Anders Petersen From Back Home & J H Engström

Transkript

1 Ett fyrverkeri av värmländskt konsthantverk. Värmlands Museum 9 maj - 16 augusti. Anders Petersen From Back Home & J H Engström Värmlands Museum 23 maj - 16 augusti Verksamhetsberättelse 2009 VÄRMLANDS MUSEUM 2

2 Verksamhetsberättelse 2009 VÄRMLANDS MUSEUM Värmlands Museum Box Karlstad Tel: E-post: 2

3 Innehåll Förord 4 Övergripande satsningar 5 Besöksstatistik 6 Museet bevarar och 7 dokumenterar kulturarvet Kunskap och upplevelser för alla sinnen 9 Konstverksamheten 17 Bebyggelse, kyrkor, fornlämningar 19 och kulturlandskap Ett museum för hela Värmland 22 Järnvågen i Borgvik 22 Dyvelstens flottningsmuseum 22 Långbans gruvby 23 Torsby Finnkulturcentrum 24 von Echstedtska gården 25 Museiteknik 26 Administrativ service 27 Styrelse Personal och organisation Ekonomisk berättelse

4 Inledning 2009 var det år då Värmlands Museum bytte chef. Efter 10 år med Tomas Jönsson blev Åsa Hallén chef. Tomas rekryterades i en tid när Värmlands Museum varit i kris. Dåvarande rekryteringsgrupp letade efter någon som kunde ta sig an rekonstruktionen och på nytt skapa förtroende kring länsmuseet. De första besluten var inte populära. NWT skrev att den nye chefen nu monterade ner Värmlands Museum. Nu vet alla resultatet. Stiftarna till museet landstinget, Karlstads kommun och Museiföreningen tog sitt ansvar och sköt till pengar både för skulderna och för en rejäl höjning av grundanslaget. Tomas Jönsson och övriga i personalen gjorde sedan sitt. Det blev både Årets museum i Sverige och för Tomas personligen innebar hans insats att han blev Årets värmlänning. När Tomas Jönsson begärde att få sluta var det visserligen tråkigt men styrelsen kunde samtidigt konstatera att den insats han gjort bara var att tacka honom för och önska honom lycka till. På hans sista dag som chef i slutet på september fick han en avtackning av länet som väl speglade hans insatser. Verksamheten inom ett länsmuseum är mångskiftande. Det utgör en slags samlad kompetens för minnet i Värmland och en garant för att detta minne ska användas i besluten om framtiden. Byggnadsvård, kulturhistoria, kulturmiljö, konst och arkeologi. Allt ryms. Värmlands Museum har blivit en mötesplats i Värmland med sin restaurang, konferenssal och museibutik. Men ett museum får aldrig bli ett föremål som bara bevaras. Det måste ständigt vara i rörelse för att fylla sin funktion och möta en omvärld som varje dag är ny. Det kan gälla metoder som växer fram genom forskning och erfarenheter runt om i världen, det kan gälla tillgängligheten för nya grupper värmlänningar som tvekar inför den stora institutionen. De senaste åren har verksamheten stabiliserats ekonomiskt, men det får aldrig innebära stagnation i utvecklingsfrågor. Det gamla får ibland ge plats för det nya och nya samarbetspartners kan få basresurserna att växa. Diskussioner om verksamheten måste ständigt vara levande. När styrelsen gav en rekryteringsgrupp ur styrelsen i uppdrag att leta efter en ny chef för museet konstaterades detta vara uppgiften: att föra Värmlands Museum in i en okänd framtid. Uppgiften var inte densamma som för Tomas Jönsson, att rekonstruera en vacklande ekonomi. Det var snarare att leta nya samarbeten nationellt och internationellt. Men vi konstaterade i vårt välkomnande av nya chefen att vi i styrelsen aldrig mer ville se en ekonomisk kris på museet. Rekryteringsarbetet startade i maj, den 1 oktober var nya chefen på plats och Tomas Jönsson kunde lämna över chefskapet. Rekryteringsgruppen var helt enig i sitt beslut efter ett arbete helt enligt regelboken, d v s alla moment följdes. Samstämmigheten var stor hos gruppen, testerna och referenserna var entydiga. Värmlands Museum fick sin första kvinnliga chef. Välkommen! Arbetet går vidare. Philip Johnsson ordförande Värmlands Museum 4

5 Övergripande satsningar ÄNDRING AV STIFTELSENS FÖRESKRIFTER Värmlands Museum är en stiftelse sedan 1980 och stadgarna har varit oförändrade sedan dess. Många av bestämmelserna i stadgarna saknade aktualitet, varför styrelsen har arbetat fram ett reviderat förslag. Efter huvudmännens godkännande har förslaget lämnats till Kammarkollegiet med begäran om ändring. INTERNATIONELLT ARBETE Interregprojektet En levande Finnskog vårt felles ansvar är ett samarbete mellan Sverige och Norge. Det satte igång vid årsskiftet och pågår till augusti Under märkesåret 2009 uppmärksammades förbindelserna mellan Värmland och Finland i årsbok, utställningar och föredrag. I ytterligare ett EU-projekt åkte tre representanter från Värmlands Museum till länsmuseet i Heves, Ungern, och byggde upp utställningen Selma Lagerlöf berättelserna som flög ut över världen. Utställningen sågs av över besökare. I slutet av året packades utställningen ned och transporterades till Värmlands vänlän i Rumänien, det ungersktalande Kovászna. DEN NYA WEBBPLATSEN Värmlands Museum har ungefär lika många besökare på webbplatsen som fysiska besökare i museibyggnaden i Karlstad. Under 2009 tog vi fram en webbstrategi, bytte verktyg och gjorde om navigation och design på webbplatsen. Museets årsböcker har lagts ut som gratis print on demand, samlingarna och bildbyrån finns tillgängliga. ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING Bedrift AB har genomfört en attitydundersökning, där personalen betygsatte museet som arbetsplats. Resultatet visar mycket höga siffror, personalen är enig om att vi har en bra arbetsplats med bra chefer. Svarsfrekvensen låg på 89%. Undersökningen var en uppföljning av den som gjordes 2004, även då med ett mycket bra resultat. NYA FILIALEN I BORGVIK Grums kommun och Värmlands Museum skapade en ny verksamhet i Järnvågen i centrala Borgvik. Efter renoveringen visades en fotoutställning av Jan Jörnmark sommaren PUBLIKATIONER Boken Värmland från ovan med Lars Bygdemarks flygbilder släpptes på vår värmländska bokmässa. På uppdrag av Värmlands Museum flög han under ett år i alla väder. Det resulterade i 1200 digitala och 700 analoga bilder och en utställning på museet. På utställningen fick vi plats med 40 bilder i storformat i boken fick vi möjlighet att visa 100. Boken har svensk och engelsk text. Årsboken Finland i Värmland, Värmland förr och nu 2009, kom ut i september, med personal från Torsby Finnkulturcentrum i redaktionen. Boken Helgade rum har getts ut i samarbete med Karlstads stift och författats av professor Hans-Olof Boström. Boken är en analys av den inventering av stiftets kyrkor som genomfördes av Värmlands Museum under

6 Marknadsföring Under 2009 har museets besökssiffror ökat ytterligare - särskilt glädjande med tanke på att 2008 var vårt jubileumsår med fri entré i tio dagar och extra medel till marknadsföring. Vi har också nått vår huvudmålgrupp - hela 30 procent av våra utställningsbesökare var under 20 år förra året. Alla nyinflyttade Karlstads- och Forshagabor, samt alla nya studenter, har fått gratis årskort. Samarbetet med SEKO och Lärarförbundet har inneburit att närmare medlemmar haft fri entré till museet. Genomslaget i media har också varit gott - Värmlands Museum är omnämnt över 600 gånger under året (med fyra helsidor i DN Kultur som höjdpunkt). Besöksstatistik Värmlands Museums besökssiffror är fortsatt mycket höga och under året besöktes museet i Karlstad av nästan en kvarts miljon personer och filialerna av drygt personer. Detta ger en total besökssiffra för hela Värmlands Museum på över besökare Värmlands Museum, Karlstad varav till utställningarna Borgviks Byggnadsvård Dyvelstens flottningsmuseum Långbans gruvby varav till utställningarna von Echstedtska gården Torsby Finnkulturcentrum Järnvågen i Borgvik - - ca 500 6

7 Museet bevarar och dokumenterar kulturarvet Värmlands Museum är en del av det värmländska samhällets kollektiva minne. Museet samlar kontinuerligt in, vårdar och bevarar föremål och andra vittnesbörd om människors kultur och miljö. Föremålen, fotografierna, arkivalierna och musikinspelningarna hålls registrerade. Uppgifterna görs tillgängliga för allmänheten i utställningar, programverksamhet, publikationer med mera och med hänsyn tagen till upphovsrättsorganisationer och personuppgiftslagen. Enskilda kan ta del av materialet via databaser, arkiv och genom förfrågningar. Museet har ett referensbibliotek öppet för allmänheten. SAMLINGARNAS TILLVÄXT Under året har museets föremålsregister utökats med ett 50-tal föremål, 324 böcker har införskaffats till biblioteket och arkivet har växt med ca 3 hyllmeter. Bland gåvorna till föremålssamlingen kan nämnas den närmast kompletta köksinredning från 1970-talet vilken monterades ned och transporterades till magasinet av museets personal. En större samling negativ efter fotograf Lennart Wängestam skänktes till museet under året. Även museets lilla rekvisitasamling har fått några tillskott. Föremålen, negativen, fotografierna, arkivalierna och musikinspelningarna förvaras i ändamålsenliga lokaler på museet respektive i Ulvsbymagasinet norr om Karlstad, där de får kontinuerlig tillsyn och vård. Ca 275 personer har under året besökt något av museets magasin och arkiv. VÄRMLANDSBILD Den digitala bildbyrån med historiska bilder från Värmland, främst Karlstad, sjösattes i december. Bildbyrån uppdateras kontinuerligt och kommer på sikt att innehålla bilder från hela Värmland. Bilderna kan laddas ner digitalt, men bildbyrån är också kopplad till fotolabbet Crimson i Stockholm. Kunden beställer bilden på Bildbyråns sida, beställningen skickas till fotolabbet och två till tre dagar senare levereras bilden till kunden. Hittills är det framförallt privatkunder som har beställt bilder. Nästa steg är företagsanvändare. En första kontakt är tagen med bildbyrån Scanpix för ett eventuellt kontrakt så att bilderna kan nå en större kundkrets. MÄNNISKOR I VÄRMLAND Projektet med att ta fram det fördjupade materialet till audioguiderna är nu färdigt. Nio olika människoöden har lyfts fram i basutställningen Jag Herulen en värmländsk historia. Dessa människor, såväl fiktiva som verkliga, visar besökaren hur livet kunde te sig under skiftande tidsperioder - från stenåldern och fram till 1960-talet. Ett exempel är pigan Anna Persdotter, som levde i 1800-talets hårda verklighet, då tjänstehjon såldes på auktion. Bland övriga livsöden märks såväl barn som gamla, kvinnor och män ur skiftande samhällsskikt. KULTUR I VÅRDEN Under våren 2009 har 9 olika äldreboende fått besök av Värmlands Museum med programmet Kaxiga karlar och flitiga fruntimmer broderier ur Värmlands Museums samlingar. Här visade vi broderier och pratade om bland annat Berlinerbroderier, men även om själva broderandet vad det betydde för flickors utbildning förr till hur man idag ser på broderade dukar. Cirka 300 personer har deltagit under dessa 9 träffar. Hösten 2009 var det 7 äldreboende som fick besök av museet. Temat var julen och dess förberedelser. Museet äger flera tittskåp gjorda av Berith Bergström ( ) där hon beskriver sina minnen från barndomens jular och förberedelserna inför dem. Med utgångspunkt från foton av dessa skåp pratade vi om hur de äldre mindes sina jular och allt julstök före. Detta blev ett mycket uppskattat program där många helt plötsligt mindes händelser från sin barndom de inte tänkt på under många år. På dessa 7 träffar har 170 personer deltagit. 7

8 FÖREMÅLSDATABASEN PÅ NÄTET Föremålsdatabasen har utökats med nytillkomna föremål samt bearbetats ytterligare kvalitetsmässigt främst genom det så kallade accessprojektet. Stora delar av museets samlingar är nu sökbara på museets nya webbplats. På grund av tekniska problem är hela databasen ännu inte publicerad på Internet utan sänd till systemutvecklaren i Umeå. GAMMELVALA Under årets upplaga av Gammelvala på Skutboudden i Brunskog visades utställningen Bal i Brunskog. Många av de utställda kläderna var lånade från Värmlands Museum och personal från museet bidrog med idéer och kunskaper i uppbyggandet av utställningen. Museet anlitades även för föredrag i utställningen om festkläder och dans- och festtraditioner i bygden från tidigt 1800-tal till början av 1970-talet. 8

9 Kunskap och upplevelser för alla sinnen Museets uppdrag är att förmedla kunskap och upplevelser för alla sinnen om konst, historia och kulturarv. I arbetet med teknikklubben LUSTEN ska museet även inspirera och väcka barns intresse för teknik. Syftet med verksamheten är folkbildning. Det pedagogiska arbetet omfattar alla de redskap och strategier som museet använder vid kunskapsförmedling och i dialog med allmänheten. Utställningen, föredraget, visningen, lektionen, trycksaken och hemsidan är de vanligaste uttrycksmedlen. Det pedagogiska arbetet bedrivs i samarbete med filialerna. Besöksmottagandet är välkomnande och besökarna erbjuds en välsorterad och intresseväckande museibutik. Museet är en välbesökt mötesplats som har öppet årets alla dagar. UTSTÄLLNINGAR 2009 Basutställningar, tillfälliga utställningar och utställningar på turné Grunden för museets utställningsverksamhet är basutställningarna. Dessa med samlingsnamnet Möte med Värmland bildar tillsammans berättelsen om Värmlands historia och konst. Följande basutställningar har visats under året: Jag Herulen - en värmländsk historia, Stadsliv-KARLSTAD, teknikklubben LUSTEN, Klädloftet, Skogen - Fattigmans tröja, Rökstugans folk, Kaffe och Samlat i Cyrillus. För att uppnå mångfald, flexibilitet, förändring och kunna vara aktuella har vi producerat en rad tillfälliga utställningar. De större placerade i Stora hallen och Cyrillusrummen och mindre utställningar på Loftet, i Museikaféet och i våra foajéer. I Stora hallen stod Fransson skottar snö till slutet av april och hade rekordmånga skolbesök. Därefter fyllde vi över en helg hallen med 69 amatör- och proffsfotografers bilder, 100 lpm FOTO. En fotohelg som lockade besökare till museet. Sommarens stora satsning var From Back Home, en poetisk Värmlandsskildring av fotograferna Anders Petersen och JH Engström. Under ett år hade vi stött fotografernas arbete med framtagande av bilder till utställningen. Efter visningsperioden hos oss skickades From Back Home till två gallerier i Frankrike. Under sommaren inbjöd vi till Kalas! ett frosseri i konsthantverk i Cyrillusrummen. Där presenterade vi också under året sex regionalt verksamma konstnärer och i september och oktober bjöd vi in konstnären Lars Kleen att visa sina gigantiska konstruktioner i Stora hallen. Värmlands Museum producerade under året en ny version av förra årets Selma Lagerlöf-utställning. Den nya versionen var anpassad till en internationell publik med syftet att visas i Värmlands vänlän i Ungern, Heves län. Tre representanter från Värmlands Museum reste till Ungern och byggde upp utställningen tillsamman med det mottagande museets personal. Utställningen invigdes av landshövding Eva Eriksson och sågs under utställningstiden av över besökare. I slutet av året packades utställningen ned och transporterades till Värmlands vänlän i Rumänien, det ungersktalande Kovászna där det visas en bit in i Emigrantregistret flyttade till nya lokaler och bytte namn till Sverige Amerika Centret. I samband med detta lånades den så kallade Värmlandsgåvan från 1952 hem från USA. Tillsammans med bland annat medarbetare från American Swedish Institute som äger föremålen byggde Värmlands Museum upp en utställning om och med Värmlandsgåvan. Utställningen öppnades i samband med invigningen av de nya lokalerna i residenset då bland annat kungaparet deltog. Tillfälliga utställningar SELMA LAGERLÖF - BERÄTTELSERNA SOM FLÖG UT ÖVER VÄRLDEN 19 NOVEMBER JANUARI

10 Med bland annat nobelprisdiplomet i original, teaterkostymer av Inger Stinnerbom och fotografier belyser utställningen, både det levande författarskapet, den internationellt firade författarinnan och den engagerade matriarken på Mårbacka. Lokal: Loftet ÖIVIND HARSEM I CYRILLUSRUMMEN 22 NOVEMBER JANUARI 2009 Öivind Harsem, född 1954, har varit verksam som konstnär sedan 1980 och arbetar som grafiker, målare och skulptör. Harsem har ett helt eget bildspråk, han utgår från naturen och formar sina abstrakta verk till något som närmast kan liknas vid kalligrafi. Lokal: Cyrillusrummen FRANSSON SKOTTAR SNÖ - EN UTSTÄLLNING OM SVERIGE OCH FÖRINTELSEN 16 NOVEMBER APRIL 2009 Utställningen om Sveriges roll i förhållande till Förintelsen satte ljuset på Sveriges likgiltighet under andra världskriget. Filmregissören Roy Andersson, Kalle Boman och Stig-Åke Nilsson producerade utställningen tillsammans med medarbetare från produktionsbolaget Studio 24 på uppdrag av Forum för Levande historia. Lokal: Stora hallen CAROLINE OHLSSON I CYRILLUSRUMMEN 31 JANUARI - 8 MARS Caroline Ohlsson, född i Karlstad 1972, utbildad vid Konsthögskolan har under en tid arbetat på temat Margarita, inspirerat av 1600-talsmålaren Velázques porträtt av Infanta Margarita, barnprinsessa vid det spanska hovet. Studiet av detta porträtt har hos Caroline Ohlsson resulterat i en svit detaljerade tuschteckningar med inslag av screentryck. Den röda tråden är frågor och resonemang om genus och de roller vi spelar i livet. Lokal: Cyrillusrummen AVSÄTT KUNGEN! EN LITEN UTSTÄLLNING OM HUR 1809 ÅRS REVOLUTION STARTADE I KARLSTAD 6-22 MARS För att markera 200-årsdagen av när Georg Adlersparre var med och startade revolutionen 1809 skapades en miniutställning. Här fanns bland annat originalet till den proklamation han skrev och som sattes upp i hela Karlstad natten mellan den 6-7 mars Lokal: Vilastenen MARJAS DONATION - EN UTSTÄLLNING MED NÅGRA AV 1900-TALETS MEST ÄLSKADE KONSTNÄRER 28 FEBRUARI - 29 MARS Isaac Grünewald, Carl Kylberg, Otte Sköld - det är bara ett urval ur Rune och Marja Wiréns konstdonation, som visades på Loftet under en månad. Här fick besökarna chansen att se de nyaste tillskotten i Värmlands Museums konstsamling. Lokal: Loftet PÅSKBREV 6-19 APRIL Värmlands Museum och Nya Wermlands-Tidningens traditionella påskbrevsutställning. I mer än 50 år har museet och NWT tillsammans ordnat en tävling för länets påskbrevskonstnärer. De bästa fick priser och alla fick äran att ställa ut på museet. Lokal: Sinnet 10

11 KG OHLSSON I CYRILLUSRUMMEN 21 MARS - 26 APRIL KG Ohlsson, född 1949 och uppvuxen i Fryksdalen, visade upp egensinniga och detaljrika gouacher i litet format. Därmed inte sagt att uttrycket var litet, snarare tvärtom monumentalt, och med sina underfundiga och mångbottnade målningar fascinerade han en stor publik. Lokal: Cyrillusrummen OPERATION: SUNDSBERGET 23 MARS - 26 APRIL Utanför museets ateljé Bruket visades elevutställningen OPERATION SUNDSBERGET producerad av Demokraticentrum och Fryxellska skolan i Sunne. Eleverna har studerat berättelser runt Förintelsen och arbetat under devisen Så här skulle det också ha kunnat se ut. Utställningens historia i sig är påhittad men följer nazismens utveckling i Tyskland under Förintelsen. Lokal: Vilarstenen MAGISKA MANTELN 8 APRIL - 3 MAJ Till vandringsutställningen Magiska Manteln bjöd vi in barn i åldrarna 6-12 år på ett litet stycke islamisk kultur. Idén och inspirationen till utställningen är hämtad från barnboken En resa genom Islams konst och initiativet till utställningen kommer från biblioteken i Fisksätra och Rinkeby tillsammans med Riksutställningar. Lokal: Loftet 100 LPM FOTO 9-10 MAJ Under en helg fyllde vi stora hallen med 69 anmälda fotografers bästa bilder. Här blandades proffs och amatörer på 100 löpmeter. Publiken röstade på sin favorit - vinnaren får göra en egen utställning på Värmlands Museum Värmlands Museum köpte den vinnande bilden och skänkte den efter utlottning till en i publiken som röstat på bilden. Lokal: Stora hallen KÄRLEK I LUSTEN 6-19 MAJ Vad är kärlek? Elever från TIME-utbildningen på Älvkullegymnasiet bjöd in till en virtuell korridor där man kunde träffa människor med olika yrken och olika religioner som berättade vad kärlek är för just dem. Genom att navigera sig runt på en karta fick vi tips på olika ställen i Värmland som är vackra, romantiska och fyllda av kärlek. Här fanns också en Kärleksmaskinen som parade ihop besökarna med en värmländsk kändis. Lokal: Lusten KALAS - ETT FYRVERKERI AV VÄRMLÄNDSKT KONSTHANTVERK 9 MAJ - 16 AUGUSTI Välkommen till sommarkalas! Vi dukade upp Cyrillusrummen till fest med det bästa av glas, textil konst, keramik, smide och trähantverk som idag skapas i Värmland. Ett 40-tal konsthantverkare deltog med ingredienserna. Lokal: Cyrillusrummen FROM BACK HOME - ANDERS PETERSEN OCH JH ENGSTRÖM 23 MAJ - 16 AUGUSTI Värmlands Museums stora sommarutställning 2009 är en unik skildring och berättelse i bild över Värmland av de två internationellt erkända fotograferna Anders Petersen och JH Engström. Med stöd av Värmlands Museum arbetade Anders och JH under flera år med sitt fotoprojekt, som resulterade i en

12 utställning och en prisbelönad bok. Utställningen From Back Home består av närmare 300 bilder, som senare visades i Paris. Lokal: Stora hallen VÄRMLAND - DIN HEMBYGD I KARTOR 16 MAJ - 23 AUGUSTI Under slutet av 1800-talet skapades en ny ekonomisk karta över Värmland. Fältarbetet resulterade i 227 handritade och målade kartblad, som visar landskapets åkrar och ängar, gårdar, torp och backstugor, vägar och vattendrag - hela det kulturlandskap som formats av generationer värmlänningar. Kartorna är numera ett unikt dokument som berättar mycket om landskapet för 100 år sedan. Kartorna finns fortfarande till försäljning på museet. Lokal: Loftet SELMAAFFISCHER 1 JAN - 4 SEPT Med anledning av att det var 100 år sedan Selma Lagerlöf fick Nobelpriset i litteratur, visade vi en affischutställning producerad av ABM Värmland (Arkiv, Bibliotek, Museum) Utställningens fem affischer berättade i text och bild om Selma Lagerlöfs liv och verk på följande teman: Selma Lagerlöf i vår tid, Livets vindlande väg, Äntligen författare, Mårbacka ursprunget, En kvinna många roller. Lokal: Museets foajé VÄRMLÄNDSKA DIPLOMHUS SEPT Värmlands Museum delade ut tre diplom för god byggnadsvård Museets fotograf hade dokumenterat byggnaderna i bilder som ställdes ut. Lokal: Museets foajé SUPERFICIAL18-30 SEPT Vi är aldrig nöjda, vi gör massor av saker för att bli perfekta men vi blir ändå aldrig nöjda. Som enda icke-stockholmare fick karlstadskillen Henrik Graan sätta upp sin fotoutställning om utseendefixering på Kulturhuset i Stockholm på kulturnatten var det Värmlandspremiär för hans utställning. Lokal: Museikaféet UNG KULTUR MÖTS SEPT Fiffilurigt, bokkonst, djurförtryck, flödande kultur och en reseberättelse från Kina vi visade bilderna som gick vidare från länsfestivalen i Ung Kultur Möts. Invigning på Kulturnatten! Lokal: Cyrillushusets foajé FÖREMÅL UR SAMLINGARNA JAN - NOV Ett tjugotal närbilder på föremål ur museets samling, fotograferade av museifotograf Lars Sjöqvist. Lokal: Museikaféet JOAKIM JOHANSSON I CYRILLUSRUMMEN 29 AUG - 4 OKT Joakim Johanssons måleri verkar i den realistiska traditionen. Men det är en realism präglad av vår tid. Joakim skulle heller aldrig använda termen superrealism på sig själv då han vet att beteckningar snärjer in både konstnären och betraktarna i falska förutsättningar inför sitt möte med konstverket. Interiörerna och gatubilderna är fyllda av anspelningar utan slutgiltiga svar. Lokal: Cyrillusrummen 12

13 LARS KLEEN 5 SEP - 27 OKT I Kleens utställning i Stora hallen fick vi uppleva den ofattbara tyngdens lätthet, de stora formernas skirhet eoch den massiva pelarens bräcklighet presenterad i tre stora konstruktioner. I glasgången mellan nya och gamla museet visade Lars Kleen skisser till sina skulpturer, i form av minutiösa modeller. Modellerna är viktiga för hans arbete, inte minst för att det endast är vid utställningarna som upphovsmannen får tillfälle att se sina verk i full skala. Det var med stor glädje vi presenterade Lars Kleen, en av samtidens mest betydelsefulla skulptörer. Lokal: Stora hallen VÄRMLANDS KONSTNÄRSFÖRBUND 90 ÅR 4 OKT - 1 NOV Värmlands Konstnärsförbund fyllde 90 år. Det firades med utställningar på flera orter i länet. Hos Värmlands Museum ställde föreningsmedlemmar med anknytning till Karlstad ut under en månad. Lokal: Loftet KARL LINDWALL I CYRILLUSRUMMEN 17 OKT - 22 NOV Karl Lindwall fastnade för bilden som uttrycksmedel när han studerade på en multimediautbildning. Intresset för konsten ledde till vidare studier på konstskola och en BA (Hons) Fine Art, vid Cumbria Institute of the Arts i Carlisle, England. I sina bilder komprimerar han alla sina influenser från konsthistoria, musik, litteratur och världen. Influenser i hans skapande är bl a konstnären Henning Klees från Hamburg. Lokal: Cyrillusrummen LEK - EN ALLVARLIG UTSTÄLLNING 21 NOV JAN 2010 Ska vi leka? En livsviktig fråga! I utställningen kunde barnen bygga kojor, klä ut sig, klättra, teckna, vila eller lyssna på Astrid Lindgren och hennes berättelser. Utställningen innehöll texter som beskrev nödvändigheten av lek, tagna ur Astrid Lindgrens värdegrund. I utställningen fångades också de vuxnas uppmärksamhet genom texter från FN:s barnkonvention om barns rättigheter. LEK! är producerad och turneras i samarbete med Svenska Institutet, Barnombudsmannen och Kulturrådet. Lokal: Stora hallen VÄRMLAND FRÅN OVAN 16 NOV - 30 DEC I samband med Värmländska bokmässan och lanseringen av boken Värmland från ovan ställde vi ut några av Lars Bygdemarks flygfotografier. Lokal: Museikaféet JUL I VÅRT HUS 28 NOV JAN 2010 Ingår du i de 80-90% av Sveriges befolkning som planerar julafton efter TV-programmet som sänds klockan tre? Ingen vet riktigt varför Kalle Anka har blivit en så viktig tradition i vårt moderna julfirande. Museets julutställning visar inget TV-program, gott nog tycker vi vår egen lilla tomteverkstad funkar. Vi visade också Berith Bergströms vackra miniatyrskåp, sju skåp som skildrar en värmländsk herrgårdsjul - Beriths egna minnen från sin barndoms jular på Bosjö bruk, två mil nordväst om Filipstad. Lokal: Loftet KENNETH BÖRJESSON I CYRILLUSRUMMEN 5 DEC JAN 2010 Starka färger och former möts i Kenneth Börjessons konstnärskap, där boningar ofta får spela en central 13

14 roll. Stora annorlunda hus med små, varmt röda eller orangelysande fönster. Färger ställs mot varandra, kontrasterar och kompletterar. På så sätt skapar Kenneth Börjessons måleri en lek med hela färgläran, där strävan mot harmoni blir drivkraften som plötsligt ger bilden liv. I nära två decennier har han skapat sina unika bilder, inspirerad av närheten till hemmet och naturen i skogsbygderna i Brunskog utanför Arvika. Lokal: Cyrillusrummen PEPPARKAKSHUS DEC Under museets julmarknad Jul i vårt hus visade vi bidragen i NWTs och museets nya pepparkakshustävling. Lokal: Cyrillushusets foajé MÅNADENS KONSTNÄRSKAP Varje månad lyfte museet fram ett konstnärskap som vi presenterade djupare i Lilla kabinettet. Januari Sigrid Kjellin, februari Hans Norman, mars Ylva Lundin, april Herman Reijers, maj Sven Schützer- Branzén, juni Cyrillus Johansson, juli 1909-års män, modernismens födelse, augusti Karin Fryxell, september Albertus Pictor, oktober Marc Broos, november Ditte Reijers/ Annica Berglund och december Evert Lundberg. Lokal: Lilla kabinettet Programverksamhet Programverksamheten 2009 bestod av över 250 offentliga arrangemang. Totalt lockade utställningarna och programverksamheten tillsammans besökare. En del program drev museet i egen regi, men flertalet anordnades tillsammans med andra aktörer. Målsättningen med verksamheten är att nå många olika målgrupper och spegla mångfalden i konst, historia, teknik och kulturarv. Bland programmen kan nämnas: programserien Småttingar på museet med nytt tema varje månad, programserien Konstvetarnas favoriter i samarbete med Konstvetenskapliga föreningen i Värmland och programaktiviteten Utelek varje onsdagsförmiddag under sommaren. Under många helger, skollov och under perioden 22 juni-14 augusti har vi haft experimentverkstad med drop in för barn i teknikklubben LUSTEN. Museets mest besökta arrangemang har varit Världens fest, Byggnadsvårdsdagen, Våryran, Kulturnatten, Rättvisedagen, Värmländsk Bokmässa, julmarknaden Jul i vårt hus och givetvis vernissagedagarna. I samarbete med bland annat ABF arrangerade vi flera programhelger på temat Sverige och Förintelsen med berättelser i fokus. Till ett fullsatt auditorium kom filmskaparen Roy Andersson och berättade om sina filmer och arbetet med utställningen. Ytterligare filmkvällar arrangerades med DubbelJonas, Lars Lerin och Sara Broos. Under året har Värmlandsoperan förlagt flera av sina kammarmusikkonserter hos oss. Samarbetet fortsätter under Vidare samarbetade museet med aktörer runt programveckan Livet värt att leva, Världsvattendagen, Forskarfredag och Världsmiljödagen. Reception, museibutik och museivärdskap Butikens omsättning och resultat har överträffat budgeten och arbetet med rättvisehandlade, ekologiska och återvunna produkter har fortsatt och utökats. Ett nytt entrésystem har införts och kommissionsförsäljningen har setts över och utvärderats. 14

15 Pedagogisk verksamhet Värmlands Museum har fri entré för alla under 20 år. Klasser och grupper kan boka olika visningar, lektioner, skapande verksamhet och program. Den pedagogiska verksamheten har skett såväl på museet som i projekt ute i länet mötte museets pedagoger närmare ungdomar och framträdde för 661 grupper (barn och vuxna). Huvuddelen av dessa möten skedde på Värmlands Museum och var kopplade till ett utställningsbesök. En bidragande faktor till denna positiva besöksstatistik är ett gediget arbete med att få lärare med klasser att besöka den viktiga värdegrundsutställningen Fransson skottar snö. Teknikklubben LUSTEN lockar också många klassbesök till museet. Med i statistiken räknas också det framgångsrika pedagogiska projektet Brott och straff, som pedagogerna genomförde i Bilans fängelsemuseum för tredje året, och samtal och berättelser om Islam i utställningen Magiska manteln. Under hösten lanserades två nya pedagogiska program; Gruvfrun, troll och andra kusligheter om värmlänningarnas folktro och Bränn borgen, en dramatiserad berättelse om medeltidsbonden Eskil. Årets Utgrävarna gick av stapeln på Brattforsheden utanför Filipstad i samarbete med museets arkeologer. I Dyvelstens flottningsmuseum genomfördes två pedagogdagar med guidning, båtbygge, tipspromenad och besök hos en smed. Mycket uppskattat och välbesökt! Bebisar på museet som pågick under våren och utvecklades under hösten till Småttingar på museet. Programmet hade 4 träffar/termin med blandat program utifrån aktuella utställningar och husets expertis. Många har låtit sig guidas av självaste Sola i Karlstad på Stadsvandringarna med Majken & Melker. Pedagogerna har också jobbat fram ett pedagogiskt styrdokument för Värmlands Museum. Under höstlovet hade vi Kusligt höstlov med många aktiviteter i våra olika enheter. Två gånger per dag hade vi erbjudanden för såväl yngre som äldre barn. Årets sista utställning i Stora hallen var LEK! dit många förskolegrupper bokade in sig för att frossa i lekens kraft. Varje grupp togs emot av en pedagog som höll i introduktion och avslut. TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Under 2009 erbjöds skolprogrammen Från skog till papper (vi tillverkar egna papper och lär oss om träindustrins historia), Ljus och Magiska effekter (Vi tillverkar egna kalejdoskop, färgsnurror, illusioner och färgblandningar), Kamera Obscura (Vi tillverkar en egen fungerande kamera av en skokartong) m fl. De pedagogiska programmen har gjorts längre tidsmässigt. Med denna förändring kan vi erbjuda en bättre kunskapsförmedling och en mer gedigen upplevelse för skolorna som bokar in sig. I samband med skolloven erbjöds teknikklubben lovspecialare. Dessa program utformades för att passa olika åldrar och kunskapsnivåer. Vid ca ett tillfälle i månaden erbjöds drop-in-verksamhet med pedagog för allmänheten. I dagsläget har klubben ca 550 medlemmar. Medlemmarna erhöll fem nyhetsbrev under året. Teknikklubben fortsatte under 2009 att erbjuda skolor gratis lån av experimentlådor och pedagogerna har även fungerat som konsulter för lärare. Pedagogernas kunskap, experiment och material utnyttjades i större grad än tidigare av länets pedagoger. Ett viktigt tekniksamarbete har inletts med Karlstads kommun. Kommunens barn- och ungdomsförvaltning finansierar sedan augusti en heltidstjänst som pedagog i teknikklubben. Denna personalförstärkning har inneburit att vi kunnat öka samarbetet med kommunen. Vi har bl a skapat ett pedagogiska program, Energiuppdraget 9,82 Joule, för alla åk 5 i Karlstads kommun inom projektet Teknisk framsyn. I samarbete med länsstyrelsen, energirådgivarna och Rådrummet arrangerades aktiviteter i LUSTEN under de av FN instiftade dagarna: Världsvattendagen (22 mars) och Världsmiljödagen (5 juni). 15

16 Temadagen Forskarfredag, instiftad av EU-kommissionen 2005, arrangerades i samarbete med Karlstads universitet. Denna dag erbjöds en föreläsning om sedlars säkerhet för allmänheten och två skolklasser programmerade Lego Mindstorms robotar. LUSTENs pedagoger har under året fungerat som konsulter åt Energirådgivarna i projektet Energiutmaningen. Teknikklubben medverkade på barnmässan i Karlstad racketcenter och deltog den 15 augusti i Barnens dag på Dyvelstens flottningsmuseum genom att erbjuda båttillverkning och segling med de egenhändigt tillverkade båtarna i Klarälven. Såväl det pedagogiska arbetet som utställningens experimentpark har utvecklats utifrån våra tre utpekade teman. Olika insatser har genomförts i utställningen, bl a inköp av USB-mikroskop, material till Kamera Obscura, Lego Minstorms och solcellsdrivna bilar, experiment har tillverkats etc. Sponsoravtal har knutits med Karlstads Energi och Fortum. Teknikklubben LUSTEN har erhållit stipendium från Helmia stiftelsen för byggnationen av den kommande fasta utställningen Uppdrag förnyelsebar energi. Ett bidragsavtal har slutits med Länsstyrelsen. Av museets besökare under 20 år uppskattas att minst 75% (22 476) ungdomar kom i kontakt med teknikklubben LUSTEN. Barn, ungdomar och lärare i bokat gruppbesök med pedagog ca Barn och ungdomar i drop-in verksamhet med pedagog ca Barn och ungdomar, besök utan pedagogisk styrd verksamhet ca Barn, ungdomar i verksamhet med Lusten-pedagog utanför museet ca

17 Konstverksamheten Det bildkonstnärliga skapandet ger kunskap, upplevelser och insikter om människan, tiden, värderingar och tankesystem i ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Verksamheten ska med Värmlands Museums och andra samlingar samt inlån som grund arbeta med folkbildning i enlighet med museets övergripande verksamhetsmål. Medlen är permanent visning av konst i Cyrillushuset, tillfälliga utställningar och konstprojekt samt konstbildningsverksamhet erbjuden till barn, ungdom och vuxna. Museets roll är dels att stå för en kontinuitet med en konstsamling som täcker 300 års utveckling, dels att uppmärksamma en ofta utmanande avantgarde-konst. Genom samlingarnas vård och utökning jämte dokumentation av konstnärer och konstliv i regionen, fullföljs ett långsiktigt dokumentationsansvar. Konserveringsverksamhet och rådgivning inom konstområdet utförs. UTSTÄLLNINGSVERKSAMHET Museet har haft sju större konstutställningar under året, sex separatutställningar i Cyrillusrummen och en i Stora hallen. I Cyrillushusets Lilla Kabinett har ett konstnärskap per månad presenterats under året. Utställningarna presenteras i kapitlet Kunskap och upplevelser för alla sinnen. DIGITALISERING AV KONSTSAMLINGEN Under året har de delar av konstsamlingen som digitaliserats lagts ut på nätet, och är nu sökbara för allmänheten. Ett avtal med BUS avseende Internetarkiv är upprättat. KONSTINKÖP UNDER 2009 Med medel ur Marja och Rune Wiréns fond och med bidrag från Värmlands Museiförening gjordes flera konstinköp under året. Duvan blandteknik, Caroline Ohlsson Tiden flyger III grafik, Ulla Magnusson Luberon artists book, Öivind Harsem Blå blandteknik, Öivind Harsem Gouacher 2 st. KG Ohlsson Plank skulpturskiss, Lars Kleen Skulptur keramik, Kristin Andreassen Former och fragment målning, Kenneth Börjesson Från slättlandet målning, Kenneth Börjesson 3 C-prints från serien From Back Home JH Engström 5 bilder från serien From Back Home Anders Petersen Fat, glas, Paul Gerheart Matta,rips, Mona Falk Tryck, textil, Lenah Jäder Fat,metall, Ingvar Westling Diadem, silver, Ping Hansson Ljuskrona, smide, Staffan Lundaahl Tekanna, keramik, Karin Nyström Karaff, glas, Louise Olsson KONSERVERINGSVERKSAMHETEN Förutom arbete med museets samlingar, så har museets konservator under året haft flera externa uppdrag. Uppdragsgivare har bl.a. varit Frimuraralogen, Karlstads stift, Mårbacka, Länsstyrelsen i Örebro 17

18 län och privatpersoner. Flera av uppdragen har varit sådana att extra personal fått rekryteras. KONSTPEDAGOGISK VERKSAMHET Det konstpedagogiska arbetet har riktat sig till både barn och vuxna och har bedrivits på olika sätt: föredrag, studiecirkel och visningar. Föredrag har hållits om ex. sekelskiftesfotografi, en studiecirkel på temat Bakom museets kulisser har genomförts och ett stort antal visningar av konstbasutställningen och de tillfälliga utställningarna har gjorts. En utelek på temat Rondellhundar resulterade i en egen utställning utanför museet. En skulpturutställning för synskadade lockade förutom målgruppen, även skolklasser och andra besökare. KONSTKONSULENTENS ARBETE Konstkonsulenten har, förutom pedagogiskt arbete i museet, under året arbetat främst mot skolorna och länets konstnärer. I nära samarbete med 90-årsfirande Värmlands Konstnärsförbund har konsulenten genomfört jubileumsutställningar på ett flertal orter i Värmland. Tillsammans med representanter för andra konstinstitutioner har initiativ tagits till nätverk för konstnärer med inriktning på arbete i offentlig miljö. En utbildningsdag om Medverkans- och Utställningsersättningsavtalet har organiserats och genomförts, med stort deltagande. Flera workshops i skolmiljö har gjorts, ex. Kulturchock på Hammarö, där kommunens samtliga pedagoger deltog. Genom medel från Kulturrådet har konstkonsulenten under året kunnat initiera ett brett upplagt arbete med syfte att stärka länets olika konstinstitutioner i deras pedagogiska arbete mot barn och ungdom. Arbetet bedrivs bl.a. genom dialogkonferenser och idéseminarier. KONSTRESAN VÄRMLAND Värmlands Museum har fått uppdraget av Region Värmland att sätta länet på Sveriges konstkarta. En av landets ledande konstkritiker, Ingala Lind, har anlitats för uppdraget. Hon har gjort ett resereportage som kommer att fylla en broschyr som formges och trycks under

19 Bebyggelse, kyrkor, fornlämningar och kulturlandskap Med kunskaper från kulturmiljön och om det förgångna kan vi blicka framåt och välja väg in i framtiden. I våra kulturmiljöer finns ett källmaterial som aldrig går att återskapa om vi förstör det. Framtidsfrågorna handlar idag om mångfald, tillgänglighet, delaktighet och hållbarhet. Uppdraget är att så många som möjligt bland dagens människor ges möjlighet att se sig själva och sitt samhälle i ljuset av kultur och historia. Länsmuseets arbets- och kunskapsfält är vittomfattande och innehåller bland annat rådgivning, kunskapsuppbyggnad och förmedling kring bebyggelse, kyrkor, fornminnen och kulturlandskap. KUNSKAPSUPPBYGGNAD OCH KUNSKAPSFÖRMEDLING I Värmlands Museums kulturmiljöverksamhet ingår rådgivning till privatpersoner, kommuner och myndigheter, kunskapsuppbyggnad och förmedling. Enhetens antikvarier har svarat på remisser, granskat fornlämningar och gjort yttranden åt länsstyrelse och kommuner. Värmlands Museum erbjuder också konsulttjänster inom verksamhetsfältet kulturmiljö. Uppdragsverksamheten är mångsidig och berör verksamheter inom arkeologi, byggnadsantikvariska arbeten och kulturturism. På den arkeologiska uppdragssidan har nio kommuner i Värmland berörts av flera olika uppdrag, alltifrån kulturmiljöutredningar i Karlstad, Kristinehamn och Årjäng till utredningar och arkeologiska förundersökningar ibland annat Säffle, Grums och Kils kommuner. Vidare har museet genomfört sin första särskilda utredning utom länet, i Kumla kommun, Örebro län. Värmlands Museum är också medlem i Museiarkeologiska branschorganisationen (MARK). Byggnadsantikvarierna har på olika sätt verkat i länets samtliga kommuner. De har fungerat som antikvariskt sakkunniga vid ett stort antal byggnadsvårdsprojekt. Några lite mer ovanliga byggnadsvårdsobjekt är omläggningen av fasad- och takstickor på väderkvarnen i Herrestad liksom omläggning av skiffertak och återställandet av fasaden på Järnvägshuset i Karlstad. Byggnadsvårdsplaner och kulturmiljöutredningar är exempel på andra uppdrag. Antikvarierna har också fungerat som rådgivare och antikvariskt sakkunniga i ett flertal kyrkoärenden, bland annat i Köla, Storfors och Trefaldighetskyrkan i Arvika. Enheten har även deltagit i Regionala samrådsgruppen för det kyrkliga kulturarvet. Värmlands Museum har som adjungerad i Värmlands hembygdsförbunds styrelse deltagit vid års- och höstmöten samt vid styrelsemöten. Under året har besök och telefonkontakt hållits med flera av länets hembygdsföreningar, främst rådgivande kontakter kring byggnadsvård och bidragsansökningar för restaurering samt andra aktiviteter. En alltid lika viktig uppgift är arbetet med Föreningen Värmländska Industriminnen. Föreningen har under 2009 förvaltat sju industriminnen i östra Värmland och under året har det hållits fyra styrelsemöten samt en årsstämma. Betydande frågor som diskuterats inom föreningen under året har varit gästgiveriet i Långban och medlemsavgifterna. Värmlands Museums ansvarar för att planera och genomföra vård och underhållsarbeten vid Föreningens objekt. Följande har utförts under 2009: - Markvårdsarbeten vid Storbrohyttan, Nordmarksbergs gruvor och i Långbans gruvby. - Omläggning av tak på två jordkällare samt ett våghus i Långban. - Återställande av murad gavelvägg på stallbyggnaden vid Bjurbäckens bruk. 19

20 - Omläggning tak på del av bessemerverket i Hagfors. - Omläggning av tre tak på Stobrohyttan. DIPLOMERING AV VÄRMLÄNDSKA HUS Den 13:e september, på Kulturhusens dag, delade Värmlands Museum ut tre byggnadsvårdsdiplom till ägare och förvaltare av kulturhistoriskt värdefulla och varsamt hanterade fastigheter; Järnvägshuset i Karlstad, Militärboställe i Stora Årsås, Karlstad och Där Framme i Skofterud, Arvika. En mindre fotoutställning anordnades där foton på de olika objekten visades under en veckas tid. Dagen samarrangerades med Karlstad Lever som hade engagerat ett flertal föredragshållare. ARKEOLOGIDAGEN Den 31 augusti bjöd Värmlands Museum i samarbete med Väse hembygdsförening in allmänheten till visningar av pågående arkeologiska undersökningar och historiska platser. Årets tema var Det svarta guldet. Två föredrag hölls i länet; det ena i Brattfors i Filipstad behandlade kolningsprocessen i anslutning till järnframställningen vid hyttorna i Värmlandsbergs bergslag. Det andra föredraget hölls på Arnön i Väse socken och behandlade kolningsprocessen och lämningar efter denna. SKADERAPPORT OM FORNLÄMNINGAR Under 2009 har Värmlands Museum granskat sju skadade fornlämningar på sex olika platser i länet. Skadorna, som har uppstått genom vägarbeten och skogsbrukmarkarbeten, har dokumenterats och rapporterats till Länsstyrelsen i Värmland och Riksantikvarieämbetet. Bland de skadade lämningarna kan nämnas boplatslämningar och fossil åkermark. FORUM FÖR KULTURMILJÖ VÄRMLAND Seminarierna Arkeologi och forskning i Värmland samt Tillgänglighet i kulturmiljöer anordnades av enheten. Arkeologi och forskning i Värmland behandlade den arkeologiska forskningens framtid i Värmland. Representanter från Länsstyrelsen, Karlstads universitet, Vedlab och Skogsstyrelsen deltog i seminariet. Seminariet Tillgänglighet i kulturmiljöer berörde tillgänglighetsaspekter i våra kulturmiljöer, möjligheter och hinder. Representanter från Länsstyrelsen, Skanark Arkitekturbyrå, Karlstads kommun, Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, Neurologiskt handikappades riksförbund, NHR, Landstinget samt Kristinehamns kyrkliga samfällighet deltog i seminariet SEMINARIUM OM KULTURARVET SOM RESURS På temat Värdefull bebyggelse och PBL höll enheten ett seminarium kring kulturmiljövårdsfrågor i samhällsplaneringen. Tolv av länets kommuner deltog i seminariet där föredrag hölls av medverkande från Örebro kommun, Boverket samt av enhetens byggnadsantikvarier. UTGRÄVARNA Utgrävarna är en långsiktig satsning på lokal historieförmedling med inriktning mot barn och ungdom. I projektet Utgrävarna får barn och ungdom chansen att medverka i utgrävningen tillsammans med museets arkeologer och pedagoger. Utifrån målen i Kunskapsprogram för Värmländsk arkeologi (2003) och aktuella forskningsfrågor, väljs angelägna platser ut för att öka kunskapen kring värmländsk historia. Som ett led i Utgrävarna delundersökte Värmlands Museum, under en vecka i maj, sex kolbottnar och en kolarkoja på Brattforsheden i Filipstads kommun. Undersökningen genomfördes i syfte att utarbeta en eventuell typologi för denna lämningstyp. 20

21 Under fältarbetet besöktes utgrävningsplatsen av åtta skolklasser, bland annat från Brattfors skola. Dessa fick under överinseende av en pedagog och en arkeolog inventera efter kolningsanläggningar i området samt delta i undersökningen. BYGGNADSVÅRDSDAGEN HUS I VÄRMLAND Årets byggnadsvårdsdag Hus i Värmland hölls den 14 mars och fokuserade på arkivmaterial och gamla kartor. Målgruppen var i första hand en bred, byggnadsvårdsintresserad allmänheten. Flera kortare föredrag hölls på temat av museets antikvarier samt av kulturgeograf Stefan Nilsson. Under dagen fanns möjlighet att se en utställning om byggnadsvård, besöka museets arkiv och att via nätet leta i Lantmäteriets och Riksarkivets databaser. Representanter från Nätverket Byggnadsvård Värmland och andra hantverkare demonstrerade olika hantverk och gav praktiska råd i byggnadsvårdsfrågor. BYGGNADSVÅRD PÅ HEMBYGDSGÅRD Värmlands Museum har förutom löpande kontakter med föreningslivet under året genomfört en satsning riktad mot hembygdsföreningar om vård och underhåll av hembygdsgårdens byggnader. Tre kostnadsfria endagskurser har ägt rum på Eda, Forhaga och Ekshärads hembygdsgårdar. Under dagen diskuterades värmländska byggnadstraditioner, upplägg av vård och underhåll av byggnader, val av material och metoder samt praktiskt arbete i fält genom en skadeanalys av en byggnad. Totalt har 19 föreningar och 40 personer deltagit. STADSVANDRINGAR, FÖREDRAG OCH VISNINGAR Länsmuseets antikvarier (arkeologer och byggnadsantikvarier) har under året engagerats för cirka 40 föreläsningar, stadsvandringar eller visningar ute i länet. Vi har bland annat hållit föredrag om hällristningar på Värmlandsnäs, Hammarö kyrka och om myntfynd i Karlstad. Enheten deltog också på Villamässan i Karlstad februari. Totalt har antikvarierna i dessa sammanhang mött cirka personer. Enhetens verksamhet har också fått stor uppmärksamhet i massmedia under året. 21

22 Ett museum för hela Värmland Värmlands Museum har profilerat sig som länsmuseum genom att bedriva en omfattande verksamhet utanför residensstaden Karlstad. Utöver tjänstemännens täta resor i olika ärenden har Värmlands Museum ett nät av filialer, som alltid drivs med finansiellt stöd av och i tätt samarbete med respektive värdkommun. Dyvelstens flottningsmuseum drivs tillsammans med Forshaga kommun, Långbans gruvby med Filipstads kommun, Torsby Finnkulturcentrum med Torsby kommun och von Echstedtska med Säffle kommun. Det tidigare Borgvik Byggnadsvård har lagts ner och museet och Grums kommun samarbetar nu om en utställningslokal i den gamla järnvågen. Genom nätverket Museer i Värmland håller Värmlands Museum regelbunden kontakt med nästan 50 andra museer i länet. En av länsmuseernas viktigaste uppgifter är att förse en region med sådan kulturhistorisk kompetens, som regionens kommuner annars inte skulle ha möjlighet att tillhandahålla. Sedan 1930-talet uppbär länsmuseerna statligt verksamhetsstöd för denna kompetensförsörjning. Värmlands Museum bedriver kunskapsuppbyggande, vårdande och kunskapsspridande verksamhet inom hela Värmlands län. Beträffande kulturminnesvård och rådgivning vid renovering av äldre bebyggelse och renoveringar av kyrkor är museets personal regelbundet konsulterad. Museets konservator utför målerikonservering i hela länet, museets arkeologer utför arkeologiska undersökningar. Museet har en särskild tjänsteman avdelad för kontakt och rådgivning till länets föreningsliv, en särskild tjänsteman för frågor om industrisamhällets kulturarv, en pedagog som arbetar med historieämnets återinförande som kärnämne i gymnasieskolan och en konstkonsulent som framför allt främjar skolornas konstarbete. Alla museets tjänstemän står ständigt i kontakt med medborgarna i rådgivningsfrågor om konst och kulturhistoria. Föremålssamlingen, konstsamlingen, fotosamlingen, musiksamlingen, arkivet och museets övriga samlingar representerar hela Värmland och är en viktig källa till Värmlands historia. Järnvågen i Borgvik Under våren 2009 inledde Värmlands Museum ett samarbete med Grums kommun i syfte att arrangera en sommarutställning i lokalen Järnvågen i Borgvik. Utställningen som visades bestod av en bildsvit av fotografen Jan Jörnmark, född och uppvuxen i Karlstad, men numera verksam som docent i ekonomisk historia vid Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg. Jörnmark hade skapat en fotografisk dokumentation av en industriepoks död, gestaltad genom bilder på lyxbostäder, hotell och anläggningar i ruiner. Sammanlagt ett fyrtiotal fotografier. Järnvågen hölls öppen dagligen under perioden juni-augusti, och besöktes av omkring 500 personer. I augusti kom Jan Jörnmark och höll ett föredrag för 75 åhörare. Dyvelstens flottningsmuseum Dyvelstens flottningsmuseum berättar om den traditionsrika flottningen på Klarälven, landets sista flottled. På museets plats strax utanför Forshaga låg tidigare Löveds skiljeställe fram till 1959, då det flyttades till sjön Lusten. Kvar i Dyvelsten blev verkstaden från 1949, där upp till 20 man arbetade med renoveringar, underhåll och tillverkning av flottningsredskap. I den gamla verkstadens bottenvåning har miljön återställts, och på den övre våningen kan man se en utställning om flottningens historia. På området finns två flottarkojor, varav den ena används som kafé. Dessutom finns flera andra byggnader och en del större redskap - bland annat spelet från en gammal spelflotte, varpbåtar och bogserbåtar. 22