2014 kvalitetsbokslut FÖR PRaktikeRtjänsts PRimäRvåRd

Transkript

1 kvalitetsbokslut FÖR PraktikertjänstS primärvård 2014

2 INNEHÅLL detta är praktikertjänst...sid 3 INLEDNING...sid 4 kvalitetsmått inom primärvården...sid 6 Kontinuitet...sid 9 patientupplevd kvalitet...sid 12 tillgänglighet inom primärvården...sid 15 kompetens...sid 17 anmälningsärenden...sid 19 kvalitets- och patientsäkerhetsarbete...sid 20 miljö...sid 22

3 1 För oss på Praktikertjänst är det viktigt att varje dag arbeta för att skapa en bra och trygg vård för patienten. De idéer vi arbetar efter är unika inom vårdsverige; vi ägs och drivs av professionen, våra aktieägare möter patienter varje dag, och den största delen av vårt överskott används till att utveckla verksamheterna inte minst inom kvalitet och patientsäkerhet. Det skapar ett engagemang och ett driv som är själva kärnan till vår framgång. Ledarskapet spelar en stor roll i uppfyllandet av vår vision: bättre vård för bättre liv. Eric Wahlberg affärsområdeschef Hälso- och sjukvård Praktikertjänst

4 2

5 3 Detta är praktikertjänst Praktikertjänst är Sveriges största koncern inom privat entreprenörsdriven tandvård och hälso- och sjukvård med aktieägare. Sedan starten för över 50 år sedan gäller att endast den som utövar vård med yrkeslegitimation får vara aktieägare i Praktikertjänst. Det ger en unik affärsmodell där våra aktieägare också är verksamhetsansvariga som varje dag möter sina patienter runt om i landet. Det ger förutsättningar för god vård av hög medicinsk kvalitet och kontinuitet, och skapar ett engagemang som är själva kärnan till vår framgång. Praktikertjänst affärsområde Hälso- och sjukvård är den största aktören i Sverige inom privatdriven vård. Vi innehar en femtedel av den totala privata sjukvårdsmarknaden inom primärvården med 80 vårdcentraler (2013) som ägs av Praktikertjänst och drivs av verksamhetsansvariga. Från Vittangi i norr till Ystad i söder, i storstad och på landsbygd, utvecklar och driver vi småskalig vård nära våra patienter. Ungefär personer är listade vid Praktikertjänsts vårdcentraler. Totalt finns ungefär 690 verksamhetsansvariga inom affärsområde Hälso- och sjukvård. Det är läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter/sjukgymnaster, dietister, kiropraktorer, psykologer, barnmorskor, psykoanalytiker, arbetsterapeuter, socionomer och logopeder. Omsättningen uppgick 2013 till 4,8 miljarder kronor. Praktikertjänst hälso- och sjukvård har cirka medarbetare inom ett stort antal yrkeskategorier. Nästan alla verksamheter är småskaliga där alla arbetar nära och teambaserat och där alla har stora möjligheter att direkt påverka sin arbetsmiljö. Det ger arbetsplatser där man trivs och stannar kvar. Den genomsnittliga anställningstiden för läkare är 13 år, och för sjuksköterskor 12 år. Trivsamma arbetsplatser leder också till låg sjukfrånvaro. Praktikertjänst är ett av Sveriges friskaste företag. Mellan 2012 och 2013 hade sjukfrånvaron i Praktikertjänstkoncernen minskat med en tredjedel för att landa på 2,14 procent. Av alla medarbetare i moderbolaget var det 57 procent som inte tagit ut en sjukdag under SCB:s statistik visar en genomsnittlig sjukfrånvaro på 3,5 procent totalt inom vården och 4,6 procent inom den landstingsdrivna vården.

6 4 INLEDNING Det här är första gången som Praktikertjänst presenterar en samlad kvalitetsredovisning för vår primärvård runt om i landet. Kvalitetsbokslutet omfattar resultat i form av nationella mätningar av tillgänglighet, kontinuitet och vårdresultat men också patienternas uppfattning om den vård vi levererar. Det finns flera skäl till varför vi presenterar ett kvalitetsbokslut för primärvården:»» Vi är stolta över den hälso- och sjukvård som ges vid våra vårdcentraler, med hög kvalitet och god kontinuitet, och över den djupa och breda kompetensen hos alla medarbetare.»» Vi tror att ökad öppenhet kommer att höja hela hälso- och sjukvårdens kvalitet. Alltmer välinformerade och kravställande patienter förväntar sig också mer öppenhet.»» Vi arbetar med ständiga förbättringar. Genom att mäta och utvärdera kan vi också vidareutveckla och förbättra hälsooch sjukvården för våra patienter. Att ta fram ett kvalitetsbokslut för primärvård innebär många utmaningar. Primärvård är en komplex verksamhet med många olika kvalitetsaspekter och uppdraget är omfattande med många olika patientgrupper samt en mängd olika problem och diagnoser att hantera. Primärvården samverkar med

7 5 många olika aktörer såsom akutsjukvård, öppen specialistsjukvård, kommunal omsorg, försäkringskassa med flera. Som första linjens sjukvård ska primärvården se till patientens helhet och ge en god och säker vård som är evidensbaserad och anpassad till patientens behov. Det finns ingen nationell enhetlighet i primärvårdens organisation. Landsting och regioner har exempelvis olika system för vårdval, ersättningsystem och journalsystem. Praktikertjänst har 80 vårdcentraler (2013) i 15 olika landsting vilket skapar utmaningar när det gäller att jämföra verksamheter. Sveriges kommuner och landsting, SKL, genomför vissa mätningar där i princip samt- liga vårdcentraler, såväl offentliga som privata, jämförs. Det gäller exempelvis Nationell patientenkät som mäter den patientupplevda vårdkvaliteten, samt Väntetider i vården, som mäter hur den nationella vårdgarantin efterlevs i primärvården. Andra resultat i detta kvalitetsbokslut har vi hämtat från de olika journalsystem som används. Praktikertjänst ser kvalitetsbokslutet som ett sätt att stimulera till lärande, öka motivationen i förbättringsarbetet och känna stolthet över den hälso- och sjukvård vi ger våra patienter. Elisabet Linder kvalitetschef Hälso- och sjukvård Praktikertjänst

8 6 Kvalitetsmått inom primärvården I Sverige finns ingen enhetlig primärvård. Varje landsting har utformat sitt eget system utifrån övergripande hälso- och sjukvårdslagstiftning. Landstingen har olika vårdvalssystem för primärvården, där de använder olika journalsystem, inte tillämpar enhetlig terminologi, och tillämpar olika regler och krav som styr både landstings egna och privata vårdcentraler. Avsaknad av enhetlig uppföljning medför svårigheter att jämföra medicinska resultat mellan olika delar av landet, särskilt för en vårdgivare som Praktikertjänst med 80 vårdcentraler (2013) i 15 olika landsting. Vi har i arbetet med detta kvalitetsbokslut haft ambitionen att redovisa ett antal olika medicinska vårdresultat avseende 2013, exempelvis för patienter med diabetes eller astma och KOL. Svårigheterna att föra samman data från olika journalsystem och det faktum att det saknas enhetlighet kring dokumentation och uppföljning i de olika vårdvalssystemen i landstingen, har medfört att vi inte kunnat få fram kvalitetssäkrade data. Därför tvingas vi avstå från att presentera medicinska kvalitetsmått. Arbete pågår med att överbrygga dessa svårigheter i syfte att vi ska kunna visa fler vårdresultat i kommande kvalitetsbokslut. Ett initiativ har tagits syftande till bättre uppföljning på nationell nivå och högre vårdkvalitet. Socialstyrelsen har föreslagit till regeringen att det nationella patientregistret (NPR), som i dag samlar in detaljerade data om alla patientbesök, diagnoser och behandlingar inom öppen och sluten specialistsjukvård, i framtiden även ska omfatta primärvården. Något beslut i frågan har ännu inte fattats. Under ett flertal år har olika nationella aktörer diskuterat ett gemensamt kvalitetsregister för primärvården. Det finns i dag ingen tidsplan för när ett sådant register kan införas. Praktikertjänst har i arbetet med kvalitetsbokslutet hämtat in intern statistik från våra vårdcentraler som använder två av de mest förekommande journalsystemen, Take Care och Journal III. Det innebär att vi har hämtat statistik från 54 av våra vårdcentraler. Vid

9 7 Diabetes typ 2 tillhör de vanligaste diagnoserna inom primärvården. dessa vårdcentraler gjordes drygt 1,5 miljoner besök under 2013, varav närmare avsåg läkarbesök och cirka besök var till sjuksköterska/distriktssköterska. För att kunna ge en god och säker vård är det viktigt att patienten får rätt diagnos, och att diagnosen registreras i patientjournalen för att kunna ge rätt vård och utvärdera resultatet av olika behandlingar. Vid de vårdcentraler som ingår i statistiken hade patienten en fastställd diagnos 86% vid cirka 86 procent fastställda av läkarbesöken. diagnoser Vid våra vårdcentraler är det, liksom i resten av primärvården, de stora folksjukdomarna som dominerar. Högt blodtryck, övre luftvägsinfektion och depression är de tre största diagnosgrupperna. På listan över de tolv vanligaste diagnoserna finns även diabetes och astma (se nästa sida). Primärvården har ett stort ansvar när det gäller att ta hand om patienter med vanliga kroniska sjukdomar som diabetes, astma och KOL. Omkring 5 procent av alla besök gäller patienter med diabetes typ 2. För dessa patienter är det viktigt att följa behandlingen genom blodprovet HbA1c, som är ett medelvärde på hur blodsockervärdet varit de senaste 6-8 veckorna. Vid de vårdcentraler som ingår i vår redovisning har drygt 85 procent av diabetespatienterna ett fastställt HbA1c-värde. I Sverige finns ett stort antal nationella kvalitetsregister med patientuppgifter inom specifika områden eller diagnoser. Registren används för förbättringsarbete och uppföljning av vårdens resultat både på verksamhetsnivå och på nationell nivå samt för forskning. Inom Praktikertjänst primärvård rapporterar vi främst till följande register:»» Nationella diabetesregistret ( NDR)»» Senior alert (nutrition, trycksår, fall gällande äldre patienter)»» Svenska Demensregistret (SveDem)

10 8 De 12 vanligaste diagnoserna ställda vid Praktikertjänsts vårdcentraler. Kvalitet kan mätas på olika sätt, i patientens upplevelse eller i de medicinska resultaten. Båda är viktiga. Jag drivs av att hjälpa människor till en bättre livskvalitet och där är många gånger behandlingen och träningen avgörande. Men på mottagningen får vi också ofta höra att våra patienter uppskattar vår tillgänglighet, mitt i många storstadspendlares resväg, och att man alltid får ett trevligt bemötande här. Jay Lewis leg. sjukgymnast Danvik rehab & kiropraktik

11 9 KONTInuITET Att medarbetare på vårdcentralen känner till patienten och dennes sjukdomar är en grundtanke i vårt system med vårdcentraler som första linjens sjukvård. Sedan 20 år finns angivet i Hälso- och sjukvårdslagen att primärvården ska organiseras så att alla som är bosatta inom landstinget/regionen själva kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt få tillgång till och välja en fast läkarkontakt. God kontinuitet är särskilt viktigt för patienter med kroniska sjukdomar, som ofta behöver träffa läkare och annan vårdpersonal. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, genomför årligen en omfattande enkätundersökning bland patienter inom primärvården (NPE). Den senaste undersökningen från hösten 2013 bygger på svar från cirka patienter på offentliga och privata vårdcentraler över hela landet. Det framkommer att över 90 procent av patienterna tycker att det är mycket viktigt, eller viktigt, att få träffa samma läkare vid besök på vårdcentralen. En fråga i NPE lyder: Brukar du få träffa samma läkare vid dina besök på mottagningen? Genomsnittet för Praktikertjänsts vårdcentraler var att cirka 83 procent svarade ja på frågan, jämfört med 66 procent i genomsnitt för samtliga privata och offentliga vårdcentraler i landet. På frågan om patienterna vid sitt senaste besök fick träffa sin vanliga läkare var genomsnittet bland Praktikertjänsts vårdcentraler att 75 procent av patienterna fick göra det, jämfört med cirka 64 procent för samtliga vårdcentraler (se diagram) % 1 2 Praktikertjänst tjänst (80 st vårdcentraler) Medel hela Sverige 1 Brukar du få träffa samma läkare vid dina besök på mottagningen? 2 Fick du träffa den läkare som du brukar träffa?

12 10 En grundförutsättning för kontinuitet inom primärvården är att bemanningen på vårdcentralen är stabil; att samma läkare finns på plats varje dag. Sett ur det perspektivet är det viktigt att andelen hyrläkare är låg. De senaste åren har frågan om inhyrda läkare och annan vårdpersonal debatterats alltmer, i takt med att kostnaderna ökat. Under 2013 kostade inhyrd personal inom den hälsooch sjukvård som drivs av landstingen 2,86 miljarder kronor, jämfört med 2,66 miljarder kronor Hyrläkare stod 2013 för 85 procent av kostnaderna, och omkring 40 procent av kostnaderna gällde primärvården. Landstingens kostnader för inhyrd personal utgjorde 2,3 procent av landstingssektorns totala personalkostnader. Praktikertjänst har genomfört en undersökning bland våra 83 vårdcentraler (feb. 2014) där data från register kompletterats med en enkätundersökning. Vår undersökning visar Vi kompromissar inte med kontinuiteten, till exempel åker vi aldrig på utbildningar eller konferenser med hela personalstyrkan samtidigt. Praktikertjänsts konstruktion där den verksamhetsansvarige även är aktieägare och anställd är en stor förklaring till att det fungerar. Kontinuitet är en kvalitetsfaktor som ger effektivare och därmed billigare vård. Anders Lindh specialist allmänmedicin Husläkarna i Österåker

13 11 att en vanlig tisdag i februari 2014 utgjorde hyrläkare cirka 4 procent av det totala antalet specialistläkartjänster på vårdcentralerna (14 av 340 heltidstjänster). Vi har jämfört Praktikertjänsts siffror med den omfattande enkätundersökning som Läkarförbundet genomfört bland landets vårdcentraler. Läkarförbundets undersökning visade att andelen hyrläkare på vårdcentralerna en tisdag hösten 2012 utgjorde 20 procent av läkarbemanningen. För offentligt drivna vårdcentraler beräknas andelen hyrläkare till 23 procent och för privata vårdcentraler 15 procent (se diagram). % % 15% 4% Sveriges läkarförbund andel hyrläkare offentliga Sveriges läkarförbund andel hyrläkare privata Praktikertjänst andel hyrläkare Andel hyrläkare ställt i relation till antalet heltidstjänster för specialister i allmänmedicin. Andelen för Praktikertjänst var 4 procent. I diagrammet har andelen hyrläkare för offentliga (23 procent) respektive privata (15 procent) vårdcentraler räknats fram utifrån Läkarförbundets undersökning från hösten 2012.

14 12 PATIENTUPPLEVD KVALITET Nationell patientenkät, NPE, från Sveriges kommuner och landsting är den främsta undersökningen om hur patienterna upplever kvaliteten på den vård som ges inom primärvården. Undersökningen är helt öppen och alla resultat ned till enskild vårdcentral publiceras på hemsidan för NPE. Därmed kan patienter jämföra hur kvaliteten upplevs vid den egna vårdcentralen jämfört med andra. Den senaste mätningen genomfördes hösten NPE omfattar alla drygt vårdcentraler i Sverige. Patientupplevd kvalitet mäts i åtta olika dimensioner. De mäter i vilken grad patienterna är nöjda med bemötande och information, i vilken mån de fått vara delaktiga och vilket förtroende de känner för sin läkare, vårdcentralens tillgänglighet, vilken nytta de upplevt av vården och vilket helhetsintryck de har av sina besök, samt om de skulle rekommendera vårdenheten till någon bekant. Praktikertjänsts 83 vårdcentraler utmärker sig med det högsta betyget från patienterna. I sju av åtta dimensioner når Praktikertjänst högre betyg än offentliga och övriga privata vårdcentraler. Endast i dimensionen upplevd tillgänglighet når övriga privata vårdcentraler samma nivå som Praktikertjänst (se diagram och tabell.) 1,00 0,90 0,80 0 0,70 0 Medel Praktikertjänst Medel privata utom Praktikertjänst Medel offentliga Medel samtliga 0,60 0 0,500 Helhetsintryck etsint yck Bemötande Delaktighet FörtroendeFört roe nde Information ion Rekommendera Rekommen end era Tillgänglighet gligh ghet Upplevd Upplevdvd nyttanytnytta Diagram: Genomsnittsbetyg för samtliga kategorier per vårdgivarklass, hela Sverige. Källa: Nationell patientenkät (SKL)

15 13 Praktikertjänst övriga privata offentliga samtliga Helhetsintryck 0,76 0,73 0,70 0,71 Bemötande 0,93 0,90 0,89 0,90 Delaktighet 0,82 0,79 0,77 0,78 Förtroende 0,88 0,85 0,83 0,84 Information 0,81 0,78 0,76 0,77 Rekommendera 0,89 0,84 0,80 0,82 Tillgänglighet 0,80 0,80 0,79 0,79 Upplevd nytta 0,85 0,82 0,80 0,81 Tabell: Genomsnittsbetyg för samtliga kategorier per vårdgivarklass, hela Sverige. Källa: Nationell patientenkät (SKL) NPE redovisar även det samlade patientbetyget för varje enskild vårdcentral. Även här utmärker sig Praktikertjänst med 6 vård- centraler bland de 23 främsta på rankinglistan över hela landet (se tabell). Ranking bland vårdcentraler i Sverige Vårdcentral inom Praktikertjänst Sammanvägt poängsnitt av de 8 dimensionerna (maximalt 1,00) 2 Söndrumskliniken, Halland 0,96 7 Sotenäs vårdcentral, Västra Götalandsregionen 0,93 10 Töckforspraktiken, Värmland 0,93 13 Öregrunds vårdcentral, Uppsala 0,92 16 Vårdcentralen Visborg, Gotland 0,92 23 Brahehälsan, Skåne 0,91

16 14 Även när undersökningen bryts ned på landstings- och regionnivå når Praktikertjänsts vårdcentraler toppbetyg. I Västra Götalandsregionen och Halland når våra enheter högsta betyg i samtliga kategorier. I Region Skåne, Stockholms läns landsting och Västmanlands läns lansting får Praktikertjänst högst betyg av patienterna i sju av åtta kategorier. I övriga landsting är antalet enheter inom Praktikertjänst få vilket ger högre osäkerhet. Patienterna ger dock högre betyg jämfört med offentliga och andra privata vårdgivare i följande landsting: Södermanland, Gotland, Gävleborg, Kalmar, Uppsala, Värmland, Västerbotten och Västernorrland. Arlanda Sky Clinic har fått höga betyg i de senaste Nationella Patientenkäterna, i synnerhet när det gäller tillgänglighet och bemötande. Jämfört med en vanlig vårdcentral har vi inte några givna patienter, för det finns ju ingen som bor här. Det ställer krav på oss att anpassa oss efter de behov som finns och vässa vårderbjudandet därefter. Så vi måste hålla en hög servicenivå och medicinsk kvalitet för att hålla kvar våra patienter. Annika Gudmundsson distrikstläkare och verksamhetsansvarig Arlanda Sky Clinic

17 15 Tillgänglighet inom primärvården Nationell vårdgaranti Den nationella vårdgarantin har funnits i sin nuvarande form sedan 2005 och den är sedan 2010 en del av hälso- och sjukvårdslagen. Den omfattar både primärvården och den specialiserade sjukvården, med undantag för akut vård. Sveriges kommuner och landsting mäter i mars och oktober varje år hur vårdgarantin efterlevs hos såväl offentliga som privata vårdgivare och redovisar resultaten på en särskild hemsida. Den senaste mätningen är från våren Praktikertjänst redovisar här den del av vårdgarantin som avser primärvården. Tidsgränserna innebär: 0 Kontakt med primärvården samma dag: Samma dag som man söker hjälp ska man få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Det kan ske via telefon eller genom besök. 7 Läkarbesök i primärvården inom sju dagar: Bedömer vårdpersonal att man behöver träffa en läkare ska man få tid på vårdcentralen inom högst sju dagar. 90 Besök inom planerad specialiserad vård inom 90 dagar: Det gäller även om man sökt vård utan remiss. 90 Behandling/operation påbörjad inom 90 dagar: Efter beslut om behandling inom specialiserad vård, till exempel en operation, ska man få en tid till detta inom 90 dagar. 0 Kontakt med primärvården samma dag Det som mäts är alla samtal till vårdcentralerna som handlar om sjukvårdsrådgivning eller bokning av tid till läkare. Uppgifter hämtas endast från vårdcentraler med återuppringnings- eller datoriserade telefonisystem.

18 16 95,4 procent av patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler 95,4% får kontakt med sin vårdcentral samma dag. Det genomsnittliga nationella värdet var 92 procent. Stockholms läns landsting deltar inte i denna redovisning eftersom landstingets metod för att mäta telefontillgänglighet inte är jämförbar med övriga landet. Mätningen visar att i genomsnitt 95,1 procent av alla patienter hos Praktikertjänsts vårdcentraler får tid till läkare inom 7 dagar (medel nationellt 93 procent) Den senaste mätningen visar att av patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler får i genomsnitt 95,4 procent kontakt med sin vårdcentral samma dag. Det genomsnittliga nationella värdet var 92 procent. 7 Läkarbesök i primärvården inom sju dagar Bedömer vårdpersonal att man behöver träffa en läkare ska man få tid inom högst sju dagar. Alla landsting/regioner redovisar tillgänglighet till allmänläkarbesök två gånger om året. Det som mäts är hur många patienter som fick ett läkarbesök inom sju dagar och omfattar patienter som besökt vårdcentralen för ett nytt hälsoproblem eller för en kraftig försämring av ett tidigare känt hälsoproblem. Kontroller och uppföljning av tidigare besök, hälsointyg och vaccinationer är exempel på besök som inte ingår i redovisningen eftersom de inte omfattas av vårdgarantin. E-tjänster via Mina vårdkontakter Det blir allt vanligare att vägen till vården går via den egna datorn, surfplattan eller mobilen. I dag är samtliga landsting anslutna till den nationella e-tjänsten Mina vårdkontakter. Av Praktikertjänsts vårdcentraler är 81 av 83 anslutna (2014). Efter inloggning kan den enskilde till exempel beställa tid, av- och omboka tid, förnya recept eller be mottagningen kontakta patienten. Utbudet av tjänster i Mina vårdkontakter kan variera mellan landstingen och regionerna.

19 17 KOMPETENS 73% av läkarbesöken hos oss sker hos en läkare med specialistkompetens i allmänmedicin Hög kompetens är en grundpelare inom Praktikertjänst. Vi ställer mycket höga krav på kompetens och erfarenhet hos de specialister som driver verksamheter inom Praktikertjänst. Våra 80 vårdcentraler (2013) är nästan uteslutande bemannade av specialister i allmänmedicin, eller ST-läkare i allmänmedicin. Vid Praktikertjänsts vårdcentraler arbetar cirka 400 specialister i allmänmedicin. Av dessa är 75 procent aktieägare i Praktikertjänst och övriga anställda specialister i allmänmedicin. Utöver det finns cirka 130 ST-läkare i allmänmedicin på vårdcentralerna. Även när det gäller andra yrkeskategorier på våra vårdcentraler är andelen med specialistkompetens mycket hög. På våra vårdcentraler arbetar bland annat: distriktssköterskor sjuksköterskor, varav 18 med specialistkompetens inom barnsjukvård undersköterskor läkarsekreterare Utöver detta omfattar Praktikertjänst primärvård ett flertal andra yrkeskategorier som exempelvis kuratorer, psykologer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. För den framtida läkarförsörjningen är det viktigt att ha en tillräckligt hög andel STläkare under specialistutbildning i allmänmedicin på vårdcentralerna. Praktikertjänst skulle kunna erbjuda fler läkare ST-tjänstgöring på våra vårdcentraler, men ofta utgör lokala regelverk i landstingen som missgynnar privata vårdgivare ett hinder för detta. Det finns också betydande skillnader mellan landstingen vad gäller den ersättning som lämnas för ST-läkare. Av alla läkarbesök på våra vårdcentraler görs 73 procent hos en läkare med specialistkompetens i allmänmedicin. Ungefär 25 procent görs hos främst STläkare i allmänmedicin, medan 2 procent av besöken görs hos läkare med specialistkompetens inom andra områden som exempelvis barnmedicin eller geriatrik.

20 18 Forskning och fortbildning Praktikertjänst bedriver en kunskapsintensiv verksamhet, cirka procent av våra anställda är högskoleutbildade. Vi strävar alltid efter att våra verksamheter ska ha en lärande arbetsmiljö där kollegor utbyter erfarenheter och kunskaper. Vi utvecklar ett sammanhållet fortbildningssystem och att vi erbjuder en struktur som stödjer och underlättar forskningsmedverkan. Att stödja forskning och utveckling och generera ny kunskap är en viktig del av verksamheten. Praktikertjänsts FoU-bidrag har som syfte att stimulera forsknings- och utvecklingsarbete som kan få betydelse för företagets verksamhet. I mer än 15 år har Praktikertjänst årligen delat ut över en halv miljon kronor till medarbetare som engagerat sig i egna forsknings- och utvecklingsprojekt. Praktikertjänst centralt vill att vi ska förkovra oss och är måna om att läkarna ska ha en sann fasad av kunskap. Dessutom är det brist på disputerade allmänläkare och likaså är det viktigt att forskare arbetar kliniskt ute i verkligheten. En del forskare anser att de inte har tid, men jag tycker det är viktigt att personer med hög akademisk kompetens är verksamma i vården. Lars Agreus allmänläkare på Öregrunds vårdcentral och professor i allmänmedicin på Karolinska Institutet.

21 19 ANMÄLNINGSÄRENDEN Praktikertjänst har tydliga rutiner för riskoch avvikelsehantering i ledningssystemet. Avseende risker i verksamheten görs en riskanalys vid förändring i verksamheten, införande av nya metoder, material och annat som direkt kan påverka patientsäkerheten. Patientens rätt till ett bra bemötande, information kring behandlingsalternativ och delaktighet i vården är grundläggande för en framgångsrik vård. Trots insatser från vårdgivarens och verksamhetens sida inträffar ändå klagomål riktade dels mot vårdgivaren, dels mot enskilda vårdutövare. Patienters och närståendes synpunkter på vården är viktiga för oss. Klagomål direkt till enheterna, till Patientnämnderna och till Inspektionsmyndigheten för vård och omsorg är en del av det förbättringsarbete som sker ute i verksamheterna. Genom att ta till vara synpunkterna på ett systematiskt sätt, och genom att dokumentera, åtgärda och följa upp blir vården bättre. Viktigt är också att patienten får en återkoppling på sitt klagomål. Vanligast är att verksamheterna direkt hanterar klagomålet/synpunkten och återkopplar till patient eller närstående. Ett klagomål registreras som en avvikelse. Patienten kan också vända sig med sitt klagomål till landstingens/regionernas patientnämnd för hälso- och sjukvård, PaN. Under 2013 gjordes 266 sådana anmälningar gällande Praktikertjänsts primärvård. Patienter kan även göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. (Före 1 juni 2013 skedde detta till Socialstyrelsen.) Antalet anmälningar till IVO var 54 stycken. Praktikertjänst har också liksom andra vårdgivare skyldighet att anmäla händelser som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO, enligt lex Maria. Under 2013 gjorde Praktikertjänst 13 sådana anmälningar. Av dessa gällde 3 stycken brister i behandling, medan 3 gällde att patienten fått vänta för länge på sin diagnos. Resterande 7 anmälningar enligt lex Maria gällde självmord. Praktikertjänst är enligt lagen skyldigt att göra en anmälan om en patient begått självmord inom fyra veckor efter vårdkontakten med den aktuella vårdcentralen. I samband med en anmälan enligt lex Maria göra alltid en särskild händelseanalys, i syfte att få svar på vad det är som hänt, varför det inträffat, och vad som kan göras för att förhindra liknande händelser i framtiden.

22 20 kvalitets- och patientsäkerhetsarbete För oss inom Praktikertjänst har kvalitetsoch patientsäkerhetsarbete högsta möjliga prioritet. Det är ett arbete som sker ute i alla verksamheter där patienterna finns. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ställer höga krav på samordning och stöd då kraven från oss själva, från myndigheter och från patienterna hela tiden förändras och ökar. Det är en ständigt pågående kunskapsspridning. Vi arbetar kontinuerligt och metodiskt för att ge stöd till alla verksamheter inom primärvården bland annat genom ett webbaserat kvalitetsledningssystem, en intern diplomeringsmodell och vår uppföljningsmodell Kvalitetsdialogen. Praktikertjänst har hög beredskap och öppenhet i dessa viktiga frågor. Kvalitetsbokslutet är ett led i att göra vårt arbete mer tillgängligt. Det långsiktiga målet med Praktikertjänst interna kvalitetsarbete är att vara marknadsledande när det gäller kvalitet- och patientsäkerhet. Kvalitetsledningssystem Praktikertjänst Hälso- och sjukvård har ett webbaserat ledningssystem på intranätet där verksamheterna dokumenterar sina rutiner direkt i systemet. Det är ett integrerat ledningssystem som innefattar kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet. Ledningssystemet uppdateras och revideras kontinuerligt utifrån ändrade krav från bland annat myndigheter och beställare. Kvalitetsdialogen 2012 införde vi Kvalitetsdialogen för att ytterligare följa upp det kvalitetsoch patientsäkerhetsarbete som pågår i verksamheterna. Kvalitetsdialogen innebär att alla verksamheter får ett personligt besök av en kollega med specifik kunskap kring kvalitet, där kvalitet och patientsäkerhet diskuteras strukturerat. Exempel på några områden som vi följer upp är avvikelsehanteringen, patientsäkerhetsberättelsen, hygienrutiner och journalhantering. Kvalitetsdialogen följer en genomarbetad struktur där förbättringsområden identi-

23 21 Inom Praktikertjänst finns stor kompetens kring kvalitet och ledning, det finns ett tänk kring långsiktighet. Marianne Ericsson specialist allmänmedicin och verksamhetsansvarig Primapraktiken, Trollhättan fieras och dokumenteras. Under 2013 har totalt 40 Kvalitetsdialoger genomförts i primärvården. Praktikertjänst har fem interna kvalitetskonsulter, varav tre läkare, en barnmorska och en distriktssköterska. Diplomeringsmodell Vår interna kvalitetsdiplomering innebär att verksamheten ska ha alla rutiner dokumenterade och att man årligen uppdaterar dessa. Verksamheten ska också arbeta systematiskt med avvikelsehantering. Detta för att säkerhetsställa att verksamheterna lever upp till de krav som finns inom kvalitet och patientsäkerhet. Våren 2014 var 68 vårdcentraler (motsvarande 85 procent) inom Praktikertjänst diplomerade. Arbetet fortsätter med målet att samtliga vårdcentraler ska vara diplomerade under Patientsäkerhetsberättelse Varje år upprättar Praktikertjänst en Patientsäkerhetsberättelse, enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Patientsäkerhetsberättelsen är en sammanställning av patientsäkerhetsarbetet där det framgår hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Vi anger också i patientsäkerhetsberättelsen hur patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas under det kommande året och vilka förbättringsområden som identifierats. Den patientsäkerhetsberättelse som Praktikertjänst upprättar på koncernnivå är en redogörelse över patientsäkerhetsarbetet och finns att ta del av på Varje verksamhet tar även fram en egen lokal patientsäkerhetsberättelse med beskrivning av den egna verksamhetens patientsäkerhetsarbete. Den övergripande redogörelsen utgör tillsammans med den lokala en komplett redovisning av patientsäkerhetsarbetet.

24 22 MILJÖ Praktikertjänsts vårdcentraler arbetar aktivt med miljöarbete. Det ingår i verksamheternas kvalitets- och verksamhetsutveckling och bedrivs på samma systematiska sätt som övriga ledningsfrågor. Medarbetaren har ett personligt ansvar för miljön och deltar aktivt i verksamhetens miljöarbete. Praktikertjänst samverkar med leverantörer, kunder och beställare i arbetet för en hållbar utveckling. Planerade och Miljöarbetet baseras på Praktikertjänsts miljöledningssystem, ISO vidtagna åtgärder som följs kontinuerligt motsvarar kraven för CERTIFIKAT upp och kompletteras SP är ett av SWEDAC ackrediterat organ för certifiering av miljöledningssystem SP is a Certification Body, management systems 1002 certifiering enligt ISO accredited by SWEDAC, for certification of environmental CERTIFICATE nr/no M vid behov för Härmed intygas att:/this is to certify that: att uppnå avsedd PRAKTIKERTJÄNST AB AFFÄRSOMRÅDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD effekt. Det görs vid Varje verksamhet har arbetsplatsmöten, har ett miljöledningssystem som uppfyller kraven enligt SS-EN ISO 14001:2004 med multisite vad gäller: has an eco management system that fulfils the requirements of SS-EN ISO 14001:2004 with multisite regarding to: Hälso- och sjukvård i privat regi Private provider of health and medical care rutiner som säkerställer Certifikatet är giltigt till och med 30 december 2015 och utfärdades ursprungligen i avvikelsehanteringen, 30 december Kompletterande uppgifter finns på och i tillhörande bilaga. att tillämpliga lagar This certificate is valid until and including 30 December, 2015 and was originally issued Additional details are provided at and in the appertaining Borås den 18 december 2012/18 December, 2012 i kvalitets- 30 December, appendix. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Technical Research Institute of Sweden och andra krav är kända Certifiering - Certification och följs. Verksamheten arbetet och genom löpande uppdatering Lennart Månsson ska göra det som behövs av ledningssystemet. Detta är en avskrift av originalcertifikatet utförd av SP./ This is för att förhindra och Samtliga vårdcentraler a duplicate of the original certificate issued by SP. förebygga skada eller olägenhet till skydd för människors hälsa och miljön. Miljömål formuleras i varje verksamhet, för ständiga förbättringar och målen följs upp och utvärderas. i Västra Göta- land, Region Skåne, Stockholms län, Västmanlands län, motsvarande 75 procent av Praktikertjänsts vårdcentraler, är miljöcertifierade enligt ISO

25 23

26 24 Praktikertjänst är den största koncernen inom privat tandvård och hälso- och sjukvård i Sverige. Affärsmodellen är unik med aktieägare som själva är verksamhetsansvariga på mottagningar runt om i landet. Omsättningen är cirka 9,7 miljarder kronor och antalet medarbetare cirka Inom koncernen ingår även femton dotterbolag.

27 Grafisk produktion: Johanna Reveman

28