Förstärkning eller förvaring?

Transkript

1 LÄRARPROGRAMMET Förstärkning eller förvaring? En studie om språkvalsalternativet engelska i grundskolan. Terese Henriksson Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011 Handledare: Mirja Betzholtz Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

2 Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Arbetets art: Titel: Författare: Handledare: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet Förstärkning eller förvaring? En studie om språkvalsalternativet engelska i grundskolan. Terese Henriksson Mirja Betzholtz ABSTRAKT Språkvalet är obligatoriskt för alla elever i grundskolan. Däremot är det inte obligatoriskt att läsa moderna språk. Väljer eleven att inte läsa moderna språk, får han eller hon ofta läsa engelska som ett alternativ till moderna språk. Namnet för den verksamheten är i undersökningen engelska förstärkning (eng. fö.). Syftet med undersökningen är att undersöka hur Skolverket, rektorer och lärare uppfattar vilka fördelar respektive nackdelar det finns med eng. fö. En annan aspekt som också undersöks är hur engelska förstärkning är organiserat och hur det skulle kunna organiseras i framtiden. Resultatet visar att fördelen med engelska förstärkning är att elever som har svårt med engelska kan får mer tid för att jobba med engelska. Nackdelarna är bland annat att det är svårt att motivera elever, att elevgruppen består av elever som redan är duktiga på engelska och som inte får en fördjupning av engelska, att elevgruppens storlek ändras för att fler elever tillkommer. Organisationen av engelska förstärkning är möjlig att förbättra om viljan finns på skolan. Framförallt är det rimligt att tid ges till lärarna för pedagogiska diskussioner kring denna aktivitet. Slutsatser för undersökningen är att det finns få fördelar med engelska förstärkning och många nackdelar. Skolverket föreslår också att denna verksamhet tas bort. Skolans inställning till hur tiden för verksamheten används är viktigt. Det är möjligt att utveckla eng. fö. till det bättre om lärare och rektorer utvärderar verksamheten och möjliggör ett förstärknings - och fördjupningsperspektiv för eleverna. Undervisningen måste kännas meningsfull för alla elever. I ett längre framtidsperspektiv är det möjligt att engelska förstärkning tas bort och endast är till för dem som är mycket svaga i engelska. Nyckelord: engelska, språkval, lärare, rektorer, undervisning, grundskola

3 INNEHÅLL 1 INTRODUKTION BAKGRUND Historisk spegling av språkvalet Fler elever ska läsa språk Elever som läser engelska förstärkning Fördelar och nackdelar med engelska förstärkning Organisation av engelska förstärkning PROBLEM METOD Val av metod Urval Genomförande Bearbetning av resultatet Forskningsetiska överväganden Metodkritik RESULTAT Skolverket Syfte, fördelar och nackdelar Organisation och framtid Rektorerna Syfte med undervisningen Fördelar och nackdelar Organisation Framtid Lärarna Syfte och undervisning Fördelar och nackdelar Organisation Alla ska läsa språk DISKUSSION Undervisning med delvis oklart syfte Nackdelarna fler än fördelarna? Organisation och utveckling Inställning till engelska förstärkning... 25

4 6.5 Slutsatser och pedagogiska implikationer Förslag till förbättring av engelska förstärkning REFERENSLISTA BILAGA

5 1 1 INTRODUKTION Ska vi se film idag? Vi ser film varje torsdag. Frågan fick jag första lektionen med gruppen engelska förstärkning. Engelska förstärkning (eng. fö.) är namnet på den grupp elever som väljer att inte läsa ett modernt språk. Det är ett av valen inom det språkval eleverna gör i grundskolan. Det var första veckan på min sista verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Jag hade höga ambitioner och inga tankar på att vi skulle se film varje vecka. Vad lär sig eleverna då? Sista veckan på VFU:n hade jag gärna önskat att vi hade sett film lite oftare i och med att det var mycket utmanande att genomföra undervisning i denna grupp. Hade jag visat film oftare hade det varit lugnt i klassrummet och eleverna hade varit sysselsatta. Frågan är om det hade utvecklat sin engelska. Nivån på elevernas engelska var mycket olika och det var svårt att anpassa undervisningen så att den passade alla elever. Ytterligare omständigheter var att det dessutom var svårt få en god studiero i gruppen. Efter att ha undervisat några veckor i eng. fö. började jag fundera på om det här verkligen var det bästa sättet att organisera undervisningen på. Jag pratade även med lärare som undervisar eller har undervisat i eng. fö. Under dessa samtal fick jag ofta höra hur dåligt de tyckte att verksamheten fungerade. Är engelska förstärkning verkligen så dåligt? I och med mina egna erfarenheter väcktes mitt intresse för att studera det här ämnet. Språkundervisningen i grundskolan har varit mycket omdiskuterad. Från regeringen hörs krav på att fler elever ska läsa moderna språk. De vanligaste moderna språken är tyska, franska och spanska. En åtgärd som redan införts är meritpoäng vid sökande till högskolan och i framtiden även till gymnasieskolan. Men behöver verkligen alla elever studera moderna språk? Skolan vittnar om att det finns många elever som kämpar med att nå målen i engelska, ska de kämpa med ytterligare ett språk? I det fallet skulle eng. fö. kunna vara en tillgång för dessa elever. Samtidigt verkar det som om denna verksamhet har låg status och inte fungerar optimalt (Tholin & Lindkvist, 2009). Det finns ingen kursplan och ovissheten om vad man får och inte får göra med de här grupperna är stor. Ibland får jag känslan av att engelska förstärkning till stor del är till för förvaring av elever och inte undervisning.

6 2 2 BAKGRUND Grundskoleelever börjar läsa språkval i årskurs 6 eller i årskurs 7. Vilket språk de ska läsa väljs året innan. Skolan är skyldig att erbjuda eleverna minst två av språken: tyska, franska och spanska. De elever som inte väljer att läsa ett modernt språk har möjlighet, eller rättare sagt måste välja en annan språklig aktivitet. Utöver moderna språk ska skolan också erbjuda engelska, svenska, svenska som andraspråk, modersmål eller teckenspråk (Grundskoleförordningen, 1988). Så som förordningen ser ut är det aldrig obligatoriskt att läsa ett modernt språk, men språkvalet i grundskolan är obligatoriskt. Det alternativ till språkval som inte är moderna språk har många namn. Vid de skolor där jag har gjort min VFU kallas det engelska förstärkning och innehållet har varit undervisning i engelska. Det är detta namn jag är van vid och i och med det kommer jag i uppsatsen att kalla språkvalsalternativet engelska för engelska förstärkning, även om det på andra skolor kan kallas något annat. Det finns inte särskilt mycket tidigare forskning inom området. Den största undersökning som har gjorts är Språkval svenska/engelska på grundskolan: en genomlysning. Den är skriven av Jörgen Tholin och Annika Lindkvist år 2009 vid Högskolan i Borås. Denna rapport utgör huvudkällan i min uppsats. I rapporten behandlar författarna ofta svenska och engelska förstärkning som en grupp. Det beror på att det är den vanligaste organisationen som finns på skolor i Sverige. I och med att jag bara studerar engelska har jag valt att tolka det som gäller för svenska/engelska som att det även gäller för enbart engelska. En annan aspekt är att det är svårt att behandla eng. fö. som ett ämne. Det finns ingen kursplan och det ges inte något betyg. I och med detta kan det inte heller behandlas som ett ämne. På grund av dessa omständigheter använder jag Tholin & Lindkvists benämning verksamhet istället för ämne (Tholin & Lindkvist, 2009). 2.1 Historisk spegling av språkvalet Organisationen kring moderna språk har inte alltid sett ut som den gör idag. Historiskt sett har tyska haft en hög status inom skolan. Engelska har inte alltid varit det självklara andraspråket som det är idag. I realskolan var det tyska som var det första främmande språket fram till Detta ändrades i och med andra världskriget och engelskan blev det första främmande språket. I realskolan och enhetsskolan var det en förutsättning att läsa tyska och dessutom franska för att komma in på gymnasiet. Att läsa språk har varit en slags urskiljning för att komma vidare till högre studier (Skolverket, 1999). Enhetsskolan var en försöksverksamhet med att införa nioårig grundskola. Försöksverksamheten var aktuell under 1950-talet fram till att grundskolan infördes I och med införandet av grundskolan försvann även realskolan (Richardsson, 2010) När grundskolan infördes 1962 kunde eleverna välja mellan att läsa tyska eller franska. Det fanns olika typer av språkkurser som eleverna kunde välja, med bland annat varierad nivå på undervisningen (Skolverket, 1999). Systemet med tillvalskurser fungerade dåligt och istället organiserades skolsystemet om så att årskurs 7 och 8 var sammanhållna medan i årskurs 9 fick välja mellan olika linjer. En av linjerna var gymnasieförberedande och fyra var yrkesförberedande (Richardsson, 2010). I och med att kravet på att läsa främmande språk för att kunna

7 3 söka till gymnasiet avskaffades först i och med Lgr69 (Skolverket 1999), går det att anta att främmande språk lästes på den gymnasieförberedande linjen. Vid införandet av Lgr69 minskade antalet timmar som främmande språk studerades från föregående läroplaner. Eleverna kunde också välja mellan att läsa allmän eller särskild kurs i främmande språk. Det var först med Lgr69 som alternativ till språkundervisning började utvecklas på allvar. De elever som inte valde ett språk kunde välja antingen ekonomi, konst eller teknik. Cirka 60 procent av eleverna läste språk medan 25 procent valde teknik och 15 procent valde ekonomi. Nästan ingen läste konst. Valen var mycket könsbundna. Det var mestadels pojkar som läste teknik och flickor som läste ekonomi. När Lgr80 infördes försvann tillvalskurserna. Istället kunde eleverna välja en lokal kurs som fokuserade på praktiskt-estetiska, naturvetenskaplig-tekniska eller samhällsorienterade ämnen. De var upp till varje skola att bestämma hur kurserna skulle se ut. I och med Lpo 94 försvann möjligheten att läsa alternativa kurser till språkval. Med denna läroplan infördes ett obligatorium att läsa språkval (Skolverket, 1999). 2.2 Fler elever ska läsa språk Syftet med Lpo94 var att fler elever skulle läsa språk. Detta grundade sig bland annat på ett ökat internationellt samarbete i samhället, vilket ställde ökade krav på språkkunskaper. Beslutsfattarna till läroplanen ville inte heller att Sverige skulle halka efter ur ett internationellt konkurrensperspektiv. I och med att vi har ett litet huvudspråk är det viktigt att skolan erbjuder elever att studera flera språk. Det räcker helt enkelt inte med svenska och engelska. Tanken var inte att så många skulle läsa engelska förstärkning utan att de flesta elever skulle läsa ett modernt språk (Skolinspektionen, 2010). I den nya läroplanen som börjar gälla från och med första juli 2011, Lgr11 syns ingen större förändring av språkvalet. Läroplanen beskriver målet att skolan ska ansvara för att varje elev som går i grundskolan: Kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt. Sid 13 Skrivningen i läroplanen tyder inte på att det skulle ske någon förändring av språkvalet. Det finns inga tecken på att moderna språk skulle vara obligatoriskt. Trots detta finns det andra tendenser till att det i framtiden kan bli obligatoriskt att läsa moderna språk. Skolverket (2011) har nyligen gjort en utredning om moderna språk och dess språkvalsalternativ, där engelska förstärkning är ett utav alternativen. Skolverket föreslår att eng. fö. som det ser ut idag tas bort. Engelska som språkvalsalternativ ska endast vara till för dem som inte har läst någon engelska eller som har läst mycket lite engelska. Engelska skulle då erbjudas som nybörjarspråk fram till steg 2. För att genomföra detta skulle det krävas en ändring i förordningen. Anledningen till att Skolverket föreslår detta är att de vill att fler elever ska läsa moderna språk i och med att det gynnar elevernas kunskapsutveckling och fortsatta studier. Skolverket (2011) bedömer också att många av de elever som läser engelska förstärkning kunskapsmässigt skulle klara av att läsa ett modernt språk. Det finns andra fördelar med att läsa språk än att eleven får möjlighet att kommunicera med fler människor. Förutom att direkt kunna använda ett annat språk som inte är svenska eller engelska utvecklar elever som kan flera språk en

8 4 metalingvistisk medvetenhet (Jessner, 2008). Detta innebär att eleven i fråga använder de språkliga kunskaper som han eller hon redan har när hon eller han lär sig ett nytt språk. En metalingvistisk medvetenhet sporrar människor att lära sig flera språk, när man väl kan några stycken. En flerspråkig elev kan lära sig saker som en elev som bara kan ett språk inte kan. Exempelvis att separera och integrera de språkkunskaper som man redan har med ett nytt språk som man lär sig. Eleven kan också utveckla en språklig medvetenhet om hur språk används och vilka regler som finns för språket (Jessner, 2008). Flerspråkighet är något som Ann-Christin Torpsten (2008) också behandlar i sin forskning och betonar som viktigt. Hon har studerat flerspråkighet i förhållande till ämnet svenska som andraspråk i den svenska skolan. Utifrån några aspekter går det att jämföra svenska som andraspråk med engelska förstärkning. De största likheterna är att båda verksamheterna har låg status samt att eng. fö. kan ses som en kompensatorisk aktivitet i likhet med svenska som andraspråk.(torpsten, 2008; Tholin & Lindkvist, 2009). Något som är värt att ta hänsyn till gällande att många elever inte läser moderna språk är inställningen som finns hos lärare. Det verkar som om många lärare anser att moderna språk inte är till för alla. Skolinspektionen (2010) ställer sig kritiska till attityden att de elever som inte klara moderna språk bör ägna sig åt något annat. Det är inte någon bra utgångspunkt när det gäller att motivera elever till att läsa moderna språk (Skolinspektionen, 2010). En studie från Australien visade också att den viktigaste motivationsfaktorn för pojkar till att fortsätta studera ett språk var uppmuntran från lärare och familjemedlemmar (Ren, 2009). 2.3 Elever som läser engelska förstärkning Generellt sett är elever positivt inställda till att läsa engelska förstärkning (Hudson & Manalili, 2006). Vilka elever som läser engelska förstärkning är dock intressant att belysa. Det är något fler pojkar än flickor som läser svenska och/eller engelska som språkval. I årskurs 9 läser 35 procent av pojkarna och 25 procent av flickorna svenska och/eller engelska som språkval. Det är alltså en stor grupp elever som inte läser moderna språk. Det finns också en överrepresentation av elever med utländsk bakgrund som läser svenska/engelska. I årskurs 6 är det ca 30 procent av eleverna i svenska/engelska som har utländsk bakgrund. Medan det i årskurs 9 är ca 18 procent av eleverna som har utländsk bakgrund. Den sista fördelningen är mer lik den fördelning som finns i riket. Föräldrars utbildningsnivå hos de elever som läser svenska/engelska är också intressant att belysa. Föräldrar med eftergymnasial utbildning är underrepresenterade medan föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning är överrepresenterade (Skolverket, 2011). Elevernas kunskapsmässiga nivå av engelska kan vara mycket olika inom en och samma grupp med engelska förstärkning. Skolverket (2011) visar att majoriteten av eleverna som läser engelska som språkval har betyget Godkänt i ämnet engelska i årskurs 9. Det är ca 60 procent som har betyget Godkänt. Cirka 12 procent av eleverna har inget betyg i engelska, medan 24 procent har betyget Väl godkänt. En minoritet på ca 4 procent har betyget Mycket väl godkänt (Skolverket, 2011). Nivån ligger således från de elever som inte uppnår målen för Godkänt till de som når Väl godkänt, dessutom finns det några som når Mycket väl godkänt. Anledningarna till

9 5 att det finns elever med VG och MVG i eng. fö. kan enligt Skolverket beror på att verksamhetens undervisning har gett goda resultat. En annan förklaring som Skolverket (2011) anser vara mer trolig är att det i denna aktivitet deltar elever som inte har några svårigheter med engelska. Det finns också en annan problematik angående vilka elever som gruppen engelska förstärkning består av. Lärare berättar att många av eleverna är i behov av extra stöd för att nå målen i engelska. Förutom att de kan behöva extra stöd, läser många av eleverna svenska som andraspråk, nybörjarengelska eller så har de läs- och skriv svårigheter. Lärarna berättar också att det är vanligt att elever har problem med hela skolgången på grund av exempelvis hemförhållanden. De elever som gör ett omval från moderna språk till Eng. fö. har ofta goda förutsättningar för att göra ett gott arbete på lektionerna. Trots detta kan det kännas som ett misslyckande för eleven att byta till Eng. fö., vilket gör att eleven blir omotiverad och inte arbetar särskilt mycket (Tholin & Lindkvist, 2009). 2.4 Fördelar och nackdelar med engelska förstärkning Tholin och Lindkvist (2009) har kategoriserat tre olika typer av lärare som undervisar i engelska förstärkning. Dessa kallar de för De ålagda, De involverade och De obundna. De obundna består av specialpedagoger och eftersom informanterna i undersökningen inte är specialpedagoger kommer denna kategori att behandlas mycket kortfattat. De obundna ser oftare till elevens helhet och arbetar inte alltid med engelska på eng. fö. De arbetar mycket med läsförståelse och studieteknik. De ser engelska förstärkning som ett nödvändigt komplement för att elever som är i behov av extra stöd ska hinna med sitt skolarbete. De obundna är nöjda med att undervisa i eng. fö. (Tholin& Lindkvist, 2009) De ålagda består ofta av lärare som inte själva har valt att undervisa i eng. fö. De har ålagts att göra det eftersom de är behöriga lärare i engelska. Det skulle kunna bero på att skolan har som policy att de lärare som är behöriga och har tid över i sin tjänst är de som får undervisa dessa grupper. Några av lärarna skulle kunna tänka sig att undervisa i eng. fö. om de endast hade en undervisningsgrupp. De involverade å andra sidan består av lärare som gärna undervisar i eng. fö. De har försökt problematisera och utveckla språkvalsalternativet. Några av lärarna i den kategorin har antingen försökt utveckla dess organisation eller pedagogik. Även om De ålagda ser några fördelar med engelska förstärkning så är de mestadels kritiska till verksamheten och hur den är organiserad. Lärarna tycker att det är svårt att organisera en bra verksamhet samt att motivera eleverna. Vissa tycker också det är svårt att finna lämpliga uppgifter och material. Skolorna där dessa lärare arbetar har till största del ambitionen att eng. fö. ska vara till för de elever som har svårt att nå målen i engelska (Tholin & Lindkvist, 2009). Generellt sett verkar det som att mål och syfte med verksamheten är otydligt för både lärare, elever och skolledning (Skolinspektionen, 2010; Erdtman, 2009). I och med att nivån på elevernas kunskaper är olika, kan det vara svårt att motivera de elever som befinner sig på en relativt hög nivå. Språkvalet består av många timmar och i och med detta upplevs lektionerna ofta som långa. Lärarna beskriver elevgruppen som orolig och omotiverad. De ålagda anser också att engelska förstärkning har låg status bland eleverna. Detta står i motsats till vad De involverade anser. De ser det som en

10 6 utmaning att göra eng. fö. till en bra verksamhet. De involverade vill att den ska vara positivt förstärkande och breddande. Lärarna försöker att utveckla verksamheten utifrån flera olika infallsvinklar. Inom verksamhetens organisation ser lärarna det som en förutsättning att få undervisa sina egna elever som de också har i ämnet engelska. På så vis är det lättare anpassa undersvingen. Det är även lättare att göra en samlad bedömning av vad eleven har presterat. Skolan försöker även att betona vikten av verksamheten i styrdokument, gemensamma planeringar, läromedel, läxor, prov och lokala kursplaner. Skolan försöker också att gruppera eleverna efter samråd med ordinarie lärare, skolledning och elevernas önskemål. Det sista perspektivet innebär att lärarna använder sig av ett mer praktiskt-estetiskt arbetssätt för att lära sig engelska och på så vis höja motivationen hos eleverna. De flesta lärare verkar nöjda med att ha förändrat undervisningen från att ha varit mer allmän läxläsning till att fokusera på engelska. Men de har även råkat ut för vissa bakslag. Många av lärarna har fortfarande svårt att motivera eleverna och ser att engelska förstärkning har låg status hos eleverna. De upplever att arbetet kring denna aktivitet inte är prioriterat av eleverna eftersom att de inte får något betyg (Tholin & Lindkvist, 2009). Rörande samverkan så anser både kategorierna lärare att det kan bli bättre. De ålagda uppfattar att de saknar stöd från ledningen medan De involverade saknar stöd och intresse från kollegor. Den sistnämnda kategorin uppfattar dock att det har stöd från ledningen i förhållande till gruppindelning och liknande. Några lärare samverkar med andra lärare inom vissa årskurser och grupper medan andra har ett samarbete under den ordinarie konferenstiden. De ålagda beskriver att de främst saknar stöd från ledningen men att har svårt att skapa utvecklande möten med de andra lärarna som undervisar i eng. fö. Det sker ofta spontant när lärarna inte har undervisning. Lärarna efterfrågar bland annat tydligare koppling till betyg samt att grupperna bör indelas efter vilken lärare som undervisar i ämnet engelska samt vilken nivå eleverna har. Lärarnas upplägg av lektioner kan se något olika ut. Inom De ålagda använder sig ett fåtal av lärarledda lektioner där alla elever arbetar med samma sak. De flesta lärare låter eleverna arbeta självständigt, med det som de behöver mer tid till. Arbetet utgår ibland utifrån vad de jobbar med i den vanliga engelskan, men lärarna låter även eleverna ha dessa lektioner som rena läxläsningspass i andra ämnen. När eleverna arbetar tillsammans övar de ofta den receptiva förmågan i form av att se på film, högläsning eller gamla nationella prov. En lärare berättar att lektionerna ofta består av filmvisning. Läraren visar film för att han eller hon tycker att eleverna är så trötta och tycker att det är så jobbigt. Läraren tycker att det blir smidigare med film och ser ibland lektionen som ett andningshål för eleverna (Tholin & Lindkvist, 2009). De involverade arbetar främst med att träna elevernas basfärdigheter och elevernas receptiva förmåga. Det som framförallt tränas är hörförståelse, då används ofta gamla nationella prov som övning. Många lärare arbetar också med teman i samarbete med bland annat SO-ämnena. Ambitionen med verksamheten är att föreller efterarbeta den ordinarie undervisningen. Om läraren har eleverna i ämnet engelska och engelska förstärkning finns det möjlighet att repetera och befästa kunskaper på dessa lektioner. Båda kategorierna lärare planerar engelska förstärkning utifrån de mål som finns i ämnet engelska. Lärarna fokuserar främst på målen för godkänt i sin undervisning. Några lärare inom De involverande arbetar dessutom utifrån en lokal arbetsplan som tar upp möjligheten att nå ett högre betyg än godkänt. Hälften av De ålagda

11 7 anser att eleverna får förstärkning i engelska när de läser eng. fö. Någon anser att verksamheten inte har någon nytta i förhållande till elevernas måluppfyllelse. Lärarna ser det också som problematiskt att de inte undervisar alla de elever de har i eng. fö. i ämnet engelska. Kopplingen till elevernas betyg i ämnet engelska är svårt att göra. En del lärare saknar betygens styrande och motivationshöjande roll i undervisningen (Tholin & Lindkvist, 2009). Tholin och Lindkvist (2009) beskriver i sin undersökning att rektorer är medvetna om att engelska förstärkningsgrupperna är problematiska. Lärarna är ofta missnöjda med hur språkvalet är organiserat. Grupperna med engelska förstärkning växer och det är svårt att finna en meningsfull sysselsättning. Trots att det är många som inte vill läsa moderna språk har skolan inte varit beredd på det. Det har inte funnits en bra beredskap vare sig det gäller organisation eller pedagogik. Rektorerna är också medvetna om att olika lärare gör olika och gruppens förutsättningar ofta beror på vilken lärare som undervisar. Många skolor har genomfört ett förändringsarbete för att få fler elever att stanna kvar i moderna språk. Rektorerna poängterar att verksamheten endast ska vara till för de elever som har svårt att nå målen i engelska. De flesta rektorer skulle också vilja neka elever till att byta från moderna språk till eng. fö. Idag hindrar grundskoleförordningen dem att göra det. Om det var möjligt skulle oro i grupperna förmodligen minska. För de elever som läser engelska förstärkning och inte är behov av extra stöd tycker rektorerna det är svårt att förhålla sig till. De har inte utvärderat eller gjort några pedagogiska lösningar för att tillmötesgå dessa elevers behov. Osäkerheten om vad man får och inte får göra är mycket stor. I strävan efter att få fler elever att läsa moderna språk ser rektorerna vissa svårigheter. De anser att lärarna i moderna språk ibland har svårt att individanpassa undervisningen samt möta elever i behov av stöd eller som är skoltrötta. Rektorerna skulle i framtiden vilja se att verksamheten bestod av en liten grupp elever som var i behov av stöd. De skulle också vilja se alternativa språkkurser som skulle kunna locka fler elever, exempelvis turisttyska. 2.5 Organisation av engelska förstärkning Som nämndes tidigare är det inte obligatoriskt att läsa ett modernt språk. Under det senaste tio åren har antalet elever som inte väljer att läsa ett modernt legat på ungefär samma nivå. I årskurs 7 är det cirka 20 procent, i årskurs 8 cirka 30 procent och i årskurs 9 cirka 35 procent. Den trend som går att se är att det har skett en svag minskning av de som inte läser ett modernt språk de senaste 5-6 åren. Det vanligaste alternativet till moderna språk är kombinationen svenska/engelska. Det är en verksamhet där eleverna har möjlighet att arbeta med både engelska och svenska. Denna kombination har skolorna uppfunnit själva och den har inget stöd i grundskoleförordningen. Förutom kombinationen svenska/ engelska är det vanligt att erbjuda enbart svenska eller enbart engelska (Skolverket 2011). I och med Lpo94 var tanken att moderna språk skulle bli relativt obligatoriskt, men är det i stället språkval svenska/engelska som är det största språkvalen. På en skola kan det finnas flera grupper med elever som läser engelska förstärkning beroende på hur många elever som har valt den verksamheten. (Tholin & Lindkvist 2009). Omval från moderna språk till eng. fö. är vanligt. En lärare från De ålagda anser att verksamheten endast bör erbjudas de elever som har mycket stora svårigheter. Övriga lärare anser att det kan vara befogat för vissa elever att byta från moderna

12 8 språk till eng. fö. Detta till trots är de kritiska till att göra ett byte om inte elevens problematik är språkrelaterad, vilket är vanligt förekommande i skolan. Det finns indikationer på att engelska förstärkning får ta emot elever som är skoltrötta eller har skolsvårigheter i allmänhet. Lärarna i den här kategorin anser i huvudsak att alla elever bör läsa ett modernt språk. Skulle det bli obligatoriskt, skulle det inte vara svårare än något annat ämne. De involverade är inte lika säkra på att ett obligatorium av moderna språk skulle falla väl ut. De anser att fler elever än idag borde läsa moderna språk, men för vissa kan det vara befogat att fördjupa sig i engelska. På de skolor där dess lärare jobbar har skolan sett över hur omval inom moderna språk ser ut och skolan försöker få elever att stanna kvar inom moderna språk. Några lärare föreslår också att praktiska ämnen borde införas som alternativ till språkval. De tycker inte att fler läser moderna språk utan att de som förr valde praktiska ämnen läser idag engelska förstärkning. Om Skolverkets förslag går igenom kommer det i framtiden inte att gå att läsa kombinationen svenska/engelska. Det kommer bara att läsa rena förstärkningar i svenska eller engelska. Som nämndes tidigare är det inte vilka elever som helst som får läsa dessa förstärkningskurser. De ska vara till för de elever som behöver stöd i svenska respektive engelska. Verksamheten föreslås organiseras så att den stödjer den ordinarie undervisningen i engelska. Målet för undervisningen ska vara att eleven får betyget godkänt i årskurs 9. Elevens prestationer ska vägas in i den ordinarie engelska undervisningen. Eleverna ska dessutom ges möjlighet att studera ett språk på steg 1 årskurs 8 och 9 och få betyg för det. Engelska förstärkning kommer inte att ge eleven meritpoäng när han eller hon ska söka till högskolan (Skolverket 2011).

13 9 3 PROBLEM Tidigare forskning visar att lärare och rektorer upplever att engelska förstärkning inte fungerar optimalt. Ofta saknas ett tydligt syfte med undervisningen och lärare har svårt att planera en bra undervisning för alla elever som ingår i gruppen. Förutsättningarna för att undervisa i eng. fö. är inte heller alltid de bästa. Ofta består gruppen av elever vars kunskaper i engelska ligger på nivåer som är mycket olika. Eleverna är ofta omotiverade vilket resulterar i en elevgrupp där studieron inte alltid är den bästa (Tholin & Lindkvist 2009). Detta är problematiskt i och med att elever inte får en god undervisning samtidigt som lärare inte ges möjlighet att bedriva undervisningen på ett bra sätt. Det är också ett slöseri av tid för elever och lärare om inte undervisningen är meningsfull. Samtidigt som det finns många problem med verksamheten, finns det skolor som ser möjligheter med verksamheten och vill utveckla den. Undersökningen syftar därför till att belysa hur Skolverket, rektorer och lärare uppfattar att undervisningen samt organisationen av engelska förstärkning fungerar samt hur engelska förstärkning skulle kunna organiseras i framtiden. Följande specifika frågeställningar behandlas: Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med engelska förstärkning? Hur är engelska förstärkning organiserat? Hur kan engelska förstärkning organiseras i framtiden?

14 10 4 METOD I detta kapitel kommer undersökningens val av metod att presenteras. Därutöver kommer undersökningsgruppen och hur undersökningen har genomförts att beskrivas. Slutligen förs några kritiska resonemang rörande metoden för undersökningen. 4.1 Val av metod Undersökningens datainsamling baseras på intervjuer med lärare, rektorer och en representant från Skolverket. Valet av intervju som metod baseras främst på viljan att genomföra en djupare analys av problemområdet. Vid intervjutillfällena gavs informanterna möjlighet att beskriva hur de tänker och känner kring engelska förstärkning. Vid datainsamlingen ville jag också ha möjlighet att ställa följdfrågor och ge möjlighet till informanterna att utveckla sina svar. Dessa två aspekter är även något som Kylén (2004) betonar som fördelar med intervjuer. En annan fördel är att bortfallet ofta blir mindre än vid enkätundersökningar (Kylén 2004). Detta var något som jag funderande kring innan valet av metod. Det är svårt att få lärare att delta i en intervjuundersökning men det är förmodligen ännu svårare att få dem att delta i en enkätundersökning. Vid intervju kommer informanten och den som genomför intervjun överens om ett tillfälle då intervjun ska genomföras. Detta görs oftast inte vid en enkätundersökning. I och med att tid bokas för intervju blir bortfallet mindre (Kylén 2004). Syftet med undersökningen är inte att kunna dra några generaliserbara slutsatser utan att spegla individuella lärares och rektorers syn på problemområdet. Det som jag söker finna svar på är informanternas subjektiva uppfattningar av vad det finns för fördelar respektive nackdelar med eng. fö. Detsamma gäller den andra frågeställningen rörande organisationen av verksamheten. Lantz (2007) påpekar vikten av att inse att intervju speglar den subjektiva uppfattningen hos informanten. I och med att det endast är vissa personers uppfattningar som speglas i intervjuerna får undersökningen en kvalitativ ansats. Den kvalitativa ansatsen har valts för att jag vill ha svar på hur vissa lärare, rektorer uppfattar eng. fö. Patel & Davidsson (2003) stödjer detta och menar att en kvalitativ metod är bra om syftet är att undersöka informanternas uppfattningar. Patel & Davidsson skiljer också mellan hög och låg grad av standardisering och hög och låg grad av strukturering. Frågorna till min intervjuundersökning planerades i förväg vilket innebär att det finns en hög grad av standardisering. Det finns inga fasta svarsalternativ till frågorna, men ibland förekommer det att det endast går att svara ja och nej. Utöver ja eller nej svar kan informanten såklart utveckla sitt svar med kommentarer. Beroende på vilken fråga jag ställer kan frågorna anses vara baserade på både hög och låg grad av strukturering. Utöver intervjuer med lärare och rektorer med syfte att ta del av deras subjektiva uppfattningar av engelska förstärkning har även en intervju genomfört med en representant från Skolverket. Denna intervju består inte av en enskild persons uppfattningar utan framförallt vad myndigheten Skolverket anser om engelska förstärkning. Den bilden som ges av skolverket visar mer en objektiv syn på problemområdet. Informanten från skolverket påpekade att det som sades i intervju var vad Skolverket ansåg som myndighet.

15 11 Begränsningar av att använda mig av intervju som metod är att det inte finns någon möjlighet till att dra några generella slutsatser. Men i en undersökning av liten omfattning som denna är det svårt att överhuvudtaget dra några generella slutsatser av resultatet. 4.2 Urval Undersökningsgruppen bestod av tre lärare och fyra rektorer från tre olika skolor, samt ett undervisningsråd från Skolverket. Tanken var att en rektor och en lärare skulle intervjuas på tre skolor. På en av skolorna ville både rektor och biträdande rektor delta i intervjun, därför deltog fyra rektorer i intervjuundersökningen. De två rektorerna som jobbar på samma skola intervjuades vid samma tillfälle men en och en. Urvalet bestod därför av en rektor och en lärare från två av skolorna och två rektorer och en lärare från den tredje skolan. Två av skolorna där informanterna arbetar är skolor där jag har gjort min VFU och på så vis kommit i kontakt med de personer som deltog i undersökningen. På den tredje skolan kom jag in kontakt med informanterna via bekanta. I och med den korta tid som fanns för att genomföra undersökningen bestod urvalet främst av de informanter som var tillgängliga. Detta benämner Patel & Davidsson (2003) som urval bestående av en tillgänglig grupp. När urvalet består av en tillgänglig grupp är det viktigt att tänka på att resultatet inte går att generalisera. Det går däremot att göra en bedömning av hur generaliserbart resultatet kan vara och presentera de argumenten som finns i anslutning till undersökningen. 4.3 Genomförande Majoriteten av informanterna tillfrågades via om de ville delta i undersökningen. En av informanterna kontaktades via telefon på grund av att jag önskade få kontakt med informanten direkt. Vid första kontakten med informanterna informerades kortfattat om vad uppsatsen skulle handla om samt hur lång tid intervjun beräknades ta. Patel & Davidsson (2003) betonar vikten av att informera om undersökningens syfte, vilket de i et gjordes. Några av de lärare och rektorer som tillfrågades i ett första skede avböjde att delta i undersökningen, vilket kan ses som ett bevis på att tydligheten att intervjun var frivillig. Inför intervjuerna konstruerades intervjumallar. En intervjumall för varje intervjugrupp konstruerades. De finns således tre intervjugrupper: undervisningsrådet, rektorerna och lärarna. Frågorna i intervjumallarna såg ungefär likadana ut men skiljde sig något åt mellan de olika intervjugrupperna (se bilaga 1,2 och 3). Innan intervjutillfället skickades intervjumallen ut till informanterna. Det gjorde för att de skulle kunna förbereda sig och att undersökningen på så vis skulle få bättre data att utgå ifrån. Intervjuerna rektorer och lärare genomfördes på informanternas arbetsplatser i en lugn och ostörd miljö. Att en intervju sker i en lugn och ostörd miljö är något som Stukát (2005) informerar om. Intervjun med undervisningsrådet från Skolverket genomfördes via telefon. Valet av telefonintervju grundar sig på att jag och undervisningsrådet inte befann oss på samma ort således sparades tid genom att intervjun genomfördes via telefon. Stukát (2005) nämner att telefonintervju kan vara ett alternativ för att spara tid. Innan varje intervju

16 12 informerades informanterna om ramarna för intervjun, vilket Lantz (2007) betonar som viktigt. Informanterna ska informeras om hur lång tid intervjun beräknas ta, hur intervjun ska dokumenteras och hur resultat kommer att användas. Detta gjorde också inför varje intervju. Det tog cirka 20 minuter att genomföra varje intervju. Intervjuerna dokumenterades genom att spelas in. Detta efter att ha fått tillstånd från informanterna. Det skulle även ha gått att föra anteckningar under intervjuerna, men jag valde att spela in dem istället för att jag ville fokusera på samtalet och inte föra anteckningar samtidigt. Det ger också undersökningen en högre trovärdighet om intervjun spelas in, i och med att det är möjligt att lyssna på det som sades under intervjun flera gånger. Förutom fördelarna med att spela in finns det även vissa nackdelar. De främsta nackdelarna är att det dels är tidskrävande att transkribera intervjuerna samt att informanten kan finna det obehagligt att bli inspelad (Patel & Davidsson 2003). Dessa nackdelar känns inte särskilt relevanta i och med att de flesta idag är vana vid att bli inspelade samt att det blir lättare att analysera data om intervjuerna är transkriberade. I förhållande till undersökningens reliabilitet, blir det också en högre grad av reliabilitet om intervjuerna transkriberas. Vid en av intervjuerna gick det tyvärr inte att spela in på grund av tekniska problem, vilket resulterade i att jag fick för anteckningar under denna intervju. 4.4 Bearbetning av resultatet Innan analysen av resultatet startade, transkriberades intervjuerna. Patel & Davidsson (2003) menar att den som transkriberar måste vara medveten hur detta görs i och med att det är lätt att skriftspråket inte överensstämmer med talspråket. Exempelvis tas pauser och gester bort när intervjun skrivs ner. En medvetenhet om hur detta görs bör finnas för att inte validiteten ska minska. Det är något som jag har tänkt på vid bearbetningen av intervjuerna. När transkriberingarna var klara sammanställdes informanternas svar utifrån undersökningens frågeställningar. 4.5 Forskningsetiska överväganden Vetenskapsrådets forskningsetiska principer består av fyra huvudkrav. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Enligt dessa principer ska forskaren berätta för informanterna vad syftet med undersökningen och att det är frivilligt att delta. Informanten måste alltid medge sitt syfte till att delta i någon form av forskning. Personliga uppgifter om personer som deltar i en undersökning ska alltid vara konfidentiella och förvaras på ett sådant sätt att inte utomstående kan ta del av dessa. Slutligen får den information som framkommit vid exempelvis en intervju endast användas till forskning (Vetenskapsrådet 2003). Dessa etiska principer har övervägts och följts vid genomförande av denna undersökning. 4.6 Metodkritik Det finns även några kritiska aspekter i förhållande till undersökningens metod. Att jag känner några av informanterna sedan tidigare skulle kunna påverka utfallet av intervjuerna negativt. Dock upplevde jag inte att det var till någon nackdel att känna informanterna. Det som skulle kunna ses som negativt är att jag ibland tog vissa av informanternas beskrivning för givna, i och med att jag själv hade undervisat i deras respektive grupper med engelska förstärkning. Det var något jag reflekterade kring och försökte att vara så neutral som möjligt. Samtidigt upplevde jag det också som

17 13 positivt att ha en förförståelse för hur det kan vara att undervisa i engelska förstärkning. En annan aspekt är reliabiliteten i förhållande till den intervju som inte spelades in. Det var mycket oturligt att tekniken inte fungerade och den data jag har från den intervjun är inte lika uttömmande som de intervjuerna jag kunde spela in.

18 14 5 RESULTAT Undersökningens resultat baseras på intervjuer med personer från olika nivåer. Informanterna består av ett undervisningsråd från Skolverket, fyra rektorer varav två är från samma skola samt tre lärare. De olika grupperna med respondenter presenteras var för sig. 5.1 Skolverket Resultatdelen från Skolverket består av information från en informant. Informanten kommer här efter att kallas Kjell. Kjell är 51 år gammal och är utbildad lärare i franska, engelska och tyska. Han har arbetat på Skolverket i 4 år. Kjell är noga med att poängtera att det han samtalar kring i intervjun rör språkvalsalternativet engelska kombinerat med svenska. Han menar att det inte är säkert att det också rör språkvalsalternativet engelska Syfte, fördelar och nackdelar Kjell menar att syftet med engelska förstärkning inte skiljer sig från syftet med vanlig engelska. Det är kursplanen för engelska som styr. Meningen är att denna aktivitet ska ge eleverna både förstärkning och fördjupning i engelska. Det är något eleverna kan välja för att läsa mer engelska. Skolverket har sett att det finns en stor problematik kring svenska/engelska om språkval. Problematiken har i stort sett varit den samma sen engelska förstärkning infördes. Det rör bland annat att grupperna är stora och heterogena, samt att lärarna upplever undervisningssituationen som arbetsam. Det finns också många elever som behöver mycket stöd och elever som kan mycket engelska men inte gör så mycket på lektionerna. En annan aspekt som är problematisk är att eng. fö. är ett frånvalsalternativ. Det blir således inget aktivt tillval, utan det är ett sätt för eleverna att komma bort ifrån något annat. Det gör att undervisningssituationen kan bli problematisk och det finns sällan något stöd för verksamheten på skolorna. Andra nackdelar med eng. fö. är att verksamheten sällan utvärderas och att den saknar en egen kursplan. Utifrån de utvärderingar som har gjorts av verksamheten är det svårt att utläsa om undervisningen har så stor effekt. Det går inte att belägga att undervisningen har någon effekt. Det är svårt att veta om de elever som behöver stöd för att bli godkända i engelska verkligen får ett bra stöd i och med att det är så många andra elever i gruppen. Kjell pekar på att det är svårt att veta vad som är den största problematiken men själva undervisningssituationen och snedvridningen av elevgruppen är problematiskt. I elevgruppen finns en överrepresentation av pojkar och elever med utländsk bakgrund. På grund av alla omständigheter med eng. fö. ser inte Skolverket några stora fördelar med verksamheten och föreslår därför i sin utredning att det tas bort. Det ska bara vara till för dem som inte har läst engelska tidigare. Angående statusen för engelska förstärkning så anser Kjell att den är låg. Det är inget Skolverket har utrett men i och med att det är ett negativt val och att många elever hamnar där i och med att de har valt bort något annat så får verksamheten en låg status.

19 Organisation och framtid Rörande organisationen kring engelska förstärkning är det många aspekter i undersökningen som Kjell inte har möjlighet att svara på i och med att Skolverket inte har utrett dessa aspekter. Kjell kan inte säga hur ofta det är samma lärare som har eng. fö. som har ämnet engelska men i och med att han har jobbat som lärare har han vissa erfarenheter. Han vet att skolor ofta samlar ihop många elever från olika klasser och då har ju inte alla eleverna sin ordinarie lärare i engelska. Läraren kan ha några elever i både engelska förstärkning och ämnet engelska. Kjell menar att det inte heller finns något direkt samarbete mellan lärare som undervisar i eng. fö. I och med att denna aktivitet är dåligt utvärderat och att Skolverket inte har funnit något exceptionellt gott samarbete så menar Kjell att det inte finns något direkt samarbete. Men han tycker det är svårt att uttala sig om i och med att Skolverket inte har undersökt den här frågan utan har tittat på föregående forskning. I framtiden föreslår Skolverket att det inte ska vara lika lätt att välja bort moderna språk som det är idag. Engelska som språkval ska endast erbjudas de elever som inte har läst engelska eller mycket lite engelska. Kjell pekar på att Skolverket rekommenderar att verksamheten i framtiden samordnas med den vanliga engelskan. Kjell menar att det framförallt gäller elever som är nyanlända till Sverige och som inte har läst engelska tidigare. Skolverket för också en diskussion i sin undersökning kring att göra moderna språk till ett obligatoriskt ämne. Argumenten är bland annat att EU och Europarådet rekommenderar att alla medborgare i EU ska kunna sitt modersmål plus två språk till. Sedan finns det även ett rättviseargument. Idag är kursplanerna i moderna språk skrivna så att alla elever ska ha möjlighet att nå ett Godkänt i ämnet. Att inte läsa moderna språk ger sämre förutsättningar för att eleven att bedriva högre studier, i och med införande av meritpoäng. Ur detta perspektiv är det idag främst pojkar som missgynnas av att inte läsa ett modernt språk. Kjell menar att det är värt att fundera över ur ett jämställdhetsperspektiv. 5.2 Rektorerna Fyra rektorer deltog i undersökningen. Två av dessa representerar samma skola och dessa intervjuades gemensamt. Rektorerna kommer här efter att kallas: Bo och Hans, som arbetar på samma skola, samt Daniel och Joakim. Bo är 55 år gammal och är utbildad yrkesofficer, mellanstadielärare och ämneslärare i matematik, fysik och teknik. Utöver dessa utbildningar har han genomgått en rektorsutbildning. Han har jobbat som rektor i 12 år. Hans är 59 år gammal och är utbildad adjunkt i matematik och fysik. Utöver sin lärarutbildning har han även genomgått en rektorsutbildning. Han har arbetat som rektor i 19 år. Daniel är 39 år gammal och är utbildad lärare för årskurserna 4-9 i matematik och naturorienterande ämnen. Han har också genomgått en rektorsutbildning. Daniel har arbetat som rektor i cirka 9 år. Den fjärde rektorn, Joakim är även han 39 år gammal. Han har en utbildning som lärare för årskurserna 4-9 i samhällsorienterande ämnen. Joakim har arbetat som rektor i 5 år Syfte med undervisningen Hans och Daniel anser att det egentligen inte finns något syfte med engelska förstärkning. Hans menar att det är ett val som ska finnas, men att det inte finns något vidare syfte med det. Daniel menar att det inte finns något syfte för att eng. fö. inte finns beskrivet i verken kursplan eller läroplan. Hans och Daniel menar ändå att tanken som man jobbar mot är att verksamheten är till för de elever som har svårt att

20 16 nå målen i engelska. Daniel är noga med att betona att syftet inte är att ge eleverna extra stöd i engelska utan att ge eleverna extra tid för att arbeta med engelska. Joakim menar att syftet med engelska förstärkning är att ge elever extra stöd i engelska samt att de elever som når målen för Godkänt i engelska ska få fördjupning i språket. Hans pekar på att förutom skolans syfte med eng. fö. kan eleven ha privata syften med att välja denna aktivitet. Det kan vara att eleven tycker att det är jobbigt att läsa ett modernt språk och väljer Eng. fö. för att få mindre arbetsbelastning. På så vis kan eleven satsa på ett VG eller MVG i engelska istället för att läsa ett modernt språk. Rektorerna har något olika syn på vad som är syftet med verksamheten. I och med detta förs det något olika resonemang kring hur undervisningens syfte uppnås. Joakim som tycker att syftet både är förstärkning och fördjupning anser att den skola han jobbar på ger eleverna förstärkning i engelska men att de är inte lika duktiga på att ge eleverna fördjupning i engelska. Hans ger inte något tydligt svar på om eleverna får förstärkning i engelska och menar att de är olika beroende på vilken lärare som undervisar. Daniel anser att eng. fö. kan vara positivt för många elever och han tror att många elever har nytta av undervisningen. Han menar också att eleverna har större nytta av det nu när de flesta lärare använder sig av bra läromedel. För några år sedan fanns det inte bra böcker som eleverna kunde jobba med, men det finns det numera Fördelar och nackdelar De fördelar som rektorerna ser med engelska förstärkning är både att elever som behöver mer tid till engelska kan få det samt att de elever som vill fördjupa sig i eller få ett högre betyg i engelska kan få göra det. De elever som kämpar med att nå målen för engelska i årskurs 9 har mer tid till sitt förfogande att lära sig engelska. Samtidigt som de elever som vill satsa mer på engelska fast når målen för Godkänt kan göra det. Daniel nämner bara att fördelarna är att de elever som behöver får mer tid för engelska. Han menar att det är ganska många elever som inte når målen för engelska i årskurs 5, medan det är betydligt fler som gör det i årskurs 9. En bidragande orsak till att resultaten förbättras anser Daniel beror på att dessa elever läser eng. fö. och får mer tid för engelska. Joakim och Hans tycker att det är bra att eleverna kan fördjupa sig i engelska om de vill. Joakim påpekar dock att han tycker det är synd att många väljer bort ett modernt språk. Det är framförallt tre aspekter som rektorerna tar upp som nackdelar med verksamheten. Den första aspekten är att eleverna som läser eng. fö. har mycket varierande kunskaper i engelska. Bo menar att många elever som väljer denna aktivitet skulle kunna ha läst ett modernt språk. Daniel beskriver det såhär på frågan om vad som är den största utmaningen för lärarna: Ja, det är ju att det är sådan varierande grupp. Från den som inte är godkänd kanske, kanske befinner sig i sexan, sjuan men ändå går i nian i nivå, till den som har MVG i samma grupp. Detta resonemang förs av samtliga rektorer. Den andra aspekten är att gruppens sammansättning av elever inte är konstant utan att det tillkommer elever hela tiden. På skolan där Bo och Hans arbetar sker byten från moderna språk mitt i terminen. Hans pekar på att enligt reglerna ska de möjliggöra byten när organisationen så tillåter. De ska dessutom ändra organisationen så att den tillåter byten från moderna språk till engelska förstärkning Tidigare hade de rutiner angående att byten bara fått