VILKA BOR I VÄSTERBOTTENS INLAND?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VILKA BOR I VÄSTERBOTTENS INLAND?"

Transkript

1 Umeå universitet Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografi C, vt 2003 Handledare: Örjan Pettersson VILKA BOR I VÄSTERBOTTENS INLAND? EN STUDIE AV LIVSFORMER I SORSELE KOMMUN Madeleine Eriksson

2 ABSTRACT This study will focus on work and education in Sorsele, a small Swedish rural municipality. The aim is to discover structures that produce specific actions and dispositions among people. The theoretical premise is to be found in the life mode analysis. Methodologically the study is characterised by qualitative data, and it is based on 20 interviews concerning work and education in the local environment. The life mode analysis has been found efficient in this study when it comes to understand the behaviour and nature of the interviewed. The majority of the interviewed are in the classical sense manual workers - work is for them means to reach the goal that consists of a meaningful spare time. The strong wish among the interviewed to remain in Sorsele is one important factor that restrains the possibilities for higher education and a broader labour market. Consequently -- to remain in Sorsele is considered to be more important than work and education

3 1. INLEDNING SYFTE DISPOSITION UPPSATSEN OCH HELA PROJEKTET SORSELE KOMMUN GLESBYGD METOD KVALITATIVA FORSKNINGSINTERVJUN GENOMFÖRANDET AV INTERVJUER TILLVÄGAGÅNGSSÄTT- METODER OCH VERKTYG KÄLLKRITIK TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER LIVSFORMSBEGREPPET TIDIGARE FORSKNING LIVSFORMERNA BLANDLIVSFORMER HÄR ÄR DE INTERVJUADE LEVDA LIVSFORMER SAMMANFATTANDE RESULTAT UPPLEVDA PROBLEM OCH LÖSNINGAR FRÅN EN LIVSFORM TILL EN ANNAN SAMMANFATTANDE DISKUSSION SKILLNADER OCH LIKHETER LIVSFORMERNA EMELLAN DE ICKE- REPRESENTERADE LIVSFORMERNA ÖMSESIDIG PÅVERKAN MELLAN LIVSFORMER OCH LOKALSAMHÄLLET LIVSFORMERNAS SAMHÄLLE SAMHÄLLETS LIVSFORMER LIVSFORMERNA OCH PLATSEN OM LIVSFORMSTEORIN KÄLLFÖRTECKNING...59 BILAGOR - 2 -

4 1. INLEDNING De politiska, ekonomiska och sociala förändringar Sverige genomgått under efterkrigstiden har medfört en mer specialiserad arbetsfördelning och en förändrad ekonomisk fördelning i landet. Som följd av dessa förändringar har Sverige utvecklats till ett land med en tydlig befolkningskoncentration till tätorterna. Glesbygdskommuner och traditionella industriorter har av olika anledningar haft svårt att anpassa sig till de nya villkoren och kraven på en mer konkurrenskraftig och specialiserad produktion. Som en följd av detta minskar glesbygdsbefolkningen, pendling till tätorterna blir allt vanligare och människor tvingas flytta. 1 De människor som väljer att bo kvar i glesbygden väljer samtidigt ett liv som på många sätt skiljer sig från livet i staden. I glesbygden råder det andra villkor för arbete, försörjning och utbildning, och där förekommer andra problem och handlingsalternativ. De skilda villkoren för människor i staden och i glesbygden ställer särskilda krav på kunskap bland planerare och beslutsfattare om de mångfacetterade lokala problemen I arbetet med att öka kunskapen om glesbygden och dess invånare är det därför viktigt att kunna ta tillvara de vanliga människornas kunskaper om sitt samhälle och sin omgivning, samt utveckla nya och bättre former för kommunikation med invånarna. Det är detta problemområde som utgör den bakgrund mot vilken denna studie genomförts. 1 Björnberg, U, Bäck-Wiklund, M, Lindfors, H, Nilsson, A (1980) Livsformer i en region, Göteborg, s 1 ff

5 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie och utifrån ett livsformsteoretiskt perspektiv studera människors agerande och förhållningssätt till arbete, försörjning och utbildning i Västerbottens inland. Studien har genomförts i Sorsele kommun. Undersökningen kommer att behandla följande frågeställningar: Vilka förhållningssätt finns hos de intervjuade med avseende på försörjning och utbildning och hur upplever de sina handlingsalternativ? Vilka livsformer finns bland de intervjuade? Hur ser samspelet ut mellan livsformerna och lokalmiljön? 1.2. Disposition Texten som följer är en översiktlig beskrivning av Sorsele kommun och glesbygdsproblematiken. Uppsatsens andra del består av en redogörelse över den metod och det tillvägagångssätt jag valt. Det tredje kapitlet innehåller en presentation av livsformsteorin och tidigare forskning. Kapitlet därefter ägnas åt redovisningen av de tjugo intervjuerna. I kapitel 5, som är den avslutande delen, sammanfattas och analyseras resultaten

6 1.3. Uppsatsen och Hela Projektet Hela Projektet är ett resultat av samverkan mellan Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Jämställdhetsombudsmannen och Svenska ESF-rådet 2. Målet med Hela Projektet är att påverka de omständigheter som hindrar deltidsarbetande från att få önskad arbetstid. Hela Projektet ger stöd till utvecklingsprojekt som utifrån uppsatta mål uppfyller vissa kriterier. 3 Denna uppsats ingår i den del av Hela projektet som har till avsikt att utreda försörjningssituationen i Norrlands glesbygd Sorsele kommun Sorsele kommun är belägen i Västerbottens län och i landskapet Lappland. Kommunen gränsar till kommunerna Lycksele, Storuman, Malå, Arvidsjaur och Arjeplog. De närmaste städerna är Lycksele, Skellefteå, och Umeå, avståndet mellan Sorsele centralort och Umeå är 261 km (bilaga 1). Kommunen är en av de största i Sverige till ytan, men den näst minsta till befolkningsantalet. Invånarantalet är personer (figur 1) varav hälften bor i centralorten. 4 Resterande befolkning bor framför allt i de större byarna Gargnäs och Blattnicksele i sydöstra delen av kommunen och Ammarnäs i nordvästra delen. 5 Figur 1 visar att de flesta invånare i Sorsele är mellan år, men den största enskilda åldersgruppen är mellan 5-14 år (figurer 1 och 4). 2 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF-rådet) driver Europeiska socialfondens program i Sverige. 3 HelaProjektets hemsida, Statistiska Centralbyrån (SCB) Sorsele kommuns hemsida

7 Kvinnor Män Figur 1: Befolkningen i Sorsele år 2002 fördelad på ålder och kön Källa: Statistiska Centralbyrån, Befolkningspyramiden över riket samma år visar en jämnare fördelning över åldersgrupperna och en större andel personer i yrkesverksam ålder (figur 2) Kvinnor Män Figur 2: Befolkningen i Sverige år 2002 fördelad på ålder och kön Källa: Statistiska Centralbyrån, Kommunen har drabbats hårt av rationaliseringarna inom jord- och skogsbruket 6 och dras med ständigt minskande befolkning som följd av låga födelsetal, åldrande befolkning och låg inflyttning (figurer 3, 4 och 5). 6 Sorsele kommuns hemsida

8 Figur 3 illustrerar befolkningsutvecklingen i kommunen mellan åren Befolkningsutvecklingen visar på en nedgående trend under hela tidsperioden. Inom loppet av sju år, mellan åren , minskade befolkningen med nära 300 personer. Folkmängd År Figur 3: Befolkningsutveckling i Sorsele kommun, Not. Y-axeln har ej noll som utgångspunkt, kurvan kan därför ge ett överdrivet intryck Källa: Statistiska Centralbyrån, Under de sju år som figur 4 illustrerar hade kommunen endast ett år av positiv nettoflyttning, det vill säga större inflyttning än utflyttning Flyttnetto År Figur 4: Flyttningsnetto i Sorsele kommun under perioden Källa: Statistiska Centralbyrån,

9 Mellan åren 1998 till 2000 ökade antalet födda men födsloantalet sedan toppen år 2000 har stadigt nedåt. År 2002 föddes det endast 11 barn i kommunen, året innan var födelsetalet mer än dubbelt så stort (figur 5) Antal födda År Figur 5: Antal födda i Sorsele kommun åren Källa: Statistiska Centralbyrån, Den största delen av den yrkesverksamma befolkningen, 503 personer, är sysselsatt inom den offentliga sektorn, av dessa är 366 kvinnor (tabell 1). Under senare år har ett småskaligt näringsliv utvecklats, främst då inom träindustrin, data- och elektronikbranschen, majoriteten av männen arbetar inom dessa områden, den största privata arbetsgivaren är Gargnäs elteknik. Dessa näringar har dock under senare år varit tvungna att dra ned på verksamheten. Tabell 1: Försörjningsområden för män och kvinnor i Sorsele kommun år 2002 Män Kvinnor Jordbruk, skogsbruk, fiske 45 2 Tillverkningsindustri Privat dominerade tjänster Offentligt dominerade tjänster Ej specificerad verksamhet Totalt Källa: Statistiska centralbyrån,

10 Två samebyar bedriver renskötsel i kommunen, vilket medför att ett antal personer också är sysselsatta med denna verksamhet. Mindre företag har också bildats för vidareförädling av lokala produkter. 7 Norrlands glesbygd beskrivs ofta som bestående av områden med stor arbetslöshet. Sorsele kommun har emellertid ingen omfattande öppen arbetslöshet. Arbetslösheten är 3,6 procent vilket kan jämföras med riksgenomsnittet som är 3,4 procent. Arbetslösheten bland män i Sorsele är högre än riksgenomsnittet, medan arbetslösheten för kvinnor i Sorsele är lägre än för rikets kvinnor i övrigt. Den högsta arbetslösheten finns bland ungdomar mellan 18 och 24 år. Arbetslösheten för denna grupp i Sorsele är nästan dubbelt så hög som riksgenomsnittet. 8 Sorsele kommun har även en hög andel av befolkningen i konjunkturberoende program, 3,1 %, medan genomsnittet för rikets hela befolkning i konjunkturberoende program är 1,9 %. 9 Exempel på konjunkturberoende program som bedrivs i Sorsele är anställningsstöd, arbetspraktik, datortekutbildning och starta eget bidrag Glesbygd Sorsele är en kommun som i alla sammanhang är en glesbygdskommun, men glesbygdsbegreppet är inte entydigt. Glesbygd finns över hela landet och vissa drag är gemensamma för all glesbygd medan andra är mer specifikt kopplade till en region. I detta avsnitt ges en presentation över de mest använda definitionerna på glesbygd samt en översikt av statliga utredningar rörande glesbygd och glesbygdsproblematiken. 7 Sorsele kommuns hemsida, Arbetslöshet för män i Sorsele: 5,5 % I riket: 4 %. Arbetslöshet för kvinnor i Sorsele: 1,5 % I riket: 2,7 % Ungdomar år i Sorsele: 8,3 % I riket: 4,3 % 9 Statistiska centralbyrån (SCB)

11 Glesbygdsbegreppet Glesbygdsverkets definition av glesbygd och landsbygd grundar sig på hur möjligheten att nå service och arbete ser ut. Syftet med indelningen är att skilja olika typer av bygder åt för att åskådliggöra deras skilda förutsättningar. För att ett område ska betecknas som glesbygd ska invånarna där ha mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort. Enligt Gesbygdsverkets definition bor cirka 2 procent av Sveriges befolkning i glesbygd. Med tätort menas en ort med mer än invånare. Öar utan fast landförbindelse räknas också till glesbygd. 10 Statistiska centralbyrån (SCB) avgränsar inte gles- och landsbygd i egentlig mening, man avgränsar istället tätorter. Syftet med definitionen är att få en indelning av stad och land som på ett bra sätt kan användas av samhällsplanerare och forskare. Enligt definitionen har en tätort mer än 200 invånare och mindre än 200 meter mellan husen. De områden som inte kännetecknas av detta bildar glesbygd. 11 Enligt denna definition bor cirka 16 procent av Sverige befolkning i glesbygd. Svenska Kommunförbundet delar in landets kommuner i nio olika klasser. Syftet med indelningen är att lättare kunna göra jämförelser mellan kommuner. Två av de nio klasserna omfattar glesbygds- respektive landsbygdskommuner. Indelningen grundas bland annat på antal invånare per kvadratkilometer. Även tätorter ingår i underlaget, värdena blir alltså ett genomsnitt för hela kommunen. En glesbygdskommun karaktäriseras av att ha mindre än invånare totalt och mindre än 5 invånare per kvadratkilometer. Kommunförbundet beräknar att cirka 7 procent av Sveriges befolkning bor i glesbygd. En landsbygdskommun har en befolkning på över 10 Glesbygdsverket (2003) Delredovisning- Gleshetsaspekter och den framtida sammanhållningspolitiken, s 6 f. 11 Statistiska centralbyrån (SCB)

12 30 procent boende utanför tätorter och mer än 6,4 procent av befolkningen är sysselsatt inom jord- och skogssektorn. 12 Ytterligare en indelning har gjorts med syfte att avgränsa de områden som är berättigade till ekonomiska medel ur EU:s strukturfonder. Mål 1 och mål 2 ger en ny avgränsning. Glesbygden, som definieras som Mål 1 och som prioriteras för ekonomiska medel från EU:s strukturfond, har låg befolkningstäthet och långa avstånd. Landsbygden, i form av Mål 2, har låg BNP/capita, gles bebyggelse samt hög andel sysselsatta inom jordbruk Glesbygdsutredningar En sammanhållningsrapport från Europeiska kommissionen visar att landsbygdsbefolkningen, enligt EU:s definition, ökar i nästan samtliga av Europeiska Unionens medlemsstater. 14 För Sveriges del syns denna trend i många kommuner, främst i närheten av stora orter men även i en del mindre kommuner i Norrland. De som flyttar till landsbygden är främst barnfamiljer och personer i högre åldrar. Ungdomar visar däremot en stark benägenhet att förflytta sig i motsatt riktning, till storstäderna eller högskoleorterna. 15 Den regionala befolkningsutvecklingen visar, i motsats till Glesbygdsverkets utredning, en kraftig befolkningsminskning i de fyra norrlandslänen. Trots en ökning av landsbygdsbefolkning kring städerna. De olika resultaten beror på skilda definitioner av glesbygd. 12 Glesbygdsverket (2003) Delredovisning- Gleshetsaspekter och den framtida sammanhållningspolitiken, s 7 f. 13 Glesbygdsverket (2003) Delredovisning- Gleshetsaspekter och den framtida sammanhållningspolitiken, s 8 f. 14 EU-Kommissionen (2001a) s Ibid, s

13 Enligt bland annat Nyström och Persson (2001) 16, beror avfolkningen inte enbart på ett negativt flyttnetto av yngre människor, den påverkas även av låg nativitet och en åldrande befolkning. Det finns långsiktsprognoser som visar att avfolkningen kan leda till att lokala arbetsmarknadsregioner i delar av Norrlands inland mister större delen av sin befolkning. Det finns då påtagliga risker att arbetsmarknaden i dessa regioner med tiden kommer att fungera allt sämre, eftersom det enda som kommer att finnas kvar på arbetsmarknaden är samhällsbetalda tjänster inom vård och omsorg. 17 Vad gäller näringslivets struktur pekar utredningar från NUTEK/ALMI på att beroendet av den offentliga sektorn hindrar glesbygdsregioner från att få ett mera dynamiskt näringsliv. Utredningarna visar också att de mindre regionerna som klarat sig bra karaktäriseras av en stark entreprenörsanda. 18 Den fysiska infrastrukturen har stor betydelse för glesbygdsregionerna där det ställs extra höga krav, på grund av det geografiska läget och långa avstånd till marknaden. I detta sammanhang är också den minskande befolkningen, enligt Glesbygdsverkets utredningar, ett hot för att kunna upprätthålla förutsättningarna för ett effektivt transportnätverk. Utredningarna visar även på ett samband mellan flyttnetto i nordiska regioner och deras tillgänglighet till centrala områden. Lägre tillgänglighet ger utflyttning medan hög tillgänglighet ger ökad inflyttning. 19 Utredningen konstaterar att de flesta som flyttar från glesbygden inte gör det av arbetsmarknadsskäl utan orsaken kan t.ex. vara byte av miljö. Man konstaterar också att ungdomar flyttar i högre grad än äldre. In flyttar åldrande pensionärer, vilka återvänder till sitt hemlän. 16 Nyström, O, Persson, L.O (2001) Det enkelriktade Sverige- Tjänstesektorn och den framtida befolkningsutvecklingen, Stockholm 17 Ibid, s NUTEK/ALMI (2000) Starka regioner- För nationell tillväxt i en global ekonomi, Stockholm, s Glesbygdsverket (2003) Delredovisning- Gleshetsaspekter och den framtida sammanhållningspolitiken, s

14 I den senaste regionalpolitiska utredningen från Näringsdepartementet presenteras bland annat en utredning från Länsstyrelsen. Utredningens slutsatser är att det är livsstilsval och boendepreferenser som avgör var människorna väljer att bo, att boende i glesbygd är ett medvetet val. Utredningen förespråkar stöd till natur och kultur som regional utvecklingsfaktor för glesbygden. Den regionalpolitiska utredningen understryker behovet av ökad geografisk rörlighet för boende i glesbygd men även yrkes- och kompetensmässig rörlighet. Utredningen visar att mindre arbetsmarknader är mer beroende av arbetskraftsrörlighet än större. Regionförstoring som inkluderar investeringar i infrastruktur och transportsystem för ökad pendling kan enligt utredningen skapa bättre förutsättningar för en fungerande arbetsmarknad. Problemet är att det visat sig vara svårt för glesbygdskommuner att tillsammans med omliggande kommuner skapa regionsamarbeten, bland annat eftersom det just handlar om stora områden med gles befolkning och dåliga förutsättningar för utbildning och näringsliv SOU 2000:87, Regionalpolitisk utredning, Slutbetänkande, Stockholm

15 - 14 -

16 2. METOD Den metod jag har använt mig av för att genomföra denna studie kan betecknas som kvalitativ. Den bygger dels på litteraturstudier av tidigare forskning inom ämnesområdet och dels på intervjuer med tjugo personer boende i Sorsele kommun Kvalitativa forskningsintervjun Kvalitativ metod innebär att forskaren genom intervjuer samlar in muntliga historier, reflektioner och åsikter och sedan använder det som källmaterial i sitt forskningsarbete. Utgångspunkten för undersökningen är att den berör någonting som är gemensamt för de intervjuade. 21 Med den kvalitativa forskningsintervjun försöker intervjuaren förstå världen ur de intervjuades synvinkel och utveckla innebörden av människors erfarenheter före de vetenskapliga förklaringarna. De muntliga källorna kan fylla de luckor som det skriftliga källmaterialet lämnar. Sociologen Max Weber klargör relationen förklaring- förståelse på det här viset: Vi kan åstadkomma något som naturvetenskaperna aldrig kan, nämligen att förstå de delaktiga individernas beteende. Naturvetenskaperna, däremot, är begränsade till att formulera kausalregler för skeenden och föremål och till att förklara enstaka händelser med hänvisning till dessa regler. Vi förstår inte cellers beteenden utan kan endast observera det i dess funktionella sammanhang och generalisera på basis av våra observationer. Denna merprestation som förklaring genom tolkning och förstående ger, jämfört med förklaring genom endast observation, vin- 21 Holme, I. M, Solvang, B.K (1991) Forskningsmetodik, Lund, s 99 ff

17 nes till priset av förklaringens mer hypotetiska och fragmentariska karaktär. 22 Vid kvalitativa intervjuer strävar man efter att samla in så informationsrika och förutsättningslösa beskrivningar som möjligt av relevanta teman. De är varken helt strukturerade med standardiserade frågor eller helt ostrukturerade, utan snarare fokuserade kring vissa teman. Intervjuaren ska leda den intervjuade in på dessa teman, utan att ställa ledande frågor eller själv ta ställning. Huvuduppgiften är att förstå innebörden av vad den intervjuade säger. Den muntliga källan är i många avseenden mer reliabel, det vill säga pålitligare än den skriftliga, eftersom det sker en direkt konfrontation med källan som är hennes/hans berättelse, reflektion eller åsikt. Precis som med ett skriftligt dokument måste de muntliga berättelserna ses i en kontext av de syften den intervjuade kan tänkas ha med sin berättelse Genomförandet av intervjuer Intervjuerna genomfördes under 12 dagar i april år 2003, under dessa dagar intervjuade jag 21 personer. Av dessa intervjuer har 20 använts, eftersom en av intervjuerna avbröts och aldrig fullföljdes. Femton av intervjuerna utfördes i Sorsele centralort, medan fem intervjuer utfördes i Gargnäs, Ammarnäs och Forsnäs, tre byar som ligger några mil från Sorsele centralort. 22 Weber, M (1983) Ekonomi och samhälle. Förståendesociologins grunder, Lund, s 11 f. 23 Andersen, H (1994) Vetenskapsteori och metodlära, Lund, s 91 f

18 Urval Kontakttagandet och mötet med de intervjuade har gått till på olika sätt. I de flesta fall har jag helt enkelt gått in på olika arbetsplatser och frågat efter intervjupersoner. Vissa personer gick med på att intervjuas vid första mötet, medan andra ville boka tid. Många av de intervjuade hjälpte till med att ordna fram andra intervjupersoner och gav mig då telefonnummer att ringa. Detta förfarande visade sig vara lyckat, eftersom dessa personer då redan informerats och antagit en positiv inställning till intervjun och undersökningen. Intervjuerna varade mellan 30 till 60 minuter vardera. Intervjuerna skedde i de flesta fall på den intervjuades arbetsplats, medan tre av intervjuerna utfördes i den intervjuades hem, en intervju utfördes på hotellet i Sorsele och en intervju utfördes på kommunens EU-kontor, där jag hade tillgång till en lokal. Att intervjua en person i dennes hemmiljö, där den intervjuade härskar och känner sig trygg, sägs ofta resultera i ett mer avslappnat samtal. Detta blev även min erfarenhet. På arbetsplatserna uppkom störningsmoment i form av t.ex. annan personal och kunder. Det fanns dock ingen möjlighet att intervjua alla personer i deras hemmiljö. En av riktlinjerna vid urvalet av intervjupersoner har varit att intervjua lika antal kvinnor som män. Eftersom syftet med intervjuerna varit att undersöka människors syn på försörjning, arbetet och utbildning så har en andra riktlinje varit att intervjupersonerna skulle vara antingen arbetstagare, egenföretagare eller arbetssökande. Avsikten med urvalet är inte att få ett så representativt material som möjligt, utan att få största möjliga variation på datamaterialet. 24 För att få en variationsbredd har jag, förutom att intervjua personer i olika åldrar, intervjuat personer med olika försörjningssätt och former av anställningar. 24 Halvorsen, K (1992) Samhällsvetenskaplig metod, Lund, s 96 f

19 Åldern på de intervjuade kan ses som relativt jämnt fördelad (bilaga 3 tabeller 1-4). Med avseende på kön och ålder kan de intervjuade räknas som en tämligen representativ grupp. Därav kan man inte vara säker på att urvalet inte är missvisande med avseende på andra egenskaper hos de intervjuade Tillvägagångssätt- metoder och verktyg Den metod jag valt bygger på att data insamlas genom kvalitativa intervjuer uppdelade i två typer av frågor. Detta gjordes dels för att avgöra vilken eller vilka livsformer intervjupersonen kan anses kännetecknas av, och dels för att utreda de frågor som är relaterade till det problemområde jag vill undersöka. Dessa frågor rör synen på arbete, försörjning och utbildning. Målet blir därmed att söka förklarande mekanismer i livsformen, att mot bakgrund av livsformstillhörighet tolka intervjupersonernas uppfattningar och upplevda handlingsalternativ inför frågan om försörjning, arbete och utbildning i den lokala miljön. Vid dokumenterandet av intervjuerna har endast papper och penna använts, men för att komma ihåg att behandla de teman som nämndes tidigare vid varje intervju och därmed få ett så komplett material som möjligt, användes en tankemodell (bilaga 2). Modellen utgår från åtta teman; personliga egenskaper, sociala relationer, utbildning, erfarenhet, förmågor, arbete, familj, vänner och föreningsengagemang. Metoden har tidigare prövats i en undersökning om kompetensutveckling i företag. 25 För att inte glömma sammanhang, kroppsspråk och egna reflektioner eftersträvade jag att så fort som möjligt efter varje intervju att skriva ner den. Den inledande delen av intervjun handlar om livshistorien, vilket innebär att intervjupersonen ger en allmän beskrivning av sin bakgrund, familj och sitt arbete. Likaså undersöks intervjupersonens skolgång och utbildningshistoria. Målet är att utreda och ta fasta på vilka förändringar i personens ut- 25 Sundberg, L (2001), A holistic approach to competence development, Stockholm

20 veckling och liv som kan antyda vilka livsformer som personen lever och kanske också övergångar från en livsform till en annan. Den andra delen av intervjun syftar till att ta reda på intervjupersonens arbetshistoria på ett mer ingående och konkret sätt. Här undersöks personens alla anställningar och arbetslöshetsperioder. Även frågor om hel- eller deltidsanställningar och tillfälliga anställningar tas upp här. De olika yrkenas karaktär och innehåll klargörs. Motiven bakom val av yrke undersöks liksom hur formerna för arbetet har sett ut, om intervjupersonen varit anställd, varit egen företagare eller arbetat i någon annan form. Även arbetsplatsernas geografiska placering diskuteras. Den tredje delen i intervjun behandlar intervjupersonens hem- och familjesituation. Intervjupersonen tillfrågas om hur boendesituationen har varit och hur den är just nu. Även hushållet undersöks med fokus riktat mot äktenskap, partners livsform, samt hushållets ekonomi. Vidare diskuteras om intervjupersonen är nöjd med sitt boende eller om det finns andra framtidsplaner. Här fokuserar intervjun också på tidigare bostadsort och uppfattningar om den bostadsort där den intervjuade nu bor. Den fjärde delen i intervjun handlar om sociala nätverk. Målsättningen är att intervjupersonen ska berätta om vilka personer som är viktiga för henne eller honom samt om vilken betydelse det sociala nätverket har/hade för den intervjuades handlingsalternativ, försörjning och utbildning. Alla ställda frågor diskuteras mot bakgrund av livsformerna. Centrala begrepp som återkommer i intervjuerna och som indikerar livsform noteras. När personens levda livsform eller livsformer är undersökta analyseras de övriga svaren och jag söker de mönster som visar i vilken utsträckning livsformen påverkar olika handlingar och uppfattningar kring de frågor jag är intresserad av att förstå. Till sist försöker jag studera vilka samband som man kan se mellan den eller de livsformer som intervjupersonerna lever, jämfört med deras åsikter om försörjning och utbildning

21 De genomförda intervjuerna liknar vanliga samtal där den intervjuade fritt fått besvara och resonerar kring ett antal generella teman och frågeställningar. Den intervjuade har till stor del styrt ordningen på samtalet. Min uppgift vid intervjuerna har varit att styra in den intervjuade mot olika teman och resonemang, och se till att alla teman blivit belysta. Jag har haft fyra förhållningssätt under mina intervjuer. Det första var att vara förutsättningslös, det vill säga inte ha några förutfattade meningar om den jag ska komma att intervjua eller vilka svar hon/han skulle ge. Det andra var att vara neutral, det vill säga, att under intervjun eller samtalet inte diskutera sanningshalten eller det troliga i den intervjuades berättelse. Denna punkt innefattar också att jag inte velat ta ställning för eller emot i konflikter mellan t.ex. personer eller organisationer samt att inte ställa ledande frågor. Det tredje förhållningssättet har varit enkelhet, vilket innebär att jag strävat efter att ställa så enkla och tydliga frågor som möjligt. Det fjärde var att de intervjuade garanterades anonymitet

22 2.4. Källkritik Det finns alltid orsak till att kritiskt granska intervjudata eftersom insamlandet av denna typ av data kräver mycket i tid och ansträngning. Trots att forskaren förbereder sig minutiös inför varje intervju finns det alltid utrymme för misstag och feltolkningar. I detta fall har 21 intervjuer genomförts på 12 dagar. Denna korta, intensiva intervjuperiod kan både ha fördelar och nackdelar. Fördelarna kan vara att intervjuerna blir fokuserade och att den intensiva intervjuperioden underlättar när det gäller att finna sammanhang mellan de olika intervjuerna. Nackdelen med att intervjua många personer under kort tid kan vara att intervjuerna blir för korta och ytliga och därför fattiga på information. Bearbetningen av intervjuerna kan även de resultera i misstolkningar på grund av forskarens tidsbrist. Eftersom intervjuerna i denna uppsats inte genomförts under de mest ideala förhållanden kan misstolkningar och andra brister i intervjumaterialet inte uteslutas. Å andra sidan infinner sig sällan de ideala förhållandena och förutsättningarna under fältarbeten. Med intervjuundersökningar får vi därför ta det onda med det goda

23 - 22 -

24 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Samhället omfattar en hel uppsättning av strukturer som sätter villkor för människors vardagsliv och förser människorna med möjligheter och skäl till att välja olika handlingsalternativ. För att förstå och förklara livet i glesbygden, räcker det inte att beskriva enskilda personers erfarenheter. Den enskilda personens handlingar bestäms av det samhälle han/hon lever i. För att nå utöver rena erfarenhetsmässiga observationer av sociala fenomen och förklara vad som producerat dem, måste vi förstå vilka sociala strukturer som utgör dem Livsformsbegreppet Begreppet livsform så som det används av Jakobsen i boken Livsform, kön och risk 26 grundas på livsformsbegreppet som ett teoretiskt, abstrakt och strukturellt begrepp som man får inte får blanda samman med individer eller grupper av konkreta människor. 27 En viktig omständighet är förhållandet mellan struktur och agent, alltså mellan handlande individer och de omgivande institutionerna och förhållandena. Samhället kan inte reduceras till enbart ett antal handlande individer och handlande individer kan inte existera utan ett samhälle. Den samhällsvetenskapliga uppgiften blir ur detta perspektiv en fråga om att studera relationen mellan struktur och agent; att studera hur samspelet ser ut mellan de sociala strukturerna och det mänskliga handlandet. Det centrala är att undvika sammanblandning av struktur och agent samt att fästa uppmärksamheten på länkarna mellan dessa. Livsformsbegreppet är alltså ett strukturbegrepp som har skapats för att förstå strukturella faktorers inverkan på individens handlingsutrymme. 26 Jakobsen, L (1999) Livsform, kön och risk, Karlstad 27 Ibid, s

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003 Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration Ingvar Svensson Maj 2003 Förord På några tiotal år har andelen människor med utländsk bakgrund i Sverige stigit snabbt. De stora majoriteten av de

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige Informationsblad 1: Uppfattningar om i livsvillkor i norra Sverige Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige De som bor i landsändans största kommuner är överlag mer

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Arbetsresan ur ett genusperspektiv Arbetsresan ur ett genusperspektiv Ana Gil Solá, fil. lic. & doktorand - Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet Varför denna föreläsning? Arbetsresan utgör ca 1/3

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Att sätta sin region i ett sammanhang

Att sätta sin region i ett sammanhang Att sätta sin region i ett sammanhang Lärprojekt om den demografiska utmaningen RegLab 31 oktober-1 november 2012 31 oktober 31 oktober 31 Lisa Hörnström Senior Research Fellow - Nordregio Johanna Roto

Läs mer

Livsformsanalys och lokalt utvecklingsarbete

Livsformsanalys och lokalt utvecklingsarbete inflytande maktlöshet - invandrare - kvinnor - passivitet - avstängd - inte kan ändra på något - makten bestämmer rollerna deltagande - flykten - dom har makten, - medborgarskap - få vara delaktig jag

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister?

Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister? Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister? Doktorand, Umeå universitet Definitioner av begrepp Glesbygd: Glesbygdsverket: Områden med mer än 45 minuters

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning Sammanfattning av undersökningen Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan stora och små företag i hur man ser på olika kompetenser, men framför allt hur man ser på skolans uppdrag och

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare Administratörer och förvaltare Allmäna beteendevetare Allmänna samhällsvetare Beteendevetare Kulturgeografer Medie- och svetare Nationalekonomer

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller

Läs mer

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen Anställda i staten Planer och önskemål kring pensioneringen INLEDNING Vi har skaffat oss bättre kunskap om vilka planer och önskemål anställda i staten har vad gäller sin pensionering genom att låta SIFO

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002 31 Skälen till att personer väljer att flytta varierar. Bland framför allt yngre personer är studier ett skäl till att flytta. Vissa väljer att flytta för att bedriva gymnasiestudier på annan ort men det

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer