2005:14. Lånedatorsystemet. Gratis för arbetsgivare dyrt för stat och kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2005:14. Lånedatorsystemet. Gratis för arbetsgivare dyrt för stat och kommun"

Transkript

1 2005:14 Lånedatorsystemet Gratis för arbetsgivare dyrt för stat och kommun

2 MISSIV DATUM DIARIENR /442-5 ERT DATUM ER BETECKNING Fi2004/3940 Regeringen Finansdepartementet Stockholm Uppdrag om översyn av reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator och vissa andra närliggande frågor Regeringen gav den 2 september 2004 Statskontoret i uppdrag att göra en översyn av reglerna om skattefrihet för förmå av lånedator och vissa andra närliggande frågor. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Lånedatorsystemet, Gratis för arbetsgivaren dyrt för stat och kommun (2005:14). T.f. generaldirektör Anna Karlgren har beslutat i detta ärende. Avdelningsdirektör Anders Bornefalk, organisationsdirektör Birgitta Fredholm och avdelningsdirektör Eric Gandy, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Eric Gandy POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: FAX:

3 Innehåll Sammanfattning 9 Del I Utgångspunkter Statskontorets uppdrag Utvärdering av det befintliga lånedatorsystemet Grupper som idag inte omfattas av lånedatorsystemet Utgångspunkter Uppläggning och inriktning Genomförande Läsanvisning 21 Del II Spridningen av persondatorer och Internet 23 2 Datortillgång, användning och kompetens år Indelning i grupper Små skillnader i tillgång till dator och Internet Digitala tillgångsklyftor större bland män än bland kvinnor Större skillnader i användning Äldre på låg men ökande nivå Stora skillnader i användningsfrekvens Tillgång inte tillräckligt för användning Tillgång inte nödvändigt för användning Olika gruppers datorkompetens Grundläggande utbildning Skydd av dator, Internetuppkoppling och identitet Sammanfattande slutsatser Teknologispridning teori och mönster Ett typiskt mönster Teknologispridning i grupper Politik för teknologispridning Utvecklingen över tiden och policyimplikationer Digitala klyftor förändras över tiden Behövs en politik för teknologispridning? 66 Del III Lånedatorsystemet 67 5 Lånedatorsystemets tillkomst och konstruktion Hur är lånedatorsystemet uppbyggt? Skatteverkets erfarenheter av lånedatorsystemet Några tänkbara förändringar i lånedatorsystemet 81 5

4 6. Har lånedatorsystemet påverkat tillgången till datorer i hemmet? Hur mäter man bruttoomsättning och nettoeffekt? Hur stor är bruttoomsättningen av lånedatorer? Steen och ECON Statskontorets bedömning av bruttoomsättning Nettoeffekt av lånedatorsystemet Steen och ECON SCB:s intervjuundersökningar Statskontorets bedömning av nettoeffekten Spridningseffekter Tidigareläggning av datoranskaffning Slutsatser om lånedatorsystemets effekter på datortillgång Vilka effekter har lånedatorsystemet fått för berörda aktörer? Vilka är aktörerna? Effekter för den anställde Effekter för den anställdes familj Effekter för arbetsgivaren Effekter för branschen Effekter för kommuner och landsting Effekter för staten En samlad bild av effekterna Lånedatorsystemets vara eller icke vara Hur en skattefråga blev en IT-reform för att åter ha blivit ett skatteproblem Lånedatorsystemet och de IT-politiska målen Tillgänglighet Demokrati Kompetens och tillväxt Så var det tänkt och så blev det! Statskontorets förslag rörande lånedatorsystemet Konsekvenser av att ändra inkomstskattelagens bestämmelser 131 IV. Grupper utanför lånedatorsystemet IT inte för alla Varför skaffar sig folk inte dator och Internet? Många undersökningar pekar på bristande intresse för datorer Statistiska centralbyrån World Internet Institute IT-kommissionen Landsorganisationen (LO) Post och telestyrelsen (PTS) Arbetsgruppen för IT och demokrati OECD Slutsatser 149 6

5 10. Ett program för teknologispridning Vilka grupper har låg tillgång till dator? Ett samlat program Öka intresset för IT-samhället Höja datorkunskaper och IT-kompetens Ekonomiskt stöd till datorköp Ekonomiskt stöd till inköp av datorer inom skattesystemets ram Skattereduktionsmodellen Riktat stöd till specifika grupper Gemensamma datorresurser Internationella förebilder Gemensamma datorresurser i Sverige Statskontorets förslag om grupper utanför lånedatorsystemet 165 Bilagor 1 Uppdraget Fallstudier Litteraturförteckning Kontakter 189 7

6 8

7 Sammanfattning Uppdraget till Statskontoret Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att se över reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator och vissa andra närliggande frågor. Uppdraget omfattar dels en utvärdering av det befintliga lånedatorsystemet, dels en kartläggning och analys av de grupper i samhället som i dag inte omfattas av lånedatorsystemet. I uppdraget ingår bl.a. att pröva behovet av att behålla möjligheterna att kombinera förmånen av lånedator med individuella bruttolöneavdrag pröva frågan om vad ett avskaffande av skattefriheten och möjligheten till bruttolöneavdrag för förmån av lånedator skulle innebära skatterättsligt samt föreslå lämpliga skatterättsliga lösningar vid ett avskaffande av skattefriheten undersöka om systemet med lånedator för aktuella grupper av skattskyldiga kan förändras på ett sätt som bidrar till att uppfylla målen för regeringens IT politik och övriga berörda områden på ett mer kostnadseffektivt sätt undersöka behovet av och, om det bedöms som angeläget utifrån det ITpolitiska målet, lämna förslag på offentliga åtgärder som kan bidra till en ökning av tillgången till datorutrustning i hemmet bland de grupper som i dag inte omfattas av systemet med lånedator. Tillgång till dator Små skillnader i tillgång till datorer större skillnader i användning Skillnaden i datortillgång är liten mellan flertalet grupper. Det är bland de allra äldsta som tillgången avviker markant och ligger på en låg nivå. Tillgång till dator och Internet i hemmet är inte tillräcklig för att dessa ska användas. Inom grupper med låg tillgång till dator och Internet, används dessa i liten utsträckning av dem som har dator. Tillgång till dator och Internet i hemmet är inte heller nödvändig för att man ska kunna använda e- tjänster. Kartläggningen visar att det finns stora skillnader i användningsfrekvens, exempelvis ligger äldre på en låg men ökande nivå. Svenskar som har tillgång till dator och Internet i hemmet använder dessa i relativt liten utsträckning jämfört med människor i andra länder. 9

8 Teknologispridning över tiden viktig för utformning av politiken Beslutet att köpa en dator är ett individuellt beslut. Intresse, förmåga och ekonomiska resurser för att skaffa och ta till sig teknologin är faktorer som påverkar om och i så fall när en person köper en dator. Dessa faktorer förklarar även varför datortillgången skiljer sig mellan olika grupper i samhället. Individers beslut att skaffa dator är utspridda över en lång period och följer det typiska mönstret för teknologispridning. En politik för teknologispridning med åtgärder som är baserade på grupptillhörighet förutsätter att man inte bara känner till hur hög tillgången till teknologin är i olika grupper utan också hur snabbt tillgången förändras. Digitala klyftor kvar De digitala klyftorna är större bland vissa grupper av män än bland kvinnorna. Män med låg utbildning, män utan anknytning till arbetsmarknaden och män i vissa glesbygdsregioner har halkat efter andra grupper i samhället medan pensionärsgruppen är inne i en snabb expansionsfas då det gäller datortillgång. Lånedatorsystemet Statskontorets slutsatser Initialt var lånedatorsystemet en framgång genom att många lånedatorpaket levererades. Systemet har dock nu kommit in i en mättnadsfas. Utvecklingen har frångått de ursprungliga intentionerna med systemet. Nettoeffekten av systemet är relativt liten och flertalet anställda är inte beroende av systemet för att kunna ha en dator hemma. Systemets sammantagna bidrag till att uppnå IT-politikens mål har varit begränsat och i vissa fall lett till ökade digitala klyftor mellan olika grupper i landet. Systemet gynnar främst högavlönade och kommunalanställda och har varit positivt för branschen och arbetsgivarna samt gett Sverige bra renommé internationellt. Samtidigt har det skett en omfattande överflyttning av kostnader från arbetsgivarna till den offentliga sektorn. Kommuner, landsting och staten har på sju år förlorat intäkter på mellan 8 och 12 miljarder kronor till följd av systemet. Regeringens bedömning att skattefrihetens kostnadskonsekvenser skulle vara marginella har visat sig vara fel. Bland övriga effekter kan noteras att lånedatorsystemet påverkat strukturen i datorbranschen, till fördel för återförsäljare och nackdel för direktförsäljare. Regelverket är svårt att tillämpa och anpassa till den tekniska utvecklingen vilket lett till merarbete för Skatteverket. Sammantaget visar utvärderingen att lånedatorsystemet överlevt sitt ursprungliga syfte. Kompetens står inte längre i fokus och skattefriheten har alltmer utvecklats till att bli en personalförmån som är kostnadsfri för 10

9 arbetsgivaren. Arbetsgivarens roll som initiativtagare och drivkraft har tagits över av ett antal återförsäljare och finansbolag samtidigt som finansieringsansvaret till stor del hamnat hos det allmänna. Statskontorets förslag till åtgärder Skattefriheten för lånedatorer bör fasas ut. Statskontoret föreslår att skattefriheten upphör att gälla från och med den 1 januari Övergångsbestämmelser föreslås, som innebär att nuvarande regler tillämpas i fråga om datorutrustning som tillhandahålls före utgången av juni månad 2006 enligt avtal mellan arbetsgivaren och den anställde som ingåtts före den 1 januari Grupper utanför lånedatorsystemet Statskontorets slutsatser Anledningen till att folk inte skaffar dator och Internet hemma är i första hand att man inte är intresserad, inte har tillräckligt med kunskaper och inte har tillit till IT-system, i andra hand att man har bristande ekonomiska resurser. Beslutet att inte skaffa sig tillgång till dator och Internet styrs således av andra faktorer än ekonomin. Det finns gott om gemensamma datorresurser tillgängliga ute i samhället för den som är intresserad av att använda dator och Internet. Statskontorets förslag till åtgärder Ett samlat program för teknologispridning bör övervägas, omfattande åtgärder mot såväl bristande intresse som avsaknad av tillräckliga kunskaper samt låg tillgång till datorer av ekonomiska skäl. I ett sådant program bör användning av IT prioriteras före infrastruktur och utrustning. Befintliga resurser, strukturer och system bör utnyttjas så långt möjligt. Statskontoret presenterar en rad åtgärder som skulle kunna ingå i ett sådant program. 11

10 12

11 Del I Utgångspunkter 1. Statskontorets uppdrag I detta avsnitt beskrivs Statskontorets uppdrag och våra utgångspunkter i de IT-politiska målen. Vidare redovisas hur vi har lagt upp och genomfört utvärderingen. Avsnittet avslutas med en läsanvisning. 13

12 14

13 1 Statskontorets uppdrag Regeringen gav Statskontoret i uppdrag att se över reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator och vissa andra närliggande frågor. 1 Uppdraget omfattar dels en utvärdering av det befintliga lånedatorsystemet, dels en analys av datortillgång hos de grupper i samhället som i dag inte omfattas av lånedatorsystemet. 1.1 Utvärdering av det befintliga lånedatorsystemet Statskontoret ska göra en översyn av reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator. Uppdraget innebär att: pröva behovet av att behålla möjligheterna att kombinera förmånen av lånedator med individuella bruttolöneavdrag, utvärdera i vilken grad det nuvarande systemet bidrar till att uppfylla regeringens IT-politiska mål tillgänglighet och demokrati samt kompetens och tillväxt, pröva frågan om vad ett avskaffande av skattefriheten och möjligheten till bruttolöneavdrag för förmån av lånedator skulle innebära skatterättsligt samt föreslå lämpliga skatterättsliga lösningar vid ett avskaffande av skattefriheten, om möjligt även klarlägga hur det ekonomiska värdet av förmånen fördelar sig mellan arbetsgivaren, det levererande företaget samt den anställde, bedöma vilka konsekvenser ett avskaffande kan antas få när det gäller tillgänglighet och demokrati samt kompetens och tillväxt, undersöka om systemet för lånedatorer för aktuella grupper av skattskyldiga kan förändras på ett sätt som bidrar till att uppfylla målen för regeringens IT politik och övriga berörda områden på ett mer kostnadseffektivt sätt, överväga om det finns behov av och i så fall vilka möjligheter som står till buds för att stimulera abonnemang och inte bara utrustning. Statskontoret ska lämna förslag till de förändringar, inklusive författningsförslag, som resultatet av översynen leder till. 1 Regeringsbeslut Uppdraget återfinns i sin helhet som bilaga 1. 15

14 1.2 Grupper som idag inte omfattas av lånedatorsystemet Statskontoret ska undersöka behovet av och, om det bedöms som angeläget utifrån det ITpolitiska målet, lämna förslag på offentliga åtgärder som kan bidra till en ökning av tillgången till datorutrustning i hemmet bland de grupper som i dag inte omfattas av systemet med lånedator. identifiera berörda grupper och redovisa hur deras tillgång till datorer ser ut jämfört med dem som berörs av reglerna för lånedatorer. Behovet av en översyn motiveras av regeringen på följande sätt: Systemet med lånedatorer är förmånligt för såväl arbetstagare som företag vad avser den allmänna kompetensutvecklingen. Det medför att arbetstagarna kontinuerligt har möjlighet att få kompetensutveckling till nytta både för företagen och för sig själva. Eftersom datorn placeras i hemmet får övriga familjemedlemmar också tillgång till dator, vilket innebär en positiv effekt för de barn som på så sätt kan utveckla sin kompetens. Den generösa utformningen av reglerna för förmån av lånedator i kombination med den snabba tekniska utvecklingen har dock haft vissa andra effekter. Beskattningsbara ersättningar byttes ut mot skattefria förmåner i beloppsmässigt oreglerad omfattning, vilket ledde till ett större skattebortfall än förväntat. I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1) konstaterades att ett vanligt sätt att tillhandahålla förmånen är att den anställde vidkänns ett s.k. bruttolöneavdrag i utbyte mot förmånen att ha en dator i hemmet. Detta hade samtidigt lett till en utveckling mot allt mer avancerade och dyrbara utrustningar. Regeringen ansåg att om utrustning som alltmer skiljer sig från den typ av utrustning som normalt används i arbetet också omfattas av skattefriheten kan syftet med reglerna att stärka datorkompetensen mer allmänt förfelas. Till detta kommer att skattefriheten i många fall redan lett till den ökade datamognad bland arbetstagare i allmänhet som eftersträvades. Det fanns därför enligt regeringens mening anledning att begränsa möjligheterna att genom bruttolöneavdrag tillhandahålla datorutrustningar. Det infördes därför som ett ytterligare villkor för skattefriheten att den anställde fick vidkännas ett bruttolöneavdrag på högst kronor per år i utbyte mot lånedatorn. 1.3 Utgångspunkter Av uppdraget framgår att det nuvarande lånedatorsystemet ska utvärderas mot bakgrund av regeringen IT-politiska mål. När riksdagen år 1997 fattade beslut om att inte förmånsbeskatta sådan datorutrustning hos anställda som 16

15 arbetsgivaren tillhandahållit på vissa villkor, 2 får detta beslut ses mot bakgrund av målen för den nationella IT-strategin, som fastställdes två år tidigare 3. Enligt strategin ska övergången till ett "informations- och kunskapssamhälle" omfatta landet i sin helhet och alla medborgare ska kunna dra nytta av IT:s möjligheter. Utgångspunkten i strategin var att kreativitet, tillväxt och sysselsättning främjas, om så många som möjligt får god kunskap om IT och tillgången på information och kunskap ökar för alla. En central komponent i IT-strategin handlade om att den ökade användningen av datorer i arbetslivet ställer större krav på grundläggande datakunskap hos alla i arbetskraften. Behovet av utbildningsinsatser kom under talets början att i allt högre grad tillgodoses genom att företag erbjöd sina anställda olika former av IT-utbildning. Syftet var att höja personalens allmänna datamognad och därigenom underlätta spridningen och nyttiggörandet av den nya tekniken inom företaget. I samband med sådana utbildningsinsatser ställde ofta arbetsgivaren datorutrustning till den anställdes förfogande. Det konstaterades emellertid då, vid 1990-talets mitt, att de anställda som fick tillgång till sådan utrustning skulle komma att förmånsbeskattas för detta. Mot bakgrund av den fastlagda IT-strategin ansågs det viktigt, att inte skattebestämmelserna hindrade nödvändiga förändringar och utbildningsinsatser i arbetslivet. Det skulle försämra möjligheterna att uppnå den nationella IT-strategins mål. Detta resonemang låg bakom riksdagens beslut om skattefrihet år Den nationella IT-strategin har senare ersatts med det av riksdagen beslutade IT-politiska målet att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle för alla. 4 De IT-politiska mål som utgör utgångspunkten för Statskontorets utvärdering sammanfattas i följande bild: 2 Erbjudandet om att låna dator av arbetsgivaren skulle riktas till hela den fast anställda personalen. Prop.1996/97:173 Beskattning av bostadsförmån m.m.. 3 Prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. 4 Prop.1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla. 17

16 HUVUDMÅLET = TILLGÄNGLIGHET "Ett IT-samhälle för alla!" Inga grupper ska stängas ute Operationaliseras som * tillgång till dator hemma * tillgång till Internetanslutning hemma * tillgång till bredband hemma Tillgång till dator ska genom självinlärning bidra till ökad datorkompetens eller datormognad Ökad datorkompetens ska * bidra till produktivitetsökning på arbetsplatsen Tillgång till dator kan leda till ökad användning bl.a. inom olika samhällssammanhang. Tillgång till dator ska * bidra till ökad demokrati genom att underlätta deltagande i valda församlingar * utgöra en förutsättning för införandet av en elektronisk förvaltning * ge den anställde en starkare ställning på arbetsmarknaden Kompetent arbetskraft ska * ge högre tillväxt och * öka sysselsättningen i landet 18

17 1.4 Uppläggning och inriktning Rapporten kan ses som en studie i teknologispridning, som börjar med en teoretisk ram och sedan övergår till en empirisk undersökning av hur teknologispridning ser ut för datorer och Internet i Sverige samt hur dessa används. Den empiriska studien inriktas på att kartlägga grupper i samhället med hög respektive låg tillgång till den nya tekniken. Syftet har varit att identifiera grupper med låg tillgång till datorer och Internet samt grupper som varit sena med att ta till sig den nya tekniken. Därefter har vi analyserat de faktorer som förklarar varför olika individer inte har tagit till sig den nya tekniken. Vilken roll lånedatorer har spelat i spridningen av den nya tekniken har kartlagts och analyserats i ett försök att särskilja systemets bidrag till denna utveckling från den generella trenden att allt flera på egen hand skaffar sig dator och Internet. Det vill säga, att om möjligt uppskatta effekterna av lånedatorsystemet. I utvärderingen relateras detta sedan till kostnaderna för systemet. Lånedatorsystemet har fört med sig en rad effekter och konsekvenser för olika aktörer, såväl positiva som negativa. En del av dessa effekter går att kvantifiera, andra inte. En samlad kartläggning av effekterna presenteras därför som ett led i utvärderingen av systemet mot bakgrund av de IT-politiska målen. Kartläggningen av olika gruppers tillgång till datorer utmynnar i en bedömning av vilka åtgärder som kan komma att behövas i framtiden om de ITpolitiska målen ska kunna nås. 1.5 Genomförande Det finns rikligt med kartläggningar och undersökningar om svenska folkets tillgång till och användning av datorer och Internet. 5 Detta material ingår i vårt underlag, liksom tidigare utredningar om lånedatorsystemet och digitala klyftor mellan olika grupper i samhället. Detta material har kompletterats med egna uttag från SCB:s databaser 6 för att bland annat belysa vilken betydelse individers anknytning till arbetsmarknaden har för deras dator- och Internettillgång och användning. I statistiken skiljer vi på dem som har fast respektive lös anknytning till arbetsmarkanden, företagare samt dem som saknar anknytning till arbetsmarknaden. Vidare har vi kartlagt dator- och Internet innehav och användning hos kvinnor 5 Se litteraturförteckning, bilaga 3. 6 Arbetskraftsundersökningar (AKU) och Undersökningar om levnadsförhållanden (ULF). 19

18 och män, i olika åldersgrupper, mellan personer med olika utbildning, från olika ursprungsland och boende i olika delar av Sverige. Statistiken gäller dels år 2004, dels utvecklingen från mitten av 1990-talet. Branschstatistik har använts som underlag för analysen av lånedatorsystemets omfattning och effekter. Skatteverket har dokumenterat sina erfarenheter av lånedatorsystemet samt bidragit med skatteteknisk och skatterättslig kompetens. Vidare har vi genomfört ett antal fallstudier i syfte att belysa hur lånedatorsystemet verkat på individnivå, bl.a. med hjälp av ett antal arbetsgivare samt Försäkringskassan. Vi har använt oss av dels de beräkningsmodeller som används inom lånedatorbranschen, dels egna beräkningsmodeller. Motsvarande program i andra länder har studerats, vilket har gett värdefulla bidrag till våra åtgärdsdiskussioner. För att stämma av problembilden rörande de grupper som ligger utanför lånedatorsystemet samt bedöma olika åtgärdsförslag har vi haft diskussioner med såväl myndigheter som intresseorganisationer. Vid genomförandet av uppdraget har vi stött på ett antal metodproblem. Dator- och Internettillgång i hemmet redovisas, exempelvis, på individnivå i de statistiska undersökningarna och resultaten speglar därmed inte situationen i hushållen. Sverige har inte någon hushållsbaserad statistik, vilket också försvårar jämförelser med andra länder. Dessutom bygger de statistiska mätningarna på urvalsundersökningar, som är behäftade med stor osäkerhet om urvalspopulationen delas in i för små grupper. Det finns ingen registrering av vilka arbetsgivare som erbjuder de anställda lånedatorer och vilka anställda som finns med i systemet. Inte heller finns det några samlade uppgifter om exempelvis vilka datorpaket som de anställda valt, vilka priser som har betalats eller vilka löneavdrag detta har medfört. Detta gör det svårt att avgränsa den grupp som åtnjutit den skattefria förmånen och beräkna ekonomiska effekter för olika aktörer. Vidare är dator inget enhetligt begrepp, då innehållet och kapaciteten kan skilja sig kraftigt över tiden. Definitionen på lånedator är inte heller entydig, vilket delvis kan förklara de stora skillnader som finns i branschstatistiken över levererade datorer. Dessa metod- och definitionsproblem bör läsaren ha i minnet vid tolkning av det statistiska materialet. Uppdraget har genomförts av en projektgrupp vid Statskontorets enhet för utvärderingsfrågor. I projektgruppen har ingått Eric Gandy (uppdragsledare), Anders Bornefalk och Birgitta Fredholm. Ibrahim Aljic har svarat för bilaga 2. En internreferensgrupp ha följt arbetet. Vi har också haft kon- 20

19 takter med branschen, berörda myndigheter, kommuner, intresseorganisationer och Regeringskansliet. 1.6 Läsanvisning Resultaten av vår kartläggning av spridningen av persondatorer och Internet presenteras i del II. Den inleds med en teoretisk analys av teknologispridning, som visar på behovet av att studera hur olika grupper tar till sig ny teknologi över en längre tidsperiod för att man ska kunna bedöma behovet av offentliga åtgärder. Lånedatorsystemet analyseras i del III, såväl dess effekter på spridningen av persondatorer och Internet som effekter på de många olika aktörer som berörs av systemet. Avsnittet avslutas med våra överväganden och förslag avseende lånedatorsystemet. Del IV fokuserar på grupperna utanför lånedatorsystemet och analyserar varför människor saknar tillgång till dator och Internet i hemmet. Behovet av en policy för teknologispridning diskuteras liksom exempel på åtgärder för att öka intresset för datorer och Internet, avhjälpa bristande kompetens och öka tillgången till datorer och Internet i samhället. Sist presenteras våra överväganden och förslag för de grupper i samhället som inte omfattas av lånedatorsystemet. Regeringens uppdrag återfinns i sin helhet som bilaga 1. Fallstudierna redovisas i bilaga 2. Det omfattande material vi använt som underlag för utvärderingen framgår av bilaga 3 och våra kontakter av bilaga 4. 21

20 22

21 Del II Spridningen av persondatorer och Internet 2. Tillgång, användning och kompetens år Teknologispridning teori och mönster 4. Utvecklingen över tiden och policyimplikationer Del II inleds med en genomgång av tillgången till och användningen av datorer och Internet i olika grupper i Sverige år I kapitel 2 redovisas också statistik som tyder på att det råder betydande skillnader i kunskaper om användning av datorer och Internet mellan olika grupper. För att avgöra om de observerade skillnaderna i tillgång, användning och kompetens motiverar att åtgärder sätts in bör man först skaffa sig en bild av vad skillnaderna beror på och hur de kan förväntas utvecklas. Som stöd för analysen används dels en modell över teknologispridning, som presenteras i kapitel 3, dels statistik över hur datortillgången har utvecklats över tiden i olika grupper, som presenteras i kapitel 4. I kapitel 3 och 4 diskuteras också olika problem och möjligheter att stödja teknologispridning. 23

22 24

23 Det finns inget skäl till att någon skulle vilja ha en dator i sitt hem. Ken Olsen, grundare av Digital, Datortillgång, användning och kompetens år 2004 Tillgången till dator och Internet i Sverige ligger på en internationellt sett hög nivå. Andelen personer mellan 16 och 74 år som har tillgång till persondator i hemmet uppgick år 2004 till 84 procent. Motsvarande andel med tillgång till Internet i hemmet var 77 procent. I stora grupper, exempelvis både kvinnor och män i åldern 16 till 44 år, uppgår datortillgången till omkring 90 procent och tillgången till Internet till drygt 80 procent. Samtidigt finns det grupper, framför allt bland män, där datortillgången endast uppgår till mellan 70 och 75 procent. Detta gäller män i åldern 55 till 74 år, män med förgymnasial utbildning, män utan anknytning till arbetsmarknaden och både kvinnor och män i glesbygden. Eftersom det också är grupper av män som uppvisar den högsta tillgången till datorer i hemmet är de digitala klyftorna större bland män än bland kvinnor. Beträffande tillgången till Internet är mönstret inte lika tydligt eftersom det både finns mans- och kvinnogrupper som avviker markant från genomsnittet med en tillgång strax över 60 procent. Även om det fortfarande finns betydande skillnader i tillgång till dator och Internet mellan olika grupper måste tillgången betraktas som relativt god i samtliga grupper. Som vi kommer att se i detta kapitel är emellertid tillgång till dator och Internet i hemmet inte tillräckligt för att de också ska användas. Skillnaderna, eller de digitala klyftorna, i användningen av och kunskapen om datorer är större än i tillgången till datorer i hemmet. Vår undersökning visar också att tillgång till dator och Internet i hemmet inte heller är nödvändigt för användning; i vissa grupper med låg tillgång i hemmet förekommer det en relativt omfattande användning på annat håll. 2.1 Indelning i grupper Inom ramarna för arbetskraftsundersökningarna (AKU) har SCB under de senaste åren genomfört detaljerade studier av tillgången till och användningen av dator och Internet. I sina publikationer redovisar SCB utfallet uppdelat på kön, ålder och utbildningsnivå. För att kunna belysa effekterna av lånedatorsystemet och skillnader i tillgången till och användningen av datorer och Internet på ett mer detaljerat sätt har vi i vår undersökning också gjort uttag ur SCB:s statistik utifrån personens anknytningsgrad till arbets- 25

24 marknaden, ursprungsland och vilken region person bor i. Gruppindelningen och motiven till indelningen beskrivs närmare nedan. 7 Utbildningsnivå SCB redovisar variabeln utbildningsnivå med indelningen förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial nivå. Vi följer även den indelningen. Ålder Vi följer i huvudsak den åldersindelning som SCB gör, dvs , 25 34, 35 44, samt år. I vissa fall studerar vi åldersgrupperna respektive år separat. Personer i dessa grupper är av speciellt intresse eftersom de ofta befinner sig på väg in i respektive ut ur arbetslivet. För speciellt de yngre kan tillgång till dator med Internetuppkoppling vara viktigt för att kunna söka arbete och utbildning effektivt. Vissa anställningar kan dessutom kräva tillgång till en egen dator. För den äldre gruppen kan bristande IT-kunskaper göra det svårare att behålla en anställning eller att hitta ett nytt jobb om personen blir arbetslös. Bland personer i åldern år är det dessutom många som är studenter eller av andra skäl ännu inte har etablerat sig på arbetsmarknaden och många som under perioden flyttar hemifrån till det första egna boendet. De ekonomiska möjligheterna att skaffa dator kan därför ofta vara begränsade. Ett problem med denna finare indelning är att urvalsstorleken och därmed tillförlitligheten i statistiken minskar. Anknytningsgrad till arbetsmarknaden Lånedatorsystemet riktar sig i första hand till personer med fast anställning. 8 För att kunna bedöma vilka effekter systemet har haft på tillgång till dator och Internet har vi därför gjort en uppdelning utifrån personers anknytningsgrad till arbetsmarknaden. Uppdelningen framgår av tabell 2.1. Tabell 2.1 Fast Företagare Lös Ingen Uppdelning utifrån anknytningsgrad till arbetsmarknaden Personer med fast anställning Företagare och familjemedlemmar som är medhjälpare i företaget Personer med tidsbegränsad anställning Personer utan arbete men som har haft arbete under det senaste året Personer utan arbete och som inte haft arbete under det senaste året Personer på anstalt eller boende utomlands Om en person har fast, lös eller ingen anknytning till arbetsmarknaden, eller om han eller hon är företagare, kan också förväntas ha betydelse för skillnaderna i tillgång mellan olika grupper oavsett lånedatorsystemet. En orsak är 7 Det har inte varit möjligt att inkludera variabeln funktionshindrad/inte funktionshindrad i vår undersökning eftersom AKU saknar den indelningsgrunden. 8 En arbetsgivare kan, men måste inte, inkludera personer med tillfällig anställning i ett lånedatorerbjudande till personalen. 26

Förmånsbeskattning av lånedatorer

Förmånsbeskattning av lånedatorer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmånsbeskattning av lånedatorer September 2007 Sammanfattning I promemorian föreslås att den särskilda värderingen av förmån av att för privat bruk använda

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 FAKTAUNDERLAG Örebro län Karlstad, 10 maj 2017 Maria Håkansson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete I april månad fick 1 448 inskrivna personer (575 kvinnor och 873 män) vid

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Johan Eklöf Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 Konjunkturen i Stockholms län är fortsatt stark och gynnar många på arbetsmarknaden.

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 Stockholms arbetsmarknad är i slutet av året fortfarande stark. Arbetslösheten har

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 1 300 personer fick arbete Under oktober påbörjade 1 315 av alla som var

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 985 personer fick arbete Under december påbörjade 985 av alla som var inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 Arbetsmarknaden i Jönköpings län fortsatte att vara stark under

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad. Arbetslösheten

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2016 Arbetslösheten fortsätter att öka i Halland Kungsbacka har fortfarande den

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Jämförande studie AKU och Af Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie

Jämförande studie AKU och Af Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie Förfrågningar: Daniel Samuelsson, +46 8 506 949 78 daniel.samuelsson@scb.se Enheten för

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2016 Arbetslöshet fortsätter öka i Halland Sedan drygt ett år tillbaka ökar arbetslösheten

Läs mer

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 april 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, mars 2015 9 651 (6,3 %) 4 263 kvinnor (5,8

Läs mer

Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Regeringsbeslut 1 2016-03-03 A2016/00519/SV Arbetsmarknadsdepartementet SCB Box 24 300 104 51 Stockholm Uppdrag till Statistiska centralbyrån gällande utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23)

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-22 S2013/3153/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) Sammanfattning

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015 Arbetslöshet minskar inte längre Arbetslösheten har minskat sedan början av 2014.

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, december månad 2013 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län december 2013 8 751 (11,7 %) 3 867 kvinnor (11 %) 4 884 män (12,3

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016 Arbetslösheten fortsätter att öka i Halland Arbetslösheten i länet ökar sedan

Läs mer

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län Det är bra fart i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft är betydande.

Läs mer

8 Dator och Internet i hemmet

8 Dator och Internet i hemmet Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 Arbetslöshet fortsätter öka i mellersta Halland Kungsbacka har fortfarande

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i juli månad 2015 Arbetslöshet fortsätter öka men bara i södra Halland Arbetslösheten ökar för tredje

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-04-21 Fi2015/1581 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Sammanfattande bedömning Den särskilde utredaren

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013 2013-08-09 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013 1 640 av de inskrivna fick jobb Under juli påbörjade 1 643 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006

Sjukfrånvaron i staten - kvartal 3 2006 Enheten för analys Anna Enström Järleborg MISSIV DATUM DIARIENR 2007-01-25 2006/431 ERT DATUM ER BETECKNING 2005-12-20 Fi2005/6390 Finansdepartementet Enheten för statlig arbetsgivarpolitik (ESA) 103 33

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 februari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget januari 2016 Skåne län Den ekonomiska tillväxten var stark under tredje kvartalet i fjol

Läs mer

Andreas Mångs, juni Halmstad, 14. Analysavdelningen. Den svenska. sig exportföretag. knaden. Detta. än normalt. ekonomin som.

Andreas Mångs, juni Halmstad, 14. Analysavdelningen. Den svenska. sig exportföretag. knaden. Detta. än normalt. ekonomin som. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 juni 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna i arbetslösa i Hallands län, april 2013 9 445 (6,3 %) 4 495 kvinnor (6,2

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008 KM Sjöstrand 2009-02-01 Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni 2007 31 december 2008 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 mars 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2016 Skåne län Nationalräkenskaperna, som nyligen publicerades av Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015 Under juli fortsatte arbetslösheten i Stockholms län att vara lägre än samma månad föregående

Läs mer

Sörmland och EU:s Lissabonstrategi

Sörmland och EU:s Lissabonstrategi Sörmland och EU:s Lissabonstrategi en jämförelse av Sörmland, Sverige och EU inom tillväxt, ekonomi, sysselsättning, arbetslöshet, miljö och utbildning - Enheten för Näringslivsutveckling - Sörmland och

Läs mer

Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda. Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda. Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Tidsbegränsade anställningar Arbetskraftsundersökningarna Utveckling av antalet och andelen

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015 Fått arbete Under oktober påbörjade 1 343 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Bokslut över jämställdhetsarbetet

Bokslut över jämställdhetsarbetet Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition

Läs mer

Redovisnings-grupper och befolkningstal

Redovisnings-grupper och befolkningstal Bilaga 2 Redovisnings-grupper och befolkningstal I denna bilaga skall vi närmare definiera de vanligast förekomande redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer som respektive grupp

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 1 100 personer fick arbete i december Under december månad erhöll 1 092 personer

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Timo Mulk-Pesonen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län januari månad 2016 Fått arbete 1 195 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 15 juni 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016 Fått arbete 1 311 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 Fått arbete Under mars påbörjade 1 396 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april 2016: 10 798 (6,3%) 5 899 män (6,6%) 4

Läs mer