Socialförsäkringsrapport 2013:4. Social Insurance Report. De första 100 åren. svensk välfärdspolitik mellan historia och framtid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialförsäkringsrapport 2013:4. Social Insurance Report. De första 100 åren. svensk välfärdspolitik mellan historia och framtid"

Transkript

1 Social Insurance Report De första 100 åren svensk välfärdspolitik mellan historia och framtid Rapport från forskarseminariet i Umeå januari 2013

2 De första 100 åren svensk välfärdspolitik mellan historia och framtid Rapport från forskarseminariet i Umeå januari 2013 Socialförsäkringsrapport 2013:4

3 Utgivare Upplysningar Hemsida Försäkringskassan Analys och prognos Daniel Melén Tryck Davidssons Tryckeri AB, 2013

4 Förord Temat för årets forskarseminarium i Umeå var De första 100 åren svensk välfärdspolitik mellan historia och framtid. Syftet med det årligen återkommande seminariet är att öka intresset för socialförsäkringsforskning, att stimulera till ny forskning och att skapa kontakter mellan forskare och praktiker inom området. Seminariet är ett samarrangemang mellan Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Centralförbundet för socialt arbete (CSA), Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. I programgruppen ingår även representanter för Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Lunds Universitet, Stockholms universitet och Umeå Universitet års seminarium planerades av en grupp bestående av följande personer Professor Peter Allebeck Karolinska Institutet, professor Erland Hjelmquist FAS, platschef Alf Molin Försäkringskassan Skellefteå, professor Stefan Svallfors Umeå universitet, professor Hans Swärd CSA/Lunds universitet, professor Eskil Wadensjö Stockholms universitet, docent Maria Oskarson Göteborgs universitet, Inger Johannisson Pensionsmyndigheten, och Bodil Ljunghall, Försäkringskassan.

5 Innehåll Inledning 7 Katrin Westling Palm Generaldirektör, Pensionsmyndigheten 1913 års pensionsreform 11 Per Gunnar Edebalk Professor, Socialhögskolan och Centrum för ekonomisk demografi, Lunds universitet Att reformera välfärdsstaten ett historiskt perspektiv på den aktiva arbetsmarknadspolitiken och kvinnors förvärvsarbete 21 Åsa Lundqvist Docent, Lunds universitet Vår senaste pensionsreform 37 Urban Lundberg FD, Stockholms universitet Människors upplevelser av pensionssystem och pensionsförberedelser 45 Erika Werner FD, Socialhögskolan, Lunds universitet Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv? 57 Mårten Lagergren Docent, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer 69 Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Docent respektive professor, Stockholms universitet Ett europeiskt perspektiv på pensionerna 81 Conny Olovsson FD, Stockholms universitet Sosialforsikring i Norden: En balansegang mellom holdbarhet og tilstrekkelighet Et perspektiv fra Norge 89 Bjørn Hvinden og Mi Ah Schøyen Forskningssjef, NOVA, Oslo, og Professor, Universitet i Tromsø; Forsker, NOVA, Oslo 5

6

7 Inledning Katrin Westling Palm Generaldirektör, Pensionsmyndigheten Vårt Stockholmskontor finns i en gammal skofabrik från slutet av 1800-talet. Då som nu lade man personalintensiv tillverkning där arbetskraften var billig, och det är därför fabriken byggdes i stadens utkant, på Södermalm där det bodde många fattiga människor. I vår entré ser man historiska bilder på de som jobbade i fabriken vid ungefär samma tid som det allmänna pensionssystemet skapades. Många var barn. Och de allra flesta skulle aldrig uppnå pensionsåldern på 67 år, eftersom medellivslängden då inte var mer än år. 100 år senare har mycket hänt. Skorna kommer från Vietnam. Medellivslängden i Sverige har stigit till nästan 80 år för män och 83 för kvinnor. Pensionärerna är en stor grupp i samhället, nästan 2 miljoner personer dessutom röstberättigade. Vi har ett pensionssystem vi har råd med och som är ett föredöme internationellt. En del länder i Europa som inte kan betala sina åtaganden önskar de hade ett liknande system. På Pensionsmyndigheten tar vi emot många delegationer från länder i och utanför Europa. Samtidigt finns det många debattfrågor kring vårt nuvarande system. En del tycker att den allmänna pensionen riskerar att bli för liten. En del tycker att skillnaden mellan att jobba ett helt liv eller inte göra något alls är alldeles för liten. Många tycker det är besvärligt att välja i premiepensionen. Systemet fungerar, pensionerna har sänkts när ekonomin går dåligt, men det leder omedelbart till kompensationskrav och sänkta skatter för pensionärer. 7

8 Många tycker att det är svårt att förutse hur stor pensionen blir så många som en fjärdedel tror att alltsammans syns i det orange kuvertet. Samtidigt finns en växande marknad som tjänar pengar på våra pensioner valbara delar i premiepension och tjänstepension och privat pensionssparande och som marknaden är villig att satsa ungefär 700 miljoner kronor varje år på marknadsföring. Det ger en fingervisning om hur aktörerna värderar denna marknad. Som vanlig pensionssparare kan man lätt få för sig att det viktigaste för pensionen är att placera sina pengar på ett bra sätt. Men som många vet så är det för de allra flesta mycket viktigare att arbeta heltid så länge som man orkar. Som vi nyligen visat från Pensionsmyndigheten så har svenskarna en fast förankrad bild av att man går i pension vid 65. Alldeles oavsett hur den generella livslängden ökar. Och alldeles oavsett vad politikerna säger om det samhälleliga behovet av att vi arbetar längre. Faktum är att människor generellt tycker extremt illa om att politiker eller myndigheter berättar för dem när de ska gå i pension. Det har vi sett när vi gjort kvalitativa utvärderingar av orange kuvertet. Jag tycker den här skillnaden mellan systemets och individens perspektiv är intressant. Debatten kring systemet finns bland pensionskunniga, på ledarsidor och i den politiska diskussionen. En stor del av de 5,5 miljonerna pensionsspararna inte funderar så mycket på saken, utan pratar pension mest när man ska lägga om sina bolån på banken eller när man blir störd av telefonsäljare på kvällarna. En del oroar sig för sin pension och känner att de borde göra något som de inte gör. Folk behöver kanske göra mindre än de tror, men man ska också komma ihåg att vårt pensionssystem lägger mycket ansvar på individen. Det slår igenom på pensionen hur länge man arbetar, om man haft tjänstepension eller inte och vilken risk man tagit i premiepensionen och de valbara delarna i tjänstepensionen. Här ligger många av Pensionsmyndighetens utmaningar. En av våra viktigaste uppgifter, och en av anledningarna till att myndigheten bildades, är att ge människor en bättre bild av hur stor pensionen blir. Med en sådan bild blir det enklare för individen att själv fatta besluten inför pensionen hur länge man vill och kan jobba och om det behövs något sparande. Man blir också mera slagtålig mot den där marknadsföringen för 700 miljoner kronor. Pensionsmyndighetens vision är att göra pensioner enklare, så att alla ska kunna leva i nuet. Vårt budskap är att man inte behöver kunna så mycket om pensioner om man inte vill. Det räcker med att känna till hur man ska bete sig, vilket är ungefär vad de flesta redan gör man arbetar så länge man orkar, betalar skatt på pengarna och har en tjänstepension. Vill man inte göra några aktiva val så 8

9 går det bra att strunta i det det erbjuds bra förval både avseende premiepension och tjänstepension. Precis så här enkelt kan det vara. Men upplevelsen och beteendemönstren bland pensionssparare är en helt annan. Strax innan vi på regeringens uppdrag stoppade massfondbytena i premiepensionen hade pensionssparare köpt en förvaltnings- eller rådgivningstjänst tjänster där chansen är mycket liten att man får valuta för pengarna. Ett annat exempel: när vi från Pensionsmyndigheten frågar människor hur de bäst kan påverka sin framtida pension blir de vanligaste svaren att pensionsspara privat eller göra bra placeringar av sin premiepension. Säkrare satsningar, som att t.ex. jobba ett år längre, kommer långt ned på listan över tänkbara åtgärder. Ur ett individuellt perspektiv finns upplevelsen att pensioner är krångligt. 4 av 10 pensionssparare tycker det är svårt att förstå pensionssystemet och dess delar. 3 av 10 tycker det är lätt. Man har anledning att misstänka att en stor del av förklaringen handlar om de där 700 miljonerna i marknadsföring. Därför behövs det märkligt nog ännu mer information trots att det totala informationsflödet kring pensioner har ökat dramatiskt under det senaste decenniet. Men det behövs information på ett nytt sätt, ett sätt som berör individen direkt. Generell information om hur systemet fungerar är inget som intresserar särskilt många. I stället handlar det förstås om vad som händer med den egna pensionen, vad man kan göra för att påverka den och vägledning genom pensionsreklamens labyrinter. För som sagt så är det enkelt. Det är snarare bilden av systemet som krånglas till utifrån starka vinstintressen. Då behövs det någon som står på konsumentens sida och som går att lita på. Pensionsmyndigheten har precis fått det uppdraget från regeringen, att stå på konsumentens sida. Vi är mycket glada för det och kommer att gripa oss an det under nästa år på många olika sätt. Att visa på hur stor eller liten total pension en sparare kan förvänta sig är bara en början. Vi vill också berätta för människor hur de ska tolka helheten, dvs. den allmänna pensionen och tjänstepensionen, hur de ligger till jämfört med andra, vilka alternativ som står till buds om de vill ha mera i pension eller vill sluta arbeta tidigare. Vi vill bli ännu tydligare med att berätta om produkter och tjänster på marknaden och visa på sannolikheten för att dessa produkter är bra affärer eller inte. Och vi vill uppmärksamma pensionsspararna, tillsynsmyndigheterna och lagstiftarna på fenomen, produkter och marknadsföringsmetoder vi inte tycker ligger i pensionsspararnas intresse. Jag vet att vi kommer att behöva hjälp av forskningen för att kunna vara effektiva. Vi behöver forskningsinsatser för att kunna förenkla reglerna inom 9

10 ramen för det hållbara system vi har, så att det blir enklare och mera begripligt för pensionärer och pensionssparare. Vi behöver också veta mycket mer om beteendemönster och orsakerna till dem. Varför tror människor att det är viktigare att placera smart istället för att arbeta smart? Varför betalar människor höga avgifter när de inte behöver? Varför vill de flesta inte välja aktivt? Varför vill folk fortfarande gå i pension vid 65 trots att de flesta är friskare och piggare? Vilket arbetsliv behövs för att vi ska kunna fortsätta arbeta? Vilka möjligheter finns att trappa ned? Vilka möjligheter finns att byta arbete? Varför beter sig inte människor som pensionssystemets mödrar och fäder trodde när de byggde detta system? Varför är det fortfarande så pass få som är intresserade av att ta reda på hur stor deras totala pension blir? Varför pensionssparar så många kvinnor i ett avdragsgillt sparande trots att de inte tjänar på det? Hur ska pensionsinformationen vara utformad för att nå fram till människor som anser att pensionen inträffar om 300 år? Hur ska informationen vara utformad om många människor tycker att det är för svårt att räkna procent? Hur når man människor som har fullt upp med sina livspussel? Hur stor del av arbetskraften kan förväntas ha en tjänstepension om år? Varför gör inte yngre generationer uppror när pensionärsorganisationerna föreslår att man borde ta en del av framtida premiepensioner och bekosta dagens pensionsutbetalningar? Det finns massor av intressanta frågor som söker sina svar. Det finns också en viktig fråga som har att göra med våra möjligheter att nå människor med bra information om pensionen: om man nu inte kan förvänta sig att människor agerar ekonomiskt rationellt när det gäller olika typer av beslut om pensionen hur ska man då göra? Det där var något som de magra södermalmsbarnen som arbetade i Skofabriken i början av 1900-talet överhuvudtaget inte hade anledning att fundera över, eftersom de i princip aldrig skulle gå i pension. Men vi har tack och lov anledning att fundera över det, låt oss inte glömma det. 10

11 1913 års pensionsreform Per Gunnar Edebalk Professor, Socialhögskolan och Centrum för ekonomisk demografi, Lunds universitet Inledning Det är ett viktigt jubileumsår i år. För ett hundra år sedan dvs. år 1913 fattade den svenska riksdagen beslut om att införa en allmän pensionsförsäkring. Den försäkringen var den första socialförsäkringen i världen som i stort sett omfattade hela folket. Pensionsförsäkringen angav också vägen för fortsatta reformer in i den svenska välfärdsstaten.1913 års beslut har därför stor principiell betydelse. I detta föredrag skall jag belysa bakgrunden till beslutet Jag kommer också att försöka förklara varför beslutet blev som det blev. Åldringarna i början av 1900-talet Kring förra sekelskiftet var det vanligt att äldre bodde tillsammans med sina barn. Detta byggde på lag och tradition. För trotjänare reglerades stöd till äldre och orkeslösa i legostadgan. Behövande gamlingar, som saknade privata alternativ, hade att förlita sig på den kommunala fattigvården. Fattigvården reglerades genom 1871 års fattigvårdsförordning, som torde var den strängaste fattigvårdsförordning som funnits i Sverige. Missförhållandena inom den tidens fattigvård var påtagliga. 11

12 Totalt hade Sverige vid den här tiden något över fem miljoner invånare och mer än kommuner. Den övervägande majoriteten var landsbygdskommuner och många var mycket små. Den pågående urbaniseringen innebar att dessa vanligtvis var utflyttningskommuner med relativt sett många åldringar. Gamla och orkeslösa var den största gruppen understödstagare inom den kommunala fattigvården. Närmare 70 procent av befolkningen bodde på den egentliga landsbygden. Inkluderas även tätorter på landsbygden närmar sig siffran 80 procent. Sverige hade den högsta andelen åldringar bland någorlunda jämförbara länder och andelen åldringar hade ökat kraftigt. Procentandelen äldre (65+) av befolkningen ökade från 4,8 år 1850 till 8,4 år 1900 (Edebalk & Olsson 2011). Bl.a. minskad barnadödlighet i början av 1800-talet och emigrationen i slutet av århundradet ligger bakom denna utveckling. Utvecklingen innebar en stark press på fattigvården i många kommuner. Kommunala utgifter och inkomster Fattigvården var en kommunal uppgift och den svarade för ungefär en fjärdedel av landsbygdskommunernas utgifter. Kommunerna hade också andra utgifter. En relativt stor utgiftspost avsåg sockenkyrkan och prästlöner. Den största posten var dock utgifterna för den obligatoriska folkskolan. Härutöver hade de jordägande bönderna skyldighet att bygga och underhålla vägar och broar. Utvecklingen av de kommunala utgifterna visas i tabell 1. Tabell 1 Utgifter inom landsbygdskommuner (% och SEK) Prästlöner och kyrkan Folkskola Fattigvård Övrigt Totala utgifter miljoner SEK 21,6 25,7 36,6 50,0 Totala utgifter i 1907 års priser 25,8 32,1 41,1 50,0 Per capita i 1907 års priser 6,7 8,3 10,3 12,4 Källa: Edebalk & Olsson 2011 Hur mötte då landsbygdskommunerna sina ökade utgifter? Jo, genom att höja skatterna. Men skattekraften var ytterst olika bland kommunerna. Låt mig exemplifiera med skillnader i beskattningen av jordbruksfastigheter. För ett hemman med ett taxeringsvärde på kronor var ytterlighetsvärdena mellan kommunerna 98,64 respektive 546,84 kronor (Edebalk & Olsson 2011). Många 12

13 av dåtidens kommuner hamnade då i en ond cirkel. Höga skattesatser ledde till att yngre flyttade till tätorter eller emigrerade. Följden blev höjda skattesatser för de kvarboende. Detta i sin tur gjorde kommunerna mindre attraktiva att bo eller bedriva verksamhet i osv. Ojämnheten i den kommunala skattebördan hade en tendens att öka. Mot denna bakgrund fördes olika reformförslag fram åren kring förra sekelskiftet. Vissa menade att den enklaste vägen var att staten tog över utgifterna för folkskolan, för kyrkliga ändamål och för väghållningen; det rörde sig ju här om uppgifter som till sin karaktär var statliga. Också allt starkare röster för en skatteutjämning eller höjda statsbidrag till de fattigaste kommunerna hördes i början av 1900-talet. Frågan om skatteutjämning eller höjda statsbidrag mötte emellertid motstånd av starka ortsintressen (Andersson 1995). Inte minst var utgifterna för fattigvården mycket ojämnt fördelade och detta kom att uppmärksammas både i och utanför riksdagen. Någon form av utjämning borde ske, menade man. Frågan kom bl.a. på riksdagens bord år Riksdagen menade då att ålderdomspensionering skulle bli det kraftigaste medlet för att åstadkomma en skatteutjämning (AK:s femte tillfälliga utskotts utlåtande 1911:8). Den allmänna pensionsförsäkringen Pensionsfrågan hade i Sverige fått sin första politiska aktualitet genom liberalen Adolf Hedins riksdagsmotion 1884 (Motion AK 1884:11). Motionen gällde olycksfalls- och ålderdomsförsäkring för arbetare och den var inspirerad av de arbetarförsäkringar som var på väg i Tyskland under Bismarcks ledning. Två statliga utredningar härefter behandlade pensionsfrågan men något positivt resultat nåddes inte före sekelskiftet. I början av 1900-talet kom pensionsfrågan på nytt upp på den politiska dagordningen och samtliga större partier visade positivt intresse för en lösning (Håkansson utg. 1959). Friherren och kaptenen Gustav Adolf Raab, som drivit en uppmärksammad privatfinansierad kampanj för ålderspensioner sedan 1896, presenterade ett utarbetat pensionsförslag 1906 (Elmér 1960). Senare samma år behandlades frågan på en stor fattigvårdskongress, som anordnats av Centralförbundet för socialt arbete. Kongressen uttalade sig för en utredning och i slutet av år 1907 tillsatte den då konservativa regeringen den s.k. Ålderdomsförsäkringskommittén. Kommittén avlämnade ett betänkande i slutet av år 1912 (Ålderdomsförsäkringskommittén 1912) och efter en snabb regerings- och riksdagsbehandling togs det slutgiltiga beslutet i maj 1913 av en stor majoritet i riksdagen (Proposition 1913:126). 13

14 Den allmänna pensionsförsäkringen omfattade, i allt väsentligt, hela folket. Pensionen skulle utgå till den som var oförmögen till arbete p.g.a. invaliditet eller som uppnått 67 års ålder. Försäkringen bestod av två delar: 1. En avgiftspension, finansierad med egenavgifter som utgick efter taxerad inkomst. Pensionens storlek var relaterad till värdet av inbetalda avgifter. Grundavgiften för dem som inte hade inkomst var tre kronor om året och maximal avgift var 13 kronor om året. Den årliga avgiftspensionen skulle bli 30 procent av inbetalda pensionsavgifter för män och 24 procent för kvinnor. 2. En skattefinansierad inkomstprövad tilläggspension. Tilläggspensionen hade till syfte att snabbt få bort invalider och åldringar från fattigvården. Maximalt belopp var 150 kronor om året för män och 140 kronor för kvinnor. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittslönen för en industriarbetare var ungefär kronor om året. Både avgiftspensionen och tilläggspensionen var högre för män än för kvinnor. Detta motiverades med att kvinnor hade en genomsnittligt längre livstid jämfört med män (Elmér 1960). Ett inte orimligt antagande är att särbehandlingen av kvinnor sammanhänger med att den allmänna rösträtten endast omfattade män vid den här tiden. Hur kan man förstå varför Sverige var först i världen med en universell pensionslösning och varför modellen med avgiftspension valdes? I de diskussioner och förslag som funnits med i bilden sedan 1880-talet kan man urskilja fyra alternativa huvudmodeller (Edebalk 1996). Den ena var en statssubventionerad frivillig försäkring, som fanns i några länder. Erfarenheten hade emellertid visat att en frivillig försäkring fick en obetydlig omfattning och att det knappast var de mest behövande som försäkrade sig. En pensionsförsäkring måste därför vara obligatorisk. Det återstod tre huvudalternativ: 1. Den tyska modellen, som införts 1889, ingick i Bismarcks arbetarförsäkringar. Försäkringen omfattade arbetare och den finansierades (med visst statligt stöd) genom arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Avgifterna var relaterade till lönen och pensionen till värdet av inbetalda avgifter. Den tyska modellen var försäkringsmässig. 2. Den danska modellen från 1891 var ett försörjningssystem med schabloniserade ersättningar utan fattigvårdskaraktär. Pensionen var skattefinansierad och utgick efter inkomstprövning. 3. Raabs modell omfattade i princip hela befolkningen. Pensionen var inkomstprövad och finansierades med en obligatorisk enhetlig egenavgift (samma avgift för alla). 14

15 Då det gäller framväxten av socialförsäkringar finns många exempel på möjliga drivkrafter. Under de tre decennier som förflutit sedan Hedin initierade pensionsfrågan, hade Sverige genomgått en snabb ekonomisk utveckling. Den industriella tillväxten var stark, särskilt från 1890-talet. Industriarbetarna hade organiserat sig fackligt och politiskt och krävde bl.a. sociala rättigheter i stället för den förnedrande kommunala fattigvården. Den ekonomiska utvecklingen följdes av sociala och politiska förändringar och 1911 debuterade allmän rösträtt för män. Den här i korthet beskrivna utvecklingen kan bidra till att förklara att ett pensionssystem infördes. Men varför valdes en modell med universell avgiftspension och inte någon av de ovan angivna modellerna? Då det gäller påverkan på tidiga socialpolitiska beslut hänvisas ofta till Sveriges agrara struktur (se t.ex. Baldwin 1990, Elmér 1960). De svenska bönderna hade ett starkt politiskt inflytande; vid tiden för beslutet 1913 bodde 67 procent av riksdagens ledamöter på landsbygden och 45 procent var jordbrukare (Sköld & Halvarson 1966). Viktigt här är också att det socialdemokratiska partiet önskade bredda sin väljarbas och appellera till landsbygdens småfolk. Många äldre på landsbygden skulle inte omfattas i en Bismarck-modell. Bönderna var dessutom ovilliga att betala arbetsgivaravgifter för sina anställdas pensionering. Landsbygdsintressena kunde följaktligen inte förorda den tyska lösningen. En dansk modell eller en Raab-modell skulle emellertid kunna vara möjliga eftersom dessa omfattar alla fattiga. Man måste därför gå ett steg vidare för att förstå varför alternativet med en universell avgiftspension valdes i stället för dessa modeller. En faktor att beakta är den speciella demografiska situationen i Sverige med många åldringar att försörja. En annan faktor är finansieringsmöjligheterna. Allt annat lika skulle en pensionsförsäkring i Sverige bli dyrare än i andra länder p.g.a. den demografiska situationen. En dansk modell, med renodlad skattefinansiering, blev därför svår att acceptera. I Raabs modell hade explicit hänsyn tagits till finansieringen genom den föreslagna enhetsavgiften, som ju helt enkelt var en skatt. Problemet med den avgiften var att den alldeles särskilt drabbade låginkomsttagare. Avgiften var en personlig skatt av det slag som användes i det förindustriella samhället, där det förekom naturahushållning och där det inte fanns möjlighet för inkomstdeklaration. En ny finansieringsmöjlighet kom med inkomstskatten. Som Sverige ekonomiskt utvecklades blev inkomster ett skatteobjekt. År 1902 infördes en statlig progressiv inkomstskatt. Härmed kom också inkomstdeklarationen. Då kunde inkomster och därmed skatter och egenavgifter baserade på inkomst fastställas. Här öppnades alltså en ny finansieringsmöjlighet, som inte fanns med i de tidigare pensionsdiskussionerna. De nya egenavgifterna kan alltså ses som en specialdestinerad skatt och som en del av skattepolitiken. Härigenom 15

16 nås en viss utjämning av fattigvårdskostnaderna mellan kommunerna. Det blev alltså en tidig form av interkommunal skatteutjämning. Pensionsstriden I dåtidens politiska partier fanns en stor enighet vid beslutet Det var en högerregering med civilminister Hugo Hamilton som hade tillsatt Ålderdomsförsäkringskommittén. Mycket aktiv i utredningen var socialdemokraternas ledare Hjalmar Branting. Och propositionen till riksdagen utarbetades av den liberale civilministern Axel Schotte. Men visst fanns det kritik. På exempelvis socialdemokraternas vänstra flygel menade man att försäkringen gav alldeles för små pensioner (Elmér 1960). Detta var en helt relevant invändning, men företrädarna menade att förbättringar skulle komma. Givetvis fanns också kritik mot att män och kvinnor inte behandlades lika. Det fanns också invändningar mot att arbetsgivarna slapp betala avgifter. Bakgrunden här var idén att pensionen är en uppskjuten lön. De som företrädde denna syn menade att pensionsförsäkringen skulle vara en arbetarförsäkring liknande den i Tyskland. Men den allra häftigaste oppositionen kom från det s.k. fattigvårdsfolket, som utgjorde kärnan i Centralförbundet för socialt arbete, CSA. Fattigvårdsfolket tillhörde Stockholmsområdets ledande ekonomiska och kulturella skikt och deras socialpolitiska grundsyn kan närmast betraktas som socialliberal och paternalistisk. För fattigvårdsfolket sågs fattigdomens avskaffande ytterst som ett uppfostringsproblem (Edebalk 1996, Lundquist 1997). Det var fattigvårdsfolket som arrangerade 1906 års fattigvårdskongress, den då största socialpolitiska manifestationen i Sverige med närmare deltagare (Palmstierna utg 1906). Praktiskt taget alla viktiga aspekter på fattigvården behandlades under kongressen. En representant för fattigvårdsfolket erinrade om att en pensionsförsäkring skulle kunna minska kommunernas fattigvårdsbörda. Men inte minst framkom hans, och fattigvårdsfolkets, mycket bestämda syn på hur ett pensionssystem borde utformas. Det sämsta av då existerande system ansågs vara det danska. Den skattefinansierade danska pensionen hade karaktär av gåva utan motprestation och det kunde fattigvårdsfolket inte acceptera eftersom folkets uppfostran till arbetsamhet och sparsamhet då skulle motverkas. En pension måste följaktligen finansieras med avgifter och vara försäkringsmässig. En frivillig försäkring, som byggde på egna avgifter och på ansvarskänsla, ansågs vara tilltalande. Eftersom en frivillig försäkring erfarenhetsmässigt inte når de sämst ställda måste emellertid en pensionsförsäkring bli obligatorisk. 16

17 Så snart Ålderdomsförsäkringskommittén publicerat sitt betänkande i november 1912 startade fattigvårdsfolket en häftig kampanj mot förslaget (Edebalk 1996). Man skrev artiklar, ordnade en särskild konferens, avlämnade ett mycket fylligt remissvar och följde upp med att motionera och diskutera i riksdagen, där fattigvårdsfolket hade några företrädare. De reagerade med våldsam frenesi för att påverka den allmänna opinionen, regeringen och riksdagen. Fattigvårdsfolket hade inga invändningar mot avgiftspensionen, den passar ju väl in i deras självhjälpsideologi. Måltavlan var tilläggspensionen och invändningarna mot denna baserades på deras uppfostringsideologi. Den inkomstprövade pensionen skulle minska arbetsviljan och sparsamhet. Folk skulle vänja sig vid understöd (utan motprestation) och även ovärdiga skulle på så sätt få pension. Till ovärdiga hörde alkoholister, försumliga familjeförsörjare och andra som visat asocialt beteende. Enligt fattigvårdsfolket skulle understöd endast utgå efter individuell behovsprövning. Fattigvårdsfolket nådde några smärre segrar genom att vissa värdighetsbestämmelser infördes vilket bl.a. uteslöt den som förde ett asocialt levnadssätt. Sådana personer skulle alltså inte få någon tilläggspension. Det skedde en rad detaljförändringar i det ursprungliga kommittéförslaget men grundstrukturen i den allmänna pensionsförsäkringen påverkades inte. Slutkommentarer I början av 1900-talet hade två socialpolitiska ideologier framträtt. Enligt den ena, företrädd främst av fattigvårdsfolket, skulle en moderniserad fattigvård ha ett stort revir inom socialpolitiken och individuella understödsbehov skulle avgöra de socialpolitiska insatserna. Det nya trygghetssystemet, socialförsäkringarna, måste vara försäkringsmässigt uppbyggda. Enligt den andra ideologin borde fattigvården, mer eller mindre, elimineras. Fattigvården ansågs vara kränkande och den trädde in först då personer hamnat i en nödsituation. Socialförsäkringen skulle ge en starkare rättighet och den var också preventiv, dvs. den gav ett skyddsnät och innebar att man inte måste göra sig fattig för att få ersättning. Denna nya ideologi vann en förkrossande seger i pensionsstriden Även om den allmänna pensionsförsäkringen hade sina brister och magra ersättningar så blev färdvägen klart utstakad. Socialförsäkringsidéns triumf framgår också av beslutet om olycksfallsförsäkring (en yrkesskadeförsäkring) år 1916, också detta efter förslag från Ålderdomsförsäkringskommittén. Detta var då den modernaste yrkesskadeförsäkringen i världen. Den omfattade i stort sett hela arbetsmarknaden, den finansierades med arbetsgivaravgifter och den byggde på inkomstbortfallskompensation. År 1915 tillsattes en ny socialförsäkringsutredning, som år 1919 presenterade ett förslag på en allmän sjukförsäkring (Socialförsäkringskommittén 1919). Några omedel- 17

18 bara positiva effekter av denna utredning visade sig emellertid inte, främst p.g.a. den svåra deflationskris som bröt ut alldeles i början av 1920-talet och en härefter fortsatt hög arbetslöshet. Till sina huvuddrag var Socialförsäkringskommitténs förslag detsamma som senare blev verklighet först år 1955, då den allmänna sjukförsäkringen infördes i Sverige. I den tyska socialförsäkringen på 1880-talet infördes först en sjukförsäkring, som blev det man kan kalla grundbulten, och härefter kom yrkesskadeförsäkringen och pensionsförsäkringen. Detta kan försäkringsteoretiskt ses som en logisk uppbyggnad. I Sverige började man bygga socialförsäkringssystemet bakifrån, alltså först med en pensionsförsäkring i stället för en sjukförsäkring. Det märkliga med denna ansats framgår bl.a. av att pensionsförsäkringen innehöll en invaliditetsersättning (den tidens förtidspension). Innan en sådan införs borde det, kan man tycka, finnas en allmän sjukförsäkring som tar hand om kortare sjukfall. Sjukförsäkringens organ kan då dels bidra till att förebygga och lindra processer som leder till mer kroniska sjukdomstillstånd, dels svara för en sortering av sjuka till yrkesskadeförsäkringen och invaliditetsersättningen. Den uppbyggnad bakifrån som skedde kan i mångt och mycket tillskrivas landsbygdens betydelse för 1913 års beslut. Under 1910-talet var ett genomgripande socialpolitiskt systemskifte på väg i Sverige. Det dominerande fattigvårdssystemet höll på att ersättas av ett sammanhängande socialförsäkringssystem. Det nya systemet var universellt, det innehöll inkomstbortfallskompensation och det representerar följaktligen de första stegen in i den svenska välfärdsstaten. 18

1913 års pensionsreform

1913 års pensionsreform 1913 års pensionsreform Per Gunnar Edebalk Socialhögskolan Lunds universitet Föredrag i Umeå 16 januari 2013 1 Inledning Det är ett viktigt jubileumsår i år. För ett hundra år sedan dvs. år 1913 fattade

Läs mer

Pensionens historia. Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande. Vägen till pensionsförsäkringen

Pensionens historia. Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande. Vägen till pensionsförsäkringen Pensionens historia Färghult i Hjorteds socken, en tidstypiskt gård vid tiden för pensionens införande Vägen till pensionsförsäkringen 1913 fattade riksdagen beslut om att införa allmän pensionsförsäkring.

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Fafo-konferensen 2 mars 2011 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetslinjen som traditionell svensk politik

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 Malin Junestav Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 UPPSALA UNIVERSITET Innehållsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. Idéer om arbete och rättigheter i välfärdspolitiken 1930-2001

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

2014 Johannes Hagen. Var är ideologin i pensionsdebatten? Ett. Fem frågor att uppmärksamma. Skrift två i serien unga och pensioner.

2014 Johannes Hagen. Var är ideologin i pensionsdebatten? Ett. Fem frågor att uppmärksamma. Skrift två i serien unga och pensioner. 2014 Johannes Hagen Var är ideologin i pensionsdebatten? Ett Fem frågor att uppmärksamma. Skrift två i serien unga och pensioner. Förord De diskussioner som idag förs om pensionssystemets framtid är ofta

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän)

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Introduktion I vår är det dags för de privatanställda tjänstemännen att göra ett

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Bakgrund Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen

Läs mer

B Ö N D E R N A S T I D

B Ö N D E R N A S T I D Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Det moderna samhällets framväxt böndernas och arbetarnas tid 17 Böndernas tid enhetssamhällets upplösning 19 Arbetarnas tid den moderna kapitalismen skapas 19 Könsrelationernas

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Inledning Andelen fattiga bland pensionärerna är lågt i

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Den sociala tryggheten i Sverige några utvecklingstendenser

Den sociala tryggheten i Sverige några utvecklingstendenser Socialhögskolan Den sociala tryggheten i Sverige några utvecklingstendenser PER GUNNAR EDEBALK, PROFESSOR E-post: Per_Gunnar.Edebalk@soch.lu.se Forskaravdelningen, Socialhögskolan, Lunds universitet Box

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

De äldres återkomst till arbetsmarknaden. Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

De äldres återkomst till arbetsmarknaden. Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet De äldres återkomst till arbetsmarknaden Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Innehåll 1. Långa trender på arbetsmarknaden 2. Institutionella förändringar mellan 1960

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Författare: Sofia Persson I nästan sextio år (1906-1963) hade folkskollärarinnorna en egen organisation som arbetade för jämställda villkor i läraryrket. Förbundet

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG?

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? 2 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet 2014-02-14 KS-2013/1648.109 1 (5) HANDLÄGGARE Björn Rosborg 08-535 302 09 bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64)

Läs mer

Statssekreteraren i norska Finansdepartementet, Jon Gunnar Pedersen, pekade inledningsvis på att målet för pensionssystemet har förändrats över tid:

Statssekreteraren i norska Finansdepartementet, Jon Gunnar Pedersen, pekade inledningsvis på att målet för pensionssystemet har förändrats över tid: Ett bärkraftigt pensionssystem För tredje året i rad arrangerade de nordiska försäkringsföreningarna en stipendiatkonferens. Denna gång var det Norge som stod värd och temat var pensioner. I samband med

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Fakta PM 11:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Remiss - Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013-64) från Arbetsmarknadsdepartementet

Remiss - Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013-64) från Arbetsmarknadsdepartementet SIGNERAD 2014-03-14 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-03-17 Vår referens Mats Åhgren HR-specialist Tjänsteskrivelse mats.ahgren@malmo.se Remiss - Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund!

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund! Tips inför årsskiftet Nu återstår bara ett par veckor av 2010 ett år som har präglats av goda ekonomiska förutsättningar. Vi bad Ylva Yngveson, privatekonomisk expert på Swedbank, dela med sig av sina

Läs mer

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer

2015-02-20 Av Christer Wikström

2015-02-20 Av Christer Wikström 2015-02-20 Av Christer Wikström Det orangea kuvertet Förfäras ej du lilla hop, så lyder inledningen till en psalmtext bearbetad av Johan Olof Wallin. Det kan också vara inledningen till artikeln om det

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Studiefinansieringssystemet är en viktig förutsättning för en fungerande akademi, för att

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista pensionsfrågor ålderspension premiepension inkomstrelaterad pension förtidspension allmänna pensionssystemet förvärvsarbetande kärlkramp sjukbidrag

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER

ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER Rapport 1/2008 ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER En rapport från Kristdemokraternas Seniorförbund Juni 2008 Två lovvärda uttalanden Nästa steg måste vara att ekonomiskt stärka situationen för dem med lägst

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009 Välfärdsbarometern 29 En rapport från SEB Trygg Liv, september 29 Välfärd i brytningstid Välfärdsamhället befinner sig i ständig förändring. Det kan handla om allt ifrån små, tekniska förändringar i socialförsäkringssystemen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 29.10.2010 2010/2239(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om grönboken Med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer