Delamed. Schyssta regler? IMF och Världsbanken fyller 60 år. en tidning från diakonia nummer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delamed. Schyssta regler? IMF och Världsbanken fyller 60 år. en tidning från diakonia nummer 4-2004"

Transkript

1 Delamed en tidning från diakonia nummer Schyssta regler? IMF och Världsbanken fyller 60 år

2 Pengarna eller livet? För snart fem år sedan samlades världens beslutsfattare kring ett unikt löfte: att befria hela världen från nöd. Löftet konkretiserades i de åtta så kallade millenniemålen med ett antal delmål som ska vara uppnådda redan år Vi har alltså bara tio år på oss. För vissa länder ser utvecklingen ljus ut, fattigdomen minskar, fler barn får gå i skolan, barnadödligheten sjunker och sjukdomar som hiv och malaria tas på allvar. Men alltför många länder, särskilt i Afrika, har små, eller inga chanser alls, att nå målen. Orsakerna är många, ansvaret bär vi alla. Det skulle behövas ytterligare 50 miljarder dollar om året i bistånd för att målen ska nås. Det har internationella institutioner som Världsbanken, Unicef och Världshälsoorganisationern WHO räknat ut. Men det räcker inte med mer bistånd. För att förverkliga millenniemålen krävs att det internationella handelssystemet blir mer rättvist och att skuldfrågan löses. Idag betalar fattiga länder enorma summor i ränta och amorteringar till rika länder. Ofta handlar det om lån som tagits på tveksamma grunder med oansvariga långivare och dålig kreditkontroll. I slutändan är det folket som får lida och som vanligt lider de som redan har det värst allra mest. Ofta står de mäktiga institutionerna IMF och Världsbanken bakom förslag som leder till omfattande nedskärningar inom den offentliga sektorn; sjukvården urholkas, skolor slås igen, löner sänks. Resultatet blir att vissa länder får än svårare att leva upp till millenniemålens krav. Världen har insett att skuldfrågan är ett verkligt problem och i mitten av 90-talet infördes ett omfattande program för att skriva av ohållbara skulder, det så kallade HIPC-initiativet. Idag står det klart att HIPC inte räcker. Fortfarande brottas en rad länder med ohållbara skulder och en ökande social misär. Hittills har omvärlden definierat skulder som hållbara så länge ett land förmår betala sina räntor LENA HANSSON, REDAKTÖR och amorteringar. Enligt en tumregel gäller att hela utlandsskulden ska vara högst 150 procent av landets beräknade årliga exportinkomster. I verkligheten säger det här inget om hur stora återbetalningar ett land mäktar med. Att som i Zambia sluta anställa läkare när kanske så mycket som var femte zambier är hivsmittad för att istället betala av mer på lånen låter knappast som en vettig investering inför framtiden. Eller att minska antalet lärare när 80 procent av befolkningen lever i fattigdom och bara två tredjedelar av barnen får gå i skola. Är det förståndigt? Det åttonde och sista av millenniemålen är minst lika viktigt som alla andra. Det handlar om oss som bor i de rika länderna och vårt löfte att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling. Här ingår skuldavskrivning. Om vi verkligen menar allvar med millenniemålen är det enda förnuftiga att koppla dem till skuldfrågan. Det fattiga landet måste först se till att alla grundläggande behov täcks att skolor och sjukhus fungerar, att folk får ordentligt med mat och så vidare. Sedan kan det bli tal om återbetalning. Årtusendets mål Alla FN:s 189 medlemsländer har åtagit sig att: FOTO: ROBBAN ANDERSSON, ANKIN LJUNGMAN, SVENSKA NATURSKYDDSFÖRENINGEN 2. Uppnå grundskoleutbildning för alla Millenniemålen är en fantastisk möjlighet. Men för att de ska bli verklighet krävs inte bara att de fattiga länderna arbetar hårt. Vi här i den rika världen har ett stort ansvar. Bland annat behövs ett nytt skuldavskrivningsprogram som tillåter länderna att bygga upp fungerande sjukvård och utbildningssystem. 1. Utplåna extrem fattigdom och hunger Innehåll Ledare...2 Årtusendets mål Nyheter & Notiser Vi slåss för att rädda människor Krönika Tror Jag...18 IMF:s makt för stor Främja jämställdhet och öka kvinnors makt IMF vill sänka Patricias lön Vem bär skulden? Världsbanken och IMF fyller Insamlingssidor Gästkrönika...13 Information och nyheter från Redaktör Lena Hansson Ansvarig utgivare Bo Forsberg Adress Starrbäcksgatan 11, Sundbyberg Postgiro (för gåvor) (för material) Telefon Telefax E-post Hemsida Diakonia är en kristen biståndsorganisation som tillsammans med lokala partner arbetar för en varaktig förändring för de mest utsatta människorna i världen. Tryck Sörmlands Grafiska, på miljövänligt papper Form Paganini Ventil Dela Med utkommer under 2004 med 4 nummer och distribueras till Diakonias understödjare Dela Med publiceras med ekonomiskt stöd från Sida, som dock inte har medverkat vid utformningen av materialet. ISSN-nr: Första sidan: ILLUSTRATION ULF FRÖDIN. 2 Dela med Dela med 3

3 4. Minska barnadödligheten 6. Bekämpa hiv/aids, malaria och andra sjukdomar 5. Förbättra mödrahälsan 7. Säkra en miljövänlig och hållbar utveckling 8. Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling. 4 Dela med Dela med 5

4 NYHETER & NOTISER NYHETER & NOTISER Rätten till riset Hur kan det vara möjligt för storföretag att ta patent på liv? I filmen Patent på liv striden om jasminriset får du följa några thailändska risbönder och deras kamp för rätten till det ris som deras förfäder har odlat i generationer. Filmen är 15 minuter lång och du kan köpa den via Diakonia för 100 kronor. Ett förklarande faktablad om patentavtalet TRIPS ingår. Läs mer på Där finns också mer information och lästips om de internationella handelsreglerna. Fredspris för försoning Det är söndag i Kwa Makhuta strax söder om Durban i Sydafrika och gudstjänst i den lokala församlingen av Uniting Reformed Church, de svartas och färgades samfund. Gudstjänsten är historisk. En busslast vita från Dutch Reformed Church har bara åkt några kilometer för att komma hit men för många är det första gången de besöker de svartas område. De bussas runt och guidas av en svart lärarinna som stolt berättar om skolor och idrottsanläggningar medan bussen sakta glider fram. Det blir glada skratt i bussen när de nyfiket betraktas av vinkande och leende människor. För bara några år sedan hade den här scenen varit omöjlig i rasåtskillnadens och våldets Sydafrika. Gudstjänsten kallas försoningsgudstjänst. Äntligen möts man i lovsång och bön. Lyssnar till den svarte predikanten som betonar vikten av att göra rätt val på försoningens väg. Så delar man USA urvattnar avtal om medicin USA:s regering urholkar den internationella överenskommelsen om att förbättra tillgången till läkemedel i fattiga länder. Det oroar FN:s särskilde rapportör för hälsa, Paul Hunt, som nyligen besökte Sverige på inbjudan av Diakonia och Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter. USA förhandlar just nu fram frihandelsavtal med flera fattiga länder, bland annat i Latinamerika. Och i dessa förhandlingar försöker USA sätta den så kallade Dohadeklarationen ur spel. Utan tvekan går USA den internationella läkemedelsindustrins ärenden, säger Paul Hunt. Han menar att USA:s mål i förhandlingarna är att stoppa all konkurrens som kan sänka läkemedelspriserna även om det strider mot gällande avtal och nationell lagstiftning. Dohadeklarationen slår fast att ett land har rätt att köpa och tillverka billigare kopior av patenterade läkemedel om det råder ett hot mot folkhälsan. Deklarationen skrevs under 2001 inom ramen för Världshandelsorganisationen WTO. Hittills har 142 länder anslutit sig, däribland USA. brödet och vinet i den måltid som framför andra är försoningens måltid. Vi passar på att utdela Nobels fredspris till de två församlingarna, alltså repliker av medaljen med tillhörande nyckelring inköpta på turistbyrån i Karlskoga (där Nobels testamente lagfördes). Vi? Jo, en studiegrupp på åtta personer från Örebrotrakten som inom ramen för Glokalforum, samarbetet mellan studieförbundet Bilda och Diakonia, hamnat mitt i händelsernas centrum. Vi har tidigare besökt den vita församlingen och lyssnat till deras berättelse om okunskap, om ånger över apartheidsystemet, om viljan till försoning. När vi lämnar Kwa Makhutha för att fortsätta vår resa har vi blivit berörda. Vi har träffat människor som vill förändring i det nya Sydafrika. ANDERS FRITZSON Bara tio procent av världens läkemedelsforskning satsas på mediciner mot u-landssjukdomar som drabbar nittio procent av jordens befolkning. Egenintresset smäller högst De rika länderna bryr sig mer om sina läkemedelsbolags patenträttigheter än om fattiga människors rätt till medicin, säger Paul Hunt. Rätten till hälsa och hälsovård är en del av de mänskliga rättigheterna, och där ingår också rätten till läkemedel. Men verkligheten ser idag annorlunda ut. På medicinområdet råder global apartheid. Sex miljoner människor är i akut behov av aidsmediciner. De flesta bor i Afrika söder om Sahara. Marknaden har misslyckats med att ge fattiga människor medicin som de har råd med och att ta fram mediciner mot deras sjukdomar, säger Paul Hunt. Därför behövs politiska lösningar. Läs mer om patentavtalet TRIPS och tillgång till medicin på Dag för dag med Diakonia Bara några dagar återstår av året och det är hög tid att köpa almanacka för Diakonias almanacka finns i tre varianter; för väggen, bordet och väskan. Alla med vackra bilder från hela världen. Pris porto. Läs mer på Bistånd kan göra mer skada än nytta Katastrofdrabbade är inga hjälplösa offer. Det slår Röda korset fast i rapporten World Disasters Report Alltför många biståndsorganisationer och givarländer utgår från sina egna behov och värderingar istället för att ta vara på den styrka och de resurser som finns lokalt, hävdar rapporten. Om inte hjälporganisationerna lyckas byta fokus från kortsiktiga insatser till ett långsiktigt stöd till utsatta samhällen är risken stor att vi bara slösar bort pengarna och till och med försvagar den motståndskraft vi försöker förbättra skriver Röda korsets generalsekreterare Markku Niskala i förordet till rapporten, som ger flera exempel på hur lokala organisationer lyckats hantera katastrofer bättre än utländska experter. Bland annat nämns situationen i indiska Andhra Pradesh där bönder rapporteras ha begått självmord under de senaste sex åren. Anledningen är de har blivit helt utblottade efter att de följt den internationella expertisens råd och satsat på kommersiella grödor som vete, bomull och ris grödor som inte klarar den svåra torkan och de återkommande skadedjursangreppen. Tack vare att en lokal organisation upptäckte att kvinnor från de lägsta kasterna i en by hållit fast vid ursprungliga lokala grödor kan nu detta utsäde spridas till hela regionen. Det är en bra rapport som Röda korset har tagit fram och den bekräftar de erfarenheter som Diakonia har. Det var precis den här diskussionen som ledde fram till att Diakonia för tio år sedan tog fram den policy som vi arbetar efter idag, säger Diakonias direktor Bo Forsberg. Diakonia började som en katastroforganisation, men insåg att det inte räcker med brandkårsutryckningar. Vi insåg att vi måste jobba långsiktigt. Ofta är det strukturer som orsakar katastrofer och därför måste vi angripa dem inte bara symtomen, säger Bo Forsberg. Läs rapporten på Sydafrikansk frihetskämpe död Den sydafrikanske prästen och antiapartheidkämpen Beyers Naudé är död. Hälsa alla i Sverige och tacka för allt stöd vi fått under alla år, sade hans fru Ilse Naudé till Diakonias Rachel Norborg Jerkeby i samband med begravningen i september. Diakonia stödde sedan 1971 Beyers Naudés och Christian Institutes modiga arbete mot apartheid. Beyers Naudé var den förste som tilldelades Diakonias Fredspris, året var Beyers Naudé var så viktig i befrielsekampen att ärkebiskop Desmond Tutu när han predikade vid begravningen sa att Gud utsåg honom att vara barnmorska när den sydafrikanska demokratin skulle födas. Läs mer om Beyers Naudé och begravningen på ULF FRÖDIN 6 Dela med Dela med 7

5 IMF vill sänka Patricias lön Hon undervisar mellan halv nio på morgonen och halv sex på kvällen totalt 52 undervisningstimmar i veckan och hon är en del av FN:s millenniemål, att halvera antalet analfabeter fram till Hon är också en del av IMF:s och Världsbankens fattigdomsbekämpning. Nu menar IMF att hon har för mycket betalt och vill sänka hennes lön. TEXT OCH FOTO: DANIEL SÖDERQVIST För lite drygt ett halvår sedan blev Patricia Irias mor för andra gången. Också den här gången blev det en dotter. Hon får mig att stiga upp tidigare på morgonen, säger Patricia och skrattar. Hon är alltid så pigg på mornarna. Patricia Irias är 37 år och har jobbat som lärare i 14 år. Hon undervisar i samhällskunskap på den statliga mellanstadieskolan San José de Pedregal i Honduras huvudstad Tegucigalpa. Hon tycker om sitt jobb. Det är roligt och spännande att undervisa. Man får så mycket tillbaka när man märker hur eleverna lär sig. När man ser hur de förstår sammanhangen, säger hon. Och barnen är ju vår framtid, tillägger hon. De som ska se till att landet utvecklas. Hon ler åt sina ord. Som var de ett länge rabblat mantra som mist sitt innehåll. Som lärare är Patricia en del av FN:s millenniemål. År 2015 ska landet ha halverat antalet analfabeter kunde var fjärde honduran inte läsa och skriva; om tio år ska siffran alltså vara nere i var åttonde. Samtidigt är Patricia en del i IMF:s, Världsbankens och landets fattigdomsbekämpningsstrategi som bland annat går ut på att utbilda barnen. Om vi bara får barnen till skolan så kan vi nog lära dem läsa och skriva, men det kräver ju att det finns skolor och lärare, menar Patricia Irias. Och det sista är något av paradoxen. För samtidigt som IMF och Världsbanken vill bekämpa fattigdomen, som ett led i att landet ska skuldsaneras, vill de minska statens utgifter. Och ett förslag som IMF har lagt är att lärarnas löner ska sänkas. Patricia tjänar efter 14 år i yrket kronor i månaden, men då undervisar hon även på en privatskola på kvällarna. En nyutexaminerad lågstadielärare har för 36 lektionstimmar i veckan kronor i månaden, en mellanstadielärare kronor. Jag vet inte om man ska skratta eller gråta åt dem som menar att vi måste sänka våra löner. Det är så motsägelsefullt och korkat, säger Pompeyo Aguilar, som under lärarstrejken i juni 2004 var en av ledarna för lärarna. Enda sättet för det här landet att ta sig ur skuldfällan är att så många som möjligt skaffar sig så bra utbildning som möjligt. Då kan man ju inte som första åtgärd göra sig av med lärare, säger Pompeyo med emfas. Vilket också IMF och Världsbanken tycks mena, fast ändå inte. Historien om lärarnas löner tar sin början 1997, när president Carlos Roberto Reina, tillsammans med parlamentets talesman Carlos Flores Facussé genomdrev en lag som höjde lärarnas löner, men som framför allt lagstadgade att varje lärare får en automatisk höjning på 500 lempiras vart femte år en löneökning på knappa 200 kronor i månaden. FLIRT MED LÄRARE SÄKRADE VALET Carlos Flores Facussé vann det följande presidentvalet och det anses allmänt att han segrade tack vare de lärarröster han fick. Det är klart att det var så, säger Pompeyo Aguilar. Självfallet röstade varenda lärare på den person som äntligen såg till att vi fick det något så när drägligt, och som dessutom skrev in det som lag. Men nu menar IMF alltså att statens utgifter är för höga och måste sänkas och som ett led i det har man föreslagit att lärarnas löner ska sänkas. Den nuvarande högerregeringen under president Ricardo Maduro hade inga invändningar, men det hade lärarna som gick ut i strejk i juni Strejken slutade i seger för lärarna och när jag är i Honduras i september avgår utbildningsministern Carlos Ávila. Till tidningen El Heraldo säger han att han ingenting ångrar och att hans avgång inte beror på att han misslyckades med att sänka lärarnas löner, men ingen tror honom. När nyheten kommer bryter det ut spontanfest i lärarkåren, som ser det som den slutgiltiga segern. I dag är en dag att fira, utropar lärarna till El Heraldo. Fast riktigt så enkelt är det inte. Än är inte kampen för lönerna över. Pompeyo Aguilar förklarar: Nu kommer regeringen försöka decentralisera utbildningssystemet. Deras förslag är att kommunerna ska ha det ekonomiska ansvaret för skolorna. På så sätt får man bort utgiften från staten och gör ändå som IMF vill. Jag invänder och säger att staten ändå måste betala via anslag till kommunerna, men Pompeyo håller inte med. Det är bara för staten att anslå en lägre summa pengar. En summa som inte täcker kostnaderna så blir det varje kommun som tvingas skära. Som tvingas avskeda lärare och sänka löner. Jag nickar och tänker på stadsdelsreformerna i Sverige som fungerade på just det viset. Ileana Morales arbetar som informationschef på Diakonias samarbetsorganisation FOSDEH, Foro Social de Deuda Externa Y Desarollo de Honduras, som analyserar utvecklingen i landet och sprider information. Hon är starkt kritisk till de krav som IMF ställer på Honduras. De tar med ena handen och ger med den andra. Å ena sidan finns det en fattigdomsstrategi, å andra sidan ska det skäras i den sociala sektorn. Hur ska vi då bekämpa fattigdomen? STOR SKULD Honduras ligger på 68:e plats bland de länder som använder störst andel av sina importintäkter för att betala tillbaka på utlandsskulden var det 5,7 procent en rejäl minskning från 1990 då siffran var 33 procent. Det har således gått åt rätt håll. Likafullt är Honduras ett av de fattigare länderna i världen och ett av de mest skuldsatta enligt FN uppgick utlandsskulden 2001 till 36 miljarder kronor, medan BNP låg på 46 miljarder. Redan i slutet på 90-talet började Honduras förhandla med IMF och Världsbanken för få komma med i HIPCprogrammet Heavily Indebted Poor Countries för att få sin skuld nedskriven och för att få nya lån för att bekämpa fattigdomen och bygga upp en hållbar statlig ekonomi. Efter många turer skrev den nuvarande regeringen först i år på en överenskommelse med IMF. Nästa år kontrollerar IMF om Honduras har följt den uppgjorda planen och 2006 kan vi kanske komma med i HIPC, säger Ileana Morales. Men FOSDEH är kritiska till avtalet som det ser ut i dag. Framför allt nedskärningarna i den sociala sektorn. Förra året pratades det om att införa skatt på maquilasindustrin (sammansättningsindustrier som är skattebefriade och som betalar minimilöner) eftersom staten måste få in mer pengar. Det gick inte och inom FOSDEH kan vi inte se det som annat än spel för galleriet, så att man kunde peka Patricia Irias har jobbat som lärare i 14 år. Hon tjänar kronor i månaden. Det tycker IMF är för mycket. på att det enda som återstår är att skära i statens utgifter. Enligt överenskommelsen med IMF ska Honduras minska sina statliga utgifter från 4,5 procent av BNP 2003 till 1,75 procent Det säger sig ju självt att det kommer att få konsekvenser, suckar Ileana Morales. Jag frågar vilket ansvar den honduranska regeringen har, som ju faktiskt har förhandlat fram den här överenskommelsen. Det är klart att de har ett ansvar, men de fungerar som marionetter och kan inget annat göra. Diakonia i Honduras Huvudstad: Tegucigalpa Befolkning: 6,8 miljoner 45 procent av befolkningen lever i extrem fattigdom Honduras är ett av de fattigaste och mest skuldtyngda länderna i Latinamerika. Diakonia verkar för att ge fattiga människor De länder som bryter mot överenskommelsen riskerar att pengar dras in inte bara från IMF och Världsbanken, utan även från andra biståndsgivare. Vi behöver ju pengar för att överleva, säger Ileana Morales. På mellanstadieskolan San José de Pedregal gör sig Patricia Irias klar för eftermiddagens lektioner. Hon har haft en kort lunch. Också hon lägger skulden på IMF och Världsbanken, också hon menar att regeringen inget kan göra. Den som är satt i skuld är inte fri? Ungefär så, säger hon. Ungefär så. kunskaper som långsiktigt kan förändra deras situation. Det kan handla om kunskaper för att kunna delta i arbetet med fattigdomsstrategier eller att utveckla t ex skolor och infrastruktur tillsammans med kommunen. MEXICO GUATEMALA BELIZE HONDURAS EL Tegucigalpa SALVADOR NICARAGUA CUBA Kings 8 Dela med Dela med 9

6 IMF och Världsbanken har stort inflytande över världens fattiga länder. Varför är kritiken mot dem så högljudd? Ekonomen och författaren Kenneth Hermele ger här sin syn på 60-åringarna. TEXT: KENNETH HERMELE ILLUSTRATIONER: KAMPANJSYMBOLER; MARTHA HARDY/WDM; JUBILEE USA; 50 YEARS IS ENOUGH NETWORK, Dags för pension? Världsbanken och IMF fyller 60 I år är det 60 år sedan Världsbanken och Internationella valutafonden IMF grundades. Stormakterna bakom deras tillblivelse framför allt USA, Storbritannien och Sovjet hade ambitiösa mål för sina skapelser. Det gällde att se till att efterkrigstiden inte skulle upprepa mellankrigstidens katastrofer. Därför borde Världsbanken och IMF bidra till ekonomisk tillväxt, stabilitet och hög sysselsättning. Världsbankens och IMF:s födelseögonblick står för förnuft och framsynthet, för en vettig världsordning. Ett halvsekel senare, inför Världsbankens och IMF:s femtioårsdag 1994, samlade sig folkrörelser, kyrkliga organisationer, miljö- och solidaritetsgrupper runt om i världen kring parollen Nu räcker det Fifty years is enough! Idag, efter ytterligare tio år, har inte kritiken mot Världsbanken och IMF stillnat utan tvärtom kommit att gälla nya områden. Hur kan det komma sig att Världsbanken och IMF trots sina vettiga målsättningar idag snarast kommit att bli liktydiga med krav som lett till destruktiva effekter och felslagen politik? Tre frågor står i centrum för kritikerna: 1. DUBBLA ROLLER Världsbanken och IMF är samtidigt fordringsägare och kronofogdar de driver alltså inte bara in sina egna lån, utan även andra fordringsägares (som banker, exportkreditinstitut och länder). För de fattigaste länderna hör Världsbanken och IMF oftast till de största fordringsägarna eftersom kommersiella banker inte vill löpa risken att låna till länder som inte kan betala. Risken att Världsbanken och IMF inte får tillbaka sina pengar är mindre, eftersom de är så kallade prioriterade fordringsägare, det vill säga hör till dem som alltid får betalt först. Detta skapar en mycket osund ordning, man brukar tala om en moral hazard, en risk för dumdristigt beteende. Om Världsbanken och IMF aldrig kan förlora på sina dåliga affärer, kommer de att fortsätta att begå misstag. Och, säger kritikerna, det är just vad som har skett: Världsbankens och IMF:s krav på de skuldsatta länderna har inte löst skuldkrisen utan snarare byggt fast många skuldtyngda länder i ett ständigt beroende av nya skuldlättnader, mer bistånd och nya skuldomförhandlingar. Det är en av anledningarna till att vi fortfarande har en skuldkris i de fattigaste länderna, trots att det ena skuldsaneringsprogrammet följer på det andra. För att komma tillrätta med problemet drog Världsbanken och IMF i mitten av 1990-talet igång HIPC-programmet, som lovar att lösa skuldkrisen för världens 42 fattigaste och mest skuldsatta länder, framför allt i Afrika. Inom ramen för HIPC skriver även Världsbanken och IMF av en del av sina fordringar (även om bilaterala biståndsgivare som Sida ser till att Världsbanken och IMF kompenseras genom ett ökat flöde av biståndspengar). Men när det gäller de stora skuldsatta länderna, medelinkomstländer i framför allt Latinamerika liksom alla länder utanför HIPC, har både IMF och Världsbanken vägrat att ta ansvar för sina dåliga lån genom någon form av skuldlättnad. Här, där det handlar om stora pengar, är de fortfarande prioriterade fordringsägare och därmed gäller fortfarande moral hazard. 2. BROTT MOT EGNA STADGAN Nästa område där kritiken är hård rör de systematiska brotten mot Världsbankens egen stadga. Paragraferna är tydliga: 1. Världsbanken får inte ställa politiska krav på låntagande länder. 2. Lån ska bara gå till klart avgränsade och specificerade ändamål, projekt och program. Men en stor och ökande andel av utlåningen är kopplad till politiska krav på låntagarna. Och lån till allmänna och ospecificerade ändamål, som betalningsbalans- och budgetstöd, har ökat både hos IMF och Världsbanken. Invändningarna mot Världsbanken och IMF handlar både om institutionernas ställning och om den politik de tvingar på skuldsatta länder som villkor för skuldlättnad. Genom så kallade strategier för fattigdomsbekämpning, Poverty Reduction Strategies, ska fattiga länder utarbeta en politik för att minska fattigdomen. Strategierna måste sedan godkännas av IMF och Världsbanken, som därmed behåller det avgörande inflytandet över innehållet i de fattigaste ländernas utvecklingspolitik. Fattigdomsstrategierna ligger till grund för långivarnas bedömning av landet och kombinerar traditionell nyliberal ekonomisk filosofi med satsningar på sociala sektorer. Det betyder att samtidigt som skuldsatta länder uppmanas spendera pengar på hälsa och utbildning måste de öppna sina marknader för EU:s och USA:s subventionerade jordbruksprodukter, vilket slår ut de fattigas egna jordbrukare. Därmed motverkas fattigdomsbekämpningen: politiken på handelsområdet skapar fattiga utslagna bönder, samtidigt som satsningen på de sociala sektorerna ska minska nöden, inte minst på landsbygden. Det saknas alltså samstämmighet i Världsbankens och IMF:s politik. När pengar som lånas ut inte är öronmärkta ökar risken för korruption. Världsbanken får förstås inte medverka till korruption, men trots det har man en lång tradition av att ge lån till korrupta regimer. Det mest kända fallet är Indonesien som har fått lån sedan 1960-talet och framåt. 3. BRIST PÅ DEMOKRATI Det tredje området där Världsbanken och IMF dragit på sig starka invändningar gäller det demokratiska underskottet: de två finansjättarna styrs som aktiebolag, den som satsat mest pengar får också störst inflytande. Detta leder till tre obalanser: 1. USA, med procent av röstetalen, har som ensam medlem vetorätt när det gäller stadgeändringar och andra viktigare beslut som kräver 85 procent av rösterna. Dessutom har de rika länderna en alltför stor andel av röstetalen jämfört med de fattiga. Oavsett om vi använder ländernas BNP, befolkningsstorlek eller andel av Världsbankens och IMF:s utlåning som måttstock är de fattiga länderna underrepresenterade. 2. Det sitter för få representanter från fattiga länder runt styrelseborden. Världsbanken och IMF styrs av arbetande styrelser med 24 medlemmar, 13 representerar rika länder, 11 fattiga. Mest överrepresenterat är Europa, och framför allt EU med 7 styrelsemedlemmar: Tyskland, Storbritannien, Läs mer om IMF och Världsbanken i Kenneth Hermeles nya bok Världens oordning. 60 år med Världsbanken och IMF, Nätverket Jubel/Forum Syd/Agora Du kan beställa den från Forum Syd, tel , gå till böcker och skrifter. Kenneth Hermele är ekonom och arbetar på Forum Syd. Frankrike, Österrike/Belgien, Nederländerna, Italien samt Norden. Dessutom har Schweiz och Ryssland plats i styrelserna. Jämför detta med de 44 afrikanska stater som får dela på två afrikanska styrelsemedlemmar, som dessutom är ganska röstsvaga trots att de ska representera så många länder. 3. Tillsättandet av cheferna för de två institutionerna sker enligt en gammal överenskommelse, a gentlemen s agreement. USA utser Världsbankens chef, som alltid varit amerikansk medborgare, medan de europeiska länderna får ta hand om IMF:s högste tjänsteman som därför alltid varit europé. När IMF tidigare i år skulle få en ny chef efter tysken Horst Köhler, ledde denna ordning till skarpa protester från 11 av IMF:s 24 styrelsemedlemmar med Indien i spetsen och med stöd av Schweiz och Kanada (som inte heller har något att säga till om i denna fråga). Varför skulle Europa i praktiken EU:s finansministrar i en helt sluten process ha rätt att utse IMF:s nya chef? Så blev det ändå när EU utnämnde spanjoren Rodrigo Rato. Allt detta sammantaget ger Världsbanken och IMF stora problem med sin legitimitet. Dessa institutioner, avsedda att sprida välstånd och en förnuftig ordning över jorden, förknippas idag med dålig politik, godtycke, korruption och odemokratiska procedurer. Inte undra på att det finns folkrörelser runt om i världen som ställer krav på att Världsbanken och IMF ska läggas ner. Det är dock ett felslut. Världsbankens och IMF:s ursprungliga uppgifter behöver fyllas även idag, kanske till och med mer än när institutionerna skapades. Därför bör Världsbanken och IMF inte avvecklas utan bara påminnas om varför de en gång kom till, Världsbanken för att finansiera långsiktig utveckling, IMF för att skapa stabilitet och bistå länder i akuta krissituationer. Samtidigt måste de sluta att göra allt det myckna som de kommit att ägna sig åt och som går långt utanför deras mandat. Bara så kan deras legitimitet återskapas. Det är en fråga för Världsbankens och IMF:s ägare, däribland Sverige. 10 Dela med Dela med 11

7 GÄSTKRÖNIKA Alice Bah Kuhnke, generalsekreterare Rättvisemärkt Var med och påverka Världsbanken och Internationella Valutafonden! Världsbanken och Internationella Valutafonden, IMF, fyller 60 år i år. Diakonia och Jubel, nätverket för skuldavskrivning och fattigdomsbekämpning, har dragit igång en vykortskampanj för att uppmärksamma de båda institutionernas roll i fattigdomsbekämpningen. Med kampanjen vill vi påverka Sveriges regering att arbeta för en förändring. ÖKAD DEMOKRATI Institutionerna styrs inte av principen ett land en röst. Röststyrkan baseras istället på ekonomisk styrka. Det innebär att de 80 fattigaste länderna i världen bara har tio procent av röststyrkan. USA har drygt femton procent och därmed vetorätt, och kan alltså blockera alla beslut. De fattigaste länderna är också underrepresenterade i styrelserna. Endast två personer representerar drygt 40 afrikanska länder. En omöjlig uppgift. Samtidigt har flera rika länder en egen representant. Världsbanken och IMF måste blir mer demokratiska och ge utvecklingsländerna större inflytande. MER SKULDAVSKRIVNINGAR Världens länder har enats om att halvera fattigdomen till år Detta är ett av de så kallade millenniemålen. Ett av hindren för fattigdomsbekämpning är fattiga länders skuldbörda. Världsbankens och IMF:s initiativ till skuldavskrivning, det så kallade HIPC-initiativet, har inte räckt för att lösa skuldkrisen. Världsbanken och IMF gör heller ingen koppling mellan skuldavskrivningar och vad som krävs för att uppnå millenniemålen. Mer omfattande skuldavskrivningar krävs för att de fattigaste länderna ska kunna uppnå målen. SJÄLVBESTÄMMANDE Fattiga länder är beroende av stöd från Världsbanken och IMF. Som villkor för stöd måste länderna ta fram fattigdomsstrategier, så kallade PRS. Dessa strategier ska vara nationellt ägda, dvs tas fram av landets regering med deltagande av organisationer i det civila samhället. Fattigdomsbekämpning ska stå i centrum. Men utrymmet för att själva få bestämma politiken begränsas av att Världsbanken och IMF ställer krav. Kraven, så som handelsliberaliseringar och privatiseringar, har dessutom visat sig ha liten positiv effekt på minskningen av fattigdomen. Det finns lite utrymme för alternativa lösningar. Världsbanken och IMF måste därför upphöra att detaljstyra de fattiga ländernas politik och ge utrymme för självbestämmande. Du kan vara med att påverka genom att skriva under vykortet. Kontakta Penny Davies, telefon Vykorten lämnas över till ansvariga ministrar i början på nästa år. Vad betyder det? Bretton Woods: Den ort i USA där IMF och Världsbanken bildades. Därför kallas de Bretton Woods-institutionerna. FN:s millenniemål: Global överenskommelse underskriven av 189 länder för att bekämpa fattigdomen i världen. Delmålen ska vara uppnådda år HIPC: Heavily Indebted Poor Countries, IMF:s och Världsbankens program för skuldavskrivningar för de mest skuldsatta fattiga länderna. Omfattar alla typer av skulder, dvs privata (till banker), bilaterala (till länder) och multilaterala (till institutioner som Världsbanken och IMF). Startade HIPC 2: HIPC räckte inte för att få de mest skuldsatta länderna på fötter. Därför drogs ett andra program igång Även det har visat sig vara otillräckligt för att skapa en hållbar skuldbörda för de fattigaste länderna. Hållbar skuld: Enligt Världsbanken och IMF är en skuld hållbar så länge den inte överstiger 150 procent av ett lands beräknade årliga exportintäkter. Jubelorganisationer anser att hållbar skuld måste relateras till FN:s millenniemål en hållbar skuld bör utgå från vad länderna har råd att betala efter nödvändiga sociala investeringar för att uppnå millenniemålen. Världsbanken och IMF håller just nu på att se över sin definition. IMF: Internationella valutafonden, International Monetary Fund. Bildades 1944, har 184 medlemsländer. Chef är spanjoren Rodrigo Rato. Jubel: Världsomspännande rörelse av organisationer som arbetar för skuldavskrivning. Numera en fortsättning på Jubel 2000 kampanjen som inför millennieskiftet mobiliserade största namninsamlingen någonsin (drygt 24 miljoner namn) för skuldavskrivning. Svenska Jubelnätverket: PRS: Poverty Reduction Strategy, nationell strategi för att bekämpa fattigdomen. Initiativ från IMF och Världsbanken 1999 som ersatte de tidigare kritiserade strukturanpassningsprogrammen. Alla fattiga länder ska utarbeta en PRS för att få tillgång till skuldavskrivningar, lån och bistånd. Strategierna ska tas fram i brett deltagande med det civila samhället. PRSP: Poverty Reduction Strategy Paper. Själva dokumentet där strategin presenteras. Det godkänns av Världsbanken och IMF. Strukturanpassningsprogram: Världsbankens och IMF:s tidigare svar på skuldkrisen. Löpte fram till mitten av 90-talet. Bestod av åtstramning, avregleringar och privatiseringar. Utsattes för skarp kritik. Världsbanken: Bildades 1944, har 184 medlemsländer. Chef är amerikanen James Wolfensohn. Består av 5 olika institutioner. Vem har störst makt Usama bin Laden, Bill Gates, George Bush eller Du? Jag brukar ställa frågan när jag föreläser om vad Rättvisemärkt är och vill åstadkomma. Svaren skiftar men alla är på sitt sätt övertygande. Man kan hävda att George Bush är mäktigast har man makten över världens enda supermakt med allt vad det innebär i militärstyrka så är man på alla sätt och vis mäktigast. Man kan också säga att Bill Gates har störst makt monetär makt, fri från en stats begränsningar på en fri finansmarknad över världens alla gränser, med friheten att placera, stödja och stötta gör världens rikaste till den med mest makt. Men även Usama bin Laden har enorm makt makten att styra över människors rädslor, att sätta agendan över var pengar och militär placeras är otvivelaktigt den största då den utarmar och utmattar sina offer i samma slag som den utövar och utökar. Var finns då din och min makt? Individen, den enskilda människan kan ju välja att låta sig styras över men kan också välja att INTE bli rädd och kan välja att granska finansiärer, skaffa sig kunskap och dämed bli allra viktigast och avgörande. Lika ofta som jag föreläser, lika ofta möts jag av likgiltighet och resignation. Visst, hoppet finns där. Eldsjälarna, gamla som unga, är lätta att ta fasta på och låta sig inspireras av men deras optimism och framtidstro står inte alltid pall mot ett par tre "hopplösa". Deras tankar och åsikter genomsyras av att de drar sitt strå till stacken men att deras handling och alla andra individers enskilda handlingar egentligen inte spelar någon roll. Vi har inte makten att påverka världens kommersialisering och överordnade vinstintresse. Att engagera sig för en rättvisare värld är därför tyvärr meningslöst, på gränsen till dumt och på sin höjd endast självtillfredsställande, resonerar de. Esperanza från Guatemala for hem från Sverige igår. Hon är 20 år, arbetar som kaffebonde och för första gången hade hon lämnat sitt hemland. Inbjuden av Kooperation utan gränser besökte hon under en vecka politiker, frivilliga, skolor och butiker runt om i landet. Jag träffade henne efter en dag fylld av heta diskussioner kring huruvida fattiga människor i diktaturer bör eller inte bör få vårt stöd och stimulans. Frågorna som malde i mitt huvud var många. Vilken skillnad gör egentligen allt vårt arbete? Du & jag & George Bush Så stod hon plötsligt inför mig, Esperanza. Hon berättade om sitt liv. Om hur arbetet som kaffebonde går till, (det är mycket hårt arbete bakom drycken i vår kopp!) och om vilka möjligheter hon idag har tack vare att hennes kooperativ säljer sitt kaffe som Fairtrade/rättvisemärkt kaffe. Hon arbetar fem dagar i veckan och går i skolan två, med siktet på att bli lärare. Esperanza bekräftade för mig att vi, när vi går runt i vår dagligvaruhandel med vår vagn, de facto är världens mäktigaste människor. Inom loppet av en halvtimme kommer slaget att stå om Esperanza och tusentals andra producenter i 48 utvecklingsländer kan få möjligheter till ett bättre liv då vi väljer (OM vi väljer) att betala mer för det arbete som utförts. Esperanza kan gå i skolan och förhoppningsvis skaffa sig en annan, en bättre framtid, långt borta från den överproducerande kaffemarknaden. Detta tack vare att det finns människor här, i den rika världen, som väljer att INTE utnyttja och sko sig på fattiga människors bristande möjligheter till ett bra liv. Visst det finns säkert någon "hopplös" som vill hävda att Esperanza och hennes kolleger är så pass få att det knappt märks i det stora hela. Säg det till Esperanza! För henne märks det, för henne är det hela skillnaden, för henne har du som individ mest makt i hela världen! Läs mer om Rättvisemärkt på 12 Dela med Dela med 13

8 Vi slåss för att rädda människor Zambia är ett av södra Afrikas mest skuldsatta länder. Trots 30 år av ständigt nya lån från Världsbanken har fattigdomen ökat. Och samtidigt som aidskatastrofen skördar tusentals offer minskar tillgången till sjukvård. TEXT: PETTER BOLME FOTO: PETTER BOLME, ERIK ÖHMAN Det är mitt på dagen en vanlig onsdag. Ett hundratal människor har samlats i Leopards Hill, den största begravningsplatsen i Zambias huvudstad Lusaka. Under ett tält, skyddade från den brännande vårsolen, sitter ett 30-tal kvinnor. Männen samtalar runt graven som grävs. Kistan sänks och en kvinna sprider vatten över kistan samtidigt som hon läser en bön. När hon är klar turas männen om att fylla graven med jord. Gråten från kvinnorna i tältet skär genom den heta luften. När graven är fylld går barnen fram och lägger blommor på faderns grav. Ännu en lärare har dött i aids. Ytterligare fyra barn har förlorat en förälder i Zambia. Varje månad köper jag en kista för att någon i min släkt eller bland mina vänner har dött, berättar M Bita Chitala, Zambias vice finansminister. Läraren som begravs är hans frus kusin. Han blev sjuk för tre dagar sedan. När han sökte vård var det redan för sent. Aids har orsakat en katastrof i Zambia och nu har regeringen förklarat krig mot epidemin. Vi är ett väldigt skuldsatt och extremt fattigt land. Vi behöver bistånd inte lån för att bekämpa detta krig, säger M Bita Chitala. Var tredje gravid kvinna i Zambia är hivsmittad och varje år föds barn med viruset. Över en halv miljon barn har redan förlorat en eller båda föräldrarna i aids. Om sex år beräknas den siffran ha tredubblats. Zambia förbereder sig för att fira sin 40-årsdag. En del menar att det inte är så mycket att fira. Sen självständigheten 1964 har medelinkomsten per person halverats och ligger idag på kronor per person och år. Barnadödligheten har ökat och utbildningen har försämrats. En stor del beror på aidsepidemin. Även arbetslösheten är enorm bara en av tio är anställda av en formell arbetsgivare. TILLFÄLLIGA JOBB Tidigare jobbade jag på det statliga elbolaget men jag har inte haft ett fast jobb på tio år, säger Sebastian Kunda, 28 år och tvåbarnsfar. Han står tillsammans med ett 30-tal andra män och väntar på tillfälligt påhugg vid Malambo Road i norra Lusaka. Varje dag vandrar han två timmar för att vara på plats sju på morgonen. Kanske får jag ett jobb varannan dag. I snitt Vi befinner oss i krig mot hiv/aids och om vi förlorar kriget så kan vårt land gå under. Men våra resurser räcker inte till. Vi behöver bistånd, inte lån, säger Zambias vice finansminister M Bita Chipala. tjänar jag omkring 250 kronor i månaden, säger han. På det ska hela familjen på fyra personer överleva. 1944, 20 år innan Zambia blev självständigt från Storbritannien, föddes Världsbanken och Internationella valutafonden, IMF. Institutionerna skapades för att stödja utvecklingen i fattiga länder och skapa stabilitet på den internationella finansmarknaden. Men Jubilee Zambia, en av Diakonias samarbetsorganisationer som arbetar för skuldavskrivning, menar att institutionernas verkliga roll inte alls är att minska fattigdomen utan att bevaka västvärldens och de rika ländernas intressen. Zambia är ett av de mest skuldsatta länderna i södra Afrika. Världsbanken började låna ut pengar till Zambia för mer än 30 år sedan. Men trots omfattande stöd från IMF och Världsbanken har fattigdomen bara ökat. Så vad har egentligen IMF och Världsbanken lyckats med? IMF och Världsbanken har spelat en roll när det gäller infrastruktur och att sanera statsfinanserna. De har också ställt krav på regeringen att de ska vara mer öppna med information och beslut, säger Charity Musamba på Jubilee Zambia. Det är viktigt, för regeringen har varit korrupt och stulit pengar. SKARP KRITIK Men de negativa effekterna överväger, enligt Charity Musamba. Hon kritiserar strukturanpassningsprogrammen som Världsbanken och IMF drev under och 1990-talen. Eftersom Zambias utlandsskulder var enorma och avbetalningarna omöjliga att klara av bad regeringen om ytterligare lån. Lånen man fick kom med stränga krav på att minska de statliga utgifterna. Zambia tvingades privatisera företag vilket ökat på arbetslösheten. Landet öppnades för import och kapital från utlandet och det slog ut en stor del av den egna industrin. Vi behöver utländska investerare, men de bör vara ett komplement till vår inhemska ekonomi inte de enda, säger Charity Musamba. Före 1990 var Zambias ekonomi politiserad och för hårt kontrollerad av staten. Men det är svårt att gå från stark statlig kontroll till liberalisering. Det är två extrema lägen, säger hon. Men den hårdaste kritiken gäller nedskärningarna inom den sociala sektorn. Efter råd från IMF och Världsbanken införde Zambia avgifter för skolor och hälsovård. Med avgifterna har tillgången till sjukvård minskat. Och allt färre barn har råd att gå i skolan. Världsbanken och IMF slår ifrån sig kritiken och säger att det är landets regering som fattar beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. 14 Dela med Dela med 15

9 En grav grävs i Zambia för ännu en lärare och förälder. De som dör i hiv/aids idag är familjeförsörjarna. De som ska lära och uppfostra barnen. Idag utbildas dubbelt så många lärare som landet egentligen behöver eftersom man befarar att hälften av lärarna kommer att dö i hiv/aids. Världsbanken och IMF driver samma politik idag som tidigare, menar Charity Musamba på Jubilee Zambia. Det är bara språkbruket som har förändrats. Alice Chaisa var 32 år när hon dog. Det är samma ålder som den förväntade medellivslängden i Zambia. På 30 år har medellivslängden i Zambia fallit från drygt 50 till 32 år. En stor del av orsaken beror på hiv/aids-epidemin. Man kan säga att vi är som en läkare som ska bota en patient. Vi ger recepten men sen är det upp till regeringen att följa dem, förklarar Mustafa Taqi Sharif, gruppledare för Världsbanken i Lusaka. Men Jubilee Zambia menar att regeringen är så beroende av nya lån för att kunna betala av de gamla, att man inte vågar gå emot förslag från IMF och Världsbanken. Regeringen är mer mån om att leva upp till förväntningar från långivarna än från det egna folket dess väljare. Det är ett hot mot demokrati, politisk stabilitet och social harmoni, säger Charity Musamba. SAMMA RECEPT TILL ALLA Hon menar att IMF och Världsbanken bara tänker på ekonomisk tillväxt, utan att se till mänskliga och sociala effekter. Världsbanken och IMF driver idag samma politik som tidigare. De har bara bytt språkbruk. Strukturanpassning kallas idag för fattigdomsbekämpning. Men det är samma sak, säger Charity Musamba. Hon är kritisk till att IMF och Världsbanken ger samma råd till vitt skilda länder. Fattiga länder som Zambia kan inte driva samma politik som medelinkomstländer. Det är som att du går till doktorn med ont i huvudet och jag går dit med ont i benet och vi får samma medicin. Alla afrikanska länder får samma recept: privatiseringar och frihandel. Vice finansministern hävdar att den enda vägen ut är att skulderna för de fattigaste länderna skrivs av. Vår skuldbörda är fullständigt ohållbart hög. Vi kan inte betala tillbaka skulderna, förklarar M Bita Chipala. Enligt M Bita Chipala har Zambia redan betalat av sina skulder. Det som återstår är att betala räntor på räntor på räntor. I mitten av 1990-talet kom Världsbanken och IMF med ett program för de allra fattigaste och mest skuldsatta länderna kallat HIPC, Heavily Indebted Poor Countries. Syftet med programmet var att få ned skulderna till en hållbar nivå. Zambia kom med i programmet år När landet har nått slutpunkten av HIPC och infört de reformer och krav som ställs av IMF och Världsbanken, så skrivs en del av skulden av. Trots detta befarar många att Zambia inte kommer att kunna betala tillbaka de skulder som återstår efter avskrivningarna. Utlandsskulderna kommer att öka år för år. Det är inte rätt att människor dör av hiv/aids eller hunger för något som kan ges av människor, bröder och systrar i världen, säger vice finansminister M Bita Chipala. SKULDAVSKRIVNING ENDA VÄGEN I Zambia väntar alla på skuldavskrivningarna. Givare har lovat ytterligare bistånd förutsatt att landet når en överenskommelse med IMF och Världsbanken. Det datum regeringen, Världsbanken och IMF satt är december. Lagom till jul. Men på ett möte med det civila samhället i Zambia förklarar IMF:s avdelningschef David Andrews att Zambia inte kommer att nå slutpunkten. Kanske blir det i februari eller mars. Men då måste Zambia ha uppfyllt alla krav. Ett av IMF:s och Världsbankens mest kritiserade krav är att privatisera den statliga banken, Zambian National Commercial Bank. De säger att om vi inte säljer banken så når vi inte slutmålet för HIPC. Det är orättvist, säger M Bita Chipala. Banken är den enda som når ut till alla provinser i landet och kallas populärt för folkets bank. Istället för att ställa krav på privatisering har vi bett IMF och Världsbanken kräva att banken ska styras bättre och oberoende av regeringen. Om banken privatiseras kommer tusentals fattiga människor på landsbygden att förlora möjligheten att få lån, säger Charity Musamba. Zambias regering tvingas nu lägga undan omkring 900 miljoner kronor för att täcka kostnader för avgångsvederlag när antalet anställda skärs ner. Samtidigt befarar man protester från stora delar av samhället när banken säljs. Vi slåss för att rädda människor, säger M Bita Chipala. Det är inte moraliskt korrekt att vi fortsätter att bli straffade av dessa människor som vi är skyldiga pengar. Diakonia i Zambia Huvudstad: Lusaka Befolkning: 10,5 miljoner 90 procent av befolkningen lever på mindre än två dollar om dagen 65 procent har mindre än en dollar om dagen att leva på Medellivslängd: 33 år Zambia är ett av världens fattigaste och mest skuldtyngda länder och ett relativt nytt land för Diakonias arbete. De inledande kontakterna togs för fem år sedan som en del av ett samverkansprojekt tillsammans med Svenska kyrkan. Syftet var att stärka arbetet kring social och ekonomisk rättvisa i södra Afrika. Idag har Diakonia åtta samarbetsorganisationer i Zambia. Läs Jubilee Zambias rapporter på jesuiternas hemsida: KINSHASA ANGOLA NAMIBIA ZAIRE ZAMBIA BOTSWANA Lusaka ZIMBABWE TANZANIA MALAWI MOÇAMBIQ 16 Dela med Dela med 17

10 TROR JAG Erik Lysén, biträdande policychef, Svenska kyrkans internationella avdelning. Skriv av de fattigaste ländernas obetalbara skulder! Det var det viktigaste kravet från den internationella Jubelkampanjen som i slutet av 1990-talet satte de fattigaste ländernas skuldkris högst upp på världens politiska dagordning. Resultatet var imponerande. Mer än 24 miljoner namnunderskrifter från hela världen varav ungefär från Sverige samlades in före den sista december Och det ledde faktiskt till visst resultat. Den årliga skuldbördan i form av räntor och amorteringar minskade med procent för de fattigaste länderna. Men det räcker inte. Om vi tar FN:s millenniemål på allvar krävs mer radikala skuldlättnader. Samtidigt kan varken skuldavskrivningar eller ökat bistånd lösa mer djupgående problem som ytterst handlar om väldigt skeva maktförhållanden mellan rika och fattiga länder och mellan rika och fattiga människor inom länderna. Jubelårsprincipen i bibelns Moseböcker som kyrkorna knöt an till i den internationella Jubelkampanjen behandlade just dessa maktförhållanden: På försoningsdagen skall ni blåsa i basun över hela ert land. Och ni skall helga det femtionde året och utropa frihet i landet för alla dess inbyggare. Det skall vara ett jubelår för er. Var och en av er skall då återfå sin arvsbesittning, var och en av er skall återfå sin släktegendom. Det finns inga historiska bevis för att Jubelåret någonsin förverkligades i det gamla israelitiska samhället, men dess vackra vision om ett samhälle där människor återfår frihet, egendom och tid för vila och eftertanke har genom seklernas gång levt vidare. I dagens värld framstår kanske sådana tankar som fullständigt utopiska. Men nu är det faktiskt så att någonting liknande Jubelårsprincipen har börjat få fäste i maktens korridorer. Världsbanken, som idag har ett mycket starkt inflytande över fattiga skuldsatta länders ekonomiska politik, har anställt en chefsekonom som i sin forskarkarriär inriktat sig på ekonomisk ojämlikhet som ett avgörande hinder för utveckling. En ojämn fördelning av Jubelår i maktens korridorer ekonomiska och sociala resurser skapar både stora sociala spänningar och ekonomisk ineffektivitet, har han och många andra forskare slagit fast. Och omvänt, om man utrustar fattiga människor med rättigheter, inflytande, utbildning och kapital så börjar de ekonomiska hjulen att snurra. Men det är ännu långt mellan teori och verklighet. Idag utformar många fattiga skuldsatta länder, med stöd från Världsbanken och Internationella Valutafonden, särskilda strategier för fattigdomsbekämpning, så kallade PRS. Men i det stora flertalet av dessa saknas de fördelningspolitiska reformer, som exempelvis jordreformer och progressiva skattereformer, som minskar sociala spänningar och stärker fattiga gruppers position i samhället. Den stora utmaningen ligger i att få fattiga länders regeringar och styrelserna för Världsbanken och Internationella Valutafonden där rika länder har en majoritet av rösterna att förstå innebörden i den gamla Jubelvisionen. Att omfördelning av makt och tillgångar är bra för både politisk stabilitet och ekonomisk utveckling. Det är nästan en chockerande tanke i vår tid att rättvisa lönar sig i längden. Det handlar om rättvisa. Det finns så oerhört många människor som lever i fattigdom, utan tillgång till mat, vatten, sjukvård och utbildning. I Europa inser vi inte hur allvarlig situationen är. IMF:s makt för stor TEXT OCH FOTO: LENA HANSSON Så säger Alex Wilks, företrädare för det Brysselbaserade nätverket Eurodad som arbetar med skuld- och utvecklingsfrågor. Alex Wilks är David som har tagit upp kampen mot jätten Goliat de stora strukturella orättvisorna. Alla kan göra något för att världen ska bli bättre, säger han. Vissa saker är lättare för oss här i Europa än för folk i fattiga länder. Vi har mer tillgång till information, mer resurser och lättare att påverka. Men vi måste samarbeta med människor i hela världen. Alex Wilks pratar med lugn, mjuk röst. Men det åskar i ögonen när han pratar om politik som drabbar fattiga. Han tar Ghana som ett exempel: I Ghana har kycklinguppfödare och risbönder svårt att klara den hårda konkurrensen från subventionerade produkter från Europa och USA. Förra året försökte Ghanas regering förbättra situationen och föreslog därför höjda importtullar på just ris och kyckling. Höjningen skulle ligga i linje med internationella handelsöverenskommelser inom WTO. DEMOKRATIN UR SPEL När Ghanas finansminister presenterade budgeten för fanns tullhöjningen med utarbetad i detalj av landets jordbruks- och handelsministrar. Men regeringen hade inte frågat IMF om lov. Och direkt efter finansministerns tal kallades han till brådskande möte med IMF:s representant och tvingades kort därefter att via medier förklara att tullhöjningen strukits ur budgeten. Parlamentets ledamöter, som på demokratisk väg hade klubbat igenom tullavgifterna fick inget besked om att beslutet hade ändrats. Och jordbruksministern blev mäkta förvånad när han hörde finansministerns uttalande i radio. IMF-representantens inflytande är alltså större än hela Ghanas parlament och alla dess ministerier sammantaget, säger Alex Wilks. Ghana skulle kunna klaga hos IMF:s styrelse. Men den som representerar Ghana i IMF, en pakistanier, är även ansvarig för åtta andra länder, däribland Iran, Irak och Afghanistan. Som du kan föreställa dig har han haft fullt upp sedan den 11 september 2001, så han har inte mycket tid för Ghanas jordbruk. Runt om i världen känner politiker att de sätts på undantag. Att den verkliga makten över den egna politiken inte ligger hos dem. Därför har ett upprop för ökat demokratiskt inflytande över Världsbankens och IMFs politik dragits igång bland världens parlamentariker, säger Penny Davies, ansvarig för skuld- och fattigdomsfrågor på Diakonia. Målet är att samla in underskrifter från minst 60 parlamentariker i 60 länder även Sverige. I Storbritannien har över 140 parlamentariker redan skrivit under. Att parlamenten har inflytande över IMF och Världsbanken är viktigt för att medborgare ska ha möjlighet att ställa beslutsfattare till svars för den politik som IMF och Världsbanken driver. Och det är viktigt för institutionernas egen legitimitet. Insynen i institutionernas arbete och beslutsfattande har förbättrats under senare år, men mycket återstår att göra. Vi borde ha rätt att få veta hur våra representanter i IMF och Världsbanken röstar i olika frågor, säger Alex Wilks. Läs om parlamentarikeruppropet på EURODAD är ett europeiskt nätverk som arbetar med frågor som rör skuld och utveckling. Eurodad bedriver forskning, arbetar med folkbildning och kunskapsutbyte bland det 50-tal organisationer i 15 länder som är knutna till nätverket. Diakonia är en av dessa organisationer. Se 18 Dela med Dela med 19

11 Vem bär skulden? Vissa länder kommer aldrig att kunna betala tillbaka sina skulder, det vet vi, säger Malcolm Damon. Norska Changemaker har fått landets regering att uppmärksamma diktatorskulden. Klart vi kan förändra världen, säger Ida Berge från Changemaker. Skulle du låna ut pengar till Saddam Hussein? Eller den sydafrikanska apartheidregimen? Eller Filippinernas diktator Ferdinand Marcos han som hade en fru med par skor i garderoben? TEXT: LENA HANSSON FOTO: ERIK ÖHMAN, LENA HANSSON Diktatorer runt om i världen har lyckats låna enorma summor pengar i sina fattiga landsmäns namn. Mycket har hamnat i diktatorernas egna fickor. De har köpt vräkiga villor på franska rivieran, lyxiga familjeslott och snabba bilar. Stora summor har också pumpats in i militärapparaten som har använts för att förtrycka folket. Ett exempel på det är Sydafrika under apartheidtiden. I elva år, , satt PW Botha vid makten och vi har alla hört om de svåra och förnedrande förhållanden som landets svarta befolkning tvingades leva under. Apartheidregimen var diktatorisk. Den valdes av bara tio procent av befolkningen, säger Malcolm Damon, själv sydafrikan och företrädare för det sydafrikanska nätverket för ekonomisk rättvisa, som är en av Diakonias samarbetsorganisationer. Enligt FN var apartheid ett brott mot mänskligheten och embargo infördes. Men trots det lyckades regimen få stora lån från utlandet, bland annat av transnationella företag och storbanker. När apartheiddiktaturen föll lämnade den efter sig en skuld på 21 miljarder dollar en skuld som alla sydafrikaner idag tvingas betala. Låt inte Mandela betala dubbelt för apartheid, sade folk när han valdes till president. Det var ett krav på att Mandela skulle slippa ta över apartheidregimens skulder, säger Malcolm Damon. Diakonia och illegitim skuld Diakonia tycker att det är orimligt att fattiga människor i Sydafrikas kåkstäder ska betala av lån som den tidigare regimen tog för att finansiera apartheidsystemet. Eller att filippinska risbönder tvingas betala de lån som finansierade diktatorfrun Imelda Marcos enorma skoköp. Istället borde långivaren ta ett större ansvar för de pengar som lånas ut. Den svenska regeringen borde agera. Ett första steg kan vara att likt den norska regeringen vara beredd att stödja en internationell studie av illegitim skuld med syfte att komma med konkreta förslag på hur man kan gå vidare. Det behövs också ett bättre system för att kunna utkräva långivarnas ansvar. Och det bör inrättas en oberoende, öppen skuldsaneringsmekanism på internationell nivå. Det skulle kunna få långivare att ta större ansvar för utlåningen och förhindra att fattiga människor tvingas betala tillbaka lån som har tagits av diktatorer. Det skulle också förändra den skeva maktbalansen mellan långivare och låntagare. Ett annat exempel är Mobuto Sese Seko som med järnhand styrde Kongo-Kinshasa, eller Zaire som landet hette, efter den USA-stödda kuppen 1965 och fram till Internationella valutafondens, IMF:s, rådgivare gav 1979 stränga besked om att Mobutos styre var så korrupt att man inte kunde vänta sig att få några pengar tillbaka. Men bara kort därefter gav IMF Kongo det största lån som någonsin getts till ett afrikanskt land. Även Världsbanken gav år efter år stora lån, trots den uppenbara vanskötseln av ekonomin. Anledningen var att Mobuto var en för västvärlden viktig allierad under det kalla kriget. Det får Kongos folk betala för idag. Landet är utfattigt, konfliktdrabbat och har en enorm skuldbörda. Folket har redan drabbats av lånet, genom att pengarna användes för att förtrycka dem. Det borde inte vara deras ansvar att betala tillbaka, säger Malcolm Damon. Långivarna måste ta ansvar för de pengar de lånar ut. De måste göra en riskbedömning. Han får medhåll från Ida Berge från norska Kyrkans Nödhjälps ungdomsrörelse Changemaker: IMF och andra långivare visste vad de gjorde. Och de måste ta ansvar för sina handlingar. Det är tydligt att lån inte bara används för att hjälpa och ge bistånd, utan även i långivarnas egna intressen. I IMF och Världsbanken är det de rikaste länderna som har mest makt och ofta sätter de sina egna intressen i centrum, säger Ida Berge. I Irak förtryckte Saddam Hussein folket i över 20 år, bland annat med hjälp av stora lån från Tyskland, Frankrike och Ryssland. När han störtades våren 2003 fanns skulden på 380 miljarder dollar kvar. Ett demokratiskt Irak bör inte ärva skulden efter Saddam, säger Ida Berge. Och här är hon överens med USA:s president George W Bush, som har sagt samma sak. RÄTTIGHET OCH RÄTTVISA Changemaker har väckt mycket uppmärksamhet i Norge. De har fört upp frågan om illegitim skuld, eller diktatorskuld, som de säger, på den politiska dagordningen. Genom en intensiv informationskampanj och ett otal mediedebatter har de satt press på den norska regeringen, som nu har gått ut och sagt sig vilja stödja en internationell studie av illegitim skuld. Det är bra. Det visar att de anser att frågan om illegitim skuld måste undersökas närmare, säger Ida Berge. Changemakers kampanj har också uppmärksammats internationellt av FN. Ida Berge anser också att mycket har hänt i den allmänna norska opinionen. Förut tänkte man; stackars de fattiga afrikanska länderna, om vi skulle lätta skuldbördan skulle det kanske gå lite bättre för dem. Idag handlar skulddebatten om rättigheter. Det är orättfärdigt att folk som inte har tagit del av lånen ska betala dem. För Malcolm Damon har det varit en självklarhet att engagera sig för att få de fattigaste ländernas skuld avskriven. Skulderna är så orättvisa att jag som präst och kristen helt enkelt måste agera, säger Malcolm Damon. Kristendom handlar om rättvisa. Det handlar om livet och om att bry sig om dem som är fattiga. Jesus själv sa ju: Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig (Matteus 25:35). Folket hålls utanför Det finns flera definitioner av illegitim skuld. Enligt juristen Alexander Sack är en skuld illegitim förutsatt att: de tagna lånen har inte kommit medborgarna till del eller medfört någon nytta för dem lånen togs utan att medborgarna hördes eller gick med på att så skulle ske långivarna var, när de lånade ut pengarna, medvetna om att lånen skulle användas utan att medföra nytta för medborgarna och utan att deras åsikt hade efterfrågats. Läs mer på: Dela med Dela med 21

12 INSAMLING INSAMLING Vi tror på människor som förändrar världen Överallt finns det människor som har viljan och orken att förändra situationer. Kraften bara finns där. Om dessa människor bor på en plats i världen där omständigheterna är svåra behöver de ibland hjälp för att kunna förändra. Då vill vi vara med. Då kan vi hjälpa dem att hjälpa sig själva! Dessa förändringsmänniskor finns även i Sverige. I det här numret av Dela Med vill vi visa på några personer som valt att förändra världen genom att på egen hand samla in pengar till olika biståndsprojekt. Möt Kamil som ger dricksen från sitt café till hjälporganisationer, Atlas Copcos personalförening som ger pengar till vattenprojekt och EXPLOREs lägerdeltagare som samlar in pengar till Somalia. Var med och förändra världen du också! Idag kan du ringa den där vännen som du länge tänkt att du ska ringa eller varför inte bli förändringsfadder? Då stödjer du regelbundet vårt arbete via autogiro. Det förändrar världen! Annika Magnusson, vik. insamlingsansvarig KAMIL HADDAD CAFÉ DUBBEL W, VÄSTERMALMSGALLERIAN, STOCKHOLM På café Dubbel W står en skål på disken där man kan lägga dricks. Varje månad fylls den med pengar som skickas till olika organisationer. Röda Korset, Unicef och Cancerfonden är några av dem som fått ta emot pengar. Det syns på diplomen som sitter på väggen. Vid skålen ligger alla kvitton redovisade samt en bok där kunderna kan skriva kommentarer om arrangemanget. Ägaren Kamil Haddad är mycket positiv och säger att de har fått ta emot mycket uppskattning från kunderna. Så mycket att Kamil nu har bestämt att för varje Caffe Latte som säljs ska en krona gå till hjälpverksamhet förutom dricksen. Nästa månad finns det kanske ett diplom från Diakonia på väggen! MANFRED WIDÉN ATLAS COPCOS PERSONALFÖRENING VATTEN ÅT ALLA För 20 år sedan startades Atlas Copcos personalförening Vatten åt Alla. Sedan dess har över en halv miljon människor fått tillgång till rent vatten. Något oerhört värdefullt för människor i den fattiga delen av Afrika. Ordföranden Manfred Widén var med och startade föreningen som nu har ca 600 medlemmar, vilket är 20 procent av alla anställda på Atlas Copco i Sverige. Varje medlem ger 20 kronor som företaget sedan fördubblar och som Sida i sin tur femdubblar! Initiativet ger ringar på vattnet och nu har alltså en halv miljon människor fått rent vatten. Vatten åt Alla samarbetar med flera organisationer och genom Diakonia har det byggts 55 brunnar i Burkina Faso. Och mer blir det nya borrningar är på gång i Mali. Medlemmarnas glädje över att göra något meningsfullt, som dessutom skapar gemenskap på arbetet, har bidragit till att Vatten åt Alla nu sprider sig världen över. Nyligen lanserades Vatten åt Alla på Atlas Copco i England. En människas initiativ har fått stor verkan! ELIN HOLMDAHL LÄGERCHEF FÖR EXPLORE 2004 På Svenska Missionskyrkans och SMU:s tonårsläger i Örebro VärmlandDals distrikt samlade i somras 200 ungdomar in över kronor till ett Diakoniastött projekt i Somalia. På kvällarna redovisades det hur mycket pengar som kommit in och på övriga samlingar samtalades det om situationen i Somalia. Elin Holmdahl, som var lägerchef, berättar att ungdomarna sporrades av att deras krona kunde femdubblas och vilken skillnad de pengarna skulle göra för människorna i Somalia. Det projekt de samlade in pengar till handlade om att utbilda lärare och starta skolor vilket är en verklighet som ungdomarna lätt kunde identifiera sig med. Det gav en givarvilja bland deltagarna som i sista ändan blev nästan kronor, tack vare Sidas stöd. De valde ett Diakoniaprojekt för att lägerstaben sedan tidigare har goda erfarenheter från samarbeten med Diakonia, då allt fungerat väl både under planering och efterarbete. Diakonia har under hösten haft en telemarketingkampanj. Ett företag som heter Nordic Fundraising fick uppdraget att ringa våra givare och fråga om de kan tänka sig att bli förändringsfaddrar. Resultatet har blivit gott och vi har nu 500 nya autogirogivare. Vi är glada för förtroendet och för det långsiktiga stöd det ger. De administrativa kostnaderna minskar och vi kan planera vår verksamhet i ett längre perspektiv. Tack alla ni som anmält er! Vill du starta en insamling, liten eller stor? Kontakta oss så hjälper vi dig med information och destination. 22 Dela med Dela med 23

13 Almanackor för år 2005! Diakonia fortsätter det goda samarbetet med The New Internationalist i England och 2005 års almanackor är här! Nytt för året är en vackert inbunden Noteringsalmanacka (12 x 15 cm) med gott om plats för egna dagsnoteringar. Självklart säljer vi också den uppskattade Väggalmanackan (56 x 28 cm) och Bordsalmanackan (21 x 15 cm). Pris: 110 kr/st (porto tillkommer) Vid köp av 10 st eller fler är priset 90 kr/st. Välkommen att beställa! telefon fax e-post hemsida Beställning Noteringsalmanacka st Väggalmanacka st Bordsalmanacka st Diakonia betalar portot Med försändelsen skickar vi ett inbetalningskort. Namn: Adress: Postnr: Ort: Diakonia Svarspost Sundbyberg DM 2004

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Skuldavskrivning ECOSOC

Skuldavskrivning ECOSOC Skuldavskrivning ECOSOC Imelda Marcos var diktators - fru i Filippinerna 1965 1986. När paret störtades lämnade paret inte bara en stor statsskuld bakom sig utan också en samling 1500 par skor. Ska Filippinerna

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Dagbok från Guatemala med We Effect

Dagbok från Guatemala med We Effect Dagbok från Guatemala med We Effect Anita Boman Daniels är ambassadör för We Effect i Dalarna. På senhösten 2014 deltog hon i en resa till Guatemala som biståndsorganisationen ordnade. Här berättar hon

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?.

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?. \\i,lw-,?. 1.,..-1\., '-\. li. '-.) i; r vt.,j _ l uj µ...,! J LÚ Hur skulle det kännas am allt du ägde rymdes i en kundvagn? Fattigdom kan betyda många saker. nte bara att man inte har pengar eller mat

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Den 24e oktober är det Världspolio- dagen.

Den 24e oktober är det Världspolio- dagen. Den 24e oktober är det Världspolio- dagen. Rotary har en stor del i arbetet för att utrota polio genom vårt projekt PolioPlus. Därför är Världspoliodagen ett utmärkt tillfälle att göra aktiviteter för

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det Vad är svenskt bistånd och utvecklingssamarbete? Sverige arbetar med både kortsiktigt humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete.

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset 99,85% Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset Den svenska modellen? Jonas Gardell på twitter 1 okt: Vi på Ikea tycker att kvinnor är

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs

VEM ÄR JAG. Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs VEM ÄR JAG Arbetat i Afghanistan i olika omgångar sedan början av 1980-talet. Mest som chef för Svenska Afghanistankommitténs biståndsverksamhet men också som journalist och anställd av FN. Har också arbetat

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola MALAWI HÄNDELSE Skolan i Fundo kan inte användas för att tak och väggar är så dåliga att barnen får gå hem igen under regnperioden. Ett gäng svenska scoutledare bidrar med arbete, tillsammans med lokala

Läs mer

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF/Estey LIVET är en GÅVA som du kan ge vidare Vi vet att det går att skapa en bättre värld för alla barn. En värld där alla barn i alla

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Det globala ansvaret

Det globala ansvaret Det globala ansvaret Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare.

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer