2005:14. Lånedatorsystemet. Gratis för arbetsgivare dyrt för stat och kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2005:14. Lånedatorsystemet. Gratis för arbetsgivare dyrt för stat och kommun"

Transkript

1 2005:14 Lånedatorsystemet Gratis för arbetsgivare dyrt för stat och kommun

2 MISSIV DATUM DIARIENR /442-5 ERT DATUM ER BETECKNING Fi2004/3940 Regeringen Finansdepartementet Stockholm Uppdrag om översyn av reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator och vissa andra närliggande frågor Regeringen gav den 2 september 2004 Statskontoret i uppdrag att göra en översyn av reglerna om skattefrihet för förmå av lånedator och vissa andra närliggande frågor. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Lånedatorsystemet, Gratis för arbetsgivaren dyrt för stat och kommun (2005:14). T.f. generaldirektör Anna Karlgren har beslutat i detta ärende. Avdelningsdirektör Anders Bornefalk, organisationsdirektör Birgitta Fredholm och avdelningsdirektör Eric Gandy, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Enligt Statskontorets beslut Eric Gandy POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: FAX:

3 Innehåll Sammanfattning 9 Del I Utgångspunkter Statskontorets uppdrag Utvärdering av det befintliga lånedatorsystemet Grupper som idag inte omfattas av lånedatorsystemet Utgångspunkter Uppläggning och inriktning Genomförande Läsanvisning 21 Del II Spridningen av persondatorer och Internet 23 2 Datortillgång, användning och kompetens år Indelning i grupper Små skillnader i tillgång till dator och Internet Digitala tillgångsklyftor större bland män än bland kvinnor Större skillnader i användning Äldre på låg men ökande nivå Stora skillnader i användningsfrekvens Tillgång inte tillräckligt för användning Tillgång inte nödvändigt för användning Olika gruppers datorkompetens Grundläggande utbildning Skydd av dator, Internetuppkoppling och identitet Sammanfattande slutsatser Teknologispridning teori och mönster Ett typiskt mönster Teknologispridning i grupper Politik för teknologispridning Utvecklingen över tiden och policyimplikationer Digitala klyftor förändras över tiden Behövs en politik för teknologispridning? 66 Del III Lånedatorsystemet 67 5 Lånedatorsystemets tillkomst och konstruktion Hur är lånedatorsystemet uppbyggt? Skatteverkets erfarenheter av lånedatorsystemet Några tänkbara förändringar i lånedatorsystemet 81 5

4 6. Har lånedatorsystemet påverkat tillgången till datorer i hemmet? Hur mäter man bruttoomsättning och nettoeffekt? Hur stor är bruttoomsättningen av lånedatorer? Steen och ECON Statskontorets bedömning av bruttoomsättning Nettoeffekt av lånedatorsystemet Steen och ECON SCB:s intervjuundersökningar Statskontorets bedömning av nettoeffekten Spridningseffekter Tidigareläggning av datoranskaffning Slutsatser om lånedatorsystemets effekter på datortillgång Vilka effekter har lånedatorsystemet fått för berörda aktörer? Vilka är aktörerna? Effekter för den anställde Effekter för den anställdes familj Effekter för arbetsgivaren Effekter för branschen Effekter för kommuner och landsting Effekter för staten En samlad bild av effekterna Lånedatorsystemets vara eller icke vara Hur en skattefråga blev en IT-reform för att åter ha blivit ett skatteproblem Lånedatorsystemet och de IT-politiska målen Tillgänglighet Demokrati Kompetens och tillväxt Så var det tänkt och så blev det! Statskontorets förslag rörande lånedatorsystemet Konsekvenser av att ändra inkomstskattelagens bestämmelser 131 IV. Grupper utanför lånedatorsystemet IT inte för alla Varför skaffar sig folk inte dator och Internet? Många undersökningar pekar på bristande intresse för datorer Statistiska centralbyrån World Internet Institute IT-kommissionen Landsorganisationen (LO) Post och telestyrelsen (PTS) Arbetsgruppen för IT och demokrati OECD Slutsatser 149 6

5 10. Ett program för teknologispridning Vilka grupper har låg tillgång till dator? Ett samlat program Öka intresset för IT-samhället Höja datorkunskaper och IT-kompetens Ekonomiskt stöd till datorköp Ekonomiskt stöd till inköp av datorer inom skattesystemets ram Skattereduktionsmodellen Riktat stöd till specifika grupper Gemensamma datorresurser Internationella förebilder Gemensamma datorresurser i Sverige Statskontorets förslag om grupper utanför lånedatorsystemet 165 Bilagor 1 Uppdraget Fallstudier Litteraturförteckning Kontakter 189 7

6 8

7 Sammanfattning Uppdraget till Statskontoret Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att se över reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator och vissa andra närliggande frågor. Uppdraget omfattar dels en utvärdering av det befintliga lånedatorsystemet, dels en kartläggning och analys av de grupper i samhället som i dag inte omfattas av lånedatorsystemet. I uppdraget ingår bl.a. att pröva behovet av att behålla möjligheterna att kombinera förmånen av lånedator med individuella bruttolöneavdrag pröva frågan om vad ett avskaffande av skattefriheten och möjligheten till bruttolöneavdrag för förmån av lånedator skulle innebära skatterättsligt samt föreslå lämpliga skatterättsliga lösningar vid ett avskaffande av skattefriheten undersöka om systemet med lånedator för aktuella grupper av skattskyldiga kan förändras på ett sätt som bidrar till att uppfylla målen för regeringens IT politik och övriga berörda områden på ett mer kostnadseffektivt sätt undersöka behovet av och, om det bedöms som angeläget utifrån det ITpolitiska målet, lämna förslag på offentliga åtgärder som kan bidra till en ökning av tillgången till datorutrustning i hemmet bland de grupper som i dag inte omfattas av systemet med lånedator. Tillgång till dator Små skillnader i tillgång till datorer större skillnader i användning Skillnaden i datortillgång är liten mellan flertalet grupper. Det är bland de allra äldsta som tillgången avviker markant och ligger på en låg nivå. Tillgång till dator och Internet i hemmet är inte tillräcklig för att dessa ska användas. Inom grupper med låg tillgång till dator och Internet, används dessa i liten utsträckning av dem som har dator. Tillgång till dator och Internet i hemmet är inte heller nödvändig för att man ska kunna använda e- tjänster. Kartläggningen visar att det finns stora skillnader i användningsfrekvens, exempelvis ligger äldre på en låg men ökande nivå. Svenskar som har tillgång till dator och Internet i hemmet använder dessa i relativt liten utsträckning jämfört med människor i andra länder. 9

8 Teknologispridning över tiden viktig för utformning av politiken Beslutet att köpa en dator är ett individuellt beslut. Intresse, förmåga och ekonomiska resurser för att skaffa och ta till sig teknologin är faktorer som påverkar om och i så fall när en person köper en dator. Dessa faktorer förklarar även varför datortillgången skiljer sig mellan olika grupper i samhället. Individers beslut att skaffa dator är utspridda över en lång period och följer det typiska mönstret för teknologispridning. En politik för teknologispridning med åtgärder som är baserade på grupptillhörighet förutsätter att man inte bara känner till hur hög tillgången till teknologin är i olika grupper utan också hur snabbt tillgången förändras. Digitala klyftor kvar De digitala klyftorna är större bland vissa grupper av män än bland kvinnorna. Män med låg utbildning, män utan anknytning till arbetsmarknaden och män i vissa glesbygdsregioner har halkat efter andra grupper i samhället medan pensionärsgruppen är inne i en snabb expansionsfas då det gäller datortillgång. Lånedatorsystemet Statskontorets slutsatser Initialt var lånedatorsystemet en framgång genom att många lånedatorpaket levererades. Systemet har dock nu kommit in i en mättnadsfas. Utvecklingen har frångått de ursprungliga intentionerna med systemet. Nettoeffekten av systemet är relativt liten och flertalet anställda är inte beroende av systemet för att kunna ha en dator hemma. Systemets sammantagna bidrag till att uppnå IT-politikens mål har varit begränsat och i vissa fall lett till ökade digitala klyftor mellan olika grupper i landet. Systemet gynnar främst högavlönade och kommunalanställda och har varit positivt för branschen och arbetsgivarna samt gett Sverige bra renommé internationellt. Samtidigt har det skett en omfattande överflyttning av kostnader från arbetsgivarna till den offentliga sektorn. Kommuner, landsting och staten har på sju år förlorat intäkter på mellan 8 och 12 miljarder kronor till följd av systemet. Regeringens bedömning att skattefrihetens kostnadskonsekvenser skulle vara marginella har visat sig vara fel. Bland övriga effekter kan noteras att lånedatorsystemet påverkat strukturen i datorbranschen, till fördel för återförsäljare och nackdel för direktförsäljare. Regelverket är svårt att tillämpa och anpassa till den tekniska utvecklingen vilket lett till merarbete för Skatteverket. Sammantaget visar utvärderingen att lånedatorsystemet överlevt sitt ursprungliga syfte. Kompetens står inte längre i fokus och skattefriheten har alltmer utvecklats till att bli en personalförmån som är kostnadsfri för 10

9 arbetsgivaren. Arbetsgivarens roll som initiativtagare och drivkraft har tagits över av ett antal återförsäljare och finansbolag samtidigt som finansieringsansvaret till stor del hamnat hos det allmänna. Statskontorets förslag till åtgärder Skattefriheten för lånedatorer bör fasas ut. Statskontoret föreslår att skattefriheten upphör att gälla från och med den 1 januari Övergångsbestämmelser föreslås, som innebär att nuvarande regler tillämpas i fråga om datorutrustning som tillhandahålls före utgången av juni månad 2006 enligt avtal mellan arbetsgivaren och den anställde som ingåtts före den 1 januari Grupper utanför lånedatorsystemet Statskontorets slutsatser Anledningen till att folk inte skaffar dator och Internet hemma är i första hand att man inte är intresserad, inte har tillräckligt med kunskaper och inte har tillit till IT-system, i andra hand att man har bristande ekonomiska resurser. Beslutet att inte skaffa sig tillgång till dator och Internet styrs således av andra faktorer än ekonomin. Det finns gott om gemensamma datorresurser tillgängliga ute i samhället för den som är intresserad av att använda dator och Internet. Statskontorets förslag till åtgärder Ett samlat program för teknologispridning bör övervägas, omfattande åtgärder mot såväl bristande intresse som avsaknad av tillräckliga kunskaper samt låg tillgång till datorer av ekonomiska skäl. I ett sådant program bör användning av IT prioriteras före infrastruktur och utrustning. Befintliga resurser, strukturer och system bör utnyttjas så långt möjligt. Statskontoret presenterar en rad åtgärder som skulle kunna ingå i ett sådant program. 11

10 12

11 Del I Utgångspunkter 1. Statskontorets uppdrag I detta avsnitt beskrivs Statskontorets uppdrag och våra utgångspunkter i de IT-politiska målen. Vidare redovisas hur vi har lagt upp och genomfört utvärderingen. Avsnittet avslutas med en läsanvisning. 13

12 14

13 1 Statskontorets uppdrag Regeringen gav Statskontoret i uppdrag att se över reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator och vissa andra närliggande frågor. 1 Uppdraget omfattar dels en utvärdering av det befintliga lånedatorsystemet, dels en analys av datortillgång hos de grupper i samhället som i dag inte omfattas av lånedatorsystemet. 1.1 Utvärdering av det befintliga lånedatorsystemet Statskontoret ska göra en översyn av reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator. Uppdraget innebär att: pröva behovet av att behålla möjligheterna att kombinera förmånen av lånedator med individuella bruttolöneavdrag, utvärdera i vilken grad det nuvarande systemet bidrar till att uppfylla regeringens IT-politiska mål tillgänglighet och demokrati samt kompetens och tillväxt, pröva frågan om vad ett avskaffande av skattefriheten och möjligheten till bruttolöneavdrag för förmån av lånedator skulle innebära skatterättsligt samt föreslå lämpliga skatterättsliga lösningar vid ett avskaffande av skattefriheten, om möjligt även klarlägga hur det ekonomiska värdet av förmånen fördelar sig mellan arbetsgivaren, det levererande företaget samt den anställde, bedöma vilka konsekvenser ett avskaffande kan antas få när det gäller tillgänglighet och demokrati samt kompetens och tillväxt, undersöka om systemet för lånedatorer för aktuella grupper av skattskyldiga kan förändras på ett sätt som bidrar till att uppfylla målen för regeringens IT politik och övriga berörda områden på ett mer kostnadseffektivt sätt, överväga om det finns behov av och i så fall vilka möjligheter som står till buds för att stimulera abonnemang och inte bara utrustning. Statskontoret ska lämna förslag till de förändringar, inklusive författningsförslag, som resultatet av översynen leder till. 1 Regeringsbeslut Uppdraget återfinns i sin helhet som bilaga 1. 15

14 1.2 Grupper som idag inte omfattas av lånedatorsystemet Statskontoret ska undersöka behovet av och, om det bedöms som angeläget utifrån det ITpolitiska målet, lämna förslag på offentliga åtgärder som kan bidra till en ökning av tillgången till datorutrustning i hemmet bland de grupper som i dag inte omfattas av systemet med lånedator. identifiera berörda grupper och redovisa hur deras tillgång till datorer ser ut jämfört med dem som berörs av reglerna för lånedatorer. Behovet av en översyn motiveras av regeringen på följande sätt: Systemet med lånedatorer är förmånligt för såväl arbetstagare som företag vad avser den allmänna kompetensutvecklingen. Det medför att arbetstagarna kontinuerligt har möjlighet att få kompetensutveckling till nytta både för företagen och för sig själva. Eftersom datorn placeras i hemmet får övriga familjemedlemmar också tillgång till dator, vilket innebär en positiv effekt för de barn som på så sätt kan utveckla sin kompetens. Den generösa utformningen av reglerna för förmån av lånedator i kombination med den snabba tekniska utvecklingen har dock haft vissa andra effekter. Beskattningsbara ersättningar byttes ut mot skattefria förmåner i beloppsmässigt oreglerad omfattning, vilket ledde till ett större skattebortfall än förväntat. I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1) konstaterades att ett vanligt sätt att tillhandahålla förmånen är att den anställde vidkänns ett s.k. bruttolöneavdrag i utbyte mot förmånen att ha en dator i hemmet. Detta hade samtidigt lett till en utveckling mot allt mer avancerade och dyrbara utrustningar. Regeringen ansåg att om utrustning som alltmer skiljer sig från den typ av utrustning som normalt används i arbetet också omfattas av skattefriheten kan syftet med reglerna att stärka datorkompetensen mer allmänt förfelas. Till detta kommer att skattefriheten i många fall redan lett till den ökade datamognad bland arbetstagare i allmänhet som eftersträvades. Det fanns därför enligt regeringens mening anledning att begränsa möjligheterna att genom bruttolöneavdrag tillhandahålla datorutrustningar. Det infördes därför som ett ytterligare villkor för skattefriheten att den anställde fick vidkännas ett bruttolöneavdrag på högst kronor per år i utbyte mot lånedatorn. 1.3 Utgångspunkter Av uppdraget framgår att det nuvarande lånedatorsystemet ska utvärderas mot bakgrund av regeringen IT-politiska mål. När riksdagen år 1997 fattade beslut om att inte förmånsbeskatta sådan datorutrustning hos anställda som 16

15 arbetsgivaren tillhandahållit på vissa villkor, 2 får detta beslut ses mot bakgrund av målen för den nationella IT-strategin, som fastställdes två år tidigare 3. Enligt strategin ska övergången till ett "informations- och kunskapssamhälle" omfatta landet i sin helhet och alla medborgare ska kunna dra nytta av IT:s möjligheter. Utgångspunkten i strategin var att kreativitet, tillväxt och sysselsättning främjas, om så många som möjligt får god kunskap om IT och tillgången på information och kunskap ökar för alla. En central komponent i IT-strategin handlade om att den ökade användningen av datorer i arbetslivet ställer större krav på grundläggande datakunskap hos alla i arbetskraften. Behovet av utbildningsinsatser kom under talets början att i allt högre grad tillgodoses genom att företag erbjöd sina anställda olika former av IT-utbildning. Syftet var att höja personalens allmänna datamognad och därigenom underlätta spridningen och nyttiggörandet av den nya tekniken inom företaget. I samband med sådana utbildningsinsatser ställde ofta arbetsgivaren datorutrustning till den anställdes förfogande. Det konstaterades emellertid då, vid 1990-talets mitt, att de anställda som fick tillgång till sådan utrustning skulle komma att förmånsbeskattas för detta. Mot bakgrund av den fastlagda IT-strategin ansågs det viktigt, att inte skattebestämmelserna hindrade nödvändiga förändringar och utbildningsinsatser i arbetslivet. Det skulle försämra möjligheterna att uppnå den nationella IT-strategins mål. Detta resonemang låg bakom riksdagens beslut om skattefrihet år Den nationella IT-strategin har senare ersatts med det av riksdagen beslutade IT-politiska målet att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle för alla. 4 De IT-politiska mål som utgör utgångspunkten för Statskontorets utvärdering sammanfattas i följande bild: 2 Erbjudandet om att låna dator av arbetsgivaren skulle riktas till hela den fast anställda personalen. Prop.1996/97:173 Beskattning av bostadsförmån m.m.. 3 Prop. 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. 4 Prop.1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla. 17

16 HUVUDMÅLET = TILLGÄNGLIGHET "Ett IT-samhälle för alla!" Inga grupper ska stängas ute Operationaliseras som * tillgång till dator hemma * tillgång till Internetanslutning hemma * tillgång till bredband hemma Tillgång till dator ska genom självinlärning bidra till ökad datorkompetens eller datormognad Ökad datorkompetens ska * bidra till produktivitetsökning på arbetsplatsen Tillgång till dator kan leda till ökad användning bl.a. inom olika samhällssammanhang. Tillgång till dator ska * bidra till ökad demokrati genom att underlätta deltagande i valda församlingar * utgöra en förutsättning för införandet av en elektronisk förvaltning * ge den anställde en starkare ställning på arbetsmarknaden Kompetent arbetskraft ska * ge högre tillväxt och * öka sysselsättningen i landet 18

17 1.4 Uppläggning och inriktning Rapporten kan ses som en studie i teknologispridning, som börjar med en teoretisk ram och sedan övergår till en empirisk undersökning av hur teknologispridning ser ut för datorer och Internet i Sverige samt hur dessa används. Den empiriska studien inriktas på att kartlägga grupper i samhället med hög respektive låg tillgång till den nya tekniken. Syftet har varit att identifiera grupper med låg tillgång till datorer och Internet samt grupper som varit sena med att ta till sig den nya tekniken. Därefter har vi analyserat de faktorer som förklarar varför olika individer inte har tagit till sig den nya tekniken. Vilken roll lånedatorer har spelat i spridningen av den nya tekniken har kartlagts och analyserats i ett försök att särskilja systemets bidrag till denna utveckling från den generella trenden att allt flera på egen hand skaffar sig dator och Internet. Det vill säga, att om möjligt uppskatta effekterna av lånedatorsystemet. I utvärderingen relateras detta sedan till kostnaderna för systemet. Lånedatorsystemet har fört med sig en rad effekter och konsekvenser för olika aktörer, såväl positiva som negativa. En del av dessa effekter går att kvantifiera, andra inte. En samlad kartläggning av effekterna presenteras därför som ett led i utvärderingen av systemet mot bakgrund av de IT-politiska målen. Kartläggningen av olika gruppers tillgång till datorer utmynnar i en bedömning av vilka åtgärder som kan komma att behövas i framtiden om de ITpolitiska målen ska kunna nås. 1.5 Genomförande Det finns rikligt med kartläggningar och undersökningar om svenska folkets tillgång till och användning av datorer och Internet. 5 Detta material ingår i vårt underlag, liksom tidigare utredningar om lånedatorsystemet och digitala klyftor mellan olika grupper i samhället. Detta material har kompletterats med egna uttag från SCB:s databaser 6 för att bland annat belysa vilken betydelse individers anknytning till arbetsmarknaden har för deras dator- och Internettillgång och användning. I statistiken skiljer vi på dem som har fast respektive lös anknytning till arbetsmarkanden, företagare samt dem som saknar anknytning till arbetsmarknaden. Vidare har vi kartlagt dator- och Internet innehav och användning hos kvinnor 5 Se litteraturförteckning, bilaga 3. 6 Arbetskraftsundersökningar (AKU) och Undersökningar om levnadsförhållanden (ULF). 19

18 och män, i olika åldersgrupper, mellan personer med olika utbildning, från olika ursprungsland och boende i olika delar av Sverige. Statistiken gäller dels år 2004, dels utvecklingen från mitten av 1990-talet. Branschstatistik har använts som underlag för analysen av lånedatorsystemets omfattning och effekter. Skatteverket har dokumenterat sina erfarenheter av lånedatorsystemet samt bidragit med skatteteknisk och skatterättslig kompetens. Vidare har vi genomfört ett antal fallstudier i syfte att belysa hur lånedatorsystemet verkat på individnivå, bl.a. med hjälp av ett antal arbetsgivare samt Försäkringskassan. Vi har använt oss av dels de beräkningsmodeller som används inom lånedatorbranschen, dels egna beräkningsmodeller. Motsvarande program i andra länder har studerats, vilket har gett värdefulla bidrag till våra åtgärdsdiskussioner. För att stämma av problembilden rörande de grupper som ligger utanför lånedatorsystemet samt bedöma olika åtgärdsförslag har vi haft diskussioner med såväl myndigheter som intresseorganisationer. Vid genomförandet av uppdraget har vi stött på ett antal metodproblem. Dator- och Internettillgång i hemmet redovisas, exempelvis, på individnivå i de statistiska undersökningarna och resultaten speglar därmed inte situationen i hushållen. Sverige har inte någon hushållsbaserad statistik, vilket också försvårar jämförelser med andra länder. Dessutom bygger de statistiska mätningarna på urvalsundersökningar, som är behäftade med stor osäkerhet om urvalspopulationen delas in i för små grupper. Det finns ingen registrering av vilka arbetsgivare som erbjuder de anställda lånedatorer och vilka anställda som finns med i systemet. Inte heller finns det några samlade uppgifter om exempelvis vilka datorpaket som de anställda valt, vilka priser som har betalats eller vilka löneavdrag detta har medfört. Detta gör det svårt att avgränsa den grupp som åtnjutit den skattefria förmånen och beräkna ekonomiska effekter för olika aktörer. Vidare är dator inget enhetligt begrepp, då innehållet och kapaciteten kan skilja sig kraftigt över tiden. Definitionen på lånedator är inte heller entydig, vilket delvis kan förklara de stora skillnader som finns i branschstatistiken över levererade datorer. Dessa metod- och definitionsproblem bör läsaren ha i minnet vid tolkning av det statistiska materialet. Uppdraget har genomförts av en projektgrupp vid Statskontorets enhet för utvärderingsfrågor. I projektgruppen har ingått Eric Gandy (uppdragsledare), Anders Bornefalk och Birgitta Fredholm. Ibrahim Aljic har svarat för bilaga 2. En internreferensgrupp ha följt arbetet. Vi har också haft kon- 20

19 takter med branschen, berörda myndigheter, kommuner, intresseorganisationer och Regeringskansliet. 1.6 Läsanvisning Resultaten av vår kartläggning av spridningen av persondatorer och Internet presenteras i del II. Den inleds med en teoretisk analys av teknologispridning, som visar på behovet av att studera hur olika grupper tar till sig ny teknologi över en längre tidsperiod för att man ska kunna bedöma behovet av offentliga åtgärder. Lånedatorsystemet analyseras i del III, såväl dess effekter på spridningen av persondatorer och Internet som effekter på de många olika aktörer som berörs av systemet. Avsnittet avslutas med våra överväganden och förslag avseende lånedatorsystemet. Del IV fokuserar på grupperna utanför lånedatorsystemet och analyserar varför människor saknar tillgång till dator och Internet i hemmet. Behovet av en policy för teknologispridning diskuteras liksom exempel på åtgärder för att öka intresset för datorer och Internet, avhjälpa bristande kompetens och öka tillgången till datorer och Internet i samhället. Sist presenteras våra överväganden och förslag för de grupper i samhället som inte omfattas av lånedatorsystemet. Regeringens uppdrag återfinns i sin helhet som bilaga 1. Fallstudierna redovisas i bilaga 2. Det omfattande material vi använt som underlag för utvärderingen framgår av bilaga 3 och våra kontakter av bilaga 4. 21

20 22

21 Del II Spridningen av persondatorer och Internet 2. Tillgång, användning och kompetens år Teknologispridning teori och mönster 4. Utvecklingen över tiden och policyimplikationer Del II inleds med en genomgång av tillgången till och användningen av datorer och Internet i olika grupper i Sverige år I kapitel 2 redovisas också statistik som tyder på att det råder betydande skillnader i kunskaper om användning av datorer och Internet mellan olika grupper. För att avgöra om de observerade skillnaderna i tillgång, användning och kompetens motiverar att åtgärder sätts in bör man först skaffa sig en bild av vad skillnaderna beror på och hur de kan förväntas utvecklas. Som stöd för analysen används dels en modell över teknologispridning, som presenteras i kapitel 3, dels statistik över hur datortillgången har utvecklats över tiden i olika grupper, som presenteras i kapitel 4. I kapitel 3 och 4 diskuteras också olika problem och möjligheter att stödja teknologispridning. 23

22 24

23 Det finns inget skäl till att någon skulle vilja ha en dator i sitt hem. Ken Olsen, grundare av Digital, Datortillgång, användning och kompetens år 2004 Tillgången till dator och Internet i Sverige ligger på en internationellt sett hög nivå. Andelen personer mellan 16 och 74 år som har tillgång till persondator i hemmet uppgick år 2004 till 84 procent. Motsvarande andel med tillgång till Internet i hemmet var 77 procent. I stora grupper, exempelvis både kvinnor och män i åldern 16 till 44 år, uppgår datortillgången till omkring 90 procent och tillgången till Internet till drygt 80 procent. Samtidigt finns det grupper, framför allt bland män, där datortillgången endast uppgår till mellan 70 och 75 procent. Detta gäller män i åldern 55 till 74 år, män med förgymnasial utbildning, män utan anknytning till arbetsmarknaden och både kvinnor och män i glesbygden. Eftersom det också är grupper av män som uppvisar den högsta tillgången till datorer i hemmet är de digitala klyftorna större bland män än bland kvinnor. Beträffande tillgången till Internet är mönstret inte lika tydligt eftersom det både finns mans- och kvinnogrupper som avviker markant från genomsnittet med en tillgång strax över 60 procent. Även om det fortfarande finns betydande skillnader i tillgång till dator och Internet mellan olika grupper måste tillgången betraktas som relativt god i samtliga grupper. Som vi kommer att se i detta kapitel är emellertid tillgång till dator och Internet i hemmet inte tillräckligt för att de också ska användas. Skillnaderna, eller de digitala klyftorna, i användningen av och kunskapen om datorer är större än i tillgången till datorer i hemmet. Vår undersökning visar också att tillgång till dator och Internet i hemmet inte heller är nödvändigt för användning; i vissa grupper med låg tillgång i hemmet förekommer det en relativt omfattande användning på annat håll. 2.1 Indelning i grupper Inom ramarna för arbetskraftsundersökningarna (AKU) har SCB under de senaste åren genomfört detaljerade studier av tillgången till och användningen av dator och Internet. I sina publikationer redovisar SCB utfallet uppdelat på kön, ålder och utbildningsnivå. För att kunna belysa effekterna av lånedatorsystemet och skillnader i tillgången till och användningen av datorer och Internet på ett mer detaljerat sätt har vi i vår undersökning också gjort uttag ur SCB:s statistik utifrån personens anknytningsgrad till arbets- 25

24 marknaden, ursprungsland och vilken region person bor i. Gruppindelningen och motiven till indelningen beskrivs närmare nedan. 7 Utbildningsnivå SCB redovisar variabeln utbildningsnivå med indelningen förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial nivå. Vi följer även den indelningen. Ålder Vi följer i huvudsak den åldersindelning som SCB gör, dvs , 25 34, 35 44, samt år. I vissa fall studerar vi åldersgrupperna respektive år separat. Personer i dessa grupper är av speciellt intresse eftersom de ofta befinner sig på väg in i respektive ut ur arbetslivet. För speciellt de yngre kan tillgång till dator med Internetuppkoppling vara viktigt för att kunna söka arbete och utbildning effektivt. Vissa anställningar kan dessutom kräva tillgång till en egen dator. För den äldre gruppen kan bristande IT-kunskaper göra det svårare att behålla en anställning eller att hitta ett nytt jobb om personen blir arbetslös. Bland personer i åldern år är det dessutom många som är studenter eller av andra skäl ännu inte har etablerat sig på arbetsmarknaden och många som under perioden flyttar hemifrån till det första egna boendet. De ekonomiska möjligheterna att skaffa dator kan därför ofta vara begränsade. Ett problem med denna finare indelning är att urvalsstorleken och därmed tillförlitligheten i statistiken minskar. Anknytningsgrad till arbetsmarknaden Lånedatorsystemet riktar sig i första hand till personer med fast anställning. 8 För att kunna bedöma vilka effekter systemet har haft på tillgång till dator och Internet har vi därför gjort en uppdelning utifrån personers anknytningsgrad till arbetsmarknaden. Uppdelningen framgår av tabell 2.1. Tabell 2.1 Fast Företagare Lös Ingen Uppdelning utifrån anknytningsgrad till arbetsmarknaden Personer med fast anställning Företagare och familjemedlemmar som är medhjälpare i företaget Personer med tidsbegränsad anställning Personer utan arbete men som har haft arbete under det senaste året Personer utan arbete och som inte haft arbete under det senaste året Personer på anstalt eller boende utomlands Om en person har fast, lös eller ingen anknytning till arbetsmarknaden, eller om han eller hon är företagare, kan också förväntas ha betydelse för skillnaderna i tillgång mellan olika grupper oavsett lånedatorsystemet. En orsak är 7 Det har inte varit möjligt att inkludera variabeln funktionshindrad/inte funktionshindrad i vår undersökning eftersom AKU saknar den indelningsgrunden. 8 En arbetsgivare kan, men måste inte, inkludera personer med tillfällig anställning i ett lånedatorerbjudande till personalen. 26

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

8 Dator och Internet i hemmet

8 Dator och Internet i hemmet Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Höga läsfärdigheter bland unga

Höga läsfärdigheter bland unga Höga läsfärdigheter bland unga Foto: Anne Dillner, Bildarkivet Sex av tio unga svenskar har goda kunskaper i läsning, jämfört med fyra av tio bland äldre. Det framgår av en internationell undersökning

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden

Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden i Östergötland? - En kartläggningsrapport December 2014 Fredrik Sunnergren, Regionförbundet Östsam 1 Innehåll 1. Inledning och slutsatser...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

IT bland individer 2006

IT bland individer 2006 IT bland individer 2006 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Nya företag bland ungdomar

Nya företag bland ungdomar Nya företag bland ungdomar Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr. 1-010-2006/0009 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Undantagsregler i LAS

Undantagsregler i LAS Undantagsregler i LAS Mars 2004 Bakgrund och metod Den 1 januari 2001 infördes nya undantagsregler för små företag i lagen om anställningsskydd. (LAS). Undantaget innebär att företag med färre än tio anställda

Läs mer

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej?

Effekter av ITiS. Regeringen har haft en särskild satsning på IT i skolan som kallas ITiS. Har du varit med i ITiS eller ej? 85 7 Effekter av ITiS Nytt för 2004 är att vi undersökt om det är någon skillnad i attityder och användning av IT mellan lärare som deltog i regeringens satsning på IT i skolan (ITiS) 1999 2002, och de

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:28 Diarienr: 1998/0438 Handläggare: Jan Svensson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 1998-02-17 Mottagare: Kommunstyrelsen

Cirkulärnr: 1998:28 Diarienr: 1998/0438 Handläggare: Jan Svensson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 1998-02-17 Mottagare: Kommunstyrelsen Cirkulärnr: 1998:28 Diarienr: 1998/0438 Handläggare: Jan Svensson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 1998-02-17 Mottagare: Kommunstyrelsen Personal Ekonomi Rubrik: Skattefrihet för lånedatorer m.m.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 2007:3 Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011 Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2011 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Eurofutures har med Stadsledningskontoret om sammanställande av statistikrapporter.

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Strategi för IT- utveckling 2015

Strategi för IT- utveckling 2015 STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA

Läs mer

Personaldatorer - en utvärdering av arbetsmarknadseffekter

Personaldatorer - en utvärdering av arbetsmarknadseffekter IT-kommissionen Personaldatorer - en utvärdering av arbetsmarknadseffekter Roland Steen INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...1 SAMMANFATTNING...2 Sammanfattande effektbedömning...5 1 PERSONALDATORSATSNINGEN...7

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg Småföretag, anställningsskydd och tillväxt Kerstin Ahlberg Anställningsskyddsregler som hinder för tillväxt Regler som försvårar företagens möjligheter att variera arbetskraftens storlek, t ex regler om

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer