information från kontaktmannen. Önskar regelbundna träffar. En svarande var kritisk till den strukturförändring som pågick, en annan klagade på otillgängliga och trånga lokaler. Motala kommun 14 av 17

16 Förbättringsområden I resultatet från enkätundersökningen går det även att utläsa olika förbättringsområden. Detta kan göras genom att kombinera resultatet på den upplevda kvaliteten i förhållande till viktvärdet. Om frågeområdet har ett lågt kvalitetsvärde men samtidigt ett högt viktvärde är det ett tydligt förbättringsområde. Varje avdelning/enhet som deltagit i granskningen kommer att få ett underlag där förbättringsområdena går att utläsa. Genomgående resultat var att personalen ansåg Vardagen vara ett förbättringsområde, medan anhöriga/närstående lyfte fram Information och i något fall även Vardagen Iakttagelser och bedömning Nämnden följer upp servicegarantierna regelbundet. Vår bedömning är dock att resultatet av den uppföljningen i första hand visar att de olika garantierna har utförts (och under förutsättning att detta dokumenterats), t ex ankomstsamtal har hållits, genomförandeplan är upprättad osv men uppföljningen visar inget om kvaliteten eller den upplevda kvaliteten i insatsen. Vår enkätundersökning visar på ett ganska medelmåttigt resultat när det gäller den upplevda kvaliteten. När vi jämför innehållet i servicegarantierna med de frågor vi ställt är vår bedömning att det finns en hel del förbättringsområden inom verksamheterna. Till granskningsresultatet hör även underlag för ledningen att göra ytterligare analyser Sambandet mellan god kvalitet och personella resurser I detta avsnitt redovisas omvårdnadseffektiviteten, d v s kombinationen mellan kvalitet (kvalitetsvärde utifrån skala 1-4) och E-kvot (omsorgstyngdspoäng per årsarbetare och avdelning). Axlarnas skärningspunkt i nedanstående diagram visar den genomsnittliga E-kvoten 8,2 (horisontell skala) i förhållande till det genomsnittliga kvalitetsvärdet för närstående, 3,0. Eftersom det fanns sex tomma platser har vi justerat E-kvoten här, så att alla enheter får liknande förutsättningar. I diagrammet nedan är en position i någon av de övre kvadraterna att föredra, vilket visar högre kvalitetsvärden än de genomsnittliga för närstående. Högst omvårdnadseffektivitet (d v s höga kvalitetsvärden i förhållande till hög E- kvot) visas i den övre högra kvadraten, d v s avdelning Rosen på Samuelsberg, därefter kommer Vileborg samt hus 7 på Strömsborg som ligger på genomsnittliga värden för kvaliteten; samtliga med högre E-kvot i kombination med kvalitetsvärde än genomsnittet. I den nedre vänstra kvadraten visas låga kvalitetsvärden (närstående) i relation till E-kvot, ett läge som visar på behov av förbättringar (Hus 11 på Strömsborg). Högre kvalitetsvärden än genomsnittet visar de som ligger i övre vänstra kvadraten, nämligen hus 1, hus 6, hus 5 och hus 8 på Strömsborg samt att hus 12 ligger precis på genomsnittligt kvalitetsvärde. Samtliga dessa hus hade en lägre E- kvot, d v s lite mindre arbetsmängd i förhållande till resurser. Motala kommun 15 av 17

17 Iakttagelser och bedömning Utifrån ovanstående diagram ges både visuellt och enligt statistiska beräkningar att samband finns mellan E-kvot (tillräckliga personella resurser i förhållande till vårdtyngd) och kvalitet, d v s höga kvalitetsvärden i förhållande till låg E-kvot. Vi rekommenderar ansvariga chefer att ytterligare fördjupa sig i resultatet av kvalitetsundersökningen, att analysera detta och förslagsvis arbeta fram en plan för åtgärder. Motala kommun 16 av 17

18 Motala kommun 17 av 17

Kvalitet och effektivitet

Kvalitet och effektivitet www.pwc.se Revisionsrapport Ingrid Norman och Fredrik Alm, Certifierade kommunala revisorer samt Anna Sandberg och Irene Deravian Kvalitet och effektivitet inom äldreomsorgens särskilda boenden (KRUT)

Läs mer

Kvalitets-behovs- och resursanalys inom äldreomsorgens särskilda boenden

Kvalitets-behovs- och resursanalys inom äldreomsorgens särskilda boenden www.pwc.se Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Fredrik Alm Cert. kommunal revisor Lars Näsström Kvalitets-behovs- och resursanalys inom äldreomsorgens särskilda boenden Lysekils kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Kommunrevisionen 2007-12-12 För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Granskning av omsorgstyngd och bemanning På uppdrag av Lunds kommuns revisorer har Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 2010-09-23 Sidan 1 av 12 Socialförvaltningen Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 Under våren 2010 genomfördes en brukarundersökning inom de särskilda

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Kvalitet på särskilda boenden för äldre

Kvalitet på särskilda boenden för äldre www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Kvalitet på särskilda boenden för äldre Överkalix kommun Kvalitet på särskilda boenden för äldre Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av demensboenden i tre av länets kommuner. Meddelande 2006:15 Verksamhetstillsyn av demensboenden i tre av länets kommuner. Utgiven av: Ansvarig enhet:

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun

Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Kommunstyrelsen Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av Oskarsro vård- och omsorgsboende år 2014

Uppföljning av Oskarsro vård- och omsorgsboende år 2014 2014-11-18 SID 1 (5) Uppföljning av Oskarsro vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Oskarsro vård- och omsorgsboende drivs av Temabo AB. Oskarsro har 34 lägenheter uppdelade på fem våningar.

Läs mer

Bemötande Äldreomsorg

Bemötande Äldreomsorg Bemötande Äldreomsorg dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att bli bra. Äldreomsorgens insatser ska vara individuellt anpassade

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat Kvalitetsuppföljning, Magnoliagården (2010-11-18) Bilaga 1. 1(5) Bilaga 1 Enkät till boende - resultat Urval På Magnoliagården finns åtta avdelningar, av dessa är fyra renodlade demensavdelningar. De boende

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Oktober 2014 Söderhamns kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Ansvarsutövande: Miljönämnden Sundsvalls kommun

Ansvarsutövande: Miljönämnden Sundsvalls kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Miljönämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Uppföljning av kvalitetsgarantier i äldreboendet

Uppföljning av kvalitetsgarantier i äldreboendet FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen Socialkontoret Elisabeth Gerhardsson, Verksamhetsutvecklare Tfn 0515-85322 E-post elisabeth.gerhardsson@falkoping.se Datum 2004-03-29 Dnr 1 (8) Uppföljning av kvalitetsgarantier

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2017 Markör AB 1 (15) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Revisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking

Revisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking Revisionsrapport Analys avseende om de budgetansvariga i verksamheterna har rätt kunskap och insikt i ekonomi- och verksamhetsstyrningen? Lunds kommun 2007-11-12 Stefan Tengberg Rådgivare *connectedthinking

Läs mer

Uppföljning av Granskning av socialnämndens. uppföljning och kontroll

Uppföljning av Granskning av socialnämndens. uppföljning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Elin Petersson Jörn Wahlroth Maj 2016 Uppföljning av Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mönsterås kommun Innehåll 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Uppföljning av socialförvaltningens kvalitetsgarantier 2010

Uppföljning av socialförvaltningens kvalitetsgarantier 2010 Uppföljning av socialförvaltningens kvalitetsgarantier 2010 Uppföljning av kvalitetsgarantier inom socialförvaltningen 2010 Bakgrund Socialnämnden införde kvalitetsgarantier inom äldreomsorgen, individ-

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Bemötande Äldreomsorg

Bemötande Äldreomsorg Bemötande Äldreomsorg som du kan förvänta dig av socialtjänsten. Garantin gäller för dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar

Läs mer

Brukarundersökning vård- och omsorgsboende. Vård- och äldrenämnden

Brukarundersökning vård- och omsorgsboende. Vård- och äldrenämnden Brukarundersökning vård- och omsorgsboende Vård- och äldrenämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Sammanfattning av brukarundersökning 2018... 3 1.2 Bakgrund och förutsättningar... 3 1.3 Uppföljning

Läs mer

Hallstahammars kommun

Hallstahammars kommun Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Kvalitet och effektivitet inom kommunens hemtjänst Hallstahammars kommun Utarbetad av PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas sammanträde

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

Utvärdering av Näregården 2008

Utvärdering av Näregården 2008 Utvärdering av Näregården 008 Utvärdering av Näregården Om Näregården Gruppbostaden Näregården som tidigare var en länsresurs ligger på Mössebergskanten i Falköping. Sedan 00 är Näregården ett kobminerat

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap. 1 SoL av Skedvikens gruppboende

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap. 1 SoL av Skedvikens gruppboende ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-09-10 Handläggare: Gunweig Högberg Telefon: 08-508 20 505 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Läs mer

Uppföljning av KRUT- granskning

Uppföljning av KRUT- granskning Revisionsrapport Uppföljning av KRUT- granskning Smedjebackens kommun Fredrik Alm Cert. kommunal revisor Januari 2012 Innehållsförteckning Inledning 1 Revisionsfråga 1 Metod och avgränsning 1 Bakgrund

Läs mer

Uppföljning av socialförvaltningens kvalitetsgarantier 2009

Uppföljning av socialförvaltningens kvalitetsgarantier 2009 Uppföljning av socialförvaltningens kvalitetsgarantier 2009 Uppföljning av kvalitetsgarantier inom socialförvaltningen 2009 Bakgrund Socialnämnden införde kvalitetsgarantier inom äldreomsorgen, individ-

Läs mer

Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden

Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden Revisionsrapport Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden Övertorneå kommun Christina Karlsson December 2012 Övertorneå kommun Granskning av anskaffning av vikarier inom

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-29 SID 1 (5) Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Frösunda vård- och omsorgsboende drivs av Attendo Care. Frösunda har 44 lägenheter uppdelade på fyra

Läs mer

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik Revisionsrapport Resursfördelning inom LSSverksamheten - boende med särskilt stöd Kalmar kommun 3 november 2008 Christel Eriksson Stefan Wik 1 2008-11-03 Chistel Eriksson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende

Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende Handläggare: Git Skog Telefon: 08-508 36 217 Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende Sida 1 av 9 Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport Borgholms kommun Caroline Liljebjörn 1 juni 2016

Revisionsrapport Borgholms kommun Caroline Liljebjörn 1 juni 2016 www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljning av ITgranskning från år 2013 Caroline Liljebjörn 1 juni 2016 Innehåll Sammanfattning och revisionell bedömning...2 1.1. Bedömningar mot kontrollmål...2 2. Inledning...4

Läs mer

Brukarundersökningar 2012

Brukarundersökningar 2012 sida 1 (12) Brukarundersökningar 2012 Hemtjänst & Särskilt boende sida 2 (12) INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 SVARSFREKVENS... 3 RESULTAT SÄRSKILT BOENDE... 3 RESULTAT HEMTJÄNSTEN... 8 ANALYS...

Läs mer

ABCDE. Tillsyn av Blackebergs sjukhem i Bromma Yttrande till Länsstyrelsen. Bromma stadsdelsnämnd

ABCDE. Tillsyn av Blackebergs sjukhem i Bromma Yttrande till Länsstyrelsen. Bromma stadsdelsnämnd Äldreomsorgens utföraravdelning Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (6) 2006-01-11 Dnr 649-05-504 sdn 2005-01-24 Handläggare: Monica Mårdén Tfn: 508 06 322 Bromma stadsdelsnämnd Tillsyn

Läs mer

Halmstads kommun. Revisionsrapport. Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning

Halmstads kommun. Revisionsrapport. Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning Revisionsrapport Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning Halmstads kommun Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Bo Thörn certifierad kommunal revisor Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 ABCD Mariestads kommun Övergripande granskning Socialnämnden Rapport KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Granskning av Trollängens äldreboende

Granskning av Trollängens äldreboende TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-01-16 Socialförvaltningen 1 (6) Diarienr. 0205/11-013 Granskning av Trollängens äldreboende Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen Ingrid Boheman Risto Förvaltningschef

Läs mer

Uppföljning. Beredskap att möta förändringar av vårdbehov inom äldreomsorgen

Uppföljning. Beredskap att möta förändringar av vårdbehov inom äldreomsorgen Uppföljning Beredskap att möta förändringar av vårdbehov inom äldreomsorgen 2005-11-04 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Anna-Karin Löfsved Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Ansvarsutövande: Lantmäterinämnden Sundsvalls kommun

Ansvarsutövande: Lantmäterinämnden Sundsvalls kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Lantmäterinämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.

Läs mer

Uppföljning av Hallen vård- och omsorgsboende år 2014

Uppföljning av Hallen vård- och omsorgsboende år 2014 2014-11-20 SID 1 (5) Uppföljning av Hallen vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Hallen vård- och omsorgsboende drivs av Aleris. Hallen har totalt 69 lägenheter uppdelade på fem våningar.

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011

Olofströms kommun. Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom demensboende. Revisionsrapport. KPMG AB 31 mars 2011 Granskning av tvångsåtgärder och bemanning inom Revisionsrapport KPMG AB 31 mars 2011 Revrapp Olofström.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Ansvarig nämnd/styrelse 1 5. Metod 1 6.

Läs mer

Brukarundersökning inom Äldreomsorgen (ÄO) och Handikappomsorgen (HO), 2007

Brukarundersökning inom Äldreomsorgen (ÄO) och Handikappomsorgen (HO), 2007 Socialförvaltningen Box 99 362 22 Tingsryd Jan Borgehed tel. 0477-443 19 jan.borgehed@tingsryd.se 2007-09-25 Brukarundersökning inom Äldreomsorgen (ÄO) och Handikappomsorgen (HO), 2007 Bakgrund/genomförande

Läs mer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Hammenhögs Vård- och omsorgsdistrikt, Aleris

Verksamhetsuppföljning Hammenhögs Vård- och omsorgsdistrikt, Aleris Verksamhetsuppföljning Hammenhögs Vård- och omsorgsdistrikt, Aleris 2014-03-31 2014-04-02 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION

Läs mer

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 SID 1 (5) Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende drivs av Humaniora vård och omsorg i kommunens egen regi. Skoga har 100 lägenheter

Läs mer

Rapport från tillsyn vid Mariebergsgårdens demensboende vån 2 och

Rapport från tillsyn vid Mariebergsgårdens demensboende vån 2 och Rapport Dnr VON16/48 Nämndansvarig tjänsteman Datum Marie Johnsson Vård- och omsorgsnämnden Rapport från tillsyn vid Mariebergsgårdens demensboende vån 2 och 3 Tillsynen Tillsynen genomförs som ett samtal

Läs mer

Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden

Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden Mitt Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Enkät brukare oktober/november 2013

Enkät brukare oktober/november 2013 1 Socialförvaltningen 2013-12-03 Anette Österberg/Utvecklingsledare/TÖS Enkät brukare oktober/november 2013 Bakgrund 2011 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom äldreomsorg, socialpsykiatri,

Läs mer

Granskning av ekonomiskt bistånd

Granskning av ekonomiskt bistånd KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-11-21 Rev 2013-12-03 Diarienummer UAN-2013-0522 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Granskning av ekonomiskt bistånd Förslag

Läs mer

Ledning, styrning och effektivitet inom äldreomsorgen

Ledning, styrning och effektivitet inom äldreomsorgen Ledning, styrning och effektivitet inom äldreomsorgen Smedjebackens kommun Revisionsrapport Februari 2011 Margaretha Larsson Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...3 1 Inledning...5 1.1 Bakgrund...5

Läs mer

Uppföljning 2014-03-28 Macorena AB

Uppföljning 2014-03-28 Macorena AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20140328 Macorena AB Granskare: Metod: Webbenkät, verksamhetsbesök, intervju med VC, granskning av rutiner, genomförandeplaner och dokumentation. Företagets

Läs mer

Revisionsrapport nr 1, 2012 R Wallin. Vadstena kommun. Bisysslor bland anställda

Revisionsrapport nr 1, 2012 R Wallin. Vadstena kommun. Bisysslor bland anställda Revisionsrapport nr 1, 2012 R Wallin Vadstena kommun Bisysslor bland anställda t Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Revisionsfrågor...3 3.1. Avgränsning...3 3.2. Granskningens genomförande...3

Läs mer

Uppföljning av Socialförvaltningens kvalitetsgarantier 2011

Uppföljning av Socialförvaltningens kvalitetsgarantier 2011 Uppföljning av Socialförvaltningens kvalitetsgarantier Uppföljning av kvalitetsgarantier inom socialförvaltningen Bakgrund Socialnämnden införde kvalitetsgarantier inom äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Förebyggande insatser vid särskilt boende

Förebyggande insatser vid särskilt boende www.pwc.se Revisionsrapport Lars Näsström Förebyggande insatser vid särskilt boende Marks kommun Förebyggande insatser vid särskilt boende Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Brukarundersökning Korttid Äldreomsorg

Brukarundersökning Korttid Äldreomsorg Brukarundersökning Korttid 2018 Äldreomsorg November 2018 Innehållsförteckning 1 Bakgrundsfakta... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Metod... 3 1.3 Frågor... 3 1.4 Svarsfrekvens... 3 1.5 Bakgrundsfrågor... 3 1.6

Läs mer

Handläggning och dokumentation inom ordinärt boende

Handläggning och dokumentation inom ordinärt boende www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Cert. kommunal revisor Anna Carlénius Cert. Kommunal revisor Handläggning och dokumentation inom ordinärt boende Gällivare kommun Handläggning och dokumentation

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Granskning av ekonomistyrningen i Knivsta kommun

Granskning av ekonomistyrningen i Knivsta kommun Granskning av ekonomistyrningen i Knivsta kommun Innehåll Kontrollfrågor och svarsresultat Sammanställning övergripande resultat 1 3 2 Kontrollfrågor och svarsresultat 11 3 Sammanställning övergripande

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013

Läs mer

Brukarundersökningar 2014 Hemtjänst och särskilt boende

Brukarundersökningar 2014 Hemtjänst och särskilt boende sida () Brukarundersökningar Hemtjänst och särskilt boende sida () Bakgrund Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet av verksamheten är en del av socialförvaltningens

Läs mer

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking

Läs mer

Skara kommun Upplevd kvalitet i särskilt boende inom äldreomsorgen. November 2014 Torbjörn Bengtsson och Elvira Hendeby

Skara kommun Upplevd kvalitet i särskilt boende inom äldreomsorgen. November 2014 Torbjörn Bengtsson och Elvira Hendeby Skara kommun Upplevd kvalitet i särskilt boende inom äldreomsorgen November 2014 Torbjörn Bengtsson och Elvira Hendeby Innehåll Sammanfattning 1 Revisionsfråga... 1 Svar på revisionsfråga... 1 Iakttagelser...

Läs mer

Utvärdering av Ällagatan

Utvärdering av Ällagatan Utvärdering av Ällagatan 20 2008 Utvärdering av Ällagatan Om Ällagatan Ällagatans Barnboende är centralt beläget i tre hyreslägenheter mitt emot Folkets Park. Här finns sex platser i hemlik miljö enligt

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,

Läs mer

Revisionsrapport. Översiktlig granskning av den interna styrningen och kontrollen * Sammanfattande resultat. Ljusdals kommun

Revisionsrapport. Översiktlig granskning av den interna styrningen och kontrollen * Sammanfattande resultat. Ljusdals kommun www.pwc.se Revisionsrapport Översiktlig granskning av den interna styrningen och kontrollen * Sammanfattande resultat Göran Persson-Lingman Certifierad kommunal revisor Hanna Franck Larsson Certifierad

Läs mer

Väderkvarnens vård- och omsorgsboende

Väderkvarnens vård- och omsorgsboende Äldreförvaltningen Uppföljning och inspektion Sida 1 (10) 2016-11-11 Väderkvarnens vård- och omsorgsboende Inspektionsrapport Äldreförvaltningen Uppföljning och inspektion stockholm.se Sida 2 (10) INSPEKTIONSRAPPORT

Läs mer

UPPFÖLJNING AV GULDBRÖLLOPSHEMMETS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE SAMMANFATTANDE ANALYS

UPPFÖLJNING AV GULDBRÖLLOPSHEMMETS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE SAMMANFATTANDE ANALYS Södermalms stadsdelsförvaltning Avdelning för äldreomsorg 2016-10-06 UPPFÖLJNING AV GULDBRÖLLOPSHEMMETS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE SAMMANFATTANDE ANALYS 2016 Nedanstående bedömning är baserad på den information

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun

Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Revisionsrapport Habo kommun

Revisionsrapport Habo kommun Revisionsrapport Översiktlig granskning av vissa delar av funktionshindersomsorgen Habo kommun Johan Bokinge Karin Norrman-Elgh Johan Bokinge Karin Norrman-Elgh Habo kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Uppföljning av verksamheter inom äldreomsorgen under perioden 1 januari till 31 mars 2014

Uppföljning av verksamheter inom äldreomsorgen under perioden 1 januari till 31 mars 2014 1(6) 2014-09-02 Uppföljning av verksamheter inom äldreomsorgen under perioden 1 januari till 31 mars 2014 Verksamhetsuppföljning Vård- och omsorgsboenden, privat drift Näsbyparks Parkinsonboende, Täby

Läs mer

Ansvarsutövande: Stadsbyggnadsnämnden

Ansvarsutövande: Stadsbyggnadsnämnden www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Stadsbyggnadsnämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Revisionsrapport Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstinget i Östergötland Linköpings kommun Datum 2010-04-07 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Karin Jäderbrink, certifierad

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Personella resurser inom socialnämndens äldreomsorg

Personella resurser inom socialnämndens äldreomsorg Personella resurser inom socialnämndens äldreomsorg En förstudie på uppdrag av revisorerna i Hallsbergs kommun Februari 2009 Ingrid Norman, certifierad kommunal revisor 2009-03-26 Ingrid Norman, projektledare

Läs mer

Kvalitetskrav service reviderad v.2

Kvalitetskrav service reviderad v.2 Kvalitetskrav service 2010-12-21 reviderad 2016-03-04. v.2 Område Kvalitetskrav Service Hur görs uppföljningen? När görs uppföljningen? Processkvalitet Bemötande/ inflytande Utföraren ska visa respekt

Läs mer

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2016

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2016 SID 1 (5) Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2016 Bakgrund Verksamheten på Ametistens vård- och omsorgsboende drivs av Vardaga. Ametisten har 80 lägenheter uppdelade på fem våningar med två

Läs mer

Kungsörs kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 8

Kungsörs kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 8 Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 8 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Svar på revisionsfrågorna 1 1.2 Bedömning

Läs mer

Bemötande Äldreomsorg

Bemötande Äldreomsorg Bemötande Äldreomsorg En service- och är ett löfte om innehåll och kvalitet på dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att

Läs mer

Kvalitetsundersökning inom Rågsveds Äldrecentrum 2005

Kvalitetsundersökning inom Rågsveds Äldrecentrum 2005 Äldre- och handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1 Kvalitetsundersökning inom Rågsveds Äldrecentrum 2005 Enkätundersökning till boende inom Rågsveds Äldrecentrum,

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

Kvalitet och effektivitet inom hemtjänsten

Kvalitet och effektivitet inom hemtjänsten Revisionsrapport Kvalitet och effektivitet inom hemtjänsten Kinda kommun Ingrid Norman Certifierad kommunal revisor, juni 2012 Kvalitet och effektivitet inom hemtjänsten Innehåll Sammanfattande bedömning...

Läs mer