Utredning angående införande av ett valfrihetssystem inom äldreomsorgens hemtjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning angående införande av ett valfrihetssystem inom äldreomsorgens hemtjänst"

Transkript

1 UTREDNING 1 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Jan Nilsson, utredare Dnr VON/2009: Utredning angående införande av ett valfrihetssystem inom äldreomsorgens hemtjänst hemtjänst

2 Innehållsförteckning Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010 UTREDNING 2 (29) SAMMANFATTNING... 3 UTREDNINGSUPPDRAGET... 5 Utredningsuppdraget... 5 Genomförandet av utredningen... 5 Utredningens struktur... 5 Lästips... 6 BESKRIVNING AV VALFRIHETSSYSTEM... 7 Ny lag om valfrihetssystem... 7 Vad innebär LOV... 7 DAGENS HEMTJÄNST Hur beviljas hemtjänst Volymer Kvalitet och uppföljning Organisation och styrning Pågående utvecklingsarbete DEMOGRAFISK UTVECKLING FÖR DEN ÄLDRE BEFOLKNINGEN ERFARENHETER AV VALFRIHETSSYSTEM Lägesbeskrivning Generella erfarenheter UTREDNINGENS BEDÖMNING OCH FÖRSLAG ANGÅENDE INFÖRANDE AV VALFRIHET Utgångspunkter för ett införande av valfrihet inom äldreomsorgen Verksamheter som skall omfattas av valfrihet Ersättningsmodell i vår kommun Krav på utförarna Hur skall ickeval organiseras Ansvarig nämnd för valfrihetssystemet Tidpunkt för införande KONSEKVENSANALYS Brukarna Egenregin Gränssnitt Uppföljning Villkor för utförare Resursfördelning Ekonomiska konsekvenser FÖRBEREDELSER INFÖR STARTEN AV ETT VALFRIHETSSYSTEM Upprättande av förfrågningsunderlag Ersättningssystem Informationsinsatser Utbildningsinsatser Omställningsarbete för egenregin Administrativ riggning Uppföljning Organisation av arbetet FÖRSLAG TILL BESLUT... 29

3 Sammanfattning Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010 UTREDNING 3 (29) Med stöd av beviljade stimulansmedel från socialstyrelsen har en utredning genomförts i kommunen angående införande av ett valfrihetssystem i kommunen inom äldreomsorgens hemtjänst. Utredningsarbetet har gjorts av en projektledare, som haft hjälp av en arbetsgrupp med tjänstemän. Vidare har en av nämnden utsedd arbetsgrupp följt utredningen. I utredningen finns en beskrivning av vad valfrihetssystemet innebär utifrån lagen om valfrihet (LOV). En närmare genomgång sker av de viktigaste hörnpelarna i ett valfrihetssystem som kommunens ansvar, krav på utförare, förfrågningsunderlag, ansökan om och tilldelning av kontrakt, ersättning, kvalitet och uppföljning, information, val av utförare och ickevalsalternativ samt tilläggstjänster. I ett avsnitt beskrivs dagens hemtjänst närmare utifrån olika aspekter som hur hemtjänst beviljas, olika volymsiffror, kvalitén i dagens hemtjänst, hemtjänstens organisation och styrning samt pågående utvecklingsarbete inom hemtjänsten. I utredningen bedöms att den demografiska utvecklingen för den äldre befolkningen fram till år 2020 inte kommer att innebära någon ökning av antalet brukare i behov av hemtjänst. En lägesbeskrivning görs angående införandeprocessen av valfrihetssystem i kommunerna. I samma avsnitt redovisas några generella erfarenheter från kommuner med kundvalssystem. Erfarenheterna av valfrihetssystem enligt LOV är fortfarande begränsade med tanke på att bara ett år har gått sedan lagen trädde i kraft. I ett särskilt avsnitt redovisas utredningens bedömning och förslag angående införande av valfrihet. Utredningens förslag är att: Ett system för fritt val av utförare införs inom äldreomsorgens hemtjänst. Valfrihetssystemet skall omfatta hemtjänstens service- omvårdnads- och HSLinsatser i hela kommunen. Externa företag erbjuds möjlighet att anmäla sitt intresse för att utföra del av eller hela hemtjänsten. Betalning för hemtjänsttimma skall ersättas utifrån utförd tid. Timbeloppet utreds vidare i samband med förberedelserna för ett införande. Vård- och omsorgsnämnden får ansvaret för valfrihetssystemet inom hemtjänsten. Nämndens reglemente kompletteras med denna uppgift. Valfrihetssystem inom hemtjänsten införs från och med den 1 januari En analys görs i utredningen vad konsekvenserna blir vid ett införande av ett valfrihetssystem inom hemtjänsten. Konsekvenserna för brukarna, egenregin, gränssnitt, uppföljning, villkor för utförare, resursfördelning och ekonomi beskrivs. Avslutningsvis redovisas i utredningen det förberedelsearbete som måste ske inför ett införande av valfrihet inom hemtjänsten. En organisation måste ske av förberedelsearbetet. En projektledare ansvarar för och leder arbetet med att förbereda införandet av valfrihet.

4 UTREDNING 4 (29) Sådana förberedelser är: Upprättande av förfrågningsunderlag. Fastställa ersättningsmodell och storlek på ersättning till utförare. Olika former av informationsinsatser. Utbildningsinsatser för presumtiva externa utförare. Omställningsarbete för egenregin Administrativ riggning i organisationen för att kunna hantera ett valfrihetssystem. Rutiner för uppföljning.

5 Utredningsuppdraget Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010 UTREDNING 5 (29) I detta avsnitts görs en redovisning av utredningsuppdraget samt hur det har fullföljts. Utredningsuppdraget Utredningsuppdraget härrör från att kommunen under våren 2009 beviljades 2 mnkr i stimulansmedel från socialstyrelsen efter ansökan från vård- och omsorgsnämnden för att i ett första steg utreda om ett införande av valfrihet inom hemtjänsten samt att i ett andra steg förbereda ett införande. Vård- och omsorgsnämnden beslöt att godkänna av förvaltningen upprättat förslag till direktiv för utredning om förutsättningarna för införande av ett valfrihetssystem inom hemtjänsten. I direktiven redovisas hur utredningen skall bedrivas samt vilka punkter som skall belysas. De punkter som särskilt skulle beaktas i utredningen var utgångspunkter för ett införande, verksamheter som skall omfattas av valfrihet, konsekvenser för kommunens egenregi och administrativ hantering i kommunen vid ett införande, ersättningsmodell, krav och kvalitet i valfrihetssystemet, system för ickeval, tidpunkt för ett införande och ansvarig nämnd för ett valfrihetssystem. Genomförandet av utredningen Utredningsarbetet har bedrivits av en projektledare från förvaltningens stab. Till sitt stöd har projektledaren haft en arbetsgrupp av tjänstemän (hemtjänstchef, chef för myndighetsutövning, områdeschef inom hemtjänsten, ekonom, administratör samt en representant från upphandlingskontoret). En av nämnden utsedd arbetsgrupp om fem ledamöter har följt utredningen om valfrihet. Det har skett vid 5 möten. I september genomfördes ett endagsseminarium angående valfrihetsfrågor. Deltagare i detta seminarium var förtroendevalda i vård- och omsorgsnämnden samt kommunstyrelsen, representanter för pensionärsorganisationerna, anställda i vård- och omsorgsförvaltningen och upphandlingskontoret. Under utredningens gång har en kommunicering skett med det kommunala pensionärsrådet, olika personalgrupper samt äldreomsorgens samverkansgrupp. Projektledaren har deltagit i ett nätverk organiserat av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för kommuner som utreder om ett införande av valfrihetssystem. Utredningens struktur I denna rapport behandlas följande avsnitt: Utredningsuppdraget Vad innebär ett valfrihetssystem Beskrivning av dagens hemtjänst Demografisk utveckling för den äldre befolkningen

6 Erfarenheter av valfrihetssystem Utredningens bedömning och förslag Konsekvensanalys Förberedelser inför ett införande Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010 UTREDNING 6 (29) Lästips Följande rapporter och böcker ger ytterligare information om kundval och valfrihet: Frittvalutredningen (SOU 2008:15) Lagen om valfrihetssystem (2008:962) Valfrihetssystem för nybörjare och andra nyfikna Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2009 Fritt val i vård och omsorg Konkurrensverket 2008 Kundval i hemtjänsten erfarenheter av information och uppföljning, SKL 2009 Att utveckla valfriheten en studie av styrning och organisation i fem kommuner med valfrihetssystem, SKL Valfrihet skapar nya värden i välfärden en kartläggning över kundvalssystem i Sverige, Almega 2008 Kundval inom äldreomsorgen, Socialstyrelsen 2007 I utredningen har följande ytterligare underlag använts: Nulägesbeskrivning beträffande hemtjänsten rapport från vård- och omsorgsförvaltningen 2009 PENG-analys angående införande av valfrihetssystem inom hemtjänsten rapport från vård- och omsorgsförvaltningen 2009 Ovanstående två rapporter finns tillgängliga på vård- och omsorgsförvaltningen.

7 UTREDNING 7 (29) Beskrivning av valfrihetssystem Nedan ges en beskrivning om vad ett valfrihetssystem innebär. Beskrivningen bygger på innehållet i den statliga utredning som gjordes beträffande valfrihetssystem inom bland annat socialtjänsten. 1 Kundval innebär att kommuninvånare ges möjlighet att välja individuellt riktade insatser. I början på 1990-talet införde några kommuner kundval inom äldreomsorgen. Fler kommuner visade intresse för modellen och år 1999 fanns kundvalssystem i sex kommuner. Sedan dess har det skett en utveckling av antalet kommuner med kundvalssystem. Hösten 2007 hade 31 kommuner infört valfrihetssystem när det gäller servicetjänster inom hemtjänsten. Av dessa hade 18 också valfrihet för omvårdnadsinsatser. Inom särskilt boende hade 8 kommuner valfrihetssystem Ny lag om valfrihetssystem Ett led i utvecklingen för att tydliggöra rättsläget och underlätta för kommuner och landsting att införa kundvalssystem var att regeringen år 2007 tillsatte en utredning. Uppdraget var att klargöra förutsättningarna med att ge äldre och personer med funktionsnedsättning ökad valfrihet inom vård, omsorg och service samt vad ett valfrihetssystem skulle innebära för inflytandet hos brukarna. Utifrån utredningens betänkande överlämnade regeringen på hösten 2008 en proposition till riksdagen att en ny lag, lag om valfrihetssystem (LOV) 2 införs. Efter riksdagsbeslut trädde den nya lagen i kraft den 1 januari Lagen om valfrihetssystem reglerar vad som skall gälla för de kommuner som vill konkurrenspröva kommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren. Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och kan tillämpas på bland annat omsorgs- och stödverksamhet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Vad innebär LOV Syftet med ett valfrihetssystem är att överlämna rätten att välja utförare till den enskilde brukaren. Andra syften kan vara att främja småföretagande samt att öka konkurrensen på området för att höja kvalitén i de insatser som erbjuds. LOV tillkom som ett alternativ, då LOU inte är utformad för brukarens individuella val eller för att underlätta för mindre företag att vara leverantör till offentlig sektor. Ett valfrihetssystem enligt LOV innebär att samtliga utförare som uppfyller kommunens krav kan ansluta sig. Ett avtal sluts mellan utförare och kommun. Detta innebär att upphandling enligt LOU ej behöver genomföras. I ett valfrihetssystem är utförarna ej garanterade någon särskild volym på tjänster utan det är brukarnas val som styr volymen. Det är brukarnas önskemål som blir utgångspunkten för verksamheten. 1 Frittvalutredningen, 2008 (SOU 2008:15) 2 Lag om valfrihetssystem (proposition 2008/09:29)

8 UTREDNING 8 (29) Nedan redovisas de viktigaste hörnpelarna i ett valfrihetssystem. Kommunens ansvar Insatserna för äldre och personer med funktionsnedsättning är kommunernas ansvar och regleras i Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt Hälso- och sjukvårdslagen. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Väljer kommunen att införa ett valfrihetssystem påverkar det hur kommunens val av utförare sker och att brukaren får tillgång till fler utförare. LOV påverkar däremot inte nämndens ansvar för verksamheten och den enskilde brukarens rätt till bistånd. Detta innebär att kommunen fortfarande har huvudansvaret för verksamheten och beslutar om verksamhetens mål, inriktning och uppföljning. Krav på utförare En viktig del i tillämpningen av LOV är att bestämma vilka krav som skall ställas på de utförare som skall tillhandahålla tjänster. Förutom det grundläggande kravet att verksamheten skall bedrivas i enlighet med gällande rätt, finns en rad krav som kommunen kan ställa under förutsättning att de uppfyller EG-rättsliga principer. En fråga av stor vikt i detta sammanhang är kravet på kvalitet. Andra krav som kan vara relevanta att ställa på utförarna är till exempel krav på utbildningsnivå hos ledning och anställda, ekonomisk kapacitet, tillgänglighet, samverkan och krav på dokumentation. Kraven skall stå i proportion till den verksamhet som leverantören skall bedriva samt i förhållande till vad som skall uppnås. Alla utförare skall behandlas lika och ges så lika förutsättningar som möjligt. En konsekvens av detta är att egenregiverksamheten inte får behandlas annorlunda än externa utförare. Kravlistan kan se olika ut beroende på vilken tjänst som skall köpas och vilka målsättningar kommunen har. Effekterna av de krav som ställs måste analyseras i förväg för att uttalade mål med valfrihetssystemet skall kunna uppnås. Samtliga krav skall framgå i förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlag I förfrågningsunderlaget skall anges vilka krav som utföraren måste uppfylla för att avtal skall kunna slutas med kommunen. I underlaget skall även framgå vilken ersättning utföraren får av kommunen för utförd tjänst. Den ekonomiska ersättningen för utförd tjänst skall vara fastslagen i förväg. Vidare skall i förfrågningsunderlaget finnas en beskrivning av tjänsten, kontaktuppgifter, regler för uppföljning och kontroll samt övriga avtalsvillkor. Förfrågningsunderlaget publiceras på kammarkollegiets hemsida där alla kommuner som har infört valfrihet har sina underlag publicerade. Detta är obligatoriskt. Till skillnad vad som gäller vid en offentlig upphandling skall annonseringen ske löpande.

9 UTREDNING 9 (29) Ansökan och tilldelning av kontrakt De leverantörer som vill utföra en tjänst lämnar sin ansökan till kommunen. Om kommunen bedömer att kraven i upphandlingsunderlaget uppfylls har leverantören rätt att teckna avtal med kommunen. Till skillnad mot LOU bedöms inte anbuden enligt principen lägsta pris utan alla utförare som uppfyller uppställda krav antas i systemet. Enligt civilrättsliga grunder tecknas ett avtal mellan kommunen och utföraren. En leverantör som inte har godkänts kan ansöka om rättelse hos allmän förvaltningsdomstol. Ersättning Ersättningen skall vara konkurrensneutral. Det innebär att alla utförare får ersättning enligt samma principer. Ersättningen utgörs av en kostnad per timma och grundar sig på egenregins kostnader för sin verksamhet. Dessutom måste ersättning för overheadkostnader och momskompensation tillföras externa utförare för att konkurrensneuatralitet skall uppstå. Det innebär att det inte är någon priskonkurrens mellan utförarna utan i stället en kvalitetskonkurrens. Kvalitet och uppföljning Enligt socialtjänstlagen skall insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. För utförande av uppgifterna skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Verksamhetens kvalitet skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras 3. Kommunen skall därför följa upp de tjänster som utförs av så väl externa utförare som kommunens egenregi. Det är myndighetens ansvar att kontrollera att alla de krav som angivits i förfrågningsunderlaget Socialstyrelsen har i föreskrift 4 angivit att i varje kommun skall finnas ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa att kommunen har uppföljningsbara mål enligt SoL, att enskilda grupper och anställda ges möjlighet att vara med och utveckla och säkra kvalitén samt att kvalitetsarbetet säkras och följs upp. Några hinder mot kommunspecifika kvalitetskrav finns inte enligt valfrihetsutredning så länge kraven är i nivå med de nationella kraven i gällande rätt. Information Enligt LOV ansvarar kommunen för att brukaren får information om valfrihetssystemet och om samtliga utförare (inklusive egenregin) som brukaren kan välja mellan. Informationen skall vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lätttillgänglig. 3 Socialtjänstlagen, 3 kap. 3 4 Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOFS 2006:11)

10 UTREDNING 10 (29) Val av utförare och ickevalsalternativ Den enskilde brukaren ges möjlighet att välja utförare. Kommunen skall stödja brukaren med information om vad valfrihet innebär och vilka utförare som finns. I detta sammanhang får biståndshandläggarna en viktig roll. Den som inte vill välja ska kunna avstå. Brukaren blir i detta fall hänvisad till det ickevalsalternativ som kommunen har valt i förväg och som beskrivs i informationsmaterialet. Tilläggstjänster Tilläggstjänster är något som utföraren kan tillhandahålla. En tilläggstjänst kan vara en tjänst som ingår i ett biståndsbeslut men som brukaren vill utöka på något sätt. Det kan också vara en tjänst som brukaren vill få utförd men som inte ingår i biståndsbeslutet. Tilläggstjänsterna baseras på en överenskommelse mellan brukaren och utföraren och betalas av brukaren själv.

11 Dagens hemtjänst Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010 UTREDNING 11 (29) Dagens hemtjänst beskrivs i detta avsnitt. En mer omfattande redovisning finns att tillgå i en av förvaltningen upprättad rapport. 5 Denna rapport har varit ett underlag i utredningens arbete. Hur beviljas hemtjänst Hur hemtjänst beviljas är reglerat i riktlinjer för handläggning av ärenden enligt socialtjänstlagen inom äldreomsorgen. Nedan redovisas hur handläggningen går till samt regelverket kring det. Utredning Efter att ansökan har inkommit muntligt eller skriftligt görs en biståndsprövning där en utförlig sammanvägning sker av individens egna resurser och behov en målstyrd biståndsbedömning. Utredningen görs av en biståndshandläggare som också fattar beslut om vilka insatser som beviljas respektive inte beviljas. När behoven ändrar sig hos brukaren görs en ny målstyrd biståndsbedömning. Minst en gång var sjätte månad görs en uppföljning. Regelverk Vad beviljas hemtjänst till Syftet med riktlinjerna är att säkra kommuninvånarnas rättssäkerhet, stödja handläggarnas myndighetsfunktion i deras handläggning men också kunna användas som information. Till grund för insatserna inom äldreomsorgen skall målstyrd biståndsbedömning göras. Syftet med detta bedömningssätt är att sätta in rätt insats i förhållande till behovet hos den enskilde. Ytterligare syfte är att åstadkomma en ökad livskvalitet hos brukaren samt ett effektivare resursutnyttjande. Hjälp i hemmet ges i form av personlig omvårdnad och/eller serviceinsatser. Följande insatser kan bli aktuella: Städ, tvätt, inköp, post-, bank- och apoteksärenden, lunch/matdistribution, dusch/bad, tillsyn, trygghetslarm och telefontjänst. Av riktlinjerna framgår med vilken frekvens respektive insats beviljas. Vid enbart städinsats lämnas information om att privat alternativ kan erhållas samt att den enskilde kan ansöka om serviceinsatser upp till tre timmar utan biståndsprövning. Volymer Nedan redovisas olika volymsiffror beträffande hemtjänstens omfattning samt dess geografiska spridning. Ekonomisk omfattning Hemtjänstverksamheten omsatte brutto 71 mnkr år För år 2009 är 73 mkr budgeterat. Resultatet för år 2009 bedöms bli 75 mnkr. Volymmässigt sett till antal 5 Nulägesbeskrivning beträffande hemtjänsten rapport från vård- och omsorgsförvaltningen 2009

12 UTREDNING 12 (29) hemtjänsttimmar har service- och omvårdnadsinsatserna legat still medan antal HSL 6 - insatser har fluktuerat upp och ner de senaste åren. Antal brukare Nedanstående siffror är färskvara och varierar från dag till dag. De ger dock en uppfattning om omfattningen beträffande antalet brukare. Antal brukare fördelade på de olika geografiska områdena enligt följande (1/11-09): Centrum, 71 Kamelen 44 Norr, 74 Öster 104 Söder (inkl Forssjö och Strångsjö), 43 7 Katrineholms tätort 500 Nävertorp, 68 Igelkotten, 73 Pantern, 23 Valla-Sköldinge, 45 Björkvik, 26 Landsorten, 94 Julita-Bie, 23 Åldersfördelning Åldersfördelningen för brukare över 65 år är följande enligt inrapporterad statistik till socialstyrelsen (31 december 2008) (exklusive servicehusen Igelkotten och Pantern): år år år år 90-w år Summa Antal beviljade hemtjänsttimmar Antal personer 65 år w som var beviljade hemtjänst den 31 december 2008 fördelade efter antal hemtjänsttimmar per månad. (exklusive servicehusen Igelkotten och Pantern): Uppgift Summa tim tim tim tim tim saknas Antal brukare Typ av biståndsinsats Biståndet kan kategoriseras i tre olika former av insatser. Servicetjänster (telefontjänst, inköp, bank och post, städning, tvätt, matdistribution) som sysselsätter 26 årsarbetare. 6 HSL 7 I Söder ingår enstaka brukare från Forssjö och Strångsjö

13 UTREDNING 13 (29) Omvårdnad (olika former av hjälp och stöd till den enskilde brukaren i dennes hem) som sysselsätter 72 årsarbetare. HSL-insatser (delegerad hälso- och sjukvård som provtagning, sårbehandling, läkemedelshantering, kateterbehandling, kompressionsbehandling) som sysselsätter 34 årsarbetare. Till ovanstående tillkommer kringtid och dubbelbemanning som ej finns med i biståndsbeslutet. Sammanlagt är 154 årsarbetare sysselsatta i hemtjänsten. Socialstyrelsen har under 2009 utkommit med en ny föreskrift 8 angående om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Det kan komma innebära behov av handräckning som biståndsinsats från hemtjänsten och därmed påverka behovet av hemtjänsttimmar. Utförda timmar Idag används ett IT-baserat planeringssystem (TES) med insatsregistrering som skall mäta utförda timmar. Beslut om införande av TES togs under Införandet är gjort och insatsregistrering är igång i alla hemtjänstgrupper. Registrering görs med dosor och överförs via trygghetstelefon till databas. Uttag av statistik har börjat ske under 2009 i alla hemtjänstområden. Men det bör betonas att systemet fortfarande befinner sig i ett inkörningsskede i vissa distrikt. Den uttagna statistiken på utförd tid är därför inte ännu tillförlitligt. Det går inte ännu att dra slutsatser utifrån statistiken beträffande utförd tid men under 2010 skall det bli möjligt. Kvalitet och uppföljning När det gäller bedömningen av hur verksamheten fungerar så har följande kvalitetsundersökningar genomförts: Kvalitetsbarometern genomförs vartannat år och är en kvantitativ totalundersökning med datainsamling genom en skriftlig enkät. Senast genomförd enkät hösten Nationell brukarundersökning. Socialstyrelsen har i uppdrag att göra årliga nationella brukarundersökningar för att ur brukares perspektiv följa upp kvalitén inom vården och omsorgen om äldre. En första enkät genomfördes år Katrineholms kommun har ingått i ett jämförelseprojekt (Mellannyckeln) kring hemtjänsten. I detta projekt har bland annat personalkontinuiteten jämförts mellan 10 kommuner. För vård- och omsorgsförvaltningen finns en synpunktshantering, vilken rör alla verksamheter och även hemtjänsten. En avvikelsehantering finns som berör hemtjänsten. En kvalitetsuppföljning av kommunaliserad hemsjukvård i Sörmland kommer att genomföras under 2013 och löpande på grund av skatteväxlingen för hemsjukvården i Sörmland. I ovannämnda kvalitetsundersökningar får hemtjänsten sett ur ett helhetsperspektiv ett högt betyg. Brukarna är nöjda med den insats de får. Vidare får personalens be- 8 Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6)

14 UTREDNING 14 (29) mötande höga nöjdhetssiffror. Men lägre nöjdhetssiffror får personalkontinuiteten hos brukarna, informationen till brukarna om insatserna samt möjligheterna till inflytande för brukarna beträffande insatsernas omfattning och utformning. Dessa punkter tillhör de förbättringsområden som behöver bearbetas och utvecklas. När det gäller avvikelsehanteringen rapporterades avvikelser inom hemtjänsten. Det är främst fall- och läkemedelshantering som hittills varit föremål för rapportering. Framöver kan andra avvikelseorsaker bli mer frekvent förekommande. Rutiner för förebyggande åtgärder och behandling av undernäring hos äldre är under införande. Vård- och omsorgsförvaltningen avser att ansluta sig till ett centralt kvalitetsregister (benämnt Senior Alert) beträffande fall, nutrition och liggsår. Det finns för riket ett central register för palliativ vård som vård- och omsorgsförvaltningen är ansluten till. Organisation och styrning I detta avsnitt beskrivs hur hemtjänstens utförarverksamhet styrs och är organiserad. Styrdokument Styrdokument av övergripande karaktär beträffande verksamhetsinriktningen är Vård- och omsorgsnämndens övergripande planering med budget samt mål och uppdrag Äldreomsorgsplanen antagen av kommunfullmäktige 2006 I äldreomsorgsplanen finns följande styrsignaler för hemtjänstverksamheten: - De äldre skall ges förutsättningar att leva och bo självständigt - Omvårdnad och omsorg skall erbjudas efter den enskildes behov, vara av god kvalitet och bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. - Äldreomsorgen skall eftersträva att den enskilde känner sig trygg med den omvårdnad och omsorg som erbjuds och ge förutsättningar för att så långt möjligt kunna bo kvar i det egna hemmet. Andra verksamhetsstyrdokument är lokala verksamhetsplaner och de tidigare nämnda riktlinjerna för biståndshandläggning. Sedan finns ett antal riktlinjer och rutiner inom områden som arbetsmiljö, ekonomi, personal och avvikelsehantering. Även dessa är att betrakta som styrdokument. Resursfördelningssystemet Varje månad sker en fördelning av ekonomiska resurser till områdena utifrån inrapporterat behov. Inrapporteringen sker på en av förvaltningen fastställd blankett där områdets behov av schablontimmar finns framräknat av områdeschefen. Fördelningen av ekonomiska resurser gör förvaltningens ekonomienhet utifrån ett central konto som består av anslaget för hemtjänsten.

15 UTREDNING 15 (29) Planeringssystem Med start hösten 2008 infördes ett IT-baserat planeringssystem med insatsregistrering inom hemtjänsten för att åstadkomma en bättre planering och uppföljning av resursnyttjandet. Organisation Inom hemtjänstverksamheten finns 185 anställda och omräknat till årsarbetare 154 (siffrorna avser juli 2009). I Katrineholms tätort är hemtjänsten organiserad i 4 geografiska distrikt. Varje distrikt utgör en resultatenhet, som leds av en områdeschef. På landsbygden är hemtjänsten knuten till befintliga vårdboenden. Av de anställda har 90 % relevant utbildning och arbetar som undersköterskor. Övriga är vårdbiträden. I verksamheten finns 13 män anställda. Pågående utvecklingsarbete I en av förvaltningen upprättad rapport 9 beskrivs pågående utvecklingsarbete inom hemtjänsten. Nedan redovisas i punktform detta utvecklingsarbete: Kommunalisering av hemsjukvård från Pågår ett införande av ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt inom hemtjänsten. Ett mobilt demensteam, som skall kunna vara till stöd för hemtjänsten, har startats. Nämnden har beslutat om en handlingsplan beträffande äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg. Ett projektarbete pågår med att förverkliga handlingsplanen. Teknik i vården. Med stöd av eu-medel pågår för närvarande ett medicintekniskt projekt på Lövåsen. I detta projekt handlar det om att identifiera teknik som stödjer äldre och bidrar till högre livskvalitet (ger den enskilde möjligheter till ett gott vardagsliv och goda förutsättningar för ett meningsfullt liv i gemenskap med andra). Framsteg i detta projekt kan användas och få betydelse i hemtjänsten. Salutogent (hälsobefrämjande) arbetssätt. En utvecklingsprocess pågår inom hemtjänsten angående införande av det salutogena synsättet. Detta kommer på sikt att påverka arbetssättet inom hemtjänsten. 9 Hemtjänstens framtida uppdrag rapport från vård- och omsorgsförvaltningen, 2009

16 UTREDNING 16 (29) Demografisk utveckling för den äldre befolkningen I nedanstående tabell redovisas den förväntade åldersutvecklingen för de äldre i vår kommun. Tabellen är hämtad från material som har förekommit i årets budgetarbete. Ålder år år år år år år år w Fram till 2015 sker en befolkningsökning i åldersgruppen år. Under åren planar befolkningstalet ut med en ökning i skiktet år. I åldersgruppen 80 år och äldre sker inga större förändringar beträffande befolkningsantalet fram till år Efter 2020 inträffar större befolkningsförändringar i denna åldersgrupp. Behovet av hemtjänst uppträder vanligen hos gruppen 80 år och äldre. Då denna grupp inte ökar befolkningsmässigt så kommer inte heller antalet brukare att öka fram till år 2020.

17 UTREDNING 17 (29) Erfarenheter av valfrihetssystem I detta avsnitt redovisas en lägesbeskrivning kring införandet av valfrihetssystem i riket inom socialtjänstens område samt några generella erfarenheter från andra kommuner av valfrihetssystem inom hemtjänsten. Lägesbeskrivning Socialstyrelsen genomförde under hösten 2009 en enkät till de kommuner som beviljats stimulansbidrag för att utreda eller utveckla ett valfrihetssystem. Utifrån socialstyrelsens sammanställning av enkäten 10 framgår det att 207 kommuner har beviljats stimulansmedel. Ytterligare kommuner står på kö för erhållande av stimulansmedel. Av de 207 kommunerna har 83 fattat beslut om att införa valfrihetssystem medan 5 kommuner har beslutat att avstå från att införa valfrihetssystem. Resterande kommuner utreder fortfarande frågan. Ett stort antal kommuner avser att ta beslut i frågan under första halvåret Flertalet kommuner avser att införa valfrihetssystem inom hemtjänsten. Ungefär hälften av kommunerna planerar att enbart ha valfrihetssystem för biståndsbedömda serviceinsatser i hemtjänsten medan övriga även låter valfriheten omfatta omvårdnadsinsatser. I 25 kommuner planeras även hemsjukvård ingå.35 kommuner kommer att låta valfrihetssystemet även omfatta avlastning och 11 kommuner ledsagning. 3 kommuner planerar att låta anhörigstöd ingå i valfrihetssystemet. Generella erfarenheter Kundvalssystem inom äldreomsorgen infördes redan i början av 1990-talet i några kommuner. År 2007 hade ett trettiotal kommuner någon form av kundvalssystem i äldreomsorgen. Vanligast förekommande har varit valfrihet i hemtjänsten. Erfarenheterna av valfrihet enligt LOV är hittills begränsade eftersom lagen trädde i kraft Tidigare kundvalssystem har varit inrättade enligt LOU med de förutsättningar och begränsningar som funnits enligt detta regelverk. Trots detta är det intressant att ta del av studier som Frittvalutredningen genomförde av kommuner som tillämpar kundvalssystem. I de flesta kommunerna hade det varit politisk enighet om att införa fritt val. Ekonomiska motiv hade inte varit styrande för ett införande. Motiv hade varit konkurrensprövning, att utveckla verksamheten, öka valfriheten och inflytandet för brukaren samt att stimulera utvecklingen av företagande. I de undersökta kommunerna har kundvalssystem påverkat den kommunala hemtjänstverksamheten och satt press på egenregin att se över sin egen verksamhet utifrån kvalitet, kostnader och effektivitet. 10 Socialstyrelsen, dec 2009, Stimulansbidrag valfrihetssystem andra uppföljningen

18 UTREDNING 18 (29) I en studie 11 som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort i kommuner som har infört kundvalssystem så har effekten på organisationen blivit liten. Den politiska organisationen har inte ändrats till följd av kundvalssystemet. Ansvaret har oftast lagts på facknämnderna. Konsekvenserna för tjänstemannasidan har inte heller blivit särskilt stora. Visst merarbete har uppstått kring upphandling och uppföljning samt utbetalning av ersättning till externa utförare. I den tidigare nämnda uppföljningen som socialstyrelsen genomfört finns en redovisning av vilka knäckfrågor som kommunerna brottas med i samband med utredning eller införande av valfrihetssystem. De mest frekventa knäckfrågorna är: ekonomiska konsekvenser ersättningsnivåer anpassning av administrativa system Frågor, som socialstyrelsen bedömer kommer bli mer frekventa för kommunerna framöver, när de hamnar i ett införandeskede är utformning av förfrågningsunderlag och hur lokala utförare skall engageras in valfrihetssystemet. 11 Att utveckla valfriheten En studie av styrning och organisation i fem kommuner med valfrihetssystem, SKL (2008)

19 UTREDNING 19 (29) Utredningens bedömning och förslag angående införande av valfrihet Nedan följer utredningens bedömning och förslag angående införande av fritt val av utförare inom hemtjänsten. Fortsättningsvis benämns det valfrihet. Under arbetets gång har tjänstemannagruppen diskuterat och stämt av utredningen med den politiska arbetsgruppen. Utgångspunkter för ett införande av valfrihet inom äldreomsorgen Brukarna har ett sort förtroende för hemtjänsten och är nöjda med dess insatser, vilket har konstaterats i de kvalitetsundersökningar som har gjorts. Lägre nöjdhetssiffror erhåller dock variabler som personalkontinuiteten, informationen till brukarna samt brukarnas möjlighet till inflytande över insatsen. Ett av förbättringsområdena för hemtjänsten är att utveckla brukarens möjlighet till inflytande över sin egen beviljade insats. Ett sätt att utveckla ett ökat inflytande är att överlämna valet av utförare av hemtjänst till den enskilde brukaren. Utifrån detta skäl föreslås att fritt val av utförare inom hemtjänsten införs. Ytterligare ett sätt att öka delaktigheten, som kommer att utredas i vår kommun, är att vidga den enskilde brukarens bestämmande över vilka insatser beviljad hemtjänst skall användas till. Ytterligare följande motiv finns för ett införande av valfrihet inom hemtjänsten i vår kommun: Valfriheten förväntas ge en bättre kvalitet i verksamheten både i den externa och interna verksamheten. En kvalitetskonkurrens åstadkommes. Valfriheten kan användas för att utveckla och gynna det lokala småföretagandet. Valfriheten förväntas leda till att det blir mer tid hemma hos brukarna. Utredningens förslag: Ett system för fritt val av utförare inom äldreomsorgens hemtjänst införs. Verksamheter som skall omfattas av valfrihet Nämnden har i sina direktiv uttalat att det är hemtjänsten som skall utredas om den skall bli föremål för valfrihet. Dock har inte nämnden i sina direktiv beslutat om vilka verksamheter i hemtjänsten som skall omfattas av valfrihet. Hemtjänsten omfattar tre olika verksamheter: Serviceinsatser Omvårdnadsinsatser HSL 12 -insatser 12 HSL = Hälso- och sjukvårdslagen

20 UTREDNING 20 (29) Följande för- och nackdelar finns med valfrihet för service- respektive omvårdnadsinsatser. Verksamhet Fördelar (+) Nackdelar (-) Serviceinsatser Okomplicerad verksamhet att starta med. Kan passa småföretagare att starta med. Enkel kriteriebedömning vid anlitande av extern utförare. Inga omfattande dokumentationskrav. Omvårdnad och HSL-insatser samt serviceinsatser Tillräckligt volym för flera utförare och därmed grund för kvalitetskonkurrens. Samma utförare för omvårdnad, HSLinsatser och serviceinsatser hos en brukare. För liten verksamhet för att ge tillräckligt underlag för flera utförare. Vid enbart serviceinsatser risk för olika utförare hos brukare med behov av både serviceoch omvårdnadsinsatser. Omfattande administration för att hantera en verksamhet med liten omfattning. Svårt för småföretagare att klara hela detta spektra med tanke på kvalitets- och kompetensaspekter. Passar bättre för stora utförare. Omfattande dokumentionshantering. Hur hantera gränssnitt mot sjukvård och rehabilitering. I arbetet med utredningen har förts en diskussion om hur villiga våra brukare kommer att vara att byta utförare från kommunens hemtjänst till ett externt företag. Det är en svårbedömbar fråga som ytterst bottnar i brukarnas egna val. Utredningen har tagit del av erfarenheter från kommuner som infört valfrihet och utifrån detta gjort en bedömning. Sveriges Kommuner Landsting har sammanställt uppgifter från år 2008 angående antalet och andelen privata utförare i hemtjänsten i kommuner med valfrihetssystem. Både antalet och andelen privata utförare är störst i Stockholmsområdet. Här finns andelar från %. I övriga kommuner i riket har de privata utförarna andelar på mellan 5-25 %. I några av de övriga större kommunerna har de privata utförarna andelar kring 50 %. Utifrån ovanstående redovisning är det realistiskt att bedöma att det tar tid för en extern utförare att etablera sig samt att en mindre del av brukarna väljer extern utförare. I Katrineholm bedöms % av brukarna inom en tvåårsperiod valt en extern utförare Med ovanstående utgångsläge har den bedömningen gjorts att det blir för små volymer att enbart låta hemtjänstens serviceinsatser omfattas av valfrihet. I tidigare avsnitt angående nulägesbeskrivning av hemtjänsten redovisas omfattningen på de olika verksamheterna. I serviceinsatser sysselsätts 26 årsarbetare vilket med ovannämnda resonemang om brukarnas framtida val skulle ge underlag för ett mindre

21 UTREDNING 21 (29) företag med några anställda. Detta leder inte till de syften som satts upp att åstadkomma en kvalitetskonkurrens och stimulera småföretagande. Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisar i en sammanställning (aug 2009) att 40 kommuner har infört valfrihet. I 33 av kommunerna gäller både service- och omvårdnadsinsatser. Resterande 7 kommuner har valfrihet beträffande serviceinsatser. 4 av kommunerna har endast privata utförare för serviceinsatserna. Utredningens bedömning är att skall ett tillräckligt underlag kunna erbjudas externa utförare och en tillräcklig kvalitetskonkurrens kunna åstadkommas behöver hela hemtjänsten bli föremål för valfrihet. Detta innebär hemtjänstens service-, omvårdnads- och HSL-insatser omfattas av valfrihet. Däremot kommer inte verksamheter som nattpatrull och larm att beröras av valfrihet. Valfrihetssystemet skall även konstrueras på det sättet att både småföretagare och större företagare kan attraheras att anmäla sitt intresse för uppdrag. För småföretagare kan det vara svårt att ta ett uppdrag som omfattar hela hemtjänsten med tanke på bland annat kompetensfrågor. Därför skall det vara möjligt att enbart kunna välja en del av hemtjänstens verksamheter, till exempel serviceinsatser. För andra företaget kan valet bli att erbjuda ett åtagande på hela hemtjänsten. Valfriheten skall omfatta hela kommunen. Utredningens förslag : Valfrihetssystemet skall omfatta hemtjänstens service-, omvårdnads- och HSL-insatser i hela kommunen. Externa företag erbjuds möjlighet anmäla sitt intresse för att utföra del av eller hela hemtjänsten. Valfrihetssystemet skall gälla hela kommunen. Ersättningsmodell i vår kommun Beträffande ersättningarna till utförarna av hemtjänst har två olika frågor berörts. Den ena frågan handlar om vilken ersättningsmodell som skall väljas samt vilket värde på tjänsten som skall betalas till en utförare. De kommuner, som hittills har infört ett valfrihetssystem, har valt följande ersättningsmodeller: Ersättning utifrån biståndsbedömd tid Ersättning utifrån utförd tid Några kommuner ersätter utifrån utförda aktiviteter, vilket är en variant på modellen utförd tid. Bedömningen är att den modell som skall väljas är att ersättning skall betalas utifrån utförd tid. Om modellen med biståndsbedömd tid väljs är risken att utföraren kan skaffa sig rationaliserings- och vinstutrymme som kommunen får betala för. När det gäller värdet på tjänsten (ersättning per hemtjänsttimma) som kommunen är beredd att betala måste det beaktas att priset sätts rätt då ingen priskonkurrens förekommer. Priset skall vara rätt utifrån att en utförare ekonomiskt kan driva runt sin

22 UTREDNING 22 (29) verksamhet men också utifrån att inga överpriser skall sättas. Ytterligare ram för prissättningen är kommunens kostnader för verksamheten. Under utredningens gång har det genomförts ett arbete med att både för externa utförare och egenregin räkna fram ett hållbart och försvarbart värde. Från vår kommun har en ekonom deltagit i en så kallad räknestuga som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har anordnat. Ett antal kommuner har under ledning av två experter genomfört ett räknearbete kring vilka kostnader som skall ingå i en hemtjänsttimma. En slutrapport och en modell utifrån detta arbete är under publicering. Det finns en idé om vilket pris som skall betalas för utförd insats i vår kommun men ytterligare bearbetning behöver ske i detta avseende. I utredningen har också förts en diskussion om behovet av att ha olika ersättningsbelopp för serviceinsatser och omvårdnadsinsatser samt också en differentiering mellan tätort och landsbygd. Utredningens förslag: Betalning för hemtjänsttimma ersätts utifrån utförd tid. Timbeloppet utreds vidare i samband med förberedelserna för ett införande. Krav på utförarna Kommunen bestämmer vilka krav som skall gälla för att en leverantör skall bli godkänd att leverera tjänster i valfrihetssystemet och vilka krav som skall gälla under avtalstiden. Dessa krav måste bestämmas innan valfrihetssystemet går igång och leverantörer släpps in i det. Kraven för att bli godkänd som leverantör i ett valfrihetssystem skall anges i ett förfrågningsunderlag. Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) råd 13 är att vara klar och tydlig när kommunen formulerar sina krav. Det blir två olika slags krav som ställs på utföraren Krav som följer av lag eller annan författning. Krav som kommunen bestämmer skall gälla för tjänsten. Utredningen har närmare studerat ett antal villkorsbeskrivningar från kommuner som är igång med valfrihet inom hemtjänsten. I detta skede av arbete har dock ingen detaljerad villkorsbeskrivning tagits fram utan det tillhör förberedelsearbetet inför en start av valfrihetssystemet. Detta blir en av de viktigare förberedelserna. Hur skall ickeval organiseras Den enskilde brukaren ges en möjlighet att välja utförare. Kommunen skall stödja brukaren med information om vad valfrihet innebär och vilka utförare som finns. 13 SKL:s skrift Valfrihetssystem för nybörjare och andra nyfikna

23 UTREDNING 23 (29) Den som inte vill välja ska kunna avstå. Brukaren blir i detta fall hänvisad till det ickevalsalternativ som kommunen har valt i förväg och som beskrivs i informationsmaterialet. Hittills har ickevalet i valfrihetskommunerna organiserats på det sättet att kommunens egen hemtjänst tagit hand om det. Dock börjar en tendens uppträda att kommunerna går mot turordning eller upphandling. Utredningen bedömer att turordning är ett bra alternativ om man vill möjliggöra för företag att etablera sig. Det finns dock en komplikation med detta som hänger ihop med företagets storlek. Ett mindre företag, som bara tecknat avtal för servicetjänster, kan inte ta ickevals brukare som är i behov av omvårdnads- och HSL-insatser. Frågan behöver närmare penetreras i samband med förberedelsearbetet inför en start av valfrihetssystemet. Ansvarig nämnd för valfrihetssystemet I samband med beslut om att införa ett valfrihetssystem måste kommunfullmäktige bestämma vilken nämnd som ansvarar för systemet. Vad som ingår i ansvaret ska definieras i nämndens reglemente. I de kommuner, som infört valfrihet, är det vanligast att vård- och omsorgsnämnd eller liknande som har ansvaret för ett valfrihetssystem. Utredningens förslag: Vård- och omsorgsnämnden får ansvaret för valfrihetssystemet inom hemtjänst. Nämndens reglemente kompletteras med denna uppgift. Tidpunkt för införande Om kommunfullmäktige beslutar om ett införande av valfrihet så behövs en förberedelsetid mellan beslut och tidpunkt för start. Under denna tid skall olika förberedelser genomföras (se närmare avsnittet Förberedelser inför ett införande). Det är också önskvärt att förberedelserna synkroniseras med ett införande av rambeslut, det vill säga ökade möjligheter för brukarna att bestämma över vad beviljad till skall användas till. Utifrån behovet av tillräcklig förberedelsetid bedöms ett lämpligt införandedatum vara den 1 januari Utredningens förslag: Valfrihetssystem inom hemtjänsten införes från och med den 1 januari 2011.

24 Konsekvensanalys Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2010 UTREDNING 24 (29) I detta avsnitt görs en konsekvensanalys av vad ett införande av ett valfrihetssystem innebär. Följande punkter kommer att belysas: Brukarna Egenregin Gränssnitt Uppföljning Villkor för utförare Resursfördelning Ekonomiska konsekvenser Brukarna Målet med att införa ett valfrihetssystem är att erbjuda brukarna en möjlighet att själva kunna välja utförare. Något tvång att byta nuvarande utförare i form av kommunens hemtjänst eller att göra val vid ny hemtjänst finns inte. Rutiner för hur ickeval skall hanteras kommer att tas fram. Om många utförare anmäler sig kan det bli svårt för brukarna att välja utförare. En av Socialstyrelsen gjord studie 14 visar att brukarna anser att valet är förenat med svårigheter. Brukarna menar att det kan vara svårt att bedöma vad som skiljer de olika utförarna åt. Här kommer informationsmaterialet att spela en viktig roll. Enligt lagstiftningen skall informationen vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Detta blir en av de viktiga förberedelserna vid ett införande av valfrihet. Erfarenheter från kommuner som har infört valfrihetssystem visar att det tar tid innan valfriheten fått en genomslagskraft hos brukarna. Det kan vara en process på flera år. Enligt gjorda erfarenheter använder nya brukare i högre utsträckning än befintliga brukare möjligheten att göra ett aktivt val av utförare. Ett införande av valfrihet påverkar inte avgiften för brukaren utan den blir densamma som tidigare Egenregin Ett införande av valfrihet innebär ett konkurrensförhållande för den kommunala hemtjänsten. Det leder till ett behov för den kommunala hemtjänsten att förbereda sig inför denna situation. Det är viktigt att den kommunala hemtjänsten i detta sammanhang ser över sin organisation, bemanning, schemaläggning, arbetsmetodik och system för kvalitetssäkring. En konsekvens kan bli personalminskningar. Omfattningen går inte att bedöma idag utan är beroende av vilka val av utförare som brukarna gör. Ett räkneexempel kan dock göras. Hemtjänsten sysselsätter 154 årsarbetare. Om hela hemtjänsten blir föremål för valfrihet och 15% av brukarna väljer andra utförare än hemtjänstens egenregi så innebär det att egenregin måste minska sin verksamhet med drygt 20 års- 14 Att välja hemtjänst, Socialstyrelsen (2004)

25 UTREDNING 25 (29) arbetare. Enligt utredningens bedömning är detta en situation som inte inträffar omedelbart utan på ett par års sikt. Gränssnitt Om externa utförare kommer in i hemtjänsten kommer nya gränssnitt att uppstå mot verksamheter som finns i både kommunal och landstingsregi. Exempel på sådana verksamheter är larmen, nattpatrullen, rehabiliteringen och hemsjukvården. I införandearbetet måste nya vägar sökas för att få till stånd ett samspel mellan utförarna och ovannämnda verksamheter. Uppföljning Införandet av ett valfrihetssystem kommer att kräva en noggrann uppföljning av utförda insatser både när det kvalitet och volymer. Behov kommer att finnas att från kommunens sida följa upp hur utförarna fullföljer sitt uppdrag inom hemtjänsten. Detta gäller både externa utförare och kommunens egen hemtjänst. Kvalitetsuppföljningen kan till exempel bestå av att se efter hur uppställda kompetenskrav uppfylls samt enkäter till brukarna hur de upplever utförarnas insatser. I utredningen föreslås att anordnarna av hemtjänst skall få betalt för utförd tid. Detta kommer att ställa krav på en tillförlitlig registrering av den utförda tiden hemma hos brukarna. Det är denna registrerade tid som kommer att ligga till grund för kommunens utbetalning av ersättning till utförarna. Inom hemtjänsten prövas ett elektroniskt registreringssystem, där registrering görs med dosor och överförs via trygghetstelefon till databas. Förutom att få ett underlag för betalning av ersättning får kommunen också en bild av hur beviljad tid omsätts i utförd tid. I samband med införandet av valfrihet måste ett registreringssystem vara utvecklat och fungera. Användandet av ett sådant registreringssystem kan komma att tillhöra ett av kraven i kommunens upphandlingsunderlag. Uppföljningen av kvaliteten behöver knytas in i förvaltningens kvalitetsarbete. En särskilt tilldelad personalresurs behöver avsättas för detta. Hanteringen av ersättningar till utförarna bedöms innebära mer ekonomiadministrativt arbete. Villkor för utförare Innan ett införande av valfrihet kan ske måste kommunen göra i ordning ett förfrågningsunderlag. Av förfrågningsunderlaget skall framgå vilka krav kommunen ställer på tjänsten och på leverantören under avtalstiden. Kraven i avtalen skall vara relevanta för tjänsten. De måste vara konkret uttryckta och uppföljningsbara. Utredningen har tagit del av exempel på förfrågningsunderlag som finns publicerade på Kammarkollegiets hemsida. Dessa förfrågningsunderlag är både omfattande och detaljerade i sitt kravställande. Den reflektion som vi gjort i utredningen är att det måste vara svårt för en småföretagare att besvara ett sådant förfrågningsunderlag.

26 UTREDNING 26 (29) Ett av syftena för införande av valfrihet i vår kommun är att gynna småföretagande. Ett alltför omfattande förfrågningsunderlag kan ge motsatt effekt och få småföretagare att avstå från att ansöka. Det är en balansgång i detta. Underlagen får inte heller bli utslätande och kravlösa så att inte en ordentlig uppföljning kan ske. Utredningen vill uppmärksamma behovet av att i kommunen föra en diskussion om förfrågningsunderlagens omfattning och innehåll så att en balans kan åstadkommas mellan nödvändiga kvalitetskrav och utförarnas möjlighet att besvara ett sådant underlag. Resursfördelning Varje månad sker en fördelning av ekonomiska resurser till hemtjänstområdena utifrån inrapporterat behov. Inrapporteringen sker på en av förvaltningen fastställd blankett där områdets behov av schablontimmar finns framräknat av områdeschefen. Fördelningen av ekonomiska resurser gör förvaltningens ekonomienhet utifrån ett central konto som består av anslaget för hemtjänsten. Utredningens bedömning är att en genomgång och prövning bör ske av nuvarande resursfördelningssystem så att det synkroniserar på ett bra sätt mot det system för ersättning till utförare som kommer att införas i samband med att valfrihetssystemet träder i kraft. Ekonomiska konsekvenser En PENG-analys 15 har genomförts angående nyttan av att införa ett valfrihetssystem. I denna analys redovisades de kostnader som uppstår vid ett införande. En av de större identifierade kostnaderna hänger ihop med hur kommunens egen hemtjänst står sig i konkurrensen med externa utförare. Om ett antal brukare väljer en annan utförare än kommunens egenregi så kommer den kommunala hemtjänsten behöva ställa om sin organisation och bemanning. I denna situation kan behov av omställningskostnader rörande personal komma att uppträda. Denna kostnad är av engångskaraktär. Andra kostnader av engångskaraktär är upphandling, driftsättning och utbildning i nya IT-system som skall stödja valfrihetssystemet. Ovan har pekats på behovet av personell förstärkning i förvaltningens administration med tanke på uppföljningen av kvalitet och utbetalningen av ersättningar till utförare. En slutsats i PENG-analysen är att de löpande kostnaderna som är förknippade med denna förändring efter nyttoperioden är mycket låga. Frittvalutredningen har konstaterat att de kommuner som har infört kundvalssystem inte uppfattar att valfriheten inneburit några negativa ekonomiska konsekvenser. 15 PENG-analys angående införande av valfrihetssystem inom hemtjänsten rapport från vård- och omsorgsförvaltningen 2009

Förslag till direktiv för utredning om förutsättningarna för införande av valfrihetssystem inom äldreomsorgen

Förslag till direktiv för utredning om förutsättningarna för införande av valfrihetssystem inom äldreomsorgen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Jan Nilsson, utredare Vård- och omsorgsnämndens handling nr 23/2009 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vård- och omsorgsnämnden Förslag till direktiv för utredning om förutsättningarna

Läs mer

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Tjänsteutlåtande 2009-05-29 Reviderat 2009-07-16 1(5) Socialnämnden 2009-08-24 SN 2009/0088 Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

Lag om valfrihet - tillämpning i Stockholms stads äldreomsorg

Lag om valfrihet - tillämpning i Stockholms stads äldreomsorg ÄLDREFÖRVALTNINGEN STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2009-03-30 Handläggare: Staffan Halleskog Telefon: 08-508 36 203 Till Äldrenämnden den 21 april 2009 Lag om valfrihet - tillämpning i Stockholms stads

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen SIDAN 1 Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen Kundval- /valfrihetssystem Hemtjänst 1 januari 2002 Ledsagning och avlösning 1 januari 2002 Vård- och omsorgsboende 1

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten. Information till dig som vill bli utförare av hemtjänst

Eget val inom hemtjänsten. Information till dig som vill bli utförare av hemtjänst Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill bli utförare av hemtjänst Vad innebär eget val inom hemtjänsten? Från och med den 28 november 2011 inför Hjo kommun eget val inom hemtjänsten enligt

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Förfrågningsunderlag Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Bilagor: a) Avtal m avtalsbilagor 1-4 b) Blankett Ansökan om tillstånd att utföra servicetjänster c) Blankett Intyg d) Blankett

Läs mer

PM DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Fredrik Cederblom

PM DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Fredrik Cederblom 1(5) KS 2009/0141 Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem inom hemtjänst och familjerådgivning. Sammanfattning Socialnämnden beslutade den 24 augusti 2009, 132, att initiera ett ärende om införande

Läs mer

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet Dnr VON-2012-324 Dpl 31 sid 1 (5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2013-09-23 Susanne Göransson, 054-540 55 13 Susanne.goransson@karlstad.se Utredning om förutsättningarna

Läs mer

Mina timmar. Gullspångs kommuns riktlinjer för beställning och utförande av Mina timmar. Antagen av VON. Datum KS 2014/

Mina timmar. Gullspångs kommuns riktlinjer för beställning och utförande av Mina timmar. Antagen av VON. Datum KS 2014/ Mina timmar Gullspångs kommuns riktlinjer för beställning och utförande av Mina timmar Antagen av VON Datum 2018-06-11 KS 2014/373 233 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Mål... 3 Vem har tillgång till

Läs mer

Uppföljning Hemtjänst LOV-utförare

Uppföljning Hemtjänst LOV-utförare Uppföljning Hemtjänst LOV-utförare Lag om valfrihetssystem, LOV - Lag om valfrihetssystem, LOV, reglerar bl.a vad som ska gälla för de kommuner som vill konkurrenspröva verksamheter genom att överlåta

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning

Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning 2014-05-08 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2013/96 Social- och äldrenämnden Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning Förslag till beslut Social- och äldrenämnden föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads

Läs mer

Uppföljning av utförare inom hemtjänsten åren 2011-2012

Uppföljning av utförare inom hemtjänsten åren 2011-2012 UPPFÖLJNING 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson, utredare Uppföljning av utförare inom hemtjänsten åren 2011-2012 UPPFÖLJNING 2 (9) Bakgrund Kommunen införde ett valfrihetssystem för brukare i hemtjänsten

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 (22)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 (22) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 (22) Socialnämndens arbetsutskott 2016-02-02 7 Uppdrag om LOV för korttidsvistelse och korttidstillsyn (SN 2016.001) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå

Läs mer

Hemtjänst. i Kristianstads kommun

Hemtjänst. i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Kvalitetsberättelse för 2017

Kvalitetsberättelse för 2017 Tjänsteskrivelse 1(5) VIMON 2017/000308/739 Id 25472 Socialnämnden Kvalitetsberättelse för 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen för 2017 och lägger informationen till handlingarna.

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30 Medborgarmöte - att kunna välja utförare av hemtjänst Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30 Närvarande Värdar (vårdutskottet) Per Mattsson (M), ordförande i vårdutskottet

Läs mer

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser Stenungsunds kommun Förfrågningsunderlag Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1. Allmänt om kommunen 3 1.2. Allmänt om LOV 3 2. OMFATTNING 3 2.1.

Läs mer

Rutin. Diarienummer: VON 2016/

Rutin. Diarienummer: VON 2016/ Rutin 2017-05-17 Ersättningsmodell för hemtjänst som utförs inom ramen för valfrihetssystem (LOV) i Norrköping - inklusive instruktioner för utförarnas registrering i Treserva och TES Diarienummer: VON

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal eller privat utförare Innehåll Kundval Hemtjänst Hemsjukvård Privat utförare Kommunal utförare Valet Kommunens ansvar I 3 I 3 I 4 I 5 I 5 I 5 I 6 På följande

Läs mer

Underleverantör kan anlitas för att utföra vissa uppgifter (städning, tvätt eller inköpsärenden) inom serviceinsatser.

Underleverantör kan anlitas för att utföra vissa uppgifter (städning, tvätt eller inköpsärenden) inom serviceinsatser. khoil, 6 OKONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1(5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Läs mer

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG Information om Hemtjänst! Verksamheten utgår från att kommunmedborgaren ska erbjudas möjlighet till en fungerande vardag. Verksamheten vänder sig till äldre samt personer med

Läs mer

Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre

Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Ert dnr: Sektionen för socialtjänst Greger Bengtsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre

Läs mer

Valfrihet inom hemvård i Essunga kommun. Kapitel 1 - Inbjudan

Valfrihet inom hemvård i Essunga kommun. Kapitel 1 - Inbjudan Valfrihet inom hemvård i Essunga kommun Kapitel 1 - Inbjudan Innehållsförteckning 1. Inbjudan att lämna ansökan... 3 1.1 Så här ansöker du om att få utföra hemvård... 3 1.2 Administrativa föreskrifter...

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten BRUKARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som brukare väljer utförare inom hemtjänsten 1 VALET ÄR DITT! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten enligt Lagen

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av

Läs mer

Riktlinje. Uppföljning av vård- och omsorgsverksamhet Diarienummer VON 2017/1022. Antagen av vård- och omsorgsnämnd den 17 januari 2018

Riktlinje. Uppföljning av vård- och omsorgsverksamhet Diarienummer VON 2017/1022. Antagen av vård- och omsorgsnämnd den 17 januari 2018 Riktlinje 2018-02-09 Uppföljning av vård- och omsorgsverksamhet Diarienummer VON 2017/1022 Antagen av vård- och omsorgsnämnd den 17 januari 2018 Riktlinjen omfattar vård- och omsorgstjänster som utförs

Läs mer

Upphandling av hemtjänst. The Capital of Scandinavia

Upphandling av hemtjänst. The Capital of Scandinavia Upphandling av hemtjänst The Capital of Scandinavia Äldreomsorgens värdegrund Äldreomsorgen ska präglas av självbestämmande, individualisering och valfrihet. Stödet ska inriktas på att äldre personer får

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Nämnden beställer verksamhet Från Division Social omsorg i Internöverenskommelsen Från hemtjänstleverantörer enligt LOV (privata och DSO) Från privata särskilda boenden

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Rutin för handläggning av eget val inom hemtjänsten i Robertsfors kommun som leverantör

Rutin för handläggning av eget val inom hemtjänsten i Robertsfors kommun som leverantör Rutin för handläggning av eget val inom hemtjänsten i Robertsfors kommun som leverantör Utgångspunkter för eget val - Biståndsbeslutet utgör grunden för val av leverantör och beställning. - Valet är frivilligt.

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Dnr Son 2016/261 Nytt förfrågningsunderlag för upphandling enligt Lag om valfrihet (LOV) för daglig verksamhet och korttidsvistelse

Dnr Son 2016/261 Nytt förfrågningsunderlag för upphandling enligt Lag om valfrihet (LOV) för daglig verksamhet och korttidsvistelse TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2016-09-12 Dnr Son 2016/261 Nytt förfrågningsunderlag för upphandling enligt Lag om valfrihet (LOV) för daglig verksamhet och korttidsvistelse Förslag till beslut Socialförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Personlig service Ett diskussionsunderlag om självbestämmande inom hemtjänsten. Principer förtillgängligheddf DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Bakgrund Projekt Personlig service genomfördes mellan

Läs mer

Utredningsdirektiv LOV inom daglig verksamhet

Utredningsdirektiv LOV inom daglig verksamhet Bilaga tjänsteskrivelse 1(8) 2016-09-23 Utredningsdirektiv LOV inom daglig verksamhet Syfte Socialnämnden har lämnat följande utredningsdirektiv. Daglig verksamhet inom LSS är våra brukares arbetsplats.

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Extern kvalitetsgranskning

Extern kvalitetsgranskning Extern kvalitetsgranskning 2012 Elizabeth Lindholm Hahne Ewa Ahlström - 1 - Innehållsförteckning: 1. Syfte och bakgrund... 3 2. Modell för EXKG... 4 2.1 Styrinstrument... 5 2.1.1 Socialtjänstlagen... 5

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Det är viktigt att den utförda tiden blir korrekt registrerad då den bl.a. ligger till grund för:

Det är viktigt att den utförda tiden blir korrekt registrerad då den bl.a. ligger till grund för: 6. Regler för registrering av tid och ersättning Allmänt Denna bilaga reglerar ersättning för hemtjänst- och hemsjukvårdsinsatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt

Läs mer

Revideras senast: Revideras av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen

Revideras senast: Revideras av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen Diarienummer: Samverkan Rutin Kundval i hemtjänsten Gäller från: 2012-11-01 Gäller för: Beställare och utförare utav hemtjänst Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp Utarbetad av: Socialförvaltningens

Läs mer

1(7) Konkurrensprogram. Styrdokument

1(7) Konkurrensprogram. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Program Beslutad av Kommunfullmäktige 2012-10-31, 182 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av Eda kommun 3(7) Innehållsförteckning...4 1. Syfte... 4 2.

Läs mer

Införande av kundval daglig verksamhet, LSS

Införande av kundval daglig verksamhet, LSS SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-05-22 SN-2014/2246.183 1 (5) HANDLÄGGARE Maria Jonsson 08-535 378 47 maria.jonsson@huddinge.se Socialnämnden Införande av kundval daglig verksamhet, LSS Förslag

Läs mer

Rutin Kundval i hemtjänsten

Rutin Kundval i hemtjänsten Diarienummer: Samverkan Rutin Kundval i hemtjänsten Gäller från: 2019-04-01 Gäller för: Beställare och utförare utav hemtjänst Fastställd av: Socialförvaltningens kvalitetsgrupp Utarbetad av: Socialförvaltningens

Läs mer

Initiativ (Alliansen, MP, S, V) till VON: Uppdrag hemtjänst

Initiativ (Alliansen, MP, S, V) till VON: Uppdrag hemtjänst Tjänsteskrivelse 2018-03 - 13 Handläggare Susanne Hillberg Biståndsavdelningen Vård - och omsorgsnämnden Initiativ (Alliansen, MP, S, V) till VON: Uppdrag hemtjänst Förslag till beslut 1. Vård - och o

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

LOV-utredningen. ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2)

LOV-utredningen. ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2) LOV-utredningen ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2) LOV-utredningen Utredningen tillsattes i september 2012, betänkande i januari 2014 Särskild utredare Greger Bengtsson Experter

Läs mer

KOMMUNKONTORET Henrik Ludvigsson DNR 249/2010

KOMMUNKONTORET Henrik Ludvigsson DNR 249/2010 KOMMUNKONTORET 2011-11-10 Henrik Ludvigsson DNR 249/2010 KOMMUNSTYRELSEN Införande av valfrihetssystem och tillämpning av lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, inom äldrenämnden för hemtjänst från och

Läs mer

Påstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst

Påstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2013-11-28 Dnr 228/2013 1 (6) Falköpings kommun 521 81 Falköping Påstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut Falköpings

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,

Läs mer

Förfrågningsunderlag: Valfrihet inom hemtjänsten i Krokoms kommun. Lag om valfrihet (LOV) gällande omvårdnad och/eller service

Förfrågningsunderlag: Valfrihet inom hemtjänsten i Krokoms kommun. Lag om valfrihet (LOV) gällande omvårdnad och/eller service Förfrågningsunderlag: Valfrihet inom hemtjänsten i Krokoms kommun Lag om valfrihet (LOV) gällande omvårdnad och/eller service Innehållsförteckning 1. Administrativa föreskrifter...3 1.1. Inledning... 3

Läs mer

Lag om valfrihet - tillämpning i Stockholms stads äldreomsorg

Lag om valfrihet - tillämpning i Stockholms stads äldreomsorg ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-19 Handläggare: Gunweig Högberg Telefon: 08-508 20 505 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Lag

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Bilaga 7 till kundval hemtjänst

Bilaga 7 till kundval hemtjänst Bilaga 7 sida 1 (5) Bilaga 7 till kundval hemtjänst Beskrivning av servicetjänster Bilaga 7 sida 2 (5) A Servicetjänster Kommunmedborgare som är fyllda 75 år eller är äldre och som bor i ordinärt boende

Läs mer

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Antagen av socialnämnden 2017-09-21, 3 Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde 1 Inledning Den här riktlinjen kompletterar

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Riktlinje. Uppföljning av vård- och omsorgsverksamhet Diarienummer: VON 2019/

Riktlinje. Uppföljning av vård- och omsorgsverksamhet Diarienummer: VON 2019/ Riktlinje 2019-02-13 Uppföljning av vård- och omsorgsverksamhet Diarienummer: VON 2019/0086-3 003 Antagen av vård- och omsorgsnämnd den 13 februari 2019 Riktlinjen ersätter Uppföljning av vård- och omsorgsverksamhet,

Läs mer

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala

Läs mer

FÖRSLAG TILL EGET VAL - DAGLIG VERKSAMHET

FÖRSLAG TILL EGET VAL - DAGLIG VERKSAMHET 1 (8) Omsorgskontoret 2009-05-26 Dnr On 2009-58 Bilaga 1 FÖRSLAG TILL EGET VAL - DAGLIG VERKSAMHET En förutsättning för att införa Lag om valfrihetssystem, LOV är att det finns ett förfrågningsunderlag

Läs mer

Förutsättningar för införande hemtjänst utan behovsprövning i Robertsfors kommun

Förutsättningar för införande hemtjänst utan behovsprövning i Robertsfors kommun Förutsättningar för införande hemtjänst utan behovsprövning i Robertsfors kommun Sociala utskottets ordförande Kjell Åke Nilsson, har gett sektorchef i uppdrag att undersöka förutsättningarna för Robertsfors

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen

Fastställd av kommunstyrelsen VANSBRO KOMMUN RIKTLINJER för Boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Fastställd av kommunstyrelsen 2014-01-14 Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i

Läs mer

Program med mål och riktlinjer för privata utförare

Program med mål och riktlinjer för privata utförare med mål och riktlinjer för privata utförare 1 1 Bakgrund 1.1 Kommunallagens krav på program Kommuner får enligt kommunallagens 10 kap. 1 lämna över verksamhet till privata utförare. Gentemot kommuninvånarna

Läs mer

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK Regeringsbeslut 111:38 REGERINGEN Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN VLK Ink : 2008-04- 2 1 2008-04-10 S2008/3609/ST Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM (delvis) Doss Hand. Dnr Uppdrag att fördela stimulansbidrag

Läs mer

Ärende- och dokumenthantering

Ärende- och dokumenthantering www.pwc.se Revisionsrapport Ärende- och dokumenthantering Robert Bergman Projektledare 2016 Christer Marklund Kvalitetssäkrare Mars/2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten Nr 3/2012 Februari

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar 1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet

Läs mer

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning

Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning 1 Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning Reviderad juni 2016 Innehåll Vad är lex Sarah 2 Att medverka till god kvalitet 2 Missförhållanden ska rapporteras 3 Skyldigheten att rapportera 3

Läs mer

Tjänsteskrivelse 2013-10-28

Tjänsteskrivelse 2013-10-28 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum 2013-10-28 Vår referens Ann Rubin Planeringssekreterare ann.rubin@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag på modell för biståndsbeslut i tid gällande serviceinsatser

Läs mer

Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer

Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2017-05-03 ON 2017/0043 53515 Socialdepartementet Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre Förslag till beslut

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Inför verksamhetsuppföljning hemtjänst

Inför verksamhetsuppföljning hemtjänst Äldreförvaltningen Utvecklingsavdelningen Sida 1 (5) 2019-01-02 Inför verksamhetsuppföljning hemtjänst Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade år 2017 om ett nytt inriktningsbeslut gällande stadens uppföljningsmodell

Läs mer

Fritt val i vård och omsorg LOV

Fritt val i vård och omsorg LOV Fritt val i vård och omsorg LOV Bakgrund till LOV Två modeller Entreprenadmodellen valfrihetsmodellen Så byggs ett valfrihetssystem Exempel på valfrihetssystem Utveckling i andra länder Bakgrund LOV Politiskt

Läs mer

Äldre och handikappnämndens plan för uppföljning av verksamhet

Äldre och handikappnämndens plan för uppföljning av verksamhet Äldre och handikappnämndens plan för uppföljning av verksamhet Inledning Arbetet med uppföljning ska identifiera områden för uppföljning och säkerställa att nämnden erhåller det resultat som förväntas

Läs mer

Hemtjänst. Skurups kommun

Hemtjänst. Skurups kommun Hemtjänst Skurups kommun 2 Att ansöka om hemtjänst Om du önskar ansöka om insatser, exempelvis hemtjänst, så kontaktar du kommunens biståndshandläggare. Kontaktuppgifter med telefonnummer till biståndshandläggare

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Valfrihet inom hemtjänsten. - ger möjlighet att välja leverantör. Godkända leverantörer i Tjörns kommun

Valfrihet inom hemtjänsten. - ger möjlighet att välja leverantör. Godkända leverantörer i Tjörns kommun Valfrihet inom hemtjänsten - ger möjlighet att välja leverantör Godkända leverantörer i Tjörns kommun Möjlighet att välja leverantör inom hemtjänsten Tjörns kommun har fr o m den 1 april 2011 infört valfrihet

Läs mer

Uppföljningsplan för vård- och omsorgstjänster

Uppföljningsplan för vård- och omsorgstjänster 2016-11-09 Uppföljningsplan för vård- och omsorgstjänster 2016 2017 Diarienummer: VON 2016/0417 003 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 15 juni 2016, reviderad 9 november 2016. Uppföljningsplanen omfattar

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer