OCH SEN DÅ......en rapport om tillstånd och framtidsdrömmar i lågkonjunkturens Västra Götaland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OCH SEN DÅ......en rapport om tillstånd och framtidsdrömmar i lågkonjunkturens Västra Götaland"

Transkript

1 ...en rapport om tillstånd och framtidsdrömmar i lågkonjunkturens Västra Götaland Augusti 2009! 1

2 Och sen då... om framtidsdrömmar Syfte och bakgrund Syftet med denna rapport har varit att göra nedslag hos olika aktörer och intressentgrupper och sätta ord på deras bild av tillståndet i Västra Götaland våren 2009 samt deras drömmar och tankar om framtiden. Nuläget inrymmer både tankar om omställningsåtgärder som fungerar, vad man saknar när det gäller aktiviteter, stöd och forum och hur individer och organisationer mår och fungerar i denna utsatta tid. Tankarna om framtiden handlar om vilka lärdomar de vill att vi ska dra av dagens situation samt hur de vill att regionen ska se ut om 10 år. Metodik Metodiken som använts har varit att genomföra personliga intervjuer med personer som representerar olika sektorer och olika perspektiv. Fokus har i dessa fall varit deras personliga tankar, dock självklart med utgångspunkt från deras funktion och roll. Dessutom har vi i ett antal fall genomfört gruppintervjuer, då vi för att få till stånd en gruppdialog valt ut några av frågeställningarna och fokuserat på dem. Vissa av gruppintervjuerna har mer fokus på den eller de organisationer som personerna verkar inom, men vi har även där låtit personliga åsikter och individers uttryckssätt komma fram. Efter att ha genomfört intervjuerna har vi förutom sammanfattningarna av själva intervjuerna även dragit ett antal generella slutsatser utifrån vanligt förekommande svar och synbara mönster bland de svarande. Målgrupper Vi har medvetet valt ett brett spektrum av aktörer för att få tankar och synpunkter från olika delar av samhället. Ett annat skäl är att vi genom den breda målgruppen kan fånga upp tankar och idéer som annars missas. Vi ville också se om det finns liknande tankar och idéer men med olika utgångspunkter. De organisationer/individer vi valt att intervjua återfinns inom följande områden; Företagare såväl små-, medel- som storföretag Organisationen Företagarna Chefer inom Arbetsförmedlingen Fackförbund Arbetssökande Politiker, kommunal nivå Organisationer och företag inom sociala sektorn Rektor och studerande vid högskola Högstadieelever Tid för intervjuerna Intervjuerna genomfördes med något undantag under april-juni 2009 vilket innebär att vissa händelser och skeenden som inträffat under sommaren inte är medtagna. Avgränsningar Vi har inte gjort någon studie över siffror vad gäller varsel, arbetslöshet i olika grupper och liknande utan fokus ligger på hur organisationer och individer ser på nuläge och framtid. Vi har strävat efter att inkludera olika delar av Västra Götalandregionen, även om det varit viss betoning på intervjuer med organisationer/individer i Göteborg. Gruppintervjuerna med exempelvis Företagarna och AF har dock haft representanter från olika delar av regionen. Dessutom har vi träffat representanter från Skövde Högskola, Åmåls kommun och högstadieelever från Lerums kommun. 2

3 Förord Vi vill än en gång betona att detta inte är en kartläggning som spänner över hela samhället, eller har någon statistisk vederhäftighet utan är just ett antal personliga betraktelser. Däremot har vi valt att utifrån dessa nedslag i människors verklighet dra ett antal slutsatser, både kring synen på det aktuella läget och tankar om framtiden. Vår uppfattning är att just framtidstankarna, och inte minst vilka lärdomar vi kan dra av det som hänt, kan utgöra grunden för en dialog där olika organisationer och personer möts i syfte att konkretisera lärdomarna. Detta skulle kunna bidra till att formulera konkreta idéer som kan gagna oss i framtiden. För det enda som är säkert är väl att vi får se nya kriser och omställningsbehov! Avslutningsvis vill vi påpeka att alla var positiva till att bli tillfrågade, och flertalet uttryckt önskemål om någon form av uppföljning/ återkoppling på intervjuerna och någon form av forum där tankarna kan utvecklas. Eller som någon uttryckte tänk om detta kan göra att vi blir, åtminstone en aning, bättre på att dra lärdom av det som händer i vår värld. Trevlig läsning! Åsa Lindell, Erik Blix och Lena Dyfverman Eller som någon uttryckte tänk om detta kan göra att vi blir, åtminstone en aning, bättre på att dra lärdom av det som händer i vår värld. Bilaga: Frågeformulär 3

4 Innehållsförteckning Namn Företag/Organisation Sida Elisabeth Anderton Faktum 5 Dan Sten Olsson Stena 6 Matilda Byström Högstadieelev 8 Regionstyrelsen Företagarna 10 Pierre Svensson Unionen 14 Annika Axelsson Dem Collective 16 Adisa Dervisic Arbetslös 18 Leif Larsson Skövde Högskola 19 Representanter Sociala Sektorn 20 Håkan Grubb Xylophane 24 Elever årskurs 8 Hjällsnässkolan 26 Arbetsförmedlingschefer Arbetsförmedlingen 27 Anonym Arbetslös 29 Sebastian Johansson Skövde Högskola 31 Thomas Åhlström Skövde Högskola 31 Kurt Svensson Åmål Kommun 32 Håkan Solberg Solbergs 33 Bilagor 4

5 Elisabeth Anderton verksamhetschef Faktum Intervju Om det aktuella läget Jag upplever en form av stillestånd. Det finns massor av idéer, ibland kan man nästan ta på energin, men ingen vågar riktigt sätta in stöten. Jag vet faktiskt inte vad vi väntar på. Å andra sidan har folk öppnat ögonen och det finns absolut ett större socialt engagemang. En bra aspekt på dagens kriser är att de skapar perspektiv. Jag tror att finanskrisen värst drabbar dem som haft pengar tidigare och en följd av mindre pengar är också ökad initiativrikedom och fler nya lösningar. Kanske krisen också gör att fler förstår att det inte är ett så stort steg att hamna i utanförskap, att det kan hända vem som helst. Om skälen till dagens ekonomiska och sociala läge Jag tror att det delvis handlar om att utvecklingen gått för snabbt. På alla plan. Vi har glömt av det mänskliga och tappat kontrollen och befinner oss i någon form av fritt fall. Det gäller såväl samhället i stort som oss individer, där höga krav på att prestera på alla områden gjort att vi glömt varandra och det som verkligen betyder något. Känslor som väcks Frustration är det ord som står ut för mig. Frustration över stilleståndet då jag tror att lösningen på problemen är att satsa framåt och men även frustration över att jag, trots att krisen inte påverkar mig direkt, blir så orolig över allt jag läser och hör. Jag känner ett bristande förtroende för myndigheter, som jag tycker utövar en förlegad form av myndighetsutövning och alltför ofta är maktstyrda. Regelverken är för styrda och handläggare har inte mandat att göra det som är bäst för de individer de möter. Detta gäller både försäkringskassan och socialtjänsten. Många gånger innebär detta också beslut som är samhällsekonomiskt förkastliga. Ett exempel på detta är den hemlöse som inte fick bostadsbidrag för ett boende som han hittat själv och kostade utan istället tvingades in på en institution för Det som är positivt är att jag upplever ett större intresse från regering, regionen, kommunen och också privata företag för den sociala ekonomin och på en mer jämställd nivå. Vi bjuds in till dialog och det skapas fler mötesplatser. Vad inger hopp inför framtiden Det som ger mig hopp är att fler börjar se socialt ansvarstagande som en självklar del av sin verksamhet och vardag att vi går ifrån att skänka en peng till en mer aktiv roll, jobba som volontär, att företag stöttar ideella verksamheter genom att aktivt bidra med sin kompetens och andra resurser Om 10 år hoppas jag att vi har en region med mycket större flexibilitet där socialt ansvarstagande är en norm i alla företag och verksamheter. Framgångsfaktorerna är att vi samverkar mer över gränserna och skapar nya mötesplatser så att vi får loss kraften och tar tillvara alla goda idéer och kreativa lösningar som människor sitter med. När det gäller hemlösa som jag jobbar med hoppas jag att vi har underlättat/förkortat vägen från en destruktiv situation till en plats på arbetsmarknaden och en funktion i samhället. Min uppfattning är att detta kan lösas med hjälp av exempelvis utbildningscentraler för hemlösa och en mycket större samordning mellan olika myndigheter där man ser till varje individs behov. ( Att möta en mängd olika handläggare med krav och önskemål som inte alltid harmonierar är inte bra) Utgångspunkten är att alla får chansen till en bostad. Min egen framtid Om 10 år hoppas jag att jag har ett barn till, och är trygg med en barnomsorg i vårt närområde. Jag vill bo kvar på landet men jobba i stan och så vill jag känna att jag bidragit till att skapa en ny syn på hemlösa. Jag tror att jag kan bidra därför att jag med min breda bakgrund och även som person inte så lätt fastnar i ett spår. Dessutom tror jag på människan och att varje individ, med rätt förutsättningar, vill och kan ta ansvar för sig själv. Lärdomar Att inte försjunka i dysterhet! Det hjälper inte de drabbade och det minskar nya idéer och kreativa lösningar. I svåra situationer måste vi hålla modet uppe och fokusera på aktiva insatser som stöttar så tidigt som möjligt. 5

6 OCH SEN DÅ Det som oroar mig är att vi inte vet hur vi ska skapa välståndet i framtiden när industriproduktionen utvecklas negativt. Vi har sedan förra sekelskiftet satsat på vissa industrier och låtit dem få nästan hela vår uppmärksamhet och innovationskraft. När det nu går sämre är det naturligt att konsekvenserna blir stora. Jag är faktiskt förvånad att de inte är ännu större, med ännu fler arbetslösa Dan Sten Olsson Dan Sten Olsson - Koncernchef Stena AB Intervju Om läget just nu Det som oroar mig är att vi inte vet hur vi ska skapa välståndet i framtiden när industriproduktionen utvecklas negativt. Vi har sedan förra sekelskiftet satsat på vissa industrier och låtit dem få nästan hela vår uppmärksamhet och innovationskraft. När det nu går sämre är det naturligt att konsekvenserna blir stora. Jag är faktiskt förvånad att de inte är ännu större, med ännu fler arbetslösa. Något som ytterligare spätt på krisen är att de internationella bankerna varit misskötta, de har utan tvekan en del att stå till svars för. Om framtiden Sverige är visserligen ett välskött industriland, men efterfrågan och utveckling sker alltmer i Fjärran Östern. Hur vi ska kunna hänga med där och konkurrera kan jag inte riktigt se i dagsläget. Det är ett oroande faktum i sig. En avgörande framgångsfaktor för att skapa tillväxt är att det finns kapital, och där ser jag utmaningen i att bankerna i ett läge som nu borde bistå med ökad tillförsel av kapital och inte tvärtom. Det är nu vi måste investera! Dessutom måste vi öka får förmåga att omvandla bra idéer till lönsamma affärer, oavsett bransch, så för mig är nyckeln till tillväxt den innovationskraft som finns ute bland människor. Jag tycker att den utvecklas bra, men självklart går det att göra mer! 6

7 OCH SEN DÅ... Framtiden Några speciella framtidsbranscher kan jag inte peka på, jag tror inte att miljöteknik blir så stort som många verkar tro, däremot kan det finnas outnyttjade potentialer i kemiindustrin. För vår del är det som alltid ett ständigt gnet på alla nivåer för att utveckla verksamheten och hålla i lönsamheten. Att rationalisera och spara gör vi för jämnan även om kraftfullt sparande i detta läget är ojämförbart viktigare än tidigare. Att samtidigt förbättra vår innovationskraft prioriterar vi med alla medel just nu. Något som på sikt kan skapa problem är om vi inte högprioriterar integrationsfrågorna. Än så länge ser jag inte alltför stora slitningar i samhället. Jag tycker att vi i dagsläget har en hög ambition att integrera dem som kommer till vårt land, men det gäller att fortsätta prioritera dessa frågor. Lärdom att dra Den gamla vanliga, men ack så sanna uppmaningen att tänka på lågkonjunktur i högkonjunktur och tvärt om. Och att se till så att system och regelverk också är med. Nu ska vi investera och satsa. I nästa högkonjunktur är det dags att samla i ladorna igen. 7

8 Matilda Byström, högstadieelev Intervju Hur ser du på det aktuella läget i regionen just nu? Det blir fler nedskärningar i skolan vilket är dåligt. Skolorna behöver fler resurser och inte färre, det är redan jobbigt som det är nu. Det är för lite lärare, det blir stökigt och dålig arbetsro och de som behöver extrahjälp får inte det. Det är svårt att få halvklasser, något som verkligen behövs ibland, säger Matilda Och så blir bensinen dyrare, men det kanske inte har något att göra med lågkonjunkturen. Jag läser mycket om människor som blir arbetslösa, det måste vara jättejobbigt och hemskt för dem som drabbas. Men jag är inte orolig för egen del och känner ingen som är arbetslös, fortsätter hon. Miljön tänker jag också på, och jag oroar mig för hur kommer att bli med klimatet och hur vår jord kommer att må i framtiden. När jag tänker på miljön blir jag orolig och mår dåligt, och vill egentligen inte ens tänka på det. Det är något vi borde värna om mycket mer. Vi borde hitta på bättre bränslen och fordon tex. Jobben kommer tillbaka, så det oroar mig inte lika mycket. Vilka är orsakerna till dagens situation enligt dig? Det är en negativ spiral, en boll som rullar och så kommer allt på en gång. När mycket negativt händer så blir det så mycket att ta tag i på en gång. Det vore bättre att ta tag i de små problemen när de dyker upp och inte vänta så länge. Vad är du mest överraskad över? Att det är så mycket folk som har så många konstiga åsikter, Att Sverigedemokraterna kan få så många röster, hur sådana åsikter skapas, alla har ju rätt att leva, finnas och bo här. Jag kan inte förstå hur så många kan tycka att vissa är mindre värda och inte har rätt att bo här. Vi borde ta lärdom av alla olikheter, istället för att motarbeta dem, vi har ju mycket att lära av varandra. Det kan inte vara så lätt att komma hit om alla är så negativa. Det blir ännu mer sådant här när det är en dålig konjunktur, motsättningarna ökar och många tänker.. de kommer hit och tar våra jobb. Hur ser du på de initiativ och insatser som tagits för att underlätta omställningen och vilka insatser tycker du borde gjorts (och av vem?) I Göteborg har man höjt skatten, för att inte göra så mycket neddragningar, och det borde vi gjort i Lerum också. Jag tror att många är beredda att betala lite extra för att slippa skära i skolorna, för det är ju faktiskt vi som är framtiden. Man borde ju ta vara på oss ungdomar och barn och inte låta oss gå till spillo, Det är så många som inte utvecklas i den mån de skulle kunna om de hade haft tillräckligt med resurser och motiverade bra lärare. Och det räcker inte med rätt antal lärare utan de måste vara motiverade, ofta är det de unga som är mest motiverade och det är ju de som får gå nu när det är lågkonjunktur, och kvar blir de som egentligen mest är trötta på det de gör. Tänk en som kanske kunnat komma på ett botemedel mot cancer men inte orkade igenom skolan, för det inte fanns tillräckligt med stöd och motivation. Vad är det som inger hopp inför framtiden och vad kan det komma ut för gott av den här jobbiga situationen? När det är kris så blir man så illa tvungen att komma på något bra och något nytt. Det måste ju hända något som gör att vi kommer ur krisen. Folk börjar inse att det är allvarligt och då kanske man agerar på ett annat sätt som gör att framtiden blir annorlunda. Ett exempel är att rösta på ett annat parti, att man tänker på hur man transporterar sig eller att man handlar på ett annat sätt. Hur vill du att det ser ut i regionen om 10 år och vad är det som blir annorlunda mot idag? Bättre skolor, mindre och personliga skolor. Mer att göra på fritiden som inte behöver kosta så mycket. Folk ska kunna få jobb. Det ska finnas jobb som är till för att förbättra miljön och att vi tänker mer på hur vi utformar samhället, både så att det passar med det moderna livet och samtidigt är så miljöanpassat som möjligt. Det måste finnas mötesplatser där man kan bygga samhörighet, man ska inte behöva åka så långt för att handla och träffas. Det borde blandas upp mer med invandrare och infödda svenskar, så att man lär känna varandra och har kul tillsammans. Matilda Byström 8

9 Hur vill du att din framtid ser ut? Förhoppningsvis är jag klar med skolan om tio år, kanske har jag rest och jobbat lite och sett världen. Men jag kanske pluggar fortfarande, vem vet. Jag hoppas jag har en nice lägenhet och en bra häst. Jag hoppas kunna ha möjlighet att satsa på mitt tävlande och utvecklas som ryttare och ändå ha tid för annat. Vilka är framgångsfaktorerna för att nå dit? Att man slår sina kloka huvuden ihop och jobbar tillsammans. Och inte bara de vanliga människorna, utan låt olika människor från olika grupper i samhället mötas. Man ska inte bara låta politikerna bestämma utan samla folk med nya idéer till ett fett möte ta dit musiker, pensionärer och barn, vilka som än vill vara med. Alla har något viktigt att säga till om, alla har ju sin bild och kan vi samla de bästa idéerna från alla dessa personer hur bra skulle det inte bli då? Vad är ditt bidrag till denna utveckling? Jag kan ta reda på vad jag själv vill, kanske gå med i ett parti eller förening för att kunna påverka. Vad bör vi göra annorlunda nästa gång? Vara mer rädda om miljön, Se tecknen och signalerna på att något inte är bra i tid, och förebygga istället för att bara låta saker hända. Det finns ju faktiskt folk som förutsett att den här krisen skulle hända, varför lyssnade ingen på dem? Vilka är de största utmaningarna? Oldies som inte vågar släppa sin makt, de som tycker att det är bra som det är, och som det alltid har varit. Det känns om det är svårt att få dem som inte brukar prata att säga vad de tycker utan det måste till någon påtryckande kraft. Det finns säkert en massa eremiter med asbra idéer 9

10 Företagarna Gruppintervju Regionstyrelsen Västra Götaland Om Företagarna Det ska vara enkelt och det ska vara värt mödan att vara företagare. Företagarnas ledord är näringsfrihet och fri konkurrens. Företagarnas mål är att Sverige ska återta positionen som ett av världens mest entreprenörvänliga länder. Vi pratar med alla - ministrar och opposition, fackföreningar och organisationer alla som vill arbeta för ett bättre företagarklimat och som inte bara ger tomma löften. Även om samtliga politiska partier i teorin är för företagande görs det fortfarande för lite för att underlätta företagandet och därmed skapa fler jobb. Det vill vi ändra på! Våra medlemmar är företagare som äger sina egna företag eller som stöttar vårt arbete. En av våra viktigaste uppgifter är att klargöra sambandet mellan företagande, tillväxt och välstånd. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation och representerar företagare varav cirka direktanslutna medlemmar och cirka medlemmar via anslutna branschförbund. Vårt arbete präglas av att vi är ute bland företagare, stora som små, runt om i Sverige. Vi får därigenom en tydlig bild av vad som är viktigt för att underlätta vardagen för Sveriges företagare och entreprenörer 10

11 OCH SEN DÅ... Företagarna Hur ser ni på det aktuella läget i regionen just nu? - Kommunernas ansträngda ekonomi och de balanskrav som måste uppfyllas är ett problem i dagsläget. Likaså problematiken kring att man fokuserar på rätt saker från regionens sida. Bankerna stoppar lån vilket innebär svårigheter för företag att satsa på verksamhetsutveckling och den allmänna oron inför framtiden påverkar alla på ett eller annat sätt. Det var några röster kring nuläget som framkom under vår intervju. Beträffande arbetsmarknadsläget är det framför allt ungdomsarbetslösheten som skrämmer och gruppen menade att det kan leda till rotlöshet hos ungdomarna och påverka regionen negativt på sikt. Små entreprenörer har massor att göra, underleverantörer mindre, vilket gör att det blir en snedvridning beträffande utbud och efterfrågan. Inom sjukvården råder kaos och en deltagare menade att vi nu ser effekten av en sammanslagning som blivit till för sammanslagningens skull. Det blir en ineffektiv sjukvård som kostar mer än den borde. En stor enighet rådde kring att för mycket fokus läggs på fordonsindustrin. En följdfråga till politikerna från Företagarna är: Vilken vision har Västsverige egentligen och vad händer om vi inte har fordonsindustrin? Läget känns fortfarande osäkert men bättre än under hösten. Regionstyrelsen Västra Götaland 11

12 ti 9 jun 2009 Vad är ni mest överraskade över? I en undersökning bland Skaraborgs företag sa hela 50% att man ser positivt på det närmaste halvåret. En förklaring till detta kan vara att många är knutna till den s k Gröna näringen. En mening som ofta kom upp i samtalet var: När ska vi lära oss?. Man hänvisade till textilindustrin och varvsindustrin och menade att samma regler borde gälla både för stora och små företag. Bankkrisen på 90-talet verkar vara glömd. Idag får de stora företagen mer resurser medan de små och medelstora företagen blir utan. En fråga från Företagarna som ställdes var: Varför har inte samordningsgruppen tagit hjälp av Företagarna (9 000 medlemmar i regionen)? Fråga: Har ni på Företagarna sett en ökning eller minskning av medlemsantalet under det senaste året? Medlemsantalet har både minskat och ökat. De företag som har gått i konkurs har man naturligtvis tappat men även nya företag som vill känna samhörighet med andra ha knutit sig till organisationen och blivit medlemmar Hur ser ni på de initiativ som tagits? Vad har saknats? Undsättningslånen som har tagits fram har fel villkor Vilka insatser!!! Det känns som att man borrar i samma hål och inte kommer vidare. Det saknas tydliga strategier, men även förebyggande insatser och hittills har man inte sett några tydliga exempel på vad regionen aktivt har bidragit med. Gruppen tog upp exempel från andra länder där exempelvis bilskrotningspremie har gett både positiv och negativ effekt. Det känns viktigt med miljömålen och att bilparken byts ut kontinuerligt. Även om krisen bedarrar nu kommer den igen Gruppen som helhet saknar därför kompetensutveckling på lång sikt. Företagen har inte råd att sätta sin personal i utbildning. De måste ju tjäna ihop till lönekostnaden och därav kan kompetensutvecklingen komma i kläm. Det är viktigt att man inför nästa lågkonjunktur har satsat just på ökad kompetensutveckling. Några andra axplock från diskussionen: ESF pengar blev omställningsutbildning till bilindustrin Företagsakuten bra! För sent på regional nivå. Brist på samverkan och lite sent Kompetensutveckling = snuttefilt. Vi har inget nationellt mål för tillväxt Dags att slå sönder strukturerna sjukvården storregionen blir ineffektiv VGR borde kunna hjälpa till att medvetandegöra sin egen verksamhet när det gäller småföretagare. Kommunen kan bidra till att öka småföretagandet. Om det blir stor arbetslöshet måste det finnas medel för att folk ska kunna överleva och känna trygghet. Ex vis dra igång infrastruktursatsningar. Utbildningsvikariat mycket bra åtgärd vid förra krisen Vilka lärdomar drar vi? Vi vet att det kommer en ny kris om 5-7 år. Kunna se framåt och lägga undan i ladorna för dåliga tider. Kommuner behöver lära sig mer ekonomi Satsa mer på entreprenörsskap i skolorna Se till att det blir lättare att bli företagare Tillåt hobbyföretagande. Lyft fram och synliggör enträgna, strävsamma företag i klassiska branscher Satsa resurser på framtidssäkra jobb! Ex. turism Utveckla export av tjänstenäring. Ex städbolag Den förlorade generationen 27% arbetslöshet bland ungdomar. Släpp in dem på arbetsmarknaden Mer rörlig arbetsmarknad man är kvar på sitt jobb fast det är tråkigt. Ändra trygghetskänslan på oss svenskar. Lära oss att våga använda magkänslan och få lov att misslyckas 12

13 Företagarna Hur vill ni att det ser ut om 10 år? Framtidsdrömmen. Välplanerad satsning på vind, våg och solkraft. Tillverka här och möjligen exportera VGR är en spännande turistregion. Attraktiv. Europas mest dynamiska turistregion En stor andel av befolkningen jobbar i små och medelstora företag. Inte bara lokalt utan också internationellt. Tjänstesektorn Slå sönder stora strukturer till mindre. Ett lag som jobbar tillsammans Varje invånare kan påverka sin egen situation (arbete/ privat) Ungdomsarbetslösheten ta tillvara på kompetensen inte stänga ute. Ungdomarna integrerade i arbetsmarknaden Miljö att det verkligen har hänt något. Att vi lever mer miljösmart. Fullskaligt miljösamhälle där vi ligger i framkant i världen. Våga! Fria företagare enkelt att starta och vara småföretagare. Både anställd och ha företag. F-skattesedeln ska man inte behöva söka A-kassan är borta. Samhällslön när man befinner sig mellan två jobb. Det ska finnas 3 val: 1 )Anställd, 2) Företagare, 3) Samhällslön (efter samhällsinsats) Vi kommer vara färre kommuner i regionen Eko turism hållbar utveckling 13

14 Unionen Intervju med Pierre Svensson regionchef Hur ser du på det aktuella läget just nu Naturligtvis påverkar det rådande läget Unionen i allra högsta grad. I september 2008 ökade förhandlingstrycket avsevärt och vi har sedan dess ca 200 förhandlingsärenden/månad. Vi jobbar för högtryck, säger Pierre Svensson. Pierre tror också att företagen ibland varslar fler än vad man behöver, just för att ovissheten om framtiden är så stor fortfarande. De propåer, som kommit från arbetsgivare, beträffande att personalen skall gå ner i arbetstid mot att chansen till att jobben blir kvar ökar, är inte rätt sätt att hantera jobbfrågan menar Pierre. Det innebär att människor får minskad köpkraft samtidigt som osäkerheten kring en ev. sänkt A-kassa ökar. Det är ju faktiskt samma jobb som skall göras i många fall men med skillnaden att det skall utföras på kortare tid. Det tycker vi inte är rätt, fortsätter Pierre. Om Unionen Unionen Göteborg har drygt medlemmar, 5000 förtroendevalda och ca 6000 arbetsplatser. Regionen omfattar kommunerna Göteborg, Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Öckerö, Alingsås, Stenungsund och Kungsbacka. Här jobbar fackliga rådgivare, ombudsmän och specialister med rådgivning, förhandlingshjälp och utveckling för privatanställda medlemmar i regionen. Framtiden Vad är det som inger hopp för framtiden och vad kan det komma ut för gott av den här jobbiga situationen? Enligt Pierre är det inte riktigt så dystert ute på företagen som man kan tro. Det är väldigt branschspecifikt och naturligtvis har fordonsbranschen drabbats hårt. Beträffande handeln har den inte påverkats i lika stor grad och det verkar som om folk i allmänhet fortsätter att handla. Vissa företag drabbas inte alls utan tvärt om nyanställer. Han tror också att de företag som överlever krisen går stärkta ur den. Det kan finnas en risk med att hålla företag vid liv fortsätter han men det kommer alltid något gott ur alla kriser. 14

15 OCH SEN DÅ ti 9 jun 2009 Hur ser du på de initiativ och insatser som tagits för att underlätta omställningen och vilka insatser tycker ni borde ha gjorts? Det dagliga omställningsarbete som görs av TRR - trygghetsrådet är guld värt för våra medlemmar. VästKraft är ett av de projekt som dragits igång och som förhoppningsvis skall ge mervärde för de företag och de medlemmar som kan få hjälp via kompetensutveckling.. och vilken kompetensutveckling som krävs för att vi skall vara den ledande regionen De fackliga organisationerna har en viktig roll i detta arbete genom att kräva att företagen satsar såväl kort som långsiktigt, men också genom att stödja och motivera sina medlemmar att engagera sig i sin egen och i företagens utveckling, avslutar Pierre. Ett problem med dessa insatser kan vara att de små företagen inte kan gå med, då företagen skall stå för lönen under utbildningstiden och det kan vara svårt i många fall tror Pierre Svårigheten för arbetslösa att vidareutbilda sig är att A- kassan försvinner när man studerar, så det hade varit en fördel med ett förslag som underlättar utveckling för den enskilda personen, menar Pierre. Att det nu är lättare att kvalificera sig till a-kassan är ett steg i rätt riktning då det är många som tidigare lämnat a- kassan och nu hamnat i kläm. Det finns mycket mer att önska när det gäller samarbetet mellan fack, företag och kommunala organ och det skulle vara guld värt om kommunikationen mellan dessa enheter kunde förenklas. Ett forum där alla kunde komma till tals och där en uppföljning av resultaten kunde göras. Hur vill du att det ser ut i regionen om 10 år? Om tio år hoppas och tror jag att vi i Västra Götaland har ett väl utvecklat samarbete mellan företagen och dess organisationer, fackliga organisationer, universitet, högskolor och forskningsinstitut så att vi i god tid vet vilka kunskapskrav 15

16 Dem Collective Intervju Annika Axelsson produktionschef Bakgrund Bara i Sverige handlar vi kläder, skor och accessoarer för enormt mycket pengar. Det går med andra ord att göra stora vinster i textilbranschen. I jakten på de vinsterna är det ofta textilarbetarna och miljön som blir de stora förlorarna. Rättvisa arbetsvillkor och miljöhänsyn väger tyvärr oftast ganska lätt mot en positiv kvartalsrapport. Hur ser du på det aktuella läget just nu? När vi frågade Annika om hur Dem Collective har drabbats av krisen får vi en nickning och en berättelse ur en småföretagares vardag. - Vi hade en stororder till Volvo så gott som klar, men i september 2008 återkallades den och sköts på framtiden. Det är naturligtvis roligare att få en order än att tappa en, men med det marknadsläge som då var, och fortfarande råder, så har jag full förståelse. Eftersom det var en omfattande order som lades på is kan man väl säga att vi kortsiktigt drabbades ekonomiskt, men i det långa perspektivet finns det stora möjligheter med en så stor kund som Volvo, säger Annika. Dem Collective grundades 2004, av Annika Axelsson och Karin Stenmar, som en reaktion mot det traditionella sättet att producera kläder. Tanken var att visa att det går att förena ekologi, etik, kvalité och genomtänkt design. Idag, fyra år senare, har Dem Collective visat att det går alldeles utmärkt att driva ett klädföretag som går med vinst utan att utnyttja vare sig människor eller miljö. Det betyder att de som tillverkar kläderna inte måste ha arbetsveckor på över 80 timmar, för en lön på några kronor i timmen. Det betyder också att dina kläder inte måste vara tillverkade av genmanipulerad bomull och med kemikalier som är både hälsovådliga och miljöfarliga. Annika Axelsson 16

17 Vilka är orsakerna till dagens situation? Annika menar att orsakerna till att vi har den globala finanskris och allmänna lågkonjunktur beror på taskig konsekvensanalys och en allmän girighet. Att var och en har sig själv närmast och kan ha svårt att anpassa sig till lite svårare tider. Vårt materiella behov styr för mycket, menar hon. Hur ser du på de initiativ och insatser som tagits för att underlätta omställningen? Några dagar innan vi träffas har nyheten släppts att regionen får 150 msek till utveckling och vi ställer frågan hur Annika ser på de initiativ och insatser som tagits för att underlätta omställningen och vilka insatser som borde ha gjorts? Annika svarar att hon inte sett så mycket och ställer en motfråga om vad som är gjort egentligen. Hon medverkade själv vid ett seminarium som skulle vara en kick off för regionen och skapa positiva känslor inför framtiden, men har inte känt av det riktigt då det har saknats uppföljning och återkoppling. Annika tycker att en satsning på hamnkulturen, med allt vad det skulle innebära, och även större satsningar på vind och vatten, skulle vara en välbehövlig miljöinjektion. Hur vill du att det ser ut i regionen om 10 år? När vi går över på mer framtidsinriktade frågor, får vi en uppfriskande diskussion kring kris och förändring. Alla kriser betyder förändring och förändring är något som är bra. Att vi nu har kris betyder att något bättre är på väg och det är mycket en fråga om inställning. Var och ens egen inställning till det som händer och vad som komma skall. Man väljer hur man vill se det och tar eget ansvar i hur man agerar, säger Annika. Om 10 år ser Annika att trenden Less is more har anammats och regionen har plockat bort sk. heliga kor. Kanske är Saab och Volvo ett bolag men vi är fortfarande beroende av bilindustrin. De största utmaningarna i framtiden blir enligt Annika bristen på råvara. 17

18 Adisa Dervisic, arbetslös Intervju Vår intervju med Adisa Dervisic hinner knappt starta innan hennes telefon ringer och hon avslutar det snabbt genom att säga att hon sitter i intervju med oss. Det visar sig vara hennes man som ringer. Fråga om de har ett jobb till mig, säger han till Adisa, jag kan göra allt! - Känslan när jag fick reda på att jag var uppsagd var PANIK! Ett nyfött barn, en man som också var utan jobb (varslades tidigt från Lear) och en situation som var svår att se omfattningen av, berättar Adisa. Familjens inkomster har sjunkit med 40% och de har verkligen fått dra ner på sina kostnader så ekonomiskt har familjen drabbats av krisen. Adisa jobbade på ett företag sedan 10 år, men då företaget gick i konkurs hörsten 2008 och Adisa inte var med på listan över de som fick gå med till det nya företaget, blev hon utan jobb. Svårast just nu - Det som känns svårast är just osäkerheten och den långsiktiga planeringen. Hur länge ska det hålla på? Vad händer sedan? Får jag något nytt jobb? Vem vill ha mig? Det som överraskar Adisa mest är hur det kan ha gått så fort och att nästan alla är drabbade på något sätt. Det är inte bara en finanskris utan slår brett, menar hon. När vi kommer in på frågan om vilka insatser som gjorts i regionen och om de är synliga nog, svarar Adisa att hon inte kan se att det gjorts speciellt mycket. Det verkar också som om insatserna är riktade mot bilindustrins varsel och inte allmänt. Hon tog upp ett exempel att hon sökte jobb som spårvagnschaufför, men att det bara gällde för de som hade jobbat på Volvo. - Det finns inga jobb att söka och regionen borde satsa mer på utbildningsaktiviteter och att man får möjligheten att ha kvar sin A-kassa samtidigt som man utbildar sig. Det hade varit bra, säger hon. Som invandrare är det svårare att gå kontaktvägen när det gäller jobbsökande, så det är en av de stora utmaningarna i det sammanhanget. Vad är det som inger hopp inför framtiden och vad kan det komma ut för gott av den här jobbiga situationen? - Jag hoppas att vi får fram fler utbildade personer inom områden som inte är så konjunkturkänsliga, säger Adisa. Hur vill du att det ser ut i regionen om 10 år och vad är det som blir annorlunda mot idag? - Jag tror att industrijobben försvinner till öststaterna och att vi här i Sverige måste hitta andra typer av jobb. Det är viktigt att vi inte är så beroende av bilindustrin utan att det skapas nya, spännande branscher. Avslutningsvis pratar vi om lärdomarna av krisen och vad som bör göras annorlunda nästa gång. Adisa föreslår att vi skall upprätta en sk. katastroffond i goda tider, som vi sedan kan använda i kristider. Vi bör vara mer förberedda framöver och försöka få människor att bli inspirerade till att studera och utbilda sig, avslutar hon. Adisa Dervisic 18

19 Höskolan i Skövde Intervju Leif Larsson, rektor Från ingenjör till högskolerektor Leif började som rektor på Högskolan i Skövde för 8 år sedan. Innan dess arbetade han inom näringslivet, bland annat med JAS Gripens motorutveckling. Leif menar, att vid det tillfället då JAS-planet kraschade mitt i Stockholm ledde det till en kris som i sin tur ledde till utveckling. Utan haveriet hade utvecklingen inte skett. Leif menar att en kris kan vara en framgångsfaktor. Nu arbetar han för att göra högskolan till en mera integrerad del av samhället. Hans bakgrund från industriföretag underlättar arbetet. Aktuellt läge och tagna initiativ Högskolan i Skövde har märkt av krisen genom en kraftig tillströmning av ansökningar. De hade platser kvar när krisen slog till. De bjöd då in Arbetsförmedlingen och Trygghetsstiftelser till samråd. Vid ett möte i oktober 2008 erbjöds utbildning till personalen i olika varslade företag. Ett Skaraborgspaket med flera samarbetspartners har också tagits fram, bl a bestående av utbildningar och stöd till företagsutveckling för dem som blir arbetslösa. Man har också märkt, att endast ett mindre antal studenter hoppar av skolan. Skövde Högskola är genom sin relativa litenhet flexibel och har lättare att anpassa sig till förändringar. I nästa steg ska man arbeta ännu mer med arbetslösa, bl a genom att utveckla ännu fler kanaler för att fånga in människor som hamnar i arbetslöshet. Av erfarenhet vet man att det kommer en ny våg av arbetslöshet och diskuterar med bl a Volvo och deras underleverantörer. T ex varslade Kinnarps folk nyligen. Alla dessa aktörer kommer att kontaktas för att erbjudas samarbete och utbildning av personal för att höja kompetensen hos varslade eller de som blir arbetslösa. Nästa vecka hålls ett möte med dem som ingår i partnerskapet i Skaraborgspaketet, dvs Högskolan, IDC, Gothia Science och Skaraborgs kommunförbund. Då kommer man att sikta mot säkra jobb och en industriell framtid i Skaraborg. I de nya byggnaderna på andra sidan av järnvägen kommer forskning om produktionsteknik och olika företag att inrymmas i framtiden. Vad partnerskapet ska rikta sig mot under kommande period bestäms vid ett möte i nästa vecka. Hur tror/vill du att regionen ska se ut om 10 år? - Skaraborg har ju, efter att ha varit ett typiskt agrart samhälle, övergått till produktion. Men trots att det finns produktion, finns det inte så mycket arbete med produktutveckling. Vi måste arbeta med hela kedjan. Mer kommer att utvecklas även inom tjänstesektorn. Vår högskola kommer att ha mer av ITprofil. Inom Skaraborg har vi inte varit stora inom informationsteknik tidigare men vi kommer att vara det i framtiden. Vi har varit beroende av stora företag men jag tror att det kommer att förändras. Det är min erfarenhet av kriser generellt, men den här krisen är lite annorlunda än andra genom att den är så tydligt global.. Jag var i Litauen nyligen och där såg jag hur mycket Swedbank och Nordea hade satsat. Vi har haft globala strukturproblem. Vi har förstått att det finns en överproduktion av bilar, men det går nu inte att rädda alla delar. Oavsett krisen behövdes en omstrukturering. Jag ser optimistiskt på möjligheten att vi ska komplettera varandra inom regionen. Min rubrik på krisen är att den är en framgångsfaktor Leif Larsson Vilka är de största utmaningarna? - Att få ihop hela Västra Götalandsregionen. Vi måste lägga bakom oss gamla fördomar som att Skaraborg är grinigt och liknande. Är vi inte aktiva på Hisingen, och omvänt att Hisingen ser möjligheterna här, kan vi inte lyckas. Det kompensatoriska tänket är fel. Att ha någon sorts rättvis känsla att alla sektorer ska få lika mycket av de gemensamma resurserna är inte längre hållbart. Vi måste satsa där vi är starka och på samarbete på olika nivåer. Regionen bjöd in oss för att skapa en gemensam vision och sådana initiativ är mycket bra. Jag är ser optimistiskt på möjligheten att vi ska komplettera varandra inom regionen. Min rubrik på krisen är att den är en framgångsfaktor. 19

20 Sociala sektorn Gruppintervju Metodik Gruppen jobbade en dryg timme i högt tempo. Vi fokuserade på tre frågor och hade följande metodik för varje fråga; 1) Frågan fanns på blädderblock, 2) Enskild reflektion 3) Reflektion i smågrupper 4) Sammanfattning på whiteboard 5) Avslutande reflektion och sammanfattning Om intervjun Ett antal representanter från sociala sektorn blev inbjudna till ett gemensamt möte och totalt deltog nästan 30 personer från så vitt skilda organisationer som Coompanion, Göteborgs Kommun, Faktum, Café Koopen, DHR, Fontänhuset, GFSAK, Gyllenkroken, Hela Sverige ska leva, Härlanda Frivilligcentral, KF, LBR, Medborgarskolan, My Roll, Passalen, Ria, Rädda Barnen, Räddningsmissionen, Unplugged, VGR, Musikcentrum Väst, HSO, Bergsjön Kultur & mediaverkstad och Vägen ut! Fokusfrågor Engagemanget var stort både inför och under mötet och samtliga deltagande var mycket nöjda med att ha blivit tillfrågade. Eftersom tiden var begränsad och gruppen stor valde vi tre frågor som diskuterades enskilt, i smågrupper och i hela gruppen. Nedanstående listor sammanfattar gruppens svar. En sammanfattande kommentar från mötet är utan tvekan att det finns en stor potential i att öka samverkan med dessa grupper i den sociala sektorn och att de mycket gärna deltar i ett uppföljande möte. 1. Vad kännetecknar det aktuella läget i regionen just nu? Identifiera några nyckelord. 2. Hur ser ni på de initiativ och insatser som tagits för att underlätta omställning/mildra konsekvenserna av krisen? Bra, mindre bra, vad vill ni se mer av. 3. Drömmen hur vill ni att det ska se ut i regionen om 10 år. Vad blir annorlunda mot idag?? 20

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Snabbrådslag om jobben i Östergötland

Snabbrådslag om jobben i Östergötland Socialdemokraterna Östergötland 2009-09-07 Snabbrådslag om jobben i Östergötland Bakgrund Arbete åt alla är en klassisk paroll. Dessutom är jobb grunden för att hålla ihop ett samhälle. Arbetslösheten

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Utan migration stannar Norrland

Utan migration stannar Norrland Utan migration stannar Norrland Problemet är inte invandringen, problemet är vad som händer sedan, hur vi som samhälle tar hand om eller hjälper människor att ta hand som sig själva. Utan migration stannar

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant?

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora företag i Västra Götaland FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora

Läs mer

TSL 2013:6 Hur gick det sen?

TSL 2013:6 Hur gick det sen? TSL :6 Hur gick det sen? Tre år efter jobbcoachning Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb.

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL-rapport mars 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa EXPEDITION FRAMÅT Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa Varsågod slå dig ner i analyssoffan Vi vet att man som företagare har fullt upp. Tusen saker i huvudet och det finns

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Övertalig eller uppsagd? Med hjälp av TRR kan du snart ha ett nytt jobb!

Övertalig eller uppsagd? Med hjälp av TRR kan du snart ha ett nytt jobb! Övertalig eller uppsagd? Med hjälp av TRR kan du snart ha ett nytt jobb! Att förlora sitt arbete och sin fasta inkomst är för de flesta ett mardrömsscenario. Men det behöver inte bli så. Är du aktiv,

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler.

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler. BJÖRN OLSSONS TIPS Så förhindrar du överlevnadsjukan När företaget tagit beslutet att dra ner på personal måste du som chef skapa en egen målbild och strategi för det framtida arbetet: Hur ska processen

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad Jobb åt unga - med rätt lön och villkor Socialdemokraterna i Halmstad Ge jobb! Jobb skapar välfärd, både för den enskilda individen och för samhället. Tillkomsten av fler jobb är vår högsta prioritering

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda

TRRs metodik för uppsagda VAD GÖR TRR? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering som följd. Andra gånger

Läs mer

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1 Utbildningsråd Skövde 26 april 2012 Mariestad 21 dec 2010 1 Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka. Samtliga som deltagit i intervjuer och arbetsmöten ser frågan som helt central

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft.

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Varför Skellefteå Kraft? Här får jag arbeta med hållbar utveckling, som är viktig både för Sverige och resten av världen. Det många kopplar

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. GÖTEBORGSREGIONEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. GÖTEBORGSREGIONEN #4av5jobb Skapas i små företag. GÖTEBORGSREGIONEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen håller krisorterna under armarna....... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill.3 Sverige totalt.....

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

För framtiden i Gävleborg

För framtiden i Gävleborg RAPPORT 2008-12-05 1 (7) Regeringen Näringsdepartementet Statssekreterare Jöran Hägglund 103 33 Stockholm För framtiden i Gävleborg Gävleborg har enorma rikedomar av natur, kultur, mångfald och öppenhet.

Läs mer