Verksamhetsberättelse. Friskvården i Värmland. Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Friskvården i Värmland 2013 Verksamhetsberättelse Friskvården i Värmland 2008

2 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind, Friskvården i Värmland Tryck: One Digitaltryck, Karlstad Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, KARLSTAD Besöksadress: Industrigatan 1, Karlstad Telefon: E-post: birgitta.sjokvist@varmland.rf.se Hemsida: Facebook:

3 Innehåll sid Styrelse och personal en samverkanspart i länets folkhälsoarbete 8 FRISKVÅRDEN I VÄRMLANDS HISTORIa 8 UPPDRAGet 9 Verksamhetsidé 11 Organisation och personal 11 måluppfyllelse 13 Projekt 16 näringslivsverksamhet 17 Ekonomi slutord 19

4

5 Vi möter dig där du är! Visionen för Friskvården i Värmland är flertydig. Vi möter dig där du finns, i din närmiljö. Vi har friskvårdskonsulenter i varje kommun. Vi möter dig även där du är i din livscykel och med de behov du har just nu. Det kan vara att du behöver hjälp med en bättre kost, hjälp med att börja aktivera kroppen eller att över huvud taget bli motiverad att göra något åt din livssituation. Friskvården i Värmland finns där du bor och möter dig utifrån dina egna behov idag! Under året fick Friskvården i Värmland i uppdrag av Folkhälsoinstitutet att vara samordnare för hela Sverige av den friskvårdsvecka som ska arrangeras i landet under oktober 2014, Ett friskare Sverige. Detta visar att förtroendet för Friskvården i Värmland är stort och det är glädjande. Jag vill tacka all personal för det hängivna arbete som utförts under Det har i hög grad bidragit till att många värmlänningar fått sundare levnadsvanor och således en bättre livskvalité. Karlstad 2 april 2014 Gert Ohlsson Ordförande i styrelsen för Friskvården i Värmland

6

7 Styrelse och personal 2013 Styrelsen för Friskvården i Värmland ger följande verksamhetsberättelse för Lokala verksamhetsberättelser finns för varje friskvårdscentral. Styrelsen har haft sex protokollförda sammanträden under Den av årsmötet den 10 april 2013 valda styrelsen har haft följande sammansättning: Under verksamhetsåret har följande medarbetare haft anställning inom Friskvården i Värmland: Styrelse Ordförande Gert Ohlsson, Landstinget i Värmland Ordinarie ledamöter Ulric Andersson, Landstinget i Värmland Marianne Utterdahl, Region Värmland Monica Gundahl, Region Värmland Per Doverholt, Värmlands Idrottsförbund Christina Lundquist Viklund, Värmlands Idrottsförbund Johanna Larsson, extern ledamot Ersättare Monica Ståhl, Landstinget i Värmland Mats Sandström, Landstinget i Värmland Mikael Johansson, Region Värmland Agnes Utter, Region Värmland Malin Olin, Värmlands Idrottsförbund Susanne Grip Åsman, Värmlands Idrottsförbund Staffan Janson, Karlstad universitet Personalrepresentant Barbro Karlsson, friskvårdskonsulent Henrik Hermansson, friskvårdskonsulent Valberedning Inge Larsson, Säffle Kicki Velander, Torsby Per Gruvberger, Filipstad Efter årsmötet beslutade Värmlands Idrottsförbund att Susanne Grip Åsman skulle vara ordinarie ledamot och att Christina Lundquist Viklund vara ersättare. Personal Birgitta Sjökvist, friskvårdschef Anna Lind, dietist, information, marknadsföring Ulrika Sälgeback, sjukgymnast Maths Wensmark, psykolog Ing-Marie Sundqvist, ekonomi, personal Monika Henner, friskvårdskonsulent, Arvika Lisbet Jansson, friskvårdsassistent, Arvika Kristina Öjstrand, friskvårdskonsulent, Eda Britta Ericsson, friskvårdskonsulent, Filipstad Annika Svensson, friskvårdskonsulent, Forshaga Sofia Sätter, friskvårdssamordnare och friskvårdskonsulent, Grums Henrik Hermansson, friskvårdskonsulent, Hagfors, Munkfors Pontus Folkesson, friskvårdskonsulent, Hammarö Carine Frykäng, friskvårdskonsulent, Karlstad Eva Sahlqvist, friskvårdsassistent, Karlstad Åsa Österberg, friskvårdsassistent, Karlstad Linda Thimar, friskvårdsassistent, Karlstad Gunilla Hermansson, friskvårdskonsulent, Kil Sidsel Fiskerud-Syversson, friskvårdskonsulent, Kil Monika Åhlberg, motionsledare, Kil Nina Rindefors, friskvårdskonsulent, Kristinehamn Pia Aspvik, friskvårdskonsulent, Storfors Mats Svärdsén, friskvårdskonsulent, Sunne Barbro Karlsson, friskvårdskonsulent, Säffle Annelie Johansson, friskvårdsassistent, Säffle Anna Larsson, friskvårdskonsulent, Torsby Catrine Oscarson, friskvårdskonsulent, Årjäng 7

8 En samverkanspart i länets folkhälsoarbete Arbetet med att förbättra värmlänningens hälsa är en viktig utvecklingsfråga för länet och en befolkning med god hälsa är ett viktigt medel för att stärka regionens konkurrenskraft. I det regionala utvecklingsprogrammet Värmland Växer , har fastslagits att om Värmland ska lyckas i det regionala tillväxtarbetet så krävs en god livskvalitet och förbättrad folkhälsa. Värmlandsstrategin poängterar det folkhälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet som viktigt för länets utveckling Friskvården i Värmland är en ideell förening vars ändamål är att med tonvikt på ett hälsofrämjande arbete inom mat- och motionsområdet, medverka till en långsiktig och hållbar samhällsutveckling. I stadgarna står Föreningen skall, genom sina aktiviteter, erbjuda alla människor möjlighet att uppnå en god hälsa. Som en länsövergripande utförarorganisation inom friskvårds- och folkhälsoområdet, är Friskvården i Värmland en betydelsefull aktör på såväl den regionala som den lokala nivån och en viktig organisation för att nå visionen för Värmlandsstrategin: Värmland - ett skönare liv FRISKVÅRDEN I VÄRMLANDS HISTORIA Det började som en motionsstiftelse Friskvården i Värmlands verksamhet började redan 1968 i form av en motionsstiftelse. Den första konditionspolikliniken öppnade på Skutberget utanför Karlstad, där man kunde utföra konditionstester och enklare hälsoundersökningar. Så småningom startade samarbete med fler kommuner antog Landstingsmötet en hälsoplan för Värmland som gav möjlighet för landstinget att bättre att planera sin hälsoupplysning. Landstinget gav året därpå i uppdrag åt Värmlands Idrottsförbund och dess Regionala Motionsråd att ansvara för området kost och motion. Konditionspolikliniker blir friskvårdscentraler Många uppfattade att konditionspoliklinikerna bara var för idrottsaktiva, så för att locka fler besökare gjordes ett namnbyte till friskvårdscentral, som man ansåg vara ett lämpligare namn för verksamheten. Verksamheten inriktades på ryggmotionsgrupper och hjärtinfarktrehabilitering med tillgång till läkare, sjukgymnast, sjuksköterska och motionsledare. Även överviktsgrupper erbjöds, liksom hälsoundersökningar, konditionstester, rådgivning och viktkontroller. Namnbyte till Friskvården i Värmland Från att heta Regionala Motionsrådet och därefter Regionala Friskvårdsrådet så ombildades rådet till Friskvården i Värmland. År 2000 blev organisationen helt fristående organisation med egen stadga. Under 2002 fastställdes en ny verksamhetsplan som tydliggjorde Friskvården i Värmlands verksamhetsinriktning som ideell förening. Medicinsk expertgrupp 2001 utökades kompetensen inom Friskvården i Värmland med dietist och sjukgymnast och det bildades en medicinsk expertgrupp. Expertgruppen fick en central roll för att höja kompetensen inom verksamheten och garantera verksamhetens vetenskapliga grund utökades kompetensen inom den medicinska expertgruppen med en psykolog. 8

9 FaR-arbetet - Värmlandmodellen Ett viktigt utvecklingsskede i Friskvården i Värmlands historia var när Friskvården i Värmland blev mottagare av Fysisk aktivitet på recept (FaR). Alla landstingets verksamheter kan sedan 2005 ordinera fysisk aktivitet på recept vilket innebär att fysisk aktivitet kan ordineras som komplement eller som alternativ till vanligt läkemedel. Motiverande samtal - MI Sedan hösten 2007 har Landstinget i Värmland erbjudit utbildning i motiverande samtal för sin personal. Utbildningen hålls för blandade yrkesgrupper där teori blandas med praktik. Alla anställda inom Friskvården i Värmland som sitter i enskilda samtal har sedan 2009 deltagit och deltar regelbundet i de utbildningsinsatser som erbjuds av landstinget. Kompetensen upprätthålls via regelbunden träning i metoden via träningsgrupper ute i teamen. UPPDRAGET Friskvården i Värmland ska medverka till att folkhälsoläget förbättras genom att i samverkan med kommunernas olika verksamhetsområden, hälso- och sjukvården, det lokala näringslivet och föreningslivet med flera, bidra med sin specifika kompetens inom mat, motion och motivation. En överenskommelse mellan Landstinget i Värmland och Friskvården i Värmland tecknades under året. Överenskommelsen innebär att uppdraget tydliggörs, arbetet kan följas upp och uppdraget kan förändras utifrån de eventuella nya behov som kan uppstå. Friskvården i Värmland ska på Landstinget i Värmlands uppdrag: Erbjuda Hälsokursen i samverkan med Hälso- och sjukvården Använda och utveckla MI (motiverande samtal) som metod i arbetet. Erbjuda konditionstest och hälsosamtal med inriktning på såväl fysisk aktivitet som goda matvanor med MI (motiverande samtal) som grund. Vara mottagare av fysisk aktivitet på recept (FaR). Friskvården i Värmland ska tillsammans med landstingets FaR-grupp utveckla FaRarbetet. Friskvården i Värmland ska fortsätta att föra statistik över de FaR-recept som kommer till Friskvården i Värmland tills dess att Landstinget i Värmland kan överta denna uppgift. Friskvården i Värmland ska erbjuda motionsverksamhet till både de personer som ordinerats FaR och till övriga. Erbjuda Hälsokursen - vikt för vuxna. Under året har friskvårdschefen på uppdrag av styrelsen, utrett olika organisationsalternativ och på styrelsemötet i november 2013 beslutade styrelsen att Friskvården i Värmland ska fortsätta verka som en ideell förening. Samverkansavtal har tecknats med 15 kommuner. Liksom överenskommelsen med landstinget, medför samverkansavtalen med kommunerna att uppdragen och åtagandena blir tydligare för båda parter. Av avtalen framgår att friskvårdskonsulenten ska vara en samverkanspart i kommunernas folkhälsoarbete, kunna erbjuda föreläsningar, motionsgrupper och att vara mottagare av personer som ordinerats FaR. 9

10

11 VERKSAMHETSIDÉ Friskvården i Värmland arbetar på uppdrag av och i samverkan med Landstinget i Värmland och länets kommuner. Friskvården i Värmland ska främja värmlänningarnas hälsa genom att stödja motivationen till ökad fysisk aktivitet och goda matvanor. Friskvården i Värmland vänder sig framför allt till de personer som behöver extra stöd för att förändra sina levnadsvanor. Värdegrund Friskvården i Värmlands verksamhet grundas på: En människosyn baserad på allas lika värde Ett förhållningssätt med respekt för den enskildes integritet Gällande riktlinjer och rekommendationer Samverkan och goda relationer internt och externt ORGANISATION OCH PERSONAL Friskvården i Värmland är en länsövergripande utförarorganisation med friskvårdscentraler i alla kommuner. Styrelsen är Friskvården i Värmlands verksställande organ och har sju ledamöter och lika många ersättare. Landstinget i Värmland, Region Värmland och Värmlands Idrottsförbund har utsett två ledamöter och två ersättare. Årsmötet har utsett en extern ledamot och en extern ersättare. Ordföranden har nominerats av Landstinget i Värmland. Styrelsen har sitt säte i Karlstad och huvudkontoret har sina lokaler i Idrottens Hus. Friskvårdschefen ska, under styrelsens överinseende, ansvara för verksamheten, närvara vid styrelsens sammanträden och i samråd med ordföranden bereda styrelsens ärenden och vara sekreterare vid sammanträdena. Inom Friskvården i Värmland finns 18 helårstjänster fördelade på 25 personer. Friskvårdschefen ansvarar för organisationens verksamhet och tillsammans med en ledningsgrupp och den medicinska expertgruppen, med dietist, sjukgymnast, psykolog, planeras och utvecklas verksamhetsområdena. Den medicinska expertgruppens funktion är att garantera att de metoder och råd som används och ges inom mat- motivations- och motionsområdet är evidensbaserade och att hålla alla medarbetare uppdaterade inom sina kompetensområden. Friskvården i Värmland representeras lokalt i varje kommun av en friskvårdkonsulent med ansvar att planera, genomföra och utveckla aktiviteter tillsammans med övriga folkhälsoaktörer i kommunerna och inom hälso- och sjukvården. Friskvårdscentralerna är organiserade i tre geografiska team. Teamarbete innebär möjligheter att specialisera sig inom olika kompetensområden och underlättar också samarbete i olika former. Alla friskvårdskonsulenter och friskvårdsassistenter har gått utbildning i motiverande samtal (MI). Det finns en utbildad metodstödjare i varje team och teamen får regelbunden handledning och utbildning av organisationens psykolog. I varje team finns en friskvårdskonsulent som är utbildad i tobaksavvänjning. Inom organisationen finns 83 timanställda ledare som leder motionsgrupper för kommuninvånarna. Alla motionsledare erbjuds varje år en programgenomgång, då man får utbildning om organisationen och genomgång av nya program. Under hösten genomfördes en utbildningsdag för alla motionsledare i ämnet Praktiskt ledarskap. Friskvården i Värmland har även en resurs för information och marknadsföring samt resurser för administration, utvärdering, statistik och uppföljning av verksamheten. Hemsidan org uppdateras regelbundet och ett kalendarium finns på hemsidan. Friskvården i Värmland har också en egen facebook sida som vid årsskiftet hade 355 följare. Genom avtal med Värmlands Idrottsförbund finns tillgång till personal- och ekonomiadministratör. 11

12 Tre M Mat Bra mat är en viktig del i en hälsosam livsstil och ett av Friskvården i Värmlands kompetensområden. Våra nordiska länder har under flera årtionden samarbetat om att ta fram näringsmässiga riktlinjer. De första Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) gavs ut år Näringsrekommendationerna revideras vart åttonde år, och de senaste kom ut De Nordiska näringsrekommendationerna fokuserar på helhet och kvaliteten på vad vi äter. De ger rekommendationer om specifika näringsämnen men lyfter även fram fysisk aktivitet och matvanor som främjar en god hälsa på både kort och lång sikt. NNR lyfter fram matvanor som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt, typ 2-diabetes och cancer sjukdomar som alla är kopplade till matvanor och livsstil. NNR ger också rekommendationer om hur mycket av olika näringsämnen man behöver för att kroppen ska utvecklas och fungera på bästa sätt och om fysisk aktivitet. NNR har antagits som de officiella rekommendationer som används i Sverige och vårt matbudskap inom Friskvården i Värmland följer därmed också dessa. Motion Vi människor är gjorda för rörelse och är också i rörelse genom livet. De flesta av kroppens organ och vävnader påverkas och anpassar sig, både till aktivitet och inaktivitet. Att regelbunden fysisk aktivitet och minskat stillasittande minskar risken att drabbas av sjukdom och för tidig död finns det idag stark evidens för. Många olika biologiska och fysiologiska system påverkas samtidigt. Att främja en mer fysiskt aktiv livsstil kan förebygga för tidiga dödsfall i Europa varje år. Den otillräckliga aktiviteten leder också till stora kostnader för vårt samhälle. Enligt samhällsekonomiska beräkningar kostar sjukdomar relaterade till fysisk inaktivitet 7 miljarder kronor per år i Sverige. I november 2013 lades den första svenska doktorsavhandlingen fram där både vardagsmotion och långvarigt stillasittande och dess betydelse för hälsan belystes. I mötet med de individer som kommer till Friskvården i Värmland sker samtalet just kring dessa tre delar inom motionsområdet då allt har effekt och bidrar till att främja hälsa. Motivation Motivation är den uppsättning av skäl som avgör om man ska engagera sig i att förändra ett visst beteende. Alla behöver något att sträva mot, det är själva drivkraften bakom motivation. Därför är målsättning och motivation ofta sammankopplade. Motivation utvecklas utifrån psykologiska behov och strävan för utveckling. Motivation är fysiologiskt sett en kemisk process från kroppens belöningssystem. När det verkar som om aktiviteten ger något får vi mer motivation. I grunden handlar det om en vilja till förbättring eller förändring. Motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) är en förändringsinriktad samtalsmetodik, som används på främst livsstilsområdet. Den innefattar såväl ett förhållningssätt som strategier för att hjälpa människor att utveckla sin egen inneboende kraft till förändring och möter människan där hon befinner sig. Målet är att tydliggöra och förstärka personens egen motivation till en positiv förändring. MI har effekt när det gäller förebyggande arbete med livsstilsfrågor inom hälso- och sjukvård. Metoden kan användas vid såväl korta möten som längre behandlingsinsatser. 12

13 måluppfyllelse Ett av verksamhetsmålen för 2014 är att öka antalet besökare och deltagare i Friskvården i Värmlands verksamhet. Vi vill också bättre kunna visa att de personer som kommer till oss förbättrar sina matvanor och motionsvanor. Verksamhetsmål deltar 5 procent fler i Friskvården i Värmlands verksamhet jämfört med har minst 50 procent av de personer som kommer till Friskvården i Värmlands verksamhet förbättrat sina levnadsvanor när det gäller mat och motion. Friskvården i Värmland arbetar med kunskapsspridning för att främja goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Ett delmål var att under 2013 genomföra lika många hälsosamtal som 2012, (1106 st.). Under 2013 har 957 hälsosamtal genomförts. Ett delmål var att andelen nya deltagare i våra motionsgrupper under 2013 ska vara 2 procent fler. Under 2013 har andelen nya deltagare ökat med 2,4 procent. Ett delmål var att under 2013 få 20 procent fler deltagare i hälsokurser än 2012, (49 deltagare). Under 2013 har 46 personer deltagit i avslutade hälsokurser. Dock pågår några kurser, bland annat Hälsokursen - vikt i Arvika och Kristinehamn, som startat under 2013 men inte avslutats. I Hälsokursen - vikt deltar 18 personer. FaR i Värmland I överenskommelsen med Landstinget i Värmland som tecknades 2012 är ett av uppdragen att vara mottagare av FaR. Hanteringen och resultaten av FaR utvärderas och följs inom Friskvården i Värmlands verksamhet och i samarbete med Landstinget i Värmland. Friskvårdscentralerna har under 2013 tagit emot 1059 FaR. Antalet mottagna ordinationer till Friskvården i Värmland har minskat. År 2010 var det år då det ordinerades flest FaR till friskvårdscentralerna, 1336 FaR togs emot. Hälsosamtal Ett hälsosamtal är ett motiverande samtal där man utifrån individens motivationsnivå och behov av förändring samtalar kring mat, motion och motivation. Även mätning av midjemått, BMI och viktkontroll görs. Tillsammans med individen görs en strategisk plan hur en förändring av levnadsvanorna ska genomföras och förslag på hur individen själv ska arbetar vidare. Hälsosamtalet kan följas upp flera gånger och även kombineras med ett konditionstest. Under 2013 gjordes 957 hälsosamtal på friskvårdscentralerna samt 1269 uppföljningssamtal. Hälsokursen Hälsokursen riktar sig till grupper i befolkningen som vill förändra levnadsvanorna när det gäller mat och motion. Kursen har arbetats fram och genomförs i samverkan mellan Friskvården i Värmland och hälso- och sjukvården. Hälsokursen bedrivs under sex tillfällen i lärgrupp med rekommenderat 8 10 deltagare och omfattar teori, samtal och eventuellt inslag av fysisk aktivitet. Kursen leds av friskvårdskonsulent i samverkan med personal på den lokala vårdcentralen. Under 2013 har sex Hälsokurser genomförts. 13

14

15 Hälsokursen - vikt Hälsokursen - vikt utgår från ett program (Lifestyle Interventions for Weight management) som är inriktat på förändring av levnadsvanor och hälsa. Kursen vänder sig till den som vill förändra vikten. Den ger tillfälle för reflektion och förståelse för hur levnadsvanor påverkar vikten. Under kursen kan man delta i Friskvården i Värmlands motionsgrupper. Kursen omfattar 16 träffar samt tre individuella hälsosamtal och genomförs av friskvårdskonsulent under handledning av legitimerad psykolog. Under året har Hälsokursen - vikt startat i Arvika och Kristinehamn. Motionsverksamhet Friskvården i Värmland bedriver speciellt inriktad gruppverksamhet i form av hjärt-, rygg-, stav-, kom igång-, cirkel- och vattenmotion. Programmen är sammansatta av organisationens legitimerad sjukgymnast och programmen är anpassade för dem som behöver komma igång att träna på ett tryggt och säkert sätt. I alla kommuner har under året bedrivits flera eller några grupper i kom i gång-, rygg-, hjärt-, vatten- cirkel- eller stavmotion. Under året har över 200 grupper varit i gång i länet med cirka 3700 deltagare. Vattenmotion är den mest efterfrågade motionsformen. Styrketräning på gym har genomförts i Kristinehamn, Arvika och Charlottenberg. Föreläsningar Friskvårdskonsulenterna har under året genomfört 215 föreläsningar och informationstillfällen för sammanlagt cirka personer. Medicinska expertgruppen har föreläst vid 39 tillfällen för sammanlagt cirka åhörare. Upmärksamhetsveckan Ett friskare Värmland På uppdrag av regeringen genomförde Statens folkhälsoinstitut under tre år en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet - Ett friskare Sverige. Under 2013 har inte arrangerats någon nationell uppmärksamhetsvecka, men Friskvården i Värmland har tagit initiativ till att arrangera Ett friskare Värmland. I nästan alla kommuner i Värmland har någon form av aktivitet genomförts under vecka 40 eller 42. I de lokala verksamhetsberättelserna finns en presentation av vad som gjorts i respektive kommun. Samverkan med kommunerna För att tydliggöra vilka åtaganden kommunerna och Friskvården i Värmland har gentemot varandra, har samverkansavtal tecknats med 15 kommuner. I Storfors är samverkansavtalet tecknat på tre år och i Säffle på två år. Hagfors kommun har inte tecknat samverkansavtal och har inte beviljat något anslag för I de kommuner som har folkhälsoråd eller liknande, finns friskvårdskonsulenten representerad och är sekreterare i vissa råd. I arbetet under råden sker en naturlig samverkan runt de frågor som respektive kommun väljer att arbeta med. I Kristinehamn ingår friskvårdskonsulenten i Trygghets- och folkhälsorådets operativa arbetsgrupp. Friskvårdskonsulenterna ingår i folkhälsorådet i kommunerna Årjäng, Säffle, Kristinehamn, Torsby, Eda, Storfors och Filipstad. Aktiviteter till kommuninvånare Varje friskvårdscentral har en egen lokal verksamhetsberättelse. För mer detaljerad information om vad som hänt i respektive kommun, hänvisas till dessa. 15

16 PROJEKT Friskvården i Värmland har deltagit i ett nationellt projekt under året. Arbetet inom det nationella projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande ligger utanför den ordinarie basverksamheten Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Värmland har ingått i studien Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande, tillsammans med fyra andra län. I Värmland är det kommunerna och vårdcentralerna i Säffle, Kil, Hammarö och Sunne som deltagit i studien. Syftet med projektet är att ge landsting och kommuner kunskap och inspiration om hur man tillsammans med den ideella sektorn kan bidra till att personer mellan år ska ha ett aktivt och hälsosamt åldrande. I varje kommun har 100 personer deltagit. Projektet avslutades den 31 augusti 2013 och har utvärderats. Mer information om projektet finns på Folkhälsomyndighetens hemsida En utvärdering av Friskvården i Värmlands deltagande i projektet finns på hemsidan LIV 2013-STUDIEN Under åren 1990 och 2000 kartlade Gymnastik & Idrottshögskolan, GIH, svenska befolkningens fysiska kondition, styrka och levnadsvanor med hjälp av cykeltestning, styrketest och via enkäter på 2000 slumpvis utvalda svenskar år. I ett nytt doktorandprojekt (LIV 2013) planeras nu att upprepa tidigare kartläggning för att kunna jämföra svenska befolkningens, styrka och levnadsvanor. Värmland är ett av flera län som valts ut där tester kommer att genomföras. Detta kommer även att ge lokala data för att kunna jämföra Värmland med övriga Sverige. Friskvården i Värmland har utsetts som testcentral och det är till friskvårdscentralerna i Säffle, Torsby, Kristinehamn och Karlstad som individerna får vända sig till. GIH har utbildat medarbetare i de testmetoder som ska användas. 200 slumpvisa individer från Värmland rekryteras via brev. Testerna påbörjades under hösten 2013 och kommer att avslutas under våren Övrigt Friskvården i Värmland samverkar med Karlstad universitet och har under året tagit emot studenter från programmet Hälsa och Wellness som gjort tio veckors praktik inom verksamheten. 16

17 Näringslivsverksamhet Utöver den basverksamhet som finansieras av anslagen från Landstinget i Värmland och från Värmlands 16 kommuner, kan Friskvården i Värmland erbjuda andra myndigheter, föreningar och organisationer att köpa tjänster för sin personal eller deltagare. Denna verksamhet ligger utöver den ordinarie verksamheten och benämns näringslivsverksamhet. Offentliga uppdragstagare Flera kommuner har köpt tjänster i varierad omfattning för den egna personalen. Det har bl a handlat om kurser i tobaksavvänjning och föreläsningar för kommunens medarbetare. Några föreningar i länet har anlitat Friskvården i Värmland som föreläsare och att hålla i motionsgrupper. Den medicinska expertgruppen har hållit en föreläsningsserie för all personal inom Polismyndigheten i Värmland. Finsamförbunden består av olika parter i en arbetsmarknadsinriktad rehabilitering. I förbunden ingår kommunen, Landstinget i Värmland, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I Eda kommun har samordningsförbundet Eda/Arvika och i Grums, Hammarö och Kristinehamns kommuner har Finsamförbundet Samspelet köpt tjänst i form av kursledare till en hälsoskurs till sina deltagare. I Karlstads kommun har Finsamförbundet Samspelet köpt motionsledartjänster och kursledare till en Må bra-kurs under året. En kurs i sömn och stress har hållits för Samspelets deltagare i Karlstad. Privata uppdragstagare Valmet (f d Metso Fiber Karlstad AB och Metso Paper AB i Karlstad) är två företag som köpt mer omfattande tjänster under året som tjänst som hälsosamordnare. Under året avslutades den del av tjänsten som utfördes till Metso Fiber AB. På Hammarö har Friskvården i Värmland sålt tjänster som motionsledare som bedrivit ryggmotion till personal på Stora Enso, Skoghalls Bruk. På Lundins Plast i Arvika har friskvårdskonsulenten hållit en föreläsningsserie för alla anställda. Arbetslivsresurs i Säffle har köpt Hälsokursen för långtidssjukskrivna. Ekonomi Årsredovisning för räkenskapsåret finns i separat dokument 17

18

19 Slutord Verksamheten under året har till stora delar följt och utfört de aktiviteter som tagits upp i Aktivitetsplan Aktiviteterna syftar till att nå de verksamhetsmål och delmål som styrelse och ledning tagit fram för Friskvården i Värmland. Vi vill nå fler personer genom att få fler deltagare i vår verksamhet och har därför en målsättning att vi 2014 ska ha 5 procent fler personer än vad vi hade år 2011 i vår verksamhet. Vi vill också bli bättre på att visa att de personer som kommer till oss förbättrar sina mat- och motionsvanor och ett mål är att minst hälften av de som kommer på hälsosamtal ska ha förbättrat sina vanor. Under 2013 minskade ordinationerna av FaR till Friskvården i Värmland. Friskvårdscentralerna fick FaR ordinationer, vilket var 159 färre än När det gäller motionsverksamheten har antalet grupper i länet minskat men vi har fler deltagare i varje grupp. Cirka 20 procent av alla deltagare är nya deltagare. Våra motionsgrupper lockar alltjämt fler kvinnor än män. Vi ska arbeta med kunskapsspridning för att främja goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Då det under 2013 inte skulle arrangeras någon nationell uppmärksamhetsvecka Ett friskare Sverige, tog Friskvården i Värmland initiativ till att göra en egen vecka Ett friskare Värmland. Våra friskvårdskonsulententer har varit initiativtagare till att bilda arbetsgrupper i kommunerna, som har planerat och genomfört många olika aktiviteteter under vecka 40 och 42. Vi såg det som ett bra verktyg för att fortsätta arbetet med kunskapsspridning för att främja goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Karlstad Birgitta Sjökvist Chef för Friskvården i Värmland 19

20