BILAGA C MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILAGA C MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING"

Transkript

1 BILAGA C MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bearbetningskoncession inom Västansjö K nr 1 Framställd för: Boliden Mineral AB RAPPORT Uppdragsnummer: Distributionslista: Mats Lindblom, Boliden Mineral AB

2 Sammanfattning Boliden Mineral AB (bolaget) ansöker om bearbetningskoncession hos Bergsstaten för en fyndighet av sulfidmalm inom fastigheten Smedjebacken Västansjö 6:26 i Smedjebackens kommun, Dalarnas län. Fyndigheten består av kalksten med Zn-Pb-Ag sulfidmineraliseringar. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en del i ansökan och beskriver de miljökonsekvenser som kan förväntas uppkomma till följd av att området tas i anspråk för en eventuell framtida brytning. Fyndigheten i Västansjö påträffades under 2013 och under sommaren 2015 har fler borrningar utförts för att säkerställa storleken på mineraltillgången och en slutgiltig malmbevisning har kompletteras till ansökan om bearbetningskoncession under våren En grov uppskattning är att det finns ca ton mineralisering i fyndigheten. Mineraliseringen beräknas ligga ca 300 meter under markytan och brytning kommer därför ske under jord. För att nå malmen kommer två schakt samt en ramp drivas ner till mineraliseringen. Malmen som bryts kommer att uppfodras via ett av schakten och mellanlagras på ett upplag i anslutning till schaktet innan den transporteras till Garpenberg för anrikning. Malmen kommer till största del brytas med s.k. uppåtgående igensättningsbrytning som innebär att efter det att malmen från en skiva brutits ut fylls skivan igen för att bevara stabiliteten i sidoberget. Den årliga malmbrytningen kan bli ton. Brytningen sker genom borrning och sprängning. Den brutna malmen krossas i ett krossverk under jord och mellanlagras därefter på ett malmupplag ovan jord. Grundvatten som läcker in i gruvan samlas upp och används för att spola bort det borrkax som bildas. Vattnet pumpas därefter upp ovan jord och renas tillsammans med uppsamlat ytvatten från verksamheten, innan det släpps ut till recipienten Stolldammen. Under driftsperioden kommer avskärmande diken att anläggas för att minimera inflöde av rent vatten och för att leda detta vatten runt verksamheten ner till Stolldammen. Gruvbrytningen kommer innebära att överskottsberg (gråberg) uppkommer. En stor andel av gråberget kommer att uppstå i samband med att schakten och rampen drivs. Denna mängd beräknas uppgå till ca m 3 och kommer att lagras på upplag. Fördelningen mellan malm och gråberg bedöms ligga på ca 60:40. Det gråberg som uppstår i samband med brytningen kommer till största delen att kunna användas för återfyllning i utbrutna gruvorter. Malm från gruvan kommer att transporteras till Garpenberg under hela året. En årlig producerad malmmängd på ton, ger 50 till 60 transporter (total in- och uttransporter) per dag mellan kl , eller färre än 2 avgående och 2 inkommande transporter per timme. Det finns inga boende inom eller i närheten av verksamhetsområdet. Närmaste bostäder finns öster om koncessionsgränsen, och verksamhetsområdet, i den samlade bebyggelsen Starbogård. De som bor närmast området (på ett avstånd om cirka 800 m från gruvan) kan komma att uppleva buller från verksamheten och trafiken på vägarna i närområdet som irriterande eller störande. I driftskedet kommer verksamheten avge låga ekvivalenta ljudnivåer som är under riktvärdet för industribuller nattetid (40 dba) vid samtliga bostadshus. Tippning kommer att begränsas till dag- och kvällstid och luftintag till gruvan kommer att utformas så att avskärmning skapas för att undvika buller nattetid vid bostäder norr om gruvan. I området bedrivs idag visst friluftsliv. Påverkan bedöms bli lokal på platsen och det bedöms finnas god tillgång till annan mark för dessa ändamål både i närheten av verksamhetsområdet och även på andra ställen i kommunen. Uppdragsnummer

3 Inom verksamhetsområdet bedrivs idag skogsbruk. Inför planerad verksamhet kommer skogen att slutavverkas och det blir ett avbrott i skogsbruket under den tid som verksamheten pågår. Området är litet och kommer efter verksamhetstiden kunna återplanteras med skog varför påverkan bedöms bli begränsad på längre sikt. Vid naturinventeringen av området vid Dammberget identifierades inte några objekt med högre naturvärde. Naturen inom området är i hög grad påverkad av modernt skogsbruk och gamla gruvmiljöer med varphögar, gruvhål och annan kraftigt påverkad och störd mark. Området bedömdes vid naturinventeringen som utförts inte heller vara av någon stor betydelse för någon av de arter som observerades eller antas kunna förekomma i området och är utpekade i Artskyddsförordningen eller är av speciellt naturvårdsintresse. Verksamheten planeras så att efterbehandlingen underlättas. Gråberg och annat potentiellt syrabildande material som inte kan användas för återfyllning i gruvan kommer att täckas med en kvalificerad moräntäckning. I ett senare skede behöver materialkaraktärisering att göras för att bedöma behovet av eventuellt ytterligare skyddsåtgärder och för att en efterbehandlingsplan ska kunna tas fram. Byggnader och övriga anläggningar rivs eller transporteras bort. Schakt och ramp kommer att gjutas igen. Gruvan kommer fyllas med vatten genom naturlig tillrinning. Till sist återplanteras området med skog. Verksamheten bedöms inte påverka spridningen av befintliga föroreningar från tidigare verksamhet då eventuellt förorenad mark som tas i anspråk åtgärdas i samråd med tillsynsmyndigheten i samband med etableringen. Länshållningsvatten från gruvan kommer, tillsammans med uppsamlat ytvatten från verksamheten, att ledas till en uppsamlings- och utjämningsbassäng och vidare till en vattenreningsanläggning innan det släpps till recipienten. Därmed bedöms ingen försämring av vattenkvaliteten uppkomma i recipienten Stolldammen eller nedströms. Sammantaget med de skadelindrande åtgärder som sammanfattas i denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bedöms konsekvenserna av verksamheten bli små. Det bör dock tilläggas att det krävs en hel del ytterligare utrednings- och undersökningsarbete när/om en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken blir aktuell. Uppdragsnummer

4 Innehållsförteckning 1.0 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Vad ansökan avser Syfte och avgränsning Dialog med myndigheter och allmänhet VERKSAMHETSBESKRIVNING ALTERNATIV LOKALISERING Nollalternativ LAGSTIFTNING Allmänt Miljökvalitetsnormer OMRÅDESBESKRIVNING Lokalisering, topografi och omgivningar Berörda fastigheter Planförhållanden Trafik och transportvägar Meteorologiska förhållanden Geologi och hydrogeologi Sjöar och vattendrag Föroreningssituationen i området Naturmiljö Friluftsliv Kulturmiljö Samhällsfunktioner MILJÖKONSEKVENSER Mark och landskapsbild Buller och vibrationer Trafik Uppdragsnummer i

5 7.4 Utsläpp till luft Grundvattenförhållanden Ytvattenförhållanden Föroreningssituationen i området Naturmiljö Friluftsliv Kulturmiljö Miljörisker Sammanfattande tabell av miljökonsekvenser efter skadeförebyggande åtgärder MOTSTÅENDE INTRESSEN EFTERBEHANDLING BÄSTA MÖJLIGA OCH TILLGÄNGLIGA TEKNIK REFERENSER TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Malmberäkning , Västansjö Knr Tabell 2: Årsdygnstrafik (ÅDT) på vägalternativ för transporter av malm mellan Västansjö K nr 1 och Garpenberg Tabell 3: Medelnederbörd (mm/månad) i Ludvika Tabell 4: Medelvärde av vindhastighet (medelvärde 10 min, 1 gång/h) vid Stora Spånsberget A Tabell 5: Medelvärden för temperatur (ºC) vid Ludvika (Skeppsmora V) Tabell 6: Fördelning av markanvändning inom delavrinningsområdet. (SMHI, 2012) Tabell 7: Fördelning av jordarter inom delavrinningsområdet. (SMHI, 2012) Tabell 8: Sammanfattande tabell av miljökonsekvenser efter skadeförebyggande åtgärder FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Situationsplan Västansjö K nr 1. Se även bilaga D2 till ansökan. Planerat industriområde väster om Kasernsdammen Figur 2: Tidigare föreslagen situationsplan Västansjö K nr 1, med verksamheten på östra sidan Kasernsdammen Figur 3: Procentuell fördelning av uppmätta vindriktningar vid Ludvika/Väsman augusti 2014 till mars 2015 (Windfinder, 2015) Figur 4: Vintermedelvärden under tre år för Kvävedioxid Ludvika.(NUT, Nedre utvärderingströskel) (Dalarnas Luftvårdsförbund, 2011) Figur 5: Vintermedelvärden under tre år för Bensen i Ludvika. (NUT, Nedre utvärderingströskel) (Dalarnas Luftvårdsförbund, 2011) Figur 6: Delavrinningsområdet utloppen av Leran Uppdragsnummer ii

6 Figur 7: Undersökta sjöar och vattendrag. (Enetjärn, 2015) Figur 8: Lämningar i och i närheten av koncessionsområdet. Rastrerade områden och gulsvarta punkter i kartan är kulturmiljölämningar. Koncessionsområdet är markerat med svart streckad linje. Se även Bilaga D9 till ansökan Figur 9: Ekvivalent ljudnivå vid de inledande borrningarna av snedbana/ramp. Närmast belägna bostäder finns vid Gruvsjön,i norr, B1 och B2 i kartan, vid sjön Staren i öster, B3 och B4 i kartan, samt i Silvhyttan i söder, B Figur 10: Ekvivalent ljudnivå vid drift. Ljudkällor är tilluftstation, transporter, lastning, tippning och stacker. Närmast belägna bostäder finns vid Gruvsjön, i norr, B1 och B2 i kartan, vid sjön Staren i öster, B3 och B4 i kartan, samt i Silvhyttan i söder, B Uppdragsnummer iii

7 REVIDERING Denna miljökonsekvensbeskrivning har reviderats efter att ansökan lämnats in till Bergsstaten i augusti Länsstyrelsen i Dalarnas län har tagit del av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen och anser att ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras enligt yttrande den , dnr Miljökonsekvensbeskrivningen har därför kompletterats enligt följande: En alternativ lokalisering av industriområdet och schakten väster om Kasernsdammen har utretts och nya bullerberäkningar utförts, se avsnitt 3.0 och 7.2. Den eventuella påverkan som sökt verksamhet kan ha på den föroreningssituation som föreligger i området till följd av den historiska gruvbrytningen beskrivs i avsnitt 6.8 och 7.7. Uppgifter om närmaste dricksvattenbrunnar har uppdaterats utifrån information som inkommit från boende i området, se avsnitt 6.6.4, 7.5 och 0. Information om en spelplats för tjäder inkom i samband med informationsmöte i Ludvika den 19 april 2016, se avsnitt och 7.8. Bedömningen av trafik har reviderats se 7.3 och antal transporter redovisas som totala antalet, in och uttransporter, se ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Registrerat företagsnamn Boliden Mineral AB Organisationsnummer Adress Kontaktperson Telefonnummer e-post adress Finnforsvägen Boliden Mats Lindblom +46 (0) (0) mats.lindblom@boliden.com Fastighetsbeteckning Smedjebacken Västansjö 6:26 Fastighetsägare Svenska kyrkan, prästtillgångar i Västerås stift Starbo Bruk AB Berörda tillstånd Persbo 1003 Uppdragsnummer

8 2.0 INLEDNING 2.1 Vad ansökan avser Boliden Mineral AB (bolaget) ansöker om bearbetningskoncession hos Bergsstaten för en fyndighet av sulfidmalm inom fastigheten Smedjebacken Västansjö 6:26 i Smedjebackens kommun, Dalarnas län. Fyndigheten består av kalksten med Zn-Pb-Ag sulfidmineraliseringar. Enligt 4 kapitlet minerallagen (SFS 1991:45) ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i enlighet med miljöbalkens 6:e kapitel (SFS 1998:808) bifogas ansökan. Denna MKB är utformad enligt minerallagens och miljöbalkens krav vid ansökan om bearbetningskoncession och har upprättats av Golder Associates AB på uppdrag av bolaget. 2.2 Syfte och avgränsning Syftet med föreliggande MKB är att beskriva de miljökonsekvenser som kan förväntas uppkomma och de intressekonflikter som kan förutses till följd av att området tas i anspråk för eventuell framtida brytning. MKBn omfattar även en beskrivning av befintlig miljö och omgivningar, gällande lagar och bestämmelser samt lokalisering, utformning och omfattning av den planerade gruvverksamheten. 2.3 Dialog med myndigheter och allmänhet Bolaget har informerat om verksamheten i Stollbergsområdet, inklusive planerna på att ansöka om bearbetningskoncession för Västansjö vid ett gruvseminarium i Ludvika den 5 november, I seminariet deltog representanter från Boliden och ett antal personer från olika företag och myndigheter som är verksamma i området. Den 2 december 2014 hölls ett möte med Bergsstaten i Uppsala avseende möjligheterna att komplettera ansökan med malmbevisning i efterhand eftersom denna inte kommer vara klar innan undersökningstillståndet för området går ut. Bolaget har hållit ett samrådsmöte för allmänhet och särskilt berörda i Folkets hus i Ludvika den 26 januari Vid mötet närvarade ca 30 personer, bolaget presenterade projektet och allmänheten fick sedan ställa frågor. Närvarande på mötet var också representanter från Ludvika och Smedjebackens kommuner. Se även samrådsredogörelsen i bilaga D10 till ansökan. Den 19 april 2016 hölls ytterligare ett informationsmöte i Ludvika om projektet och de nya bullerberäkningarna. 3.0 VERKSAMHETSBESKRIVNING Fyndigheten i Västansjö påträffades under 2013 och under sommaren 2015 har ytterligare borrningar utförts för att säkerställa storleken på mineraltillgången. En slutgiltig malmbevisning har skickats in för komplettering av ansökan om bearbetningskoncession under våren Malmberäkningen indikerar att det finns ca ton mineralisering i fyndigheten. Malmberäkningen redovisas i Tabell 1 nedan. Tabell 1: Malmberäkning , Västansjö Knr 1. Ton Au ppm Ag ppm Cu % Zn % Pb % S % Indikerad resurs , ,08 3,35 2,27 7,91 Antagen resurs , ,26 3,76 2,11 6,99 Total resurs , ,21 3,65 2,16 7,24 Uppdragsnummer

9 Mineraliseringen beräknas ligga ca 300 meter under marken och brytning kommer därför ske under jord. För att nå malmen kommer två schakt samt en ramp drivas ner till mineraliseringen. Malmen som bryts kommer att uppfodras via ett av schakten och mellanlagras på ett upplag i anslutning till schaktet innan den transporteras till Garpenberg för anrikning, se Figur 1. Se även Koncessionskarta i bilaga A och Situationsplan i bilaga D2 till ansökan. Malmen kommer till största del brytas med s.k. uppåtgående igensättningsbrytning med fem till sex meters skivhöjd. Igensättningsbrytning innebär att efter det att malmen från en skiva brutits ut, fylls skivan igen för att bevara stabiliteten i sidoberget. Den årliga malmbrytningen planeras bli ton. Brytningen sker genom borrning och sprängning. Borrning sker med hjälp av eldrivna, hydraulborrmaskiner monterade på dieseldrivna bärare. I samband med borrningen används vatten för att spola bort det borrkax som bildas. Det vatten som används utgörs av inläckande grundvatten och tas från uppsamlingsbassänger under jord. Vattnet pumpas därefter upp ovan jord och renas innan det släpps ut till recipienten Stolldammen. Från gaveln där malmen bryts transporteras den brutna malmen till ett krossverk under jord som placeras i anslutning till uppfordringsschaktet. Malmen mellanlagras därefter i en ficka innan den uppfodras via ett eldrivet spel i laster om ca 4 till 5 ton. Väl uppe vid marknivå transporteras malmen via ett transportband till malmupplaget. Gruvbrytningen kommer innebära att överskottsberg (gråberg) uppkommer. En stor andel av gråberget kommer att uppstå i samband med att schakten och rampen drivs. Denna mängd beräknas uppgå till ca m 3 och kommer att lagras på upplag i enlighet med situationsplanen, Figur 1. I samband med brytning kommer sedan ytterligare gråberg behöva brytas. Fördelningen mellan malm och gråberg bedöms ligga på ca 60:40. Detta gråberg kommer dock till största del kunna användas som återfyllning i utbrutna gruvorter. Transport av malm från gruvan kommer att ske under hela året. Vid en producerad årlig malmmängd på ton, krävs 50 till 60 transporter (total in- och uttransporter) per dag mellan kl , eller färre än 2 avgående och 2 inkommande transporter per timme. Det planerade gruvområdet avrinner mot Kasernsdammen och Stolldammen, se Figur 1. Under driftsperioden kommer avskärmande diken att anläggas för att minimera inflöde av rent vatten och för att leda detta vatten runt verksamheten ner till Stolldammen. Länshållningsvatten från gruvan kommer, tillsammans med uppsamlat ytvatten från verksamheten, att ledas till en uppsamlings- och utjämningsbassäng och vidare till en vattenreningsanläggning. Det renade vattnet avbördas till recipienten Stolldammen. En lokal reningsanläggning anläggs för sanitärt avloppsvatten och dricksvatten tas från egen brunn. Uppdragsnummer

10 Figur 1: Situationsplan Västansjö K nr 1. Se även bilaga D2 till ansökan. Planerat industriområde väster om Kasernsdammen. Området planeras för att i utbyggt skede omfatta en underjordsgruva med intilliggande industriområde och upplag av morän, gråberg och malm, se Figur 1. Schakt för tilluft och ramp/snedbana ner till gruvan beräknas ligga vid södra änden och strax söder om sjön Kasernsdammen. Ett industriområde planeras väster om Kasernsdammen och omfattar en industriplan med personalutrymmen, servicetält, materialupplag, uppställningsplatser för fordon, tankningsplats. Upplag för morän- och gråbergsmassor planeras väster om industriområdet, här planeras även för ett sprängämnesmagasin. Hela området har ett system med dräneringsdiken för hantering av förorenat och icke förorenat vatten. Förorenat vatten genomgår vattenrening innan det släpps ut till recipienten. Anläggningen för vattenrening planerat att förläggas söder om industriområdet. En preliminär situationsplan med schakt, ramp, fasta anläggningar och upplag visas i Figur 1. Verksamheten planeras så att efterbehandlingsarbetet underlättas. Gråberg och annat potentiellt syrabildande material som inte kan användas för återfyllning i gruvan kommer att täckas med en kvalificerad moräntäckning. Byggnader och övriga anläggningar rivs eller transporteras bort. Schakt och ramp kommer att gjutas igen. Gruvan kommer fyllas med vatten genom naturligt inflöde. Till sist återplanteras området med skog. Uppdragsnummer

11 4.0 ALTERNATIV LOKALISERING Boliden Mineral AB bedriver gruvverksamhet i Garpenberg sedan år 1957 och har sedan år 2000 intensifierat prospekteringen i hela Bergslagenområdet. Under 2014 har Garpenberggruvan ökat produktiviteten. Kapaciteten inom det nya anrikningsverket möjliggör också att nya fyndigheter i Bergslagenområdet kan bli intressanta. Se Översiktskarta i bilaga D1 till ansökan. Fyndighetens läge är given och de alternativa lokaliseringar som finns gällande tillhörande anläggningar som till exempel industriområde och gråbergsupplag kommer utredas inför en eventuellt kommande tillståndsansökan enligt miljöbalken. Det finns dock uppenbara fördelar ur bl. a. transport- och påverkanssynpunkt att förlägga anläggningarna så nära gruvan som möjligt. Gruvbrytningens överlevnad i Garpenberg hänger på förmågan att hela tiden ersätta bruten malm med nyfunnen. Området i Stollbergs omgivning är ett av de områden som geologiskt sett har bästa förutsättningar att innehålla ny malm och som kan transporteras till anrikningsverket i Garpenberg eller utgöra en bas för att bygga upp en ny produktionsenhet i Stollbergsområdet. Efter att ansökan om bearbetningskoncession lämnats in har en placering av industriområdet och gråbergsupplag på den västra sidan av Kasernsdammen utretts, se Figur 1. Bullerberäkningar visar att nivåerna för närliggande bostäder blir lägre och omgivningspåverkan minskar jämfört med alternativet som redovisades i ansökan i augusti Därför redovisas detta alternativ som valt alternativ i denna revidering. I ansökan 2015 placerades industriområdet på den östra sidan av Kasernsdammen, se Figur 2. Figur 2: Tidigare föreslagen situationsplan Västansjö K nr 1, med verksamheten på östra sidan Kasernsdammen. Uppdragsnummer

12 4.1 Nollalternativ Nollalternativet ska enligt Miljöbalken beskriva konsekvenserna av att fyndigheten inte utvinns. Det skulle innebära att de konsekvenser, så som de beskrivs i kapitel 7.0, inte uppkommer. Motstående intressen undviks och natur- och kulturvärden påverkas inte. Nollalternativet innebär också att orten går miste om de arbetstillfällen som kan skapas genom gruvverksamheten. Samhället har också ett fortsatt behov av metaller som måste tillgodoses på andra sätt samt att anrikningsverket i Garpenberg inte kan nyttjas till sin fulla livslängd. 5.0 LAGSTIFTNING 5.1 Allmänt En MKB för en bearbetningskoncession utgår i första hand från miljöbalkens 3 och 4 kapitel vilka anger bestämmelser om hushållning med mark och vatten och avgränsas primärt till konsekvenserna av den sökta bearbetningen (direkta konsekvenser). Huvudsyftet med MKBn är således att belysa och beskriva området, pågående markanvändning, eventuella motstående intressen samt de miljökonsekvenser som kan uppkomma i samband med en framtida brytning av malmfyndigheten. MKBn upprättas som underlag för beslut om användning av mark och vattenområden dvs. om markens användning för gruvdrift är lämplig. Prövning av markanvändningen sker mot kap 3 och 4 miljöbalken. Regler kring bearbetningskoncession finns i minerallagen (SFS 1991:45). Bearbetningskoncession ges av Bergmästaren i samråd med Länsstyrelsen i det län där koncessionsområdet ligger. Enligt 4 kap minerallagen ska en MKB bifogas ansökan i ärenden om beviljande av koncession. Förfarandet och kraven på MKB samt planer och planeringsunderlag ska följa 6 kap 3 och 7, 8 första stycket, 9, 10, 19 och 20 i miljöbalken. Koncessionen får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelse göras. En bearbetningskoncession meddelas för 25 år om inte sökande begär kortare tid. Koncessionstiden ska förlängas med tio år i taget om regelbunden brytning pågår när giltighetstiden gått ut. Enligt mineralförordningen (SFS 1992:285) ska Bergmästaren skicka meddelande om ansökan och MKBn till berörda fastighetsägare, nyttjanderättshavare, servitutshavare, industriella företag samt innehavare av företrädesrätt enligt 4 kap. 4 minerallagen (1991:45). Länsstyrelsen är ansvarig för bedömningen av MKBn. Invändningar mot MKBn ska vidare göras hos Länsstyrelsen inom samma tid som invändningar mot ansökan, dock minst fyra veckor. Länsstyrelsen ska inhämta yttrande från kommunen i ärenden om beviljande av bearbetningskoncession. 5.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. De kan vara gällande för hela landet eller för ett geografiskt område. Syftet är främst att komma tillrätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor. De flesta miljökvalitetsnormer baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dagsläget finns miljökvalitetsnormer specificerade i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477), Förordning (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, i EU-direktiv 2008/105/EG (inkl. skärpning av direktiven genom 2013/39/EU) om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och Förordning om omgivningsbuller (SFS 2004:675). Uppdragsnummer

13 Det sökta koncessionsområdet ligger inom Norra Östersjöns vattendistrikt inom viket miljökvalitetsnormer finns fastställda (beslutade ). Utöver ovan finns även riktvärdesnormer för grundvatten fastställda av SGU (SGU-FS 2013:2). I Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) specificeras miljökvalitetsnormer för ett flertal luftföroreningar. De föroreningar som är hårdast reglerade som gränsvärdesnormer är partiklar <10 μm/m 3 (PM10), partiklar <2,5 μm/m 3 (2,5), svaveldioxid, kolmonoxid, bensen och kvävedioxid. Se vidare avsnitt beträffande genomförda mätningar. I och med Sveriges pågående arbete med att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten finns tillsatt fem regionala vattenmyndigheter som dessutom ska fastställa kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer för ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive distrikt. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Information om vattenförekomsters nuvarande status och framtida mål kan hämtas via VattenInformationsSystem Sverige (VISS). För information om berörda vattenförekomster se kapitel 6.7. Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten i (förordningen 2001:554) ska tillämpas på de fiskevatten Havsoch vattenmyndigheten föreskriver. Det kan redan i detta sammanhang nämnas att vattnen i och nedströms gruvområdet som kan komma att påverkas av gruvverksamheten inte berörs av dessa normer, enligt Naturvårdsverkets förteckning (NFS 2002:6) över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554). Kraven i EU-direktivet (2008/105/EG och ändringsdirektiv 2013/39/EU) om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område är införlivat i svensk lagstiftning genom en hänvisning i vattenförvaltningsförordningen samt genom HVMFS 2013:19. I direktivet regleras 45 prioriterade ämnen samt 8 övriga förorenande ämnen med klassgränser. Klassgränserna används av vattenmyndigheterna för klassificering och fastställande av kvalitetskrav för kemisk ytvattenstatus. Med undantag för klassgränser för vissa metaller saknar den planerade verksamheten koppling till de i direktivet angivna ämnena. (Havs- och vattenmyndigheten, 2015) 6.0 OMRÅDESBESKRIVNING 6.1 Lokalisering, topografi och omgivningar Området ligger cirka 5 kilometer nordost om centrala Ludvika och 6 kilometer nordväst om centrala Smedjebacken, i området kring Silvhyttan och Gubbo. Området utgörs av en skogsklädd höjdrygg belägen m ö.h. och som löper mellan Dammberget i norr och Stollberget i söder. Området består till största delen av skogsmark men även rester från äldre gruvdrift såsom gruvhål, schakt och stora varphögar finns på flera platser runt om i området och dess närhet. Se översiktskarta i bilaga D1 till ansökan. Skogsmarken används nästan uteslutande för skogsproduktion och centralt genom området löper ett lite lägre beläget stråk med en liten sjö och tre på varandra följande dammar: Vasksjön, Dammbergsdammen, Kasernsdammen och Stolldammen, vilka binds samman av en mindre bäck. Bäcken för vatten från Gruvsjön som ligger 400 meter nordväst om området, genom området och sedan vidare sydost mot sjön Staren cirka 1,5 kilometer sydost om området. Vattensystemet är allt igenom reglerat med dämda sjöar och dammar samt uträtade och utgrävda bäcksträckor. Vid utloppet av sjöarna och dammarna finns dämmen. Dammarna är en rest av gruvdriften då dessa skapades genom att dämma upp området på olika nivåer. Området utgör en del av Stollbergs gruvfält som sträcker sig 5 kilometer mellan Skisshyttan i norr till Silvhyttan i söder. Området är starkt präglat av en långvarig gruvdrift. Redan på 1100-talet bröts silver här och gruvdrift Uppdragsnummer

14 har sedan skett i epoker där både silver, bly, järn, zink, mangan och limonit brutits ända in på 1900-talet. Gruvdriften på Dammberget och närliggande Stollberget upphörde 1930 medan andra delar av fältet har haft gruvdrift så sent som på 1980-talet. Idag är gruvområdet utpekat som fornminne och utgör en del av Ekomuseum Bergslagen. På Stollberget söder om området ligger idag en hembygdsgård, den gamla gruvan har försetts med informationsskyltar och ett utsiktstorn har byggts på platsen för den nedrivna gruvlaven. Genom området löper också vandringsleden Smeleden. (Enetjärn Natur AB, 2015) 6.2 Berörda fastigheter Koncessionsområdet ligger inom fastigheten Smedjebacken Västansjö 6:26 i Smedjebackens kommun. Se Fastighetskarta i bilaga D5 till ansökan. 6.3 Planförhållanden Översiktsplan Smedjebackens kommun har påbörjat arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Den nu gällande översiktsplanen antogs 2003 och aktualiserades (Smedjebackens kommun, 2003) Området där bolaget avser söka koncession finns inte speciellt omnämnt eller utmarkerat för särskilda ändamål i gällande översiktsplan. Stollberget som ligger strax söder om det sökta koncessionsområdet anges i översiktsplanen vara det största och mest förorenade området i kommunen. Som tillägg till översiktsplanen antogs (laga kraft ) Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Det område som ligger närmast sökt koncession som nämns i LIS är Späkla, 2 kilometer sydöst om området. (Smedjebackens kommun, 2011) Till översiktsplanen finns också en vindbruksplan som antogs (laga kraft ) i den pekas nio områden ut som lämpliga för utveckling av vindkraft. Inget av de utpekade områdena ligger inom eller i närheten av sökt koncessionsområde. Närmaste utpekade område är Uvberget som ligger 6,5 kilometer bort. (Smedjebackens kommun, 2012) Kommunen har även antagit en fördjupad översiktsplan för Smedjebackens centralort och samhället Söderbärke. Planerad koncession ligger inte inom något av dessa områden Detaljplan Planerat koncessionsområde ligger inte inom detaljplanelagt område. (Smedjebackens kommun, 2015a) Strandskydd Koncessionsområdet ligger inte inom detaljplanelagt område och omfattas därmed av det generella strandskyddet som innefattar området 100 meter från strandlinjen. (Smedjebackens kommun, 2015b) Uppdragsnummer

15 6.4 Trafik och transportvägar Den brutna malmen kommer att transporteras med lastbil till Bolidens anrikningsverk i Garpenberg 5 mil nordöst (fågelvägen) om koncessionsområdet. Se Översiktskarta i bilaga D1 till ansökan. Det finns i huvudsak två alternativa färdvägar för transporterna. Antingen kan man köra söderut ner till Silvhyttan och fortsätta söderut på riksväg 637 till Lernbo där riksväg 66 går österut mot Smedjebacken. Från Smedjebacken går sedan riksväg 650 åt nordöst till Säter och därifrån kan man ta riksväg 70 till Hedemora och slutligen riksväg 270 mot Olsberg och vidare på väg 735 till Garpenberg. Den totala sträckan blir då cirka 8 mil. Det andra alternativet är att man kör norrut från området antingen via Persbro eller via Gräsberg (riksväg 636) där riksväg 50 går norrut mot Borlänge. Därifrån kan man sedan ta riksväg 70 söderut till Hedemora och vika av åt öster på riksväg 270 mot Olsberg vidare på väg 735 till Garpenberg. Den totala sträckan blir då cirka 9,5 mil. Nedanstående tabell sammanfattar dagens trafikmängder, se Tabell 2 enligt NVDB (Trafikverket, 2015). För vissa av sträckorna är redovisningen i NVDB uppdelad på flera sträckor och därför anges ett spann på ÅDT och tung trafik. Tabell 2: Årsdygnstrafik (ÅDT) på vägalternativ för transporter av malm mellan Västansjö K nr 1 och Garpenberg. Alternativ Sträcka Riksväg ÅDT 1 Varav tung trafik A B Koncessionsområdet till Silvhyttan Uppgift saknas Uppgift saknas Silvhyttan till Lernbo Lernbo till Smedjebacken Smedjebacken till Säter Säter till Hedemora Hedemora till Olshyttan Olshyttan till Garpenberg Koncessionsområdet till Persbo Uppgift saknas Uppgift saknas Koncessionsområdet till Gräsberg Persbo/Gräsberg till Borlänge Borlänge till Hedemora Hedemora till Olshyttan Olshyttan till Garpenberg För de delsträckor där uppgift saknas är trafiken sannolikt av samma eller mindre omfattning som för sträckan koncessionsområdet till Gräsberg. 1 ÅDT som redovisas är ett flöde för hela mätavsnittet och baserar sig på 2 till 6 mätningar fördelade på vardag och helg i en slumpmässigt vald punkt inom avsnittet. Flödet kan även vara ett bedömt värde. Uppdragsnummer

16 Samtliga vägar utom de som ligger närmast koncessionsområdet, dvs koncessionsområdet till Silvhyttan/Lernbo/Persbo/Gräsberg, har bärighetsklass 1 enligt Transportstyrelsens indelning i bärighetsklass 1 till 3; Bärighetsklass 1 Bärighetsklass 2 Bärighetsklass 3 På vägar och broar med bärighetsklass 1 tillåts högre fordonsvikter. Maximalt 51,4 tons bruttovikt. Maximalt 37,5 tons bruttovikt. 6.5 Meteorologiska förhållanden Nederbörd Mätningar av nederbörd görs vid SMHIs väderstation i Ludvika, cirka 8 kilometer sydväst om koncessionsområdet. Mätningarna har pågått sedan Årsmedelnederbörden för stationen är 650 mm och av det faller cirka 30 % som snö. Tabell 3: Medelnederbörd (mm/månad) i Ludvika. Nederbörd mm/månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ludvika Vind Vindmätningarna i Stora Spånsberget som är SMHI närmaste station för vindmätningar har pågått sedan1995. Stationen ligger 2 mil nordväst om koncessionsområdet. Tabell 4: Medelvärde av vindhastighet (medelvärde 10 min, 1 gång/h) vid Stora Spånsberget A. Vindhastighet [m/s] Stora Spånsberget A Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2,8 2,9 3,3 3,1 3,0 2,9 2,6 2,6 2,9 3,2 3,1 2,9 Uppdragsnummer

17 Figur 3: Procentuell fördelning av uppmätta vindriktningar vid Ludvika/Väsman augusti 2014 till mars 2015 (Windfinder, 2015) Temperatur SMHIs närmaste väderstation för temperaturmätningar ligger sydväst om Ludvika, i Skeppsmora, 11 mil sydväst om koncessionsområdet. Mätningar av temperatur har pågått sedan Tabell 5: Medelvärden för temperatur (ºC) vid Ludvika (Skeppsmora V). Temperatur Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec [ºC] Skeppsmora V -3,8-3,3-0,5 4,8 9,9 14,1 16,7 15,3 10,9 5,3 1,1-3, Luftkvalitet Gränsvärden och mätningar Ämnen µg/m 3 veckomedelvärde NO2 Bensen Toluen Oktan Butyl-acetat Etyl-bensen M+P xylen O-xylen Nonan Ludvika 12,2 1,0 1,8 <0,13 <0,20 0,26 1,22 0,29 <0,12 Miljökvalitetsnorm årsmedelvärde 40 5,0 (Ludvika kommun, 2011) För att få kunskap om hur stora utsläppen är i olika delar av Dalarna startades under 2001 ett program för övervakning av luftföroreningar i Dalarna. Arbetet genomförs av Dalarnas Luftvårdsförbund i samarbete med Länsstyrelsen Dalarna, länets kommuner och intresserade företag. Efter tre år ska mätningarna sammanställas i en rapport. Naturvårdsverkets nya föreskrifter kräver att kommunerna har kontrollprogram för luftkvalitet. Genom att gå samman i ett luftvårdsförbund räcker det med två mätstationer i länet. I Falun finns sedan tidigare en fast mätstation. Borlängeluften kommer att mätas under ett år och sedan planeras mätstationen att flyttas vidare. (Dalarnas Luftvårdsförbund, 2015) Uppdragsnummer

18 NO 2 (mikrogram/m 3 ) 35 LUDVIKA 03/04 05/06 09/ NUT år 20 Miljömål /41 44/45 48/49 52/01 04/05 08/09 12/13 Vecka nr Figur 4: Vintermedelvärden under tre år för Kvävedioxid Ludvika.(NUT, Nedre utvärderingströskel) (Dalarnas Luftvårdsförbund, 2011) Bensen (mikrogram/m 3 ) 8,0 LUDVIKA 03/04 05/06 09/10 6,0 4,0 2,0 NUT år Miljömål 0,0 40/41 44/45 48/49 52/01 04/05 08/09 12/13 Vecka nr Figur 5: Vintermedelvärden under tre år för Bensen i Ludvika. (NUT, Nedre utvärderingströskel) (Dalarnas Luftvårdsförbund, 2011) Uppdragsnummer

19 6.6 Geologi och hydrogeologi Berggrund Västansjö K nr 1 ligger inom Stollbergs malmfält i den Fennoskandiska skölden. Fältet består av ett 5 km långt, brant stupande bälte av manganrik magnetit- och zink-bly-silver sulfidfyndigheter i marmor, skarn och hydrotermalt omvandlade metavulkaniska bergarter. Fyndigheterna inom Stollbergsfältet har kontinuerligt blivit brutna från medeltiden fram till Malmbildningen anses vara direkt efterföljande ett stort ryolitisk vulkanutbrott och bildandet av en kaldera under havsytan. Den tidigaste mineraliseringen bestod av exhalativa järn-oxider och skedde i samband med en kalkstensbildning. Ett skifte i mineraliseringstypen skedde efter att kalderan sjunkit och blivit överlagrad, kalkstenen fungerade som en fälla för magnetit och Zn-Pb-Ag sulfidmineraliseringar (Raat H, 2013) Jordarter Jordlagret i området består av uppskattningsvis 0 till 1 meter mäktigt lager med postglacial sand. (SGU, 2015b) Riksintresse för värdefulla ämnen och material Den malm som identifierats i Stollbergområdet är en karbonat relaterad zink, silver- och blymineralisering. De flesta av de nyligen borrade mineraliseringarna i den östra skänkeln av synklinen är förknippade med skarnomvandling. Denna marmorhorisont har potential att utgöra ett riksintresse för mineralfyndigheter. Det sökta koncessionsområdet är i dagsläget inte utpekat som riksintresse för värdefulla ämnen och mineral men Boliden har lämnat in ett förslag till avgränsning av riksintresse Stollbergsområdet till SGU och Västansjö K nr 1 skulle i så fall ingå i detta område Grundvatten och brunnar Närmaste brunnar enligt SGUs brunnsarkiv ligger 1,2 kilometer öster om området, i Starbogård, och utgörs av energibrunnar och en brunn med osäker användning (Starbobruk). Enligt ägarna av Starbogård finns även en nyss anlagd dricksvattenbrunn. På fastigheten Starbogård 2:6, ca 1 kilometer från området, finns en källa från vilken Starbogård tidigare tog sitt dricksvatten. Brunnarna är placerade på en avgränsad grundvattenförekomst med uttagsmöjligheter på 1 till 5 liter per sekund. Ca 1,5 km öster om området och öster om Starbobäcken finns ytterligare dricksvattenbrunnar och energibrunnar. I Silvhyttan på 1,7 kilometers avstånd söder om området finns en samfälld vattentäkt (< 10 hushåll) en pumpstation och ytterligare energibrunnar. (SGU, 2015a), (SGU, 2015b). Det finns ingen grundvattenförekomst eller något grundvattenskydd inom koncessionsområdet enligt miljöbalken (vattenskyddsområde) eller vattenförvaltningsförordningen (dricksvatten). I anslutning till sjön Starens södra del finns en preliminär mindre grundvattenförekomst, sand- och grusförekomst, som har god kemisk status. (VISS, 2015) Uppdragsnummer

20 6.7 Sjöar och vattendrag Avrinningsområden Huvudavrinningsområdet Koncessionsområdet ligger inom Norrströms huvudavrinningsområde (nr 61). Området avvattnas via sjön Staren till sjön Plogen vidare till sjön Leran och mynnar till sist i Mälaren. Vattnet som rinner genom koncessionsområdet ansluter till Kolbäcksån som är ett av de större tillflödena till Mälaren Delavrinningsområdet Koncessionsområdet ligger inom delavrinningsområdet utloppen av Leran. Området är 69 km 2 stort och består till största delen av skogsmark på morän, se Tabell 6 och Tabell 7. Huvuddelen av avrinningsområdet ligger norr om Kolbäcksån dit avrinning sker, se Figur 6. Tabell 6: Fördelning av markanvändning inom delavrinningsområdet. (SMHI, 2012) Markanvändning Jordbruksmark Kärr Mosse Sjö Skogsmark Urbant Övrig mark Fördelning % Tabell 7: Fördelning av jordarter inom delavrinningsområdet. (SMHI, 2012) Finjord/ Tunn jord/ Jordarter Torv Grovjord Morän Sjö Silt Urbant Isälvsmaterial lera kalt berg Fördelning % Uppdragsnummer

21 Figur 6: Delavrinningsområdet utloppen av Leran. Uppdragsnummer

22 6.7.2 Undersökning av miljötillstånd och naturvärden i sjöar och vattendrag Undersökningar av vattenmiljön inom utredningsområdet har genomförts under hösten 2014 och omfattande fiskeundersökningar i rinnande vatten och sjöar, bottenfaunaundersökningar i vattendrag och sjöar, algundersökningar i vattendrag och sjöar samt undersökningar av metaller i fisk och i sjösediment. Totalt undersöktes fem sjöar (varav tre dammar) och ett vattendrag (bäck). Vattenmiljöerna ingår i samma system med Vasksjön längst uppströms, därefter Dammbergsdammen, Kaserndammen, Stolldammen och Staren (Stolldammen och Staren ligger utanför koncessionsområdet). Figur 7: Undersökta sjöar och vattendrag. (Enetjärn, 2015) Uppdragsnummer

23 Resultaten av undersökningarna visar att artsammansättningen av kiselalger, bottenfauna och fisk är normal för regionen. Utifrån de förutsättningar som råder i området (kraftig påverkan) konstateras att påverkan på undersökta organismgruppers artsammansättning är relativt låg. Inga rödlistade arter av kiselalger, bottenfauna och fisk har påvisats genom utförda undersökningar. Den ekologiska statusen bedöms avseende bottenfaunan och kiselalgerna som relativt hög i Vasksjön, Stoldammen och Staren. Stolldammen är påverkad av surt vatten och likaså bäcken som mynnar ut från Stolldammen. Ser man till fisksamhällena är statusen god för Staren och Kaserndammen, måttlig för Stolldammen och otillfredsställande för Dammbergsdammen. Vid dammarna finns stora mängder sidoberg (varp) som ligger intill dammarna och direkt i vattnet. Den tidigare gruvverksamheten har troligtvis en påverkan på vattenkemin i området. Sedimenten i Staren är kraftigt förorenade. Halterna av arsenik, zink och bly överstiger bakgrundshalterna med 80 till 540 gånger. Metallhalterna i fisken från de olika vattenmiljöerna är även de förhöjda. Sammantaget bedöms naturvärdena i vattenmiljöerna på Dammberget och i Staren som måttliga till låga. (Enetjärn, 2014). Se även bilaga D7 till ansökan Provtagning av ytvatten inom avrinningsområdet Provtagning av ytvatten har genomförts vid två stationer i bäcken som rinner genom koncessionsområdet. Första provpunkten ligger i områdets nordvästra del, där bäcken rinner in i området och andra punkten ligger i södra delen där bäcken rinner ut ur området och vidare ner mot sjön Staren. Vattnet vid stationerna har provtagits i augusti, september, oktober och december Resultaten från analyserna visar att, trots att området är starkt påverkat av tidigare gruvverksamhet, halterna av särskilt förorenande ämnen i vattnet är generellt låga. Av de analyserade ämnena är det främst zink som sticker ut och uppvisar höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Halten är dock förhöjd även uppströms koncessionsområdet, vilket tyder på en högre naturlig halt av zink i området eller eventuell påverkan uppströms koncessionsområdet. Samma sak gäller för bly där halterna bedöms som måttligt höga vid båda mätstationerna. Vid Stollbergs gruva har man tidigare utvunnit bland annat zink, bly, järn, mangan och silver. Längre uppströms från koncessionsområdet ligger Gruvsjön som även den är påverkad av dämning. Förutom zink bedöms halterna av övriga ämnen inte anmärkningsvärt höga och de bedöms inte utgöra någon direkt risk för biologiskt liv i vattnet. Ekologisk status bedöms som låg och vattnet bedöms inte vara försurat. (Enetjärn, 2015) Se även bilaga D8 till ansökan. 6.8 Föroreningssituationen i området Stollberg är ett förorenat område klassat i riskklass 1 enligt Naturvårdsverkets metodik för klassning av förorenade områden. En s.k. huvudstudie har utförts och kompletteringar av denna pågår. SGU är huvudman för att ta fram åtgärdsförslag för området och eventuella kommande åtgärder. Gruvverksamhet har funnits i Stollberg sedan medeltiden och fram till Verksamheten har gett upphov till gruvavfall, bland annat anrikningssand med höga halter av arsenik och bly som finns samlat på flera platser i området. Silvhyttan 1 och 2 ligger nära bostäder. Stollbergsmagasinet är ett stort sandmagasin som ligger längre från bebyggelse. Områdena bedöms utgör en risk då de ligger öppet och delvis nära bebyggelse samt innehåller stora mängder förorenat material i höga halter. (Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2009) Uppdragsnummer

24 6.9 Naturmiljö Riksintressen för naturmiljö och Natura 2000 Sökt koncessionsområde ligger inte inom eller i närheten av något riksintresse för naturmiljön. Närmaste riksintresse för naturmiljö är Persbo däljor som ligger 2 kilometer nordväst om området. Koncessionsområdet berör heller inget Natura 2000 område. Närmaste Natura 2000 område är Söppenmyren som ligger i centrala Smedjebacken 7,5 kilometer sydöst om området. (Länsstyrelsen, 2015) Sökt koncessionsområde kommer inte ge några konsekvenser för nämnda områden Naturvärdesinventering Vid naturinventeringen av Dammberget identifierades inte några objekt med högre naturvärden. Naturen inom inventeringsområdet utgörs till övervägande del av produktiv skogsmark vilken i hög grad är påverkad av modernt skogsbruk och utgörs idag av hyggen, röjnings- och gallringsbestånd av gran och tall. Ur naturvärdessynpunkt bedöms inte dessa produktionsbestånd hysa något högre naturvärde. Resterande mark utgörs främst av de gamla gruvmiljöerna med varphögar, gruvhål och annan kraftigt påverkad och störd mark. Denna miljö hyser inte heller några högre naturvärden. Området bedöms vara relativt artfattigt vad gäller de flesta organismgrupper. Området bedöms inte heller vara av någon stor betydelse för någon av de arter som observerades eller antas kunna förekomma i området och är utpekade i Artskyddsförordningen eller är av speciellt naturvårdsintresse. (Enetjärn Natur AB, 2015) Se även bilaga D6 till ansökan. Vid informationsmötet i Ludvika i april 2016 framkom information om att en spelplats för tjäder finns i eller i närheten av det föreslagna verksamhetsområdet Friluftsliv I kommunen utnyttjas de omfattande skogsområdena till jakt, bärplockning, svampplockning och skogspromenader. Cirka tre kilometer öster om koncessionsområdet har kommunen enligt översiktsplanen avsatt ett stort område för lokalt intresse för friluftsliv. (Smedjebackens kommun, 2003) Stollbergsområdet används till orientering och genom koncessionsområdet går Sméleden, en 3 mil lång vandringsled som börjar i Björsjö och går norrut mot Långsjön i Säters kommun. Många av ledens sevärdheter är kopplade till den tidigare gruvindustrin. Leden är en del av Ekomuseum Bergslagen. Sjöarna Staren och Plogen, som ligger en kilometer respektive tre kilometer sydöst om koncessionsområdet, används för rekreationsändamål, fiske och bad Riksintresse friluftsliv Närmaste område av riksintresse för rörligt friluftsliv ligger 5 kilometer söder om området och närmaste riksintresse för friluftsliv ligger 9,5 kilometer sydöst om området. Planerad verksamhet bedöms inte ge någon påverkan på dessa intressen. (Länsstyrelsen, 2015) Uppdragsnummer

25 6.11 Kulturmiljö Kommunens kulturmiljöer och kulturlämningar förknippas sedan århundraden starkt med Bergslagens gruvoch hyttmiljöer och sedermera med järn- och stålindustrin. I Bergslagens landskap ingår vid sidan av gruvmiljöer och hyttmiljöer också ett odlingslandskap, som är karaktäristiskt för den odlande bergsmannen, eller mindre bruksenheter. (Smedjebackens kommun, 2012) Stollbergets gruvfält är en av kommunens sevärdheter och på Stollbergets topp har föreningen Väster Silvbergs vänner byggt ett utsiktstorn i form av en lave med milsvid utsikt där man har utblick till både Smedjebacken och till Ludvika. Utsiktstornet är dock stängt pga. rasrisken i området. Området ingår också i stiftelsen Ekomuseum Bergslagen, ett nätverk för Dalarna och Västmanland, där sju kommuner och två länsmuseer, Dalarnas museum och Västmanlands läns museum samverkar kring en gemensam kultur- och industrihistoria. (Ekomuseum Bergslagen, 2015), (Väster Silfbergs Vänner, 2015) Inom koncessionsområdet finns kulturhistoriska lämningar, se Figur 8. En av dessa är klassad som fornlämning (RAÄ Norrbärke 64:1) och utgörs av Stollbergets gruvområde. Två är enligt Riksantikvarieämbetet övrig kulturhistorisk lämning (Norrbärke 499:1 och Norrbärke 500:1), men den antikvariska bedömningen kan vara inaktuell och enligt Länsstyrelsen i Dalarna betraktas dessa som fornlämningar. Samtliga lämningar är kopplade till tidigare gruvindustri. Inom det planerade industriområdet väster om Kasernsdammen finns en övrig kulturhistorisk lämning (Norrbärke 519:1). Inom det östra alternativet för placering av industriområdet berörs en övrig kulturhistorisk lämning (Norrbärke 499:1). Syd och sydväst om koncessionsområdet och planerade alternativ för industriområde runt Stollbergsdammen finns fler fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar (RAÄ Norrbärke 404:1, 405:1, 62:1, 406:1, 518:1, 518:2 med flera) Se även karta i bilaga D9 till ansökan. (Riksantikvarieämbetet, 2016) Länsstyrelsen i Dalarnas läns kulturmiljöfunktion utreder för närvarande om hela området där Västansjö K nr 1 ingår, bör ha status som riksintresse för kulturmiljövård. Lämningarna i området visar på en kontinuitet i gruvbrytningen från tidig medeltid fram till 1900-talets slut. (Länsstyrelsen i Dalarnas län, ) Riksintressen för kulturmiljövård Det finns inget riksintresse för kulturmiljövård i eller i närheten av koncessionsområdet. (Länsstyrelsen, 2015) Uppdragsnummer

26 Figur 8: Lämningar i och i närheten av koncessionsområdet. Rastrerade områden och gulsvarta punkter i kartan är kulturmiljölämningar. Koncessionsområdet är markerat med svart streckad linje. Se även Bilaga D9 till ansökan Samhällsfunktioner Närmaste bostäder finns drygt 800 meter öster om koncessionsgränsen, och något längre från verksamhetsområdet, i den samlade bebyggelsen Starbogård. Cirka en kilometer söder om området finns byn Silvhyttan med ett femtiotal bostäder. I Gubbo, 2 kilometer sydöst om koncessionsområdet, finns förskola och Folkets hus. Närmaste serviceanläggningar (skola, vårdcentral, affärer osv) finns i centralorterna Smedjebacken, 6 kilometer sydöst om området, och i Ludvika 5 kilometer sydväst om området. Se Fastighetskarta i bilaga D5 till ansökan. Längs med koncessionsområdets västra sida löper en mindre väg i nord-sydlig riktning. Följer man vägen söderut så kommer man ner till Silvhyttevägen. Därifrån kan man köra österut till Smedjebacken via Gubbo eller västerut ner till riksväg 66 och Ludvika. Följer man i stället vägen norrut och kan man vika av åt väster, antingen till Persbo, eller till Gräsberg och på så sätt komma till riksväg 50 mellan Ludvika och Borlänge. Både väg 66 och 50 är av riksintresse för kommunikationer. Längst med riksväg 50 löper också Bergslagsbanan som är av riksintresse för kommunikationer. Se Översiktskarta i bilaga D1 till ansökan. Koncessionsområdet berör inget riksintresse för kommunikationer (Trafikverket) eller vindbruk (Energimyndigheten) och totalförsvaret har heller inga riksintressen inom eller i närheten av sökt koncession. (Länsstyrelsen, 2015), (Försvarsmakten, 2015) Uppdragsnummer

27 7.0 MILJÖKONSEKVENSER Den miljöpåverkan som den framtida brytningen orsakar kan delas in i direkt och indirekt påverkan. Med direkt påverkan menas här påverkan på t.ex. mark och landskapsbild till följd av brytningen samt vibrationer från sprängningar och effekter till följd av vattenbortledning från gruvan. De indirekta effekterna är främst de som uppkommer av kringverksamheten såsom buller, emissioner till luft, avfallshantering etc. I följande avsnitt ges en beskrivning av miljökonsekvenserna tillsammans med principiella förslag på möjliga skyddsåtgärder som kan genomföras för att lindra eller förhindra eventuella konsekvenser. 7.1 Mark och landskapsbild Nedan beskrivna konsekvenser på mark och landskapsbild baseras på beskrivningen av planerad verksamhet som framgår av kapitel 3.0 samt nuvarande förhållanden beskrivna i bland annat kapitel 6.1 Lokalisering, topografi och omgivningar, 6.10 Friluftsliv, 6.11 Kulturmiljö och 6.12 Samhällsfunktioner. Inom verksamhetsområdet kommer mark tas i anspråk för vägar, byggnader, transportband, malm- och gråbergsupplag, vattenreningsanläggning (inklusive uppsamlings- och utjämningsbassäng) samt schakt och ramp ner till gruvan. Utformningen av verksamhetsområdet planeras så att markintrånget minimeras genom att upplag, industriområde och vattenreningsanläggning placeras så nära varandra som möjligt med hänsyn tagen till tekniska förutsättningar och naturpåverkan. Ett koncentrerat verksamhetsområde ger en mindre total påverkan på landskapsbilden än om de olika delarna placeras utspridda i området. De delar av verksamheten som kommer ligga mellan de skogsklädda höjderna Dammberget och Vålberget blir inte synliga på längre avstånd. Delar av upplagsområdet kommer dock ligga på Vålbergets östra och södra del och kan därmed bli synligt från bostäderna vid Starbogård. Påverkan på landskapsbilden bedöms sammantaget bli liten. 7.2 Buller och vibrationer Bullerberäkningar utförda av Tunemalm Akustik AB (Tunemalm Akustik AB, 2016), se även bilaga D3 till ansökan), visar att man under det inledande skedet, innan brytningen av rampen kommit ner under jord, är som högst 44 db vid Skisshyttan 1:67, norr om gruvområdet, vilket är 1 db under riktvärdet för ekvivalent ljudnivå under kvällstid (som är 45 dba, Naturvårdsverkets rapport 6538), se Figur 9. Resterande fastigheter har ljudnivåer under 40 dba vilket uppnår riktvärdet nattetid på 40 dba. Därför planeras borrningarna i början endast ske dag- och kvällstid. I takt med att borrningen av rampen fortskrider, och bergborraggregatet därmed hamnar under marknivå, kommer ljudnivåerna att minska och efter den första pallen är klar sjunker ljudnivåerna under riktvärdena nattetid och då kommer det bli möjligt att även borra nattetid och riktvärdena kan innehållas med marginal. Beräkningar har gjorts av den sammantagna ljudnivån under driftskedet vilket inkluderar buller från till-och frånluftsstationen, transporterna mellan ramp/snedbanan och gråbergsupplaget, tippning och lastning av lastbilar vid malmupplaget, uttransporter, buller från stackern vid malmupplaget och transportbandet från laven. Beräkningarna visar att verksamheten under driftskedet kommer generera låga ekvivalenta ljudnivåer som ligger under riktvärdet för industribuller nattetid (40 dba, Naturvårdsverkets rapport 6538) vid samtliga bostadshus, se Figur 10. För att begränsa bullerspridningen i de riktningar där det finns bostäder kan utformningen av tilluftstationen och riktningen på öppningen anpassas. Uppdragsnummer

28 De högsta momentana ljudnivåerna, både under gruvans inledning samt i driftskedet, uppkommer vid tippning på gråbergsupplaget. Högst blir bullret i riktning mot norr dit skärmningen blir låg och avståndet kort till de närmsta husen. De maximala momentana ljudnivåerna från tippning överstiger riktvärdet nattetid (högst 55 dba) med 1-2 dba vid husen norr om gruvan. Tippning kommer därför komma att begränsas till dag- och kvällstid. Lastning på malmupplaget uppfyller riktvärdena för maximala ljudnivå nattetid vid samtliga bostäder. Med tanke på de långa avstånden till närmaste bostadshus bedöms markvibrationer, luftstötar och stenkast inte utgöra något problem eller utgöra någon risk för de närmast boende. Sammantaget med de skadelindrande åtgärder som beskrivits bedöms konsekvenserna bli små. Figur 9: Ekvivalent ljudnivå vid de inledande borrningarna av snedbana/ramp. Närmast belägna bostäder finns vid Gruvsjön,i norr, B1 och B2 i kartan, vid sjön Staren i öster, B3 och B4 i kartan, samt i Silvhyttan i söder, B5. Uppdragsnummer

29 Figur 10: Ekvivalent ljudnivå vid drift. Ljudkällor är tilluftstation, transporter, lastning, tippning och stacker. Närmast belägna bostäder finns vid Gruvsjön, i norr, B1 och B2 i kartan, vid sjön Staren i öster, B3 och B4 i kartan, samt i Silvhyttan i söder, B Trafik Transport av malm från gruvan kommer att ske under hela året. Vid en producerad årlig malmmängd på ton, krävs 50 till 60 transporter per dag mellan kl I genomsnitt blir det mindre än 2 avgående transporter per timme. Beroende på vilken transportväg som väljs kommer den ökade trafiken vara märkbar på de små vägarna som ligger närmast gruvområdet och som i dagsläget har mycket lite trafik (koncessionsområdet till Silvhyttan/Lernbo/Persbo/Gräsberg enligt Tabell 2). De mindre vägarna kommer att behöva förstärkas för att klara transporterna. Det kan även bli aktuellt med nya vägar närmast gruvan för att undvika störningar i närheten av bostäder och för att få en acceptabel trafiksäkerhet. På övriga vägar innebär den tillkommande trafiken en marginell ökning. Sammantaget bedöms konsekvenserna som måttliga. Uppdragsnummer

30 7.4 Utsläpp till luft Bolaget kommer att vidta de skyddsåtgärder som bedöms nödvändiga för att minimera uppkomsten av diffus damning. Dammbekämpning (genom t.ex. bevattning eller saltning) av vägar är den viktigaste och mest effektiva metoden för att minimera damning från olika fordonsrörelser. Transport av malm från gruvan kommer att ske under hela året. I genomsnitt blir det mindre än 2 avgående transporter per timme. Vid behov sker transporter med täckta flak. Diffus damning från gråbergsupplaget minimeras genom att det i den mån det är möjligt kontinuerligt efterbehandlas och vegeteras samt vid behov bevattnas. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms konsekvenserna som små. 7.5 Grundvattenförhållanden Planerad verksamhet innebär att inläckande grundvatten kommer att pumpas upp från gruvan och renas innan det släpps ut till recipienten Stolldammen (se vidare 7.6 Ytvattenförhållanden). Grundvattenytan kommer därmed sänkas närmast gruvan. De brunnar som har identifierats i kapitel bedöms på grund av avståndet inte påverkas. När och om det blir aktuellt med en ansökan enligt miljöbalken kommer en utredning av de hydrogeologiska förutsättningarna att genomföras. 7.6 Ytvattenförhållanden Hydrologi Det finns inga sjöar eller vattendrag inom verksamhetsområdet, men området gränsar till Kasernsdammen i väster och Stolldammen i sydost. Huruvida de hydrologiska förutsättningarna i dammen kommer att påverkas av gruvdriften får den framtida hydrogeologiska utredningen klargöra Vattenkemi Runt verksamhetsområdet kommer avskärmande diken att anläggas för att minimera inflödet av rent vatten till området och istället leda det vattnet runt verksamheten ner till Stolldammen. Länshållningsvatten från gruvan och dagvattnet som samlas upp från verksamhetsområdet kan innehålla föroreningar i form av partiklar, kväve från sprängämnen samt metaller och kommer därför att samlas upp och ledas till en reningsanläggning. Det renade vattnet leds sedan till Stolldammen. Det renade vattnet bedöms inte ge någon negativ påverkan på vattenkemin i området. Inför en ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken planeras en materialkaraktärisering. Resultaten från dessa ger underlag för att bedöma behovet av ytterligare skyddsåtgärder för att förhindra att surt lakvatten belastar omgivande vattendrag och sjöar. 7.7 Föroreningssituationen i området Verksamheten kommer inte att förvärra den pågående föroreningssituationen i området. Den mark som tas i anspråk kommer att åtgärdas med avseende på eventuella föroreningar och dagvattnet som samlas upp från verksamhetsområdet och som tidigare nämnts kan innehålla föroreningar kommer att samlas upp och ledas till en reningsanläggning. Därmed sker en liten förbättring då avrinnande vatten från en yta som idag kan vara påverkad av den tidigare gruvbrytningen renas innan det leds vidare till recipienten, Stolldammen. Uppdragsnummer

31 7.8 Naturmiljö Verksamheten påverkar inget riksintresse för naturvården eller Natura 2000-område. Vid naturinventeringen av Dammberget identifierades inte några objekt med högre naturvärde. Naturen inom området är i hög grad påverkad av modernt skogsbruk och de gamla gruvmiljöerna med varphögar, gruvhål och annan kraftigt påverkad och störd mark. Området bedömdes inte heller vara av någon stor betydelse för någon av de arter som observerades eller antas kunna förekomma i området och är utpekade i Artskyddsförordningen eller är av speciellt naturvårdsintresse. (Enetjärn Natur AB, 2015). Vid informationsmötet i april 2016 framkom att tjäderspel förekommer i eller i närheten av verksamhetsområdet. I samband med en ansökan om miljötillstånd kommer därför en inventering att utföras för att bedöma om tjäder kommer att påverkas av planerade verksamhet och i så fall ta hänsyn till området vid lokalisering av anläggningar. Sammantaget bedöms konsekvenserna på naturmiljön som små utifrån den naturinventering som utförts. 7.9 Friluftsliv Verksamheten påverkar inget riksintresse för friluftslivet. De områden för friluftsliv som kommunen har i sin översiktsplanering ligger på sådant avstånd att de inte bedöms påverkas. Den vandringsled som går genom det planerade verksamhetsområdet kommer beroende på var industriområdet placeras komma att behöva flyttas. Hur mycket det område som kommer utgöras av verksamhetsområde används för friluftsliv är inte känt i dagsläget. Påverkan på friluftslivet blir inom verksamhetsområdet stor eftersom det inte kommer vara tillgängligt under verksamhetstiden. Eftersom det är en underjordsanläggning som planeras bedöms påverkan utanför verksamhetsområdet blir liten, och främst utgöras av buller, damning och transporter som kan uppfattas som störande Kulturmiljö Verksamheten påverkar inget riksintresse för kulturmiljön. Däremot kan det bli aktuellt att ta bort någon av de kulturhistoriska lämningar som blir direkt påverkade av verksamheten, se kapitel 6.11 Kulturmiljö. Om och när det bli aktuellt kontaktas Länsstyrelsen för samråd. Fornlämningar är skyddade genom Kulturmiljölagen (KLM, SFS 1988:950) och borttagande av dem kan endast tillåtas av länsstyrelsen. Om de ska tas bort måste en arkeologisk undersökning utföras innan exploatering kan tillåtas på dessa platser. Så vitt nu kan förutses med planerad verksamhet väster om Kasernsdammen enligt den planbeskrivning som redovisas i Figur 1 och identifierade lämningar enligt Figur 8 kommer en övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ Norrbärke 519:1-antikvarisk bedömning kan vara inaktuell) att beröras direkt av verksamheten då den angränsar till malmupplaget. Strax söder om planerad verksamhet finns även en övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ Norrbärke 518:2-antikvarisk bedömning kan vara inaktuell). Med en placering av planerad verksamhet öster om Kasernsdammen som redovisas i Figur 2, berörs en lämning som av Länsstyrelsen betraktas som fornlämning (RAÄ Norrbärke 499:1). Även vandringsleden Smeleden som går genom området öster om Kasernsdammen berörs med en placering på östra sidan. Endast en identifierad lämning berörs direkt av planerad verksamhet och en arkeologisk utredning kommer att utföras inför en eventuell ansökan enligt miljöbalken. Det område som tas i anspråk för gruvbrytning är begränsat och ger även i framtiden möjlighet att uppleva den historiska kulturmiljön. Sammantaget bedöms därför konsekvenserna för kulturmiljön som begränsade. Uppdragsnummer

32 7.11 Miljörisker Gruvverksamhet kan förknippas med ett antal miljörelaterade risker. Några av dessa risker är oavsiktliga utsläpp eller spill av förorenat vatten, processkemikalier eller petroleumprodukter vid olyckor eller haverier, bräddning av förorenat vatten på grund av överbelastning i reningsanläggningar vid extrem nederbörd samt skador på anläggningar till följd av markvibrationer vid sprängningar. Vilka specifika risker som kan kopplas till verksamheten kommer att utredas inför en eventuell ansökan om tillstånd för verksamheten enligt miljöbalken och då kommer även en avfallshanteringsplan tas fram. Sannolikheten för spill eller utsläpp vid hantering av petroleumprodukter kommer att minimeras genom att förvaring och hantering sker på ett säkert sätt, t.ex. förvaring inom sekundära skydd och påkörningsskydd invid tankar/cisterner utomhus. Miljöriskerna bedöms i dagsläget som små, i driftskedet kommer bolaget fortlöpande bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt i enlighet med kraven i förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Uppdragsnummer

33 7.12 Sammanfattande tabell av miljökonsekvenser efter skadeförebyggande åtgärder I Tabell 8 sammanfattas de miljökonsekvenser som beskrivits i kapitel 7.1 till Påverkan har delats in i två kolumner, en för graden av påverkan som uppkommer under verksamhetstiden och en kolumn för den långsiktiga påverkan efter att verksamheten och efterbehandlingen är avslutad. Påverkan har delats in i en tregradig skala för översiktlighetens skull. Skalan definieras enligt följande: Ingen eller ringa påverkan Begränsad påverkan Betydande påverkan Påverkan efter skadeförebyggande åtgärder är mycket små eller inga alls. Viss påverkan kvarstår trots skadeförebyggande åtgärder, men påverkan är begränsad. Påverkan som är av betydande omfattning trots skadeförebyggande åtgärder. Tabell 8: Sammanfattande tabell av miljökonsekvenser efter skadeförebyggande åtgärder. Intresse Mark och landskapsbild Buller och vibrationer Skadeförebyggande åtgärder 1 Koncentration av verksamhetsområde. Utformning av upplagsområdet. Kvarlämnande av träd och vegetation. Efterbehandling av området. Arbetstiden begränsas till dag- och kvällstid i det inledande skedet. Anpassning av tilluftstationen så att buller inte riktas mot de närmaste bostäderna. Tippning på gråbergsupplaget begränsas till dag- och kvällstid. Påverkan under verksamhetstiden Begränsad påverkan. Begränsad påverkan eller ingen påverkan för de som bor närmast. Långsiktig påverkan 2 Ringa påverkan. Ingen påverkan. Trafik Transporter under dag och kvällstid. Påverkan vid de små vägarna i närheten av gruvan. Förstärkning och nya vägar kan behövas för att få tillfredsställande trafiksäkerhet. Ingen påverkan på i övrigt nyttjade vägar. Ingen påverkan. Utsläpp till luft Dammreducerande åtgärder. Begränsad påverkan lokalt. Ingen påverkan. Uppdragsnummer

34 Intresse Skadeförebyggande åtgärder 1 Grundvattenförhållanden Hydrogeologisk undersökning. Påverkan under verksamhetstiden De brunnar som identifierats bedöms inte påverkas pga avståndet. Hur stor påverkan blir lokalt kan inte bedömas i nuläget. Långsiktig påverkan 2 Ingen påverkan. Ytvattenförhållanden Rening av vatten som släpps till recipienten. Avskärmande diken runt verksamhetsområdet. Ringa påverkan. Ringa påverkan. Naturmiljö Koncentration av verksamhetsområde. Kvarlämnande av träd och vegetation. Kompletterande inventeringar inför en eventuell ansökan enligt miljöbalken. Ringa påverkan. Ringa påverkan. Friluftsliv Eventuell justering av dragning av vandringsleden. Begränsad lokal påverkan inom verksamhetsområdet. Begränsad påverkan utanför verksamhetsområdet (buller). Ingen påverkan. Kulturmiljö Arkeologisk utredning inför en eventuell ansökan enligt miljöbalken. Begränsad påverkan. Begränsad påverkan. Miljörisker Sekundära skydd för tankar och cisterner. Saneringsutrustning. Stängsel runt gruvområdet. Egenkontrollprogram. Begränsad risk. Inga kvarstående risker. 1 Anger exempel på tänkbara skyddsåtgärder, 2 efter avslutad verksamhet och efterbehandling Uppdragsnummer

35 8.0 MOTSTÅENDE INTRESSEN Av vad som är känt i dagsläget utgörs friluftslivet på platsen för verksamhetsområdet av den vandringsled som går genom området samt troligtvis viss rekreation, jakt, svamp- och bärplockning samt eventuellt även markutnyttjande av orienteringsklubben. Friluftslivet utgör ett motstående intresse i den form det förekommer inom verksamhetsområdet idag. Påverkan bedöms dock bli lokal på platsen och området är inte särskilt utpekat för friluftsliv av kommunen. Vidare bedöms det finnas god tillgång till annan mark för dessa ändamål både i närheten av verksamhetsområdet och även på andra ställen i kommunen. Inom verksamhetsområdet bedrivs idag skogsbruk, inför planerad verksamhet kommer skogen att slutavverkas och det blir ett avbrott i skogsbruket under den tid som verksamheten pågår. Området är litet och kommer efter verksamhetstiden kunna återplanteras med skog varför påverkan på lång sikt bedöms bli begränsad. Det finns inga boende inom eller i närheten till verksamhetsområdet. De som bor närmast området kan tidvis komma att uppleva buller från verksamheten och trafiken på vägarna i närområdet som irriterande eller störande. 9.0 EFTERBEHANDLING Verksamheten planeras så att efterbehandlingsarbetet underlättas. Gråberg och annat potentiellt syrabildande material som inte kan användas för återfyllnad i gruvan kommer att täckas med en kvalificerad moräntäckning. I ett senare skede behöver en materialkaraktärisering göras för att bedöma behovet av eventuellt ytterligare skyddsåtgärder och för att en efterbehandlingsplan ska kunna tas fram. Byggnader och övriga anläggningar rivs eller transporteras bort. Schakt och ramp gjuts igen. Gruvan kommer att fyllas med vatten genom naturligt tillrinning. Som ett sista steg återplanteras området med skog BÄSTA MÖJLIGA OCH TILLGÄNGLIGA TEKNIK Enligt 2 kap 3 miljöbalken ska bästa möjliga teknik användas vid yrkesmässig verksamhet. En rimlighetsavvägning får göras enligt 2 kap 7. Verksamhetsutövaren är skyldig enligt 2 kap 2 miljöbalken att ha kännedom och kunskap om bästa möjliga teknik. EU:s direktiv om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, det s.k. IPPC-direktivet (2008/1/EG) anger också att skyldigheten för verksamhetsutövare att begränsa verksamhetens föroreningar, i synnerhet tillämpande av s.k. bästa tillgängliga teknik (BAT). BAT har beskrivits för ett flertal branscher i så kallade BAT Reference Document (BREF-dokument). Det i sammanhanget mest relevanta dokumentet i dagsläget publicerades 2009 av Europeiska kommissionen och ger en vägledning om processtekniker, behandling av gruvavfall och efterbehandling (originaltitel: Reference Document on Best Available Technique for Management of Tailings and Waste-Rock in Mining Activities ). Dokumentet omfattar metaller och industriella mineraler. De aktuella mineralerna i Västansjö K nr 1 omfattas av dokumentet. Dokumentet, eller aktuella uppdateringar av detsamma, kommer följas vid eventuell framtida gruvdrift vid Västansjö. (EU, 2015) Uppdragsnummer

36 11.0 REFERENSER Dalarnas Luftvårdsförbund. (2011). Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna Dalarnas Luftvårdsförbund. Dalarnas Luftvårdsförbund. (2015). Dala Luft. Hämtat från Maj 2015 Ekomuseum Bergslagen. (2015). Ekomuseum Bergslagen. Hämtat från Juni 2015 Enetjärn. (2014). Biologiska vattenundersökningar vid Dammberget. Enetjärn. (2015). Vattenkemisk utvärdering av vattendrag på Dammberget. Enetjärn Natur AB. (2015). Naturinventering av Landmiljöer Dammberget Inför planerad gruvverksamhet i Smedjebackens kommun. EU. (2015). Best Available Techniques Reference Document (BREFs). Hämtat från Juni 2015 Försvarsmakten. (2015). Riksintressen Försvarsmakten. Hämtat från Juni 2015 Havs- och vattenmyndigheten. (2015). Hav och Vatten. Hämtat från Maj 2015 Ludvika kommun. (2011). Ludvika kommun; Bygga, Bo och Miljö. Hämtat från Maj 2105 Länsstyrelsen. (Juni 2015). Vindbrukskollen. Hämtat från Juni 2015 Länsstyrelsen i Dalarnas län. (2009). Inventering av förorenade områden - Sammanfattningsrapport. Länsstyrelsen Dalarna 2009:13. Länsstyrelsen i Dalarnas län. ( ). Yttrande enligt 8 kap minerallagen om bearbetningskoncession för Västansjö Knr 1, Smedjebackens kommun, Dalarnas län. Raat H, J. N. (2013). The Gränsgruvan Zn-Pb-Ag deposit, an outsider in the Stollberg Ore Field, Bergslagen, Sweden. Extended abstract and presentation, SGA 12th Biannual Meeting. Riksantikvarieämbetet. (Maj 2016). Fornsök. Hämtat från campaign=ux-test Juni 2015 SGU. (Maj 2015a). Sveriges Geologiska Undersökning - Brunnsarkivet. Hämtat från Maj 2015 SGU. (Juni 2015b). SGU Kartgeneratorn. Hämtat från Juni 2015 Smedjebackens kommun. (den 18 December 2003). Smedjebackens kommun - Översiktsplan. Hämtat från a html Maj 2015 Uppdragsnummer

37 Smedjebackens kommun. (den 18 mars 2011). Smedjebackens kommun - Översiktsplan - LIS Landskapsutveckling I Strandnära lägen. Hämtat från a+kraft.pdf Maj 2015 Smedjebackens kommun. (den 20 Februari 2012). Smedjebackens kommun - Översiktsplan - Vindbruksplan. Hämtat Maj 2015 Smedjebackens kommun. (Maj 2015a). Smedjebackens kommun - Detaljplan - Kartportalen. Hämtat från etaljplaner.html Maj 2015 Smedjebackens kommun. (Februari 2015b). Smedjebackens kommun - Strandskydd. Hämtat från a html Maj 2015 SMHI. (2012). SMHI Vattenwebb. Hämtat från Maj 2015 Trafikverket. (2015). NVDB på webb. Hämtat från Juni 2015 Tunemalm Akustik AB. (2016). Västansjö, Smedejbackens kommun, Beräkning av extern buller från gruvverksamhet. Windfinder. (Maj 2015). Windfinder. Hämtat från Maj 2015 VISS. (Maj 2015). VattenInformationsSystem Sverige, en databas utvecklad av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs och vattenmyndigheten (förvaltas av Länsstyrelsen i Kalmar). Hämtat från Maj 2015 Väster Silfbergs Vänner. (2015). Väster Silfbergs Vänner. Hämtat från Juni 2015 Uppdragsnummer

38 GOLDER ASSOCIATES AB Luleå dag som ovan Stockholm dag som ovan Veronika Linde, Christin Jonasson Handläggare, Uppdragsledare Henning Holmström Kvalitetsansvarig VL/CJ/HH Org.nr VAT.no SE Styrelsens säte: Stockholm i:\projekt\2015\ boliden mkb dammberget\8.rapporter\västansjö_knr1_mkb_ docx Uppdragsnummer

39 Golder Associates AB Box Luleå Sverige T:

RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014

RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014 RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN April 2014 Stab Gruvor Miljö 2014-04-03 Yttre miljö Mats Lindblom Bergsstaten Varvsgatan 41 972 32 Luleå ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hammar 1: 62, Hammarö kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som leder

Läs mer

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Samrådshandling inför miljökonsekvensbeskrivning av planerad gruva vid Liikavaara Kompletterande samråd i maj 2018

Samrådshandling inför miljökonsekvensbeskrivning av planerad gruva vid Liikavaara Kompletterande samråd i maj 2018 Samrådshandling inför miljökonsekvensbeskrivning av planerad gruva vid Liikavaara Kompletterande samråd i maj 2018 1 (5) Samrådsprocessen Boliden Mineral AB ( Boliden ) planerar för gruvverksamhet vid

Läs mer

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning

Läs mer

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN Upprättad 2016-02-17 Dnr: KS 2015/00884 Samrådshandling Planbeskrivning Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN Utskrift från Tekis-GI Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se

Läs mer

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Referens Anders Forsberg Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Tumba, februari 2011 Behovsbedömningen av detaljplan för del av kvarteret Rotemannen är framtagen som ett underlag inför

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

MILJÖENHETEN. Samråd inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

MILJÖENHETEN. Samråd inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet MILJÖENHETEN Samråd inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet 1 Samråd Många verksamheter kräver tillstånd enligt miljöbalken för att få startas och drivas. I bilagan till förordningen om

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe

Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe 2017-11-30 reviderad 2018-07-26 1 [5] Referens David Ekberg Anders Forsberg av detaljplan för Harbro backe Orenteringskarta över området en av detaljplan för Harbro backe är framtagen som ett underlag

Läs mer

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området. Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras

Läs mer

Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun

Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun November 2017 Bg:

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN 1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx

Läs mer

2012-10-31 Karlstads Energi AB

2012-10-31 Karlstads Energi AB 1 Karlstads Energi AB Samrådsunderlag för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten Innehåll Samrådsunderlag 2 1 ADMINISTRATIVA

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Bedömning av betydande miljöpåverkan VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen

Läs mer

Breared 1:105 M FL. Tillhörande detaljplan för. Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K. Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret

Breared 1:105 M FL. Tillhörande detaljplan för. Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K. Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret B E H O V S B E D Ö M N I N G AV M I L J Ö B E D Ö M N I N G Tillhörande detaljplan för Breared 1:105 M FL Simlångsdalen, HALMSTADS KOMMUN KS 2013/0320 K Normalt förfarande Samhällsbyggnadskontoret 2015-01-09

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad:

Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad: Storumans kommun Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Dnr: Upprättad: 2013-01-15 2 (7) Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Samråd om miljöpåverkan

Läs mer

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område 1 (5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med koordinater

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Ansökan om ny bearbetningskoncession för Baronmalmen i Malmberget

Ansökan om ny bearbetningskoncession för Baronmalmen i Malmberget 1 (5) Bergsstaten Varvsgatan 41 972 32 LULEÅ Kopia till Åsa Sundqvist Göran Tuomas Jan-Anders Perdahl Per Olov Fjällborg Therese Hägglund Ansökan om ny bearbetningskoncession för Baronmalmen i Malmberget

Läs mer

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne GRANSKNINGSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Inledande kartläggning av luftkvalitet RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

PM Miljöteknisk markundersökning. Labela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö

PM Miljöteknisk markundersökning. Labela Förvaltnings AB. Phylatterion 31. Malmö Labela Förvaltnings AB Malmö 2009-12-14 Datum 2009-12-14 Uppdragsnummer 61670936043 Förhandskopia Elisabet Hammarlund Mathias Persson Anna Fjelkestam Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 förorenade områden

Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 förorenade områden Kommunhuset 234 81 LOMMA 040-641 10 00 Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 Uppdaterad: november 2014 Utrymmet för svaren är inte begränsat. Rutan utökas ju mer du skriver. Hoppa

Läs mer

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering Vad innebär betydande miljöpåverkan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark,

Läs mer

Kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan

Kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan 16 maj 2012 Boliden Mineral AB Kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan 1 Inledning Boliden Mineral

Läs mer

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3. Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3. Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4 KS11.1017 Tillägg 1 (SLD 217) Ändring av detaljplan för del av fastigheten Hjällsnäs 36:1 och del av Lundby Prästgård 1:1, Bostäder vid Lundbyvägen (Ekdungen) i Gråbo tätort, Lerums kommun. Planbeskrivning

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2

Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2 Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2 Tumba, mars 2017 Behovsbedömningen av detaljplan för Segersby 2 är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra

Läs mer

Borgholm Energi AB. Dricksvattenbrunnar och infiltrationsanläggningar i Lindby tall och Sörby tall. SAMRÅDSUNDERLAG Juni 2015

Borgholm Energi AB. Dricksvattenbrunnar och infiltrationsanläggningar i Lindby tall och Sörby tall. SAMRÅDSUNDERLAG Juni 2015 Borgholm Energi AB Dricksvenbrunnar och infiltrationsanläggningar i Lindby tall och Sörby tall SAMRÅDSUNDERLAG Juni 2015 SVEAVÄGEN 17, 11 TR. 111 57 STOCKHOLM TELEFON: 08-662 79 40 FAX: 08-662 79 41 Fröberg

Läs mer

Tumba, augusti Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba

Tumba, augusti Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba Tumba, augusti 2017 Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba Behovsbedömningen av detaljplan för Hästen 19 är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är

Läs mer

Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun

Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun Undersökning om BMP Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun Planens syfte Planen ska pröva möjligheten för byggnation av förskola/skolverksamhet. Planen innebär att förskola med tolv avdelningar kommer

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Undersökning av detaljplan för Ringblomman 1 m.fl. i Tullinge villastad

Undersökning av detaljplan för Ringblomman 1 m.fl. i Tullinge villastad Undersökning av detaljplan för Ringblomman 1 m.fl. i Tullinge villastad Tumba, oktober 2018 Undersökning av detaljplan för Ringblomman 1 m.fl. är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte

Läs mer

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område 1(5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (bifoga karta): Fastighet:

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Stadsliden 6:2 inom Olofsdal

Detaljplan för fastigheten Stadsliden 6:2 inom Olofsdal Behovsbedömning Sida 1 av 7 Diarienummer: BN-2014/01066 Datum: 2016-05-10 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten Stadsliden 6:2 inom Olofsdal i Umeå kommun, Västerbottens län Bedömning av behovet att

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län

inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2015/02276 Datum: 2016-02-22 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Täfteå 10:64 och del av Täfteå 5:19 inom Täfteå i, Västerbottens län Behovsbedömning

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB BMN 11.005 Behovsbedömning MKB Datum 2011-02-17 1 (6) Detaljplan för NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

SÄDEN 9 6 SÖMMEN 9 SÄDEN 3 SÄLGEN. gen BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för SNÖSTORP, HALMSTADS KOMMUN

SÄDEN 9 6 SÖMMEN 9 SÄDEN 3 SÄLGEN. gen BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för SNÖSTORP, HALMSTADS KOMMUN BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för SÄDEN 9 1 gen 9 11 8 10 1 5 7 6 5 15 17 8 2 9 SÄDEN 4 10 Fjärilsvägen 4 6 8 1 1-SNÖ-158.1 5 7 10 12 6 SÖMMEN 2 14 Fjärilsvägen SÄLGEN 2 1 SNÖSTORP,

Läs mer

Norrbottens läns författningssamling

Norrbottens läns författningssamling Norrbottens läns författningssamling Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt

Läs mer

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]

Läs mer

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

PM Markföroreningar inom Forsåker

PM Markföroreningar inom Forsåker PM Markföroreningar inom Forsåker Göteborg 6-- Bakgrund Mölndala Fastighets AB har gett i uppdrag att sammanfatta föroreningssituationen i mark inom Forsåker, bedöma vilka risker som föreligger och principerna

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Madeleine Turén (kompletterad av Louise Eriksson) Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Planens

Läs mer

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september. Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet

Läs mer

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning

Läs mer

Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun

Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun 2010 05 27 Upprättad av: Ellen Samuelsson, WSP Environmental

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1

HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Dnr 20xx.yyyy Behovsbedömning MKB Datum 2011-03-01 1 (6) Detaljplan för HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Finspångs kommun, Östergötlands

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 1 Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 2016-06-02 MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Vikarskogen 1:28 Planens syfte: Handläggare:

Läs mer

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning

Läs mer

MEDDELANDE. Bilagor: 4. Datum: Er beteckning: 1 (6) 18-M109. Handläggare Avd/Sektion Staffan Åsén Miljö

MEDDELANDE. Bilagor: 4. Datum: Er beteckning: 1 (6) 18-M109. Handläggare Avd/Sektion Staffan Åsén Miljö 1 (6) Underlag för avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken inför ansökan om ändringstillstånd för ökad deponering samt deponering av sidoberg i ViRi-gropen i Malmberget, LKAB Ansökan om ändringstillstånd

Läs mer

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan. 1 (5) Aktuell detaljplan Planens syfte Berörda fysiska planer och program Ändring av detaljplan för del av Mariestads hamn, Mariestads centralort, Mariestads kommun Rubricerad ändring av detaljplan syftar

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Prinsens väg

Behovsbedömning av detaljplan för Prinsens väg Behovsbedömning av detaljplan för Prinsens väg Tumba maj 2017 Behovsbedömningen av detaljplan för Prinsens väg är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för

Läs mer

Antagen av MBN Laga kraft

Antagen av MBN Laga kraft Antagen av MBN 2008-09-11 Laga kraft 2008-10-15 !"##$%&& ' ()*+,-+. / Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Tillägg till planbestämmelser Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är dels att möjliggöra uppförande

Läs mer

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning Uppdragsnr: 10099327 1 (5) Underlag inför samråd Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun 1 Inledning Föreliggande PM utgör underlag inför samråd 2009-02-24, gällande uttag av

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Natura 2000 och artskyddsfrågor Natura 2000 och artskyddsfrågor, disposition Aktuella bilagor Aktuellt tillåtlighetsvillkor MKB-processen Översikt aktuellt arbetsområde

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017 Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017 Miljö- och byggenheten Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte... 2 1 Bakgrund... 2 1.1 Sollefteå kommun... 2 1.2 Luftmätningar... 2 1.3 Samarbete...

Läs mer

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning KS15.508 Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-04-14

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN 1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR ANGÅENDE INVENTERING AV EVENTUELLT FÖRORENADE OMRÅDEN

FRÅGEFORMULÄR ANGÅENDE INVENTERING AV EVENTUELLT FÖRORENADE OMRÅDEN Frågeformulär 1 (11) FRÅGEFORMULÄR ANGÅENDE INVENTERING AV EVENTUELLT FÖRORENADE OMRÅDEN Utrymmet för svaren är inte begränsat. Rutan utökas ju mer du skriver. Hoppa mellan svarsrutorna med pil ner eller

Läs mer

AVGRÄNSNINGSSAMRÅD ÅRSTAFÄLTET ETAPP 3

AVGRÄNSNINGSSAMRÅD ÅRSTAFÄLTET ETAPP 3 , rev 2017-01-24 Avgränsningssamråd för upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhörande detaljplan Årstafältet, etapp 3. Bakgrund För Årstafältet finns ett utarbetat program för detaljplan

Läs mer

M2016/01062/R

M2016/01062/R Promemoria 2016-04-13 M2016/01062/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Ulrika Gunnesby Telefon 08-405 22 46 E-post ulrika.gunnesby@regeringskansliet.se Ändring i

Läs mer

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken

Läs mer

Behovsbedömning Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Behovsbedömning Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan VALLENTUNA KOMMUN 2018-03-07 SID 1/14 Behovsbedömning Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Tillhörande upphävande för del av detaljplan för Tellusområdet, Vallentuna-Åby 1:153 i Vallentuna

Läs mer