Samhällskunskap 1 100p Ett hållbart samhälle Smakprov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällskunskap 1 100p Ett hållbart samhälle Smakprov"

Transkript

1 Samhällskunskap 1 100p Ett hållbart samhälle Smakprov Pauline Göthberg Gunnar Hultman Inga-Lill Söderberg Ylva Yngveson

2 Introduktion till boken Studentlitteratur Skola och vuxenutbildning Box 141, Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel Läromedlet, som består av denna bok och webbsidan Ett hållbart samhälle (www.studentlitteratur.se/etthallbartsamhalle), är producerad med bidrag från Centrum för bank och finans vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm samt SparbanksAkademin. Produktionsstöd har även erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr ISBN AB 2011 Upplaga 1:1 Redaktör: Malin Kågerman Hansén I redationen: Eva Pettersson och Mattias Björklund Bildredaktör: Johanna Szemenkar Remgard Form och omslag: Ulf Holmquist / Idéfolket Omslagfoto: Jann Likpa Layout: Lena Olsson / Idéfolket Tryck: Ett hållbart samhälle Den här boken heter Samhällskunskap p, med undertiteln Ett hållbart samhälle. Begreppet hållbart används idag i de mest skiftande sammanhang och många är de individer, organisationer och företag som säger sig sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling av samhället. Den vanligaste definitionen av detta ord hittar vi i FN:s rapport från 1987: Vår gemensamma framtid, den så kallade Bruntlandrapporten. Här beskrivs hållbar utveckling som: en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det ställer krav på att ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö, och hur detta ska ske är vår tids stora fråga i samhällsdebatten. Hur ska vi klara av att leva tillsammans och fördela och öka de resurser som finns på jorden? Hur bygger vi stabila samhällen där varje människas rättigheter tas tillvara? Varje dag möter vi dessa och andra stora samhällsfrågor via medier och i samtalet mellan människor. Genom att ge detta läromedel i samhällskunskap undertiteln Ett hållbart samhälle vill vi visa på vår ambition att tydliggöra individens möjligheter att själv påverka sitt liv, sin närmiljö, men också de riktigt stora sammanhangen på ett långsiktigt hållbart sätt. Också ordet entreprenöriell har sin plats i detta sammanhang. För oss innebär det att ta chansen när den kommer och att skapa chanser när de inte kommer av sig själva. Vår avsikt är att detta läromedel ska uppmuntra Sveriges gymnasieelever att ta del i samhällsdebatten och våga tro på sina möjligheter att påverka sin egen framtid. Pauline Göthberg, Gunnar Hultman, Inga-Lill Söderberg och Ylva Yngveson 3

3 Introduktion till boken Introduktion till boken Till dig som är elev Välkommen till Samhällskunskap p Ett hållbart samhälle! Det är ett läromedel som vi hoppas ska utmana och inspirera dig till att tycka att samhället omkring dig är spännande och värt att studera närmare. Vår ambition har varit att visa på viktiga frågor som måste ställas av människor som vill leva samman på vår jord. Var och en av oss har inte svaren, men tillsammans kan vi steg för steg förändra och förbättra. Det handlar om stora frågor där vi inte alltid är överens och därför behöver verktyg för samtal och för att lösa konflikter. Det handlar också om hur var och en genom sina val kan påverka sin vardag. Det kan vara genom att ta ställning, rösta eller göra medvetna val för till exempel privatekonomin. Samhällskunskap p Ett hållbart samhälle är ett modernt läromedel. Det innebär att boken bara är en del av en helhet, där webben bidrar med ytterligare material för instudering, fördjupning och diskussion. På webben finns dessutom en digital version av boken, där du kan både lyssna på texten och läsa den med textföljning. I arbetet med Samhällskunskap p Ett hållbart samhälle har elever och lärare i Botkyrka kommun löpande bidragit med synpunkter på text, bild och form och vi vill här särskilt tacka för deras insatser. Vi vill också tacka ungdomar på Vipans gymnasieskola i Lund, Campeon i Helsingborg och Tesla Tekniska Gymnasium i Göteborg för deras medverkan samt övriga ungdomar som har låtit sig intervjuas i boken och i längre filminslag på webben. Har du synpunkter på läromedlet är du mycket välkommen att höra av dig till oss som skrivit den. Du hittar kontaktuppgifter på webben. Till dig som är lärare Samhällskunskap p Ett hållbart samhälle har tagits fram med ambitionen att vara ett rikt material som i olika medier kan utgöra inspiration och arbetsmaterial i undervisningen. Läromedlet är indelat i fem olika block, som vart och ett utgör en problematisering av en viktig fråga för samhällslivet. Varje block är i sin tur indelat i ett antal kapitel som mer specifikt tar upp ett särskilt område inom samhällskunskapen. Vi har försökt att skriva rakt på sak, utan att bli alltför korthuggna. Målet har varit att skriva informationsrika, lättfattliga men pedagogiskt effektiva texter. Webbsidan Ett hållbart samhälle innehåller aktuella teman kommenterade av experter, filmer, bildmaterial, instuderingsuppgifter för elevernas självstudier, samt också ett utökat material för lärare som stöd i undervisningen. För att ha tillgång till allt detta material behöver du och dina elever logga in med hjälp av den unika inloggningskod som finns tryckt i början av boken. På denna webbsida finns även en digital version av boken i sin helhet, inläst och med textföljning, s.k. e-bok med text och ljud. Samtliga delar av läromedlet är strukturerade på samma sätt i fem block och sammanlagt 25 kapitel. Vägen till förståelse är sällan rak och läraren är en viktig guide i elevernas kunskapande. Vår ambition har varit att på olika sätt stödja dig som lärare i detta värv, så att Samhällskunskap p Ett hållbart samhälle blir elevens verktyg att själv ta del av och kritiskt granska samhället. Välkommen som guide i elevernas lärprocesser! Välkommen! 4 5

4 Introduktion till boken Introduktion till boken Ett hållbart samhälle Innehåll Hur kan vi människor tänka om oss själva och andra? Finns det gemensamma lösningar på globala problem? 1 3 I alla tider har människor sökt formulera idéer för FN är en av de organisationer hur vi kan leva ett gott liv tillsammans med andra. som skapats för att lösa problem intro Idéerna speglar ofta den tid då de först formulerades, men har också stor betydelse för framtiden. Här beskrivs hur hållbar utveck- utanför enskilda länders gränser. Hur kan du påverka din egen ekonomi? Här tas begrepp som mångfald och demokrati upp. ling ställer krav på socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar. vider möjlighet att ta ansvar för I ett hållbart samhälle har indi - Läromedlet Ett hållbart sina egna liv och göra medvetna samhälle är uppbyggt i val. Var och en av oss ska göra val som kan få stora konsekvenser i fem block som vart och ett Hur organiserar vi för att leva tillsammans? Hur kan vi påverka samhällets ekonomi? ett livsperspektiv. Kunskaper om behandlar en central fråga 2 privatekonomi och vardagsjuridik för oss som individer och För att samhällen ska fungera smidigt behövs 4 Ekonomi handlar om att hushålla gör det lättare att välja. tydliga regler som alla förstår och känner till. för det samhälle som vi Och som är lika för alla. Här beskrivs Sveriges med resurser så att de utnyttjas gemensamt har ett ansvar statsskick, lagarna och den politiska processen på bästa sätt. Här beskrivs samhällsekonomin i teori och praktik. för att fatta gemensamma beslut inom landet för att utveckla. och inom EU. Dessutom diskuteras hur var och Vilka problem finns och vilka val 6 en kan vara med och påverka. måste göras? 7 5

5 Innehåll Innehåll 1HUR KAN VI TÄNKA OM OSS SJÄLVA OCH ANDRA? 1. Vi är i grunden sociala Arvet och miljön Vi speglar oss i varandra Regler och normer Känslan av samhörighet När vi inte kommer överens Samhällets uppgifter Människan i samhällsvetenskapen Den ekonomiska människan Den politiska människan Den sociala människan 2. Kultur uttryck för identitet och mångfald Kulturens roll i samhället Förändringar inom många områden Mångfald mer än mångkultur Mångfald eller ensidighet? Kulturmöte eller krock? Tolerans istället för diskriminering 3. Många om besluten eller få? Demokrati Direkt demokrati och representativ demokrati Livet i en demokrati Diktatur Demokrati inte bara rättigheter 2HUR ORGANISERAR VI FÖR ATT LEVA TILLSAMMANS? 4. Det offentligas organisation Monarkier och republiker Maktdelning Enhetsstater och unionsstater Valsystem Så styrs Sverige Grundlagarna och riksdagsordningen Regeringsformen Monarkin Riksdagen Riksdagens uppgifter Riksdagens ledamöter Arbetet i riksdagen Regeringen Regeringens uppgifter Regeringens arbete Statsråden Myndigheter och verk Kommuner och landsting Handlingsutrymmet Kommuner Landsting 5. Europeiska unionen Så fungerar EU Europeiska kommissionen Ministerrådet Europaparlamentet Övriga institutioner EU-rätten Så kan Sverige påverka EU-beslut 6. Hur kan du göra din röst hörd? Röstningen frivillig Politiska val EU-val Folkomröstningar Den allmänna rösträtten Valdeltagande Spärregler mot de minsta partierna Vill du engagera dig? Gå med i ett politiskt parti Gå med i en folkrörelse Andra sätt att påverka PR och lobbying Kommunikation via webben 7. Politik en arena för olika åsikter Vad får en politiker göra? Politiska idéer Liberalism Konservatism Kommunism Fascism och nazism Feminism Ekologism Politiska partier i Sverige Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Andra partier 8. Lag och rätt Tre stora rättssystem Svensk lagstiftning Svensk lag Grundlagarna och riksdagsordningen Offentlig rätt Civilrätt Straffrätt Brottsligheten i Sverige Orsaker? Polis och åklagare Gripande, anhållande och häktning Inga åtgärder? Domar utan rättegång Rättegångar Straff och andra påföljder 9. Massmedier Lagar och regler styr massmedier Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsförordningen Etiska regler Pressombudsmannen Nyhetens väg Informationen bearbetas mycket En nyhet vad är det? Nära mottagaren Berörande Massmedier och påverkan Viktigt att vara källkritisk Massmediernas uppgift Sverige i världstopp Dagstidningar Få äger medierna Presstöd för mångfald Kvällstidningar på morgonen Tusentals tidskrifter Tv och radio Internet Nya förutsättningar för massmedierna Sociala medier Community 10. Skola och forskning Vem och vad bestämmer över den svenska skolan? Forskning Så styrs forskningen Källkritik i forskningen och i vardagen Olika typer av källor Källkritisk metod 3FINNS DET GEMENSAMMA LÖSNINGAR PÅ GLOBALA PROBLEM? 11. Gemensamma initiativ Lokala och globala problem Aktörer som arbetar för att lösa globala problem Stater Mellanstatliga organisationer Ideella organisationer Också företagens ansvar För en hållbar framtid 12. Tre perspektiv på hållbar utveckling Socialt ansvar Fattigdomen minskar sakta Bistånd Miljömässigt ansvar Klimatförändringar Utsläppsrätter Vad kan du göra? Ekonomiskt ansvar Vad betyder tillväxt? BNP som mått på levnadsstandard Vad BNP inte visar Andra mått på framgång och välstånd 8 9

6 Innehåll Innehåll 4HUR KAN VI PÅVERKA SAMHÄLLETS EKONOMI? 13. Samhällsekonomi en samordning av behov och resurser Samhällsekonomi som ett kretslopp Olika typer av marknader Utbud och efterfrågan Utbuds- och efterfrågemodellen i praktiken Jämviktspris När marknaden inte fungerar Olika marknadsformer Offentlig sektor en viktig aktör i det samhällsekonomiska kretsloppet 14. Tre samhällsekonomiska system Planekonomi Marknadsekonomi Blandekonomi Kollektiva vanor och externa effekter 15. Handel och betalning Vilka varor och tjänster handlar Sverige med idag? Är svensk handel internationell? Hur mäter vi handel med andra länder? Hur påverkas bytesbalansen? Varför handla med andra länder? Fri eller skyddad handel? Organisationer för frihandel Betalning i annan valuta 16. Arbetsmarknaden Från varor till tjänster Den svenska arbetskraften Arbetsmarknadens aktörer Arbetstagarorganisationer Arbetsgivarorganisationer Avtalsrörelsen Om förhandlingarna strandar När överenskommelser blir till lag Vad beror arbetslöshet på? Förändrade strukturer i samhället Svängningar i ekonomin Går det att styra arbetsmarknaden? Åtgärder för att minska arbetslösheten Utbildning för att möta nya kompetensbehov 17. Finansmarknaden Förmedlar kapital på ett säkert sätt Hanterar risker Kapitalmarknaden Aktiemarknaden Kreditmarknaden Bankernas pris på pengar När finansmarknaden inte fungerar finansbubblor 18. Så kan samhällsekonomin styras Vad är det som utmärker bra och dåliga tider? Problem med stora svängningar Bromsa eller gasa? Finanspolitik Penningpolitik Hur påverkas vi av ekonomin inom EU? Ekonomiska och monetära unionen (EMU) Europeiska Centralbanken (ECB) 5HUR KAN DU PÅVERKA DIN EGEN EKONOMI 19. Arbeta och studera Viktigt att känna till vad som gäller Söka jobb Anställningsavtal Lagar på arbetsplatsen Den egna lönen Arbetsgivarens kostnad Skatten du själv betalar på lönen Jämka den preliminära skatten Svartarbete Eget företag? Studera vidare? Många vägar till kunskap Vad kostar det? Vardagsekonomin som student Studera utomlands 20. De egna finanserna För att jämna ut toppar och dalar Låna Amortering Ränta och avgifter Kreditprövning Säkerhet Lån som reserv Effektiv ränta gör lån jämförbara Spara Varför spara? Tiden avgör hur du ska spara Olika marknader för sparande Spara på kort sikt Spara till kontantinsatsen Spara på aktiemarknaden Aktiefonder 21. Egen bostad Faktorer som påverkar boendekostnaden Bo kvar hemma Hyresrätt Köpa lägenhet Flytta till eget hus Bli husägare Låna till bostad Pantsättning Bolåneräntor Boendekalkyl Bostadskarriär 22. När du handlar och betalar Betalningar inte bara med sedlar och mynt Betala räkningar Teckna avtal ID-kort Spara kvitton När du ångrar dig Frivilliga skydd När det är fel på en vara Betala säkert på nätet Säkra webbsidor Köp mellan privatpersoner Om du inte kan betala 23. Så kan du styra din ekonomi Välj när du ska köpa Din disponibla inkomst Dina utgifter Planera dina pengar Fasta utgifter Sparande Rörliga utgifter Blir det något kvar? Följ upp och få koll på ekonomin 24. Trygghet nu och senare Vid sjukdom eller olycka När man får barn Att bli arbetslös En brand kan bli dyr Hemförsäkringen har flera skydd Du tjänar in din pension Det handlar om stora pengar Eget pensionssparande 25. Att vara två juridik och ekonomi Vara sambo När bodelning gäller Betala lika eller skriva avtal När bodelning inte gäller Skydda varandra Vara gift Gemensam ekonomi När barnen kommer Ekonomin förändras Jämställda föräldrar Flytta isär som förälder Register 10 11

7 11 3 Block Gemensamma initiativ Block Finns det gemensamma lösningar på globala problem? Gemensamma initiativ Block 3 11 KAPITEL 11 Gemensamma initiativ 12 Tre perspektiv på hållbar utveckling Varje människa är beroende av andra människor och på samma sätt är varje land beroende av andra länder. Ett enskilt land kan inte ensamt lösa de stora samhälls frågorna. Därför skapades under och 1900-talet ett antal stora internationella organisationer, som bland annat arbetar med frågor om fred, handel, demokrati och välstånd. Målet är att skapa gemensamma, hållbara lösningar på globala problem. I detta block kan du läsa om dessa organisationers arbete och om hur de ser till att deras samarbete blir hållbart över tid. Här ska vi också diskutera vilka behov och vilka resurser som finns i samhällen och hur de kan användas på bästa sätt. För att kunna skapa ett hållbart samhälle är det nämligen avgörande att vi alla tar ställning till vad som är viktiga värden idag och i morgon. Du kommer också att möta några olika sätt att mäta och jämföra välstånd och hur hållbart ett land är i jämförelse med ett annat.

8 11 Block 3 Gemensamma initiativ Gemensamma initiativ Block 3 11 De globala problemen ökar FN i fred och krig Ökat ansvar för företag FN-konferens för hållbar utveckling Gemensamma initiativ Begreppet hållbar utveckling blev allmänt känt i samband med FN:s rapport Vår gemensamma framtid från 1987, vanligen kallad Brundtlandrapporten. I den rapporten definieras hållbar utveckling på följande sätt: En hållbar utveckling tillgodoser våra behov idag, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. industrin släpper ut stora mängder koldioxid vid sin tillverkning stannar inte utsläppen kvar över Sverige, utan driver vidare till andra länder. Om den polska industrin släpper ut gifter i Östersjön påverkar det fisk som även vi äter. Om människor i stora delar av Afrika svälter är det ett problem för hela världen. Vår livsstil och vår konsumtion i rika länder brukar nämnas som ett globalt problem, eftersom vi i den rika delen av världen använder oss av en allt större andel av jordens resurser. Ett annat problem är att naturresurser är ojämnt fördelade över jordklotet, vilket ökar risken för konflikter. Ett exempel på det är energikällor. Behovet av olja var ett bidragande skäl till att Irak invaderade det oljerika landet Kuwait 1990 och att USA invaderade Irak :2 Hur många fattiga? Gå in på YouTube och sök på GapCast #4 Globaliza tion, så får du upp en fyra minuter lång film där den svenske professorn Hans Rosling berättar om fattigdomsutvecklingen i världen. Han pratar på engelska, men du har säkert inga problem med att förstå vad bilderna som han visar handlar om. Var det något i hans föredrag som var nytt för dig? Diskutera! Andra globala problem är att de mänskliga rättigheterna inte respekteras överallt, bland annat av ekonomiska skäl. Exempelvis anklagas läkemedelsindustrin för att tillverka läkemedel till nytta för den rika världen som har råd att betala, istället för att framställa läkemedel för att bekämpa sjukdomar i fattiga länder. De demokratiska rättigheterna motarbetas av vissa stater fortfarande är omkring en tredjedel av FN:s medlemsstater inte fullvärdiga demokratier. Krigets lagar följs inte, många hundra miljoner människor är analfabeter och miljoner befinner sig på flykt från sina hemländer. Sedan 1987 har hållbar utveckling vuxit fram som en viktig fråga i olika delar av samhället både i Sverige och internationellt. Begreppet betyder olika saker beroende på vem som använder det och det används när politiker, ideella organisationer, företag och enskilda individer talar om vilken framtid vi bör sträva mot. Ett hållbart samhälle handlar alltså om idéer kring hur vi kan skapa ett samhälle som fungerar bra för alla både nu och på lång sikt. När olika parter talar om hållbar utveckling omfattar det flera områden. Det handlar om alltifrån fred, miljö och ekonomi till sociala sammanhang, kultur och demokrati. Eftersom vi har pratat om demokratin och kulturen på andra håll i läromedlet koncentrerar vi oss här på att försöka reda ut vad hållbar utveckling kan betyda när det gäller andra aspekter för dig, för Sverige och globalt. 11:1 Hållbar utveckling Ge några egna exempel på vad hållbar utveckling kan vara när det gäller fred, miljö och ekonomi. Lokala och globala problem Levnadsvillkoren för människor i olika delar av världen ser väldigt olika ut. Många problem är specifika för vissa regioner eller länder och man löser dem oftast lokalt. Är skolmaten som serveras ute i skolorna inte särskilt hälsosam löser man det problemet i kommunen. Har ett land problem med arbetslöshet, utbildning eller kriminalitet, hanteras det som nationella politiska frågor. Samtidigt talas det allt oftare om att problem i någon del av världen också påverkar människor i andra delar av världen. Om den svenska Global = som gäller hela världen Globalisering = när länderna i världen blir allt mer beroende av varandra, bl.a. genom ett allt större utbyte av information, teknologi, investeringar, kultur och livsåskådningar Kalla kriget = konflikten mellan västmakterna och kommunistländerna, som pågick från andra världskrigets slut fram till Billion = engelska för miljard, dvs miljoner I-land och u-land eller fattiga och rika länder? För att beskriva olika delar av världen använder vi olika begrepp. Du känner säkert igen tredje världen, i-land och u-land. I-land och u-land står för industrialiserade länder respektive underutvecklade länder eller det lite mer positiva utvecklingsländer. Begreppen första, andra och tredje världen började användas under 1950-talets kalla krig. De hade från början en politisk betydelse: Till den första världen inkluderade man demokratiska marknadsekonomier i västvärlden (ofta medlemmarna i Nato och EU). I den andra världen inkluderades kommunistiska öststatsländer som Sovjetunionen. Den tredje världen omfattade alla andra länder, i Afrika, Asien och Sydamerika. Efterhand kom dessa begrepp att få en mer ekonomisk betydelse, och tredje världen stod då för länder med ett lågt BNP per capita som fick bistånd. I praktiken användes dock inte begreppen första och andra världen så mycket, utan man talade istället om de Industrialiserade länderna. Men, det gamla sättet att dela in världen i två slags länder, u-länder och i-länder, håller inte längre. Det beskriver inte världens länder som de ser ut idag. Det finns en massa länder som befinner sig mitt i mellan. Kina exempelvis är både ett utvecklingsland och ett industriland. Detsamma gäller Indien och många länder i Sydostasien. Världsbanken delar istället in länder i höginkomst-, medelinkomst- och låg inkomstländer. Vi har här valt att använda begreppen rika och fattiga länder.

9 11 Block 3 Gemensamma initiativ Gemensamma initiativ Block 3 11 Problem med väpnade konflikter exempelvis i Afghanistan, Irak, Palestina och Israel påverkar också andra delar av världen och arbetet med att skydda människors liv och frihet kräver breda och omfattande insatser från många länder och organisationer. Aktörer som arbetar för att lösa globala problem För att lösa dessa stora samhällsproblem som var kopplade till frågor om fred, handel, demokrati och välstånd, skapades under och 1900-talet ett antal stora internationella organisationer. Dessa organisationer har utvecklat samarbetsformer som säkrar att också under perioder när en eller flera stater kan ha egna problem, kan det internationella samarbetet fortsätta. Det har utvecklats regelverk som är desamma för alla länder. Det är till exempel standarder för globala företag om hur de får agera på de marknader där de har sin verksamhet handelsavtal som har utvecklats för att förenkla handel mellan länder internationell rätt, det vill säga internationella lagar och överenskommelser (ett exempel är Genèvekonventionen som även kallas för krigets lagar ) internationella regler för att lindra mänskligt lidande under väpnade konflikter Dessa organisationer och regelverk gör det internationella samarbetet hållbart över tid. Det finns olika typer av aktörer som arbetar för att lösa globala problem: stater mellanstatliga organisationer ideella organisationer företag Det gäller att inte fastna i hur man alltid gjort utan att man kan se nya lösningar. Rebecca Internationell rätt Internationell rätt är ett system av lagar och internationella överenskommelser som binder olika stater i deras handlande med andra stater eller dess medborgare. Det skiljer sig från andra rättssystem i det att den internationella rätten är en angelägenhet för stater, inte för enskilda medborgare. Internationell rätt består av folkrätten som gäller regler mellan stater och internationella Stater En stat är ett geografiskt område som leds av en regering och som är självständig i förhållande till andra stater. Staten har som myndighet den högsta makten i förhållande till sina invånare. Många globala problem blir lösta av att flera stater samverkar och en stat har exempelvis diplomatiska förbindelser med andra stater. organisationer, och internationella privaträtten som gäller privaträttsliga tvister som har internationell anknytning. Utvecklingen av den internationella rätten har en lång historia och kan sägas ha börjat redan under 1400-talet då den första internationella straffrättsdomen nedtecknades. Förenta Nationerna (FN) FN skapades 1945 utifrån en internationell vilja att bevara freden, precis som EU. När FN grundades kom medlemsländerna överens om de gemensamma målen och de grundläggande rättigheterna som skulle gälla för alla människor på jorden. FN:s mål är att arbeta för fred och mänskliga rättigheter och att förbättra levnadsvillkoren för alla människor. Mellanstatliga organisationer Mellanstatliga organisationer är organisationer där flera stater är medlemmar. Det finns ett stort antal organisationer med olika syften. Några av de mest kända är Förenta Nationerna (FN), Nato, G20, WTO och OECD. Vi kommer att beskriva deras arbete i det följande. FN:s uppgifter, befogenheter, arbetssätt och organisation finns preciserade i FN-stadgan från Den fungerar som en intern regelsamling, men också som en traktat, det vill säga en överenskommelse mellan stater om att de måste följa internationell rätt. I stadgan beskrivs medlemsländernas rättigheter och skyldigheter inte bara gentemot FN, utan också mot varandra. Hiv/aids är ett virus som dödar 3 4 miljoner människor per år. För att sänka priserna på läkemedel för de drabbade startade FN år 2002 ett partnerskap med fem läkemedelsföretag AAI (Accelerating Access Initiativ, som ungefär betyder initiativ för allt snabbare tillgång [till läkemedel]). Regelverk = system av regler Standard = en uppsättning rekommendationer som gör att alla som följer dem gör likadant, håller samma kvalitet Nation = stat och nation blandas ofta samman. En nation är människor som hör samman på grund av språk, religion, landområden eller historia. En nation behöver därmed inte vara en erkänd stat. Diplomati = läran om staters sätt att sköta utrikespolitiken Koldioxidutsläppen från bilar minskar, eftersom nya bilar är mer bränsleeffektiva. Men de flesta bilar drivs fortfarande av icke förnyelsebart bränsle. Stadgan inleds med en presentation av målen, där freden nämns allra först. Medlemmarna i organisationen är beslutna att rädda framtida generationer från krigets gissel, heter det. För att lyckas med detta har FN tagit på sig uppgifter inom ett antal olika områden, alltifrån att arbeta för att utrota fattigdom till att värna om miljö och mänskliga rättigheter.

10 11 Block 3 Gemensamma initiativ Gemensamma initiativ Block 3 11 Fakta om FN:s organisation 2:a världskriget startpunkt för FN FN grundades i oktober 1945, bara en månad efter Japans kapitulation som satte punkt för andra världskriget. De allierade i det andra världskriget, Storbritannien, USA, Frankrike och Sovjetunionen, var initiativtagare till Förenta Nationerna. Femtio länder blev medlemmar genast, däribland alla stormakter. Danmark och Norge tillhör de ursprungliga medlemmarna, medan Sverige kom med ett år senare, 1946, och Finland Idén om en internationell organisation för att bevara freden och förhindra krig var inte ny. Det fanns en föregångare till FN som hette Nationernas Förbund, NF, som bildades 1919 i samband med fredsöverenskommelsen efter det FN utarbetade redan 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna som har fått stor betydelse. Artikel 1 börjar Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. FN-förklaringen listar i 30 artiklar ett antal medborgerliga och politiska respektive sociala och ekonomiska rättigheter. Rätten till liv, likhet inför lagen och åsiktsfrihet är några av de allra viktigaste rättigheterna i den första gruppen av artiklar. I den andra gruppen finns bland annat rätten till undervisning och arbete. FN har åtagit sig många uppgifter, men arbetet med att bevara freden mellan nationer är den viktigaste. Organisationen har hittills genomfört ett 60-tal mer eller mindre framgångsrika så kallade fredsbevarande operationer. Omkring 20 pågår idag, runt om i världen. Över soldater tjänstgör under FN-befäl och kostnaderna uppgår till över 7 miljarder US första världskriget. Det var första gången i historien som en organisation inte enskilda diplomater eller politiker tog på sig ansvar för att skapa och bevara internationell fred. Som mest hade Nationernas Förbund ett 50-tal medlemsstater, men flera stormakter stod utanför, bland annat USA. När andra världskriget bröt ut var det uppenbart att NF hade misslyckats och organisationen lades i malpåse. Nationernas Förbund upplöstes formellt när efterträdaren FN redan hade startat sin verksamhet. dollar (cirka 50 miljarder svenska kronor) per år. Det motsvarar ungefär 0,5 procent av vad krig och försvar sammantaget årligen kostar för världens länder. Mänskliga rättigheter en gammal historia Redan det antika Persien (dagens Iran) och Indien hade lagar till skydd för vissa mänskliga rättigheter. I västvärlden fick tankarna om mänskliga rättigheter spridning under 1700-talet i samband med bland annat de franska och amerikanska revolutionerna. Den första Genèvekonventionen (1864) skapade ett skydd för människor i krig, medan Röda Korset (som grundades samma år) blev den första organisation som arbetade för mänskliga rättigheter. FN-flaggans världskarta och två olivkvistar symboliserar att FN arbetar för fred och säkerhet för alla på jorden. Kapitulera = erkänna sig besegrad, sluta göra motstånd Stormakt = ett land med tillräcklig makt för att påverka världshändelser Lägga i malpåse = att bevara något som inte längre används till exempel kläder, krigsmateriel eller organisationer för att kunna använda det senare Stadga = föreskrift, förordning Befogenhet = rätt att vidta åtgärder Traktat = skriftlig överenskommelse mellan stater Förklaring = formellt meddelande, tillkännagivande Artikel = punkt eller stycke i ett fördrag eller kontrakt Miljard = miljoner Sanktion = (här) ett straff som kan vara diplomatiskt, ekonomiskt eller militärt Permanent = ständig Vetorätt = när ett enskilt nej kan hindra ett beslut Humanitär = människovänlig, med respekt för människans värde och grundläggande rättigheter Kolonier = landområden som framför allt europeiska stater lade under sig i andra länder FN har omkring medarbetare världen över och en verksamhet som årligen kostar cirka 15 miljarder US dollar (vilket motsvarar över 100 miljarder svenska kronor). Medlemsstaterna bidrar efter förmåga till grundkostnaderna och de fredsbevarande operationerna. USA betalar 22 procent av grundkostnaderna, Sverige 1 procent och de minsta staterna 0,001 procent. Räknat per capita (per invånare) är Luxemburg, Schweiz och Japan de tre största bidragsgivarna med drygt 3 US dollar per capita. Även de nordiska länderna tillhör toppskiktet bland bidragsgivarna. Generalförsamlingen är FN:s centrum och ett av organisationens sex huvudorgan. Där är alla medlemsstater representerade och också likställda, genom att varje land har en röst. Generalförsamlingen diskuterar och planerar, gör uttalanden och ger rekommendationer, men tar inga viktiga beslut utom om FN:s budget. Säkerhetsrådet beslutar om alla FN:s sanktioner och väpnade insatser. Till skillnad från alla andra organ inom FN är Säkerhetsrådets beslut bindande för FN:s samtliga medlemsstater. I de fredsbevarande operationerna är det ofta svårt att efter den väpnade insatsen följa upp med civila insatser som ger långsiktig fred. För båda delarna krävs enighet bland stormakterna i Säkerhetsrådet. Samtliga av de 60-tal väpnade insatser som FN hittills har genomfört har följts av långa perioder där de aktuella länderna inte har kunnat gå vidare på ett bra sätt. FN är till exempel fortfarande kvar på Cypern och tillbaka i Kongo. Ingen kan strunta i ett beslut. Rådet har 15 medlemmar, varav fem är permanenta: stormakterna Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. De permanenta medlemmarna har vetorätt, vilket innebär att var och en av dem ensam kan stoppa ett beslut i säkerhetsrådet. Sekretariatet verkställer Säkerhetsrådets beslut. FN:s generalsekreterare är chef för sekretariatet. Ekonomiska och sociala rådet har ingen beslutsrätt. Rådet förbereder beslut och samordnar verksamhet både inom ekonomiska och sociala frågor, och inom kulturområdet och humanitärt arbete. Förvaltarskapsrådet övervakar områden som varit kolonier, men som ännu inte blivit självständiga stater. Eftersom det inte längre finns sådana områden kvar i världen, har rådet egentligen ingen uppgift. Internationella domstolen i holländska Haag är också ett av FN:s huvudorgan. Domstolen avgör tvister mellan stater. Förutom huvudorganen finns ett stort antal underorgan, fackorgan, projekt och enheter med anknytning till FN. 11:3 Pågår det en väpnad konflikt just nu? Ta reda på via nyhetssidorna om det pågår en väpnad konflikt just nu någonstans i världen. Sätt dig in i varför parterna för krig mot varandra och vilka insatser som görs och vilka aktörerna är som arbetar för att lösa konflikten. Vilka åtgärder vidtar till exempel FN? Där FN inte har lyckats skydda människor från övergrepp under krig, har organisationen i flera fall kunnat gripa krigsbrottslingar som sedan blivit dömda i särskilda tribunaler eller i den Internationella brottmålsdomstolen.

11 11 Block 3 Gemensamma initiativ Gemensamma initiativ Block 3 11 Några konflikter där FN inte har kunnat agera FN var på plats i Rwanda utan att kunna för - hindra folkmordet där Under kriget i det forna Jugoslavien på talet misslyckades FN med att förhindra mord på civilbefolkningen i Bosnien och tvingades lämna över uppgiften till Nato. Sedan 2003 avstår FN från att gå in i Sudan för att skydda civilbefolkningen i Darfur, eftersom regimen där hävdar att det skulle vara en kränkning av landets suveränitet. Nato Inom EU finns inget gemensamt militärt försvar. Däremot har EU ett avtal med försvarsorganisationen Nato om att få tillgång till Natos militära resurser, om inte Nato självt vill ingripa in en konflikt. Nato är en förkortning för North Atlantic Treaty Organization, på sve n- ska också kallad Atlantpakten. Nato bildades efter andra världskriget, 1949, av de västländer som stod på de allierades sida i kriget (USA, Canada och tio europeiska stater). Efter Koreakriget i början på 1950-talet byggdes organisationen ut till att bli världens största militära allians. Enligt Nato är ett angrepp på något enskilt medlemsland detsamma som ett angrepp på hela Nato och det anfallna landet ska försvaras av hela Nato. De kommunistiska länderna i Östeuropa bildade 1955 en motsvarighet till Nato, kallad Warszawapakten. Under hela det kalla kriget och ända till 1990-talet balanserade Nato och Warszawapakten varandra. Warszawapakten upplöstes 1991 och idag är flera före detta medlemsstater istället medlemmar i Nato. Nato deltog första gången i strider under kriget på Balkan på 1990-talet och har sedan dess varit engagerat även i Afghanistan. Organisationens mandat för krig har ifrågasatts av kritiker. Suveränitet = självständighet, oberoende Tribunal = domstol Internationella brottmålsdomstolen = en FN-ledd domstol med kontor i Haag som dömer i mål om brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och folkmord Mandat = uppdrag, fullmakt Natos medlemsländer Albanien Belgien Bulgarien Canada Danmark Estland Frankrike Grekland Island Italien Kroatien Lettland Litauen Luxemburg Nederländerna Norge Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Idag har Nato anpassat sin roll till det förändrade säkerhetspolitiska läget. Organisationen fortsätter att ha det ömsesidiga försvaret av sina idag 28 medlemsländer som sin utgångspunkt, men lägger nu större vikt vid civila insatser för att skapa förutsättningar för demokrati, välstånd och fred. Sverige samarbetar med NATO, men är inte ett av medlemsländerna. Vi deltar i något som kallas PFF (partnerskap för fred), som är ett samarbetsavtal med NATO och svenska soldater står under Nato-befäl i till exempel Afghanistan. Dessutom har Sverige genom sitt medlemskap i EU förbundit sig att samverka med andra länder för att delta i olika fredsbefrämjande insatser i konfliktdrabbade områden. 11:4 Vilka regler gäller i krig? Det finns regler för vad man får och vad man inte får göra i krigssituationer bland annat hur man får behandla krigsfångar. De reglerna beskrivs i Haag- och Genèvekonventionen. a) Ta reda på vilka regler som gäller vid krig. Vilka blir konsekvenserna om något land bryter mot reglerna? b) Vilka tankar får du när du läser om dessa regler? G20 G20 är kortnamnet för Group of Twenty, en informell samrådsgrupp med representanter från tjugo länder. I gruppen diskuterar man och samarbetar om internationella finansiella och ekonomiska frågor mellan stater. I de tjugo medlemsländerna bor två tredjedelar av jordens befolkning. Länderna står för 80 procent av världens BNP och 85 procent av all handel. Alla medlemsländerna tillhör världens största ekonomier, men för att bli medlem måste man bli inbjuden. Några av länderna med störst ekonomi har fått stå tillbaka för länder som har något mindre ekonomier, men som bedömts vara strategiskt viktigare att ha med i gruppen. G20 har inga anställda och inget fast kontor eller kansli. Ordförandeskapet roterar mellan medlemsländerna. Soldater från svenska ISAF-styrkan i Afghanistan. ISAF står för International Security Assistance Force, och är en internationell säkerhetsstyrka som leds av NATO, med mandat av FN:s säkerhetsråd. Strategisk = planmässig, framsynt Från G6 till G20 Ursprungligen bestod G20 av en grupp av bara sex länder G6. Men i och med att Canada inkluderades ändrades namnet till G7. Vid Rysslands inträde 1997 ändrades gruppens namn till G8. Det var först vid den finansiella osäkerheten i Asien i slutet av 1990-talet som gruppen återigen utökades, nu till att bli 20: 19 länder samt EU.

12 11 Block 3 Gemensamma initiativ Gemensamma initiativ Block 3 11 Medlemmarna i G20 Argentina Australien Brasilien Frankrike Indien Indonesien Italien Japan Canada Kina Mexiko Ryssland Saudiarabien Storbritannien Sydafrika Sydkorea Turkiet Tyskland USA EU Medlemsländerna representeras av sina finansministrar och centralbankschefer. EU har hittills representerats av EU-kommissionens ordförande och chefen för den europeiska centralbanken. Vid några tillfällen de senaste åren har istället medlemsländernas regeringschefer deltagit vid mötena. Även Världsbanken och Internationella valutafonden deltar vid mötena G20 har mött våldsamma protester vid varje möte från motståndare till globaliseringen. Protesterna riktar sig mot att organisationen saknar stadgar, att bara inbjudna kan bli medlemmar och att mötena är stängda och inte offentliga. G20 är odemokratiskt, säger kritiker. 11:5 G20 Är det rätt att försöka stoppa G20-gruppens möten? Motivera ditt svar. Världshandelsorganisationen, WTO Världshandelsorganisationen WTO (World Trade Organization) bildades 1995 och har sitt huvudkontor i Genève i Schweiz. WTO har till uppgift att övervaka och underlätta internationell handel. Tullsänkningar finns alltid högt upp på agendan. De 153 medlemsländerna står tillsammans för 95 procent av världshandeln. WTO hjälper medlemsländerna att hitta sätt att genomföra handelsförhandlingar och lösa konflikter i handelsfrågor. Inom organisationen ryms tre huvudavtal, Gatt om internationell varuhandel (från 1947), Gats om internationell handel med tjänster och Trips som fokuserar på patent och varumärken. Avtalen är multilaterala och bindande för medlemsländerna. Utvecklingen av WTO:s regelverk sker genom långa så kallade förhandlingsrundor. OECD OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) är en internationell sammanslutning för ekonomiskt samarbete och utveckling mellan demokratiska länder som har en marknadsekonomi. Organisationen grundades ursprungligen 1948 för att administrera den amerikanska ekonomiska hjälpen till Europa efter andra världskriget. Handeln mellan olika länder har ökat avsevärt sedan andra världskriget och därmed har länderna också blivit allt mer beroende av varandra. Multilateral = mellan flera länder OECD är mest känt för sina regelbundna studier av medlemsstaternas politik och ekonomi. Studierna publiceras och medlemmarna kan använda dem när de vill se vilken ekonomisk politik som ger bäst resultat. Organisationen har sitt huvudkontor i Paris och har totalt 30 medlemsländer, framför allt i Europa. Turkiet och USA tillhörde grundarna och sedan 2007 väntar bland annat Ryssland på att få bli medlem. Verksamheten har sex övergripande mål: stödja en hållbar ekonomisk tillväxt förstärka tillväxten av jobb öka levnadsstandarden i medlemsländerna bibehålla ekonomisk stabilitet underlätta den ekonomiska utvecklingen i länder utanför OECD bidra till ökad världshandel OECD vill erbjuda regeringar möjligheter att jämföra politiska erfarenheter, söka svar på gemensamma problem, finna bra lösningar och samordna de egna politiska lösningarna med omvärldens. 11:6 Senaste nytt om WTO eller OECD Sök på nätet eller i dagstidningarna efter aktuell information om WTO eller OECD. Har organisationerna haft några möten nyligen? Vilka frågor diskuteras just nu? Vilka mål vill man uppnå? Andra ekonomiska samarbeten Det finns fler stora ekonomiska samarbetsorganisationer, bland andra Afrikanska unionen, Apec och ASEAN. Afrikanska unionen, AU, är en politisk och ekonomisk samarbetsorganisation. I de 53 med - lemsstaterna bor sammanlagt omkring 850 miljoner människor, vilket innebär att organisationen representerar en 70 procent större befolkning än vad Europeiska unionen gör. Apec (Asia-Pacific Economic Cooperation) är en samarbetsorganisation för 21 länder på båda sidorna om Stilla havet. Organisationen arbetar för uthållig ekonomisk utveckling och välstånd i regionen genom att underlätta handel och investeringar, förenkla för näringslivet och fördjupa tekniskt och ekonomiskt samarbete. Organisationens medlemsländer svarar för 60 procent av världens BNP. Medlemsländernas ekonomier och handel växer också snabbare än ekonomierna i övriga världen. Organisationen fattar alla beslut enhälligt och arbetar uteslutande genom avtal som inte är juridiskt bindande. En målsättning är att alla handelshinder mellan de ekonomiskt utvecklade medlemsstaterna ska vara avskaffade 2010 och att även de fattiga länderna bland medlemsstaterna ska nå dit år Apecs medlemsländer på den amerikanska kontinenten är Chile, Canada, Mexiko, Peru och USA. På den asiatiska sidan är det initiativtagaren Australien samt Brunei, Filippinerna, Indonesien, Japan, Kina, Malaysia, Nya Zeeland, Ryssland, Singapore, Sydkorea, Thailand och Vietnam. Sju av de asiatiska medlemmarna i Apec är också medlemmar i Asean, en politisk och ekonomisk samarbetsorganisation för länder i Sydostasien. Asean har 10 medlemsstater. Ideella organisationer Den tredje huvudaktören som agerar för att lösa globala problem är ideella organisationer. De kallas ibland NGO som står för Non Governmental Organizations, det vill säga ickestatliga organisationer. Ideella organisationer är intresseorganisationer som driver olika typer av frågor. Greenpeace Under 1970-talet växte Greenpeace till att bli en miljöorganisation som arbetade med stora, globala miljöproblem.

13 11 Block 3 Gemensamma initiativ Gemensamma initiativ Block 3 11 Organisationen har gjort sig känd för sina ickevåldsinsatser, då de konfronterar dem som förstör vår miljö. Organisationens princip är att fredligt protestera mot dem som skadar miljön och att genom bland annat opinionsarbete åstadkomma en varaktig positiv förändring. Amnesty International Amnesty är en ideell organisation som grundade 1961 för att hjälpa människor som hölls fängslade enbart på grund av sina politiska åsikter (så kallade samvetsfångar). Amnesty är idag en organisation som arbetar mer brett för mänskliga rättigheter och har över 2 miljoner medlemmar världen över. Amnesty ställer krav på makthavare att stoppa och förebygga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och organisationen kräver att de som begår brott mot mänskliga rättigheter ska ställas inför rätta. Några av de frågor som Amnesty arbetar med är rätten till åsikts- och yttrandefrihet avskaffande av tortyr och dödsstraff rätten att inte bli diskriminerad, till exempel på grund av politisk eller religiös åskådning, etnisk tillhörighet, kön eller sexuell läggning stopp av våld mot kvinnor flyktingars och migranters rättigheter rätten för de mest utsatta att få sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tillgodosedda 11:7 Ung i Amnesty Gå in på Amnesty Internationals webbsida och ta reda på hur ungdomar kan arbeta i organisationen. Skulle du själv vilja vara aktiv där? Varför, varför inte? Greenpeace-aktion i Sverige, där man kritiserade att Coop sålde produkter från djur som fått genmanipulerad mat. Konfrontera = möta ansikte mot ansikte Också företagens ansvar Länge menade man att det var stater, mellanstatliga organisationer och ideella organisationer som gemensamt hade ett ansvar för att uppnå en hållbar utveckling och liknande målsättningar. Men efter hand blev det tydligt att även företagen hade ett ansvar. Det var dock först år 2000 som företagsvärlden började ta dessa krav på ett ökat socialt och miljömässigt ansvar på allvar. Ett skäl till företagens ändrade förhållningssätt var den kritik som riktades mot en del globala företag för deras sätt att agera i länder där de hade sin produktion. Kritiken gällde skövling av regnskogar, utfiskning av haven och dåliga arbetsvillkor vid fabriker ofta i fattiga länder. Det handlade om arbetsvillkor som bröt mot de mänskliga rättigheterna, om låga löner, långa arbetsdagar, ingen rätt att ansluta sig fackligt och om barnarbete. Antiglobaliseringsrörelsen Runt millenniumskiftet, år 2000, kulminerade kritiken mot globala företag. De stora globala företagen sågs ofta som orsak till problemen i samhället. Det handlade om skövling av regnskogen, brott mot mänskliga rättigheter, dåliga arbetsförhållanden och barnarbete. Media och ideella organisationer som Amnesty, Attac och Corp Watch hjälpte till att sprida nyheter till den breda allmänheten om företagens agerande. Kritiken kulminerade i ett antal demonstrationer vid de toppmöten som WTO, EU och G20- länderna arrangerade i Genua, Seattle och inte minst i Göteborg Dumpning av farligt avfall i fattiga länder är ett stort problem. 11:8 Kan du påverka globala problem? Det kanske känns som om många beslut som rör globala problem hanteras av personer och organisationer långt ifrån oss. Beslutsfattare sitter i stora organisationer långt bort och bestämmer om frågor som påverkar oss. Att många har engagerat sig i anti-globaliseringsorganisationer är kanske ett svar på att människor misstror stater och företag. Att de känner att många beslut tas över deras huvuden. Vad skulle du kunna göra för att göra din röst hörd? Är det ok att ta till våld, stenkastning och skadegörelse eller är det viktigt att agera på ett demokratiskt och fredligt sätt? Ett annat skäl till att företagen började ta denna typ av ansvar hängde ihop med att deras makt ansågs ha ökat. Många företag har idag en större försäljning än vad exempelvis många fattiga länder har i årliga statsbudgetar. Med ökad makt kommer också ett ökat ansvar, resonerade man. Runt millennieskiftet började därför företag inte bara ses som en del av problemen, utan också som en del av lösningen för att nå en hållbar utveckling. De förväntades att aktivt arbeta för att förbättra situationen.

14 11 Block 3 Gemensamma initiativ Gemensamma initiativ Block 3 11 Ytterligare ett skäl till att företag vid denna tid börjar ta ett tydligare ansvar för de sociala och miljömässiga delarna av sin verksamhet var att detta blev viktigt också för konsumenterna. De ställde och ställer i allt större utsträckning krav på hur företagen tillverkar produkter och tjänster. Exempelvis väljer många människor av miljömässiga skäl att låta bli att äta utrotningshotad fisk eller odlade jätteräkor som förstör mangroveträsken. Och du som konsument kanske avstår från ett köp om du vet att tröjan som du vill köpa är tillverkad i fabriker med dålig arbetsmiljö, dåliga löner och där det kanske förekommer barnarbete. När allt fler konsumenter börjar välja bort att köpa produkterna, påverkar det företagens beteende. Många bolag, som H&M, Indiska och Body Shop, försöker därför garantera att tillverkningen går till på ett bra sätt. Löfbergs Lila säljer Fairtrademärkt kaffe, vilkt innebär att arbets- och leveransvillkor för anställda vid de odlingar där företaget köper sitt kaffe utvecklas och förbättras. För en hållbar framtid Problemen i världen uppfattas idag i högre grad än tidigare som gemensamma och parallellt tycks ländernas vilja att tillsammans lösa dem ha ökat. Sedan 1987 har det arrangerats ett antal internationella konferenser som har bjudit in stats- och regeringschefer samt företrädare för ideella organisationer, företag och andra som kämpar för miljön, för mänskliga rättigheter, mot fattigdom med mera. Den organisation som har samordnat de allra flesta av dessa konferenser är FN. 11:9 Företagens sociala ansvar Många företag, framför allt de som har tillverkning i andra delar av världen, arbetar med något som kallas för just företagens sociala ansvar (CSR, Corporate Social Responsibility). Det innebär att de ska ta hänsyn till miljön och de sociala frågorna i de länder där de är verksamma. Välj ett större internationellt företag och studera deras webbsida. Talar de där om sitt sociala ansvar? Om ja, vad säger de? Vad gör de i praktiken för att bidra till en hållbar utveckling inom detta område? Global Compact FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan uppmanade år 2000 ledare för de största företagen i världen att ta sitt sociala ansvar. Han grundade samtidigt FN:s Global Compact, som är en organisation dit företag kan ansluta sig och som innebär att de frivilligt förbinder sig att följa tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. FN-konferenser för en hållbar framtid FN-konferensen Miljö och utveckling 1992 Agenda 21 Det var den dåvarande norska statsministern Gro Harlem Bruntland som ledde FN-kom mis sionens arbete med att ta fram förslag på långsiktiga globala miljöstrategier. Detta arbete resulterade 1987 till rapporten Vår gemensamma framtid. Först i och med FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick frågan om håll bar utveckling ett stort interna tio nellt genomslag och blev en prioriterad fråga för många nationer. Syftet med konferensen var att diskutera fattigdom och de växande miljöproblemen i världen. Under konferensen framfördes tankarna om att miljöförstöring och fattigdom till stor del var orsakade av de rika ländernas exploatering av fattiga länder. Och många menade att eftersom de rika länderna ansågs ha orsakat dessa problem kunde de också betala för att lösa dem. Resultatet av konferensen blev att konferensdeltagarna kom överens om riktlinjer och antog ett antal viktiga dokument, bland annat Agenda 21 eller som den egentligen heter: Dagordning för det 21:a århundradet. I Agenda 21 definieras hållbar ut veckling till att omfatta sociala och ekonomiska dimensioner som klimatet, miljön, fattigdomsbekämpning, hälsa och konsumtionsmönster. Millenniumtoppmötet i New York 2000 Millenniedeklarationen Under FN:s toppmöte år 2000 beslutade alla medlemsstater att anta den så kallade Millenniedeklarationen. Världens ledare har där lovat att följande åtta mål ska vara uppnådda till år 2015: Antalet människor som lever i extrem fattigdom ska halveras. Alla barn ska kunna gå i skolan, därför att en utbildning ökar allas chans att få ett jobb och därmed också möjlighet att försörja sig. Jämställdheten mellan kvinnor och män ska öka. Dödligheten hos barn ska minskas. Dödligheten hos mödrar ska minskas. Spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar ska stoppas. Världens länder ska arbeta för en miljömässigt hållbar utveckling. Samarbetet mellan världens länder kring bistånd, handel och skuldavskrivningar ska öka. Prioritera = ge förtur åt Exploatera = utnyttja 21:a århundradet = 2000-talet Protokoll = en skriven notering om vad som sagts vid ett möte, används även när det gäller regler om uppförande mellan stater FN:s klimatkonferens i Kyoto 1997 Kyotoprotokollet Kyotoprotokollet är ett miljöavtal som slöts vid FN:s klimatkonferens i Kyoto 1997, men som trädde i kraft först Det handlar om att stabilisera utsläpp av växthusgaser kom länderna i G8-gruppen (se s. 123) överens om att minska utsläppen med 5 % till år EU ställer sig bakom målet om att den globala uppvärmningen inte får överstiga 2 grader i jämförelse med temperaturen på jorden innan industrialiseringen tog fart. Köpenhamnsmötet 2009 I december 2009 träffades FN:s medlemsländer i Köpenhamn för att försöka komma överens om ett gemensamt avtal och gemensamma miljömål för Alla länder kunde dock inte enas om hur mycket utsläppen skulle minska. I den överenskommelse man beslutade om gäller fortfarande 2 graders-målet, men hur det ska gå till debatteras fortfarande. Växthusgaser = bl.a. koldioxid, som uppstår vid förbränning av fossila bränslen. Finns det mycket växthusgas i atmosfären blir det varmare på jordens yta.

15 11 Block 3 Gemensamma initiativ Gemensamma initiativ Block 3 11 Vid FN:s konferenser har svåra gemensamma frågor diskuterats. Det har till exempel handlat om hur vi kan rädda miljön, vem som ska betala för miljöförstöringen och hur fattig domen ska utrotas. Ett skäl till att det är så svårt att nå gemensamma överenskommelser är att dessa överenskommelser innebär stora uppoffringar och kostnader för vissa länder. För världens stormakter, som har en stor industriproduktion och som släpper ut mest kol dioxid i världen, innebär en omställning till mer miljövänlig produktion krav på stora investeringar. Politiker som inför stränga miljölagar som påverkar många företag som ju också är arbetsgivare för många av landets medborgare blir inte alltid populära. Exempelvis har USA skrivit på Kyotoprotokollet, men ännu inte ratificerat det. 11:10 Vilket ansvar har Sverige? Det har tagits en hel del övergripande initiativ för att lösa problemen i världen (Millenniemålen, Kyotoavtalet, Agenda 21 etc.). Tycker du att Sverige ska vara med på detta sätt och hjälpa människor i andra delar av världen? Läs mer på Internet om de olika avtalen och fundera. Motivera ditt svar. 11:11 Vilka har egentligen makten i det globala arbetet? Du har nu läst om hur stater, ideella organisationer och företag på olika sätt försöker möta och lösa globala problem. En viktig fråga är var makten att besluta egentligen ligger i detta arbete. Vilka är egentligen aktörerna/organisationerna som bestämmer vilka problem som anses viktiga för hela världen? Är alla länder som berörs av problemen representerade i processen? Är dessa organisationer som har makt att bestämma jämlika och demokratiska? Är det ekonomiska och/eller politiska intressen som styr vilka världsproblem som uppfattas som viktiga? Diskutera i grupp. Det finns också mycket som varje enskild individ kan bidra med i arbetet för en hållbar utveckling, som att källsortera, åka kommunalt i stället för att ta bilen eller köpa rättvisemärkta produkter. Ratificera = göra giltig; innebär att ett lands lagstiftande makt tar det formella beslutet om att godkänna avtalet Läs mer på webben På webben hittar du kompletterande och uppdaterad fakta till kapitlet. Nedan ser du exempel på olika typer av märkning av varor som tar särskild hänsyn till miljön eller till hur produkterna har tillverkats. De vanligaste miljömärkningarna är Svanen, Bra miljöval, EU-blomman och Krav. För produktion som tar hänsyn till att arbetsförhållanden ska vara bra finns Rättvisemärkt. Genom att köpa varor som har tillverkats utifrån ett hållbarhetsperspektiv kan man som konsument påverka företag. 11:12 Vad gör du? Fundera över vilka medvetna val du och människor i din närhet familj, grannar och vänner gör för att bidra till en hållbar utveckling. Eller är det så att du inte alls funderar över hållbarhet? Är det viktigt att göra det? 11:13 Läs & förstå Förut delade man upp världen i i-länder och u-länder, idag använder många istället begreppen rika och fattiga länder. Varför talar man inte längre om i- och u-land? 11:14 Analysera & argumentera Det råder en rad globala problem runt om i världen. Ett sätt att nå hållbar utveckling är att samarbeta och utveckla gemensamma lösningar. Men det finns kritik mot att arbetet tar för lång tid och att besluten tas långt ifrån de människor som problemen drabbar. Hur tycker du att detta ska lösas? Är det till exempel ok att ta till våld och utomparlamentariska metoder för att påverka och förändra världen? Motivera ditt svar. 11:15 Utred & utveckla Att komma överens om ett avtal som begränsar utsläppen av växthusgaser har visat sig svårt (se Kyotoprotokollet på s. 129). Vissa länder tycker att kraven innebär för stora kostnader och uppoffringar, medan andra menar att vi inte har råd att låta bli. Sätt dig in i den aktuella debatten och redogör för vilka problem som finns och hur parterna tänker sig att lösa dem. Märkning av varor de vanligaste miljö- och etiska märkningarna av varor Energideklaration måste enligt lag finnas på nya Svanen står för miljömärkning och gäller livscykeln från produktion till återvinning. Krav står för ekologisk produktion, som innebär miljöhänsyn, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. Bra miljöval säger att varorna är miljöanpassade, i både produktion och återvinning. EU-blomman står för att produkterna har begränsad påverkan på miljön, över varans hela livscykel. Rättvisemärkt eller Fairtrade står för förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i fattiga länder. hushållsapparater.

16 19 Block 5 Block Arbeta och studera Hur kan du påverka din egen ekonomi? Arbeta och studera Block 5 19 KAPITEL 19 Arbeta och studera 20 De egna finanserna 21 Egen bostad 22 När du handlar och betalar 23 Så kan du styra din ekonomi 24 Trygghet nu och senare 25 Att vara två juridik och ekonomi Gränserna mellan samhällets ekonomi och hushållens är inte alltid så skarpa. Du och alla i din närhet påverkas av vad som händer i samhället. När priset för cafébesök, mat och kläder går upp blir det mindre kvar till resor. Oftast måste vi prioritera mellan vad vi ska göra eller köpa den här månaden och vad vi måste vänta med till nästa månad, eller kan - ske till långt senare. För pengarna måste inte bara räcka till den dagen då plånboken fylls på igen. De ska också räcka till utgifter som kommer senare på året, eller först om några år. Det är bland annat det som privatekonomi handlar om. Men den kan också handla om att få någonting att växa!

17 19 Block 5 Arbeta och studera Arbeta och studera Block 5 19 De som tjänar mer får betala högre skatt Utbildning din viktigaste investering Du kan låna till dina studier Arbeta och studera Att människor har jobb är grundläggande för att både samhället och privatlivet ska fungera. Jobbet ger inte bara inkomster. Det ger även en identitet. Men, i motsats till förr, då människor ofta arbetade med samma saker i hela sitt liv och kanske också på samma arbetsplats, är det idag allt vanligare att vi byter både arbetsplats och inriktning på arbete. Detta kallas rörlighet på arbetsmarknaden och är positivt för samhället. Förtroendeuppdrag = exempelvis att vara medlem i en förenings styrelse Söka jobb Första steget för att komma in på arbetsmarknaden handlar för de allra flesta om att söka jobb, och det kan ofta ta tid innan man hittar och får det jobb som man vill ha. Det kan bli många nej innan det blir ett ja. Det är viktigt att inte ge upp även om det inte blir napp i första taget när man börjar söka jobb. Det lönar sig att vara aktiv, till exempel genom att söka upp arbetsplatser som man är intresserad av, kontakta olika personer som man känner och berätta att man söker jobb. När du ska skicka in en ansökan om ett jobb behöver du ge en bild av vem du är och vad du kan. Utbildning, tidigare jobb, förtroendeuppdrag och så vidare är viktiga uppgifter för en arbetsgivare som ska sålla bland många sökanden. I ett ansökningsbrev skriver du vilket jobb du söker, varför du är intresserad och tror att du passar för jobbet. Tillsammans med detta brev ska du också skicka ett CV. CV är en förkortning av latinets curriculum vitae, som betyder levnadshistoria eller levnadsberättelse. Meritförteckning är ett annat namn på ungefär samma sak. Ditt CV ska innehålla fakta om dig, vilka jobb du har haft och vilka skolor och utbildningar du har gått. Det finns mycket hjälp att hitta på webben, till exempel skriften Avstamp som Arbetsförmedlingen ger ut. 19:1 Skriv ett CV Välj ut ett jobb som du kan tänka dig arbeta med och som du tror att du har rätt bakgrund för att kunna utföra. Skriv ett cv med dina uppgifter och ett brev där du berättar vad du står för och varför du söker just detta jobb. Arbetslivet är i ständig förändring och det påverkar till exempel vilka anställningsformer som finns, hur arbetsplatser utformas och hur rörligheten på arbetsmarknaden ser ut. Viktigt att känna till vad som gäller För den som är ny på arbetsmarknaden finns det mycket som är viktigt att känna till. Bland annat de lagar som styr förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (några har du redan träffat på i kapitel 16). En anställd har till exempel rätt till visst antal dagars betald semester (semesterlagen) och en arbetsgivare kan inte säga upp en anställd hur som helst (lagen om anställningsskydd). Arbetsmarknadens parter arbetsgivare och arbetstagarorganisationer har också förhandlat fram avtal för arbetslivet. De kallas för kollektivavtal (se också s. 173). Det är bra att känna till de regler, förmåner och funktioner som lagarna och avtalen har lett fram till. De ger dig som anställd en trygghet i olika arbetslivssituationer. Det kan också vara bra att veta att det ligger mycket jobb bakom skapandet av denna trygghet. Och olika förmåner har ofta kommit till genom att anställda har avstått från löneökningar. Rörlighet på arbetsmarknaden = att människor byter jobb då och då under sitt yrkesliv Kollektivavtal = ett skriftligt avtal mellan en arbetstagarorganisation och en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation. Avtalet reglerar lön och andra anställningsvillkor. För att bli utvald bland många sökanden krävs både att du har en lämplig utbildningsbakgrund och att du kan presentera dig på ett förtroendeskapande sätt. 19:2 Måste man heta Andersson? I en jobbansökan skriver man ett personligt brev och skickar med ett CV. Olika exempel har visat att många med utländska namn har sållats bort, utan att få samma chans som personer med mer svenska namn. Ett sätt att lösa en sådan diskriminerande gallring är att arbetsgivare tar bort namn och härkomst i ansökningar innan de går igenom dem. Är det en framkomlig väg, tycker du? Skulle man kunna lösa detta på annat sätt? Hur? Vad kan ligga bakom problemet?

18 19 Block 5 Arbeta och studera Arbeta och studera Block 5 19 Anställningsavtal När en person anställs ska arbetsgivaren och den anställde skriva under ett anställningsavtal där villkoren för jobbet regleras. Det finns många olika former av anställningar. Den som är ny får oftast en visstidsanställning eller provanställning för att företaget ska ha möjlighet att testa den anställdes kompetens. Andra visstidsanställningar är projektanställning, vikariat och timanställning, som alla är mindre trygga, då det är lättare att bli av med jobbet, och även ger färre förmåner än vad en tillsvidareanställning gör. Den tryggaste anställningsformen är tillsvidareanställningen, det som i dagligt tal brukar kallas för en fast anställning. Då kan man bli uppsagd enbart om man inte sköter sitt jobb eller om arbetsgivaren inte längre har några arbetsuppgifter till den anställde. I avtalet ska det stå vilken uppsägningstid som gäller om arbetsgivaren säger upp den anställde eller den anställde säger upp sig själv. Enligt lagen om anställningsskydd, LAS, är uppsägningstiden minst en månad för bägge parter. Har man varit anställd mer än två år blir uppsägningstiden längre. 19:3 Vilken anställningsform? Fråga några vänner och bekanta som du vet har jobb om vilken typ av anställningsform de har. Fråga också om vilka anställningsvillkor som gäller för dessa anställningar uppsägningstider, förmåner och annat. Lagar på arbetsplatsen Arbetstidslagen beskriver hur många timmar de anställda får arbeta, hur många timmar de högst ska arbeta övertid och hur lång tid de ska vara lediga. Normal arbetstid ska vara högst åtta timmar per dag och högst 40 timmar i veckan. I arbetstidslagen står det bland annat hur mycket anställda får arbeta per dygn, per vecka och över året, samt hur mycket rast de måste ha. I kollektivavtal kan en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund komma överens om andra ramar för arbetstid. För personer som är år gäller samma timantal, men de får inte arbeta mellan klockan 22 och 06, alternativt 23 och 07. De ska också ha minst 30 minuters rast om arbetstiden är längre än 4,5 timmar. Alla anställda har rätt till 25 dagars semester per år om de jobbar heltid. Det står i semesterlagen. När man har semester har man rätt till lön plus ett semestertillägg, normalt 0,2 månadslöner per år. Rätten till semester tjänar man in året före, men i många fall kan en nyanställd person få semesterdagar i förskott det år som han eller hon börjar sin anställning. Går ett företag dåligt och måste dra ned på sin verksamhet kan det behöva varsla ett antal anställda om uppsägning. Det betyder att företaget informerar om att det planerar att säga upp ett visst antal personer inom en viss Kompetens = utbildning eller erfarenhet som krävs i ett visst sammanhang, t.ex. i en viss tjänst Varsla = meddela i förväg att man planerar att göra något Medlingsinstitutet = en statlig myndighet som medlar i arbetstvister och som för lönestatistik Ekonomer tjänar mer än sjuksköterskor men sjuksköterskor räddar liv. Linda tid. Om utvecklingen blir bättre under tiden är det inte säkert att företaget behöver säga upp dessa personer. Skulle företaget ändå behöva dra ned på personalen är det framför allt de anställdas anställningstid i företaget som avgör vilka som kan sägas upp. De som har jobbat längst tid har i allmänhet störst möjlighet att jobba kvar. Och vice versa, de som har arbetat kortast tid löper störst risk att bli uppsagda. Man brukar kalla det sist in, först ut. Dessa turordningsregler styrs av lagen om anställningsskydd, LAS. Den egna lönen Lönerna på arbetsmarknaden i Sverige styrs däremot inte av lagar, utan främst av de avtal som parterna centralt förhandlar fram i samband med avtalsrörelsen (se s. 173). Dessa avtal sätter gränser både för minimilönerna och för hur höga löneökningarna kan bli. Utöver det har det ekonomiska läget på det enskilda företaget stor betydelse. Lokalt kan utrymmet vara större eller mindre för löneökningar än vad det centrala avtalet säger. På de allra flesta arbetsplatser har man en individuell lönesättning, vilket innebär att den lön som den enskilde får också påverkas av hur det går i en förhandling med chefen. Faktorer som har betydelse i det lönesamtalet är vilka arbetsuppgifter man utför, hur bra man utför dem, vilken utbildning och kompetens som krävs för att göra det och hur många det finns som kan göra just det jobbet. Om det finns få personer med ett särskilt kunnande att få tag på, kan det krävas att företaget betalar mer för att få tag i just rätt person. Det vill säga, om utbudet är litet och efterfrågan är stor blir priset högt. Har man stort ansvar eller påfrestande arbetsmiljö kan också det vara skäl till att lönen är högre än annars. Genomsnittslöner för kvinnor och män i olika sektorer Kvinnor Män Samtliga sektorer Privat sektor Arbetare Tjänstemän Offentlig sektor Landsting Kommun Stat Källa: Medlingsinstitutet och SCB, De genomsnittliga lönerna skiljer sig åt både mellan olika sektorer i samhället och mellan könen. Kvinnors löner är genomgående lägre än mäns. Om man tar hänsyn till arbetstid, utbildning, ålder, yrken och sektor minskar dock skillnaden. Vilka egenskaper som lyfts fram som viktiga i en platsannons skiftar. Under en period var det förmågan att kunna hålla många bollar i luften.

19 19 Block 5 Arbeta och studera Arbeta och studera Block 5 19 Argument i en löneförhandling I det årliga lönesamtalet är det bra att tänka på att ta fram vad man har gjort som har bidragit till organisationens eller företagets resultat. Att man gjort framsteg, lagt tid på vidareutbildning, tagit på sig ansvar, uppfyllt förväntningarna på kompetens, social förmåga och annat som företaget sätter upp som viktiga mål, är bra argument. Däremot brukar inte argument som att man fått ökade privata utgifter eller har lägre lön än vännerna fungera. Vilken ort som ett företag finns på kan också ha betydelse för lönens storlek. Är det en större ort där det är dyrt att leva kan det krävas högre löner för att locka till sig arbetskraft. I vissa fall kan det vara tvärtom: Om arbetsplatsen ligger på en liten ort där det är svårt att få tag i personer med rätt utbildning och erfarenhet till exempel inom vården kan företaget behöva locka med hög lön. 19:4 Första lönen a) Vilken lön kan du förvänta dig som ny på arbetsmarknaden? Leta reda på lönestatistik eller uppgifter om lön för ett yrke som du är intresserad av. b) Ta reda på hur mycket skatt du skulle betala på den lön som du kom fram till i a). Börja med att ta reda på vilken kommunalskatt och kyrkoavgift som man betalar i den kommun som du bor i. Arbetsgivarens kostnad En arbetsgivare har fler kostnader för de anställda än själva lönerna. En statlig skatt, arbetsgivaravgift, ska betalas. Den beräknas i pro cent på den anställdes lön. Dessutom har arbets givaren Kom ihåg förmånerna i kollektivavtalet De förmåner som ofta finns inskrivna i kollektivavtalen kan vara värda mycket pengar. Speciellt avsättningen till tjänstepensionen är betydelsefull. Så, när du jämför lönen hos olika arbetsgivare är olika förmåner något som du ska ta med i jämförelsen. Om det inte finns kollektivavtal eller liknande avtal på arbetsplatsen är det bra om du försöker få med motsvarande förmåner när du förhandlar om anställningsavtalet. kostnader för olika förmåner som fastställs främst i kollektivavtalen. Sammantaget blir det merkostnader på cirka 40 till 50 procent av lönen. Till detta kommer förstås även kostnader för lokaler och utrustning som maskiner eller datorer och telefoner. De förmåner som finns i kollektivavtalen kan vara extra ersättning vid sjukdom och föräldraledighet, pengar som sätts av till tjänstepension, friskvårdspeng, billigare lunch, företagshälsovård och olika typer av försäkringar. Exempel på totala arbetskraftskostnaden och vad den anställde får ut Arbetsgivarens kostnad Arbetsgivaravgift 31,42 % Förmåner 7,7 % Den anställdes bruttolön Inkomstskatt Den anställdes nettolön Källa: Institutet för Privatekonomi, Swedbank och Sparbankerna. Arbetsgivaravgifter = avgifter som arbetsgivaren betalar till staten för sina anställda, bl.a. till sjukförsäkring, ålderpension och föräldraförsäkring Tjänstepension = pension som arbetsgivare sätter av pengar till för sina anställda Friskvårdspeng = en summa pengar som den anställde kan använda för friskvård, som sport och motion Preliminär skatt = en beräknad skatt utifrån det som är känt när den dras från lönen, men som inte alltid är den slutliga Progressiv skatt = skattesatsen i procent ökar när inkomsten stiger Proportionell skatt = skattesatsen i procent är lika hög oavsett inkomstens storlek Bärkraft = det man klarar av Arbetskraftskostnader internationellt Svenska kronor per arbetad timme Bulgarien Rumänien Lettland Litauen Polen Slovakien Estland Ungern Tjeckien Malta Portugal Slovenien Cypern Spanien Storbritannien Tyskland Österrike Nederländerna Finland Frankrike Sverige Belgien Luxemburg Schweiz Island Danmark kr Källa: Ekonomifakta som ägs av Svenskt näringsliv (siffror från Eurostat, OECD, Riksbanken och Svenskt Näringsliv). Lön för arbetad tid Arbetsgivaravgifter Lön för ej arbetad tid, oregelbunden bonus samt naturaförmåner I diagrammet kan du se hur olika kostnaderna kan vara för lön, arbetsgivaravgifter och vissa förmåner i olika länder i Europa. Skatten du själv betalar på lönen För ditt arbete får du en lön. Från lönen är arbetsgivaren skyldig att dra skatt innan den betalas ut. Det är en preliminär skatt. Skatten beräknas efter tabeller som Skatteverket har. Vilken skatt du ska betala beror på vilken kommunalskatt som gäller i den kommun där du bor och hur hög din lön är. Skatten som du ser i lönebeskedet är främst den skatt som kommunen och landstinget tar ut för att täcka olika kostnader. Kommunalskatt kallas den skatten. Den ligger på nära 33 kronor i genomsnitt i landet per intjänad hundralapp, det vill säga nästan 33 procent. Men efter som det finns avdrag, till exempel grundavdrag, som ska dras bort innan skatten beräknas blir inte den genomsnittliga skatten lika hög. På en månadslön på kronor är den genomsnittliga skatten drygt 23 procent. För den som har hög lön tillkommer en statlig skatt. Den läggs på som en ytterligare skatt utöver den kommunala skatten. Det innebär att skattesatsen stiger med högre lön. Vi har på så sätt en progressiv inkomstskatt i Sverige. Motsatsen är proportionell skatt att alla betalar samma procent av sin lön i skatt. Det kan också kallas platt skatt. Även i det fallet betalar en person med hög lön totalt sett mer i skatt, fast då enbart räknat i kronor. Varför har vi progressiv skatt på lön och pension? Vi betalar en progressiv skatt på förvärvsinkomster, det vill säga på lön av anställning och intäkt från eget företag samt på pensioner. Det innebär att ju högre inkomst vi har, desto större skatt får vi betala i procent. Det beror på att politikerna i riksdagen har bestämt att den som har hög inkomst ska bidra med mer skatt än vad den som har låg inkomst ska behöva göra. Skatt efter bärkraft brukar man tala om.

20 19 Block 5 Arbeta och studera Arbeta och studera Block 5 19 Den skatt som arbetsgivaren betalar in för din räkning till Skatteverket hamnar på ditt skattekonto där. Det är en preliminär skatt. När året är slut görs en slutlig beräkning av hur hög din skatt ska vara. Den bygger på de uppgifter som finns i din inkomstdeklaration. På ditt skattekonto kan det under året ha blivit ett överskott eller ett underskott. Eller så har arbetsgivarens inbetalningar stämt precis. Har det blivit ett överskott på ditt skattekonto betalas det tillbaka till dig med eventuell ränta. Har det blivit ett underskott får du betala in det som saknas och eventuell ränta på beloppet. Jämka den preliminära skatten Har du inkomst från flera arbetsgivare är risken stor att de sammanlagda skatteinbetalningarna för det året blir för små. Har du däremot inkomst bara en del av året drar arbetsgivaren istället för mycket skatt. När du deklarerar på våren året därpå kommer det därför att visa sig om du ska betala in mer skatt (kvarskatt, restskatt) eller får tillbaka skatt. Vill du inte vänta till dess kan du ansöka om att få jämkning av skatten redan under inkomståret. En jämkningsblankett går att skriva ut på nätet och ska skickas in till Skatteverket. Jäm k ningen kan innebära att den preliminära skatt som du betalar under året blir antingen högre eller lägre. Inkomstdeklarationen Varje år i början av maj ska alla som året före haft en arbetsinkomst eller kapitalinkomst eller ägt en fastighet, göra en inkomstdeklaration. Det är en sammanställning av de inkomster som man har haft och som man ska betala skatt på. I inkomstdeklarationen finns också möjlighet att göra avdrag för vissa kostnader, till exempel låneräntor eller kostnader för resor till jobbet. Alla som har haft inkomster över viss lägsta nivå ( kr år 2011) får en inkomstdeklaration från Skatteverket. Uppgifterna i den kan man bekräfta med en namnunderskrift, men ännu enklare är det att sms:a eller e-deklarera. Den som sommarjobbar kan ha så låga in komster att han eller hon inte behöver betala någon skatt alls. Det kan man informera arbetsgivaren om med hjälp av ett särskilt intyg, så slipper man att skatt dras som sedan ska betalas tillbaka året därpå. Intyget finns att ladda ned på Skatteverkets webbsida och man fyller själv i intyget. Svartarbete Att arbeta svart innebär att man inte betalar skatt på sin lön och att arbetsgivaren inte betalar arbetsgivaravgift. Utifrån den färdiga och påskrivna inkomstdeklarationen fastställs den slutliga skatt som man ska betala för det året. Man kan enkelt deklarera genom sms och Internet. När man deklarerar är man enligt lag skyldig att stå för att allt finns med och att inget är oriktigt. Skattekonto = varje skattebetalare har ett konto hos Skatteverket Jämkning = ansökan hos Skatteverket om att ändra den preliminära skatten under inkomståret, när man vet att den är alldeles för stor eller för liten Grundavdrag = ett avdrag som görs med automatik innan en skatt dras. På grundavdraget betalar man ingen skatt. En sommarjobbare slipper betala skatt om inte inkomsten blir så hög. På Skatteverkets webbsida finns ett intyg för utbetalning av lön utan skatteavdrag som du kan ladda ner, fylla i och lämna till din arbetsgivare. Det kan vara lockande att arbeta svart då det kan betyda mer pengar direkt in i din plånbok. Men det är både olagligt och innebär risker. Om du skulle bli sjuk, arbetslös eller få barn får du ingen ersättning, eftersom arbetsgivaren inte har betalt in några arbetsgivarav gifter. Det sätts inte heller av några pengar till din pension. Skulle du råka ut för en arbetsplatsolycka saknar du det försäkringsskydd som Jens fick lön från flera håll och en chock Jens jobbade under ett år åt några olika arbetsgivare. Han delade ut tidningar på morgonen, hjälpte en bilverkstad mitt på dagen och var personlig assistent några timmar på eftermiddagen. Han fick löner på kr, kr och kr från de olika arbetsgivarna varje månad. Hans totala skatt blev kr i månaden och han hade kr att leva på. Men eftersom varje arbetsgivare drog preliminärskatt som om det var det enda arbete Jens hade, blev de sammanlagda skatteinbetalningarna alldeles för låga. Grundavdraget man får på arbetsinkomster innan skatten ska beräknas, gäller en gång för hela man normalt har. Du är skyldig att redovisa dina inkomster till Skatteverket. Om arbetsgivaren då inte har betalat in din inkomstskatt blir du skyldig att själv betala den. Svartarbete är ett brott som man kan åtalas för och dömas till böter eller till och med fängelse om det bedöms som ett grovt brott. årsinkomsten. Går arbetsgivarna efter preliminärskattetabellerna är det som om Jens skulle ha fått tre grundavdrag. När deklarationen och den slutliga skatten beräknades året efter fick Jens en kvarskatt på kr. Det blev en chock för honom. Det blev också väldigt besvärligt att året efter betala kvarskatten, samtidigt som han behövde se till att betala rätt skatt det året. Hade Jens ansökt om jämkning eller själv sett till att betala in extra skatt, eller sparat mellanskillnaden, hade han sluppit besväret med den dryga kvarskatten.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 Kapitel 4 Det offentligas organisation 1. Vad menas med en parlamentarisk republik? Ge exempel på en sådan. 2. Vad menas med proportionella val? 3. Ge exempel på länder, förutom

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN FN förkortningen till Förenta Nationerna År 1918 efter fyra års krig det rådde vapenstillstånd i Europa, efter att kriget hade skördad miljöns tals

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Globala frågor. Globala problem s. 179 180. Befolkningsutveckling s. 180 185

Globala frågor. Globala problem s. 179 180. Befolkningsutveckling s. 180 185 Globala frågor Globala problem s. 179 180 1 Montrealprotokollet handlade om att lösa ett miljöproblem. Vilket? Försurning av land och vatten. Förstörandet av ozonskiktet i atmosfären. Klimatförändringarna.

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund Folkmängd i Skellefteå - efter utländsk bakgrund Beskrivning av statistiken - Bild 1 Födelseland Födelseland anger det land där personen är född. Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid

Läs mer

Internationella fördrag

Internationella fördrag Internationella fördrag När Finland sluter ett internationellt avtal (fördrag) som innehåller en bestämmelse vilken står i strid med SjL eller vilken faller inom landskapets behörighet, fordras lagtingets

Läs mer

Tillsammans för en rättvisare värld

Tillsammans för en rättvisare värld Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson. Utkik

Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson. Utkik SAMHÄLLSKUNSKAP 7-9 Monika Linder, Anna Holmlin Nilsson, Christina Friborg, Henrik Isacsson Utkik I din hand haller du ett läromedel fran Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet fran klassrummet.

Läs mer

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Attityder till FN:s hållbarhetsmål Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala

Läs mer

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017 Detta är Swedbank 2 februari, 2017 Sverige, Estland, Lettland och Litauen är våra hemmamarknader 16,2 miljoner invånare 7,3 miljoner privatkunder 650 000 företagskunder 389 bankkontor 13 700 medarbetare

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer