Miljökonsekvensbeskrivelse För etablering av fiskodling i Storsjön, Krokoms Kommun.

Transkript

1 1 Sjömat från jämtland Miljökonsekvensbeskrivelse För etablering av fiskodling i Storsjön, Krokoms Kommun. Enligt miljöbalken 6. kap. B-verksamhet, foderförbrukning över 40 ton per år. Allmänt vatten vid Rödön Verksamhetsbeskrivelse och miljökonsekvenser. Version: Bright Water Fish Sweden AB Diarie nr / Länsstyrelsen i Jämtland

2 2 TILL Läsaren. Följande utgör en preliminär bedömning av miljökonsekvenser (samrådshandling) enligt kap 6 av Miljöbalk för etablering av en storskalig fiskodling i Störsjön, Krokoms kommun. Dokumentet kommer att kompletteras efter alla samråd beroende av synpunkter som farmförts. Rapporten har utarbetats för Bright Water Fish Sweden AB. Stockholm, den 22 januari 2013 Jussi Kähäri Vd för Bright Water Fish Sweden Ab Lillbrostigen Åkersberga Tel. mob jussi.kahari@brightwaterfish.se skype: jussi.crbxj

3 3 INNEHÅLLET 1. Administrativa uppgifter 8 2. Sammanfattning 9 Bakgrund Huvudalternativ för lokalisering Verksamhetens utformning Företagets planerad framtida koncept Verksamhetens utformning Sammanfattning av miljökonsekvenser Slutlig bedömning av miljöpåverkan 3. Planerad verksamhets omfattning Verksamhetskod Planförhållanden och rådighet över vatten Övergripande verksamhetsbeskrivning 19 a. Inledning b. Odlingens lokalisering, utformning och produktionsplan 20 i. Lokalisering ii. Produktionsplan - Fisk - Foder c. Teknisk utformning 26 d. Utfordring 33 e. Transport till slakteriet och slakten 43 f. Övriga behov av byggnader och logistik osv Nyttjande av mark, vatten och infrastruktur 44 a. Anläggning i land b. Vatten

4 4 c. Vägar och transporter 45 d. Elförsörjning 45 e. Avlopp 46 f. Restprodukter och avfall 46 g. Energianvändning Alternativ och förebyggande åtgärder 53 a. Alternativ lokalisering i. Nollalternativ 53 ii. Lokaliseringsalternativ 54 iii. Ej godtagna huvudalternativ 56 b. Huvudalternativ 61 c. Jämförelse mellan nollalternativ och huvudalternativ Alternativa processer eller utformning 66 a. Reningsteknik b. Bättre foder 10. Möjlighet att hindra, begränsa eller förebygga negativa effekter Områdets natur och kulturmiljö 70 a. Områdets naturmiljö och naturförutsättningar b. Områdets kulturvärde Verksamhetens omgivningspåverkan 75 a. Konsekvenser för hälsa, natur och miljö b. Djupförhållanden i odlingsområdet 75 c. Närsaltspåverkan i vatten samt sedimentation och sjöbotten 76

5 5 i. Närsaltförhållanden i Storsjön samt beräkningar av teoretiskt fiskodlingsutrymme. 1. Inledning: Sjödata 75 a. Sjövolym 76 b. Vattenföring 77 c. Vattenomsättning 78 d. Regleringen Närsaltsberäkningar 82 a. Bakgrundshalt och nuvarande tillstånd 82 b. Fiskodlingens effekt på halten av näringsämnen: Teoretisk beräkning 88 c. Praktisk tillämpning; kalibreringsmodeller 89 i. OECD (1982) hela databas ii. OECD (1982) Nordisk kalibrering iii. Johansson & Nordvarg (2002) iv. Kommentar till olika modeller d. Om naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder 91 e. Beräkning av fosfortillskottet från planerad Verksamhet och resultat för Storsjöns del 92 f. Observation om skillnaden mellan Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder och fosforutsläppen från fiskodlingen 95 ii. Närsaltsflöden och påverkan av fiskodling övrigt - generellt 96 iii. Närsaltsutsläpp och -påverkan från verksamheten 100 iv. Annan påverkan på vatten eller på botten från odlingen Bakterier Sjöbotten och sedimentation 105 a. Sjöbotten och sedimentation; åtgärder för att skydda levande bottenfauna 105

6 6 3. Odling och förebyggande av extraordinär algpåväxt 108 v. Slutlig bedömning av miljöpåverkan pga. av utsläpp 107 d. Sjukdomsspridning och genetiska risker för fiskbeståndet 109 e. Genetiska risker och biologiska mångfald 111 f. Inverkan på landskapsbilden 113 g. Konsekvenser för kulturmiljön 115 h. Konsekvenser för mark och vegetation 114 i. Luft 116 j. Buller 118 k. Restprodukter 118 l. Kemikaliehantering 120 m. Säkerhet/ risker 125 i. Kassar och förankring 125 ii. Konsekvenser av haverier och rymningar 126 iii. Personal 127 iv. Bogsering av kassar 127 v. Sabotage 128 vi. Massdöd av fisk Motstående intressen 130 a. Friluftsliv 130 b. Fiske 130 c. Allemansrätt Konsekvenser för närboende Hushållning med naturresurser Miljökvalitetsnormer, allmänna hänsynsregler och de nationella miljömålen Miljökvalitetsnormer för Storsjön Allmänna hänsynsregler 147

7 De nationella miljömålen Några regionala miljömål som kan påverkas av fiskodlingen Kontrollprogram 156 a. Egenkontrollprogram för odlingen 156 b. Recipientkontrollprogram för vatten 157 c. Rymningsplan 157 d. Stormbesiktningar vid extraordinärt oväder Kompensationsåtgärder Information och samråd Lokaliseringsförutsättningar. Bedömningsgrunder Sammanfattning: Total produktion för tre anläggningar: Foder, kväve och fosfor full drift 167

8 8 1. Administrativa uppgifter Sökande Företag: Bright Water Fish Sweden AB Adress: Lillbrostigen Åkersberga Säte: Krokom kommun Organisationsnummer: Kontaktpersoner: Bright Water Fish Sweden AB VD: Jussi Kähäri Adress: Lillbrostigen Åkersberga Mob: e-post jussi.kahari@brightwaterfish.se Miljöansvarig Jussi Kähäri kontaktperson för MKB på Bright Water Fish Sweden Jussi Kähäri

9 9 Fastighetsbeteckning: Fiskeodling på allmänt vatten i Storsjön (flaket) strax syd-väst om fastigheten: Krokom Övergården 1:5 Landbas för denna fiskodling på fastigheten: Krokom Rödöns-Vejmon 2:19 2. Sammanfattning Bakgrund Detta dokument beskriver miljökonsekvenser av en nyetablering av en fiskodling i Storsjön i Krokoms kommun. Representanter från Krokoms och Åres kommun träffade Jussi Kähäri för första gången Då konstaterades att området i Storsjön är intressant för odlingsverksamhet. Storsjön ligger mycket fördelaktigt till med tanke på logistik till marknader i Sverige (Stockholm, Göteborg, syd-sverige) samt till nordiska grannländer, dvs nästan i mitten av hela Norden.

10 10 Bild: Verksamheten har ett mycket fördelaktigt geografiskt läge med kortare transporter till Stockholm, Göteborg och Oslo än t.ex. konkurrenterna i Västerbotten. Detta är bra för miljön genom minskade utsläpp från transporter. Kortare transport till viktiga marknader i Sverige och Norge innebär även bättre kvalité av livsmedel för konsumenter. Storsjöns regleringsmagasin hyser i många avseenden de förhållanden som behövs för att bedriva fiskodling. Bright Water Fish Sweden AB vill med anledning av detta starta verksamhet i området. Företaget önskar starta en verksamhet med 3-4 odlingar i Storsjön och denna ansökan avser odling på allmänt vatten, drygt 300 meter från strandlinjen. I samband med att odlingen startas av Bright Water Fish Sweden AB, bildas ett annat bolag för slakteriverksamheten som planeras till Trångsviken om man kommer överens med markägare, kommun och övriga berörda. Ett slakteri med produktion under 2000 ton är endast anmälningspliktig verksamhet. Därefter krävs miljötillstånd. Bright Water Fish Sweden AB kalkylerar att när samtliga verksamheter är utbyggda i full skala (odling, slakteri och eventuell förädling) kan detta generera nya jobb, ha en total omsättning runt 200 miljoner kr, samt en åretrunt produktion, men detta är naturligtvis beroende på det slutgiltiga tillståndskapacitetet.

11 11 Under hösten 2012 har bolaget haft informationsmöten för kommunledningar i Åre och Krokom, åkt runt och fysiskt träffat närboende och berörda fastighetsägare i Åre och Krokom samt tittat på tänkbara platser och knutit kontakter med annat lokalt näringsliv. Huvudalternativ för lokalisering För att odla fisk i Storsjön har, av flera anledningar, norra Storsjön ansetts vara det bästa alternativet. Lokaliseringen har bra förutsättningar för fiskodling då vattenomsättningen bedöms vara god i hela sjön och djupet är bra även nära stranden. Ur miljösynpunkt finns det naturligtvis alltid både för- och nackdelar med huvudalternativet. Fördelarna utgörs av att befintlig infrastruktur såsom väg, el och dylikt samt befintliga byggnader i närheten kan nyttjas. Med anledning av detta reduceras transporter och resurser sparas. Nackdelen härrör till att en ökad lokal näringsbelastning. I detta fall är vattenomsättning god i Storsjön och djupet är tillräckligt stort, vilket sörjer för en god utblandning. Bedömningen är att skillnaden mellan att förlägga odlingen vid denna plats eller på ett annat ställe i norra Storsjön inte är speciellt stor, sett ur både lokal påverkan och för regleringsmagasinet i sin helhet. I framtiden måste även fiskodlingsföretag vara redo att minska sina koldioxidutsläpp och vara förberedda för tilltagande energibrist. Verksamhet i norra Storsjön och Trångsviken innebär att varje transport till slakteriet och viktiga fiskmarknader i Stockholm och Göteborg blir kortare än från de stora fiskodlingar längre norrut. Slakteriet kommer sannolikt att byggas i Trångsviken och bedrivas som eget slakteribolag. Slakteriet kommer att eftersträva att själv återvinna slaktavfallet t ex i form av biodisel för att användas i egen verksamhet samt av Bright Water Fish Sweden AB till t ex framdrivning av båtar och bilar, samt uppvärmning av byggnader. Fisken ska transporteras sjövägen in i slakteriet så att även blodvatten kommer att tas omhand och renas. Bright Water Fish Sweden AB önskar även att studera återvinningsmöjligheter av fosforutsläpp från odlingarna.

12 12 Bild: Slakteriet planeras till Trångsviken om man får tillgång till den tilltänkta platsen. Verksamheternas utformning på allmänt vatten syd-väst om fastigheten Övergården 1:5 (Rödön) Odlingen gör ett intrång på en liten yta i en mycket stor sjö. I övrigt kommer inte lokaliseringen att påverka vare sig närboendes hälsa eller miljö, naturvärden, kulturvärden eller hushållningen med naturresurser på ett oacceptabelt sätt. Landbasen kommer att ta i anspråk ett mycket kort strandparti och ett mindre markområde med tillfartsväg. De åtgärder som ska skydda mot möjlig skadlig påverkan kommer att vidtas. Produktionen omfattar maximalt 30 kassar med en omkrets av maximalt 100 meter och kassarna har en diameter maximalt på 32 meter. Ytterligare kan några mindre kassar behövas för sortering och förvaring av slaktfärdig fisk. Kassarna fördelas på två rader som ligger med litet avstånd mellan varandra. Varje rad består av kassar. Kassarna ankras fast utan befintliga bryggor och på ett djup av ca meter, vid normalt vattenstånd. Förankringen sker med hjälp av kg:s sandankare.

13 13 Fodret lastas på båt från fastighet Krokom Rödöns-Vejmon 2:19. Fodret transporteras till anläggningen med hjälp av båt. Här lastas den antingen över till en flotte varifrån fodret sprutas ut till kassarna med hjälp av tryckluft och slangar (central utfodringsenhet), alternativt lyfts till foderautomater (typ Betten-automater) fastsatta på respektive kasse. När fisken uppnått slaktfärdig storlek bogseras den i kasse till Trångsviken och fisken tas upp med håv eller fiskpump. Inför vintern ligger kassarna kvar på odlingsplatsen och under islossning sänks de ner. Mycket lite foderutmatning kommer att ske på vintertiden då vattnet är kallt. På vintern transporterars foder på is till anläggningen och en del lagras på flotte. Sammanfattning av miljökonsekvenser Luft En fiskodling föranleder väldigt låga luftutsläpp. De ökade luftutsläppen i samband med fodertransporterna får i sammanhanget betraktas som försumbara. I odlingsverksamheten dör dock normalt ca 1,5 % av fisken. Denna mellanlagras en kort stund vid landbasen Krokom Rödöns-Vejmon 2:19 innan den transporteras bort. Eftersom odlingsverksamheten blir större och mängden självdöd fisk därmed ökar är frågan om hantering av död fisk viktig. Lagring skall endast ske kort tid i en fryskontainer på landbasen innan den transporteras vidare till Konvex anläggning i Karlskoga. Annan lösning för hantering av död fisk lokalt kan komma att utredas. Storsjöns regleringsmagasin En fiskodlings största påverkan på miljön är genom utsläpp till vatten främst i form av närsalter från foder, samt organiskt material i form av exkrementer. Storsjön och Indalsälven har, i likhet med andra reglerade vattendrag, ett lägre näringsinnehåll än det naturliga förhållandet. Anledningen till detta är regleringen som medför ett ökat utflöde av närsalter vintertid. Idag ligger halterna på ca 3,5 ug/l enligt Indalsälvens Vattenvårdsförbund och naturliga halter i sjön som ska ha god status ligger på ca 7,86 ug/l enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder och enligt preliminära data insamlade av miljökontoret på Krokom kommun i Alsensjön ligger dessa på över 8 ug/l, vilket kan peka på vad Storsjöns naturliga

14 14 värden borde ligga på. Av denna anledning finns större utrymme för ökad näringstillförsel än för ett ej reglerat vatten. Utsläppet av växtnäring från verksamheten kommer att ge en positiv effekt på Storsjön. Sjön är ett utarmat ekosystemet pga näringsbrist. Risk för förorening av dricksvattentäkt i sjön föreligger inte. Det finns gott om utrymme för denna produktion eftersom man utnyttjar maximalt 2/3 av närsaltsutrymmet i Storsjön utan att gränsen för god status (fosfor 7,86 ug/l med teoretisk maximal produktion motsvarande minst ton) överskrids. Storsjöns regleringsmagasin kommer även fortsättningsvis att betraktas som ett näringsfattigt vatten, dvs ingen ny näringsnivå kommer att uppnås. Den lokala påverkan från odlingen är däremot mer svårbedömd då den inte kan exakt beräknas. Utgångspunkten måste dock vara att odlingen i sin helhet kommer att medföra en lokal påverkan med ökad halt näringsämnen och därmed en liten vegetationstillväxt i omedelbar närhet till odlingen. Ökningen bedöms dock ge ett relativt ringa tillskott till denna lokala påverkan, eftersom utblandningen och borttransporten av näringsämnen blir relativt snabb. Ökningen borde istället betraktas mer som en påverkan på regleringsmagasinet i sin helhet. Restprodukter Avfallet från odlingsverksamheten består främst av fodersäckar (mjukplast), träavfall och död fisk (organiskt avfall). Mjukplasten och träavfallet sorteras och lämnas in för återvinning. Odling av 2000 ton fisk/år medför att mängden mjukplast blir uppskattningsvis ca 6 ton/år. Det är normalt att ca 1,5 % av fisken dör i odlingen. En produktion av 2000 ton fisk medför därför att ca 30 ton organiskt avfall uppkommer. Buller, rekreation och påverkan på närboende Landbas på Krokom Rödöns-Vejmon 2:19 kommer att ligga i ett område med mycket få närboende. Avstånd till närmaste hus längs stranden är ca 1 km. Risken för negativ påverkan för närboende bedöms således som ringa.

15 15 Det buller som uppkommer kommer att klara Naturvårdsverkets bullernormer även för det rörliga friluftslivet. Odlingen kan medföra en ökad mängd korp och måsfågel i området, vilket upplevs oftast som störande då de för oväsen. Odlingskassar kommer dock att skyddas med fågelnät och fodret lagras välskyddat under tak. Mängden skräpfågel förväntas inte öka dramatisk pga fiskkassar i området. Om problemet förvärras måste åtgärder diskuteras och där underlättar det att företaget och byborna har en god kontakt med varandra. Mot bakgrund av de förutsättningar som redovisas i MKB kan den sökta verksamheten bedrivas med positiv miljöpåverkan. Verksamheten kommer att uppfylla miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Sammanfattning; förväntade miljökonsekvenser Tabell 1. Sammanställning av konsekvenser för ansökt fiskodlingstillstånd. Påverkansfaktor Konsekvens i framtiden Landskapsbild Mark och vegetation Kulturvärden Luft Buller Restprodukter Kemikaliehantering Säkerhet/risker Vattenmiljö Obetydlig konsekvens Obetydlig konsekvens Obetydlig konsekvens Liten negativ konsekvens Obetydlig konsekvens Liten till obetydlig negativ konsekvens Obetydlig konsekvens Liten negativ konsekvens Liten till obetydlig negativ konsekvens men positiv påverkan på fisket. Lokal påverkan på närboende Rekreation, friluftsliv och turism Liten till obetydlig negativ konsekvens Liten negativ till liten positiv konsekvens. Positiv påverkan på fisketurism.

16 16 Skillnaden mellan obetydlig och liten påverkan : Obetydlig påverkan: Dvs mycket ringa konsekvenser som kan iakttagas endast i samband med mycket noggrann undersökning och som praktisk taget aldrig minskar allmän trivsel. T.ex. lukt som kan kännas bara från några meters avstånd. Liten påverkan: Dvs små konsekvenser som kan iakttagas av en vanlig person men som inte innebär att miljön försämras så att det skulle påverkan allmän trivsel. T.ex. en svag lukt som kan kännas några hundra meter borta i samband med gynnsamma vindar men inte innebär att man upplever det obehagligt eller störande att vara ute. Slutlig bedömning av miljöpåverkan Sammanfattningsvis kan man konstatera att verksamheten kommer att få en positiv miljöpåverkan och att verksamheten kommer att uppfylla miljöbalkens allmänna hänsynsregler. 3. Planerad verksamhets omfattning Verksamhet som avses detta dokument avser en etablering av en fiskodling för regnbåge och röding i Storsjön i Krokoms kommun. Anläggningen skall ha en årlig max produktion motsvarande 2000 foderton (moderna högkvalitativa foder) som motsvarar maximalt ca 1800 ton regnbåge och/eller röding. I verksamheten kan drygt 1800 ton fisk produceras med 2000 ton foder med en belastning av maximalt ca kg fosfor och varav maximalt ca 2200 kg blir ekologisk tillgänglig (snittfosforhalt i fodret är i verklighet ca 0,8 %) samt ca. 100 ton kväve vid full produktion.

17 17 Avgränsning Denna miljökonsekvensbeskrivning avser endast fiskuppfödning och Bright Water Fish Sweden AB avser att bedriva endast odlingen i egen regi. Slakteriverksamhet kommer att bedrivs i ett annat bolag inom samma grupp. Av kommersiella och redovisningsmässiga skäl är det nödvändigt att ett annat aktiebolag ansvarar för slakteriverksamhet. Slakteriverksamhet planeras till Trångsviken. Denna miljökonsekvensbeskrivning avser inte heller tillverkning av fiskolja från slaktavfall. 4. Verksamhetskod Verksamhetskod enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår. 5. Planförhållanden och rådighet över vatten Planförhållanden Det finns varken planbestämmelser eller områdesbestämmelser i området. Det finns ett riksintressant områden för friluftsliv runt Storsjön enligt bilaga till översiktsplan för Krokoms kommun. Fiskodling har ingen negativ påverkan på detta. Tvärtom kan fiskodlingen öka intresset för Storsjön om närsaltsutsläpp från odlingen leder till bättre fritidsfiske i sjön. Strandskydd gäller för landområdet där landbasen ska lokaliseras. Riksdagen har våren 2009 beslutat om ny lagstiftning för strandskyddet som innebär bl a kommuner får upphäva strandskydd och ge dispens. Skälen till dispens har preciserats bl a enligt följande:

18 18 - Stranden redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör det att det saknar betydelse för strandskyddets syften - Dispens behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området (jfr. också Miljöbalk 7 kap. 16 ) Verksamheten på landbasen vid Krokom Rödöns-Vejmon 2:19 uppfyller dessa kriterier. Ett slags prejudikat finns dessutom i Strömsund där Vattudalens Fisk AB har fått dispens från strandskyddet för sin fiskodlingsverksamhet. Enheter som ligger på vattenområden sköts med båt. Behovet för landbasen handlar dessutom bara om ett mindre område för en förrådsbyggnad och en lättare flytbrygga för lastning och lossning. I Ytterån finns även en ångbåtsbrygga som kan användas om odlingen måste besökas med hjälp av större båt. Landbasen kommer att ha följande huvudsakliga funktioner: - Foderförråd - Utrymme för hantering av nätkassar - Liten verkstad - Sociala utrymme (omklädning, rastutrymme osv) - Bränsleförråd i en avskild miljögodkänd kontainer. - Dödfiskhantering Ansökan om dispens enligt strandskyddsregler kan godkännas för verksamheter som måste befinna sig nära stranden pga verksamhetens karaktär. Krokoms kommun har ett pågående projekt för att redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i översiktsplanen. Kommunen är väl medveten om bolagets planer och enligt kommunens tjänstemän finns det inga hinder att ta hänsyn till bolagets intressen. Dessutom regleras det i Miljöbalk (3 kap. 5 ) att

19 19 Mark- och vattenområden som har betydelse för vattenbruk skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Rådighet över vatten Bolaget har kontrollerat vattnets rättsliga status (samfällt /enskilt/ allmänt) hos lantmäteriet. Bolaget har fått beviljat rådighet över aktuell del av allmänt vatten där själva odlingen kommer att ske från Kammarkollegiet som företräder svenska staten. Se Lag (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde (6 ). Samt t.ex. Barbro Julstad: Fastighetsindelning och markanvändning. 4 uppl. Norstedts Juridik S ( allmänt vatten ). Bolaget har ytterligare kommit överens om framtida arrende och landbas med fastighetsägaren till fastigheten Krokom Rödöns-Vejmon 2:19 för landbasen. 6. Övergripande verksamhetsbeskrivning a. Inledning Vattenbruk är en näring som utvecklats mot allt större odlingar för att få ekonomisk bärkraft i verksamheten. Flera odlingar i en region ger också förutsättning för utveckling av binäringar som liksom förädlingsindustri. Denna lokalitet beräknas att ha en foderförbrukning max 2000 ton / år. Syftet är att skapa ett bärkraftigt vattenbruksföretag med inriktning på svensk och internationell marknad.

20 20 Den totala planerade verksamhet kommer på sikt leda till uppskattningsvis arbetstillfällen enligt företagets egen uppfattning. Denna siffra innefattar även slakteribolagets personalbehov. b. Odlingens lokalisering, utformning och produktionsplan i. Lokalisering Denna lokalisering är tänkt i norra Storsjön. Här finns bra djupförhållanden och en god vattenomsättning vilket är en förutsättning för odling av 1800 ton fisk per år. Odlingens lokalisering och landbasen visas på kartor nedan.

21 21 Aktuell produktions område. Slakteri Allmänt vatten vid Rödön. Bilden ovan visar lokalisering på allmänt vatten, syd-väst om Rödön, landbas på Vejmon samt de övriga lokaliteter där bolaget har beviljats rådighet över allmänt vatten.

22 22 Produktionsplats (Lokalitet) Produktion motsvarande 2000 ton foderförbrukning sker i allmänt vatten syd-väst om fastigheten Övergården 1:5 i Rödön. Vinterförvaring av odlingen kommer ske på denna plats genom att kassarna sänks ner under islossningen. Landbas: 2 alternativ Planerad odlingsenhet Bild: Placering av odlingsenhet. Själva odlingsenheten består av ringar med kassar. Mindre justeringar för läget är möjliga efter samråd med närboende. Odlings- och landbasområdena på kartan är oproportionellt stora pga ritningstekniska begränsningar. Bilder från landbas och utsikt mot sjön:

23 23 Bild (ovan) Utsikt från Övergården 1:5 mot Rödöns Vejmon (mot nord-väst). Bild (ovan): Utsikt från Mjälaviken (mot sydväst) mot Övergården 1:5 och den tilltänkta lokalisering

24 24 Bild (ovan) Landbas vid Rödöns Vejmon mot planerad anläggning vid syd-väst om Rödön. ii. Produktionsplan Fisk Bolaget kommer att producera antingen bara röding eller bara regnbåge eller både och. Detta beslut kommer att fattas beroende på sättfisktillgång. Den totala produktionen i denna odling blir ungefär 1800 ton (motsvarar foderförbrukning 2000 ton).

25 25 Regnbåge Odlingsinriktningen är produktion av regnbåge huvudsakligen i storleken 15 g till 3-4 kg i två till tre årsklasser. Detta innebär: - åldersklass 1 från ca g, - åldersklass 2 från g upp till 1,6 kg och - eventuell årsklass 3 från 1,6-4,0 kg. beroende på marknadssituation Om man får tag i större sättfisk ( gr) växer fisken snabbare i lokalitet. Röding Man har också planerat att starta storskalig produktion av röding. Röding skulle produceras i två årsklasser: - åldersklass 1 från ca g, - åldersklass 2 från 100-1,3 kg - ev årsklass 3 från 1 1,5 kg Den traditionella rödingsstorleken har varit ca 700 g (rensad vikt). Det är sannolikt att grossistmarknaden vill ha större röding i framtiden för att reducera slak- och filékostnader. Mellanårsskillnader mellan klasserna förekommer och en årsklass 3 tillkommer eventuellt beroende på marknadens efterfrågan av större fisk. Foder Foderförbrukning blir alltså max 2000 ton per år i denna lokalitet. Endast högenergifoder med lågt utsläpp av ekologiskt tillgänglig fosfor kommer att användas. Utfodring kommer att ske först både för hand (för små fisk) och senare med foderautomat. Ett centralutfordringssystem kommer troligtvis att införskaffas. Vid sidan om kan användas så kallade Betten automater eller liknande.

26 26 c. Teknisk utformning Anläggningen kommer att ha en landbas på Krokom Rödöns-Vejmon 2:19. Från denna kommer odlingen att kontrolleras och skötas om av personal som besöker odlingen dagligen huvudsakligen från båt. Båten kommer sätta sig fast vid kassar eller vid en flotte eller liknande vid anläggningen. Odlingen kommer att bestå av två närliggande rader (se placering på kartan ovan). Den totala odlingsenheten omfattar totalt ett område ca 100 x 400 m på vattenytan. Under ytan ligger kg ankarna på botten (10-40 m djupt) ca m från ringar. Bild: Kassarna kommer att ankras med hjälp av sandankare som utrustas med schackel och kätting. Från kätting dras 40 mm ankringslina till kassar. Fisken sätts ut i ca 100 m runda nätkassar. Utsättingsperiod: maj-juni och september-oktober. Fisken sortares och räknas våren efter utsättning. Samtidigt fördelas fisken till fler 100 m nätkassar. Produktionen föregår i område med god vattenomsättning. Odlingen kommer att använda nätkassar av polarcirkel-typ dvs dubbla sammansvetsade plastringar. Antar nätkassar (ringar) som behövs: - 20 st nätkassar med omkrets 100 m

27 27-5 st mindre kassar för diverse behov Detta innebär i princip följande biomassor (när biomassan är störst sent på hösten, strax före vintern): Maximalt 20 x 130 ton = 2600 ton Biomassan under tillväxtperioden (sommartid) kommer aldrig att överstiga 25 kg per kubikmeter vatten i kassen. Ytterligare kan finnas några mindre ringar för sortering, förvaring av avelsfiskar osv. Total behövs maximalt 20 odlingskassar samt 5 andra kassar av olika storlekar (med omkrets 10 till 70 m). Kassarna kan variera i djupet mellan ca 6-15 m beroende på syfte med kassen vilket betyder att odlingsvolymen måste anpassas på motsvarande sätt så att fisken inte får för litet utrymme. Kassarna kommer att ha en spetsig botten 2-3 m för att kunna använda dödfisk-håv, alternativt vara flatbottnade där dödfisk-pump i så fall kommer att användas. Kassarna kommer vidare att ha ett 1 m hoppnät samt taknät. Det 1 m höga hoppnätet, taknätet, delar av utfodringssystem samt plastringskonstruktionen är vad som ses av kassarna. Med hjälp av ankringslinor bildas en så kallad hage ( två rader ) för odlingskassar. Hela området dvs en hage, kräver en yta på ca 100 x 400 m. Ankringslinor skall ha längden 3 gånger längre än djupet enligt grundregeln. Dvs om det är 30 m djupt, skall ankaret ligga ca 90 m från den punkten där ankringslinan sitter fast i hagen. Om det djupet är ca 20 m, skall ankaret ligga minst 60 m borta för att nå en optimal hållfasthet.

28 28 Bild ovan: modern fiskodlingsanläggning med bra vattenomsättning. Bild ovan: Samma anläggning under vatten. Den totala odlingsenheten omfattar totalt ett område ca 100 x 400 m på vattenytan. Under ytan ligger kg ankarna på botten (10-40 m djupt) ca m från ringar.

29 29 Bild: Kassarna kommer att ankras med hjälp av sandankare som utrustas med schackel och kätting. Från kätting dras 40 mm ankringslina till kassar. Skiss (nedan) för en hage med 1 rad:

30 30 Bild (ovan): Kassar kommer att ligga i två rader enligt ovanstående mönster. Ringar med omkrets ca 100 m har en diameter på ca 32 m samt yta på ca 800 m2/ring. Ringar med omkrets ca 50 m (hjälpkassar) har en diameter på ca 16 m, samt yta ca 200 m2/ ring.

31 31 Med skyddsområdet omfattar odlingen totalt ca 120 x 420 m stort området. Skyddsområdet behövs för att undvika olyckor mellan båtar och anläggningen. En båt kan få t ex få tvärstopp om den fastnar i ankringslinan. Skyddsområdet kommer att markeras med gula bojar enligt gällande föreskrifter (Statens Jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 2011:34; Utmärkning av vattenbruksanläggningar 14 ). Ankringslinor kommer att utrustas med sänke så att de inte flyter vid ytan under lågt vatten och utgör fara för andra båtar. Bild. Ett exempel på hur en fiskodling (en rad) kan se ut under en odlingssäsong.

32 32 Bild: Typiska fiskodlingskassar (Polarcirkel ringar dubbla ringar). Bild. Ett exempel på en fiskkasse. Kassarna är godkända enligt norsk standard NF Den blåa linjen visar vattennivån. I början kommer en nätkasse med 10 mm maskstorlek att användas, men när fisken växer, överförs dem till nätkassar med större maskstorlek, och till slut till nätkassar med 25 mm maskstorlek. De nätkassarna som används är oimpregnerade.

33 33 Kassarna är även utrustade med s.k. dödfiskhåv som är en enkel konstruktion för att kunna hissa upp död fisk som sjunkit på kassens botten. Håv som kan hissas upp för kontroll d. Utfodring Den planerade odlingen på allmänt vatten sydväst om Rödön kommer att använda maximalt ca 2000 ton foder. Utfordringen sköts av centralutfordringsystem och eller Bettenautomater eller liknande på 100 m nätkassar. Små fisk kan utfordras för hand eller när man behöver överigt endast små mängder foder. Den tydligaste skillnaden mellan automatutfordring och utfordring för hand är ljudet. Men en mänsklig öra kan inte iaktta automatens ljud över 500 meters avstånd under normala förhållanden. Utfordring för hand innebär en stor precision beträffande bedömning av fiskens aptit och på det sättet kan man få bäst foderkoefficient genom att man observerar fiskens beteende hela utfordringsperiod. Den nära kontakten med olika fiskgrupper är viktigt för att kunna upptäcka sjukdom, parasiter eller andra problem på en tidig fas.

34 34 Automater används för att underlätta arbetet och att reducera arbetskostnader. Några automater har liten kapacitet och några andra, stora automater kan utfordra över 100 kg/min. Gemensamt för de olika automater är att de inte analyserar fiskens aptit på samma sett som människan (med undantag som gäller sensorer som kan upptäcka foderspill). Utfordring med automat baseras på noggrann analys av fiskens aptit, biologiska förhållanden (främst temperatur) och kontroll av biomassan. I praktiken kan man följa den sista måltiden för fisken och nå nästan samma precision beträffande bedömning av fiskens aptit som vid utfordring för hand. Man helt enkelt minskar och till slut stänger automaten när fiskens aptit avtar eller att man gör sk top -utfordring för hand. Top-utfordring betyder att man utfordrar t.ex % med automaten och utfordrar sista % för hand för att se när fisken blir mätt, och kontrollera om den blir mätt med den mängden, som man beräknat på förhand. Se t.ex. Olai Einen och Torid Mörköre: Föringslaere for akvakultur. 2 opplag s. 59; Utföringsmetodar handföring eller automatföring?. Tabell 1. Månad Maj Uppskattning om Foderförbrukning över året Uppskattad fördelning i framtiden per kalendermånad (på tre enheter) 100 ton Juni 150 Juli 500 Augusti 500 September 400 Oktober 200 November-april 100 Totalt 2000

35 35 Utfodringen anpassas till vald produktionsstrategi och aktuella odlingsförhållanden t.ex temperatur. Optimal utfodring används då man önskar optimalt förhållande mellan stor produktion och ett bra foderutnyttjande. Nedan finns ett exempel om en optimal utfording för fiskstorlek mellan gr: Nedanstående figur visar en optimal tillväxt av regnbåge under första året baserad på verkliga temperaturer i Storsjön (med startvikt 50 gr): Fiskens tillväxt och vikt under 2 års period på matfiskodling:

36 36 Bild ovan: Fiskens tillväxt enligt SLU:s modell (ca. 10 gammal modell med dåvarande foderkoefficienter). I figuren (ovan) ges exempel på produktionscykler för regnbåge och röding. I båda fallen ligger startvikten den första produktionssäsongen g, men start och slut på säsongen är ca en månad senare respektive tidigare för röding. Sk foderkoefficient är n relation mellan fiskens tillväxt och fodermängden som behövs för att åstadkomma tillväxt. Med foderkoefficient menas hur många kg foder som behövs för att producera 1 kg fisk. Under vintern sker dock mycket liten utfodring och vinterfoder innehåller mindre fosfor. Foderkoefficienten blir mindre (dvs bättre) med mindre fisk. Foderkoefficienten planeras att ligga kring 1,1-1,2 för hela odlingen. Detta baseras på det faktum att foderkoefficient har blivit ca. 1,1-1,2 för hela produktion i moderna odlingar med kompetent personal och modern teknologi. Denna foderkoefficient är typisk för de bästa odlingar med produktion av regnbåge > 1,8 kg. Om Storleken av fisken blir mindre, kan foderkoefficienten bli ännu bättre. Det finns statistik från andra odlingar som bekräftar utvecklingen. T.ex.

37 37 Ålands Fiskförädling (Nätrafjärden, på havet): Huvudsaklig produktion av regnbåge > 1,8 Kg regnbåge Vattudalens Fisk (Dragan, Ströms Vattudal; sötvatten)2011: Fk 1.13 Produktion mellan ton på två anläggningar. Huvudsaklig produktion >1,8 kg regnbåge. Med foderkoefficient menas hur många kg foder som behövs för att producera 1 kg fisk. Under vintern sker dock mycket liten utfodring och vinterfoder innehåller mindre fosfor. Foderkoefficienten blir mindre (dvs bättre) med mindre fisk. Fiskfoder består av protein, fett, kolhydrater, vitaminer, mineraler och pigment. Alla ingredienser är naturliga produkter från fiske och jordbruk, eller industriellt framställda råvaror som är kopior av material som finns i naturen. Fiskfodret måste matcha fiskstorlek, biologi, miljö och hälsa, med hänsyn till ekonomiska-, produktions- och marknadskrav. Fiskfoder ser enkelt ut, men det är en komplicerad produkt. Produktion av bruna pellets baseras på mycket avancerad nutrition expertis som tar hänsyn till att olika arter har olika näringsbehov, och att samma art har olika mat under olika livsstadier och i olika årstider.

38 38 Nutrition kunskap (näringskunskap) är kunskap om de material som behövs i form av mat för att stödja liv (dvs celler och organismer). Många vanliga hälsoproblem kan förebyggas eller lindras med en hälsosam kost. Exempel om varudeklaration av Biomar foder (6 och 8 mm) Nedan närmare information om sammansättning av foder och energifördelning (gäller 8 mm):

39 39 Bolaget planerar att producera fisken med modern övervakningsteknologi t ex med hjälp av kameraövervakning och sensorer. Övervakningsteknologi bidrar att nå låg foderkoefficient. Bolaget satsar vidare på välutbildad nyckelpersonal. Alla permanenta anställda på odlingar kommer att ingå bolagets kompetensutvecklingsprogram. Den låga foderkoefficienten beror på att bolaget planerar att producera fisken med modern övervakningsteknologi t ex med hjälp av kameraövervakning och sensorer. Vidare för att bolaget satsar på välutbildad nyckelpersonal. Företaget kommer att använda huvudsakligen två olika slags foder: - vanligt regnbågsfoder som innehåller ca 0,8 % fosfor - rödingfoder som innehåller ca 0,9 % fosfor Odlingen kommer att bedrivas så att olika foderkombinationer leder till ett snitthalt av fosfor maximalt 0,9 % (dvs max. 0,9 % fosfor x 2000 ton = kg fosfor brutto). Det är allmän trend att fosforhalter blir mindre i fiskfoder när kunskap om fiskfoder utvecklas genom forskning. Fosforhalterna kan således bli lägre i framtiden beroende på utveckling av foder. Det har kommit ut ett nytt foder på marknaden som innehåller så lågt som 0,7% fosfor och detta foder utvärderas just nu. Bolaget följer denna utveckling noggrant.

40 40 Alla kalkyler om maximal produktion (nedan) är baserade på denna genomsnittliga halt 0,9 % av fosfor trots att fosfor kan bli mindre i verklighet. Övrigt foder som kan bli aktuellt är vinterfoder som innehåller fosfor ca 0,78 % och eventuellt rödingfoder som innehåller fosfor ca 0,9 %. I praktiken kan snitthalt av fosfor ligga vid 0,85 %. Man eftersträvar att ha fisken lagom tätt i kassen för att få en så bra foderkoefficient som möjligt, att fisken ska må bra samt få en så jämn tillväxt som möjligt. Det är viktigt att inte ha för lite eller för mycket fisk per kubikmeter. För detta syfte finns t ex så kallade farm densitytabeller. Se ett exempel (på nästa sida): Bild (ovan): Ett exempel om farm density - tabell. Foderkoefficienten kan sänkas med högteknologisk produktion av mindre regnbåge och därmed samtidigt minska miljöpåverkan från odlingen genom mindre foderspill och mindre fekalier då fodret utnyttjas effektivare hos fisken.

41 41 90% av utfodring och tillväxten sker sommartid under perioden maj-oktober. Fisken börjar äta och växa snabbare från en temperatur på ca 8 grader, vilket är riktmärket för tillväxtperiodens start och slut. Distributionen av foder kommer att ske med centralutfordringssystem, alternativt med Bettenautomater och vid behov även för hand. Bild (ovan): Centralutfodringssystem där fodret blåses från land ut till kassarna. Systemet kan opereras både från land eller från båt/ flotte. Bild (ovan): Foderdistribution med centralutfordringssystem (s.k. delaren ). Systemet kan också vara flytande och foderbåten kan koppla sina slangar till delaren.

42 42 Bild: Betten automat, som kan styras med klocka och kan använda batterier, biodiesel, solenergi eller stationär ström som energikälla. För att optimera utfodringen kommer man ha manuell kontroll av fiskarnas beteende, aptit och utfodringsmängd. Odlingen kommer att markeras enligt Jordbruksverkets föreskrifter. Bild. En odlingskasse utrustad med gult, blinkande varningsljus.

43 43 e. Transport till slakteriet och slakten Huvudalternativet för slakteriet är en fastighet i Trångsviken, i närhet av befintligt reningsverk. Slakteriet kommer att bedrivas i ett annat aktiebolag. Fisken transporteras i kassar, tankpråm eller liten tankbåt till Trångsviken. Första år transporteras fisken i kassar till Trångsviken. Transport sker ibland via bolagets lokalitet Högsta där fiskkassar kan ankras tillfälligt före sista sträckan in i Trångsviken. Bogsering av fisken görs antingen i de odlingskassar där fisken har tillvuxit under säsongen eller alternativt separat i mindre transport-/slaktkassar. Före transport av fisken hålls den utan utfordring, beroende på vattentemperatur, och all eventuell död fisk avlägsnas före bogseringen. Sidorna för kassen dras upp för att minimera risken för haverier och hål genom att kassan fastnade i botten. Om fisken transoirteras senare i tankpråm eller liten tankbåt. Den pumpas över till båten. Man kör direkt till Trångsviken där fisken pumpas över till en kasse. Fisken pumpas upp till slakteriet och bedövas före avlivning. Fisken strupskärs i slakteriet. Avlivning/avblodning sker i slakteriet. Fisken kommer att avlivas enligt aktuella regler om djurskyddslag (1988:534). Blodvatten går till befintligt reningsverk. Slaktavfall går till återvinning i form av biodiesel, alternativt Omega 3 produkter eller djurfoder. Första slakten kommer att äga rum ca 1 år efter utsättning av första fisken, enligt planering i slutet av Vid slakt kommer ca ton fisk att tas upp per slaktdag under första året. Under första året blir det inte många slaktdagar utan det är mest en fråga om att testa logistiken osv. Några väsentliga negativa miljöeffekter uppkommer inte av slakt. En egen MKB kommer att upprättas för slakteriverksamhet av slakteribolaget samt anmälan göras hos kommunen. f. Övriga behov av byggnader och logistik osv. Bolaget har behov av förrådsbyggnad för foder och utrustning samt personalutrymme. Det ligger redan byggnader i Trånsgviken, samt i närheten av landbasen på Krokom Rödöns-

44 44 Vejmon 2:19. Bolaget kommer att utreda i vilken omfattning det går att använda dessa existerande byggnader. Det finns behov av att dra egen väg till stranden med vändplan över marken Krokom Rödöns- Vejmon 2:19 vilket bolaget kommit överens med markägaren och Krokoms kommun om. 7. Nyttjande av mark vatten och infrastruktur a. Anläggning i land Behovet består av en landbas. Elnät finns i närheten av den tilltänkta landbasen. Gamla landsvägen, E14 samt en skogsväg passerar nära landbasen och endast en kortare väg med vändplan behöver byggas. Landbasen kommer att ligga långt från övrig bebyggelse. Ur miljösynpunkt finns uppenbarliga fördelar med detta huvudalternativ. Med anledning av detta sparas resurser och inget stort markområde tas i anspråk. En ny byggnad i land kommer att behöva byggas dvs ett förråd samt utrymme för personal. En flyt-brygga eller alternativt en fast brygga för transporter och fiskhantering kommer att anläggas längs stranden. b. Vatten Sjön kommer att användas för transporter av personal och gods i det dagliga arbetet. Bränsletankar på land förvaras i skyddsbehållare som klarar läckage utan att bränslet kommer ut i omgivningen. Totalt kommer uppskattningsvis ca 1000 liter bränsle att förbrukas för denna odling per år och det kommer att finnas miljögodkänd behållare för bränsle på lokaliteten. Företaget planerar även att på sikt att använda biodiesel baserad på fiskavfall från slakteriet.

45 45 c. Vägar och transporter Transporter kommer att äga rum enligt följande: Tabell 4. Transporter. Transportslag Mängd Fodertransporter Ca 2000 ton foder, dvs ca 70 långtradarlaster. I praktiken 2-5 ggr/vecka under odlingssäsong. Avfallstransporter 1 gång/vecka under odlingsperioden, dvs under maj-oktober blir det ca 24 avfallstransporter. Transport av utrustning Några biltransporter per månad under odlingssäsong maj-oktober. Ca bilar/år. Transport av levande fisk Yngel: långtradarlaster/år. Hälften på våren och hälften på hösten. Personal och varutransporter Ca 1-5 personbilar till landbas (t/r) per dag under måndag-söndag. Transporter med båt Kassar och personal transporteras med båt. Kassar vid behov och personal dagligen. Transport av slaktfärdig fisk Kassar bogseras via båt till slakteriet i Trångsviken. Totalt Uppskattningsvis 120 transporter med lastbil/ år. + person och båttransporter. Transport av foder kommer att ske med lastbil 0-3 ggr/vecka under våren och hösten och på högsommaren fram till början av augusti ca 5 ggr per vecka. Lastning och lossning av tung utrustning och foder sker med truck eller hjullastare. Alternativa lossningsmetoder för foder utan fordon utreds. d. Elförsörjning Odlingen kommer att utnyttja elverk och batterier för strömförsörjning. Bolaget avser att på sikt använda biodiesel producerad av slaktavfall (när slakteribolaget kommer i gång). Det finns elnät framdraget till existerande hus i närheten, samt kraftledning utmed gamla landsvägen. Elverk kommer att uppfylla Naturvårdsverkets bullernormer.

46 46 e. Avlopp Det finns mycket litet behov för vatten på land. Avloppsvatten från personalutrymmen kommer att hanteras i enlighet med kommunens föreskrifter. f. Restprodukter och avfall; typ, mängd i kg och hantering En stor och viktig del i denna verksamhet är avfallshanteringen. Anledningen till detta är inte främst volymernas storlek eller farlighet, utan det faktum, att en del av avfallet kan utgöra en källa till dålig lukt vid felaktig hantering. Avfallet från odlingsverksamheten i odlingen består främst av död fisk (organiskt avfall), träpallar och fodersäckar (mjukplast). Död fisk: Inom odlingsverksamhet dör normalt 1,5 % av fisken, vanligtvis under tidig fas (mindre fisk). Uppskattningsvis ger verksamheten därför upphov till ca ton död fisk/år 1. Men denna siffra varierar dock mellan 1 till 5 % under en längre period. Vid ordentlig, långvarig värmebölja kan en större andel fisk dö i kassarna. Risken för detta bedöms dock som mycket låg på allmänt vatten, över 300 meter från land då vattenomsättning och förhållandena i Storsjön bedöms vara mycket goda för vattenbruk. Tabell. Mängd biologiskt avfall. Biologiskt avfall, självdöd fisk. Ordinarie dödlighet under drift av anläggning Mängd EWC-kod 27 ton Journalföring kommer att finns för död fisk och fraktsedlar kommer att användas i samband med borttransport för att kontrollera mängder, i enlighet med EU-lagstiftning. Ca kg död fisk kommer att hanteras i enlighet med Jordbruksverkets föreskrifter för animaliska biprodukter kategori 2. Antingen grävs den döda fisken ned i samråd med 1 Detta kan variera mellan olika år.

47 47 kommunens miljökontor enligt föreskrifter eller avhämtas för energiutvinning till godkänt destruktionsanläggning (Konvex). Det viktigaste för att undvika lukt är dock inte själva mängden död fisk, utan hanteringen i övrigt då det framförallt sommartid annars kan börja lukta. Detta innebär att man samlar in döende samt den döda fisken i god tid innan den sjunker till botten i kassarna och därefter förvarar den i slutna kärl i en kylkontainer på landbas Lukt förekommer då endast under sommarperioden och då i samband med lastning på lastbil och vid borttransport av död fisk. Luktkamufleringsmedel Lahega Sanér kan används som skyssdåtgärd mot dåligt lukt omen endast i fall det uppstår ett behov att hantera död fisk i sådana förhållanden att det finns en stor risk att en stark obehaglig lukt kan sprida sig i omgivning och störa närmaste närboende. Medel används i mycket små mängder ca. 1-3 liter maximalt t.ex. på vattentäta skål för att kunna samla och återvinna den. Doften från luktkamufleringsmedel tar över den obehagliga lukten från död fisk. Doften liknar t.ex. vanilj. Användning är helt sporadisk och endast. t.ex. om det inträffar en olycka eller läckage i samband med hantering av dödfisk, det är mycket varmt och mycket folk antas vistas utomhus. Luktmaskeringsmedel har ingen direkt skadlig effekt på marken eller vatten eftersom den samlas bort (dvs de skål som innehåller detta) inom ett dygn efter användning. Säkerhetsdatablad finns som bilaga. Man kan också använda luktmaskeringsmedel (biologiskt nedbrytningsbart) vid tillfälliga luktstörningar. De närmaste grannarna kommer sannolik inte att störas av lukt pga det långa avståndet mellan tilltänkt landbas och grannarnas fastigheter. Bortskaffandet av död fisk Det är även tillåten att gräva ned kadaver inkl. död fisk i viss avlägsna orter i Sverige (SJVFS 2011:21, bilaga 2; 2 kap., 23). I Krokoms kommun omfattar dessa bestämmelser endast Offerdal, Föllinge, Hotagen och Laxsjö men inte området kring Rödön. Nedgrävning blir inte aktuellt.

48 48 Det finns en godkänd anläggning för kategori 2 material (självdöd fisk) i Karlskoga och Skellefteå. Då det innebär långa transporter att skicka den döda fisken både till Karlskoga (ca. 56 mil) och Skellefteå (ca. 52 mil) och det samtidigt ger ett onödigt stort luftutsläpp av bl.a. koldioxid skall därför andra alternativ, t ex lokal återvinning (destruktion inom Jämtland) utredas. Avfall med animaliskt ursprung är förknippad med dyra kostnader för frakt och destruktion av detta avfall. Död fisk skulle till viss del kunna bidraga till ett kretslopp samt öka produktionen av förnybar energi i dessa biogasanläggningar samtidigt som producenter kan uppfylla miljömål/föreskrifter och eventuellt minska sina kostnader. Även LRF Jämtland bedriver ett projekt som strävar efter att möjliggöra hygienisering av slakteriavfall [upphettning till 70 grader i en 1 h] för att göra det möjligt att använda även kadaver i biogasproduktion. Bolaget har etablerat kontakter med de projektansvariga Andreas Hägglund / LRF Konsult och följder denna utveckling med stort intresse. Om detta leder till en konkret biogasanläggning, är bolaget intresserad av att skicka sin animaliskt avfall (kat. 2 material) dit. Alternativt är att samarbeta med lokala godkända anläggningar inom lantbruket, om någon eller några av dem kan motta biologiska avfallet och fungera som en underleverantör beträffande avfall som härrör från bolagets anläggningar. Bolaget håller på att utreda var lämpliga platser för denna funktion kan finnas. Grundkrav för transporter och behållare är i alla fall att: - transporten ska ske i övertäckta och läckagefria behållare eller fordon, samt att - fordon och returbehållare och all återanvändbar utrustning som kommer i beröring med materialet ska rengöras, tvättas och desinficeras efter varje användning. Förutom dessa krav tillkommer krav på handelsdokument och krav på märkning av fordon och behållare Transportkärl som används i samband med hantering av död fisk kommer att tvättas efter tömning (d.v.s. ca 1 gång per månad under odlingssäsong förutsatt att de är tomma och inte

49 49 används vid den aktuella tidpunkten ). Kärlen kommer att förvaras i kylkontainer fram till att de tvättas. Kärlen skall även vara täckta med lock då de är tomma. Konvex AB har tillstånd att hantera kategori 2 material. Doft kan dock uppstå mycket tillfälligt (ca en timme, två gånger per månad) under sommaren vid omlastning av fisk från kylkontainern till Konvex containrar. För att minska detta, kan lastningstiden flyttas närmare till midnatt, då mycket litet antal människor vistas ute. Ytterligare skall alla utrymmen dvs kyl/fryscontainern, där död fisk förvaras, tvättas och desinficeras regelbunden enligt regler. En möjlighet är att använda död fisk i framtiden för biogasproduktion eller för jordfärbättring. Fisk är mycket bra för båda syften eftersom man kan producera mycket energi från fisk samt att den innehåller bland annat fosfor och kväve som man kunde återvinna i länets lantbruk. Fiskavfall är högvärdigt substrat som efter hygienisering skulle kunna användas för rötning i t.ex en biogasanläggning. Nedan finns en jämförelse mellan vissa avfallssorter: Avfallet som en biogasresurs: 1 ton flytgödsel ca 140 kwh/ton 1 ton slaktavfall ca 900 kwh/ton 1 ton t.ex. fisk ca 3700 kwh/ton Det finns inga godkända anläggningar för djurkadaver inom området i dag (den ). Däremot så finns det två små biogasanläggningar (Lägda gård, Rönningsberg, Trångsviken och Lefflers Lantbruk i Helleberg, Alsen) som rötar i huvudsak gödseln ifrån mjölkkorna på deras gårdar. Försök/diskussion pågår för att möjliggöra hygienisering (kl2) och ev. sterilisering (kl3) av fiskavfall, för att senare kunna röta det. En hygieniseringsanläggning är kostnadsberäknad till ca kr. Det kommer alltså i framtiden, troligtvis, finnas kapacitet att ta emot fiskavfall, frågan är bara hur det ska gå till och om det är lönsamt.

50 50 En grundläggande förutsättning är hygienisering av avfallet för att kunna använda den för.t.ex. lokal biogasproduktion i lokala gårdar. LRF Konsult och Triventus har utfärdat en förstudie om hygienisering av animaliska biprodukter som kan senare användas för biogasproduktion. Förslaget är baserad på slakteriavfall (kategori 3 material) men kan vara tillämpplig även för död fisk (kategori 2 material) men kategori 2 måste trycksteriliseras innan det får tas emot i en biogasanläggning. Begreppet trycksterilisering definieras enligt artikel 3.19 i förordning (EG) nr 1069/2009: Bearbetning av animaliska biprodukter, efter sönderdelning till en partikelstorlek på högst 50 mm till en kärntemperatur på mer än 133 C i minst 20 minuter utan avbrott och vid ett tryck (absolut) på minst 3 bar. En trycksteriliseringsanläggning är en tryckbärande anordning och innefattas därmed av tryckkärlsdirektivet, eller EU-direktivet 97/23/EG PED, Pressure Equipment Directive. Tryckkärlsdirektivet är en tvingande lagstiftning som trädde i kraft den 29 november 1999 och gäller för konstruktion, tillverkning, märkning och kontroll av tryckbärande anordningar och aggregat vars, av tillverkaren angivna högsta tillåtna tryck, PS, är högre än 0,5 bar. Tidigare har direktivet implementerats i den svenska lagstiftningen genom Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1999:4 Tryckbärande anordningar. En trycksteriliseringsanläggning går under begreppet bearbetningsanläggning. Metoder för en säker bearbetning av material i en sådan anläggning fastställs i bilaga IV till förordning (EU) nr 142/2011. Ett mobilt system skulle fungera enligt följande princip: Förslaget utgår från containrar innehållande en tank med en volym på 6-8 kubikmeter och ett pannrum med egen gasbrännare. Containrarna stationeras tillfälligt landbasen av fiskodling, där de fylls på med död fisk avfall. När containrarna fyllts upp transporteras de ut till aktuella gårdar. På bondgården kopplas ström och gas på för att starta hygieniseringsprocessen av slaktavfallet. När processen är genomförd töms det hygieniserade avfallet i en nedgrävd lagringstank i väntan på att användas i den gårdsbaserade biogasanläggningen. För att en okontrollerad rötningsprocess ej ska påbörjas i förtid krävs att det hygieniserade materialet kyls ner och sedan luftas ordentligt i väntan på användning.

51 51 Källa: LRF Konsult Jämtland och Triventus: Slutrapport till förstudie av etablering av en hygieniseringsanläggning för Biogasframställning i Jämtlands län Bolaget håller på att utreda vad denna trycksterilisering innebär övrigt tekniskt och kostnadsmässigt. Bolagets representant har varit i kontakt med LRF Konsult Jämtland (Andreas Hägglund) senast den Bolaget bygger ovasett ett system där man kan använda flera containrar utan att man behöver omlasta död fisk på landbas. Systemet skall fungera så att död fisk skall transporteras bort till godkänt anläggning när container är full, tvättas på lämpligt tvättstation och återlämnas som ren till landbas. Minst en ledig container måste finnas för att kunna smidigt transportera död fisk bort när det behövs Kärl och container tvättas i en tvättstation där man kan samla allt avloppsvatten och leda till rening (dvs utanför landbas). Man tvättar både containern och kärl på godkänt tvätt station innan de transporterars tillbaka till landbas. Bolaget håller på att utreda var lämpliga platser för denna funktion kan finnas. Kärl och container tvättas med Lahega Alkafoam CL18 tvättmedel och desinficeras med Remi Kombi 21 desinficeringsmedel. Säkerhetsblad finns som bilaga. Fodersäckar: Fodret kommer att levereras huvudsakligen i 500 till 1000 kg:s säckar. Mindre antal av yngelfoder kommer att levereras i 25 kg:s säckar (uppskattningsvis ca kg). Tomsäckar så kallade big bags ca st, samt 25 kg:s småsäckar ca 2000 st komprimeras och återvinns. Tabell. Uppskattning av farligt avfall /år. Farligt avfall Lysrör Bilbatterier Olja, gammal olja från motor Mängd 0,5 kg dvs. 2 st / år 2 st. 50 l

52 52 Hydraulolja ca 20 l/år Olje- och bränslefilter (kasserad utrustning) 20 kg, Rester av målarfärg 20 l. Impregnerade odlingskassar 2000 kg / år (efter ca. 5-6 års användning) Hydraulolja uppkommer från båten och motorolja kommer främst från hjullastaren och övriga fordon. Detta ska omhändertas av Stena Miljö eller verkstäder som utför service av fordon. Tabell (nedan). Övrigt avfall. Övrigt avfall Hushållsavfall Papper och papp Uttjänta bildäck Trasiga kläder Träavfall (transportpall) Järnskrot och övr. metaller (kasserad utrustning) Plast, hårdplast (plastdunkar och dyl. förpackningar) Elektrisk utrustning, (kasserad utrustning) Plast, mjukplast (fodersäckar) Begagnade kassar (kasserad utrustning), utan impregnering Mängd 600 kg/år 50 kg/år 4 st/år 30 kg 4000 kg/år 1500 kg/år 50 kg/år 10 kg/år 3000 kg/år 1000 kg/år Mjukplast, som utgör den största volymen, sorteras och lämnas in för återvinning. Den samlas i begagnande fodersäckar ( big bags ) som bortskaffas minst en gång per vecka under den aktiva odlingssäsongen. Träavfall (lastpallar) hämtas av lastbil minst en gång per vecka tillsammans med plastavfall vecka under den aktiva odlingssäsongen. Lastpallar sorteras i Krokom Rödöns-Vejmon 2:19 så att de trasiga lämnas in till miljöstation för återvinning och de som är hela returneras för återanvändning. Förutom det ovan nämnda uppkommer små mängder av hushållsavfall, papper, metallburkar, glas etc. som hanteras enligt gällande bestämmelser och avfallsordning i Krokoms kommun och små mängder av farligt avfall, t ex motorolja, vilket omhändertas av Stena miljö eller liknande företag som har tillstånd att hantera farligt avfall. g. Energianvändning Verksamheten förbrukar energi huvudsakligen för utfodring och transporter. Fiskodling är annars ingen energiintensiv verksamhet.

53 53 8. Alternativ och förebyggande åtgärder a. Alternativ lokalisering i. Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen etablering av fiskodling kommer att ske, vilket innebär att det utvalda vattenområdet varken kommer att få positiv eller negativ påverkan av vattenmiljön. ii. Lokaliseringsalternativ Det viktigaste kriteriet för val av platsen för en odling är naturligtvis de biologiska förutsättningar. Vid lokalisering av fiskodling finns ytterligare bl a följande aspekter som måste tas hänsyn till: - För anläggning av fiskodling krävs ett bottendjup på minst 10 meter men helst ännu djupare upp emot meter. Då kan det produceras mer fisk per ytenhet. Det är också viktigt med en viss säkerhetsmarginal till botten för att kassar inte ska fastna och för att sediment från botten inte ska röras upp i kassarna. Även om man kan anlägga en fiskodling längre ut i en sjö är det viktigt att det vid landbasen finns ett tillräckligt djup för att kunna sköta båttransporter och bogsering in och ut från stranden för slakt och underhållsarbete. - Närhet till infrastruktur är en nyckelfaktor för att en anläggning med landbas ska kunna drivas på ett rationellt sätt. Transporter av foder, sättfisk och borttransport av fisk kräver vägar som kan klara tunga fordon. - Tillgång till elektricitet är en viktig parameter för att driva en vattenbruksanläggning. Den behövs för uppmontering av odlingen, drift och styrning av foderautomater, strömbildare för att hålla vattenytan isfri under vintern o.s.v. - Närhet till tätorter och boende kan både vara positivt och negativt ur fiskodlingssynpunkt. Å ena sidan kan boende uppleva fiskodling som en störning i form av t.ex. dålig lukt, påverkan på utsikt och landskapsbild och på vattenområden

54 54 som används till bad och fiske. Samtidigt vill man inte lägga en odling alltför avlägset med tanke på närheten till potentiell arbetskraft samt minskad risk för sabotage. Bolaget har för avsikt att driva storskalig produktion av regnbåge och röding som kassodling vilket sätter också vissa minimikrav för vattendraget eller sjön. Företagets utgångspunkt för lokalisering har varit att hitta lägen som är så lite störande för närboende som möjligt, att påverkan på vattenkvalitén ska vara rimlig och gärna positiv dvs i oligotrofierade vatten. Vidare ska det finnas goda djupförhållanden och möjligheter till hamn samt övervintring antingen på plats eller i närheten. Ytterligare ett kriterium har naturligtvis varit att det ska gå att odla regnbåge och även röding i området och att det finns förutsättningar för expansion av verksamheten i framtiden. Det innebär att temperaturen i vattnet inte får vara för låg för produktionen av regnbåge men ändå tillräckligt låg för produktion av röding. Det innebär att man utan djupare analys kan utesluta stora delar av landet och fokusera på ett begränsat område. Man kan inte gå långt norr ut i Jämtland eller vidare norröver, inte heller närmare fjällregionen. Vattnen blir antingen för kalla och/eller transportavstånd ökar rejält (inklusive klimatutsläpp). Om man ser till vattenområden mera öster- och söderut så blir det för varma sommartid, ett problem för produktion av röding. De krav man har på att kunna odla både röding och regnbåge storskaligt, ringar alltså in Storsjön och de stora djupa sjöarna runt mellersta Jämtland. Från Krokoms kommuns sida har framställts ett önskemål att odlingsverksamhet samt slakteriet skulle lokaliseras inom kommungränsen och därmed bidra till sysselsättning och positiv utveckling av landsbygden inom kommunen.

55 55 Storsjön har mycket goda förutsättningar för fiskodling ur miljösynpunkt eftersom den har stora ytor och stor volym samt med snabb vattenomsättning. Bolagets VD har under flera år studerat möjligheterna med storskalig fiskodling i Storsjön och besökt många platser runt sjön och skaffat en bred kunskap Storsjön och studerat data från Indalsälvens Vattenvårdsförbund, SMHI samt Regleringsföretaget. Bolagets VD har även varit i kontakt med biologer och limnologer. Under hösten 2012 åkte företagets ledning en resa utmed Storsjöns norra strand tillsammans med representanter från Krokom kommun. Under denna resa fann vi att just vattnet sydväst om Övergården 1:5 (Rödön) skulle vara en utmärkt plats för en anläggning. Storsjön har varit mest intressant alternativ redan från början. Regionförbundet Jämtlands län har också påpekat Storsjön som en av de 20 bästa sjöarna för fiskodling i Jämtlands län i sin rapport GIS-analys för lokalisering av lämpliga lokaler för fiskodling i Jämtlands län (2012). Bolaget har granskat olika områden i Storsjön, men fann att övervintringsmöjligheterna var begränsade i många platser. De platser som man tyckte var intressanta i starten var området i norra Storsjön. Den nya tekniken innebär att man kan använda nedsänkbara kassar istället för att flytta kassarna till vinterförvaring. Andra platser som man tittat på har var legat längre upp i Indalsälven, Alsensjön, Kallsjön samt området vid Hallen i Åre kommun. Dessa platser kan vara intressanta odlingsplatser i framtiden, men är inte lika optimala ur helhetssynpunkt som allmänt vatten sydväst om Rödön. Bolaget har studerat den rapporten som gjorts av Regionförbundet Jämtland. Generellt påpekar regionförbundet Storsjön som lämplig sjö för vattenbruk. Både kommunledning i Krokom och Åre anser att området runt Trångsviken kan vara en lämplig lokalisering för ett slakteri.

56 56 iii. Ej godtagna huvudalternativ Som nämnts i stycket ovan är det svårt att finna sjöar där man kan odla både Regnbåge och Röding samtidigt. Vattnet är antingen för kallt eller för varmt för att kunna erbjuda en sådan möjlighet, varför bolaget anser att sjöar utanför Jämtland ej passar in för tilltänkt verksamhet. Södra sidan om Flaket i Storsjön har goda förutsättningar för fiskodling men logistik till ett tilltänkt slakteri skulle bli betydligt längre. Det är också svårt att placera en stor odling utan säker vinterförvaring. Pga omfattande vattenskyddsplaner i Storsjön på södra sidan om Flaket är det i dagsläget svårt för Åre kommun att acceptera en sådan lokalisering. På södra sidan om Flaket går dessutom en renflyttningsled över Storsjön vintertid. Risk för intressekonflikt är således uppenbar. Kallsjön ligger 100 meter högre över havsytan än Storsjön och har således en betydligt lägre genomsnittstemperatur vilket medför betydligt längre uppfödningstid innan fisken nått slaktvikten. Kallsjön ligger dessutom betydligt längre bort från större vägar vilket ger en negativ miljöpåverkan med längre transporter. På östra sidan av Storsjön finns betydligt mycket mer bebyggelse utmed sjön, varför många fler skulle påverkas av en fiskodlingsverksamhet. Inom Bergs kommun pågår redan en etablering av fiskodling. Miljöpåverkan här skulle således bli för hög. Alla de vattenområden som pekats ut är i princip möjliga att odla fisk i. De är alla nästan likvärdiga från vattenkvalitetssynpunkt men uppfyller inte övriga lokaliseringskriterier. På många mindre sjöar och vattendrag finns det utter i Jämtland. Uttern är en rödlistad art som ska värnas. Uttern föredrar mindre vattendrag och inte så djupa och stora öppna sjöar som Storsjön.

57 57 Bild: De röda prickarna visar utterobservationer i samband med inventering Det finns inga röda prickar i Flakts (allmänt vatten) område. Källa: Utter. Rapport 2006:02 av Jämtlands länsstyrelse.

58 58 Bild (ovan): Lokaliseringsalternativ vid Hallen och inloppet till Storsjön. Det planeras ett område för fritidshus i Hammarnäs och detta kan innebära en risk för intressekonflikt med storskaligt vattenbruk.

59 59 Bild (ovan): Lokaliseringsalternativ söder om Verkön och Norderön. Ytterligare en faktor som talar för norra delen av flaket är att det tidigare har förekommit stora jordras längre upp mot riksgränsen. Stora delar av vattnet färgades och blev mycket grumligt under flera veckor. En sådan händelse skulle inte gynna fiskodling. Laxfiskar tycker inte om grumligt vatten. Men denna händelse visade att vattnet inte blev grumligt i norra delen av flaket. Krokoms miljökontor har bevarat bilder om vattnet efter jordraset nära riksgränsen och dessa bilder visar tydligt skillnaden.

60 60 Grumligt vatten. Normalt vatten. Bild (ovan) visar skillnaden mellan grumligt och normalt vatten i Indalsälven efter jordraset på 1980-talet. Helt annan faktor som talar mot lokalisering av storskaligt vattenbruk söder om flaket är att Åres kommun planerar omfattande vattenskyddsområde vid inloppet till Storsjön samt söder om flaket. Detta kan innebära intressekonflikt mellan storskaligt vattenbruk och vattenskyddsområde. Planerad vattenskydds område inom Åres kommun

61 61 Ytterligare en faktor som talar mot lokalisering av storskaligt vattenbruk nedanför Hallen (inloppet till Storsjön) är att det finns en renflyttningsled som går på vintern över isen från Hammarnäs mot Marby kyrka. Om fiskodling måste hålla öppet vatten vid kassarna på vintern, kan detta innebära ytterligare en konflikt med rennäringen. Bild: renflyttningsled på isen på vintern. b. Huvudalternativ Huvudalternativ blir i alla fall i Storsjön som har mycket stor volym och som är Sveriges femte största sjö till ytan. Vattenomsättningstid för hela Storsjön är ca 1,1 år enligt SMHI:s statistik. Storsjön har både volym och ytor för storskalig produktion. Den har långa strandpartier utan risk för stor belastning eller störning för närboende. Storsjön har en

62 62 vattentemperatur som passar både för regnbåge och röding. Sjöns näringsfattiga vatten skulle gynnas av den näringstillförsel som en storskalig odling ger. Efter att ha granskat Storsjöns delar med våra kriterier har ett läge, som fullt uppfyller alla våra kriterier hittats och det är allmänt vatten sydväst om Rödön och fastigheten Övergården 1:5 i norra Storsjön. Parasiten Cryptosporidium har påträffats i Storsjöns vatten under perioden dec feb 2011 (des-feb). Den undertecknade har varit tidigare i kontakt med Fiskhälsan AB (nuförtiden avlidne veterinär Ulf-Peter Wickhardt), som ansåg att denna parasit utgör inget hot mot odlade fiskar och inte heller någon större hot mot produktion. Förekomsten av parasit har ju varit tillfälligt och enligt information har vatten varit fri från parasiten den 11 Mars Parasiten drabbar varken vildfisk eller odlad. Enligt vattenprover i somras och hösten fyller vattnet kriterier för fiskodling (Jfr också förordning 2001:554, om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten). Det finns förekomster av uran i marken speciellt i Ovikens område och det pågår en utredning om det går att påbörja brytning av denna malm. Vi ser inte heller att eventuell framtid brytning skulle utgöra något hot mot vår framtida verksamhet. Det är mycket osannolikt, att ett gruvbolag skulle tillåtas att väsentligt försämra Storsjöns vatten genom sin verksamhet, eftersom det skulle innebära en risk för ett stort antal människors driksvatten samt att många personer skulle få väsentligt sämre levnadsförhållanden och miljön skulle i så fall avsevärt försämras. Utgångspunkt är nämligen enligt Miljöbalk 2 kap. 9 att sådan verksamhet inte får bedrivas. Vi har valt allmänt vatten (sydväst om Rödön) i norra Storsjön som bästa lokalisering för denna anläggning. Orsaken är att här finns bra vattendjup och vattenomsättning på det allmänna vattnet söder om fastigheten, samt bärig väg nära till landbas och möjlighet att anlägga landbas på ett område utan att göra något större ingrepp i landskapet.

63 63 Bild (ovan) från stranden på Krokom Rödöns-Vejmon 2:19. Landbasen kommer att ligga en liten bit in i skogen, väl kamouflerad av träd och inte påverka landskapsbilden. Bild från ett område mellan landsväg och landbas.

64 64 Bild: Infart från landsväg och in på Krokom Rödöns-Vejmon 2:19 mot Storsjön. Trångsviken som plats för slakteriet är också skyddad mot västliga vindar och kommer sannolikt att ligga i lä året runt. Med läget i norra Storsjön har vi gått vidare med och ansökt rådighet över vatten av kammarkollegiet vilket beviljats, samt kommit överens om ett framtida arrende av Krokom Rödöns-Vejmon 2:19 med markägaren för tilltänkt landbas och vägar. Vi har inte funnit något bättre alternativ i arbetet med lokaliseringen och som skulle möta våra lokaliseringskriterier. Med tanke på Storjöns form och hydrologiska förhållanden har produktionsplanerna anpassats för lokala förhållanden (se nedan om närsaltsberäkningar och utsläpp från fiskodlingen). På slutet av detta dokument (under punkt 19) finns sammanfattning av förutsättningar för lokalisering samt bedömningsgrunder för Storsjön.

65 65 c. Jämförelse mellan nollalternativ och huvudalternativ Parameter Nollalternativ (Dagsläget, dvs 0 foderton/år) Huvudalternativ (Ökad produktion, dvs 2000 foderton/år) Landskapsbild Ingen påverkan Ca 20 kassar med diameter ca 32 och 5 kassar med diameter 22 m. En liten reversibel påverkan. Totalt max 25 kassar. Mark- och vegetation Ingen påverkan. Ingen påverkan. Luftkvalitet Ingen påverkan. Påverkan utgörs av utsläpp från förbränningsmotorer i samband med fodertransporter (lastbil) och fisktransporter (bil och bogsering av kassar). Det finns även en risk för dålig lukt från den döda fisk som uppstår vid odlingen. Ytvatten Ingen påverkan. Ökningen ger enligt beräkning upphov till utsläpp av totalt fosfor totalt kg/år (varav ekologisk tillgänglig ca 2160 kg). Regleringsmagasinets naturliga förutsättningar kommer inte att förändras. Kassarnas placering på meters djup i vatten med god omsättning medför att ytterligare lokal påverkan genom en viss ökning av algpåväxt förväntas bli relativt låg, men kan inte uteslutas. Kemikaliehantering / Säkerhet Ingen påverkan Liten kemikaliehantering. Restprodukter Främst mjukplast (fodersäckar) och organiskt avfall (död fisk max 27 ton). En mindre mängd avfall uppkommer från personalbyggnaden, samt enstaka förpackningsmaterial, vanligtvis hårdplast. Ingen påverkan. Buller och närboende Ingen påverkan. Låg påverkan. Transporter och foderutmatning medför visst buller. Mängden mås- och kråkfågel ökar lite och för oväsen men detta förhindras med taknät och att området hålls rent. Om fåglarna börjar utgöra ett problem måste olika lösningar diskuteras.

66 66 Rekreation/turism Ingen påverkan. Liten påverkan. Kassarna upptar vattenområde men utgör inget hinder för båttrafik (eller snöskoter på vintern) ) i sjön. Både när det gäller de ytterligare kassarna, men även gällande vinterförvaringen. Slutsatsen är att en ny odling medför relativt små konsekvenser för miljön. Den medför en påverkan på regleringsmagasinet genom utsläpp av näringsämnen, men inte i en så betydande utsträckning att man kan förvänta sig väsentliga negativa biologiska effekter. Tvärtom kan en fiskodling i ett regleringsmagasin medföra att näringsbalansen närmar sig den naturliga situationen. Odlingen medför en mycket liten påverkan på de närboende i Mjäla eller Rödön. Tidigare informationsmöten med Krokom kommun har dock visat på en positiv inställning till verksamheten och man ser inga hinder till en produktion. Positivt är också att kommunikationen mellan markägaren och bolaget är mycket god. Det sörjer vanligtvis för ett lyckat projekt även på sikt, då oförutsedda effekter ibland kan uppstå. 9. Alternativa processer eller utformning a. Reningsteknik Alternativ till odling av fisk i nätkassar är odling i bassänger på land där all utsläpp från odlingarna kan tas omhand. Landbaserad odling finns bl a i Helsingborg för produktion av högprisfisk som ål. Det finns även landbaserade sättfiskanläggningar men pris per kg för sättfisk är väsentligt högre bl a på grund av högre produktionskostnader. Det är inte ekonomiskt genomförbart att odla matfisk som t ex röding eller regnbåge för konsumtion på land, pga de höga investerings och energikostnader detta medför (bl a uppvärmning av vatten samt byggkostnader).

67 67 b. Bättre foder Fiskfoder har genomgått en omfattande utveckling sedan början av 1980-talet. Då var fiskfoder baserade på fiskrens med mycket fosfor i de benrester som fanns i fiskmjölet. Under mitten av 1980-talet påbörjades en utveckling som resulterat i att dagens foder har en väsentligt lägre näringsbelastning än förr. Förr räknade man med foderkoefficienter av 1,7-2,0, idag 0,8-1,2 beroende på fiskstorlek. Förr var schablontalen för fosfor och kvävebelastning 15 kg fosfor och 75 kg kväve per ton årlig produktion. Idag är motsvarande tal 5-6 kg fosfor och kg kväve. Det är alltså möjligt att odla ca 3 gånger så mycket fisk med samma fosforbelastning som tidigare. Ytterligare en utveckling som skett är att mängden växttillgänglig fosfor minskat drastiskt från ca 70 % till ca 15 %. Även smältbarheten har ökat och volymen fekalier har minskat i de moderna fodren då man ersatt olika växtbaserade kolhydrater med t ex fett. De senaste foderkvalitéerna har dessutom ersatt delar av fiskmjölet med växtproteiner. Det pågår forskning hela tiden om foder och bolaget följer aktivt utveckling. 10. Möjlighet att hindra, begränsa eller förebygga negativa effekter. I en odlingsverksamhet i kassar finns alltså idag inte möjlighet till rening av vattnet. Därför är lokaliseringen viktig. När väl odlingen är lokaliserad är odlingens teknik och odlarens skicklighet avgörande för verksamhetens negativa effekter för miljön. Foderspill är dyrt och ger största miljöpåverkan från fiskodling. Här är personalens kunskap viktig.

68 68 Personalen som ska sköta verksamheten kommer att vara utbildad för att säkerställa en daglig fackmannamässig skötsel. Kassodling har naturligtvis påverkan på miljön på många olika sätt. Bolaget satsar på utbildad personal för att öka kunskapen om odlingsteknik och miljöfrågor. Målet är att så många som möjligt skall ha relevant utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling. Kassodlingen ger en påverkan på landskapsbilden. Huruvida denna påverkan är positiv eller negativ finns inget objektivt mått för att mäta, utan är åsiktsbaserad. Genom att placera anläggningen längre ut i sjön, har den mindre dominerande inslag på landskapsbilden. Odlingen kan medföra ökad påväxt av alger i odlingens omedelbara närhet speciellt under den varmaste sommarperioden. Detta problem kan minskas genom att man kontinuerligt kontrollerar odlingens foderkoefficient, har regelbundna okulärbesiktningar som dokumenteras och analyserar vattenprover. Vid en värmebölja kan man eventuellt sänka kassarna 5-10 meter ner i vattnet och hålla dem där nere ca 3-5 veckor. Genom att sänka kassarna kan solljus inte nå näringsämnen som kommer från odlingskassen, vilket gör att algtillväxten avtar. Fisken kan ändå utfordras samtidigt. Denna metod har testats och använts på norska fiskodlingar i Möre och Romsdal regionen. En intensiv storskalig fiskodling kan medföra ökad sedimentation och i värsta fall död botten vilket försvårar nedbrytning av fekalier osv från fiskodlingen. Sedimentation och ackumulering av organiskt material under odlingen är avhängig av flera faktorer: - Produktionens omfattning betyder mycket för själva slamproduktionen - Hastigheten på strömmen bidrar att sprida tillförseln - Större avstånd till botten ökar också spridning - Den biologiske nedbrytningen minskar en del av belastningen Det ligger i bolagets intresse att sjöbotten bevaras i gott biologiskt skick eftersom en effektiv och kvalitativ fiskproduktion hänger ihop med en god miljö. Verksamhetsutövaren kommer att genomföra regelbundna mätningar av sediment både i början och i slutet av odlingsperioderna. Bolaget har i åtanke att om detta skulle medföra ett större problem, så kan

69 69 man införa ett odlingskoncept på sikt där man kan rotera eller flytta produktionen vid behov och låta någon av enheter även vila under 1-2 säsonger när produktionens tyngdpunkt finns på en annan enhet. Ett flyttnings/rotationssystem innebär att sjöbotten får återhämta sig. Rotationssystem är ganska vanligt i Norge. Pga att det finns stora fria ytor i norra Storsjön kan man också enkelt flytta odlingarna några hundra meter för att ge botten botten tid att återhämta sig. Detta är även väldigt enkelt att göra ur juridisk synvinkel eftersom odlingen ligger på allmänt vatten. Anläggningen kan utgöra en fara för annan båttrafik på sjön. På vintertiden kan det finnas risk att någon kolliderar med snöskoter vid anläggningen. För att minska denna risk, kommer anläggningen att markeras med bojar och utrustas med ljusblinkar som visar anläggningens läge under mörka tider. På vintertiden kommer speciella pinnar med flaggor finnas på isen som visar anläggningens läge. För fågelskydd kommer varje odlingskasse att ha ett taknät som förhindrar fågel från att få kontakt med den odlade fisken. Fodret lagras välskyddad i förråd mot skadedjur, fåglar etc. Inga andra kemiska produkter än drivmedel kommer att hanteras i större mängder i verksamheten. Dessa produkter hanteras i skyddskärl så att det inte kan ske ett utsläpp till omgivningen vid läckage. Död fisk förvaras i fryscontainer för att undvika luktproblem. Konvex-bolaget har mycket pålitligt logistik och bolaget är van att reducera luktproblem i transport av kadaver. Ytterligare finns det kemiska produkter för luktmaskering som bryts biologiskt ned. T.ex. Lahega Sanér är ett långtidsverkande luktmaskeringsmedel. Det är uppbyggt av väldoftande eteriska oljor, och avger en behaglig doft av vanilj och avlägsnar obehaglig lukt. Tillverkaren är Lahega Kemi Ab. Överhuvudtaget allmän renhållning, regelbunden tvättning och desinficering av förråd, soputrymmen och sopcontainers är viktiga för att reducera obehagliga lukter.

70 70 Bolaget har för avsikt att studera olika alternativ att omhänderta fosforutsläpp från odlingar tillsammans med forskare och uppfinnare inom tekniken. 11. Områdets natur- och kulturmiljö a. Områdets naturmiljö och naturförutsättningar Storsjön är en del av Indalsälv och till ytan Sveriges femte största sjö enligt SMHI.

71 71

72 72 Ovan finns lista över landets största vattenmagasiner. Torröns vatten rinner genom Storön och tillsammans har Torrön och Storön 2,5 km3 regleringsbar vattenvolym. Indalsälven är alltså den tredje största beräknad efter regleringsbar volym i landet efter Göta Älv och Luleälv. Uppgifter om Storsjön: Sjöid i SMHI system: Medeldjup: 17.3 m Max djup: 74 m Volym: 8018 m3 Areal: 456 km2 Sjöhöjd: 292, 8 m ovanför havet I omedelbar närhet av odlingen och landbas är det skogsbruk som dominerar landskapsbilden.

73 73 Bild: Skogsbruk dominerar landskapsbilden. Bilden är strax utanför landbas. Bild. Strandområde vid Övergården 1:5. Inga hus vid närmaste strandområde som kunde bli störda. Längre ner mot Rödö-bron finns en stuga alldeles på strandområden men det är oklart om stugan har bygglov.

74 74 Bild (ovan): Avverkning ovanför stranden på fastigheten Övergården 1:5. Att sjön är biologiskt utarmad påverkar fritidsfisket som skulle kunna vara en betydligt större resurs, om sjön var i naturligt näringstillstånd. b. Områdets kulturvärde Storsjön har varit en viktig kommunikationsled och haft en viktig roll i matförsörjningen genom tiderna. Fisket är utarmat och har idag ingen större betydelse för hushållen vid Storsjön. Vissa delar av Storsjön och Indalsälven har varit en viktig länk i flottningen av timmer. Denna flottningsled går idag på vägar längs vattnet. Idag har båtturism och sportfiske utvecklats speciellt i Storsjön. Det finns inga kulturminnen eller kända fornlämningar varken på land på den aktuella fastigheten för landbas eller under vatten i ankringsområdet för planerad fiskodling.

75 Verksamhetens omgivningspåverkan och hushållning av naturresurser a. Konsekvenser för hälsa, natur och miljö Bedömningarna av fiskodlingens påverkan har utförts enligt en niogradig skala (se tabell 3) från mycket stor negativ påverkan till mycket stor positiv påverkan. Konsekvensbedömningen och graderingen på skalan utgår från befintlig information om omgivningsförhållanden och utifrån hur verksamheten skall bedrivas framöver. Tabell 3. Gradering av påverkan från fiskodlingen. Mycket stor negativ konsekvens Stor negativ konsekvens Medelstor negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Obetydlig konsekvens Liten positiv konsekvens Medelstor positiv konsekvens Stor positiv konsekvens Mycket stor positiv konsekvens b. Djupförhållanden i odlingsområdet Från Hallen börjar södra Storsjön och vidgar sig sedan österut mot Östersund och norrut mot Krokom. Djupet varierar mellan 30 och 70 meter i stora delar av Flaket.

76 76 Planerad odlingsenhet Bild ovan: Djupförhållanden i det aktuella området. Odlingsenhetens ungefärligt läge. c. Närsaltspåverkan i vattenområdet samt sedimentation och sjöbotten. i. Närsaltsförhållanden i Storsjön samt beräkning av teoretiskt fiskodlingsutrymme. 1. Inledning; sjödata Beräkningar av teoretiskt fiskodlingsutrymme 2 har utförts för hela Storsjön. 2 Miljötjänst Nord AB och Aqua Nord Ab har assisterat med beräkningar som underkonsulter. Resultat har granskats av Anders Alanära, prof. vid SLU och han har bekräftat skriftligt (den 14. oktober 2011) att han kommit till samma resultat. Författaren av detta dokument har dock kompletterat fler synpunkter med hjälp av hydrologiska litteratur, resultat från fysiska strömmätningar osv.

77 77 a. Sjövolym och vattenföring Storsjöns volym anges enligt SMHI till 8018 km 3 eller m 3. SMHI s data över medelvattenföringen genom Storsjöns utlopp har utnyttjats vid beräkningarna av det teoretiska utrymmet i hela Storsjön. De olika tillrinnande vattendragen har därefter summerats och en rimlighetsskattning av värdena har utförts (tillrinningen från, samt ytan av dessa tillrinnande vattendrags avrinningsområden har jämförts mot ytan av resterande av SMHI ej redovisade tillrinnande vattendrag samt den differens i vattenföring som återstod mellan Storsjöns in- och utlopp). Figur 1. Karta över tillrinningen till Storsjön. 1: Storsjöns inlopp, 2: Ytterån, 3: Svenstavik, 4: Storsjön upp till Vattviken, 5: Hovermoån, 6: Häggån, 7: Tillopp till Myrviken, 8: Billstån, 9: Storsjön mellan Vattviken och bron, 10: Storsjöns utlopp. De övriga okända utloppen till Storsjön utgörs huvudsakligen av områdena mellan Hallen och bron vid Oviken, området runt Rödön, Frösön samt tillrinningen till Brunfloviken.

78 78 Tabell. Tillrinnande vattendrag till Storsjön. Vattenföring Ytterån m 3 /s Storsjön inlopp Övriga okända tillflöden Från Södra Storsjön Storsjön utlopp Varav från 202,5 13,5 14,6* 7,3* 237,9 SMHI /*Beräknat Svenstavik 1,42 Uträknat fr. areal och avrinning Storsjön upp till 0,11 Uträknat fr. areal och avrinning vattviken Hovermoån 3,2 SMHI samt korrelerats mot areal och avrinning Häggån 3,65 Uträknat fr. areal och avrinning Till Myrviken 1,13 Uträknat fr. areal och avrinning Billstaån 4,2 SMHI samt korrelerats mot areal och avrinning Storsjön mellan Vattviken och bron 0,90 Uträknat fr. areal och avrinning Källa b. Vattenomsättning Omsättningstiden för Storsjön har dels beräknats för hela sjön (volym/vattenföring) och dels för Södra Storsjön. Vattenomsättning för hela Storsjön är 1,07 år och för södra Storsjön 2,48 år enligt beräkningarna. En betydande del av vattenomsättningen sker genom regleringen av Storsjön (2,75 m. regleringsamplitud). Se närmare nedan under rubriken Reglering. Vindarna har en stor betydelse för vattenomsättning eftersom vindarna flyttar ytvatten och skapar vågor och ström i ytvatten. Under perioden islossning/ dvs. från maj till augusti är dominerande vindar nord-västliga men september-december (fram till isläggning) är dominerande vindar sydliga. 3 Samtidigt måste det finnas också motsatta ström djupare under ytan. Annars skulle vattennivån stiga eller blir lägre i södra Storsjön än i norra Storsjön. 3 Enligt statistiken på sjökortet. Period

79 79 Det finns teoretiska mallar av vattenutbytet i sjöar/ bassänger som ligger i älv eller i liknande. 4 Vattnet är i princip skiktad på sommaren men vattenomsättning mellan botten och ytvatten äger rum enligt följande: Vindarna flyttar vatten och skapar vågor. Vågorna medför i sin tur turbulens och obalans i språngskiktet och detta leder till att det blir vattenutbyte (mellan botten och ytan) i en sjö även på sommartiden. Bild: Vattnets rörelser på sommaren. Vindarna flyttar vatten och skapar vågor och blandar vatten på sommaren i sjöar som södra Storsjö. Q= strömriktning. Q= strömriktning. Bild: Vattnets rörelser på våren och på hösten. Utjämning av temperatur medför att både yt- och bottenvatten Vattnets blandas fullständigt på hösten och våren. Källa till hydrologi: Mustonen, S. Sovellettu hydrologia ( Tillämpad hydrologi ). Vattenförening (Finland 1986) 503 s. 4 Källa: T.ex. Den statliga finska miljöförvaltningens hemsida: Granberg Kaj och Granberg Juha: Yksinkertaiset vedenlaatumallit (Enkla mallar för vattenutbytet ). Jyväskylä 2006.

80 80 c. Regleringen En betydande del av vattenomsättningen sker genom regleringen av Storsjön (2,75 m. Regleringsamplitud). Regleringen har följande mönster: Ungefär mellan 15 Mars - 6 Maj ligger vattnet på sin lägsta nivå. Från 6 Maj till 1 Juli stiger vattennivån kraftigt och massor av färskt vatten strömmar in. Från och med juli till 15 mars sjunker vattennivån och vattnet strömmar ut från Storsjön. Bild: Variation av tappning under ett kalenderår i Storsjön. Källa: Regleringsföretaget.

81 81 Bild (ovan): Tappade vattenvolymer under perioden I snitt har man tappat ca Mm3/ år under ett kalenderår som motsvarar ca. 96 % av magasinets vattenvolym. Bild ovan. Storsjöns vattenstånd

82 82 2. Närsaltsberäkningar Beräkningar av närsaltskoncentrationer, framförallt av fosfor bör enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder baseras på minst fyra ytvattenprovtagningar spridda under året. I extensiva provtagningsprogram kan prov istället tas under sensommaren (slutet av juliaugusti) men proverna bör baseras på ett medelvärde för minst tre år. Den huvudsakliga källan för information om fosforhalter i Störsjön har varit Indalsälvens Vattenvårdsförbund som gör mätningar i hela Storsjöns område och det finns statistik långt tillbaka i tiden. Punkten Åssjön har utnyttjats för beräkningar av fosforhalten i hela Storsjön då denna ligger närmast sjöns utlopp och därmed återspeglar hela sjöns vattenkemiska tillstånd bäst av de tillgängliga provtagningspunkterna. Då resultaten från de vattenkemiska provtagningarna i alla provtagningspunkter i Storsjön under perioden visar på att fosforhalten har sjunkit under denna period, har dock endast resultat från åren , dvs. en period om fem år, utnyttjats för beräkning av nuvarande fosforhalt i Storsjön. Även i Södra Storsjön har beräkningen av nuvarande fosforhalt i sjön baserats på perioden då resultaten från provtagningspunkten utanför Svenstavik, liksom i övriga provtagna punkter i Storsjön, visar på minskande nivåer av totalfosfor i sjön under perioden a. Bakgrundshalt och sjöns nuvarande tillstånd Indalsälvens Vattenvårdsförbund har omfattande recipientkontroll för hela Storsjön och Indalsälven. Följande resultat gäller senaste mätningar i Storsjön:

83 83 Ytterån: Senaste mätning: (4 ug/l) Varje annan mätning på sensommar och varje annan på vårvintern. Senaste mätning: (4 ug/l) Varje annan mätning på sensommar och varje annan på vårvintern. Kvitsle Senaste mätning: (2 ug/l) Provtagning och mätning 6 ggr/ år. Årsskifte markerats med röd linje. Åssjön:

84 84 Senaste mätning: (5 ug/l) Varje annan mätning på sensommar och varje annan på vårvintern. Senaste mätning: (4ug/l) Varje annan mätning på sensommar och varje annan på vårvintern. Svenstavik: Senaste mätning: (4 ug/l) Varje annan mätning på sensommar och varje annan på vårvintern.

85 85 Senaste mätning: (5 ug/l) Varje annan mätning på sensommar och varje annan på vårvintern. Dessa resultat betyder att Storsjön har mycket låga halter av fosfor och sannolikt lägre än naturliga värden. För att kunna veta vilka värden skulle gälla i naturtillstånd (utan reglering osv) gör man en uppskattning av s.k. Bakgrundshalt. Bakgrundshalten (eller jämförvärdet) i sjön skall representera ett naturligt tillstånd utan mänsklig påverkan, dvs. ett ursprungsläge. Bakgrundsvärden kan beräknas eller uppskattas på flera sätt. De kan uppskattas med ledning av äldre undersökningar i det aktuella området eller andra likartade områden. I brist på data kan bakgrundsvärden också beräknas med hjälp av avrinningsområdets egenskaper och vattnets beskaffenhet i övrigt. Enligt Naturvårdsverket kan bakgrundshalten av fosfor beräknas utifrån absorbansen i sjön på två olika sätt; TP jfr (μg/l) = * absorbans f420/5 Där TPjfr är jämförvärdet för fosfor. Denna beräkning ger ett lågt fosforvärde vid en given absorbans, speciellt i klara fjällvatten. Absorbansen i sin tur kan beräknas utifrån färgtalet genom formeln: Abs= Färgtal( mg Pt/l )*0,002. Enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder 5 skall bakgrundshalten av fosfor istället beräknas enligt formeln: Log(ref-P)=1, ,246*log 10 AbsF - 0,139*log 10 Höjd - 0,197*log 10 Medeldjup 5 Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport Sjöar och vattendrag)

86 86 Där ref-p är bakgrundshalten av fosfor (μg/l), AbsF är absorbansen mätt vid 420 nm i 5 cm kuvett, höjd är sjöns höjd över havet (m) och medeldjup är sjöns medeldjup (m). Bakgrundshalten i Storsjön samt i Södra Storsjön har beräknas utifrån de nya bedömningsgrunderna via färgtalet då analyser av absorbans saknas i de vattenkemiska provtagningarna. Resultatet har därefter jämförts mot uppmätta och beräknade halter längs Indalsälven (i reglerade och i oreglerade sträckor) samt i Ajaure, Storumansjön, Stenselemagasinet, Storvindeln och Vojmsjön för att undersöka om de framräknade värdena är rimliga. Tabell. Uppmätta halter, samt beräknade bakgrundshalter utifrån de nya samt de gamla bedömningsgrunderna. Stor sjön Indals-älven (tre oreglerade lokaler) Södra Storsjön Ajaure Storuman Stensele Storvindeln Vojmsjön 3,96; 5,54; Medelvärde uppmätt halt 3,5 3,58 5,01 5,20 5,10 5,55 ( möh) 5,02 3,1 Beräknad bakgrundshalt utifrån de nya bedömningsgrundern a* 4,52 4,74 4,45 4,02 7,22 3,27 4,314 Beräknad bakgrundshalt utifrån de gamla bedömningsgrundern a 6,31 6,77 5,90 6,21 7,26 6,34 7,112 Omsättningstid (år) 1,07 2,48* 0,01 0,74 0,005 I princip rinnande 0,32 2,50 *Vattenomsättningen via Storsjöns reglering är inräknat i detta värde. Både de övre delarna av Indalsälven samt Storvindeln är oreglerade och fosforhalten i dessa lokaler har därmed inte påverkats av vattenkraftsreglering. Dessa punkter utnyttjas därför som referenser i tabell 2 för att jämföra de framräknade värdena mot uppmätta värden. I alla sjöar där bakgrundshalten av fosfor har räknats ut utifrån de nya bedömningsgrunderna ger dessa beräkningar dock lägre värden än beräkningar enligt de gamla bedömningsgrunderna.

87 87 Formeln för att beräkna bakgrundshalten av fosfor enligt de nya bedömningsgrunderna baserar sig på data från den nationella miljöövervakningens vattendrag och sjöar. De sjöar som ingår i detta underlag är mellanstora sjöar med arealer på 0,02-52,6 km 2, (med ett medelvärde på 2 km 2 ). Sjöarna valdes ursprungligen ut för att representera okalkade försurningskänsliga sjöar fördelade över hela landet, men med en tydlig tonvikt på södra Sverige. Därefter har provtagningsprogrammet dock kompletterats med fler sjöar i norra Sverige, samt bruna sjöar och sjöar i slättlandskapet för att kunna utgöra referensmaterial för alla svenska sjöar, dvs. sjöar som i stort sett är opåverkade av punktutsläpp och annan markanvändning än skogsbruk. Inga stora näringsfattiga regleringsmagasin ingår däremot i den nationella miljöövervakningen och beräkningsmodellen är därmed inte heller anpassad för denna sjötyp. Slutsatsen av detta är att de nya bedömningsgrunderna underskattar bakgrundshalten av fosfor i större, näringsfattiga vatten i fjällområdet, framförallt om dessa är reglerade och har en lång omsättningstid. Detta symboliseras i tabell 2 genom att bl a Storvindeln enligt beräkningarna skulle ha lägre bakgrundshalt än i verkligheten, trots att älven är oreglerad. De gamla bedömningsgrunderna verkar däremot istället överskatta bakgrundsvärdena av fosfor något, eftersom Storvindeln som är oreglerad och i tabell 2 därför utnyttjas som referens, uppvisar lägre uppmätta värden än vad beräkningarna förutser. I de övre delarna, av Indalsälven, vilka liksom Storvindeln är oreglerade, har medelvärden mellan 3,96 μg/l (570 meter över havet, nära den norska gränsen och vattendelaren mot Norge) och 5,55 μg/l (något längre ner längs Indalsälven, men dock i oreglerade sjöar i fjällområdet) uppmätts. Med detta som grund bedöms att bakgrundshalten av fosfor i Storsjön bör ha legat på ca. 5,5μg/l, vilket är en avvägning mellan dels uppmätta fosforhalter i de oreglerade övre delarna av Indalsälven samt i den oreglerade sjön Storvindeln, dels mellan uppmätta fosforhalter i olika delar av Storsjön och dels den underskattning som beräkningarna enligt de nya bedömningsgrunderna verkar ge upphov till i dessa typer av vatten.

88 88 Värt att notera är även de enstaka mätningar utförda i Alsensjön av Krokom kommun som pekar på att bakgrundsvärdet kan ligger över 8 μg. Alsensjön är betydligt mindre påverkad av reglering och bör därför mer överensstämma med ett korrekt bakgrundsvärde. b. Fiskodlingens effekt på halten av näringsämnen; teoretisk beräkning I Storsjön ligger därmed fosforhalten under jämförvärdet för sjön. Detta indikerar en oligotrofieringsprocess i Storsjön orsakad av vattenregleringen i sjön. Bl.a. forskarna vid Sveriges lantbruksuniversitet har studerat vilken effekt fiskodlingar har på vattnets fosforhalt samt hur mycket fisk som kan produceras utan att fosforpåverkan på vattnet överskrider ett godtagbart värde. Forskarna Anders Alanära och Åsa Strand har visat i en studie inom SLU:s miljöanalys att i elva av tretton studerade vattenområden gav fiskodlingen (närsalter i fiskfodret och fekalier från fiskarna) ingen ökad fosforhalt. För varje fiskodling jämfördes ytvattnets fosforhalt uppmätt i en kontrollpunkt med det i en mätpunkt i anslutning till fiskodlingen. För att beräkna fosfortillskottet från fiskodlingsverksamhet använder man teoretiska modeller. Den vanligaste och mest använda är den så kallade Vollenweider-modellen (Johansson m.fl. 2000). Det är en massbalansmodell som uppskattar långtidsmedelvärden av totalfosforkoncentrationen i en sjö när den är i jämvikt, dvs efter en längre tid med samma fosfortillskott. Modellen beskriver nettosedimentationen av fosfor i sjön som en funktion av vattnets uppehållstid. Längre uppehållstid innebär att en större andel av utsläppt fosfor hinner sedimentera i sjön. Matematiskt kan modellen uttryckas som: TP (Vollenweider) = TP in / (1+ T) TP = Totalkoncentration av fosfor i sjön vid jämvikt (μg/l) TP in = Inflöde av totalfosfor till sjön från vattendrag eller utsläpp från fiskodling (μg/l) T = Vattnets omsättningstid (år) För att beräkna fosforutsläppet från fiskodlingen har en ekvation använts där man beräknar mängden fosfor i fodret minus den mängd fosfor som stannar i fisken. L = P * (FK * C I - C R ) * 10

89 89 där L står för fosforutsläppet (kg), P för fiskproduktion (netto, ton), FK för Foderkoefficient, C I för koncentration av fosfor i foder (%) och C R för koncentration av fosfor i fisk (%). För att beräkna tillskottet av fosfor per liter vatten (den flödeskorrigerade förlusten av fosfor (TPin)) används formeln: TPi n = L* /Q Där L är fosforförlusten från odlingen (kg/år) och Q är vattenföringen (m 3 /år) c. Praktisk tillämpning; kalibreringsmodeller Vollenweider-modellen är en allmän belastningsmodell och är inte preciserad för någon speciell typ av sjö. Det har därför gjorts en rad olika kalibreringar på modellen för att öka precisionen för sjöar med varierande egenskaper. De olika kalibreringarna skiljer sig från Vollenweiders ursprungsformel vanligtvis med två konstanter: K1 och K2. Dessa sätts in i ursprungsmodellen på följande sätt: TP = K1* (TP in / (1+ T)) K2 De vanligaste kalibreringar är OECD (1982) baserad på hela databasen, OECD med nordisk kalibrering och Johansson & Nordvarg (2002) modellen. Koefficienter för kalibrering av Vollenweider-modellen är: Kalibrering Konstanter K1 K2 OECD (1982) Hela databas 1,55 0,82 OECD (1982) Nordisk kalibrering 1,12 0,92 Johansson & Nordvarg (2002) 0,78 0,82 i. OECD (1982) Hela databas

90 90 OECD har sammanställt data från 87 stycken olika sjöar med i sig olika egenskaper (OECD, 1982). Kalibreringen är inte inriktad på en speciell typ av sjö, utan kan användas för alla typer av sjöar. Den kalibreringen är mycket allmän eftersom den baseras på ett stort antal sjöar i olika länder med olika morfometri och vattenkemi. Det är den här kalibreringen som Naturvårdsverket i allmänna råd för fiskodling rekommenderar för bedömning av fosforpåverkan. ii. OECD (1982) Nordisk kalibrering För att anpassa modellen till sjöar som var påverkade av inlandsisen och de förhållanden som råder i Norden, har OECD tagit fram en kalibrering med hjälp av mätdata från 10 stycken sjöar under 1-7 års tid i Sverige, Norge och Finland. I Sverige är det mätvärden från Mälaren och Vättern som ingått i kalibreringen (OECD, 1982). Denna kalibrering motsvarar sannolikt bättre den typ av sjö som Storsjön representerar, d v s relativt stor, djup och näringsfattig. Den nordiska kalibreringen är enligt SLU den mest aktuella versionen av ekvationen för sjöar i det aktuella området då denna tar hänsyn till att sjöarna påverkats av inlandsisen och de förhållanden som råder i Norden. Eftersom sedimentationen av partikulärt organiskt material förväntas vara högre än normalt i regleringsmagasin än i oreglerade vatten så är dock inte ens den Nordiska kalibreringen optimal, utan ger en överskattning av fosforhalten i sjön. iii. Johansson & Nordvarg (2002) Torbjörn Johansson och Lennart Nordvarg har presenterat en kalibrering av Vollenweidermodellen som är specifikt anpassad för fiskodling. De har gjort egna mätningar och sammanställt data från 7 olika sjöar i framförallt Sverige. Ett problem med Vollenweidermodellen är skillnader i sedimentationshastighet av organiskt material från olika källor. Det är sannolikt en stor skillnad mellan fosfor som tillförs sjön via rinnande vatten och fosfor som kommer från en fiskodling. Andelen partikulärt fosfor i förhållande till löst fosfor är

91 91 troligen större från en fiskodling än t ex en älv. Detta skulle innebära att en relativt större andel fosfor från odling sedimenterar till botten och undantas primärproduktionen. Modellen enligt Johansson & Nordvarg tar bättre hänsyn till denna effekt än de två OECD kalibreringarna därför att den inkluderar sedimentation av organiskt material som kommer av odling. iv. Kommentar till olika modeller Vilken av modellerna som är bäst lämpad i detta avseende är svårt att uttala sig om. Eftersom sedimentationen av partikulärt organiskt material förväntas vara högre än normalt i regleringsmagasin så är egentligen ingen av de kalibreringar som använts lämpliga för denna typ analys. Tyvärr saknas en kalibrering för reglerade vatten. Sett ur ett försiktighetsperspektiv är OECD hela databasen sannolikt ett relativt säkert val, med liten risk för oönskade effekter. Modellen enligt Johansson & Nordvarg indikerar dock att produktionen kan vara väsentligt högre utan att man höjer fosforhalten över bakgrundsvärdet Man har valt att gå enligt försiktighetsprincip anpassad för nordiska förhållanden och därför valt den nordiska kalibreringen som en vägledande modell. Eftersom sedimentationen av partikulärt organiskt material förväntas vara högre än normalt i regleringsmagasin än i oreglerade vatten så är dock inte ens den Nordiska kalibreringen optimal, utan ger en överskattning av fosforhalten i sjön. d. Om naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder Enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder skall alla vattenförekomster minst uppnå God status, men statusen får inte heller försämras i en sjö. Storsjön uppnår angående näringsämnen Hög status eftersom ingen påverkan från övergödning finns i sjön. Gränsen mellan Hög och God status skulle enligt denna rapport gå vid en fosforhalt på 7,86 μg/l (bedömd bakgrundshalt/0,7).

92 92 e. Beräkning av fosfortillskottet från planerad verksamhet och resultat för Storsjöns del Vid beräkning av odlingens tillskott av fosfor har en foderkoefficient om 1,1 använts i enlighet med de uppgifter som framgår av produktionsplaner. Med foderkoefficient avses den mängd foder (kg) som krävs för att fisken skall växa ett kg. Fodrets fosforinnehåll varierar något mellan olika typer av foder, men ligger vanligen runt %, för beräkningarna har värdet 0.9 % använts. Vid beräkning av närsaltsbelastning från fiskodling anges ett schablonvärde på 0.4% av kroppsvikten för fiskens upptag/innehåll av fosfor. Tabell 3. Sjö och odlingsdata för Storsjön. Sjödata Hela sjön Södra Storsjön Sjöyta (m 2 *10 6 ) 456,33 86,44 Medeldjup (m) 17,3 20 Maxdjup (m) Vattenvolym (m 3 *10 6 ) ,88** Höjd över havet (m) 292,8 292,8 Vattenföring (m 3 /s) via tillrinnande bäckar 14,6 Vattenföring (m 3 /s) via sjöreglering 7,54 Vattenföring (m 3 /s) totalt 237,9 22,14 Vattenomsättningstid (år) 1,07 2,48* Bakgrundsvärde fosfor (μg/l) 5,5 5,5 Uppmätt P-halt i sjön (μg/l) 3,5 3,58 Närsaltsutrymme µg/l 4,36 4,28 Odlingsdata Foderkoefficient 1,1 Fosforinnehåll foder (%) 0,9 Fosforinnehåll fisk (%) 0,4 *Vattenomsättningen via Storsjöns reglering är inräknat i detta värde. ** Avser området söder om Sannnsundsbron. Nedan i tabell 4 visas resultaten för hela Storsjön från två olika beräkningar baserat på olika kalibreringar av Vollenweider-modellen.

93 93 OECD (1982) med enbart Nordiska sjöar ger en produktion, ton om hela närsaltsutrymmet togs till bruk och sluthalt för fosfor skulle då ligga vid 7,86 µg/l. Kalibreringen av Johansson & Nordvarg ger ett betydligt större utrymme för odling, hela ton per år om hela närsaltsutrymmet används. I praktiken kan man inte ta hela närsaltsutrymmet till bruk. I Naturvårdsverkets Allmänna Råd 6 ges en följande grundprincip för etableringen av odlingar. Som huvudregel för fördelning av odlingsutrymmet i recipienten bör gälla, enligt Naturvårdsverket, att en enskild stor anläggning inte får inteckna mer än 1/3 av närsaltutrymmet. Den andra tredjedelen skall nyttjas för medelstora och mindre anläggningar och den sista tredjedelen skall vara för framtida belastningsreserv. Men denna regel har inte tillämpats eller åberopats i de senaste beslut som gäller fiskodlingstillstånd (t..ex. ingen hänvisning i motvering till länsstyrelsen beslut som gäller Vattudalens Fisk Ab och inte heller i miljödomstolens beslutsmotivering som gäller Vattudalens Fisk Ab). Miljöbalkens 3 kapitel 1 innebär att Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Så också Jonas Ebbesson: Miljörätt på s. 78 (2. Uppl. 2008). Och det reglerars vidare i 3 kap 5 att: Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. 6 Naturvårdsverkets Allmänna Råd 93:10, Fiskodling; planering, tillstånd och tillsyn, s. 50.

94 94 Lagstiftarens syfte har varit att ge ett företräde för vissa näringar när det gäller god hushållning med mark och vatten. Bolagets sökta verksamhet innebär en god hushållning med vattenområdet. Verksamhet skulle ha dessutom en stor lokal betydelse för orten. Naturvårdsverkets sätt att reservera 1/3 för andra verksamheter innebär ett försvarande av vattenbruksnäringens bedrivande. En sådan regel är i strid mot gällande lagstiftning 3 kap 5 (lagförändring har inträffat dock långt efter publicerande av naturvårdsverkets allmänna råd). Miljöbalk skall tolkas som en regel i högre rangordning och ges företräde som Lex Superior i förhållande till Naturvårdsverkets allmänna råd. Naturvårdsverkets kvoteringsregel 1/3 skall därför lämnas utan beaktande. Vid fördelningen måste naturligtvis också hänsyn tas till den verksamhet som redan finns i vattenområdet. I Storsjön finns inte någon nämnvärt verksamhet i form av fiskodlingar. Sjöns fosforhalter har sjunkit under senaste 20 år och sjön håller på att förvandlas sannolikt från oligotrof till ultra-oligotrof sjö. Enskild anläggning skall alltså inte vara större än ca. 1/3 av närsaltsutrymmet i hela sjön. Med OECD:s Nordisk kalibrering skulle detta innebära att enskild anläggning inte skall vara större än ca ton. Vidare innebär Naturvårdsverkets allmänna råd att maximalt alltså 2/3 av hela sjöns närsaltsutrymme kan tas till bruk. Det kan godtas som god hushållning med mark och vatten att reservera en viss del för framtida behov. Det innebär att enligt OECD Nordisk kalibrering motsvarar detta åtminstone ca 7400 ton i Storsjön men enligt Johansson-Nordvargs (Sveriges Lantbruksuniversitets) forskning eventuellt ännu mer. Men 7400 ton motsvarar även resultat beräknat enligt Anders Alanäras metod (2011). Tabell 4. Beräknad teoretisk fiskproduktion i hela Storsjön för att höja dagens fosforhalt till olika nivåer.

95 95 Hela Storsjön Höjning av P upp till: Bakgrundshalt Sluthalt fosfor i sjön vid odling Teoretisk fiskproduktion Enligt OECD Nordisk kalibrering (1982) Teoretisk fiskproduktion enligt Johansson & Nordvarg (2002) 5,5 μg/l ton 8153 ton Utnyttja hela Närsaltsutrymmet enl. NBG* 7,86 μg/l ton ton Utnyttja 1/3 av tillgängligt Närsaltsutrymme enl. NBG* 6,43 μg/l ton ton Utrymme enligt Alanära 2011, baserat på beräkningar helt enl. NBG** 6,45 μg/l ton Beräknas enl. OECD Nordisk Kalibrering. NBG= Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder. Naturvårdverkets Allmänna Råds huvudregel är det skall finnas utrymme kvar i sjön för ytterligare verksamheter. Det finns gott om utrymme för ytterligare verksamheter. Det är dock osannolikt att det skulle planeras fiskodlingar av andra företag till norra Storsjön, eftersom det finns ont om goda vinterförvaringsplatser samt eventuella konfliktrisker pga vattenskyddsplaner. Det är inte heller önskvärt från synpunkter som gäller fiskhälsan att flera fiskodlingar ligger för nära varandra. f. Observation om skillnaden mellan Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder och fosforutsläppen från fiskodlingar. Enligt undersökningar som genomförts har det visat sig att endast cirka en tredjedel av fosforutsläppen från en fiskodlingsverksamhet kan betraktas som tillgängliga i ekosystemet (Gustavsson 2003, Ekholm 2003, Carlsson 2008). Resterande delar är för hårt kemiskt bundet för att enkelt frigöras och utnyttjas av ekosystemet.

96 96 Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder och statusklassificeringen av sjöar och vattendrag baseras dock på totalhalter av fosfor. Detta måste tas hänsyn till vid bedömning av teoretiskt fiskodlingsutrymme baserad på naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder. Referenser för sjödata och utsläpp av närsalter: Alanärä, A. och Strand, Å. (2011). FOMA-projekt Fiskodlingens närsaltsbelastning. Rapport 1. Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för Vilt, Fisk och Miljö. Umeå. Carlsson, S-Å. (2008). Fosfor i foder och fekalier. Jämförelse mellan Naturvårdsverkets (1980-talet)och Biomars (2000-talet) studier av foder och fekalier. Ekholm, P. och Krogerus, K. (2003) Determining algal-available phosphorus of differing origin: routine phosphorus analyses versus algal assays. Hydrobiologia 492: Gustavsson, A. (2003). Fosfor i regnbågslaxens foder och fekalier. Rapport 2003:19. Naturvårdsvatten i Roslagen AB. Johansson, T., Nordvarg, L. och Håkansson L. (2000). Övergödningseffekter av fiskodling i sötvatten. Vattenbruksinstitutionen Rapport 25 Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Utgåva 1. December SMHI. Svenskt vattenarkiv. Flödesstatistik SMHI. (2009) Svenskt vattenarkiv. Sjöareal och sjöhöjd. SMHI. (2009) Svenskt vattenarkiv. Sjödjup och sjövolym. ii. Närsaltflöden från och påverkan av fiskodling övrigt - generellt Fosfor från odlingen tillförs till största delen genom sedimenterande fekalier och foderrester som sedan till stor del bryts ner och frigör fosfor i bottenvattnet medan kvävet frigörs som ammoniumkväve i ytvattnet. (Kunskapskälla: Naturvårdsverkets Allmänna Råd för fiskodling). Fyra faktorer dominerar påverkan av fiskodling: - Foder och utfodring - Vattnets förflyttning i horisontalled och djupled - Fekaliers och foderresters sjunkhastighet och innehåll av fosfor och kväve - Utlakningshastigheten och tillgänglighet för fosfor från fekalier och foderrester

97 97 Rätt foderval och fodergiva är den viktigaste grundstenen för att både få god ekonomi och minsta utsläpp. Dagens utfodringsteknik ger möjlighet att utfodra med minimalt spill. Fodren har låg fosforhalt. Utlakningen av fosfor ur fekalier påbörjas efter ett dygn. Pettersson, K The mobility of phosphorus in fish-foods and fecals. Internat.Verein.Limnol. 23: Sjunkhastigheten hos fekalier är dåligt undersökt med stor fisk och moderna foder från de senaste 5 åren. Den enda moderna litteraturreferens som påträffats om sjunkhastighet hos fiskfekalier är Beveridge, M C M, Chen, Y-S and Telfer, T C; 'Settling rate characteristics and nutrient content of the faeces of Atlantic salmon', Aquaculture Research, 33, Spring 1999 pp Här har man i en studie på från 1999 uppmätt sedimentationshastigheter av fekalier från stor lax i marin miljö. I medel är sjunkhastigheten ca 6 cm/s vilket motsvarar drygt 200 m/h. Det tar alltså ca 4-6 minuter för fekalien att nå språngskiktet på 15 m djup. På uppdrag av Biomar AS har Limnologiska institutionen, Uppsala universitet, Erkenlaboratoriet gjort en studie vid Lidö (Ecolife foder, 2001) och en studie i Stöpafors (Aqualife, 2003) som visar att sjukhastigheten hos fekalier varierar mellan 4-10 cm/s för Biomars foder. Medelhastigheten var 7,5 resp 8 cm/s. Med en strömsituation i ytvattnet som är normal sommartid i större vatten (vind 7 m/s och ström 5 cm/s) skulle alltså fekalier ha flyttat sig m i sidled från kassarna innan den når språngskiktet (se också bilden under rubriken Sjöbotten och sedimentation ). Eftersom fekalierna i huvudsak lämnar kassen från undersidan kommer dessa ut på 5 m djup där dels strömmarna är lägre än vid ytan dels 5 m närmre språngskiktet. Stora delar av det sedimenterande materialet äts av vildfisk.

98 98 I en studie av Borum (1995) beräknades att % av fosforn i foderspillet tar vägen via vild fisk. Det innebär att sedimentet sprids över en större yta. Det innebär att ytterligare en andel av fosforn tas upp i vild fisk. Spridningen av fekalier i vattnet kommer alltså till dominerande del att ske inom ett närområde runt kassarna oavsett vindriktningar. Detsamma gäller foderspill som sjunker ännu fortare. Är vattnet strömt är naturligtvis spridningen större men det handlar fortfarande om ringa avstånd. Hänsyn måste tas till vildfiskens intag av dessa fekalier och foderrester. Det innebär att fosforn till stor del kommer att sedimentera medan kvävet kommer att spädas ut i ytvattnet. Principskissen i figur 8 visar dessa flöden. Denna teori redovisades i slutet av 1980-talet. Pettersson, K The mobility of phosphorus in fish-foods and fecals. Internat.Verein.Limnol. 23: Bilden visar fosfor och kväveflöden i en kassodling. Detta flödet domineras av kväve som ammoniumkväve till ytvattnet och organiskt bunden fosfor till sediment som sedan till del frigörs som fosfatfosfor.

99 99 Fekalier och foderrester som sedimenterar kommer till stor del att konsumeras av vild fisk. I övrigt sedimenterar det på en begränsad yta under odlingen om inte strömmarna vid botten är stora. Det innebär normalt att lager på lager överlagras vilket ger en mindre exponerande yta mot bottenvattnet vilket begränsar fosforutflödet. Ett exempel. En partikels förflyttning i sidled vid 6 cm/s ström och 6 cm/s sjunkhastighet. När partikeln nått 20 m djup har den förflyttat sig 20 m i sidled. Större sjunkhastighet alltså minskar spridningsområdet. Större ström ökar det. Mängden fosfor som frigörs från fekalier och foderrester beror också på hur hårtbunden den är i olika fosforfraktioner. För att analysera detta finns limnologiska metoder som använts under många år för att studera sediment. Motsvarande metod användes först av Naturvårdsverket 1985 för att studera fiskfoder och fekalier. Kalciumbunden fosfor är svårtillgänglig vilket innebär att den inte frigörs för upptag i t ex växtplankton. I analys lakas denna fosfor ut med saltsyra. Även här har Erkenlaboratoriet upprepat Naturvårdsverksstudien och utfört tre studier på uppdrag av Biomar med företagets foder Ecolife (2001), Aqualife (2003) och nytt Ecolife (2007). Studierna visar att andelen hårt bunden fosfor i moderna foder är mer än 80 % i fekalier (upp till 88 %) och drygt 50 % i foder. Detta innebär en begränsande effekt så att mer än 80 % av fosforn inte är tillgänglig för vattnets produktion av t ex växtplankton. Denna del bildar sediment där den slutligt deponeras (på en ackumulationsbotten). Mängden fosfor som är växttillgänglig och påverkar vattenkvalitén är alltså med Biomars foder ca 20 % av det man tidigare angett som belastning från fiskodling. En annan faktor är hur stor del av fosforn som kan föras upp i ytvattnet under den varma årstiden, då vattnet är skiktad. Då kan fosforn medverka som byggstenar i produktionen av växtplankton. Detta kan bara ske vid avsaknad av språngskikt eller om det bryts. Vid temperaturskiktning är den dominerande delen av fosforn isolerad på botten. Produktionen av växtplankton sker i det varmare ytvattnet som under sommarperioden är isolerat från det kallare bottenvattnet. Normalt är det under höstar, under isfria delen av vintern och tidig vår som det är ett vattenutbyte mellan ytan och botten. Produktionen av växtplankton är då låg p g a ljusbrist. Under denna del av året späds den fosfor som har frigjorts under odlingssäsongen ut i sjön och blandas om.

100 100 iii. Utsläpp och påverkan från verksamheten Den dagliga fosfor- och kvävetillförseln från odlingen är som störst i juli till september. Då är utfodringen som störst. För beräkning av fosforbelastning från odling har en massbalansekvation använts där man beräknar mängden tillfört fosfor med fodret minus de mängder som anrikas i fisken. Modellen beskrivs som: L = P (FK CI - CR) * 10 Björn Jonsson och Anders Alanära: Svensk Fiskodlings närsaltsbelastning, faktiska nivåer och framtida utveckling, sid 5; om beräkningsmetod se sid 6-7. Foderkoefficient beräknas att bli ca. 1,1 för regnbåge. Ungefär 0,4 % av biomassan beräknas att kunna binda upp i fisken. Ett vanligt fiskfoder i matfiskproduktion innehåller ca 0,8 % fosfor för regnbåge samt 0,9 % fosfor för röding. Bolagets totala foderanvändning byggs på att årligt foderanvändning som skall motsvara 0,9 % fosfor i snitt, dvs ett högre och försiktigare värde än det bolaget redovisat under ovan (0,85%). Detta innebär följande om foderförbrukningen är max Kg Kg x 0,9 % = kg kg fisk x 0,4 % = kg = kg Total P * 20% (ekologiskt tillgänglig mängd fosfor) = kg Total ekologiskt tillgänglig fosfor. Den dagliga fosfor- och kvävetillförseln från odlingen är som störst i juli till september. Odlingen ger alltså ett totalfosfortillskott av ca kg /år som skulle kunna ge en påverkan på vattenkvalitén. I praktiken blir ekologisk tillgänglig fosfor dock endast 20% enligt ovan

101 101 hänvisade studierna, eftersom en del av äts upp vildfisk och en del sedimenteras i botten. Dvs ekologisk tillgänglig fosfor skulle bli kg enligt de studier som hänvisats. Detta kg fosfor motsvarar ca 150 kg/ dygn och ekologisk tillgänglig ca 30 kg/dygn under den mest intensiva perioden. Bild: Om ekosystemet och påverkan av fiskodling i fjällsjöar. Publicerats av Dagens Nyheter/ Vetenskap den Sveriges Lantbruksuniversitet har analyserat att under 90-talet var det totala kväveutsläppet från fiskodlingar ca 60 kg/ton. I ofördelaktiga förhållanden skulle detta innebära ett utsläpp på maximalt 120 ton kväve om foderförbrukningen blir max ton. Därefter har kunskapen gått dock vidare och man kan grovt räkna ett kväveutsläpp ca 5 % av fodermängden dvs 100 ton/år. Detta motsvarar ca 800 kg/ dygn under den mest intensiva utfordringsperioden. Av kvävetillförseln kommer största delen att spridas i ytvattnet (0-10 m). Kvävet påverkar då inte på miljön eftersom fosfor blir en begränsande faktor för tillväxt. I området runt odlingen kommer sannolikt fekalier och foderrester inte att spridas mer än något 100 tal meter med strömmar. 7 7 Björn Jonsson och Anders Alanära: Svensk Fiskodlings närsaltsbelastning, faktiska nivåer och framtida utveckling, s. 5; om beräkningsmetod se s. 6-7.

102 102 Bolaget har intervjuat Bart de Wachter på länsstyrelsen i Jämtland (den 7 jan 2013) angående kväveutsläpp som eventuellt vidare transporteras till Bottenhavet. Man anser i dag att detta inte är ett problem eftersom kväve i Bottenhavet inte anses bidra Östersjöns algblomning. Bottenhavet är också näringsfattigt och det är fosfor som styr i Bottenhavet. Sammanfattning: Uppskattning om Foderförbrukning, total kväve- och fosforutsläpp över året: Månad Uppskattad fördelning och utsläpp i framtiden Foder användning Kväve 5 % utsläpp Fosfor (ca 0,5 %) utsläpp Maj 100 ton 5000 kg 540 kg Juni kg 810 Kg Juli kg 2700 kg Augusti kg 2700 kg September kg 1890 Kg Oktober kg November-april 100 Ca 16,7 ton /mån 5000 (Ca 833 kg / mån) 540 kg (90 kg / mån) Totalt 2000 ton 100 ton 10,8 ton* *Total fosforutsläpp måste ses i samband med ekologisk tillgänglig fosfor som blir ca 2160 Kg. Den totala närsaltbelastningen ska ses mot mängden närsalter i hela vattenområdet. Fosforhalten i vattenområdet Storsjön är ca 3,5 μg/l och kvävehalten ca 320 μg/l. Sjön är en av de största i Sverige. Djupet i stora delar av norra Storsjön är mellan m och flaket är ett mycket stort öppet område. Det innebär att en total tillförsel av kg fosfor men ekologisk tillgänglig ca 2160 kg, och maximalt 100 ton kväve under ett kalenderår i en

103 103 mycket stor vattenmassa innebär sannolikt ingen negativ effekt utan tvärtom en positiv påverkan i näringsfattig sjö. Bolaget har för avsikt att titta på möjligheterna att ta tillvara sedimenterad fosfor från odlingarna och ställer sig positiva till att ta in forskare på detta område tillsammans med uppfinnare. Bolaget har via sina kontakter etablerat en första kontakt med en framstående konsultbyrå som undersöker möjligheterna att återvinna fosfor och bolaget har för avsikt att följa detta arbete samt erbjuda forskningsplats för att studera dessa möjligheter vidare. Under årens lopp har Storsjöns vattenekosystem utsatts för omfattande mänsklig miljöpåverkan genom regleringen. Vattenståndet är reglerat sedan 1940 och varierar under året med 2,75 meter. En av de tydligaste negativa effekterna av oligotrofiering (minskning av näringsämnen) en minskande produktion av vildfisk i regleringsmagasinet. Regleringen har utarmat de grunda strandnära bottnarna och lett till kraftig minskning av de bottendjur (husmaskar, snäckor, sländlarver m m) som i oreglerade sjöar är en mycket viktig föda för laxfiskar. De omfattande vattenkraftutbyggnaderna högre upp i Indalsälven har dessutom inneburit att en mycket stor del av de ursprungliga reproduktionsområdena för sjöns långvandrande storvuxna öring gått förlorade. Förhöjning av fosforhalter i sjön har sannolikt en positiv påverkan till beståndet av vildfisk enligt studier som gjorts av SLU. Man har gjort kalkyler om påverkan av fosforhaltens förändring till fiskproduktionen i samband med fiskodlingens miljökonsekvenser på Malgomaj-sjön som har någorlunda likadana förhållanden med Storsjön. Alanära Anders: Effekt av ökat Närsaltstillskott via fiskodling i Malgomajsjön. Vattenbruksinstitutionen (SLU) I bakgrunden finns en stor studie med sjöar från hela världen. Downing, J. A., Plante, C. and Lalonde, S Fish production correlated with primary productivity, not the morphoedaphic index. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 47:

104 104 Det finns ett tydligt samband mellan halten av fosfor och produktionen av fisk enligt denna studie. Sambandet kan matematiskt beskrivas som: Log10FP = log10tp där FP är fiskproduktion (kg/ha) och TP är totalfosfor (μg / l). Med hjälp av denna formel har man beräknat den teoretiska fiskproduktionen i Malgomajsjön i Västerbotten. Vid nuvarande fosforhalt om 3 μg / l blir fiskproduktionen 3.8 kg per hektar i Malgomaj. Om fosforhalten tillåts öka till 5.9 via en fiskodling om 2200 ton produktion per år så ökar fiskproduktionen i sjön till 6 kg per hektar. De sjöar som ingick i den ursprungliga studien var dock förhållandevis näringsrika vilket gör att modellen möjligen ej passar för lågproduktiva sjöar. I en opubliserad modell framtagen vid institutionen för Vattenbruk (SLU) har data modellerats för mer näringsfattiga fjällsjöar liksom Malgomaj. Modellen uttrycks matematiskt som: log10fp = ,996(log10TP) -0,509 Motsvarande resultat med denna modell ger ett nuvärde på 1.4 kg fiskproduktion per hektar, medan en ökning av fosforhalten till 5.9 μg / l ger en produktion av vild fisk på 7.2 kg per hektar. Det är således inte orimligt med en ökad produktion av vild fisk med 1.5 till 5 ggr dagens nivå vid etablering av en fiskodling med 2200 tons årsproduktion på Malgomaj. I slutet av 80-talet upptäcktes försurningsskador i många vattendrag och sjöar i Jämtlands län. Försurande ämnen frigörs då olja och kol förbränns. Utsläpp till luft ger upphov till surt nedfall (deposition). Där marken består av svårvittrade bergarter blir det avrinnande vattnet surare än naturligt. Avrinnande surt vatten kan nå Storsjön till slut. Många arter t.ex. öring, flodpärlmussla, kräftdjur och insekter tar skada då vattnet blir surare. Närsalter och spill från odlingen ersätter även dyrbar kalkning och samtidigt ökar mängden och storleken på den vilda fisken. Lars Håkansson: Fiskodling räddar sur sjö. Miljöforskning 3/2003.

105 105 (Håkansson är en forskningsledare vid Sedimentologi på institutionen för Geovetenskaper, Uppsala Universitet.) iv. Annan påverkan på vatten eller på botten från odlingen 1. Bakterier Annan påverkan på vatten kan vara ökad mängd bakterier som bryter ner organiskt material bl. a. fekalier. Naturvårdsverket gjorde en studie av Bakterier från fiskodling SNV PM 3450, Här studerades både landbaserad och kassodling av fisk. Det är främst från nedbrytningen av fekalier och foderrester som mängden heterotrofa-bakterier ökar. Det man konstaterar är att bakteriehalterna intill odlingen inte visat någon dramatisk ökning. Man hittar också bakterier uppströms odlingen. Man pekar också på att mängden fågel kring odlingen kan ha en påverkan på bakteriehalten i vattnet. Undersökningen är gjord på den tiden man hade foder som gav en lokal påverkan av näring i ytvattnet. Det har man inte i dag utan som tidigare nämnts påverkas bottenvattnet. Risken för lokal påverkan av odlingen med de aktuella djupförhållanden är därför minimal. För att få klarhet i detta, om vatten tas på närmre håll från odlingen, kan provtagning av bakterier inkluderas i recipientkontrollprogrammet. 2. Sjöbotten och sedimentation a. Sjöbotten och sedimentation; Åtgärder för att skydda levande bottenfauna. I ett välfungerande vattenekosystem förekommer representanter från många olika djurgrupper som alla har en ekologisk funktion. Liksom vissa djur filtrerar vattnet för att fånga föda, andra

106 106 betar av alger eller den hinna av bakterier som växer på stenar, några lever av grovt växtmaterial etc som de finfördelar som ett led i nedbrytningen. En intensiv storskalig fiskodling kan medföra ökad sedimentation. Sedimentation och ackumulering av organiskt material under odlingen är avhängig av flera faktorer: - Produktionens omfattning betyder mycket för själva slamproduktionen - Hastigheten på strömmen bidrar att sprida tillförseln - Större avstånd till botten ökar också spridning - Den biologiske nedbrytningen minskar en del av belastningen Långvarig intensiv odling på samma plats kan leda till slut till död botten vilket försvårar nedbrytning av fekalier osv. från fiskodlingen. Det ligger i bolagets intresse att sjöbotten bevaras i gott biologiskt skick eftersom en effektiv fiskproduktion hänger ihop med en god miljö och fungerande vattenekosystem. Verksamhetsutövaren kommer att genomföra regelbundna mätningar av sediment för övervakande syfte både i början och på slutet av odlingsperioder. Det är svårt att säga exakt hur mycket en produktion av ca 1800 ton fisk skapar sediment under odlingssenheter. Men man kan få en viss vägledning av foderkoefficient som skulle ligga vid 1,1 för hela odlingen. Dvs att man kan producera ca 1 kg fisk med 1,1 kg foder. En del av energin går naturligtvis till upprätthållande av fiskens livsfunktioner. En del av materialet äts upp direkt av vilda djur och en del transporteras längre borta med strömmar. Man kan uppskattningsvis räkna med att ca 90 ton skulle bli sediment. En viss spridning skulle sannolikt uppstå.. Man kan anta att om denna mängd faller jämnt på botten blir det kanske 1-5 cm i snitt direkt under kassar under en odlingssäsong och djurlivet på sjöbotten har goda chanser att bryta ned materialet före nästa säsong. Stora delar av det sedimenterande materialet äts av vildfisk. I en studie av Borum (1995) beräknades att % av fosforn i foderspillet tar vägen via vild fisk. Det innebär att sedimentet sprids över en större yta. Det innebär att ytterligare att sediment minskas.

107 107 Bild ovan: En partikels förflyttning i sidled vid 5 cm/s ström och 6 cm/s sjunkhastighet. När partikeln nått 25 m djup har den förflyttat sig sannolikt 25 m i sidled. Större sjunkhastighet minskar spridningsområdet. Större ström ökar det. En intensiv odling kan innebära att det samlas mer sediment på sjöbotten än bottenlevande organismer hinner nedbryta. Detta kan leda i sin tur till att t.ex. metangas kommer upp till ytan i form av enstaka bubblar. Det innebär i sin tur sämre odlingsmiljö. Bolaget har som tidigare beskrivits, möjlighet att skapa ett system av flera lokaliteter i framtiden så att man vid eventuellt behov kan flytta/rotera produktion inom ett större område och låta enskilda lokaliteter vila 1-2 säsonger när produktionens tyngdpunkt finns på ett annat ställe. Ett sådant odlingssystem skulle innebär att sjöbotten får ytterligare tid att återhämta sig. Se nedan även punkten om Sjukdomsspridning där man behandlar rotation ur fiskhälsosynvinkel.

108 Odling och förebyggande av extraordinär algpåväxt Det tillhör till sakens natur att ett ökat närsaltsutsläpp syns även i algpåväxt. Till en viss grad är detta helt naturligt. Det finns dock risk för en kraftigt ökad påväxt av alger i odlingens omedelbara närhet under den varmaste sommarperioden om värmen stiger kraftigt, om bolaget inte har kontroll över sin egen verksamhet eller saknar rutiner att hantera problemet. Det är inte heller bra för fiskens välmående att det finns för mycket alger i vattnet. Därmed minskar odlingens biologiska och ekonomiska produktivitet. Detta problem kan förebyggas genom att man har utbildat folk på odlingen som kontinuerligt kontrollerar odlingens foderkoefficient, tar dagligen bort död fisk, genomför regelbundna okulärbesiktningar som dokumenterar och analyserar vattenprover (speciellt förekomst av mängden av alger innan påväxt syns tydligt). Vid en ökad algpåväxt eller en långvarig värmebölja kan man sänka kassarna 5-10 meter djupt och hålla dem där nere ca 3-5 veckor. Genom att sänka kassarna kan solljus inte nå näringsämnen som kommer från odlingskassen. Fisken kan ändå utfordras samtidigt. Denna metod har testats och använts på norska fiskodlingar i Möre och Romsdal regionen. v. Slutlig bedömning av miljöpåverkan pga. utsläpp Sammanfattningsvis kan man konstatera att verksamheten kommer att få en positiv miljöpåverkan och att verksamheten ska uppfylla miljöbalkens allmänna hänsynsregler.

109 109 d. Sjukdomsspridning och genetiska risker för fiskbeståndet Bakgrund Storsjön är en art- och fiskrik sjö. Det finns nära 20 olika fiskarter i sjön där de vanligaste är öring (kallad Storsjööring, Jämtlands landskapsfisk), röding, gädda, abborre, harr, sik (fem olika arter), mört och lake. Även elritsa, ål och simpa finns i Storsjön. Vissa fiskarter förekommer numera även i sjön som ett resultat av mänsklig aktivitet. Pungräkan etablerade sig i sjön i början på 1970-talet efter utplantering högre upp i Indalsälven som fisknäringsdjur i reglerade fjällsjöar. Därefter har fiskfaunan i Storsjön successivt utökats med kanadaröding (från 1962) och nors. Spekulationer kring utplanterade malar finns, baserad på en gammal sägen, men något stöd till dessa spekulationer finns inte. Risken för sjukdomsspridning Risken för spridning av sjukdomar till vild fisk kan uppstå genom att: - odlingen förstärker ett redan befintligt smittotryck genom den koncentrerade mängden fisk - nya patogener tillförs genom transport av fisk och utrustning - förrymd fisk sprider smitta Smittspridningsrisken är beroende av antalet patogener per volym vatten. Risken för smittspridning förebyggas genom rotation av anläggningar. Rekommendationer om odlingsrotation (driftuppehåll) på en viss plats är baserad på empirisk kunskap från Norge och bedömning samt erfarenheter om positiva effekter. Möjlighet till större geografisk rotation är möjligt i detta område pga. att vattenområden består av stort allmänt vattenområden och det torde vara enkelt att förhandla med staten (Kammarkollegiet) vid behov att flytta anläggning för syfte att förbättra miljön. Rotation har egentligen två olika funktioner:

110 110 - man förbättrar odlingsmiljön och minskar belastning på botten och - åtgärden främjar fiskhälsan Men rotation ur fiskhälsosynvinkel innebär att man bryter potentiell kontakt smittbärande ämnen i tid. Tillfällig nedläggning (flyttning) av enheter avlägsnar kontakten med eventuella patogener så att smittbärande ämnen kommer successivt att minska i mängd eller dö. Man bryter kontakten med eventuella smittbärande ämnen effektivt genom att bryta kontakten med dem. Detta kan utföras på olika nivåer (kar, anläggning, plats, område). I en sjö, måste man flytta hel anläggning om man för att bryta kontakten med eventuella smittbärande ämnen. Rotation av odlingsmiljön i sättfiskanläggning (kar eller avdelning) kan effektivt göras under dagar eller veckor. Ett effektivt driftuppehåll av en sjöanläggning kräver mer tid. Det finns stora biomassor av fritt levande djur i omedelbar närhet. I Norge tillämpar man oftast ca. sex månaders period som driftuppehåll för marina områden. Utgång varierar med vilken smittämnen är inblandade På liksom dess förmåga att hållas i miljön. Alla tillfälliga flyttningar av anläggning (även till vinterförvaring) har någon effekt, och effekten blir störst tidigt efter flyttningen. Källa t.ex. Veterinærmedisinsk Oppdragssenter AS (Oslo): Kontroll med infeksjonssykdommer hos fisk, og smittebegrensende foranstaltninger i færøysk fiskeoppdrett. Rymd regnbåge är relativt stationär vilket gör att risken för både kortväga och långväga smittspridning från enstaka fiskar är minimal. Detta gäller sannolikt även röding. Smittspridning kan ske intill odlingen. För att motverka detta - odlingen är ansluten till Fiskhälsan AB:s hälsokontroll - fiskens hälsa kontrolleras med regelbundna veterinärbesök och det finns daglig tillsyn - rätt hantering av animaliskt avfall - sättfiskanläggningens hälsostatus kontrolleras före leverans (dokumentation om besök från fiskhälsan krävs) - sättfiskanläggning och yngelmaterialet granskas av en utbildad fiskodlare före lastning

111 111 - När nya leveranser av sättfisk kommer till odlingen skall de hållas isär ( karantän ) en viss tid innan de flyttas ihop med stora fiskar för att se att den nya sättfisken är frisk. (se närmare Wickhardt Ulf-Peter: Fiskodlingens sjukdomar och dess inverkan på vild fisk. Vattenbruksinstitutionen. Rapport 22. Umeå 2000) Runtom Storsjön finns vandringshinder pga kraftverk. Således kan fisk som smitit inte ta sig några längre sträckor, då fisktrappor saknas. Påverkan på flodkräftor Flyttning av sättfisk kan innebära en risk för flodkräftor därför att vattnet som transporteras från sättfiskodling, kan innebära smittoämnen för kräftpest. Enligt Fiskeriverkets hemsidor ( Pressinformation; ) har Storsjön redan drabbats av kräftpest vilket utgör redan nu en risk att flodkräftan håller på att försvinna helt från Storsjön. Enligt muntliga uppgifter (augusti 2011) från fiskekonsulent Joakim Svensson på Länsstyrelsen i Jämtland finns det inte kvar några flodkräftor i Storsjön. e. Genetiska risker och biologisk mångfald En av riskerna med fiskodling är att den odlade fisken kan rymma och sprida sig i sjön. Rymningar kan ge negativa konsekvenser i form av sjukdomsspridning och etablering av främmande arter så att naturlig fisk därmed utsätts för konkurrens. Den odlade fisken kan rent teoretiskt para sig med den vilda fisken och därmed förändra den genetiska sammansättningen hos den vilda populationen. Sjukdomsspridning kan också ske direkt från odlingen ut i sjön och smitta den vilda populationen. Regnbåge hybridiserar inte med inhemsk laxfisk (öring eller röding) vilket innebär att det inte finns några genetiska risker med odlingsverksamheten.

112 112 Bolaget planerar att odla även röding i framtiden. Den odlade röding kan i princip reproducera sig i sjön och även hybridisera med den vilda rödinge som har funnits röding i Storsjön. Rödingens lekplatser har varit sjöns grunda områden. Men rödingen har slagits ut delvis på grund av regleringen och delvis på grund av konkurrans med kanadarödingen. Röding äär i daga ganska sällsynt fisk i Storsjön om man tittar på fångststatistik. Och den odlade rödingen blir dock knappast mer framgångsrikt än sina vilda kusiner som drabbats hårt av regleringen. Spridning av röding längre uppåt i vattendraget är osannolikt pga vandringshinder. Hybridisering uppstår när individer av en naturligt förekommande population parar sig med individer av främmande genetisk bakgrund. Hybridisering innebär inte nödvändigtvis en förlust av enskilda anlagsvarianter (alleler), men resulterar i en nedbrytning av genkombinationer som knappast kan återskapas på nytt och vilket i sin tur kan resultera i förlust av anpassningar till specifika miljöer. Den genetiska särarten hos den naturliga populationen går förlorad vid hybridisering och kan leda till nedsatt livsduglighet, s.k. utavelsdepression. Förutom effekter på mångfalden på gennivå kan hybridisering med främmande populationer på sikt leda till negativ påverkan på biologisk mångfald på högre nivåer. Bild ovan. En schematisk bild hur en fiskpopulation förändras genetisk (hybridisering).

113 113 Naturvårdsverkets rapporter indikerar att bland annat Hornavan röding, Arctic Superior och s.k. Rensjö-stammen förekommer på utsättningstillstånden i Jämtland inkl. Storsjön och Indalsälven. Arctic Superior härrör från Hornavan röding. Både Arctic Superior och Rensjö odlas även i matfiskanläggningar. Det finns en stark anledning att tro den rödingen som förekommer i Indalsälven och Storsjön är egentligen hybrid av flera raser. Källa: Linda Laikre & Anna Palmé: spridning av främmande populationer i Sverige. Naturvårdsverkets rapport Zoologiska Institutionen/ Avdelningen för populationsgenetik/ Stockholms Universitet. November Några juridiska hinder finns inte att etablera en fiskodling i vatten där det finns röding eller öring men däremot vatten där laxen (Salmo Salar) vandrar. Laxen vandrar dock inte i Storsjön pga vandringshinder. Skyddsåtgärder Kontrollera regelbundet anläggningen Ha beredskapsplan mot rymning (se också nedan punkt säkerhet ) Konsekvens: Obetydlig konsekvens Konsekvensen bedöms som obetydligt. f. Inverkan på landskapsbilden Odlingen ligger i en miljö med skogs- och lantbruk. Den tar en mycket ringa yta av vattenområdet i anspråk.

114 114 Från odlingen är det långt (minst 1 km) till närmsta bostadshus. Odlingen ligger dessutom minst 300 meter ut från land. Det enda som syns av odlingen är det som sticker upp ca 1 meter ovan vattenytan. Bild. Utsikt från en odlingen mot land. Avståndet till land är ca 500 meter. Denna bild är tagen vid odlingar i Vattviken i Svenstavik.

115 115 Hur man upplever kassarna i vattnet ur landskapsbildssynpunkt ligger i betraktarens ögon. Är man negativt inställd till fiskodling kan de ses som störande. Om man däremot ser det som positivt med verksamheten och att det är en del i en levande landsbygd, är förhållandet det omvända. Odlingen ligger även i ett redan påverkat område genom bl a regleringen och det är inte en verksamhet som syns vida omkring. Skyddsåtgärder Hålla odlingsområdet snyggt och städat Odlingen är placerad minst 300 meter från land, vilket medför att den inte utgör ett dominerande inslag i landskapsbilden. Konsekvens Konsekvensen bedöms som obetydlig på landskapsbilden. Obetydlig konsekvens g. Konsekvenser för kulturmiljön Den valda platsen saknar speciellt värde för kulturmiljön. Det finns inga kända kulturminnen eller kända fornlämningar varken på land på den aktuella fastigheten eller under vattnet i ankringsområdet för planerad fiskodling. Ingen del i företagets verksamhet medför en negativ påverkan på kulturvärden inom Krokoms kommun. Konsekvens Konsekvensen för kulturmiljön bedöms som obetydlig. Obetydlig konsekvens h. Konsekvenser för mark och vegetation Denna verksamheten kräver inte ett stort markområde eller några större förändringar inom fastigheten. Således förväntas ingen direkt påverkan på mark eller den terrestra vegetationen,

116 116 även om ny väg anläggs. Markområdet hyser ingen skyddsvärd terrester miljö. Ev risker härrör till kemikaliehanteringen, se nedan. Skyddsåtgärder Se kemikaliehantering Konsekvens Konsekvensen för mark och vegetation bedöms om obetydlig. Obetydlig konsekvens i. Luft Avgasutsläpp (koldioxidutsläpp från transporter) Transporter kommer dock inte att innebära någon stor avvikelse från dagens situation. Det finns en hel del transporter utmed E14 som passerar i närheten. Transportbehovet motsvarar i snitt ca 1-2 fulla lastbilar per dag och kan inte anses innebära orimlig belastning. Se tabell om transporter i ovan. En lastbil producerar 0,5 kg koldioxidutsläpp per transporterad ton per 1 mil. Dvs transport av 28 ton foder producerar 14 kg koldioxidutsläpp per 1 mil. Och motsvarande sträckan mellan landbas i Vejmon och den stora vägen E 14 (österut från landbasen) ca 0,7 mil= 9.8 kg koldioxidutsläpp för full bil enkel väg.

117 117 Bild ovan. Så här mycket koldioxid släpper de olika tranportsätten ut i kg per 10 km för 1 ton gods. Källa: Det kan noteras att om fodertransporter kommer söderifrån (E45), har bilarna ungefär samma avstånd från Svenstavik till Vejmon (ca. 9,2 mil) oavsett om de kör över Mattmar eller Östersund. Genom att dirigera en del av bilar via vägen 321 och en del E45 kan man minska lokal belastning jämfört till att bilarna kör endast över Rödön. Foder levereras dock vanligtvis fritt i anläggningen och leverantören ombesörjer för transport. Denna sak måste i således tas upp med leveantörer. Skyddsåtgärder Det är svårt att minska transporterna. Men bilarna kan dirigeras att använda olika vägar när det är möjligt Om det är möjligt att hitta en bra lösning för nedgrävning av fisk lokalt skulle det innebära ännu mindre transporter och därmed mindre luftutsläpp. Företaget syftar till att flytta fisken sjövägen från odlingen till slakteriet, vilket ger betydligt mindre miljöpåverkan än om samma transporter skulle ske på land. En del av transporternas bränsle kan på sikt komma från återvinning av slaktavfall från verksamheten. Konsekvens Liten negativ konsekvens

118 118 Transporterna är förhållandevis normala för råvaruproducerande verksamhet. Det blir ingen stor avvikelse i förhållande till existerande transportbehov i samma region och område. Luftutsläpp bedöms ge negativ (beroende på vindriktning) konsekvens. j. Buller Själva odlingen medför i princip inget buller. Det buller som förekommer är från de transporter som sker till och från odlingen. Odlingsverksamheten genererar i sig inget buller och buller är inte heller ett upplevt problem från närboende eller de friluftsmänniskor som vistas kring odlingen. Det finns riktlinjer för miljökvalitet avseende externt industribuller. Dessa krav kommer med mycket god marginal att kunna uppfyllas. Konsekvens Konsekvensen gällande buller bedöms som obetydlig. Obetydlig konsekvens k. Restprodukter En stor och viktig del i denna verksamhet är avfallshanteringen. Anledningen till detta är inte främst volymernas storlek eller farlighet, utan det faktum att en del av avfallet kan utgöra en källa till dålig lukt vid felaktig hantering. Avfallet från odlingsverksamheten består främst av träpallar och fodersäckar (mjukplast) samt död fisk (organiskt avfall). Inom odlingsverksamheten dör normalt 1,5 % av fisken (kg). Uppskattningsvis ger verksamheten därför upphov till ca 27 ton död fisk/år 8. Denna siffra varierar dock mellan 0,5 % till 5 % under en längre period. Även vid ordentlig, långvarig värmebölja bedöms risken för dödlighet som låg i odlingen, då vattenmassorna är enorma, vattnet i närheten är djupt och odlingsplatsen är utsatt för vindar och det finns god genomströmning i sjön. Se tabeller om biologiskt avfall, farligt avfall och övrigt avfall ovan. 8 Detta kan variera. Journalföring kommer finns för död fisk.

119 119 Det viktigaste för att undvika lukt är dock inte själva mängden död fisk utan hanteringen i övrigt då det framförallt sommartid annars kan börja lukta. Företaget kommer ha som rutin att samla in den döda fisken i god tid innan den sjunker till botten i kassarna och därefter förvara den i slutna kärl i en kylcontainer på fastigheten. Lukt förekommer då endast under sommarperioden och då i samband med lastning på lastbil och vid borttransport av död fisk. Som ovan har beskrivits, kan man minska luktproblem genom att noga välja hanteringstidpunkten (t.ex. nattetid, då det finns lite folk ute), använda kemiska medel luktmaskering, samt hålla rent i alla utrymmen där det finns risk att lukt kan uppstå. Transportkärl som används i samband med hantering av död fisk kommer att tvättas och desinficeras efter tömning (dvs ca 1 gång per månad under odlingssäsong). Kärlen skall även vara täckta med lock då de är tomma. Då det innebär långa transporter att skicka den döda fisken till Konvex anläggningen i Karlskoga och det samtidigt ger ett onödigt stort luftutsläpp av bl a koldioxid skall därför andra alternativ, t ex lokal nedgrävning för testverksamheten att utredas. LRF Jämtland bedriver nu ett mindre projekt som strävar efter att möjliggöra hygienisering av slakteriavfall [upphettning till 70 grader i en 1 h] för att göra det möjligt att använda kadaver i biogasproduktion. Avfall med animaliskt ursprung är förknippad med dyra kostnader för frakt och destruktion av detta avfallet. Slakteriavfallet skulle till viss del kunna återgå till gårdar i länet och på så sätt bidraga till ett kretslopp samt öka produktionen av förnybar energi i dessa biogasanläggningarna samtidigt som slakterierna kan uppfylla miljömål/föreskrifter och eventuellt minska sina kostnader. Bolaget har etablerat kontakter med de projektansvariga Andreas Hägglund / LRF Konsult och Magnus Rindberg på Triventus (Triventus Biogas) och följder denna utveckling med stort intresse. Hydraulolja och motorolja uppkommer från båten och hjullastaren samt övriga fordon. Detta ska omhändertas av Stena Miljö eller verkstäder som utför service av fordon. Mjukplast, som utgör den största volymen, sorteras och lämnas in för återvinning. Den samlas i begagnande fodersäckar (25 kg säckar) som bortskaffas minst en gång per månad för att minimera olägenheter som eventuell doft från fodersäckarna. Tomma fodersäckar förvaras så att det inte påverkar landskapsbilden.

120 120 Träavfall (lastpallar) kommer att hämtas av lastbil minst en gång per månad tillsammans med plastavfall. Lastpallar sorteras på odlingen så att de trasiga lämnas in till miljöstation för återvinning och de som är hela returneras för återanvändning. Förutom det ovan nämnda uppkommer små mängder av hushållsavfall, papper, metallburkar, glas etc som hanteras enligt gällande bestämmelser och avfallsordning i kommunen och små mängder av farligt avfall, t ex motorolja, vilket omhändertas av t ex Stena miljö. Skyddsåtgärder Konsekvens Dagliga rutiner för uppsamling av död fisk, förvaring i slutna kärl i kyl. Borttransport av fodersäckar en gång i månad (minst) under odlingssäsong. Det skaffas ett uppsamlingsskydd för fatet som används för förvaring av spillolja. I samband med att död fisk hämtas och transporteras bort från odlingen finns risk för en obetydlig temporär lukt. Detta är inkluderat i konsekvenser för närboende. Konsekvensen för avfallshantering i sin helhet bedöms därför som liten till obetydlig. Mycket Liten negativ konsekvens l. Kemikaliehantering De vanligaste kemiska preparat som behövs i verksamhet är tvättmedel, desinficeringsmedel och myrsyra (både död fisk och slaktavfall). I tillägg behövs bensin, dieselolja och hydraulolja. Bolaget eftersträvar att använda hydraulolja som är i hög grad biologisk nedbrytbart. Det kan också behövas mycket små mängder medicinfoder och luktkamoufleringsmedel. Säkerhetsdatablad för kemiska preparat som tvättmedel, desinficeringsmedel, myrsyra, bensin, dieselolja, hydraulolja och medicinfoder och luktkamoufleringsmedel) har bifogats som bilagor.

121 121 Diesel används för fordon och båt. Maximalt kan 1500 l bränsle (huvudsakligen diesel för maskiner och en större arbetsbåt) förvaras på ett sätt som skyddar mot läckage och enligt anvisningar från kommunens miljökontor. Det dagliga behovet att hantera bränsle och övriga kemikalier är liten. Eftersom landbasen ligger nära vatten kommer bolaget dock att fästa särskild uppmärksamhet för hanteringen bränsle och övriga kemikalier. Miljöbalken ställer generella krav på verksamhetsutövarna (t ex en cisterninnehavare) att ha kunskaper, iaktta försiktighetsmått, utöva egenkontroll etc. Skälighetsregeln i 2 kap i miljöbalken ska naturligtvis samtidigt beaktas. Vidare preciseras vissa skyldigheter i Naturvårdsverkets föreskrifter 2003:24 och speciellt enligt kap 10 ( Ytterligare krav inom vattenskyddsområde ). Kraven i bland annat NFS 2003:24 utgör minimikrav. Utgångspunkt är att cistern eller lösa behållare med en sammanlagd lagrad volym som är större än 250 liter ska ha sekundärt skydd. Det sekundära skyddet skall rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens volym, och skall vara tätt och hållbart. Det sekundära skyddet måste vara utformat så att kontroll är möjlig. Bolaget kommer att följa dessa regler angående sin hantering av bränsle och kemikalier. Nedan finns förklaring hur bolaget kommer att minska risken för läckage i marken och risken för förorening i vattnet samt övriga risker beroende på kemikaliehantering. Vidare måste man ta hänsyn till brandskydd. Därför kommer bränsle placeras en bit bort från förrådsbyggnaden (i samråd med räddningsverket). Vid lagring och förvaring av kemikalier väljas placering utifrån den plats där det innebär minst risk för människors hälsa och miljö. Vid nyanläggning av cisterner förordas placering ovan mark istället för i mark. En cistern eller tank placeras på ett plant underlag som underlättar upptäckten av eventuellt spill och läckage. Vidare placeras cisternen inte direkt mot mark, väggar, vegetation m.m. för att undvika ökad risk för korrosion. Droppskydd, spillplåtar, spilluppsamlingstråg och dylikt kommer att finnas på alla ställen där spill eller läckage kan förväntas. Exempel: pump, provtagningsställe, tappställe och avluftningsställe. Droppskydd etc kommer att vara försedda med regnskydd. Även inom invallning ska droppskydd etc komma att finnas, så att spill kan samlas upp och eventuellt regnvatten inte onödigtvis kan förorenas. Regelbunden tillsyn, funktionskontroll och förebyggande underhåll (liksom tömning av invallning) kommer att genomföras. Skriftliga program och instruktioner kommer att finnas samt journalföring av utförda kontroller och åtgärder. Skriftliga instruktioner kommer att finnas över vilka åtgärder som skall vidtas vid eventuella utsläpp/läckage. Rutiner kommer att definieras och finnas i verksamhetens totala program för egenkontroll.

122 122 Företaget kommer att skaffa en besiktad och miljögodkänd tank för bränsle. Bild: miljögodkänt dieseltank. Bild: Miljöcontainer som har tillverkats för lagring av vattenförorenande, brännbara eller lättantändliga vätskor. Temperatur isolerande, rostfritt stål, med belysning. Diesel transporteras till odlingen med utomstående tankbil och överförs direkt till dieseltank i slutet system. Från tanken överförs diesel med pistolslang till maskinen eller båten. Bensin används till båt med 4-taktsmotor och maximalt förvaras 200 l i kanistrar i samråd med Räddningsverket. Utöver detta kan ytterligare max 50 l motorolja förvaras i kanistrar på odlingsområdet. Bright Water Fish Sweden AB syftar till att på sikt använda så mycket bio-disel som möjligt som slakteribolaget producerat genom att återvinna fiskavfall från slakteriet. Denna bio-disel är betydligt mer miljövänlig än fossila bränslen.

123 123 Alla kanistrar förvaras i en miljöcontainer eller i ett specialbyggt miljörum utan golvbrunn och med skydd mot läckage (invallning). För eventuella läckageproblem införskaffar bolaget också några stycken mobila uppsamlingskar. Bild: Uppsamlingskar. Bensin och motorolja hanteras manuellt när man tankar maskiner och båtar. Läckage och olycksrisker kan förebyggas genom att ha rätt typ av avtappningsstation och dunktipp som underlättar hantering. Hantering av bränsle för båtar kan underlättas med mobil bränsletank som fylls på på land istället för att bära bränslet till stranden (om man inte har tillräckligt lång slang från tank till båten). Bild: Mobil bränsletank med egen pump och sug som kan fyllas på land.

124 124 Bild: Dunktipp för 60 liters plastdunk. För att förebygga eventuella olyckor och tillbud köper man in t ex hopfällbara läckagekar för snabb upptagning av mijöfarliga vätskor. Och vidare bärgningsfat för skadade eller läckande fat samt fatbandage och tätningsproppar för tätning av mindre läckagehål i behållare och fat. Skyddsåtgärder Miljögodkänd container eller tank för diesel och övriga kemikalier Uppsamlingsskydd för förvaring av bränsle och oljor. Sakenliga dunktippar för att underlätta hantering. Mobila bränsletankar som fylls på land ovanför uppsamlingskar. En kemikalieförteckning kommer att utarbetas och hållas aktuell över kemikalier som förvaras i området osv. Extra utrustning för att åtgärda läckage t ex uppsamlingskar, bärgningsfat, fatbandage och tätningsproppar. En utbildad person inom bolaget kommer att ha som ansvarsuppgift att kontrollera att rutiner rörande kemikaliehantering efterföljs och förbättras, samt inspektera anläggningar där kemikalier hanteras. Konsekvens Obetydlig konsekvens Odlingen kommer att hantera endast små mängder kemikalier dagligen. Då lagringen och den lilla hanteringen som finns ska skötas enligt gällande lagar och föreskrifter bedöms konsekvensen som obetydlig.

125 125 m. Säkerhet/Risker Kända haverier i fiskodling är främst att kassar havererar vid hårt väder. Det läge odlingen har, gör ett sådant haveri osannolikt. Övriga risker behandlas nedan. Bolaget kommer att arbeta systematisk med säkerhet. Bland annat livsmedelsverket har publicerat guider för systematiskt säkerhetsarbete och krishantering. Se t.ex. Livsmedelsverket: Hur säkert är ditt företag. Arbetshäfte för säkerhetsarbete Livsmedelsverket: Handbok i krishantering. för företag i livsmedelsbranschen Man kan få ytterligare professionell rådgivning t.ex. från försäkringsbolag, säkerhetsbolag, polis och arbetsmiljöverket. i. Kassar och förankring Kassar och eventuella bryggor kommer att vara utformade och väl förankrade för att minska riskerna för haveri vid extrema vattenflöden. Problem med is kommer att vara ytterst begränsade då kassarna sänks ner. Risken för rymningar av fisk kommer att vara liten då kassar flyttas, eftersom det är djupt i området och risken att fastna vid föremål på botten är liten. Kassarnas botten skall dessutom alltid hissas upp för att göra kassen grundare och därmed minska risken för att fastna. Botten kommer att studeras närmare med ekolod när verksamheten startas. Fisk kan dock rymma i samband med att fisk håvas upp vid slakt, vägning eller sortering. Detta handlar dock bara om enstaka individer. Kassarnas kvalitet kommer att kontrolleras bättre genom att kassarna förses med individuella nummer och journalförs över hur länge och ofta varje kasse legat i vattnet samt hur gammal varje kasse är, för att minska risken för haverier. De manualer för hantering,

126 126 lagring och kontroll av kassar som finns tillgängliga från tillverkaren för att hålla kassarna i bra skick och därmed minimera risken för haverier och rymningar kommer naturligtvis följas. Utmärkningen av odlingsområdet kommer att förbättras med hjälp av större bojar och lysbojar. ii. Konsekvenser av haverier och rymningar Rymning av fisk kan inte förhindras till 100 %. Det finns dock kunskap om effekterna av detta då man aktivt planterat ut regnbåge i många svenska vatten. Kort kan man konstatera angående regnbåge att: - regnbåge reproducerar sig inte i svenska vatten. - rymlingar har stor dödlighet - rymlingar är relativt stationära - regnbåge inte konkurrerar ut öring i sök efter ståndplatser - regnbåge kan störa öring i födosök och sök efter ståndplatser - regnbåge kan störa lekplatser genom eget försök till lek - lyckad naturlig etablering av bestånd är inte känd - regnbåge väljer inte snabbt rinnande vatten som ståndplats - regnbåge kan inte hybridisera med andra inhemska arter De regnbågar som rymmer kan inte åstadkomma någon stor skada för den biologiska mångfalden. Det finns stor erfarenhet från svensk utsättning av regnbåge som verifierar detta. Rymlingar kan ses som ett tillskott för sportfisket. En risk med detta är att regnbågen är mera lättfångad än öring vilket ger överrepresentation i fångststatistiken. Beträffande röding kan man konstatera att den har betydligt bättre överlevnadsförmåga och kan korsa sig med röding i Storsjön. Rymd röding förvildas och kan på sikt innebära en ny vild rödingpopulation i Storsjön. Sannolikt kommer den att möta samma öde som den som fanns förr. Lekområdena störs av regleringen. Eventuella rymlingar skulle dock knappast störa mer

127 127 än de vilda rödingarna och rymlingar från rödingkassar skulle bara bli ett tillskott till sportfisket. 1. Personal Fiskodling innebär en speciell arbetsmiljö för de anställda. Man kombinerar både särskilda risker att arbeta på sjön med landbaserade arbetsmiljörisker. Arbetsplatsen är både på land och på båt eller på flytande ringar eller på isen på vintern. Riskerna liknar samma risker som fiskare och arbetare på byggarbetsplatser eller industriella anläggningar är utsatta för. En bra arbetsmiljöpolicy är viktig samt att alla anställda har fått kunskap om risker och agerande vid eventuella nödsituationer. Genom att arbeta förebyggande kommer riskerna att minimeras. Nödvändig skyddsutrustning kommer att användas av personalen i samband med fiskodlingsverksamheten, exempelvis räddningsvästar etc. I övrigt ska det finnas tillgång till t ex första hjälpen och ögondusch. Bolaget kommer vidare att tillämpa Arbetsmiljöverkets föreskrifter för kassodling av fisk (1989:8) samt tillämpliga delar av krav och föreskrifter som gäller yrkesbåtar och hamnar. Ett skyddsombud kommer att väljas. Bolagets ledning kommer att utveckla egen arbetsmiljöpolicy och policy för personalutveckling i arbetsmiljöfrågor. iii. Bogsering av kassar Om kassar måste bogseras under sommaren kommer man ha en behörig skeppare enligt gällande föreskrifter och lanternor kommer att användas enligt gällande föreskrifter vid bogseringar av kassar.

128 128 iv. Sabotage Olyckor som kan inträffa är främst intrång i odlingen där man skär sönder kassar och släpper ut fisk. Detta är ett brott som inte kan förutses eller förebyggas på annat sätt än med normala skyddsåtgärder, t ex larm. Bolaget eftersträvar ett systematiskt säkerhetsarbete för att minska risken för skadegörelse eller sabotage. Detta innebär t.ex. att kassarna ligger en bra bit från land. Ett effektivt sätt att övervaka en fisodling är värmekamera som kan identifiera människor utan problem från 800 meters avstånd. Värmekamera kan se människor och båtar oavsett dimma och larma när den upptäcker avvikande beteende. Man behöver inget tillstånd för värmekamera. Med hjälp av modern teknik kan man skapa en larmzon runt anläggningen. Övervakningen sker med professionell larmcentral. Bolaget har kontakter leverantörer av professionella säkerhetstjänster och kommer att konsultera med dem om säkerhetsrutiner.

129 129 Ett effektivt sätt att övervaka en fisodling är värmekamera som kan identifiera människor utan problem från 800 meters avstånd. Man behöver inget tillstånd för värmekamera. Med hjälp av modern teknik kan man skapa en larmzon runt anläggningen. Övervakningen sker med professionell larmcentral. Bolaget har kontakter leverantörer av professionella säkerhetstjänster och kommer att konsultera med dem om säkerhetsrutiner. Att skapa en positiv syn på odlingen i regionen kan också bidra till att minska risken för sådan påverkan. Riskerna minskar genom att verksamheten kommer att bedrivas långt ute på sjön. Om, trots allt, ett utsläpp skulle inträffa, kan man t.ex. med hjälp av mat locka en del av fisken tillbaka till kassar samt använda nät och eventuellt trål för att fånga den rymda fisken. v. Massdöd av fisk Om fiskarna skulle drabbas av sjukdom eller motsvarande som leder till en oväntat hög dödlighet är detta ett problem ur flera aspekter. Det finns inga definitioner för massdöd, men vad som enligt Fiskhälsan skulle kunna definieras som massdöd är om en halv till en hel enhet (kasse, årsklass eller odling) dör inom några dagar. Om dödligheten överskrider 0,5 % i en viss enhet/ dygn under ett antal dagar till en vecka måste orsaken utredas innan förloppet går för långt. Man skall genomföra en utredning om den döda fisken kan grävas ner lokalt enligt Jordbruksverkets föreskrifter och enligt kommunens (Miljökontor) anvisningar. I övrigt är det viktigt att personalen är uppmärksam på alla avvikelser i odlingen så att åtgärder snabbt kan vidtas innan sjukdomar eller massdöd utbryter. Vid sjukdomar som slår ut stora delar av odlingen och där avlivning av resterande delar krävs, går dock staten in och betalar saneringen. I dessa fall kommer odlingen i vilket fall som helst att tvingas skicka fisken till Konvex Karlskoga för destruktion på grund av smittorisken. Andra orsaker till massdöd kan vara förgiftning, syrebrist, besvärlig issörja eller tekniska problem. Inget av detta utgör dock någon överhängande risk i norra Storsjön.

130 130 Konsekvenser. Sammanfattning av risker. Liten negativ konsekvens Det finns få uppenbara stora risker förenat med odlingsverksamhet. Risken för negativ konsekvens bedöms som liten. 13. Motstående intressen a. Friluftsliv Odlingen kommer inte att störa friluftslivet som här består av fritidsbåtar. Odlingens yta är ett mycket litet intrång i sjöns areal. Landbasen kommer att omfatta några tusen kvadratmeter, vilket endast kan påverka friluftslivet med att man får ta en kort omväg runt landbasen. I det fall som centralutfodringssystem väljs kommer foderslangar att ligga i vattnet mellan landbasen och odlingen. Dessa kommer i så fall att märkas ut och förbipasserande båtar måste ta en liten omväg rund odlingen. Strandnära båttraffik i den här delen av Storsjön bedöms dock vara ytterst marginell. Bolagets verksamhet innebär vidare att bolagets båtar kan bidra med mycket kort varsel vid sjöräddning och bärgning om någon annan båt i norra Storsjön drabbas av olycka. (Bolagets Vd har tidigare varit besättningsmedlem i SSRS och har praktisk utbildning inom detta. ) Konsekvens Konsekvensen gällande friluftsliv bedöms som obetydlig. Obetydlig konsekvens b. Fiske Yrkesfisket är inte viktigt vid odlingsplatsen. Det är jämförbart i hela närområdet.

131 131 Husbehovsfisket har i stor sett upphört i området. Däremot sportfiske är populärt i hela Storsjön. Sportfisket antas bli bättre i Krokoms och Åres vattenområden kring anläggingar. På sikt kan hela sjöns produktivitet förbättras genom att det finns mer närsalter i vattnet. Konsekvens Konsekvensen gällande fiske bedöms som obetydlig, till positiv. Obetydlig konsekvens c. Allemansrätt Odlingsverksamheten kommer endast att inskränka allemansrätten kring odlingen men den inskränkningen blir obetydlig med tanke på storleken av Storsjön. På fastigheten Krokom Rödöns-Vejmon 2:19 tas en liten bit av strand till anspråk (ca 100 m strandlinje) men även den begränsningen blir obetydligt. Bild (ovan): Odlingsplatsen. Odlingens båtar kan bidra vid eventuell sjöräddning eller bärgning om någon råkar ut för sjönöd i norra Storsjön eftersom anläggningen är oftast bemannad.

132 132 Konsekvens Konsekvensen gällande allemansrätten bedöms som obetydlig. Obetydlig konsekvens 14. Konsekvenser för närboende Odlingens lokalisering innebär att den kommer att ligga långt borta från närmaste närboende. Odlingen och landbasen kommer knappt att synas från deras hem. Odlingen syns knappt heller från den allmänna vägen norr om den landbasen. Bild. Fiskodlingens påverkan på landskapsbilden blir lätt en subjektiv bedömning (Exempelbilden är från annan ort). Transporterna genererar inte bara utsläpp (som påverkar klimatet och hälsan) utan påverkar miljön i andra avseenden också. Bullret är en av de aspekter som man märker av mest, särskilt i närheten av hus. Transporter kan ge mycket tillfälliga buller men detta är sannolikt inte större problem än dagens landsvägstrafik.

133 133 Buller kan minskas på olika sätt. Genom planering och samarbete med leverantörer och åkerier kan man begränsa största delen av buller till dagtid på vardagar. Bolaget kan vidare anlita åkerier som använder relativt nya lastbilar som bullrar väsentligt mindre än gamla lastbilar. En hybridlastbil (både bränsle och en kraftfull elmotor) kan vara väldigt tyst. Det kan vara värt att poängtera att vid hastigheter över 50 km/h är det snarare däcken som genererar mest buller, inte drivlinan. Därför måste vi ta hänsyn till hela fordonet, inklusive dragbil, påbyggnad, släpvagn och däck, för att kunna minska bullret väsentligt. De problem som kan uppstå med mås och kråkfåglar förebyggs med fågelnät och genom bra renhållningsrutiner. Odlingen innebär en liten omväg för dem som vill åka med båt, men inskränker inte på nämnvärt sätt fritidsaktiviteter på båt i övrigt. Landbasen kommer att omfatta några tusen kvadratmeter, vilket endast kan påverka friluftslivet för de närboende som vandrar på marken Krokom Rödöns-Vejmon 2:19 med att de får ta en kort omväg runt landbasen. Odlingen kommer att innebära lite högre halter av närsalter i sjön. Konsekvenser av fiskodlingen kommer att kontinuerligt analyseras med recipientkontroll och vattenprover. Risken för påverkan av bakterier från verksamheten på dricksvattenuttag ur sjön är minimal (se ovan) enligt dagens kunskap. Lukt kommer att förebyggas genom omsorgsfull hantering av foder och fisk. Avståndet till odlingen gör att dessa möjliga problem inte kan bli något problem. Risken för kraftig algpåväxt hos närmaste närboende är obetydlig. 15. Hushållning med naturresurser Odlingsverksamheten kommer inte att få sådan omfattning att den kommer att få någon betydelse för hushållningen med naturresurser i regionen.

134 Miljökvalitetsnormer för Storsjön, allmänna hänsynsregler och de nationella miljömålen 16.1 Miljökvalitetsnormer ( MKN ) för Storsjön Allmänt Enligt 5 kap 3 MB ska myndigheter och kommuner säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls när de prövar bl a tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden och när de utövar tillsyn enligt MB. Alla vattenmyndigheter har beslutat om kvalitetskrav för samtliga yt- och grundvattenförekomster inom respektive distrikt. Besluten har fått i stort sett samma utformning och ordalydelse. Besluten har kungjorts i föreskrifter från respektive länsstyrelse som utgör vattenmyndighet. De innehåller dels en föreskriftstext med övergripande bestämmelser, dels ett omfattande tabellverk med mer detaljerade uppgifter om vilka krav som gäller för varje vattenförekomst i distriktet. De beslutade miljökvalitetsnormerna för vatten har en framåtsyftande karaktär. Det följer av att de ska uppnås först vid en framtida tidpunkt. Först efter den aktuella tidpunkten kan det bedömas om miljökvalitetsnormen följs eller inte. Därmed är det också först efter den aktuella tidpunkten som man kan konstatera om en norm är överträdd eller åsidosätts. Vad är aktuella MKN för Storsjöns del? Bottenhavets vattendistrikt har fastställt miljökvalitetsnormer för sitt distrikt i sitt beslut den 15 december 2009 (4 ):

135 samtliga ytvattenförekomster ska uppnå hög eller god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus senast den 22 december 2015, om de inte omfattas av bestämmelserna om konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster i 7 och 8 eller av bestämmelserna om undantag i Det finns vissa undantag. Undantag finns bland annat för tidsfristen för Storsjöns del. I Storsjön skall dessa kvalitetsnormer gälla först Vissa undantag gäller bl a främmande arter. Dessa undantag beror på att det är tekniskt omöjligt att nå God status för alla möjliga krav. De aktuella miljökvalitetsnormer och nuvarande klassificering för Storsjön framgår av Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Det finns ett utdrag (kopia) från VISS som bilaga. Nedan finns några kartor från en presentation av Jenny Pirard och Erik Grönlund (Länsstyrelsen i Jämtland): Indalsälvens Vattenråd. Den 17 mars Kartan ovan visar sammanfattningsvis de orsaker, som leder till att Storsjön har en måttlig ekologisk status. När det gäller näringsämnen har Storsjön en hög status och utrymme för närsaltsutsläpp. De flesta orsaker bakom den sämre måttlig status beror på faktorer som vattenbruksföretag inte kan påverka.

136 136 Kartan ovan visar att Storsjön har en hög status när det gäller övergödning. Ingen risk för övergödning ligger pga utsläpp från den planerade verksamheten. Något problem med Indalsälven som helhet angående risken för övergödning finns inte heller. Främmande arter och MKN för Storsjöns del Storsjön har fått en måttlig ekologisk status på grund av bland annat främmande arter. Denna bedömning avser kanadaröding som kan fortplantera sig i Storsjön och inte ingår i den ursprungliga faunan i Storsjön. Ytterligare har man planterat bland annat pungräkor och nors i Storsjön. Nors och pungräkor konkurrerar båda med de pelagiska bestånden av djurplanktonätande sik, som rimligen måste ha utgjort huvudföda för öringbestånden före ingreppen. Källa: E-post korrespondens med Ph. D. Thomas Axenroth. Sötvattenslaboratoriet (Drottningholm)/ Sveriges Lantbruksuniversitet. Den Axenroth jobbar med ett forskningsprojekt(sedan 2011) angående Storsjöns fiskbestånd och han håller på att slutföra sitt rapport till länsstyrelsen i Jämtland samt vattenmyndighet. Rapporten förväntas bli färdig under våren 2013.

137 137 En annan sak är att det genetiska ursprunget av öring och röding i Jämtlandska sjöar väcker frågetecken (s.k. hybridisering ). Bland annat Bart De Wachter (vattenhandläggare, Samordnare EU-Vattendirektivets beredningssekretariat ) på vattenhet på Länsstyrelsen i Jämtland har påpekat (muntlig intervju den 7 januari 2013) att den nuvarande ekologiska statusklassificering inte tar hänsyn till hybridisering av fiskarter. Hybridisering är dock en sak som de facto påverkar på vattenmiljön ekologisk status. Hybridisering Hybridisering uppstår när individer av en naturligt förekommande population parar sig med individer av främmande genetisk bakgrund. Hybridisering innebär inte nödvändigtvis en förlust av enskilda anlagsvarianter (alleler), men resulterar i en nedbrytning av genkombinationer som knappast kan återskapas på nytt och vilket i sin tur kan resultera i förlust av anpassningar till specifika miljöer. Den genetiska särarten hos den naturliga populationen går förlorad vid hybridisering och kan leda till nedsatt livsduglighet, s.k. utavelsdepression. Förutom effekter på mångfalden på gennivå kan hybridisering med främmande populationer på sikt leda till negativ påverkan på biologisk mångfald på högre nivåer. Naturvårdsverkets rapport 5475 indikerar s. 39 (2005) att hybridisering har varit ganska vanligt i den jämtländska fiskevården: Öring: För öring finns stamangivelse i 609 av utfärdade utsättningstillstånd, och 16 olika stambeteckningar förekommer. Av dessa härrör minst tre stycken från geografiska områden utanför Jämtlands län (stammarna Gullspång, Konnevesi och Vänne). Åtminstone fyra av stammarna måste betraktas som rena fiskodlingsstammar som i många generationer avlats i odling (Gullspång, Kall, Konnevesi och Bonäshamn). Totalt är dessa odlingsstammar representerade i över 50% av de tillstånden där stam angivits.

138 138 Röding: Nio olika stambeteckningar för röding förekommer på de 278 utsättningstillståndeni Jämtlands län där stamangivelse finns (av totalt 665 tillstånd avseende röding). Av dessa torde två härstamma från områden utanför Jämtlands län (Arctic superior och Hornavan). Hornavan förefaller vara den mest användastammen, 167 av tillstånden avser denna stam och över individer samt kg har enligt uppgifterna satts ut (mängduppgift finns i 124 av tillstånden för denna stam). Källa: Linda Laikre & Anna Palmé: spridning av främmande populationer i Sverige. Naturvårdsverkets rapport Zoologiska Institutionen/ Avdelningen för populationsgenetik/ Stockholms Universitet. Oktober Bland annat Hornavan röding, Arctic Superior och s.k. Rensjö-stammen har varit aktuella. Arctic Superior härrör från Hornavan röding. Både Arctic Superior och Rensjö odlas även i matfiskanläggningar. När det är fråga om både vild öring och vildröding, kan det frågas om dessa fisarter representerar egentligen blandning av flera genetiskt olika raser. Det är svårt i så fall att se dessa hybrider som unika pga att de skulle representera ursprunglig vildfiskstam och se att dessa fiskarter i Storsjön representerar något unik genetisk arv som skulle höja sjöns ekologisk status. Fiskodling som odlar regnbåge eller röding innebär ingen risk för försämring av status på denna grund. Regnbåge kan inte etablera sig i Storsjön dvs att den inte kan fortplantera sig och röding är ju en av de naturliga arter i Storsjön. Dessutom det finns frågetecken huruvida den vilda rödingen eller öringen överhuvudtaget kan anses ursprungliga eller om det är fråga om blandning av flera olika raser pga stor variation av materialet i samband med utsättningar. De övriga bedömningsgrunder som påverkar på måttlig ekologisk status är bland annat morfologi dvs artificial mark dvs mark som byggts av människan samt kontinuitet dvs vandringshinder i vattendraget. Fiskodling har ingenting att göra med dessa bakomliggande själ. Kvalitetsfaktorn näringsämnen Den mest relevanta kvalitetsfaktorn är näringsämnen när det gäller utsläpp från fiskodling. Utsläppet från fiskodling är närsalter som i sin tur kan (teoretisk) bidra risken för övergödning. Enlig klassificeringsgrunderna i Storsjön är övergödning inte den orsaken som

139 139 påverkat att Storsjön för vissa delar har fått en klassificering måttlig i stället för god. Dessutom har sökanden visat med hjälp av närsaltsberäkningar att utsläppet från odlingsverksamheten uppfyller kraven med god marginal och hotar på inget sett att kvalitetsfaktorn näringsämnen avseende övergödningsrisken skulle försämras. Den förväntade effekten av utsläpp från verksamhet innebär även fortsättningsvis mycket låga halter av total fosfor. Fiskodling kan tvärtom i sin tur förbättra den ekologiska miljön i sjöar som har onormalt låga fosforhalter pga reglering. Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Enligt miljökvalitetsnormer som gäller för Storsjön skall sjön också uppfylla de kraven som ställs i Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Enligt förordningen avses med laxfiskvatten : fiskvatten där fiskar som lax, öring, röding, sik, siklöja, nors och harr lever eller skulle kunna leva. Det finns bland annat vild öring, röding, sik och harr i Storsjön. Enligt denna definition är Storsjön laxfiskvatten i förordningens mening. I bilaga nr. 1 preciseras kraven för laxfiskevatten. Relevanta faktorer, som rent teoretisk kunde påverkas av fiskodlingsverksamhet, är att det ska finnas upplöst syre ca. 9 mg/l i sjön och ph mellan 6-9. Fiskodlingsverksamhet innebär ingen risk för möjligheter att uppfylla de kraven som ställs i förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Enligt länsstyrelsen (samråd med länsstyrelsen i Jämtland den 8 januari 2013) är syre inget problem alls i Storsjön. Synpunkter beträffande dricksvatten Enligt ramdirektivet för vatten (bilaga IV och artikel 7) är dricksvattenförekomster skyddade områden. Med dricksvattenförekomster avses de vattenförekomster som ger mer än 10 m3

140 140 dricksvatten per dag i genomsnitt eller som betjänar mer än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning. Det är storleken på dricksvattenuttaget, eller framtida dricksvattenuttag, som avgör om en vattenförekomst är en dricksvattenförekomst eller inte. Skyddet gäller dricksvattenuttag för såväl permanent- som fritidsbruk och det omfattar både ordinarie vattentäkter och reservvattentäkter. Både yt- och grundvattenförekomster omfattas av skyddet. Alla definierade dricksvattenförekomster är skyddade områden och skall ingå i registret för skyddade områden. Syftet med detta är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. Bolaget kan naturligtvis inte ge empirisk redogörelse om fiskodlingens påverkan (baserad på foderförbrukning 1100 ton) på dricksvattenkvalité innan verksamhet har påbörjats. Däremot hänvisar bolaget till uppgifter som avser två stora anläggningar i Dragan med tillstånd motsvarande 1600 ton och Ankarsunds Fiskodling som har ett tillstånd motsv ton. Dessa verksamheter är mycket lika med sökta verksamhet i Storsjön. Men det uppstår inget utsläpp av blodvatten i Storsjön.

141 141 Både Åres och Östersunds kommun har tagit fram ett förslag för vattenskyddsområde i Storsjön. Ungefärliga vattenskyddsområden (inkl. planerade primär och sekundär zon) har markerats på kartan nedan.

142 Planerade fiskodlingar. 142 Planerad vattenskyddsområde, Åre kommun Planerad vattenskyddsområde, Östersunds kommun Föreskrifterna i ett vattenskyddsområde reglerar verksamheter inom vattenskyddsområdet. Föreskrifterna är ofta mildare i utkanten av vattenskyddsområdet. Skyddsområdena föreslås omfatta Vattentäktszon samt primär och sekundär skyddszon. Syftet med den primära skyddszonen är att är att skapa rådrum vid händelse av akut förorening. Syftet med den sekundära skyddszonen är att bibehålla en hög yt- och grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Det planeras bland annat i Åre kommuns sektor att ett visst område vid inloppet till Storsjön och nedanför Verkön skall bli vattenskyddsområde (dricksvattentäkt). I samband med samrådet (den 8 jan 2013, Bright Water Fish Sweden Ab), bekräftade miljöchef för Åre kommun (Josefin P. Jonsson) att kommunen inte har några synpunkter överhuvudtaget som föregår utanför planerad vattenskyddsområde. Miljökontor i Åre hade haft även samråd med teknisk avdelning angående detta.

143 143 Fiskodlingar kommer att ligga relativt långt utanför både den primära och sekundära skyddszon. I odlingsverksamhet används båtar eller mindre skepp yrkesmässigt. I Storsjön gäller i princip även Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJOFS 2007:15) om åtgärder mot förorening från fartyg. Dessa regler är dock svåra att tillämpas eftersom de tar sikte på betydligt större fartyg. Men det gäller oavsett ett allmänt förbud mot utsläpp av t.ex. olja. Rent allmänt ka det finnas t.ex. både E-coli och A-coli bakterier. Koliforma bakterier är naturligt förekommande i sjöar och vattendrag men förhöjda halter indikerar förekomst av fekal eller annan förorening. Halter mellan 50 och 500 per 100 ml klassas som tjänligt med anmärkning med avseende på dricksvatten för enskild förbrukning enligt Socialstyrelsens allmänna råd för dricksvatten (SOSFS 2003:17). Förekomst av E-coli bakterier är en indikator på färsk fekal förorening. Påvisade halter mellan 1 och 9 per 100 ml klassas som tjänligt med anmärkning med avseende på dricksvatten för enskild förbrukning enligt Socialstyrelsens allmänna råd för dricksvatten (SOSFS 2003:17). Halter över 10 per 100 ml klassas som otjänligt. Det är alltså inte enbart förekomsten av dessa bakterier i sig som är avgörande utan mängden av bakterier. En skillnad måste göras mellan ytvatten eller vatten t.ex. 2-5 meter under vattenytan. Detta är delvis mättekniskt problem. Tekniken hur man tar vattenprover kan nämligen vara avgörande för resultat. Ytvatten-prov innehåller oftast mer bakterier än vattenprov som tas t.ex. i 2 meter djupt. Samt att provtagningsplatsen är "representativ" i förhållande till strömning (t.ex. en vik med bakström kan resultaten ser annorlunda ut än övrigt). Nedan finns några mätresultat för E-coli som man fått från Indalsälvens Vattenvårdsförbund:

144 144 Senaste mätning: (3 st/ 100 ml) Varje annan mätning på sensommar och varje annan på vårvintern. Åssjön, e-coli: Senaste mätning: (2 st/ 100 ml) Varje annan mätning på sensommar och varje annan på vårvintern. Kvitsle (vid inloppet till Storsjön) Senaste mätning: (inget mätvärde). Mätning 6 ggr/år mätning: 8 st/100 ml.

145 145 Ytterån: Senaste mätning: (<1 st/ 100 ml) Varje annan mätning på sensommar och varje annan på vårvintern. När det gäller själva odlingsverksamhet, finns det en del praktisk erfarenhet bland annat från stora fiskodlingar i Dragan (Ströms Vattudal) och Ankarsund i Storuman (Västerbottens län). Dessa anläggningar har en produktion som motsvarar ca respektive 1300 foderton dvs betydligt större än planerad produktion i Vattviken. En citat från recipientkontrollprogram avseende en större fiskodling (1600 foderton) i Dragan: Dricksvatten. Undersökningsresultatet visar att dricksvattnet var vid provtagningstillfället tjänligt med avseende på kemisk och mikrobiologisk undersökning. Källa: Jonsson Anders (EM-Lab): Årsrapport Recipientkontrollprogram för Vattudalens Fisk AB. Fiskodling innebär ingen större risk för försämring av sjöns status som dricksvattentäkt. Enligt mätningar i Dragan (Ströms Vattudal), har en mycket större verksamhet inte haft några negativa konsekvenser för vattenförekomst som helhet ur dricksvattensynpunkt. Länsstyrelsen i Jämtland (Joakim Svensson) har bekräftat detta muntligt i samband med samrådet (den 8 jan 2013 beträffande Bright Water Fish Sweden Ab) att det inte funnits några problem i Dragan (Vattudalens Fisk) angående risk för dricksvatten. Vattudalens Fisk kontrollerar detta regelbunden med hjälp av sitt kontrollprogram. Däremot en liten höjning av vissa coliforma bakterier har man kunnat se alldeles vid fiskodlingsanläggning men detta har inte varit något problem ur livsmedelssynpunkt. Strupskuren, avlivad fisk förpackas i regel i vatten som tas från närheten av fiskodling och vattnet kontrolleras pga skyldighet för egenkontroll i livsmedelsproduktion.

146 146 Det kan utpekas att det finns en skillnad mellan rent vatten och dricksvatten. Vattnet som anses vara rent kan fortfarande ha egenskaper som leder till sämre bedömning enligt kriterier för dricksvatten. De typiska ämnen som härrör från fisodling och som kan innebära förorenade risk är antingen flytande på vattenytan eller sedimenteras under eller alldeles vid anläggningen. Ytvatten rekommenderas inte någonstans att användas som dricksvatten. Inte heller är det lämpligt att ta dricksvatten från omedelbarhet (mindre än meter) närhet av fiskodling. En annan aspekt är att vilka halter av bakterier (t.ex e-coli) vattenprov innehåller. En konkret fråga kring detta var aktuellt i samband med en stor fiskodling i Ankarsund i Storumans kommun (tillstånd 1300 foderton). Där genomfördes provtagningar för att kontrollera vattenkvalité dvs, om vattnet var acceptabel för att kunna använda för att förpacka de strupskurna fiskar (OBS. efter avlivning är det fråga om livsmedelsproduktion!) i stora 600 liters transportförpackningar ( big box ) i augusti Bland annat livsmedelsverket (statsinspektör Pontus Elvingsson) var involverad. Livsmedelsverket ansåg att det inte fanns några hinder att använda sjöns vatten (från närheten av odling) för att förpacka fisk dvs livsmedel i vatten som tas från närheten av fiskodling. Kommunens miljö och hälsoinspektör hade skickat nämligen resultat från vattenprovtagning till livsmedelsverket som kommenterade dessa resultat enligt följande ( ): Beträffande krav på avblodningen på eller invid odlingen i Ankarström är kraven att det vatten som skall användas är sk "rent vatten" vilket inte är densamma som kriterierna för dricksvatten. Det resultat som du skickade med visar tvärtom ett ganska rent ytvatten. Vad som är rent i detta sammanhang är inte klart definierat i vår lagstiftning utan är en bedömningsfråga som bör bygga på dels förekomsten av föroreningskällor i odlingens omedelbara närhet - här har säkert kommunen kunskap om det finns några enskilda avlopp som ligger i närheten som kanske läcker ut någonting, och dels vad normalvärdet är i vattenområdet- kräver mätningar under en tid i ett provtagningsprogram. Om

147 147 vi skulle förhålla oss till det värde som du skickade med som anger 1 enterokock och ställer detta värde i relation till t.ex. socialstyrelsen rekommendation för enskilda brunnar som har ett gränsvärde på <10 E-coli skulle ytvattnet vara ok. Förekomsten av sådana här bakterier behöver inte vara från människor utan kan vara från spillning från de måsar och kråkor som finns i och omkring odlingen eller andra vilda djur. Bolagets verksamhet skiljer sig inte väsentligt från stora fiskodlingar i Jämtland eller Västerbotten. Det anses relativt klart (pga empirisk erfarenhet i samband med provtagning vid större fiskodlingar) att fiskodlingar inte innebär någon direkt risk för kontaminering av stora vattenförekomster med mycket bra vattenomsättning liksom Storsjön. Bolagets förslag är dock att kontrollprogram skall ingå även en analys att se påverkan på vattnets som dricksvatten. Resultat rapporteras till tillsynsmyndighet Allmänna hänsynregler Hänsynsreglerna skall iakttagas vid såväl nyttjande som planering. Dessa hänsynsregler är aktuella för Bright Water Fish Sweden AB. 1. Bevisbörderegeln Vid planeringen av verksamheten åligger det verksamhetsutövaren att bevisa att projektet är miljömässigt acceptabelt. Ett led i detta arbete är att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning för projektet. 2. Kunskapskravet I planeringsstadiet är det viktigt att skaffa sig god kunskap om projektets miljöeffekter. Samrådsprocessen är en viktig del i detta arbete. I det senare nyttjandeskedet är det viktigt att utveckla dessa kunskaper och arbeta efter bra metoder. Där kombineras de kunskaper

148 148 som inhämtats i MKB/samrådsprocessen med verksamhetskunskaper. Därmed kan man skapa hållbara rutiner för verksamheten och ett program för egenkontroll. 3. Försiktighetsprincipen Genom att vidta de skyddsåtgärder som redovisats i denna handling, följa de villkor som förenas med tillståndet och upprätta ett egenkontrollprogram kommer företaget att arbeta efter försiktighetsprincipen. 4. Lokaliseringsprincipen Den ur hushållningssynpunkt bästa platsen skall väljas för ändamålet. Ovan har förklarats olika alternativa lokaliseringar och motivering varför just denna del av allmänt vatten sydväst om Rödön anses vara den bästa möjliga lokaliseringen. 5. Hushållnings- och kretsloppsprinciper I detta projekt är arbetet efter dessa principer främst sammankopplat med avfallshanteringen. Ovan har förklarats att så långt som det går praktiskt, skall avfall återvinnas. 6. Produktvalsprincipen Odlingen kommer att byggas enligt moderna kunskaper och bästa möjliga foder kommer att väljas. Utan att ta ställning till enskilda foderprodukter vet man idag att vissa produkter lämpar sig bättre för sötvattensodlingar än andra. Bolaget kommer att fästa särskild uppmärksamhet att det foder som används inte kommer att läcka ut fiskolja i sjön. Fiskolja kan annars upplevas som en källa till olägenhet för närboende. Foder och tekniker för foderutmatning kan i framtiden förändras för att reducera mängden spill från kassodling. Företaget har på sitt ansvar att ständigt utvärdera nya tekniker inom odlingsverksamheten. 7. Ansvar för att avhjälpa skada En verksamhetsutövare är alltid ytterst ansvarig för sin verksamhet. Genom att arbeta förebyggande kommer riskerna att minimeras. Företaget kommer att bearbeta egenkontroll

149 149 och utveckla förebyggande rutiner enligt principer för god verksamhetsstyrning. Speciellt kommer man att utveckla en företagskultur där man tar ansvar för en god miljö De nationella miljömålen Storsjöns vattenkvalitet styrs av de nationella miljömålen. I dag nämns ofta EU:s ramdirektiv för vatten. Detta direktiv är idag införlivat i svensk lagstiftning och kräver därför ingen speciell hantering. Nationella miljömål för miljön och vatten finns i Miljöbalken. Verksamheten kan sägas inverka direkt eller indirekt på miljömålen; begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft, bara naturlig försurning, levande sjöar och vattendrag och ingen övergödning. Regionala miljömål har tagits fram för dessa men några egentliga lokala miljömål har inte tagits fram. Någon regional eller lokal tolkning som berör fiskodling har man inte funnit. Nedan redovisas kort hur den planerade verksamheten inverkar på miljömålen. Aktuella nationella miljömål för fiskodlingen i Storsjön är: Begränsad klimatpåverkan Detta miljömål hör till det allra viktigaste och transporter är ett prioriterat område både på nationell- och regional nivå för att uppnå uppsatta mål gällande klimatpåverkande gaser. Den inverkan som odlingsverksamheten har på miljömålet begränsad klimatpåverkan är genom transporter på land och på Storsjön. Ökar verksamheten kommer transporterna till slakteriet att öka liksom foder- och fisktransporterna till odlingen, vilket inverkar negativt på

150 150 miljömålet. Men om odlingen och slakteriet kommer att ligga i nära anslutning till varandra i Krokoms kommun såsom planerat, minskar den negativa påverkan. Ytterligare positiv påverkan på miljömålen vore att minska transporterna av död fisk som idag skall skickas till Karlskoga för destruering och istället omhänderta den döda fisken lokalt. Bolaget har som vidare avsikt att helt eller delvis återvinna slaktavfall från odlad fisk dvs producera biodiesel och använda biodiesel för inom bolagets egna verksamhet. Det eventuella överskottet säljes till den lokala marknaden. God bebyggd miljö Odlingsverksamheten kan sägas inverka på miljömålet genom viss förändring i landskapsbilden, visst buller från transporter och utfodring av fisk samt avfallshanteringen. Det delmål som berörs på nationell och regional nivå är delmål 5, som handlar om avfall. Exempelvis ska avfall som går till deponering minska med 50 % (nationellt) resp. 70 % (regionalt). För fiskodlingen berör det död fisk som ska skickas till destruktion. Vid utökad odling ökar även mängden död fisk. Ett alternativ är att detta ska grävas ned (deponeras) lokalt. Detta inverkar negativt på detta miljömål men å andra sidan har det en positiv effekt på miljömålet begränsad klimatpåverkan. Det gör också att omhändertagandet av död fisk blir bättre och risken för luktproblem minimeras, vilket är positivt med tanke på att bebyggelse finns i närheten av odlingen. Alternativet att t ex frysa ner död fisk tills tillräcklig stora mängder uppstår så att det motiverar transport till Karlskoga skulle inverka negativt på delmålet 6 på nationell nivå och 4 på regional nivå pga ökad energianvändning.

151 151 Bolagets representant har varit i kontakt med LRF som just nu utreder möjligheterna att destruera död fisk lokalt i Jämtland och ur denna utvinna energi. Om dessa idéer realiseras kommer bolaget givetvis att sända sin döda fisk till det lokala destruktionsbolaget. Frisk luft Verksamheten berör detta miljömål genom främst påverkan på de nationella och regionala delmålen 2 och 3 som berör kväveoxider och marknära ozon. Det är transporter från verksamheten som inverkar (se begränsad klimatpåverkan ovan). Bara naturlig försurning Verksamheten berör detta miljömål genom främst påverkan på delmål 3, på nationell och regional nivå. Detta delmål berör kvävedioxider. Det är transporter från verksamheten som inverkar (se begränsad klimatpåverkan ovan). En del av försurningen från de ökade transporterna kompenseras av att odlingen i sig genom foder och fekalier från fiskarna bidrar till att sjöns ph-värde ökar. Närsalter och spill från odlingen ersätter även dyrbar kalkning och samtidigt ökar mängden och storleken på den vilda fisken. Se vidare: Lars Håkansson: Fiskodling räddar sur sjö. Miljöforskning 3/2003. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

152 152 Verksamheten kan sägas inverka på detta miljömål genom ökad näringstillförsel till Storsjön, påverkan på fiskfauna genom oförutsedda utsläpp av fisk eller sjukdomsspridning samt indirekt genom transporter inom verksamheten (som tidigare har berörts). Då regleringen har gjort att Storsjön är ett vattendrag med onaturligt låga halter av närsalter kommer odlingsverksamheten att innebära ett positivt tillskott och därmed inverka positivt på miljömålet. Verksamheten berör inte direkt något specifikt delmål på nationell och regional nivå eftersom sjön Storsjön redan är ett kraftigt påverkat vattendrag. Det närmaste kan sägas vara delmål 4 på nationell nivå och delmål 8 på regional nivå som berör utsättning av fisk (i detta fall rör det sig om oförutsedda utsläpp) som kan inverka på naturliga bestånd. Regnbågen som odlas kan inte reproducera sig i Storsjön. Den odlade rödingen kan, till skillnad från regnbågen, reproducera sig i Storsjön. Ingen korsning kan ske med den Canadaröding som blivit utplanterad. Man måste vara uppmärksam på sjukdomar och därför har fiskodlingen anslutits till Fiskhälsan AB för att ha bra kontroll på detta. Ingen inverkan bedöms därför ske på detta delmål. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Miljökvalitetsmålet innebär bl.a.: Belastningen av näringsämnen får inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa eller minska förutsättningar för biologisk mångfald. Grundvatten bidrar inte till ökad övergödning av ytvatten. Sjöar och vattendrag i skogs- och fjällandskap har ett naturligt näringstillstånd.

153 153 Sjöar och vattendrag i odlingslandskap har ett naturligt tillstånd, vilket högst kan vara näringsrikt eller måttligt näringsrikt Näringsförhållandena i kust och hav motsvarar i stort det tillstånd som rådde under 1940-talet och tillförsel av näringsämnen till havet orsakar inte någon övergödning. Skogsmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga artsammansättningen. Jordbruksmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga artsammansättningen. Vad detta innebär för en nytillkommande eller expanderande verksamhet finns inte beskrivet. Storsjöns vattenkvalitet är inte naturlig. Sjön är extremt näringsfattig b la beroende på reglering av alla större sjöar i avrinningsområdet. Det gör att ekosystemet är utarmat. En tillförsel av näring från fiskodling skulle alltså göra att sjön kan få bättre produktivitet och bättre biologisk mångfald även om det inte går att restaureras. Eftersom Storsjön har lägre halter än vad som är naturligt, pga regleringen bedöms verksamheten inte inverka negativt på detta miljömål. Det mottagande havsområdet vid kusten, om näringsämnena inte skulle bindas upp innan, är relativt näringsfattigt. Fosforberäkningen som är gjord kan kanske vara till nytta i länsstyrelsen arbete för att överblicka närsaltbelastning från fiskodling och andra verksamheter vid Indalsälven. Kväveoxidutsläpp sker från transporter (se begränsad klimatpåverkan). Bolaget har diskuterat med uppfinnare inom miljöteknik möjligheterna att ta tillvara sedimenterad fosfor från odlingarna. Bolaget ställer sig positiva till att fortsätta denna dialog samt inbjuda forskare att i samarbete med uppfinnarna komma fram till bra lösningsförslag för hur denna fosfor ska omhändertas, samt mäta resultatet av detta.

154 Några regionala miljömål i Jämtland som kan påverkas av fiskodling 9 Begränsad klimatpåverkan. - Övergripande mål: Jämtlands län skall bli en fossilbränslefri region. Utsläppen av växthusgaser per capita i Jämtlands län ska minska med 50% från år 1990 till år Öka produktionen av biobränsle i länet. Fiskodling innebär ökade transporter till och från odlingen. Men samtidigt ligger den närmare sina marknader än många andra odlingar och innebär mindre transporter än sina konkurrenter längre norrut. Det är svårt att säga om fiskodling kan bli helt fossilbränslefri verksamhet år Däremot planerar bolaget att använda biodiesel från slakteribolaget i framtiden. Biodiesel ska användas främst i bolagens egen verksamhet. Bara naturlig försurning - I alla kommuner ska minst 99% av antalet sjöar och 95% av sträckan i vattendragen ha sådana vattenkemiska förutsättningar att den naturligt förekommande faunan kan fortleva, alternativt återetableras. Närsaltsutsläpp från fiskodling anses ha positiv påverkan på reglerade vattenmagasiner enlig många forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Giftfri miljö - Kunskapen om kemikaliers påverkan på hälsan och miljön och deras spridning ska öka hos och vara lättillgänglig för företag och enskilda hushåll. - Vid inköp/upphandling av varor och kemiska produkter som innehåller farliga ämnen får 2010 enbart de med hälso- och miljöinformation väljas. Denna utredning om miljökonsekvenser innebär att man kan få kunskap om fiskodlingens miljöpåverkan. 9 Se t.ex. Länsstyrelsen i Jämtlands län: Regionala Miljömål. Gemensamma miljöambitioner för Jämtlands län. Östersund 2007 och Länsstyrelsen i Jämtlands län: Miljömålsbedömningar Östersund 2010.

155 155 Fiskodlingen eftersträvar alltid att handla varor och produkter med hälso- och miljöinformation. Ingen övergödning - Utveckla kunskapen om läckage av fosfor och kväve från mänsklig verksamhet avlopp, vatten-, jord- och skogsbruk, vägtrafik, atmosfäriskt nedfall samt påverkan på och konsekvenser av detta för vattenmiljön. Denna utredning om miljökonsekvenser innebär att man kan få kunskap om fiskodlingens miljöpåverkan. Levande sjöar och vattendrag - Förhindra spridning av arter och populationer samt sjukdomar och genetiskt modifierade organismer, som kan hota den biologiska mångfalden i länets sjöar och vattendrag. - Stärka skyddet och förbättra livsvillkoren för hotade arter och populationer i sjöar och vattendrag. Regnbågsodling innebär inte någon genetisk risk för övriga fiskarter i Storsjön. Röding population i Storsjön kan påverkas av rymlingar från odlingen. Rymlingar kan dock inte sprida sig längre i sjösystemet pga att det finns vandringshinder mellan Storsjön och andra sjöar. Närsaltsutsläpp från fiskodling anses (enligt forskarna vid Sveriges Lantbruksuniversitet) förbättra sjöns produktivitet och därmed förbättra ekosystemet i Storsjön Ett rikt odlingslandskap - Livsmedelsproduktionen och vidareförädlingen i länet ska uppgå till minst samma nivå som år Fiskodling med slakteri innebär ökad livsmedelsproduktion i länet. Ett rikt växt- och djurliv - Länets biologiska resurser ska nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.

156 156 - Ingen införsel av nya främmande arter, som riskerar att etablera och sprida sig i naturliga miljöer, ska ske. Ingen odling eller utsättning av genmodifierade organismer (GMO) ska ske i länet, vare sig för kommersiell användning eller i forskningssyfte. Denna fiskodling i Storsjön baseras på en hållbar produktion och den dimensioneras enligt vattnets närsaltsutrymme med en god marginal under teoretisk maximal produktion. Regnbågen kan inte etablera sig i Storsjön ens via rymlingar pga att den inte kan fortplantera sig i kalla nordiska vatten. Om fiskodlingen läggs senare ned, kommer regnbåge att försvinna inom några år. Däremot röding kan fortplantera sig men den anses inte vara främmande art i Storsjön. Röding kan inte sprida sig vidare pga vandringshinder mellan olika sjöar. Fiskodlingen kommer inte att använda genmodifierade sättfiskar. 17. Kontrollprogram a. Egenkontrollprogram för odlingen Kontrollprogram för odlingen är dels den egenkontroll som sker i den dagliga verksamheten. Denna kommer att finnas dokumenterad i en pärm i odlingen och innehåller kontaktuppgifter till ansvarig inom företaget och kontaktuppgifter till personer hos myndigheter, rutiner vid olika viktiga händelser, mallar för avvikelserapportering samt journaler för rutiner och besök/kontroller. Denna pärm tas fram till verksamhetens start. Odlingen kommer att vara ansluten till Fiskhälsans sjukdomskontroll. Fiskhälsan FH AB arbetar främst med förebyggande hälsovård. I hälsokontrollen ingår rådgivning, besök, diagnostik och informationsutbyte. De upprättar bl.a. saneringsplaner och anmäler resultatet av genomförda åtgärder till myndigheterna ( ). Sjukdomsutbrott är mycket ovanliga i matfiskodling idag. Eventuella sjukdomsutbrott kommer att journalföras som rapport från fiskhälsan. Om sjukdomsutbrott sker i odlingen

157 157 kommer fisken om möjligt behandlas, om så krävs kommer den sjuka fisken att avlivas och transporteras bort. b. Recipientkontrollprogram för vatten Recipientkontroll kommer att ske genom utveckling av ett eget provtagningsprogram för odlingen. Provtagning av profiler yta/botten kommer att ske i det aktuella området I varje profil mäts temperatur, syrgas, fosfor och kväve. Provtagning ska ske innan verksamhet påbörjas och därefter minst 2 ggr per år. Växtplankton kommer att analyseras från samtliga provplatser under augusti månad. Prover kan också tas på närliggande vattentäkter om det bedöms att det föreligger någon risk för närliggande vattentäkter. Indalsälvens Vattenvårdsförbund har redan en omfattande recipientkontroll. Resultaten finns tillgängliga på internet på adressen c. Rymningsplan En beredskap för åtgärder vid rymning bör upprättas för att minimera mängden förrymd odlingsfisk. Speciellt då regnbågen i allmänhet stannar kvar i närheten av kassarna, ska nät alltid finnas snabbt tillgängliga. På detta sätt kan den största delen rymlingar återfångas. d. Stormbesiktningar vid extraordinärt oväder Inför ett extraordinärt oväder kommer personalen att genomföra stormbesiktning av anläggningen. Inför kraftigt oväder måste anläggning genomgås extra noggrant för att det kan bli ovanligt stora rörelser av kassar och utrustning. Detta innebär, att man kontrollerar att foderautomater sitter ordentligt fast och att foderslangar och kablar och slangar har tillräckligt

158 158 extra längd för att tåla extra stora rörelser. Man kan också minska fodermängd i automater för att förebygga onödvändigt foderspill. Om man upptäcker brister, skall man ordna tillfällig reparation, byta ut aktuell komponent eller göra en förstärkning. Speciellt angående förankring, skall man kontrollera att ankringslinor är intakta och har riktig spänning. Knutar, schackel och kautioner skall kontrolleras extra noga och om det är möjligt även kopplingsplåtar. Vid behov bör man förstärka kritiska punkter eller byta ut en lina om möjligt. Speciellt linor som går ut till bojer har ofta slitits hårt och eventuellt redan fått skador och måste kontrolleras. Vid behov kan man kontakta leverantör för ankringsutrustning och få råd. Man skall också kontrollera själva kassarna så att de ligger rätt på ringen, lod är riktig fastsatt på odlingskassen, att alla hängkrokar är i bruk (för att minska belastning) etc. Man skall också kontrollera alla genomföringar av foderslangar och att dödfiskhåv är rätt placerade i odlingskassarna. Efter oväder, skall anläggningen genomgås på nytt och eventuella skador skall dokumenteras och repareras. Det är omöjligt att gå in på detaljer här men personalen kommer att utbildas för att hantera de speciella problem och risker som kan förekomma vid oväder. 18. Kompensationsåtgärder Bolaget kan tänka sig att t.ex. vidta åtgärder som avser fosforfällning om det finns tillgång till lämplig teknik för rimlig kostnad och det visar sig att fosfor blir ett problem för Storsjön. Det är dock osannolik utveckling att fosfor som sådant blir ett problem för Storsjön. Regleringsmagasin har vanligtvis lägre näringshalter än det ursprungliga tillståndet i naturlig sjö. Fiskodlingens fosfortillskott kan här ge en utveckling mot en mer normal biologisk produktion. För många sjöar och framför allt regleringsmagasin skulle detta kunna ge en bättre fiskproduktion enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (s. 49).

159 159 Bolaget kan också vidta åtgärder i fall det syreförhållanden skulle bli problematiska i djupa punkter nära odlingen t ex genom att syresätta vatten med ett mekaniskt system. Bilden ovan. Principskiss av en s k Mixox system som testats bl a på havsområden och sjöar i Finland. Systemet syresätter bottenvatten om syreförhållanden blir dåliga och förhindrar att fosfor upplöses från botten pga syrebrist. Kostnader ligger runt ,- Sek/ år enligt tillverkaren Water-Eco Ab. Bild ovan: installering av systemet.

160 160 Vad gäller behov av eventuella kompensationsåtgärder menar bolaget att då Storsjön är ett naturligt näringsfattigt vatten som dessutom är regleringspåverkat av reglering, är det svårt att bedöma behovet av eventuella kompensationsåtgärder. Bolaget bedömer att utvecklingen av den aktuella odlingen får följas genom bl.a. kontrollprogram, för att ge en grund för bedömning av behovet av kompensationsåtgärder. Det är väsentligt att teknikutveckling samt utveckling av fodersammansättning fortlöpande sker inom området. Det är bolagets ständigt mål inom verksamheten att kunna reducera verksamhetens utsläpp genom effektiv foderkoefficient. 19. Information och samråd Bright Water Fish Sweden AB har under hösten 2012 informerat kommunen om sina planer, tagit kontakt med kammarkollegiet och fått rätten att disponera allmänt vatten på aktuell plats. Bolaget har även varit i kontakt med fastighetsägaren till fastigheten Krokom Rödöns- Vejmon 2:19 som ställer sig positiv till denna verksamhet på den tilltänkta landbasen. Senare under vintern kommer bolaget att ha samråd med följande personkretsar och organisationer: - Krokoms kommun, Åres kommun och Jämtlands länsstyrelse - Närboende - Båtklubbar - fiskevårdsområde - samebyar - hembygdsföreningar - markägare i närheten av anläggningar - Storsjöns centrala fiskeråd (fiskevårdsområdens centralorgan) - Naturskyddsförening - Allmänhet

161 161 - Fiskhälsan Ab - Jordbruksverket - Naturvårdsverket - Den nya havsmyndigheten 20. Lokaliseringsförutsättningar. Bedömningsgrunder. Norra Storsjön, Krokoms kommun. Ämne Ja Nej Ej aktuell Kommentar ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR God vattenomsättning? God vattenkvalité? Tillgång till infrastuktur Lämplig botten? X X X X X Skyddat läge övrigt? T.ex. liten risk att kassen fastnar på botten, liten risk för stormskador osv. X Gynnsam temperatur? Gynnsam ph? X Ämne Ja Nej Ej aktuell Kommentar X Finns det strandnära djup? X Finns det god lossningsmöjlighet för yngel? X Finns det god upptagningsplats för

162 162 slaktfärdig fisk? Är det lätt att flytta kassar mellan olika platser? Är det god vattenomsättning i området? Reglering, strömmar, vindar osv. Finns det vinterförvaringsplats för kassar i närhet? X X X Finns skadedjur i området? Utter, skarv, häger osv? X Ämne Ja Nej Ej aktuell X Syremättnad? Utsläpp från industri Eller tätort? X Föroreningar i vattnet? X Är lokalisering lämplig med recipientens trofinivå? Finns allmän EL. enskild väg? Berörs strandskyddet av verksamheten? X X X Skogsväg i närheten av landbas. Berörs annan verksamhet negativt av lokalisering? X Turism, fiskodling GYNNAS. Ämne Ja Nej Ej aktuell X Finns militärt verksamhet som omöjliggör lokaliseringen? Berörs området i översiktsplan? X INGA HINDER.

163 163 NATURMILJÖ Berörs området av riksintresse för naturvården? Berörs naturreservat, marina reservat, naturvårdsområden, djurskyddsområde eller övrigt skyddade/skyddsvärda områden? Berörs ekologisk känsliga områden? Berörs hotade, sällsynta eller hänsynskrävande växt- eller djurarter? X X X X Ämne Ja Nej Ej aktuell Innebär verksamheten en störning på fåglars eller däggdjurs naturliga beteende? X Innebär odlingen negativa effekter för flora och fauna? Berörs viktiga reproduktionsområden? Är området känsligt för ytterligare närsaltstillskott? X X X KULTURMILJÖ Berörs områden av riksintresse för kulturminnesvården? Innebär verksamheten skada på kulturhistoriskt värdefull miljö? X X

164 164 Ämne Ja Nej Ej aktuell X Påverkas för kulturmiljön intressant landskapsbild? Innebär verksamheten störande inslag i landskapsbilden och för landskapets karaktär? X Är landskapsbilden i områden skyddsvärd? X Berörs området som står under förordnande enligt gamla 19 NVL? x REKREATION OCH FRILUFTSLIV Berörs området av riksintresse för rekreation och friluftsliv? ja Hela sjön. Berörs badplats av verksamheten? X Ämne Ja Nej Ej aktuell Försämras möjligheterna för friluftsaktiviteter i området sommartid? X Försämras möjligheterna för friluftsaktiviteter i området vintertid? Minskar områdets värde och popularitet för rekreation och friluftsliv på grund av verksamheten? Försämras möjligheterna att utöva fritidsfiske? Försämras tillgängligheten till stränder? X X X X

165 165 HÄLSA OCH SÄKERHET Föreligger risk att vattentäkt påverkas av verksamheten? X Närboende har kanske vattentäkt i området. Ämne Ja Nej Ej aktuell Föreligger risk att människor eller djur utsätts för störande ljudnivåer på grund av odlingsanläggning eller båttrafik? X Liten risk; Foderautomat Servicebåt Överstiger bullernivåerna 40 dba dagtid? Överstiger bullernivåerna 35 dba nattetid? Föreligger risk för störande lukt på grund av verksamheten? Föreligger risk att djur lockas till foderupplag och odling? Innebär ovanstående sanitära olägenheter? Föreligger risk att vattenkvalitén vid badplatser och dylikt påverkas av bakterier, kemikalier m.m. från odlingen? X X X X x x Förebyggande åtgärder kommer att vidtas. Ämne Ja Nej Ej aktuell X Föreligger risk att verksamheten kan påverka människors eller djurs hälsa? X Finns närboende som kan beröras av verksamheten? TRANSPORTER

166 166 Finns planer för omhändertagande av slaktavfall, död fisk, blod, blodbemängt vatten m.m. Kan avblodning i samband med slakt ske konfliktfritt? X X Hindras framkomlighet av yrkessjöfart? X Påverkas fritidsbåtar? X En liten omväg. Ämne Ja Nej Ej aktuell HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Påverkas vilda bestånd av lax? Påverkas fiskebestånd med särskilt värdefulla egenskaper? Påverkas fiskodlingar av allmänt intresse, fiskevårdande åtgärder, kompensationsutsättning av fisk? X Berörs intressanta fiskevatten? Orsakar verksamheten avsevärd förändring av mark eller vattenanvändningen i området? Berörs större områden som är obetydligt påverkade av exploateringsföretag? X X X X X Förbättrar fiskbeståndet. Ämne Ja Nej Ej aktuell Berörs vattentäkt? X Ev. enskild/ allmän, men risken bedöms liten Ger verksamhet en på långsikt (över 15 år) lämplig markanvändning? X

167 167 Uppstår ökad efterfråga på befintliga energikällor eller behov av nya? Påverkas andra tänkta objekt? Förändras den i fysiska planer avsedda användningen? Strider verksamheten mot lokala, regionala eller centrala miljömål? X X X X Odlingen är inte energi-intensiv Total produktion för tre anläggningar Foder, fosfor och kväve

168 168

169 169 Administrativa handlingar: Bilaga 1 Registreringsbevis Information om foder: Bilaga 2 Datablad för Biomars foder Undersökningar av fosforhalter: Bilaga 3a Resultat av tidigare mätvärden i Storsjön (Indalsälvens Vattenvårdsförbund). Bilaga 3b Provtagningspunkter Indalsälvens Vattenvårdsförbund. Sjödata Bilaga 4 Bilaga 5a Bilaga 5b Bilaga 5c Regionförbundet Jämtland. GIS utredning om lämpliga sjöar i Jämtland. Sjödata; dimensionering av produktion. Hela Sjön. Sjödata: bedömning av effekten. Sjödata: Storsjön. SMHI data. Stockholm som ovan Jussi Kähäri Vd för Bright Water Fish Sweden AB