Möjligheternas marknad. En antologi om företagare med utländsk bakgrund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Möjligheternas marknad. En antologi om företagare med utländsk bakgrund"

Transkript

1 Möjligheternas marknad En antologi om företagare med utländsk bakgrund

2

3 Möjligheternas marknad en antologi om företagare med utländsk bakgrund

4 Tillväxtverket Upplaga: 500 ex, därefter tryck vid behov Stockholm, maj 2010 Produktion: Herlin Widerberg Reklambyrå AB Omslagsfoton: Michael McLain Tryck: Danagårds Grafiska AB Vetenskaplig redaktör: Åsa-Karin Engstrand Språkvård: Astrid Hasselrot ISBN Info 0167 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Eva Bergström Telefon växel

5 Förord Företagare med utländsk bakgrund är en viktig del av det svenska näringslivet och får i takt med tiden allt större betydelse. Ungefär elva procent av företagarna har utländsk bakgrund, och denna grupp står bakom en stor del av det totala nyföretagandet i Sverige. I budgetpropositionen för 2008 beslutade regeringen att avsätta 60 mkr för att främja företagande bland personer med utländsk bakgrund. Tillväxtverket fick uppdraget att ta fram och ansvara för ett nationellt program Företagare med utländsk bakgrund, startade våren Tillväxtverket har som övergripande mål att arbeta för fler nya och växande företag med sikte på hållbar tillväxt i hela landet. Mångfalden av affärsidéer är en förutsättning för ekonomisk utveckling, och det är därför viktigt att mångfalden inte motverkas. Programmet är utformat för att bidra till det näringspolitiska målet att företag drivna av personer med utländsk bakgrund ges lika förutsättningar att växa och utvecklas. Insatsen vänder sig främst till etablerade företag och genomförandet har delats upp i fyra fokusområden, varav tre är av operativ karaktär. Dessa är: Kunskap och attityder inom det finansiella systemet, Nätverk som stöd för utveckling samt Bättre rådgivning till företagare. Det fjärde arbetsområdet har till uppgift att ta fram ny kunskap om företagare med utländsk bakgrund. Programmets övergripande fokus är att främja den tillväxtpotential som finns hos företagare med utländsk bakgrund. Denna företagargrupp har särskilda kompetenser att fungera som en förnyande och vitaliserande kraft. Antologins första fem kapitel ger en aktuell översikt av forskningsläget rörande företagande, migration och tillväxt. Här finns också aktuella data om företagare med utländsk bakgrund i Sverige. Kapitlen sex till tio har en följeforsknings -ansats och redogör för programmets genomförande. 5

6 förord Här diskuteras vilka utmaningar näringspolitiken står inför, och vilka lärdomar vi kan dra utifrån Tillväxtverkets genomförande av programmet. Vi vill rikta ett stort tack till alla författare, till antologins vetenskapliga redaktör Åsa-Karin Engstrand, Linköpings universitet, samt till Eva Bergström på Tillväxtverket som ansvarat för antologin och samordnat bidragen från författarna. Författarna ansvarar själva för innehållet i de olika kapitlen. Stockholm i maj 2010 Christina Lugnet, generaldirektör, Tillväxtverket Vukica Bosnjak, programansvarig "Företagare med utländsk bakgrund", Tillväxtverket 6

7 Innehåll Förord 5 Innehållsförteckning 7 Inledning 9-25 Åsa-Karin Engstrand Kapitel Orhans smidesverkstad, Zoran Slavnic Kapitel Omvandling genom invandring i livsmedelsbranschen, Kalle Westberg Kapitel Migrationens handelsfrämjande potential samband, förklaringar och möjligheter, Andreas Hatzigeorgiou Kapitel Kartläggning av företagande bland personer med utländsk bakgrund i Sverige, Martin Klinthäll och Susanne Urban Kapitel Invandrares småföretagande i Sverige en kritisk skildring av forskningsfältets utveckling, Zoran Slavnic Kapitel Offentliga-privata partnerskap som arbetsmodell för statliga åtgärdsprogram en beskrivning av projektet Kulturbanken, Erik Wetter 7

8 Kapitel Mentorprogram för utlandsfödda företagare, Ulrika Sjödin Kapitel Nätverk framåt! Att försöka integrera företagare med utländsk bakgrund i den lokala företagargemenskapen, Ragnar Ahlström Söderling Kapitel Pedagogik, projekt och potential: Om YUMP och Ad Acta, Fredrik Hertzberg och Daniel Hailemariam Kapitel Finna, fånga, främja företagare med utländsk bakgrund, Göran Brulin och Lars Aspling Slutord Reflektioner kring Möjligheternas marknad, Anne Kovalainen Medverkande författare

9 Inledning av Åsa-Karin Engstrand Vi är många som har erfarenhet av migration, rent personligt eller i våra relationer till grannar och arbetskamrater, skolbarn och stud enter. Denna universella erfarenhet har kommit att bli kännetecknande för migrationens tidsålder (Castles och Miller 2003:5). Antalet personer som lever utanför sina födelseländer har nästan fördubblats till 200 miljoner. I Europa var ökningen från 23 miljoner 1985 till mer än 56 miljoner Europa har blivit en immigrationskontinent. Migrationsmönstret har skiljt sig åt över tid mellan och inom länderna. Migranter har kommit att bosätta sig på vissa specifika platser, främst i storstäder, och en ny migrationsgeografi har utvecklats. Fram till talet kunde migranterna delas upp i tre olika kategorier: migranter från f.d. kolonier, arbetskraftsmigranter och flyktingar. Kategorierna och migrationskanalerna är idag väldigt olika. Immigranter kommer till Europa från hela världen, de arbetar i multinationella företag och i internationella organisationer, de är studenter vid universiteten, de är flyktingar och asylsökande från Afrika, Mellanöstern och asiatiska länder, från Balkan och tidigare Sovjetrepubliken (Penninx, Spencer, Van Hear 2008:3). Inom Europeiska Unionen har rörligheten utvecklats på ett speciellt sätt. Å ena sidan har den garanterats för medborgarna inom unionen, å andra sidan har staterna mer eller mindre restriktiv immigrationspolitik för personer från länder utanför unionen. Efter andra världskriget rekryterade svenska företag arbetskraft utanför landets gränser och s.k. fri arbetskraftsinvandring tillämpades. I slutet av 1960-talet förändrades situationen då endast utomnordiska medborgare beviljades arbetstillstånd utifrån arbetsmarknadens behov. Under talet upphörde i praktiken arbetskraftsinvandringen. Flykting invandring och anknytningsinvandring har sedan dess varit dominerande (Hjerm 2002:27). Sammantaget har Sverige under de senaste dec ennierna blivit ett immigrationsland, där en femtedel antingen är utlands född eller har minst en förälder som är född utomlands (Hjerm 2002:25). 9

10 Åsa-Karin Engstrand Internationell migration har aldrig varit så socioekonomiskt och politiskt betydelsefull som idag (Castles och Miller 2003:278). Migration som före teelse öppnar upp för en mängd olika perspektiv på förändring, i synnerhet när det gäller sysselsättning och företagande men också när det gäller politiska visioner i termer av ökad tillväxt och bättre inte gration. Från storföretagens primat till småföretagandets välsignelse Under 1970-talet kom storföretagen att ifrågasättas som garanter för sysselsättning och förnyelse. I vissa länder uppstod en politisk diskussion kring värdet av småföretag. I Storbritannien tillsattes år 1969 en kommitté för att undersöka småföretagens existens och utbredning. Resultatet skulle användas som grund för en framtida småföretagspolitik. År 1971 kom så den s.k. Boltonrapporten (Bolton 1971) vilken har kommit att ses som en begreppslig omsvängning i synen på småföretag. Under 1970-talets svenska recession kom stora förhoppningar att ställas på småföretagen (Landström och Johannisson 2001). Svensk småföretagsforskning tog också fart i början av 1970-talet genom främst Dick Ramströms arbete (Ramström 1971). Ett arbete som sägs ha bidragit till skiftet i det politiska intresset mot småföretagande var rapporten The Job Generation Process (Birch 1979). Författaren, David Birch, hävdade att majoriteten av nya arbetstillfällen skapades i företag med tjugo eller färre anställda. Enligt Landström fick rapporten ett stort genomslag inte bara i USA utan även i andra länder och inom forskarsamhället. Den mötte samtidigt omfattande kritik (Landström 2008:5). Trots att debatten om värdet av småföretag hade tagit sin början under 1970-talet, var det alltså först under 1980-talet som det stora genombrottet skedde. Johannisson och Lindmark har beskrivit 1980-talet som småföretagens decennium (Johannisson och Lindmark 1996:12). Erkännandets politik Länge har företagaren eller entreprenören framställts som en hjälte, en räddare i nöden, och det är kring vita medelklassmän som myten har spunnits (Holmquist 2008:14). Samtidigt som fokus skiftade från de stora till de små företagen ägde också en förskjutning rum i synen på vem som driver företag, bör driva företag eller som ska stödjas i företagande. I början av 1990-talet, när Sverige gick igenom en ekonomisk kris, 10

11 Inledning kom t.ex. den första politiska satsningen på kvinnors företag ande (Holmquist 2009:27). Värt att påpeka är att forskningen då hade uppmärksammat detta fält redan i början av 1980-talet, i synnerhet Holmquist och Sundin (1981, 1984). Regeringen gav föregångaren till Tillväxtverket, Nutek, i uppdrag att tillsammans med berörda myndigheter och organ sammanställa ett informationsmaterial till kvinnliga företagare kom Nutek i sin rapport Att främja kvinnligt företagande med förslaget om ett program om kvinnligt företagande, som skulle omfatta rådgivning, ekonomiskt stöd, utbildning, nätverk och forskning (Nutek 1992). Fokuseringen på kvinnors företagande kan ses som en del av ett jämställdhetsprojekt, som Carin Holmquist konstaterar: Ytterligare en positiv effekt, på samhällsnivå, av att främja kvinnors företagande är ett i grunden mer jämställt samhälle (Holmquist 2009:37). På senare år har kvinnors företagande också diskuterats i termer av tillväxt (se t.ex. Larsson, Göranson, Lagerholm 2008, Nutek 2007). Men det var inte bara kvinnorna som kom att hamna i fokus. Redan i början av 1990-talet hade forskaren Ali Najib uppmärksammat att framför allt USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna sedan 1980-talet hade gjort stora ansträngningar för att utforma speciella program avsedda för etniskt företagande (Najib 1991). I regeringens proposition 1993/94 påtalade regeringen att Nutek, arbetsmarknadsmyndigheterna och Invandrarverket borde driva gemensamma projekt för att främja nyföretagande bland invandrare. I 1996 års bilaga till Invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande konstaterade Najib att många åtgärder för små och medelstora företag planerades och vidtogs i Sverige, t.ex. stöd till kvinnors företagande, till företagande i glesbygd samt för att främja utvecklingen av nya produkter. Samtliga dessa insatser var generella till sin karaktär, dvs. de riktade sig inte specifikt till personer med utländsk bakgrund. Najib konstaterade vidare att Nutek, Almi och länsstyrelserna drev olika verksamheter avsedda för små och mellanstora företag, samt speciella verksamheter inriktade mot kvinnors företagande, men att det inte fanns speciella stödåtgärder riktade till företagare med invandrarbakgrund: Detta trots att dessa företagare, precis som kvinnliga företagare, både kan ha särskilda behov och är utsatta för diskriminering och särbehandling (Najib 1996:27). 11

12 Åsa-Karin Engstrand Precis som i fallet med kvinnors företagande uppmärksammades nu också företagare med invandrarbakgrund i forskningen, för att senare också föras in i politiken. Sverige jämfördes i sammanhanget med andra länder som gjort mer på området. På många håll hade speciella program för att stimulera nyföretagande bland etniska minoriteter och invandrare skapats. Dessa program innehöll bl.a. informationskampanjer, riktad finansiell hjälp samt ökad satsning på rådgivning och utbildning. Grovt sett kunde två typer av företagspolitiska åtgärdsprogram urskiljas. Den ena var mer inriktad på att öka stödet till invandrarföretag, medan det andra försökte minimera direkta hinder och skapa ett klimat som gav bättre förutsättningar för företagstillväxt, t.ex. genom att underlätta speciella kredit- och rådgivningsverksamheter (Najib 1996:20-30). Värt att notera är att kvinnors företagande också uppmärksammats internationellt på liknande sätt (Holmquist 2009:28). Precis som kvinnors företagande kopplades ihop med jämställdhetspolitiken kom också egenföretagande för invandrade personer att knytas till integrationspolitiken (se även Hultman 2006). Men egenföretagande för personer med utländsk bakgrund var inte bara en fråga för forskningen och politiken. År 1996 startade Internationella Företagarföreningen i Sverige, en ideell organisation för att hjälpa invandrare med att starta och utveckla företag i Sverige. Syftet med verksamheten, som idag drivs under namnet Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum (IFS), är ungefär detsamma idag. IFS finns på 18 platser i landet och ger rådgivning på 28 olika språk (IFS 2007). Fokuseringen på invandrares företagande kan ses som ett led i en erkännandets politik. Kritiker av den liberala välfärdsstatens integrationslogik, dvs. att alla invånare garanteras samma rättigheter, har menat att denna politik inte är nog, eftersom minoriteter i praktiken ändå inte bemöts som fullvärdiga och blir exkluderade socialt, ekonomiskt och på grund av kulturella olikheter (Pripp m.fl. 2005:28). Enligt Kymlicka (1995) intar staten aldrig en neutral hållning i förhållande till medborgarnas ursprung, och därför måste de som har en annan etnisk eller kulturell tillhörighet än majoritetskulturen kompenseras. Den ojämlikhet som innebär att minoriteter underordnas socioekonomiskt och kulturellt måste göras till föremål för särskilda åtgärder för att verklig jämställdhet ska åstadkommas (Kymlicka, cit i Pripp 2005:28). 12

13 Inledning Egenföretagande som integrations- och tillväxtpolitik Under 1990-talet spred sig ett brett politiskt samförstånd om en integrationspolitisk nyorientering (Schierup 2006). Propositionen Sverige, framtiden och mångfalden 1997 baserades på en kritisk granskning av den tidigare invandrarpolitiken och dess institutionella tillämpningar, vilket resulterade i formuleringen av en ny integrationspolitik. Målen för politiken formulerades som lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Samhällsgemenskapen skulle ha mångfalden som grund, och samhällsutvecklingen skulle kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans för vilken alla oavsett bakgrund skulle vara medansvariga (Prop. 1997/98:16:21). I propositionen underströks att ökad sysselsättning kunde ske genom eget företagande. Ett medel från samhällets sida skulle vara att förlänga det s.k. starta-eget-bidraget för utomnordiska medborg are i de fall den påbörjade egna företagsamheten bedöms vara den bästa lösningen. Vägledning och information till utrikesfödda som vill starta eget bör utvecklas (Prop. 1997/98:16:53). År 1998 fastslog regeringen i sitt kommittédirektiv att det var viktigt att utveckla småföretagen, i syfte att dessa skulle bidra till en högre ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Regeringen konstaterade vidare att det fanns tecken på särskilda hinder och problem för personer med utländsk bakgrund som ville starta och utveckla egna företag. Uppdraget till utredaren blev bl.a. att kartlägga vilka svårigheter pers oner med utländsk bakgrund kunde möta i samband med start och utveckling av egna företag (Dir. 1998:1). Utredningen fick namnet Invandrare som företagare. Dess ena huvuduppgift var att lämna förslag vilkas genomförande skulle leda till arbete genom eget företagande, dvs. att få mänskliga och ekonomiska resurser att verka för tillväxt. Därvid stod det ekonomiska perspektivet i centrum (SOU 1999:10). Utredningens andra huvuduppgift sågs vara av allmänmänsklig och etisk natur. Personer med utländsk bakgrund ansågs inte ha samma möjligheter som majoritetsbefolkningen att starta och driva företag. Detta förklarades med att invandrare i regel inte hade tillräckliga kunskaper om landet, kännedom om rådande regelsystem m.m. för att kunna driva företag på samma villkor som majoritetsbefolkningen. Enligt utredningen borde en invandrare ges möjlighet att lyfta upp sig från detta kunskapsunderläge. Samtidigt fanns det också en diskrimine- 13

14 Åsa-Karin Engstrand ringsfaktor att ta hänsyn till. Invandraren ansågs möta attityder och direkt diskriminering eller andra slags motstånd som försvårade dennes integration i det svenska samhället och i affärslivet. Inträdesbarriärerna kunde ses som betydande (SOU 1999:11). Utredningen ansåg att arbetet med regionala tillväxtavtal och integrationspolitik för nyanlända borde samordnas, så att kollisioner mellan olika regelverk och myndigheter kunde undvikas. Nyanländas roll som resurs skulle med detta samlade grepp tydligt synliggöras på lokal och regional nivå. Åtgärderna för invandrare hade hittills, enligt utredningen, i alltför stor utsträckning betraktats som en del av socialpolitiken. Enligt utredningen borde samhällets insatser snabbt inriktas på att skapa sysselsättning genom anställning eller genom att egna företag kunde skapas (SOU 1999:18-25). I slutet av 1990-talet blir så egenföretagande en väsentlig del i integrationspolitiken. Men vilken typ av integration är det då som avses? Diaz (1996) urskiljer sju former av integration: ekonomisk integration, social integration, politisk integration, kommunikativ integration, familjeintegration, boendeintegration och personlig integration. Alla dessa former lägger stort fokus på individen. Ekonomisk integration kan delas upp i två delar: arbete och entreprenörskap. När det gäller arbete säljer individer sin arbetskraft mot ersättning. Egenföretagande innebär att kombinera produktionsfaktorer för att åstadkomma vinst (Bommes och Kolb 2006: ). Ekonomisk integration i termer av (betalt) arbete fungerade inte längre under krisens 1990-tal, vilket ledde till ett fokus på egenföretagande. Stödpolitik till egenföretagare sägs av en del forskare skapa möjlighetsstrukturer och påverkar dessutom entreprenörskapets formering och överlevnad (Heilbrunn och Kushnirovich 2008:694). Det finns främst tre olika stödområden: satsningar på humankapitalet genom exempelvis rådgivning och utbildning, förbättrad tillgång till finansiella resurser genom exempelvis lån, starta-egetbidrag och subventioner, samt stärkande av nätverk och socialt kapital. Rath menar t.ex. att gräsrotsorganisationer kan spela en huvudroll för att underlätta migranters företagande (Rath 2006:7). IFS kan sägas spela en sådan roll i Sverige. Dess förekomst har också uppmärksammats politiskt, sedan verksamheten alltmer börjat integreras i Almi. Sedan slutet av 1990-talet har det således också funnits ett tydligt tillväxtpolitiskt motiv bakom de politiska satsningarna på både 14

15 Inledning kvinnors företagande och företagare med utländsk bakgrund. Att identifiera vilka hinder som finns för denna tillväxt har framställts som centralt (SOU 1999:165). Internationellt perspektiv Som Najib konstaterade 1991 finns det i andra länder sedan länge en politik fokuserad på migranters egenföretagande. Stevenson (2001) beskriver hur USA var först ut på banan och noterar att 1953 års Small Business Act avsåg att utveckla och förstärka minoritetsföretagandet. År 1969 inrättades the Minority Business Development Agency (MBDA) i syfte att uppmuntra skapande, tillväxt och expansion av minoritetsägda företag. Denna politik fortsatte under de kommande decennierna. MBDA erbjöd minoritetsentreprenörer hjälp med affärsplaner, marknadsföring, ledning, tekniska frågor, finansiell planering och upphandlingsförslag (Stevenson 2001:165). Enligt Stevenson var Storbritannien senare ute när det gällde liknande politik instiftade brittiska regeringen ett Ethnic Minority Business Forum i syfte att identifiera frågor av betydelse för det etniska företagssamhället. Forumet skulle också ge råd till handels- och näringsdepartementet kring hur det kunde skräddarsy sin politik och sitt stöd för bättre konkurrenskraft hos etniska minoriteters företagande. Också i Nederländerna har etniskt entreprenörskap och frågor kring detta uppmärksammats (Stevenson 2001: ). I Israel finns en utbredd stödpolitik som kännetecknas av nära samverkan mellan regeringsorgan och olika föreningar. Immigrantentrepre nörer kan få alla typer av stöd som nämnts tidigare: utbildning, finans iellt stöd och stöd till att skapa och upprätthålla företagsnätverk (Heilbrunn och Kushnirovich 2008:695). Schierup menar att millennieskiftets integrationspolitiska agenda i praxis konvergerar med den typ av åtgärder för social inkludering och integration som är utmärkande för EU:s Lissabonprocess (Schierup 2006:56-7). I EU:s gemensamma agenda för integration kan vi läsa att stöd bör ges till invandrare som vill starta egna företag (Kommissionen 2005:7). Entreprenörskap och företagande är också viktiga inslag i strukturfondernas policy och praktik. 15

16 Åsa-Karin Engstrand Var vi står idag Egenföretagande har således kommit att bli en politik som omhuldas på så gott som alla politiska nivåer. I regeringens budgetproposition för 2007 anges att andelen av befolkningen som försörjer sig som företagare i Sverige är låg i jämförelse med andra länder. Företagsklimatet i Sverige är generellt bra för stora och väletablerade företag, men klimatet för entreprenörskap kan förbättras. Förutsättningarna för att små företag ska växa är dock inte tillräckligt goda. Regeringen föreslår att bidraget till Almis verksamhet ökar med 80 miljoner kronor. Resursförstärkningen är angelägen för att bra stöd ska kunna erbjudas landets småföretagare (Regeringens prop 2007:32-33). I regeringens budgetproposition för 2007 poängteras att inom ramen för regeringens samlade åtgärder för att främja integration vill regeringen underlätta för personer med utländsk bakgrund att starta och driva företag. Satsningen ska bidra till ökad sysselsättning genom fler och växande företag, ökad integration och motverkande av utanförskap (Proposition 2006/07:100:161). Precis som i slutet av 1990-talet sätts även idag fokus på att undanröja de hinder som finns för företagarnas utveckling och tillväxt. Regeringen konstaterar att den tillväxtpotential som dessa småföretagare besitter troligen inte till fullo tas tillvara (Näringsdepartementet 2009). Regeringen anser således att riktade satsningar är nödvändiga för att stärka företagandet bland personer med utländsk bakgrund och har avsatt 20 miljoner kronor om året till Tillväxtverket med uppdraget att utforma ett treårigt program. Programmets inriktning är stöd till bättre rådgivning. Offentliga och privata aktörer över hela landet ska ges möjlighet att söka medel för medfinansiering av verksamhet som syftar till att ge företag bättre förutsättningar att växa, både nationellt och internationellt. Programmet har fått namnet Företagare med utländsk bakgrund Dess fokusområden är: Kunskap och attityder inom det finansiella systemet. Nätverk som stöd för utveckling. Bättre rådgivning för företagare med utländsk bakgrund. Kunskap om företagare med utländsk bakgrund. 16

17 Inledning Antologin Möjligheternas marknad är en del av det fjärde fokusom rådet och omfattar samtidigt uppföljningar av de tre andra. Antologins innehåll Titeln Möjligheternas marknad kan tolkas på olika sätt. För det första går det att se titeln som ett sätt att beskriva entreprenörers jakt efter nya kombinationer och marknader och individers förmåga att utnyttja s.k. möjlighetsstrukturer. För det andra är den ett sätt att beskriva den politik som förs, dvs. en småföretags- och integrationspolitik inriktad på att söka efter möjliga grupper i samhället som kan bidra till tillväxt och skapa sysselsättning. Inom denna politik ryms Tillväxtverkets program för företagare med utländsk bakgrund. För det tredje går det att lyfta fram det faktum att det skapas en marknad för en mängd aktörer som ska stödja, hjälpa och bidra med rådgivning. Slutligen kan man se Möjligheternas marknad som mångtydigt: det finns möjligheter, men kanske inte för alla företagare, och inte på samma sätt för alla. Antologin förenar de senaste forskningsperspektiven med en uppföljning av en specifik offentlig insats, dvs. Tillväxtverkets program för företagare med utländsk bakgrund. Avsikten med de olika kapitlens inriktning och karaktär är att få fältet belyst ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Författarna har erfarenheter från olika discipliner som sociologi, ekonomisk historia, företagsekonomi, pedagogik och nationalekonomi. Som en konsekvens präglas antologin av en mångfald av metodologiska angreppssätt och teoretiska perspektiv; från biografisk metod till kvantitativa undersökningar. En grundläggande inställning har varit att komplexa frågor kräver en mångfald av metoder. I antologins första kapitel, Orhans smidesverkstad, får vi med hjälp av Zoran Slavnic följa företagaren Orhans livshistoria. Orhan kom som krigsflykting från Bosnien Hercegovina, där han arbetade som egenföretagare. Det visade sig vara svårt för honom att få en traditionell anställning i Sverige. I samband med att Kockums lade ner i Malmö öppnade sig en möjlighet för Orhan att starta eget inom metallindustrin. Slavnic analyserar Orhans etablering och överlevnad på den lokala marknaden med hjälp av begreppet mixed embeddedness, i vilket framgångsmöjligheterna för företagare med utländsk bakgrund anses bero på en blandning av individuella och etniska strategier och möjlighetsstruk t- 17

18 Åsa-Karin Engstrand urer, dvs. tillgång till marknader och grad av reglering. I sina strävanden att expandera verksamheten möter Orhan olika hinder på vägen, då strukturen på den nya marknaden består av en annan typ av nätverk än den tidigare. En annan svårighet är tillgången till kapital, diskriminering samt svårigheter med att vinna tillit hos nya aktörer. Slavnic menar avslutningsvis att strukturella hinder visserligen kan vara svåra att överkomma för individer, men också att individer inte bara är passiva objekt utan också har möjlighet att förverkliga sina liv enligt sina egna livsplaner. I kapitlet Omvandling genom invandring analyserar Kalle Westberg invandringens roll för innovation och omvandling i den svenska livsmedelsindustrin och detaljhandeln. Westberg exemplifierar omvandlingen med Qibbla Halal Kött startat av bröderna Zetali. De upptäckte en oexploaterad marknad för sin affärsidé och införde halalslaktat kött på den svenska marknaden. Westberg visar att invandring är en källa, bland andra, till introduktionen av innovationer i ekonomin och därmed också skapar omvandlingstryck på etablerade företag. I takt med ökad invandring uppstår nya konsumtionsmönster, vilka innebär särskilda förutsättningar för företagare med utländsk bakgrund att utveckla nya och innovativa affärsmöjligheter. Westberg argumenterar för att den traditionella synen på utbudssidan som pådrivare av omvandlingen i ekonomin måste kompletteras med efterfrågesidan, dvs. vi bör beakta hela mötet mellan efterfrågan och utbud. Andreas Hatzigeorgiou analyserar i kapitlet Migrationens handelsfrämjande potential samband, förklaringar och möjligheter migrationens betydelse för handel mellan länder. Hatzigeorgiou menar att det finns ett positivt och starkt samband mellan migration och utrikeshandel och att utlandsföddas kompetenser ger Sverige unika möjligheter att verka i många av världens snabbväxande ekonomier. Invandringens ekonomiska betydelse går således bortom traditionella aspekter på arbetsmarknad och demografi. Det är både svårt och dyrt för företag att handla med länder vilkas affärskultur, språk, regelsystem och institutioner skiljer sig från det egna landets. Ytterligare ett problem är att dessa investeringar ofta är landsspecifika och sällan kan återanvändas för tillträde till nya marknader. Utlandsfödda med kunskaper om sina födelseländer, såsom kännedom om människorna och deras preferenser, om deras prismedvetenhet och benägenhet att följa trender, kan bidra till att sänka eller eliminera informationshinder. De utgör härvidlag en underskattad resurs för svenska företag. 18

19 Inledning Martin Klinthäll och Susanne Urban belyser i kapitlet Kartläggning av företagande bland personer med utländsk bakgrund i Sverige företagandets ekonomiska betydelse, dess fördelning på kön, ålder, bakgrund, dess struktur samt eventuella klusterbildningar. Klinthäll och Urban konstaterar att företagare med utländsk bakgrund spelar en viktig roll för sysselsättningen. Den dynamik de tillför genom att slussa människor in i sysselsättning är stor i förhållande till deras ekonomiska tyngd. Tidigare studier som visat att det är vanligare bland personer med utländsk bakgrund att vara egenföretagare bekräftas i detta kapitel, liksom att företagarna driver sina företag under knappare förhållanden. Detta hänger ihop med att företagare med utländsk bakgrund återfinns inom t.ex. restaurangbranschen i högre grad jämfört med företagare med svensk bakgrund. Trots detta konstaterar Klinthäll och Urban att det inte finns branscher eller geografiska områden som domineras av någon etnisk grupp annat än, i förekommande fall, den svenska. I kapitlet Invandrares småföretagande i Sverige en kritisk skildring av forskningsfältets utveckling visar Zoran Slavnic hur forskningen historiskt förändrats från användning av kulturella förklaringsmodeller och begrepp som middleman minority, etnisk ekonomi, etnisk enklavekonomi till fokus på embeddedness och vikten av sociala relationer. Under senare år är det begreppet mixed embeddedness som fått fotfäste, ett perspektiv som söker förena de etniska och strukturella processerna. Två andra viktiga trender har varit utvecklingen av den biografiska metoden samt studier av specifika kategorier såsom kvinnor, andra generationen och ungdomar. I Sverige var fältet under 1990-talet starkt påverkat av politiken. De problem som detta medförde ledde dock till ifrågasättande av både politiken och forskningens förhållningssätt. Under 2000-talet ser vi så en policykritisk forskning växa fram, och invandrares marginaliserade position när det gäller egenföretagande uppmärksammas. Under en lång tid var mainstreamforskningen om småföretagande och forskningen om invandrares småföretagande separata områden, där forskare inom den tidigare grenen var infödda svenskar, medan de som ägnade sig åt den senare hade utländsk bakgrund. Under 2000-talet började detta dock förändras. Slavnic avslutar med att konstatera att fler internationella komparativa studier behövs, och reser samtidigt ett antal viktiga frågor för framtida forskning. Erik Wetter följer upp ett projekt inom Tillväxtverkets fokusområde Kunskap och attityder inom det finansiella systemet i kapitlet 19

20 Åsa-Karin Engstrand Offentliga-privata partnerskap som arbetsmodell för statliga åtgärdsprogram: en beskrivning av projektet Kulturbanken. Projektet har utvecklats och bedrivits med privata och ideella aktörer direkt delaktiga i beslutsfattandet, vilket inte är den vanliga arbetsgången vid denna typ av statliga åtgärdsprogram. Syftet med Kulturbanken har varit att ta fram ett utbildningskoncept riktat till bankpersonal såväl som till företagare med utländsk bakgrund för att minska eventuella hinder som kan uppstå vid företagarnas ansökningsprocess. Arbetsgruppen har bestått av personer från Tillväxtverket, IFS, SEB samt ett konsultföretag. Arbetsgruppen kom fram till att kunskap och attityder måste påverkas på olika nivåer, bl.a. behövdes utbildning av kredithandläggare på banker. En utbildningsprodukt i form av en internetbaserad utbildning togs fram. Wetter konstaterar att det kan upplevas som svårt att ha en öppen och kritisk diskussion kring en politiskt laddad fråga, såsom frågan om utlandsföddas möjligheter att få lån. Samtidigt som komplexiteten ökar med flera beslutsfattare och en öppen process finns fördelen att ett öppet beslutsfattande borgar för större åtaganden av de enskilda aktörerna. En grupp med olika intressenter minskar också risken för grupptänkande. Wetter avslutar med att diskutera angelägenheten i att låta följeforskare fortlöpande utvärdera liknande projekt. I kapitlet Mentorprogram för utlandsfödda företagare ger Ulrika Sjödin oss en inblick i Almis mentorprogram som startade Programmet ingår i fokusområdet Nätverk som stöd för utveckling. Inriktningen på programmet är att företagarna, de s.k. adepterna, ska ha haft företag i två till åtta år och vara intresserade av att utveckla sin verksamhet. Almi matchar adepterna med mentorer som ska ge dem råd, tips, stöd samt värdefulla kontakter. Sjödin konstaterar att mentorprogrammet har förutsättningar att bli en framgång, men att Almi bör förbättra rekryteringen av adepter och ta mer hänsyn till deras individuella behov. Adepterna bör också ges möjligheter att göra ett medvetet val av mentor. Sjödin föreslår ett spegelvänt mentorprogram där bägge par ter lär sig av varandra. Tidigare forskning understryker vikten av att mentorskap leder till ömsesidigt givande och lärande. Även infödda sven skar bör kunna blir mottagare för utlandsföddas expertis och kunskap. Ragnar Ahlström Söderling analyserar i kapitlet Nätverk framåt ett projekt med samma namn som bedrivits av den ideella föreningen Näringslivet Falun Borlänge (NFB) inom fokusområdet Nätverk som stöd för utveckling. I samband med att NFB märkte att antalet medlem- 20

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17 Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 4 juni 2015 kommittédirektiv

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Förbättrade chanser för förortsföretagare att lyckas Motion av Rebwar Hassan (mp) (2008:29)

Förbättrade chanser för förortsföretagare att lyckas Motion av Rebwar Hassan (mp) (2008:29) Utlåtande 2008: RI (Dnr 009-807/2008) Förbättrade chanser för förortsföretagare att lyckas Motion av Rebwar Hassan (mp) (2008:29) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2008:29)

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:351 av Helena Lindahl m.fl. (C) Kvinnors företagande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kursen entreprenörskap,

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum Oktober 2011

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum Oktober 2011 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum Oktober 2011 2 Förord Under oktober har IFS för tredje året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete 161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Kosmopolit Advisory Board. Kosmopolit

Kosmopolit Advisory Board. Kosmopolit Kosmopolit Advisory Board Kosmopolit 1 Projekt Kosmopolit är regeringens satsning för att ta tillvara på utlandsföddas unika kompetens för att öka utrikeshandeln, skapa fler jobb och högre tillväxt. Vill

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Brett deltagande i högskoleutbildning

Brett deltagande i högskoleutbildning Promemoria 2017-07-18 Utbildningsdepartementet Brett deltagande i högskoleutbildning Sammanfattning Promemorian innehåller ett förslag till ändring i högskolelagen (1992:1434) som innebär att universitet

Läs mer

Människan i staden - hur fungerar vi?

Människan i staden - hur fungerar vi? Människan i staden - hur fungerar vi? Göteborg 23 april 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete Datum 2016-11-09 Godkänd av Gunilla Nordlöf Upprättad av Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra

Läs mer

REGERINGEN N2016/03446/KSR

REGERINGEN N2016/03446/KSR pypii Regeringsbeslut I 2 IP? REGERINGEN 2016-05-12 N2016/03446/KSR Näringsdepartementet Konkurrensverket 103 85 Stockholm KONKURRENSVERKET Avd,*V A nr jt fj 2 ^ ^ ^ r Dnr 3ti/c?Ml> KSnr/,/, / AktfaH /

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer