Rapport från projektet Genombrott i samverkan
|
|
- Gunnel Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport från projektet Genombrott i samverkan Ett samverkansprojekt mellan Vårdcentralerna i Sundbyberg Primärvårdsrehab och Äldre- och omsorgsförvaltningen I projektgruppen deltog: Isabel Gustafson Kaija Nopola Anita Wärmé Barbro Seth-Fransson Kristina Helsing-Strömberg Maria Tyberg Cecilia Engelbrecht Strand Solveig Strand AnnaKarin Johansson Verksamhetschef Kronans vårdcentral Distriktssköterska Kronans vårdcentral Verksamhetschef Rissne vårdcentral Vårdcentralsföreståndare Hallonbergens vårdcentral Arbetsterapeut Primärvårdsrehab Enhetschef och arbetsterapeut Jakobsbergsgeriatriken Verksamhetschef område äldre MAS Undersköterska ASIH
2 Rapport från projektet Genombrott i samverkan Inledning Projektet startade vintern 2005 och är ett av två projekt om samverkan mellan aktörerna runt patient/brukare i den öppna vården och omsorgen i nordvästra delen av Stockholms län. I projektet i Sundbyberg deltog de tre vårdcentralerna, Primärvårdsrehab, ASIH och Jakobsbergsgeriatriken och i. Sammanfattning Samverkansgruppen började med en beskrivning/presentation av våra olika verksamheter, framför allt då i brukar/patientperspektiv. Vi tyckte att det var viktigt att öka kunskapen om varandras vardag på de olika arbetsplatserna. Vad kan vi göra för att förbättra samarbetet mellan de olika instanserna? Hur ska tillgängligheten för den enskilde kunna bli bättre utifrån detta? Målet i projektet var att öka tryggheten för brukarna/patienterna samt att göra kontakten mellan vårdgivarna lättare. Öka kännedom om varandras arbete och öka möjligheterna till direktkontakt mellan varandra, för att inte förlora tid, men även öka den medicinska säkerheten och vår egen trygghet i samarbetet. Vi har gjort olika små kartläggningar bla flödesrapport angående hembesökskontakter hos en grupp brukare/patienter och en enkät till personal inom de olika verksamheterna för att utröna kännedom om varandra och hur samarbetet ser ut. Statistik rörande inläggning på sjukhus har också granskats där vi fann att målen mindre inläggning på sjukhus och färre akutbesök inte kunde ses som relevanta mål för projektet. Vi har startat upp med Hemvårdsplanering hemma hos patienten/brukaren när behov finns för de vårdgivarorganisationer som är aktuella vid varje tillfälle. Vi har även initierat Dialogmöten som är en mötesform där personal från Vårdcentral, hemtjänst, primärvårdsrehab etc kan närvara. Detta dels för att vi ska få större förståelse, inblick och kunnande om varandras olika kompetenser och möjligheter när det gäller våra gemensamma hjälptagare. Hur ser verkligheten ut? En kontaktpärm Personalsamverkan i Sundbyberg har tagits fram för de olika verksamheterna, där finns information om verksamhet och kontaktvägar. Arbetet i gruppen har fortskridit med regelbundna träffar och idéerna har tidvis varit många och kreativa
3 Områdesbeskrivning I Sundbyberg finns i befolkningen främst äldre som behöver insatser både från hemsjukvård, ASIH och hemtjänst samt av och till rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel. För sjukvårdsinsatser och rehabiliteringsinsatser ansvarar landstingets utförare och för hemtjänsten ansvarar. Hälso- och sjukvård Inom Sundbybergs finns tre vårdcentraler. Kronans vårdcentral för centrala Sundbyberg och Lilla Alby, Rissne vårdcentral för Duvbo och Rissne och Hallonbergens vårdcentral för Ursvik, Hallonbergen och Ör. Rehabiliteringsinsatser i öppen vård inklusive hjälpmedelsutprovning ombesörjes av en sammanhållen organisation, Primärvårdsrehab, som har sin bas i Hallonbergens centrum i anslutning till vårdcentralen. Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH ansvarar för den hemsjukvård som ges till svårt sjuka sundbybergare som väljer att få sin vård i det egna hemmet. ASIH har också ansvar för den basala hemsjukvården på kvällar och nätter och även helgdagar för områdena Rissne och Hallonbergen/Ör/Ursvik. Behovet av geriatrisk sluten vård hos den äldre befolkningen i Sundbyberg tillgodoses huvudsakligen av Jakobsbergsgeriatriken. Hemtjänst Sundbybergs hemtjänst är indelad i 7 arbetslag för biståndsbedömda insatser dagtid och två nattpatruller för insatser En enhetschef ansvarar för fyra arbetslag som försörjer följande geografiska områden; Ör, Ursvik, Hallonbergen, Rissne, Duvbo och en central del kring Fredsgatan. Nattpatrullerna och tre arbetslags insatser i Lilla Alby, centrala Sundbyberg, Storskogen, Tulemarken ansvarar en annan enhetschef för. Problembeskrivning När flera vårdgivare och vårdorganisationer möts i den enskildes hem behövs dels en tydlighet i ansvarsområden men också goda kunskaper om varandras uppdrag. För att åstadkomma kvalitativt goda insatser och en säker vård krävs, goda relationer, dialog och samsyn om vad som ska åstadkommas. I detta ligger att information ges och att samråd sker med den enskilde brukaren/patienten. Projektgruppen beskriver problembilden på följande sätt: Dålig kunskap om varandra Kommunikationsproblem Onödiga besök på akutmottagning Många och olika vårdgivare begränsad samordning Tillgängligheten för den enskilde är bristfällig Personalenkäten om samverkan, kännedomen om varandra och hur kontakterna fungerar, bekräftar att åtgärder utifrån problemområdena behövs. Enkäten visar också att det finns en god grund att bygga på ( 55% upplevde att samverkan fungerade bra och 70% uppgav att de hade bra kännedom om vad andra gör). Av enkätsvaren framgår att behovet av förbättrade kontaktformer och vägar behövs
4 Syfte Att samordna och förbättra vård och omsorg för sundbybergsbor i det egna hemmet. Mål Att öka vårdtagarnas känsla av kontinuitet i vård och omsorg. Öka brukarnas/patienternas trygghet Minska antalet akuta inläggningar Förbättra informationsöverföringen mellan vårdgivarna Öka kunskap om varandra Mätningar Antal hembesökskontakter i den enskildes hem Vi har gjort en liten kartläggning angående hembesökskontakter över tid hos en grupp brukare/ patienter. Kommunen valde ut en grupp som hade mycket insatser från dem enligt vårdnivåerna 7,8 och 9 inom hemtjänsten. Syftet var att se hur många olika personer som var hos den enskilde under de två veckor som studien pågick. Patient/brukare fick innan vi började, information angående projektet och fick godkänna om de ville delta. Vad som förvånade oss efter dessa veckor var att denna grupp hade få insatser från vårdcentral och ASIH. Vi kunde även se att en brukare kunde ha uppåt 30 olika personer hos sig på två veckor. Slutsatsen av detta var bla att dessa hjälptagare hade hemtjänst flera ggr per dygn inkl nattpatrull och att man oftast måste vara två personer hos dessa personer vid varje tillfälle. Vi valde att inte fortsätta mäta hembesökskontakter hos någon ny grupp. Behov av sjukhusvård Statistik angående sundbybergares inläggning på sjukhus för en viss period togs fram och studerades. Vid granskningen fann gruppen att de som sökt vid många tillfällen och för icke akuta diagnoser var patienter som antingen hade en svår personlighetsstörning/ psykiatrisk diagnos eller var patienter som ej varit i kontakt med vårdcentralen överhuvudtaget, utan troligen gick hos privatläkare. Vi fann att målen mindre inläggning på sjukhus och färre akutbesök inte kunde ses som relevanta mål. Personalenkät om samverkan Enkät om samverkan gick ut till medarbetare inom de tre vårdcentralerna, hemtjänsten, Primärvårdsrehab, ASIH och Jakobsbergsgeriatriken. 157 personer besvarade enkäten. Frågor och resultat redovisas nedan Hur upplever du att samverkan fungerar med följande grupper?(se ovan) Resultat: 55 % upplevde att samverkan med de andra enheterna fungerade bra eller ganska bra, 37% hade svarat vet ej/0 svar och 8 % tyckte att samverkan inte var bra. Hur väl känner du till vad följande verksamheter kan erbjuda patient/brukaren? Resultat: 70 % hade bra eller ganska bra kännedom om vad andra gör, 16 % vet ej/o svar och 14% att kännedomen inte är bra Har du haft kontakt med någon av följande verksamheter angående en patient/brukare?
5 Vem/vilka av dessa verksamheter har kontaktat dig angående en patient/brukare Resultat (samtliga kontakter med andra verksamheter): 47 % har svarat att de haft kontakt och 53% att de inte haft någon kontakt eller inte besvarat frågan. Utifrån att mer än hälften tyckte att samverkan fungerade bra finns både en god grund att stå på och en stor utvecklingspotential. Enkäten bekräftar också behovet av att öka kunskapen om varandra och förbättra kontaktformer och vägar. Förändringar Dialogmöten Under september 2005 genomförde projektgruppen fyra dialogmöten på vårdcentralerna. Två möten på Kronans vårdcentral och ett möte vardera på vårdcentralerna i Hallonbergen och Rissne. På mötena träffades personal (undersköterskor, distriktssköterskor och från en enhet även distriktsläkare) samt enhetschefer från hemtjänst, representanter från Primärvårdsrehab och ASIH samt representanter från projektgruppen. Följande lyftes fram vid dialogmötena: Viktigt med förståelse för varandras arbetsområden och arbetssituation Öka kunskapen om varandra Förslag! Att byta arbetsplats en dag för att se hur andras arbetssituation är Önskemål om att kontakten med Primärvårdsrehab kan ske mer planerat Utveckla dokumentationen kring den enskilde kontaktbok Vara tillgängliga för varandra och utveckla samarbetet Viktigt med biståndsbedömarens uppföljning efter genomförd rehabilitering Viktigt hitta former för samarbetsmöten även om det är svårt att hinna med Utarbeta ett informationsmaterial som kan ges till brukarna/patienterna Rehabiliterande arbetssätt viktigt i vårdarbetet Fler gemensamma hembesök planerade möten dit frågor kan kanaliseras Viktigt för tryggheten att det är lätt att få tag på distriktssköterskan vid akuta behov Viktigt med kontakt med slutna vården före utskrivning för att få information om patientens medicinska omvårdnadsbehov Att mötas i vårdplanering hos en person med hemrehabbehov är en god investering Önskemål om bättre samarbete kring läkemedelshanteringen Finns det öppningar för ett givande och tagande mellan hemsjukvård och hemtjänst? Kartlägg brukares/patienters oförmåga att inte klara sin egenvård Kontaktpärm Projektgruppen har kommit fram till att det ibland kan vara svårt att komma i kontakt med varandra snabbt när det gäller någon gemensam brukarepatient. Vi har nu gjort pärmar innehållande telefon/faxlistor med lätt tillgängliga telefonnummer för alla verksamheter som ingår i projektet. Dessa pärmar Personalsamverkan i Sundbyberg ska finnas på alla vårdcentraler, hemtjänstlokaler, personligt stöd (assistentorganisationen inom kommunen), biståndsenheten ASIH, primärvårdrehab och Jakobsbergsgeriatriken. Viktigt att pärmarna uppdateras regelbundet så att byten av telefonnr mm noteras. Kontaktlista med plats för telefonnummer till de olika vårdgivarorganisationerna kommer att erbjudas alla brukare/patienter, att finnas hemma hos dem. Det ger möjlighet att skriva upp
6 det för varje brukare/patient aktuella telefonnumren. Detta för att det ska vara lätt för den enskilde att komma i kontakt med rätt instans. Kontaktlistan redovisas i bilaga 1. Hemvårdsplanering Under ett av de lärande seminarier som arrangerats under projektet diskuterade projektgruppen arbetsformer för vårdplanering. Idéer kom då fram om att vårdplaneringen bör ske i den enskildes hem. Gruppen etablerade ett för Sundbyberg nytt begrepp hemvårdsplanering. Vi gick därefter vidare och listade, av vilka orsaker/vilka tillfällen hemvårdplanering var en lämplig metod: Problem med läkemedelshanteringen den enskilde klarar inte längre av att hantera sin medicinering Upprepade urinvägsinfektioner Personer med hjärtsvikt Personer med fallrisk MRSA-smittbärare Personer som skrivs ut från geriatrisk klinik Personer där anhöriga behöver stöd Kol (kronisk obstruktiv lungsjukdom) Personer med problem kring näringsintag ex diabetiker, avmagring mm Kognitiva störningar, oro och aggressivitet Projektgruppen tog fram en checklista att användas i samband med hemvårdplanering. Denna lista utvecklades sedan till ett planeringsverktyg inför hemvårdsplanering. Pilotförsök med hemvårdsplanering På en av vårdcentralerna tog kontaktpersoner för projektgruppen in synpunkter från övriga distriktssköterskor om det nya planeringsverktyget och motiverade dessa till att öppna upp för direktkontakt i förekommande fall med hemtjänstpersonal. Nya möten mellan hemtjänstchefer, DSK, MAS och vårdcentralschef för att ringa in lämpliga ärenden till hemvårdsplanering samt diskutera utförandet av dessa. Formulärets utformning fastställdes. En uppföljningsblankett togs fram och fastställdes efter diskussion med handledare och enhetschef för hemtjänsten. Även distriktsläkarna informerades om hemvårdsplaneringens syfte. Resultat Hemvårdsplanering Hemvårdsplanering har kommit igång. Arbetet fortskrider med att göra detta arbetsverktyg känt så att nya ärenden automatiskt kommer i fråga för hemvårdsplanering. Även om vi redan från början lagt stor vikt vid att förankra Genombrottprojektets syfte och resultat hos övrig personal fortsätter arbetet med detta. Vidare har det beslutats att hemtjänstens kontaktperson ska vara ansvarig för att lämna ut och samla in den anonyma enkäten till brukaren/patienten för uppföljningen. Vi ser fram emot att handläggningen av varje ärende ska kännas lättare och framförallt tryggare för både brukare och personal. Planeringsdokumentet för hemvårdsplanering redovisas i bilaga 2 och utvärderingsblanketten i bilaga
7 Kontaktpärm och kontaktlista Alla vårdcentraler i Sundbyberg, Primärvårdsrehab, ASIH, Jakobsbergsgeriatriken, arbetslagen i hemtjänst, enheten för personligt stöd samt biståndsenheten har fått var sin pärm Personalsamverkan i Sundbyberg. I de två sista flikarna i pärmen finns blanketter för kontaktlista och planeringsverktyget för hemvårdsplanering. Hur går vi vidare? Projektgruppen behålls som samordnande länk och pådrivare i utvecklingen av samverkan inom Sundbyberg Prioriterade områden att arbeta vidare med: Kunskapsbrister om varandras uppdrag och myndighetsutövning Kunskapsinhämtning Fortsätta med Dialogmöten Brist på samsyn kring mötes- och samarbetsformer i individärenden Öka användningen av hemvårdsplanering Utarbeta rutiner kring kontaktbok hos brukaren/patienten Brist på samsyn kring delegeringsförfarande och egen vård Diskutera egenvårdsbegreppet hur gör vi med mellanläget (patienten klarar av att ta läkemedel ibland) Tillsammans utarbeta riktlinje/rutiner för hur delegering av medicinska arbetsuppgifter ska hanteras Reflektion Projektgruppen konstaterar att samverkansarbetet inneburit att knutar löst upp och att gruppen hittat vägar till samverkan. Mycket arbete återstår. Arbetssättet med hemvårdsplanering måste spridas till fler vårdcentraler och arbetslag i hemtjänsten. Informationsarbetet måste fortsätta. Gruppen konstaterar att samverkan inte alla gånger är lätt men att tillfredställelsen är stor när steg i rätt riktning tas!
8 Bilaga 1 K o n t a k t l i s t a Viktiga telefonnummer för. Vårdcentralen i. Distriktsläkare.. Distriktssköterska: ASIH... Hemtjänsten i kommunen Sjukgymnastik... Arbetsterapeut... Sjukvårdsupplysningen: 08/ Mars 2006 Samverkan Primärvård/ASHI
9 Primärvård/ASIH/Primärvårdsrehab Bilaga 2 UPPGIFTER INFÖR HEMVÅRDSPLANERING Personnummer... Namn... Adress:... Anhöriga:... Övrigt socialt nätverk:... Insatser från närstående:... Pågående insatser från hemtjänst Pågående insatser från hemsjukvård Längd:... Vikt
10 Primärvård/ASIH/Primärvårdsrehab Bilaga 2 HEMVÅRDSPLANERING Datum: Behov Hemtjänst Primärvård ASIH Primärvårdsrehab Biståndshandläggare Planerad Åtgärdat Dsk/Dl åtgärd Medicinska problem Kognitiv svikt Demens Alkohol Tobak Födointag Läkemedel Hudvård Sårvård Inkontinens Förstoppning Hygien, påklädning mm Förflyttning Fallrisk Inaktivitet Hjälpmedelsbehov
11 Primärvård/ASIH/Primärvårdsrehab Bilaga 3 i Sundbyberg Till Dig som erbjuds hemvårdsplanering För att öka samordningen av hjälpen i hemmet har du erbjudits hemvårdsplanering med hemtjänst, distriktsköterska och ev också sjukgymnast eller arbetsterapeut. För att få en uppfattning om effekten av hemvårdsplaneringen så önskar vi att Du besvarar frågorna nedan. A. Hur skattar du ditt välbefinnade på en skala = mycket dåligt välbefinnande 5 = mycket gott välbefinnande _ Sätt ett kryss på linjen där du tycker att ditt välbefinnande ligger B. Vet du vart du kan vända dig med frågor om ditt hälsotillstånd försämras? Ja Nej C. Upplever du att du är trygg med det stöd du får i hemmet? Helt trygg Delvis Inte alls Övriga synpunkter: Ifylld före hemvårdsplanering:... Datum Ifylld efter hemvårdsplanering:... Datum
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merInstruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre
för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merÄldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats
Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merSamverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10)
Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Innehåll Rutin för samverkan mellan ASIH och hemtjänsten i Solna... 3 Bakgrund:... 3 Inskrivning... 3 Samordnad Individuell Plan
Läs merOrdinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt
Läs mernyårshelgen 2018 Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Anneli Andersson i samverkan med samordningsgruppen
2018-12-04 1 (5) Riktlinje för samverkan jul- och Bakgrund I år sammanfaller jul- och nyårshelgen med de vanliga helgerna vilket resulterar i att det i perioden 22 december till och med 1 januari endast
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre
Läs merBorgmästarens hemvård
Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning Borgmästarens hemvård ger stöd och hjälp till ungefär 300 personer.
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merÖvertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%
Övertagande av hemsjukvård Skellefteå : 170/351=48% 1. Bakgrundsinformation Besvarad av: 170 (97%) Ej besvarad av: 5 (3%) Ange inom vilket yrke du arbetar 1 Biståndshandläggare 20 (12%) 2 Hemtjänstchef
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merUtarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum
Socialförvaltningen Dokumentnamn Rehabiliterande förhållningssätt arbetsmetod Fastställt av Martina Nordin Regelverk SOL Verksamhet Hemtjänst Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum 100311 Gäller fr.o.m.
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merTillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare
Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merTrygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Läs merBILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG
DEN 18 SEPTEMBER 2018 BILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG CHECKLISTA MED VILKA ÅTGÄRDER SOM KRÄVS, SWOT-ANALYS OCH REKOMMENDATION
Läs merHar patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merSverige Kommuner och Landsting
Checklista inför utarbetande av överenskommelse/samarbetsformer mellan kommuner/landsting/regioner gällande hälso- och sjukvård inom personlig assistans Sverige Kommuner och Landsting Checklista inför
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merInför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?
Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser
Läs merVälkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende
Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merFörslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården
Läs merRollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari
Rollen som fast vårdkontakt och dirigent Nära vård och hälsa Seminarium 29 och 30 januari Inledning Torun Hall, Förvaltningsdirektör, Nära vård och hälsa Var är vi och vart ska vi? Nationellt lyfts vikten
Läs merOmråde Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Läs merLOKALA RUTINER EGENVÅRD
Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln
Läs merÄldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande:
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Svenskt demenscentrum
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merMålgrupp. Primärvården
Målgrupp Personer över 65 år i ordinärt boende som inte är inskrivna i hemsjukvården Komplex medicinsk och social situation Sviktande hälsotillstånd Människor som har svårt att ta sig till vårdcentralen
Läs merkommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel
kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3
Läs mer1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning
1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merHässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merDEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT
DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT Tillfällig uppdragsgrupp i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg angående samverkan vid utskrivning
Läs merAHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården
AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare
Läs merHjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.
Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merCarema Primärvårds hemsjukvårdsmodell
Carema Primärvårds hemsjukvårdsmodell Bakgrund Behov av samverkan och samarbete Bristande informationsöverföring Gränsdragningsdiskussioner gråzon Många inblandade vårdgivare Minskade resurser i sluten
Läs merRUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION
Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen
Läs merSlutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller
Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: Öppenvården och/eller Kommunen Öppenvården svarar inom 24 timmar på vardagar
Läs merKorttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)
Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...
Läs merVård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård
e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,
Läs merRutin för samordnad vårdplanering, Somatik
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall
Läs merTryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare
Tryggt mottagande i hemmet 17 03 24 Lena Carling Projektledare Lena.carling@stockholm.se Syftet med Tryggt mottagande är ökad trygghet för den äldre och närstående samt minska behovet av vård- och omsorgsinsatser
Läs merUppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...
Läs merSå här jobbar vi med SIP i Nykvarn, Salem och Södertälje En gemensam lokal rutin
Så här jobbar vi med SIP i Nykvarn, Salem och Södertälje En gemensam lokal rutin 2018-01-08 Förord Det här är en lokal rutin för SIP (Samordnad individuell plan). Den riktar sig till dig som arbetar i
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merHälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner
MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merRegion Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring
Läs meri Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting
1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.
Läs merRiktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland
Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för individer
Läs merFast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård
Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merProjekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel
Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes
Läs merAvvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter
OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merBedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland
Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...
Läs merUppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Arbetssätt... 4 Effekter... 4 Inskrivning och vårdplanering... 4 Tillfälliga vistelser och
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Läs merKOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE
KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...
Läs merINSTRUKTION ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (6) Checklista TryggVE - manual för ifyllnad Innehållsförteckning Inledning... 2 Förutsättningar... 2 Hur ska checklistan användas?... 2 Var hittar jag Checklista TryggVE?... 2 Är checklistan
Läs merInga onödiga sjukhusvistelser
Inga onödiga sjukhusvistelser Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt En god demensvård Sammanhållen
Läs merIn- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg
Handläggare: Delregional arbetsgrupp SVPL Dokumenttyp: Rutin Sakkod: 1 Antal bilagor: 0 Reviderad av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2017-12-14 Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2015-05-11
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merTrygg och effektiv utskrivning
RIKTLINJER Trygg och effektiv utskrivning Fastställd av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Gäller 2018 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress
Läs merUppföljning av HS-avtalet
Uppföljning av HS-avtalet Anna Häger Glenngård och Mattias Haraldsson KEFU, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Hotell Öresund, Landskrona, 6 december 2017 Ett uppföljningsuppdrag i tre delar Del A,
Läs merIntervjufrågor - Kommunal vård och omsorg
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merTrygg, tillgänglig och säker vård för äldre
Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre B Bedömningsteamet, Brommageriatriken Stockholms Sjukhem: Greger Slättman Carina Metzner Rigmor Arwidsson Malin Eriksson Vårt sätt att arbeta för att förbättra
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merProjektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad
Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merLinneas munhälsa. Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta
Linneas munhälsa Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta Förbättringsarbete Linnea 5 1. Bakgrund Den 1 januari 1999 infördes
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2016-10-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merFAQ Samverkan vid utskrivning
1 FAQ Samverkan vid utskrivning 2017-12-22 Generella frågor Behövs en säker uppkoppling för Skype? Skype for business räknas som säker uppkoppling Gäller tilläggsrutinerna framöver? Tilläggsrutiner som
Läs mer15. Högt pris för bristande samverkan. Välkomna!
15. Högt pris för bristande samverkan Välkomna! 14.30 15.30 Ställ gärna frågor I webbläsaren - gå in på kommek.se Klicka på ikonen högst upp till höger Välj program Välj sedan seminarium 15. Högt pris
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merÖverenskommelse att omfattas av hemsjukvård
Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merUtfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering
Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald
Läs merTillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)
Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merKommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merSamordnad va rdplanering - rutin
1 Samordnad va rdplanering - rutin Trygghet och delaktighet Processen för samordnad vårdplanering gäller för personer i alla åldrar, som efter utskrivning från den slutna vården har behov av insatser från
Läs mer