VILKA BOR I VÄSTERBOTTENS INLAND?

Transkript

1 Umeå universitet Kulturgeografiska institutionen Kulturgeografi C, vt 2003 Handledare: Örjan Pettersson VILKA BOR I VÄSTERBOTTENS INLAND? EN STUDIE AV LIVSFORMER I SORSELE KOMMUN Madeleine Eriksson

2 ABSTRACT This study will focus on work and education in Sorsele, a small Swedish rural municipality. The aim is to discover structures that produce specific actions and dispositions among people. The theoretical premise is to be found in the life mode analysis. Methodologically the study is characterised by qualitative data, and it is based on 20 interviews concerning work and education in the local environment. The life mode analysis has been found efficient in this study when it comes to understand the behaviour and nature of the interviewed. The majority of the interviewed are in the classical sense manual workers - work is for them means to reach the goal that consists of a meaningful spare time. The strong wish among the interviewed to remain in Sorsele is one important factor that restrains the possibilities for higher education and a broader labour market. Consequently -- to remain in Sorsele is considered to be more important than work and education

3 1. INLEDNING SYFTE DISPOSITION UPPSATSEN OCH HELA PROJEKTET SORSELE KOMMUN GLESBYGD METOD KVALITATIVA FORSKNINGSINTERVJUN GENOMFÖRANDET AV INTERVJUER TILLVÄGAGÅNGSSÄTT- METODER OCH VERKTYG KÄLLKRITIK TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER LIVSFORMSBEGREPPET TIDIGARE FORSKNING LIVSFORMERNA BLANDLIVSFORMER HÄR ÄR DE INTERVJUADE LEVDA LIVSFORMER SAMMANFATTANDE RESULTAT UPPLEVDA PROBLEM OCH LÖSNINGAR FRÅN EN LIVSFORM TILL EN ANNAN SAMMANFATTANDE DISKUSSION SKILLNADER OCH LIKHETER LIVSFORMERNA EMELLAN DE ICKE- REPRESENTERADE LIVSFORMERNA ÖMSESIDIG PÅVERKAN MELLAN LIVSFORMER OCH LOKALSAMHÄLLET LIVSFORMERNAS SAMHÄLLE SAMHÄLLETS LIVSFORMER LIVSFORMERNA OCH PLATSEN OM LIVSFORMSTEORIN KÄLLFÖRTECKNING...59 BILAGOR - 2 -

4 1. INLEDNING De politiska, ekonomiska och sociala förändringar Sverige genomgått under efterkrigstiden har medfört en mer specialiserad arbetsfördelning och en förändrad ekonomisk fördelning i landet. Som följd av dessa förändringar har Sverige utvecklats till ett land med en tydlig befolkningskoncentration till tätorterna. Glesbygdskommuner och traditionella industriorter har av olika anledningar haft svårt att anpassa sig till de nya villkoren och kraven på en mer konkurrenskraftig och specialiserad produktion. Som en följd av detta minskar glesbygdsbefolkningen, pendling till tätorterna blir allt vanligare och människor tvingas flytta. 1 De människor som väljer att bo kvar i glesbygden väljer samtidigt ett liv som på många sätt skiljer sig från livet i staden. I glesbygden råder det andra villkor för arbete, försörjning och utbildning, och där förekommer andra problem och handlingsalternativ. De skilda villkoren för människor i staden och i glesbygden ställer särskilda krav på kunskap bland planerare och beslutsfattare om de mångfacetterade lokala problemen I arbetet med att öka kunskapen om glesbygden och dess invånare är det därför viktigt att kunna ta tillvara de vanliga människornas kunskaper om sitt samhälle och sin omgivning, samt utveckla nya och bättre former för kommunikation med invånarna. Det är detta problemområde som utgör den bakgrund mot vilken denna studie genomförts. 1 Björnberg, U, Bäck-Wiklund, M, Lindfors, H, Nilsson, A (1980) Livsformer i en region, Göteborg, s 1 ff

5 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie och utifrån ett livsformsteoretiskt perspektiv studera människors agerande och förhållningssätt till arbete, försörjning och utbildning i Västerbottens inland. Studien har genomförts i Sorsele kommun. Undersökningen kommer att behandla följande frågeställningar: Vilka förhållningssätt finns hos de intervjuade med avseende på försörjning och utbildning och hur upplever de sina handlingsalternativ? Vilka livsformer finns bland de intervjuade? Hur ser samspelet ut mellan livsformerna och lokalmiljön? 1.2. Disposition Texten som följer är en översiktlig beskrivning av Sorsele kommun och glesbygdsproblematiken. Uppsatsens andra del består av en redogörelse över den metod och det tillvägagångssätt jag valt. Det tredje kapitlet innehåller en presentation av livsformsteorin och tidigare forskning. Kapitlet därefter ägnas åt redovisningen av de tjugo intervjuerna. I kapitel 5, som är den avslutande delen, sammanfattas och analyseras resultaten

6 1.3. Uppsatsen och Hela Projektet Hela Projektet är ett resultat av samverkan mellan Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Jämställdhetsombudsmannen och Svenska ESF-rådet 2. Målet med Hela Projektet är att påverka de omständigheter som hindrar deltidsarbetande från att få önskad arbetstid. Hela Projektet ger stöd till utvecklingsprojekt som utifrån uppsatta mål uppfyller vissa kriterier. 3 Denna uppsats ingår i den del av Hela projektet som har till avsikt att utreda försörjningssituationen i Norrlands glesbygd Sorsele kommun Sorsele kommun är belägen i Västerbottens län och i landskapet Lappland. Kommunen gränsar till kommunerna Lycksele, Storuman, Malå, Arvidsjaur och Arjeplog. De närmaste städerna är Lycksele, Skellefteå, och Umeå, avståndet mellan Sorsele centralort och Umeå är 261 km (bilaga 1). Kommunen är en av de största i Sverige till ytan, men den näst minsta till befolkningsantalet. Invånarantalet är personer (figur 1) varav hälften bor i centralorten. 4 Resterande befolkning bor framför allt i de större byarna Gargnäs och Blattnicksele i sydöstra delen av kommunen och Ammarnäs i nordvästra delen. 5 Figur 1 visar att de flesta invånare i Sorsele är mellan år, men den största enskilda åldersgruppen är mellan 5-14 år (figurer 1 och 4). 2 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF-rådet) driver Europeiska socialfondens program i Sverige. 3 HelaProjektets hemsida, Statistiska Centralbyrån (SCB) Sorsele kommuns hemsida

7 Kvinnor Män Figur 1: Befolkningen i Sorsele år 2002 fördelad på ålder och kön Källa: Statistiska Centralbyrån, Befolkningspyramiden över riket samma år visar en jämnare fördelning över åldersgrupperna och en större andel personer i yrkesverksam ålder (figur 2) Kvinnor Män Figur 2: Befolkningen i Sverige år 2002 fördelad på ålder och kön Källa: Statistiska Centralbyrån, Kommunen har drabbats hårt av rationaliseringarna inom jord- och skogsbruket 6 och dras med ständigt minskande befolkning som följd av låga födelsetal, åldrande befolkning och låg inflyttning (figurer 3, 4 och 5). 6 Sorsele kommuns hemsida

8 Figur 3 illustrerar befolkningsutvecklingen i kommunen mellan åren Befolkningsutvecklingen visar på en nedgående trend under hela tidsperioden. Inom loppet av sju år, mellan åren , minskade befolkningen med nära 300 personer. Folkmängd År Figur 3: Befolkningsutveckling i Sorsele kommun, Not. Y-axeln har ej noll som utgångspunkt, kurvan kan därför ge ett överdrivet intryck Källa: Statistiska Centralbyrån, Under de sju år som figur 4 illustrerar hade kommunen endast ett år av positiv nettoflyttning, det vill säga större inflyttning än utflyttning Flyttnetto År Figur 4: Flyttningsnetto i Sorsele kommun under perioden Källa: Statistiska Centralbyrån,

9 Mellan åren 1998 till 2000 ökade antalet födda men födsloantalet sedan toppen år 2000 har stadigt nedåt. År 2002 föddes det endast 11 barn i kommunen, året innan var födelsetalet mer än dubbelt så stort (figur 5) Antal födda År Figur 5: Antal födda i Sorsele kommun åren Källa: Statistiska Centralbyrån, Den största delen av den yrkesverksamma befolkningen, 503 personer, är sysselsatt inom den offentliga sektorn, av dessa är 366 kvinnor (tabell 1). Under senare år har ett småskaligt näringsliv utvecklats, främst då inom träindustrin, data- och elektronikbranschen, majoriteten av männen arbetar inom dessa områden, den största privata arbetsgivaren är Gargnäs elteknik. Dessa näringar har dock under senare år varit tvungna att dra ned på verksamheten. Tabell 1: Försörjningsområden för män och kvinnor i Sorsele kommun år 2002 Män Kvinnor Jordbruk, skogsbruk, fiske 45 2 Tillverkningsindustri Privat dominerade tjänster Offentligt dominerade tjänster Ej specificerad verksamhet Totalt Källa: Statistiska centralbyrån,

10 Två samebyar bedriver renskötsel i kommunen, vilket medför att ett antal personer också är sysselsatta med denna verksamhet. Mindre företag har också bildats för vidareförädling av lokala produkter. 7 Norrlands glesbygd beskrivs ofta som bestående av områden med stor arbetslöshet. Sorsele kommun har emellertid ingen omfattande öppen arbetslöshet. Arbetslösheten är 3,6 procent vilket kan jämföras med riksgenomsnittet som är 3,4 procent. Arbetslösheten bland män i Sorsele är högre än riksgenomsnittet, medan arbetslösheten för kvinnor i Sorsele är lägre än för rikets kvinnor i övrigt. Den högsta arbetslösheten finns bland ungdomar mellan 18 och 24 år. Arbetslösheten för denna grupp i Sorsele är nästan dubbelt så hög som riksgenomsnittet. 8 Sorsele kommun har även en hög andel av befolkningen i konjunkturberoende program, 3,1 %, medan genomsnittet för rikets hela befolkning i konjunkturberoende program är 1,9 %. 9 Exempel på konjunkturberoende program som bedrivs i Sorsele är anställningsstöd, arbetspraktik, datortekutbildning och starta eget bidrag Glesbygd Sorsele är en kommun som i alla sammanhang är en glesbygdskommun, men glesbygdsbegreppet är inte entydigt. Glesbygd finns över hela landet och vissa drag är gemensamma för all glesbygd medan andra är mer specifikt kopplade till en region. I detta avsnitt ges en presentation över de mest använda definitionerna på glesbygd samt en översikt av statliga utredningar rörande glesbygd och glesbygdsproblematiken. 7 Sorsele kommuns hemsida, Arbetslöshet för män i Sorsele: 5,5 % I riket: 4 %. Arbetslöshet för kvinnor i Sorsele: 1,5 % I riket: 2,7 % Ungdomar år i Sorsele: 8,3 % I riket: 4,3 % 9 Statistiska centralbyrån (SCB)

11 Glesbygdsbegreppet Glesbygdsverkets definition av glesbygd och landsbygd grundar sig på hur möjligheten att nå service och arbete ser ut. Syftet med indelningen är att skilja olika typer av bygder åt för att åskådliggöra deras skilda förutsättningar. För att ett område ska betecknas som glesbygd ska invånarna där ha mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort. Enligt Gesbygdsverkets definition bor cirka 2 procent av Sveriges befolkning i glesbygd. Med tätort menas en ort med mer än invånare. Öar utan fast landförbindelse räknas också till glesbygd. 10 Statistiska centralbyrån (SCB) avgränsar inte gles- och landsbygd i egentlig mening, man avgränsar istället tätorter. Syftet med definitionen är att få en indelning av stad och land som på ett bra sätt kan användas av samhällsplanerare och forskare. Enligt definitionen har en tätort mer än 200 invånare och mindre än 200 meter mellan husen. De områden som inte kännetecknas av detta bildar glesbygd. 11 Enligt denna definition bor cirka 16 procent av Sverige befolkning i glesbygd. Svenska Kommunförbundet delar in landets kommuner i nio olika klasser. Syftet med indelningen är att lättare kunna göra jämförelser mellan kommuner. Två av de nio klasserna omfattar glesbygds- respektive landsbygdskommuner. Indelningen grundas bland annat på antal invånare per kvadratkilometer. Även tätorter ingår i underlaget, värdena blir alltså ett genomsnitt för hela kommunen. En glesbygdskommun karaktäriseras av att ha mindre än invånare totalt och mindre än 5 invånare per kvadratkilometer. Kommunförbundet beräknar att cirka 7 procent av Sveriges befolkning bor i glesbygd. En landsbygdskommun har en befolkning på över 10 Glesbygdsverket (2003) Delredovisning- Gleshetsaspekter och den framtida sammanhållningspolitiken, s 6 f. 11 Statistiska centralbyrån (SCB)

12 30 procent boende utanför tätorter och mer än 6,4 procent av befolkningen är sysselsatt inom jord- och skogssektorn. 12 Ytterligare en indelning har gjorts med syfte att avgränsa de områden som är berättigade till ekonomiska medel ur EU:s strukturfonder. Mål 1 och mål 2 ger en ny avgränsning. Glesbygden, som definieras som Mål 1 och som prioriteras för ekonomiska medel från EU:s strukturfond, har låg befolkningstäthet och långa avstånd. Landsbygden, i form av Mål 2, har låg BNP/capita, gles bebyggelse samt hög andel sysselsatta inom jordbruk Glesbygdsutredningar En sammanhållningsrapport från Europeiska kommissionen visar att landsbygdsbefolkningen, enligt EU:s definition, ökar i nästan samtliga av Europeiska Unionens medlemsstater. 14 För Sveriges del syns denna trend i många kommuner, främst i närheten av stora orter men även i en del mindre kommuner i Norrland. De som flyttar till landsbygden är främst barnfamiljer och personer i högre åldrar. Ungdomar visar däremot en stark benägenhet att förflytta sig i motsatt riktning, till storstäderna eller högskoleorterna. 15 Den regionala befolkningsutvecklingen visar, i motsats till Glesbygdsverkets utredning, en kraftig befolkningsminskning i de fyra norrlandslänen. Trots en ökning av landsbygdsbefolkning kring städerna. De olika resultaten beror på skilda definitioner av glesbygd. 12 Glesbygdsverket (2003) Delredovisning- Gleshetsaspekter och den framtida sammanhållningspolitiken, s 7 f. 13 Glesbygdsverket (2003) Delredovisning- Gleshetsaspekter och den framtida sammanhållningspolitiken, s 8 f. 14 EU-Kommissionen (2001a) s Ibid, s

13 Enligt bland annat Nyström och Persson (2001) 16, beror avfolkningen inte enbart på ett negativt flyttnetto av yngre människor, den påverkas även av låg nativitet och en åldrande befolkning. Det finns långsiktsprognoser som visar att avfolkningen kan leda till att lokala arbetsmarknadsregioner i delar av Norrlands inland mister större delen av sin befolkning. Det finns då påtagliga risker att arbetsmarknaden i dessa regioner med tiden kommer att fungera allt sämre, eftersom det enda som kommer att finnas kvar på arbetsmarknaden är samhällsbetalda tjänster inom vård och omsorg. 17 Vad gäller näringslivets struktur pekar utredningar från NUTEK/ALMI på att beroendet av den offentliga sektorn hindrar glesbygdsregioner från att få ett mera dynamiskt näringsliv. Utredningarna visar också att de mindre regionerna som klarat sig bra karaktäriseras av en stark entreprenörsanda. 18 Den fysiska infrastrukturen har stor betydelse för glesbygdsregionerna där det ställs extra höga krav, på grund av det geografiska läget och långa avstånd till marknaden. I detta sammanhang är också den minskande befolkningen, enligt Glesbygdsverkets utredningar, ett hot för att kunna upprätthålla förutsättningarna för ett effektivt transportnätverk. Utredningarna visar även på ett samband mellan flyttnetto i nordiska regioner och deras tillgänglighet till centrala områden. Lägre tillgänglighet ger utflyttning medan hög tillgänglighet ger ökad inflyttning. 19 Utredningen konstaterar att de flesta som flyttar från glesbygden inte gör det av arbetsmarknadsskäl utan orsaken kan t.ex. vara byte av miljö. Man konstaterar också att ungdomar flyttar i högre grad än äldre. In flyttar åldrande pensionärer, vilka återvänder till sitt hemlän. 16 Nyström, O, Persson, L.O (2001) Det enkelriktade Sverige- Tjänstesektorn och den framtida befolkningsutvecklingen, Stockholm 17 Ibid, s NUTEK/ALMI (2000) Starka regioner- För nationell tillväxt i en global ekonomi, Stockholm, s Glesbygdsverket (2003) Delredovisning- Gleshetsaspekter och den framtida sammanhållningspolitiken, s

14 I den senaste regionalpolitiska utredningen från Näringsdepartementet presenteras bland annat en utredning från Länsstyrelsen. Utredningens slutsatser är att det är livsstilsval och boendepreferenser som avgör var människorna väljer att bo, att boende i glesbygd är ett medvetet val. Utredningen förespråkar stöd till natur och kultur som regional utvecklingsfaktor för glesbygden. Den regionalpolitiska utredningen understryker behovet av ökad geografisk rörlighet för boende i glesbygd men även yrkes- och kompetensmässig rörlighet. Utredningen visar att mindre arbetsmarknader är mer beroende av arbetskraftsrörlighet än större. Regionförstoring som inkluderar investeringar i infrastruktur och transportsystem för ökad pendling kan enligt utredningen skapa bättre förutsättningar för en fungerande arbetsmarknad. Problemet är att det visat sig vara svårt för glesbygdskommuner att tillsammans med omliggande kommuner skapa regionsamarbeten, bland annat eftersom det just handlar om stora områden med gles befolkning och dåliga förutsättningar för utbildning och näringsliv SOU 2000:87, Regionalpolitisk utredning, Slutbetänkande, Stockholm

15 - 14 -

16 2. METOD Den metod jag har använt mig av för att genomföra denna studie kan betecknas som kvalitativ. Den bygger dels på litteraturstudier av tidigare forskning inom ämnesområdet och dels på intervjuer med tjugo personer boende i Sorsele kommun Kvalitativa forskningsintervjun Kvalitativ metod innebär att forskaren genom intervjuer samlar in muntliga historier, reflektioner och åsikter och sedan använder det som källmaterial i sitt forskningsarbete. Utgångspunkten för undersökningen är att den berör någonting som är gemensamt för de intervjuade. 21 Med den kvalitativa forskningsintervjun försöker intervjuaren förstå världen ur de intervjuades synvinkel och utveckla innebörden av människors erfarenheter före de vetenskapliga förklaringarna. De muntliga källorna kan fylla de luckor som det skriftliga källmaterialet lämnar. Sociologen Max Weber klargör relationen förklaring- förståelse på det här viset: Vi kan åstadkomma något som naturvetenskaperna aldrig kan, nämligen att förstå de delaktiga individernas beteende. Naturvetenskaperna, däremot, är begränsade till att formulera kausalregler för skeenden och föremål och till att förklara enstaka händelser med hänvisning till dessa regler. Vi förstår inte cellers beteenden utan kan endast observera det i dess funktionella sammanhang och generalisera på basis av våra observationer. Denna merprestation som förklaring genom tolkning och förstående ger, jämfört med förklaring genom endast observation, vin- 21 Holme, I. M, Solvang, B.K (1991) Forskningsmetodik, Lund, s 99 ff

17 nes till priset av förklaringens mer hypotetiska och fragmentariska karaktär. 22 Vid kvalitativa intervjuer strävar man efter att samla in så informationsrika och förutsättningslösa beskrivningar som möjligt av relevanta teman. De är varken helt strukturerade med standardiserade frågor eller helt ostrukturerade, utan snarare fokuserade kring vissa teman. Intervjuaren ska leda den intervjuade in på dessa teman, utan att ställa ledande frågor eller själv ta ställning. Huvuduppgiften är att förstå innebörden av vad den intervjuade säger. Den muntliga källan är i många avseenden mer reliabel, det vill säga pålitligare än den skriftliga, eftersom det sker en direkt konfrontation med källan som är hennes/hans berättelse, reflektion eller åsikt. Precis som med ett skriftligt dokument måste de muntliga berättelserna ses i en kontext av de syften den intervjuade kan tänkas ha med sin berättelse Genomförandet av intervjuer Intervjuerna genomfördes under 12 dagar i april år 2003, under dessa dagar intervjuade jag 21 personer. Av dessa intervjuer har 20 använts, eftersom en av intervjuerna avbröts och aldrig fullföljdes. Femton av intervjuerna utfördes i Sorsele centralort, medan fem intervjuer utfördes i Gargnäs, Ammarnäs och Forsnäs, tre byar som ligger några mil från Sorsele centralort. 22 Weber, M (1983) Ekonomi och samhälle. Förståendesociologins grunder, Lund, s 11 f. 23 Andersen, H (1994) Vetenskapsteori och metodlära, Lund, s 91 f

18 Urval Kontakttagandet och mötet med de intervjuade har gått till på olika sätt. I de flesta fall har jag helt enkelt gått in på olika arbetsplatser och frågat efter intervjupersoner. Vissa personer gick med på att intervjuas vid första mötet, medan andra ville boka tid. Många av de intervjuade hjälpte till med att ordna fram andra intervjupersoner och gav mig då telefonnummer att ringa. Detta förfarande visade sig vara lyckat, eftersom dessa personer då redan informerats och antagit en positiv inställning till intervjun och undersökningen. Intervjuerna varade mellan 30 till 60 minuter vardera. Intervjuerna skedde i de flesta fall på den intervjuades arbetsplats, medan tre av intervjuerna utfördes i den intervjuades hem, en intervju utfördes på hotellet i Sorsele och en intervju utfördes på kommunens EU-kontor, där jag hade tillgång till en lokal. Att intervjua en person i dennes hemmiljö, där den intervjuade härskar och känner sig trygg, sägs ofta resultera i ett mer avslappnat samtal. Detta blev även min erfarenhet. På arbetsplatserna uppkom störningsmoment i form av t.ex. annan personal och kunder. Det fanns dock ingen möjlighet att intervjua alla personer i deras hemmiljö. En av riktlinjerna vid urvalet av intervjupersoner har varit att intervjua lika antal kvinnor som män. Eftersom syftet med intervjuerna varit att undersöka människors syn på försörjning, arbetet och utbildning så har en andra riktlinje varit att intervjupersonerna skulle vara antingen arbetstagare, egenföretagare eller arbetssökande. Avsikten med urvalet är inte att få ett så representativt material som möjligt, utan att få största möjliga variation på datamaterialet. 24 För att få en variationsbredd har jag, förutom att intervjua personer i olika åldrar, intervjuat personer med olika försörjningssätt och former av anställningar. 24 Halvorsen, K (1992) Samhällsvetenskaplig metod, Lund, s 96 f

19 Åldern på de intervjuade kan ses som relativt jämnt fördelad (bilaga 3 tabeller 1-4). Med avseende på kön och ålder kan de intervjuade räknas som en tämligen representativ grupp. Därav kan man inte vara säker på att urvalet inte är missvisande med avseende på andra egenskaper hos de intervjuade Tillvägagångssätt- metoder och verktyg Den metod jag valt bygger på att data insamlas genom kvalitativa intervjuer uppdelade i två typer av frågor. Detta gjordes dels för att avgöra vilken eller vilka livsformer intervjupersonen kan anses kännetecknas av, och dels för att utreda de frågor som är relaterade till det problemområde jag vill undersöka. Dessa frågor rör synen på arbete, försörjning och utbildning. Målet blir därmed att söka förklarande mekanismer i livsformen, att mot bakgrund av livsformstillhörighet tolka intervjupersonernas uppfattningar och upplevda handlingsalternativ inför frågan om försörjning, arbete och utbildning i den lokala miljön. Vid dokumenterandet av intervjuerna har endast papper och penna använts, men för att komma ihåg att behandla de teman som nämndes tidigare vid varje intervju och därmed få ett så komplett material som möjligt, användes en tankemodell (bilaga 2). Modellen utgår från åtta teman; personliga egenskaper, sociala relationer, utbildning, erfarenhet, förmågor, arbete, familj, vänner och föreningsengagemang. Metoden har tidigare prövats i en undersökning om kompetensutveckling i företag. 25 För att inte glömma sammanhang, kroppsspråk och egna reflektioner eftersträvade jag att så fort som möjligt efter varje intervju att skriva ner den. Den inledande delen av intervjun handlar om livshistorien, vilket innebär att intervjupersonen ger en allmän beskrivning av sin bakgrund, familj och sitt arbete. Likaså undersöks intervjupersonens skolgång och utbildningshistoria. Målet är att utreda och ta fasta på vilka förändringar i personens ut- 25 Sundberg, L (2001), A holistic approach to competence development, Stockholm

20 veckling och liv som kan antyda vilka livsformer som personen lever och kanske också övergångar från en livsform till en annan. Den andra delen av intervjun syftar till att ta reda på intervjupersonens arbetshistoria på ett mer ingående och konkret sätt. Här undersöks personens alla anställningar och arbetslöshetsperioder. Även frågor om hel- eller deltidsanställningar och tillfälliga anställningar tas upp här. De olika yrkenas karaktär och innehåll klargörs. Motiven bakom val av yrke undersöks liksom hur formerna för arbetet har sett ut, om intervjupersonen varit anställd, varit egen företagare eller arbetat i någon annan form. Även arbetsplatsernas geografiska placering diskuteras. Den tredje delen i intervjun behandlar intervjupersonens hem- och familjesituation. Intervjupersonen tillfrågas om hur boendesituationen har varit och hur den är just nu. Även hushållet undersöks med fokus riktat mot äktenskap, partners livsform, samt hushållets ekonomi. Vidare diskuteras om intervjupersonen är nöjd med sitt boende eller om det finns andra framtidsplaner. Här fokuserar intervjun också på tidigare bostadsort och uppfattningar om den bostadsort där den intervjuade nu bor. Den fjärde delen i intervjun handlar om sociala nätverk. Målsättningen är att intervjupersonen ska berätta om vilka personer som är viktiga för henne eller honom samt om vilken betydelse det sociala nätverket har/hade för den intervjuades handlingsalternativ, försörjning och utbildning. Alla ställda frågor diskuteras mot bakgrund av livsformerna. Centrala begrepp som återkommer i intervjuerna och som indikerar livsform noteras. När personens levda livsform eller livsformer är undersökta analyseras de övriga svaren och jag söker de mönster som visar i vilken utsträckning livsformen påverkar olika handlingar och uppfattningar kring de frågor jag är intresserad av att förstå. Till sist försöker jag studera vilka samband som man kan se mellan den eller de livsformer som intervjupersonerna lever, jämfört med deras åsikter om försörjning och utbildning

21 De genomförda intervjuerna liknar vanliga samtal där den intervjuade fritt fått besvara och resonerar kring ett antal generella teman och frågeställningar. Den intervjuade har till stor del styrt ordningen på samtalet. Min uppgift vid intervjuerna har varit att styra in den intervjuade mot olika teman och resonemang, och se till att alla teman blivit belysta. Jag har haft fyra förhållningssätt under mina intervjuer. Det första var att vara förutsättningslös, det vill säga inte ha några förutfattade meningar om den jag ska komma att intervjua eller vilka svar hon/han skulle ge. Det andra var att vara neutral, det vill säga, att under intervjun eller samtalet inte diskutera sanningshalten eller det troliga i den intervjuades berättelse. Denna punkt innefattar också att jag inte velat ta ställning för eller emot i konflikter mellan t.ex. personer eller organisationer samt att inte ställa ledande frågor. Det tredje förhållningssättet har varit enkelhet, vilket innebär att jag strävat efter att ställa så enkla och tydliga frågor som möjligt. Det fjärde var att de intervjuade garanterades anonymitet

22 2.4. Källkritik Det finns alltid orsak till att kritiskt granska intervjudata eftersom insamlandet av denna typ av data kräver mycket i tid och ansträngning. Trots att forskaren förbereder sig minutiös inför varje intervju finns det alltid utrymme för misstag och feltolkningar. I detta fall har 21 intervjuer genomförts på 12 dagar. Denna korta, intensiva intervjuperiod kan både ha fördelar och nackdelar. Fördelarna kan vara att intervjuerna blir fokuserade och att den intensiva intervjuperioden underlättar när det gäller att finna sammanhang mellan de olika intervjuerna. Nackdelen med att intervjua många personer under kort tid kan vara att intervjuerna blir för korta och ytliga och därför fattiga på information. Bearbetningen av intervjuerna kan även de resultera i misstolkningar på grund av forskarens tidsbrist. Eftersom intervjuerna i denna uppsats inte genomförts under de mest ideala förhållanden kan misstolkningar och andra brister i intervjumaterialet inte uteslutas. Å andra sidan infinner sig sällan de ideala förhållandena och förutsättningarna under fältarbeten. Med intervjuundersökningar får vi därför ta det onda med det goda

23 - 22 -

24 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Samhället omfattar en hel uppsättning av strukturer som sätter villkor för människors vardagsliv och förser människorna med möjligheter och skäl till att välja olika handlingsalternativ. För att förstå och förklara livet i glesbygden, räcker det inte att beskriva enskilda personers erfarenheter. Den enskilda personens handlingar bestäms av det samhälle han/hon lever i. För att nå utöver rena erfarenhetsmässiga observationer av sociala fenomen och förklara vad som producerat dem, måste vi förstå vilka sociala strukturer som utgör dem Livsformsbegreppet Begreppet livsform så som det används av Jakobsen i boken Livsform, kön och risk 26 grundas på livsformsbegreppet som ett teoretiskt, abstrakt och strukturellt begrepp som man får inte får blanda samman med individer eller grupper av konkreta människor. 27 En viktig omständighet är förhållandet mellan struktur och agent, alltså mellan handlande individer och de omgivande institutionerna och förhållandena. Samhället kan inte reduceras till enbart ett antal handlande individer och handlande individer kan inte existera utan ett samhälle. Den samhällsvetenskapliga uppgiften blir ur detta perspektiv en fråga om att studera relationen mellan struktur och agent; att studera hur samspelet ser ut mellan de sociala strukturerna och det mänskliga handlandet. Det centrala är att undvika sammanblandning av struktur och agent samt att fästa uppmärksamheten på länkarna mellan dessa. Livsformsbegreppet är alltså ett strukturbegrepp som har skapats för att förstå strukturella faktorers inverkan på individens handlingsutrymme. 26 Jakobsen, L (1999) Livsform, kön och risk, Karlstad 27 Ibid, s