Fin till auktion. Två tidningar i en sid sidan 13. Tema: Utfodring av unghästar sid 5 Hambletonian: Tronds tur i Hambot!

Transkript

1 Nummer 4 september 2004 Tema: Utfodring av unghästar sid 5 Hambletonian: Tronds tur i Hambot! sid 16 Två tidningar i en sid Fin till auktion sidan 13

2 Hur kommer EU att påverka den svenska travaveln i framtiden? Ledare PÅ OMSLAGET: Kevin Schulte och Fast Photo. FOTO: Claes Kärrstrand När Sverige efter folkomröstning blev ett av medlemsländerna i den Europeiska Gemenskapen 1995 fick vi lära oss att anpassa oss efter europeiska regler. Gurkorna fick inte vara krokiga och jordgubbarna fick inte vara trubbiga etc. Att även den svenska travhästaveln kommer att påverkas av vårt medlemskap i EU står helt klart då nuvarande system för avelsvärdering på vissa punkter kan strida mot den s k EG-rätten. Här handlar det dock inte om hästarnas färg eller storlek utan snarare om krav på icke diskriminerande regler beroende av bland annat hästarnas prestationer, hemland eller ägare. Exempelvis kan det vara diskriminerande att en hingst godkänd i ett annat EU-land inte automatiskt har rätt att betäcka på svensk språngrulla. Hästar betraktas av regelverket som varor och en medlemsstat i EU får inte inskränka rörligheten av varor över landets gränser. Ansvaret läggs över på näringen Att avelsvärderingens regler aktualiserats beror som bekant på de stämningar som riktats mot staten i detta fall jordbruksverket från svenska hingstägare som fått sina hingstar underkända av avelsvärderingsnämnden. Huruvida Sverige i dessa fall blir stämd i EG-domstolen får framtiden utvisa men det ställer omedelbart avelsvärderingens regler i fokus samt skapar funderingar kring hur den höga kvalité som idag finns inom svensk travhästavel skall bibehållas. En stämning innebär vid fällande dom troligtvis höga skadeståndsbelopp. I dagsläget skulle ett skadeståndskrav riktas mot staten men ansvaret för avelsvärdering av avelshingstar kommer inom en snar framtid att läggas över direkt på hästnäringen. Det innebär för travsportens del att ett skadeståndskrav skulle kunna komma att riktas direkt mot STC:s styrelse. Att hästnäringen själv blir ansvarig för aveln är inget konstigt. Det finns inga andra djurslag vars avel direkt styrs genom statliga regler. Regeringen har därför för avsikt att lägga fram en proposition till riksdagen som innebär att de gamla kraven på obligatorisk avelsvärdering avskaffas och istället ersätts av en obligatorisk hälsobedömning av alla hingstar som används i aveln. Dock har en avelsorganisation för travets del STC rätt att ställa egna krav på de hingstar som får tillstånd att verka i svensk avel oavsett medlemskap i EU eller ej. En rättighet som är nödvändig att använda för att svensk travsport även framgent skall hålla en hög internationell klass. Ulrika och Super Arnie. Värna om kunskap och inhemskt avelsmaterial. I policydokumentet Trav 2010 är målsättningen bland annat att svensk travsport skall ha en avel och uppfödning som skapar förutsättningar för en högkvalitativ travsport anpassad till den svenska travsportens upplägg. Den svenska aveln skall också vara konkurrenskraftig såväl nationellt som internationellt. Det innebär att vi måste värna om den kunskap som idag finns på landets stuterier och så långt så är möjligt skapa goda förutsättningar för en hög klass på inhemskt avelsmaterial. Tittar vi på travsporten i våra grannländer Danmark och Finland så har de på några få år utan styrning av avelsmaterialet också halkat efter, eller snarare tvärstupat. Att vi håller fanan högt och fortsätter att sträva efter ett snabbt avelsframsteg genom att selektera hingstar efter klara objektiva regler, d v s efter sunda individer med god härstamning och utomordentliga prestationer, så kommer vi även framöver att få många roliga upplevelser på travovalerna runt om i världen. För visst blir man stolt över våra unghästar som presterar tider (läs E3-kval i Gävle) motsvarande det allra bästa miletiderna för samma kategori hästar i USA och för att inte tala om när vi vinner storlopp med svenskfödda hästar i tigerns eget näste grattis Lutfi och Revenue till segern i Nat Ray Trot! Ulrika Lundberg Generalsekreterare ASVT Innehåll nr 4/04 Tema: Utfodring av unghästar 5 Förbered auktionshästen 13 Tronds tur i Hambot! 16 Trottex 18 Varför är så många hästar ostartade före fyra års ålder? 35 Hästnäringen i rena pengar 38 Travets ungdomsverksamhet 40 Krafft informerar 45 Hingstdepån informerar 47 Adresser 54

3 TEMA: Utfodring av unghästar Utfodring av unghästar Har unghästen gått på ett bra, välskött åkermarksbete har den kunnat växa med en jämn och hög hastighet under sommaren. FOTO: Claes Kärrstrand Att utfodra unghästar till hållbara tävlingsindivider är som att baka kakor eller gjuta betong, det blir lätt misslyckat om man inte följer ett bra recept. Graden av misslyckande kan förstås variera. Precis som med kakorna kan misslyckandet vara rätt uppenbart medan betongkonstruktionen kanske visar sina brister först när den utsätts för belastning. Vi är nu inne i den period då fölungar och ston skall stallas in och 1,5-åringarna skall sättas i träning. Både fölen och unghästarna har höga näringsbehov som måste tillgodoses om man vill ha en tidig och hållbar individ. Hur mycket hästarna kommer att växa under hösten och vintern - och med vilken kvalité - styrs helt av din utfodringsstrategi. Olika bete olika tillväxt Sommarens betesgång har givit individerna olika förutsättningar. Har de gått på ett bra, välskött åkermarksbete har de sannolikt kunna växa med jämn, hög hastighet under sommaren. Har de betat ett magrare naturbete eller ett bete där det är glest mellan gräsen kan tillväxten har varit betydligt sämre. Det är inte ovanligt att individer som kommer från sådana beten sätter igång att växa ordentligt i samband med installningen eftersom de då ofta får ett större energi- och proteinintag. Att bara gå efter principen de skall ha mycket mat när de gäller unghästar kan dock vara förödande eftersom det ändå kan uppstå brist eller obalans mellan vissa näringsämnen. Att en individ blir lite fetare och ser mer välmusklad ut behöver till exempel inte innebära att rörelseapparatens uppbyggnad skett optimalt. Om vi drar parallellen med betongen igen; att gjuta betong med bara cement och vatten blir inte riktigt bra, det behövs armering också. Balans mellan näringsämnena viktigt Under svenska förhållanden behöver unghästen framför allt rätt mängd av protein, kalcium, fosfor och selen för att bygga upp kroppen men också Travhästuppfödaren nr 4/2004 5

4 TEMA: Utfodring av unghästar fosfor så att de nybildade vävnaderna blir armerade på rätt sätt. En foderstat som innehåller mycket energi men ett underskott på protein ger inte kroppsvävnaderna bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. En foderstat som innehåller mer fosfor än kalcium kommer att leda unghästens hållbarhet i fördärvet. Kvoten mellan kalcium och fosfor bör ligga runt 1.8 för den växande hästen. Det finns undersökningar av travhästar som visat att de som fötts upp på en foderstat med en kvot runt 0.8 (det vill säga mer fosfor än kalcium) får betydligt mer hältproblem än de som fått ett foder med högre kvot. Såväl föl som unghästar har höga näringsbehov. Dessa behov måste tillgodoses om man vill ha en tidig och hållbar individ. FOTO: Claes Kärrstrand tillräckligt med energi för att konstruera och driva dessa processer. Protein ingår i alla kroppsvävnader och kalcium och fosfor finns framförallt i hästens skelett. Selen är ett mineral som behövs för cellernas funktion. Det är viktigt att unghästens foderstat är balanserad med avseende på energi, protein, kalcium och Foderkvalitéer En travhäst kan växa mellan 0.5 och 1 kilo per dag under sitt andra halvår vilket gör att den har ett högt näringsbehov. För att unghästens skall hinna/orka äta det den behöver på en dag måste därför fodret hålla ganska hög koncentration av framförallt energi och protein. Ett enkelt sätt att lägga grunden för en välväxt unghäst och en enkel utfodring är därför att köpa in/producera ett högkvalitativt grovfoder. Har grovfodret en energihalt på över 9 MJ per kilo torrsubstans och en kvot mellan smältbart råprotein och MJ på 8-10 blir utfodringen betydligt enklare och billigare än annars. I sådana fall kan man komplettera med en mindre andel kraftfoder som då också bör tillgodose hästen med dess behov av mineraler. I tabell 1 kan 6 Travhästuppfödaren nr 4/2004

5 TEMA: Utfodring av unghästar du se vilka grovfoderkvalitéer som är lämpliga för olika hästkategorier. Analysera grovfodret Jag har det foder jag har säger den som står med flera ton förstaskörd grovfoder taget i juli. I grova drag kan man säga att proteininnehållet i en gräsvall sjunker med 50% och energiinnehållet med 10% redan under de tre första veckorna i juni och juliskörden kan därför vara av låg näringsmässig kvalité. Då får man anpassa sig till det och försöka göra en foderstat utefter dessa förutsättningar. Börja alltså med analysera ditt grovfoder. Analysdata från företaget Analycen visar att det år efter år kommer in hö och hösilage med proteinhalter under 10 g/kg torrsubstans. Dessa foderkvalitéer duger bara som halm och jag skulle vilja kalla det brott mot djurskyddslagen att utfodra unghästar eller fölston med så dåligt grovfoder. För till dessa hästar är det näst intill omöjligt att med kraftfoder kompensera för ett grovfoder med så lågt proteininnehåll. Digivande fölston har för övrigt det högsta proteinbehovet av alla hästar och bör erbjudas ett mycket näringsrikt grovfoder. Behov av energi och protein En blivande ettåring (på lösdrift och som skall nå en vuxenvikt på 500 kilo vid 3 års ålder) behöver i storleksordningen g smältbart råprotein och energi motsvarande MJ. Detta blir i allmänhet inget problem att förse hästen med om man har ett grovfoder som har de kvalitetsmått som visas i tabell 1. Har man dock ett grovfoder som bäst passar för kategorin högpresterande och övriga hästar blir det något krångligare. Av ett sådant grovfoder (som kan innehålla ca 40 g smältbart råprotein per kilo torrsubstans foder) måste vår ettåring äta minst 15 kilo torrsubstans. Det kommer sannolikt inte att fungera. En unghäst klarar normalt av att äta mellan 6-10 kilo torrsubstans grovfoder beroende på kvalitet och torrsubstans. Används ett kraftfoder med samma proteininnehåll som exempelvis havre (cirka 80 gram smältbart råprotein) kan foderstaten bli mer realistiskt och innehålla 7 kilo torrsubstans av grovfodret (ger 280 g smältbart råprotein) och 4 kg kraftfoder (ger ca 320 g). Är hästen ute och rör sig större delen av dygnet kan även denna foderstat bli otillräcklig och hästen måste äta ännu mer foder. Extra energitillförsel Att tillföra hästar extra energi brukar sällan vara ett problem. Det finns en uppsjö av kraftfoder att välja mellan; allt från havre, korn och betfor till kommersiella kraftfoderblandningar. Den som har ett grovfoder med lågt proteininnehåll bör fundera lite extra på vilket proteintillskott/ kraftfoder som * smältbart råprotein ges, eftersom inte alla innehåller lika mycket lysin som exempelvis gräs. Lysin är en aminosyra (ingår i proteiner) som hästen behöver för sin tillväxt. Vår ettåring behöver mellan g lysin per dag. Lucern, rapsexpeller, sojamjöl, vetegroddar och potatisprotein är råvaror som innehåller lika mycket eller mer lysin än gräs, medan till exempel havre i allmänhet innehåller något mindre lysin än gräs. Mineral- och spårämnen Många foderstater måste kompletteras för att hästens selen och mineralbehov skall balanseras och täckas. Unghästar har ett behov av kalcium och fosfor som är 20-50% högre än hos den vuxna hästen och vår ett åring behöver minst 35 g kalcium och minst 20 g fosfor per dag. Som nämnts ovan är det också viktigt att kvoten mellan kalcium och fosfor ligger runt 1,8 för att skelettutvecklingen skall ske normalt. Foderstater med mycket havre, korn eller vetekli ger lätt ett ogynnsamt överintag av fosfor. Spårämnet selen finns i väldigt låg koncentration i svenskproducerade råvaror och ett tillskott kan därför Tabell 1. Lämpliga grovfoderkvalitéer för olika hästkategorier Kvot smb rp*/mj Energiinnehåll MJ/kg torrsubstans Fölston och unghästar 8-10 >9 Högpresterande hästar 5-6 >9 Övriga hästar Travhästuppfödaren nr 4/2004 7

6 TEMA: Utfodring av unghästar vara nödvändigt. Idag innehåller de svensktillverkade mineralfodren selen och många kraftfoderblandningar likaså. Se upp om du använder icke svenskproducerade fodermedel eftersom bland annat seleninnehållet kan vara otillräckligt. Utfodringsstrategi En noggrann utfodringsstrategi är alltså viktig när det gäller unghästar och en förutsättning för detta är att man har ett analyserat grovfoder och att man räknar ut en foderstat. Vill du ha hjälp med att räkna en foderstat till din häst kan du till exempel vända dig till din foderleverantör eller använda Hippocampus hemsida (läs mer på sid 11). En viktig förutsättning för att hästen skall kunna utnyttja sina möjligheter att växa (och inte stå på snåltillväxt ) samt att växa ganska jämn under hela året är att man gör en foderstat där man uppskattat hästens slutliga vikt korrekt. Enligt min uppfattning är det vanligt att man underskattar framförallt stora hästars slutliga vikt (hästar över kg). Vår ettåring som ska väga 500 kilo som vuxen växer ca 750 g per dag men den ettåring som skall väga 550 kilo vill gärna växa lite mer än så per dag. Dessa hästar måste då få mer foder så att de kan lägga på sig 50 kilo till. Får de inte det blir de helt naturligt sena hästar. Rätt grovf basen i fo TEXT: Anna Jansson AgrD universitetslektor SLU 8 Travhästuppfödaren nr 4/2004

7 TEMA: Utfodring av unghästar oder derstaten För vuxna hästar brukar en kvot mellan mängden gram smältbart råprotein (g smb rp) och mängden energi (mätt i megajoule, MJ) på runt sex vara lagom. Mjölkproduktion och tillväxt är proteinkrävande verksamheter, därför behöver växande unghästar och digivande ston mer protein än vuxna hästar. Kvoten mellan smältbart råprotein och energi i foderstaten till dessa hästar bör därför vara högre, gärna åtta till nio g smb rp/mj. Varierande näringsinnehåll Grovfoder varierar kraftigt i näringsinnehåll beroende på flera faktorer, men det som har allra störst inverkan är när i växternas botaniska utvecklingsstadium man skördar grovfodret. En ung och späd planta innehåller mindre av ämnet lignin, medan en äldre och förvuxen planta innehåller betydligt mer lignin. Lignin är en typ av fiber som är osmältbar, varken hästar eller andra djur kan bryta ned och använda lignin som näringskälla. Ju senare skörd, desto högre lignininnehåll och desto lägre näringsvärde i grovfodret. Något som också inverkar på näringsinnehållet är den botaniska sammansättningen, det vill säga vilka arter som ingår i vallen. Baljväxter som klöver och lucern har högre innehåll av råprotein, kalcium och ofta även magnesium och betakaroten (ett förstadie till vitamin A). Skördemetod spelar in Även skördemetoden kan inverka på näringsinnehållet, om än i betydligt mindre grad än skördetidpunkten. Vid höberedning får man en ganska stor fältförlust av de näringsrika bladen jämfört med vid ensilageproduktion. Detta beror på att höproduktion ju kräver flera vändningar och mer hantering av grönmassan på fältet, medan ensilering inte kräver dessa moment. Generellt får man större fältförluster ju torrare och sprödare grönmassan är när man bearbetar den i fält. Å andra sidan ger även ensilering konserveringsförluster, eftersom det lättlösliga sockret i gräset behövs som bränsle i ensileringsprocessen. När det gäller hösilage hamnar man någonstans mitt emellan hö och ensilage, eftersom hösilageproduktion i allmänhet kräver någon vändning för att torrsubstanshalten skall bli jämn. Samtidigt är själva ensileringsprocessen begränsad i hösilage vilket innebär att det finns en hel del lättlösligt socker kvar i fodret. Om torrsubstanshalten blir alltför hög är risken för mögeltillväxt stor, dels på grund av att mögelsvampar använder det kvarvarande sockret att växa på, dels på grund av att komprimeringsgraden blir för låg i Baljväxter som lucern (bilden) och klöver ger ett högre innehåll av råprotein och kalcium i vallfodret. FOTO: Bobergs Valltork Travhästuppfödaren nr 4/2004 9

8 TEMA: Utfodring av unghästar balar med mycket torr grönmassa. En lämplig torrsubstanshalt för hösilageproduktion ligger i intervallet 45-65%. Näringsinnehållet påverkar foderstaten Näringsinnehållet i vallfodret har stor inverkan på foderstaten, vilket syns tydligt i uppställningen nedan. För att man skall kunna jämföra näringsinnehållet i vallfoder som innehåller olika mycket vatten på ett rättvist sätt, räknar man på näringsinnehållet per kilo torrsubstans, det vill säga exklusive vattnet; Vallfoder I är ett hösilage med 55% ts-halt som innehåller 10 MJ och 60 g smb rp per kg torrsubstans (motsvaras av 5.5 MJ och 33 g smb rp per kg foder). Vallfoder II är ett hö som innehåller 8.3 MJ och 35 g smb rp per kg torrsubstans, (motsvarar 7 MJ och 30 g smb rp per kg foder). Hö håller ca 84 % torrsubstanshalt. Vallfoder III är ett hösilage med klöverinslag, håller 65 % ts-halt och innehåller 10.8 MJ och 100 g smb rp per kg ts (motsvarar 7 MJ och 65 g smb rp per kg foder). Dessa olika grovfoder påverkar foderstaten för en travhäst som är år gammal (beräknad vuxenvikt 450 kg) på följande sätt: Vändning eller strängluftning behövs i allmänhet för att få en jämn ts-halt i hösilaget. FOTO: Cecilia Müller Vallfoder I har en kvot på 6 g smp rp och täcker hälften av proteinbehovet och mer än hälften av energibehovet. Vallfoder II har en kvot på 4.2 g smb rp /MJ och täcker bara en fjärdedel av hästens proteinbehov och knappt hälften av energibehovet, här behövs både energi- och proteinrikt kompletteringsfoder i foderstaten. Detta är inte det bästa valet för unghästuppfödaren, men om man tar eget vallfoder är det tyvärr främst väder och vind (eller maskinstationen) som styr, och då får man utgå från det grovfoder man har och komplettera dess brister med andra fodermedel. Vallfoder III har en kvot på 9.3 g smb rp/mj och tillgodoser nästan hela unghästens behov av protein medan energiförsörjningen måste hjälpas upp med någon typ av kraftfoder (till exempel havre och betfor). Om man köper in vallfoder har man större möjligheter att välja ett som har lämpligt näringsinnehåll för den aktuella hästkategorin. Efter regniga somrar (såsom i år) kan det emellertid vara svårt att hitta lämpliga grovfoderkvaliteter även för inköp. Hästens näringsbehov 68 MJ 476 g smb rp Vallfoder mängd ts mängd foder Vallfoder I 4 kg ts = 7.3 kg ger 40 MJ & 240 g smb rp Vallfoder II 4 kg ts = 4.8 kg ger 33 MJ & 120 g smb rp Vallfoder III 4 kg ts = 6.2 kg ger 43 MJ & 400 g smb rp Årets vallfoder Årets förstaskörd är överlag sen, med några få undantag. De producenter som hann med skörden innan regnperioden började har fått höga värden på råproteinhalten, men tyvärr har de flesta fått vänta med sin första skörd till en bra bit in i juli. Detta 10 Travhästuppfödaren nr 4/2004

9 TEMA: Utfodring av unghästar Foderrådgivning på Internet och telefon Nu finns ett antal möjligheter för dig som antingen med datorns hjälp eller via telefon vill få råd och hjälp med att räkna ut din hästs foderstat. Här följer några exempel: Årets förstaskörd av vallfoder har försenats på grund av det myckna regnandet. FOTO: Cecilia Müller medför att råproteinhalterna överlag kommer att vara låga i förstaskördens grovfoder, men särskilt årets hö tenderar att vara mer likt halm näringsmässigt. Om Du inte analyserat ditt grovfoder förut, är det definitivt en bra idé att göra det i år. Tyvärr sätts inte grovfoderpriserna efter näringsinnehållet, vilket innebär att man kan få betala samma pris för ett grovfoder med lågt näringsinnehåll som för ett grovfoder med högt näringsinnehåll. Lägger man sedan till kostnaden för det kraftfoder som behövs i foderstater som baseras på ett grovfoder med lågt näringsinnehåll, inser man snart att kostnaden för en grovfoderanalys betalar sig flera gånger om. TEXT: Cecilia Müller Agronomdoktorand SLU klicka på symbolen Krafft Direkt för att ställa en fråga till en foderrådgivare. Du kan fråga om i princip allt som rör hästens utfodring, och även beställa varor ur Krafftsortimentet. Rådgivning och beställning kan likaså ske på servicenumret Hippocampus är ett hästforsknings- och informationscentrum vid SLU och SVA. Via startsidans knapp Hästens foder slussas du vidare till ett formulär för gratis foderstatsberäkning. Observera att programmet kräver att du har en analys på ditt grovfoder samt vet vad din häst väger. Fatima är ett enkelt program för foderstatsberäkning. Programlicensen kostar drygt kronor för en häst, sedan betalar du 60 kronor ytterligare per hästplats. TEXT: Lotta Isacsson Tema i nästa nummer: Stall för unghästar Hippocampus hemsida är ett av de ställen på nätet där hjälp med foderstatsberäkning erbjuds. Travhästuppfödaren nr 4/

10 Fyra veckor återstår till Kriterieauktionen. I år ska drygt femhundra ettåringar slåss om köparnas gunst. Hur ser man då till att de egna unghästarna verkligen visar upp sin allra bästa sida och förhoppningsvis hamnar i den kategori som skiljer sig från mängden? Travhästuppfödaren begav sig till Alebäcks Stuteri utanför Lidköping för att träffa ett riktigt proffs på området. Förbered auktionshästen - Ingen kan riktigt veta hur en häst kommer att tävla på banan, därför är det oerhört viktigt hur den ser ut och beter sig vid försäljningen. Första intrycket är väldigt avgörande och folk jämför alltid, medvetet eller omedvetet. Kevin Schulte är 28 år gammal och hans liv har genomgående handlat om hästar. För ett halvår sedan bytte han bostadsadress; från Kentucky, USA, till Alebäcks Stuteri strax utanför Lidköping. Det är lördag morgon och vädret är lite halvmulet. Ur travsynpunkt sett befinner vi oss i en het zon eftersom denna helg bjuder på årets Stochampionat på Axevalla. Men högsäsongen till trots tar sig Kevin tid att berätta om sig själv och sin specialitet: att förbereda auktionshästar på allra bästa sätt. Kevin är född och uppvuxen i Kentucky där han också tillbringat hela sitt liv. Han har endast ett fåtal gånger varit utanför de mest närliggande staterna. När han kom till Sverige i mars var det första gången han flög. Under hans uppväxt har allting kretsat kring hästar. När han var liten höll hans pappa på med travtävlingsverksamhet och familjen reste ständigt mellan olika tävlingsmeetings. Ett sådant liv förutsätter att alla familjemedlemmar hjälps åt och under tonåren tröttnade han under en period på hästjobbet ef- Travhästuppfödaren nr 4/

11 - Den påminde mycket om amerikanska auktioner. En stor skillnad var att man lägger ned mycket mer arbete på hästarnas utseende i USA. Det är mer glamour hemma och mer prestige mellan gårdarna. Alla har sina egna knep för att förbereda hästarna på bästa sätt. Likaså förvånades han över att hästarna här leds i enbart grimma, till skillnad från i USA där de alltid visas med ett hingstbett i munnen. Han tycker själv att det senare är att föredra eftersom hästarna då är lätttare att hantera och gör sig bättre när de visas upp. - Allt mätande och springande var också en olikhet, menar han. Detta ser man nästan aldrig hemma. Där finns dock oftast videofilmer på hästen springande Kevin, med putsduken i beredskap, visar Respect On Line inför årets Elitauktion. Respect On Line såldes för kronor och hamnade därmed på auktionens topplista. FOTO: Claes Kärrstrand. tersom han, under hela sin barndom, förknippade det med hårt arbete. När han var 16 år sa hans mamma stopp för tävlingsverksamheten. Dels var det svårt att få det att fungera rent ekonomiskt, dels var hon trött på familjens kringflackande liv. Istället började de koncentrera sig på uppfödning av travare, pacers och arabhästar för uppvisning. Idag har familjen ett åttiotal hästar. Passionerad Kevins intresse för hästar bara ökade och idag är det hans allt. Han är precis lika fascinerad av alla hästtyper och alla hästsportgrenar; från rena uppvisningar till trav, galopp och westernridning. - En stor fördel med att bo i Kentucky är att där finns verkligen allt, säger han. Kevin har en stor passion för sitt arbete och tycker sig ha en bättre relation till djur än till människor. - Dagar när jag inte känner mig på topp känner jag en stor trygghet i stallet, hos hästarna. Det händer ofta att jag stannar kvar i stallet hos någon häst ett par timmar efter avslutad arbetsdag. Ett tag ville han bli veterinär men när han väl började studera vid universitetet kunde han inte bestämma sig för vad han ville läsa utan valde ut det han tyckte var intressant. Än idag vet han inte riktigt vad han vill bli, men under sina sju år på universitetet i Kentucky studerade han häst- och biologikurser. Hans specialitet har emellertid kommit att bli förberedelser av auktionshästar inför de stora auktionerna i USA. Under ett antal år var han anställd på Peninsula Farm (där bl a populäre pacerhingsten Jenna s Beach Boy stallas upp, reds. anm). I början arbetade han framförallt under auktionssäsongerna, sedan blev han arbetsledare/manager för stuteriet. För cirka sex månader sedan sökte han sig till Sverige och Alebäcks Stuteri utanför Lidköping. Dels hade han bra kontakter i Sverige, dels kände han sig nyfiken på svensk hästhållning och det faktum att många amerikanska hästar köps av svenskar. Sverige kontra USA Det första stora uppdraget för Kevin i Sverige blev att förbereda Respect On Line (Rite On Line Royal Re spect) för Elitauktionen i maj. Respect On Line var en riktig snackhäst som sedan såldes för kronor. - Respecten kom också att bli en häst jag gillade skarpt, berättar han. Det är verkligen en jättefin individ. Hans intryck från auktionen i övrigt var övervägande positiva. Extrem perfektionist Kevin är oerhört noggrann när han förbereder en häst för uppvisning. Det får inte finnas några fläckar på hästen och inte ett hårstrå ska ligga fel. Till sin hjälp har han massor av olika verktyg och maskiner. Det många missar är benen och under magen, menar han. Minst två månader innan auktionen börjar Kevin förbereda hästarna och han uppskattar att han därefter lägger ned 1-2 timmars arbete per dag och häst fram till dagen D. I början tränar han mycket på att binda upp, leda, stå still och så vidare. Samtidigt inleder han arbetet med den dagliga skötseln såsom borstning och klippning. Vidare använder han conditioner för att få hårremmen blank och för att svans och man ska växa bättre. Han jobbar också igenom pälsen mycket för att hudens naturliga fett ska spridas i hårremmen. I USA är det noga planerat hur mycket solljus hästarna ska ha för att inte få eksem. Ofta står dom mycket inne på dagarna och är ute på nätterna. Likaså är det vanligt att det är tänt i stallen till sent in på nätterna för att hästarna ska få så mycket ljus som möjligt. När han går på auktioner tittar han ständigt på hur andra hästar är iordninggjorda och kan inte låta bli att tänka på vad som kunde gjorts med respektive häst för att den skulle se bättre ut. 14 Travhästuppfödaren nr 4/2004

12 Viktigt vem som visar - Jag är nästan sjukligt petig, men för mig är det viktigt att jag har gjort allt jag kan. Ingen kan riktigt veta hur en häst kommer att tävla på banan, därför är det oerhört viktigt hur den ser ut och beter sig vid försäljningen. Första intrycket är väldigt avgörande och folk jämför alltid, medvetet eller omedvetet. Ser man en häst som ser riktigt fin ut vid en auktion kommer man jämföra alla andra med den. En häst med medelmåttig härstamning måste sticka ut från mängden för att dra till sig uppmärksamhet, och en häst med topphärstamning ska bara vara perfekt för att köparna ska vara beredda att betala de där riktigt stora summorna, menar han. Kevin betonar också att det är viktigt vem som visar hästen. - En stillastående häst kan man lätt dölja fel på. En utåttåad häst kan ställa sig så att den blir helt rak om man har rätt teknik. De stora tränarna vill dock alltid att man ska gå med hästen och i skritt kan ett skickligt öga se alla fel. Det är givetvis inte bra att försöka dölja för mycket fel eftersom man inte vill lura folk, men samtidigt ska ju hästen visas upp så bra som möjligt. Han berättar att i USA kommer tränare ofta ut till gårdarna och besiktigar hästarna flera gånger innan auktionerna. En del är väldigt noggranna medan andra nästan inte lägger märkte till någonting, därvidlag är skillnaderna väldigt stora. Kriterieauktionen hägrar Kevin berättar att han trivs väldigt bra i Sverige och hos familjen Björnsson. Inte helt oväntat tycker han däremot att klimatet är lite jobbigt. - Det är väldigt annorlunda att jobba här i Sverige, menar han. Allting är betydligt mer effektiviserat jämfört med i USA. Två anställda här motsvarar minst sex stycken hemma. På Alebäck hjälper Kevin till med allt som rör gårdens hästar, och nästa stora uppdrag blir att förbereda Alebäcks fyra saluhästar inför Kriterieauktionen med start den 29 september. TEXT: Kristian Pellvik Auktionsdagen Så här förbereder Kevin hästen på morgonen innan auktionen. Detta tar cirka 3 timmar: Schamponering och hovtvätt Först av allt schamponeras hästen noggrant för att all eventuell smuts som finns kvar i pälsen ska försvinna. Totalt har då tre schamponeringar gjorts: den första cirka två månader innan, och den andra cirka en månad innan. Schamponerar man oftare än så tar man bort för mycket av det naturliga fettet i hårremmen anser han. Vidare tvättas hovarna noga. Frisering När hästen torkat börjar friseringen. Kevin borstar noga igenom man, svans och pannlugg med en vanlig kam. Han klipper baksidan av kotorna samt en jämn och snygg kant runt hovlederna. Sedan fortsätter han med att raka bort allt hår under läppen och i öronen. Håret längs öronkanterna jämnas till. Därefter borstas manen åt ena sidan och Kevin kontrollerar så att inga fula mindre hår sticker ut. Han rakar håret mellan öronen, från pannluggen och en bit in på manen och fortsätter sedan med att klippa håret ovanför ögonen för att det ska sticka ut mindre. Detta medför att hästen ser ut att ha mer uppmärksamma ögon. Vidare klipps allt hår under ganascherna bort, liksom fult och utstickande hår under magen. All klippning sker med maskiner av olika storlekar. Slipning och smörjning av hovarna Kevin tar sedan fram en slipmaskin av mindre modell för att sandpappra bort all överbliven smuts på hovarna. Hovarna smörjs därefter in med olja. Det lilla extra Han tar därefter fram en burk vaselin (babyolja fungerar också) och smörjer in näsborrar samt muskler runt ögon, inne i öron, runt nosen och i pannluggen (för att kunna forma den) samt under svansen. Sedan går han igenom benen samt under magen och ser efter så att inga hårtufsar sticker fram eftersom dessa lätt kan se ut som gamla sår och småskador. Även där smörjer han med lite vaselin. Slipmaskin, pälsglans, ryktdon Kevin använder massor av utrustning när han gör i ordning en häst. FOTO: Kristian Pellvik. Vaselin används till bland annat näsborrar, öron och pannlugg. FOTO: Kristian Pellvik. Med hjälp av slipmaskin sandpappras all överbliven smuts bort från hovarna. FOTO: Kristian Pellvik. Granskningen fortsätter: om det finns småfläckar på hästen, till exempel på grund av tappat hår, målar han över dessa med en färg-/sminkpenna i matchande färg. Sist av allt sprayar han en putsduk med pälsglans och drar över hela hästen. Denna trasa följer även med under dagen för att finjusteringar ska kunna göras under auktionen. TEXT: Kristian Pellvik Travhästuppfödaren nr 4/

13 Tronds tur i Hambot! Ifjol kunde man utläsa en stor besvikelse i Trond Smedshammars ansikte efter att bara ha blivit femma med Power to Charm, en av förhandsfavoriterna. När han nu äntligen erövrat juvelen i kronan bland världens travlopp, verkade samme Trond nästan chockad. Segern var dock odiskutabel och välförtjänt för Windsong Legacy (e. Conway Hall) som hade sin tränare i vagnen, vilket är ovanligt i USA. Nästan som vanligt får man säga, dominerade de skandinaviska tränarna årets Hambletonian meeting. Hambletonian Oaks vinnaren Silver Springs (e. Yankee Glide) tränas av Jan Johnsson och ägs av norske storhästägaren Jörgen Jahre jr. Allra gladast var Lutfi Kolgjini efter sin närmast triumfartade seger med oförskämt ungdomlige åttaåringen Revenue, som ivrigt hejades fram av många tillresta svenskar. Minskat intresse att delta i Peter Haughton och Merrie Annabelle Årets största tvåårslopp kändes som det tunnaste någonsin och man kunde inte ens få ihop startfält för att köra försök. Alla anmälda gick direkt till final! Många amerikaner anser att Meadowlands hårda bana och segersugna catchdrivers tar för hårt på hästarna. Därför avstår flera från att ta ut sina bästa hästar i loppet. Målet för de flesta är ju att vinna Hambot och komben Haughton Hambot har ju som bekant ingen klarat hittills! Vann Peter Haughton gjorde Yankee Glide-sonen New York Yank med årets kusksuverän Ron Pierce i vagnen. Pierce som under meetinget avseende inkörda pengar blev Trond Smedshammar vann årets upplaga av hambletonian med Conway Hall-son Windsong Legacy. den framgångsrikaste körsvennen någonsin i amerikans travsport. Tvåa blev Jaden the Great som är en son till Enjoy Lavec vilken tyvärr inlett något trevande i amerikansk avel. Trea blev Med Vac, son till världsrekordhållaren för tvååringar, CR Commando. Lutfi Kolgjinis Face the Freak (e. Pine Chip) blev godkänd 5:a efter en försiktig styrning och på friska ben matchas han nu mot de stora tvåårsloppen i Nordamerika. I Merrie Annabelle vann Reinvent med för dagen överlägsne Ron Pierce i vagnen. Reinvent är en Malabar Man-dotter med Valley Victory som morfar. Tvåa blev Blur, undan Toss Out:s syster Cruise Team, och trea Southwind Catlin båda efter Muscles Yankee. Den senare var för övrigt fader till 4 av 10 startande i Merrie Annabelle. Förhandstipsen överensstämde På förhand ansågs det att fem hästar hade likvärdiga chanser att vinna årets prestigelöpning. Dessa var Self Possessed-sönerna Cash Hall och Cantab Hall, Angus Hall-sonen Eilean Donon, Trond Smedshammars delvis norskägda Conway Hall-son Windsong Legacy samt svenskhoppet i form av Takter-tränade Tom Ridge (e. Muscles Yankee), tillika fjolårets Peter Haughton-vinnare. Loppet utvecklade sig också till att bli en uppgörelse mellan dessa hästar. Tom Ridge tog spets med Cantab Hall i rygg, Cash Hall i dödens, Windsong Legacy i ett perfekt andra ytter samt Eilean Donon i tredje ytter. In på upploppet kroknade tyvärr Tom Ridge, Cash Hall tog greppet efter en heroisk löpning för att sedan mycket lätt spurtas ner av perfekt körde Windsong Legacy. Segern var så säker att Smedshammar hann med en segergest och vinnartiden blev moderata 1.54,1 (1.11,0 i km-tid). Morfar till årets hambo-vinnare är en häst som inte noteras ofta bland topphästar, nämligen Prakas, som själv vann loppet 1985 och gav Per Eriksson sin första inteckning i pokalen. 16 Travhästuppfödaren nr 4/2004

14 Lutfi Kolgjini gjorde en härlig segergest när han skar mållinjen med Revenue i Nat Ray Trot. Tvåa blev smygkörde Cantab Hall, körd av Mike Lachance och tränad av Ron Gurfein, som duellerade ut den härlige kämpen Cash Hall vilken därmed fick tredjeplatsen. Överraskning i Hambletonian Oaks På förhand var loppet vikt för kullens dominant Peaceful Way, en dotter till Kanadensiske succéhingsten Angus Hall. Alla lopp skall dock som bekant köras och när krutröken skingrat sig stod Yankee Glide-dottern Silver Springs som en överraskande vinnare. Hon tränas av, den annars under meetinget osynlige, Jan Johnsson. Trond Smedshammar blev två med sin Muscles Yankee-dotter Housethatruthbuilt och först som trea fick Stall Takter sin bästa placering i årets Hambo-meeting genom Self Indulgent. Hon är fallen efter Self Possessed undan fina tävlingsstoet Bit O Candy (vinnare av bl a World Trotting Derby). Svenskt jubel för Revenue och Kolgini! I Nat Ray Trot ( dollar i total prissumma) mötte Revenue hela den Nordamerikanska eliten inklusive HP Paque som veckan före vann Breeders Crown med sin tränare Trond Smedshammar. Revenue blev spelad som en av favoriterna, sannolikt av alla svenskar på plats, men möttes av viss skepsis från amerikanerna. Hästen är nog bra men frågan är om kusken har rätt rutin på milebana samt om de klarar Meadowslands långa upplopp var en kommentar från en känd amerikansk hästsportjournalist. Revenue katapultstartade sin vana trogen och tog resolut spets, vilken han sedan aldrig släppte. I utgången av sista sväng inför upploppet ryckte Ludde tussarna och tryckte gasen i botten på Revenue som skapade sig 3-4 längders ledning. Många inklusive undertecknad trodde att rycket kom för tidigt och att Revenue skulle hinnas ikapp av såväl mjölksyran som konkurrenterna på sista quartern. Icke så - denna dag var Revenue och Ludde oövervinnerliga! Efter loppet var Lutfi Kolgini mycket stolt, lättad och så sprudlande glad som bara Ludde kan bli. Travhästuppfödaren sänder ett stort grattis till Lutfi som utöver att han tränar och kör också är uppfödare till svenskfödde Revenue. TEXT: Ove Konradsson Travhästuppfödaren nr 4/

15 Trottex informerar För andra året i rad hölls Elitauktionen på Scandic Infra City i Upplands Väsby och fjolårets stora publik på besökare utökades till cirka Även prisnivån steg och auktionen noterade det högsta medelpriset någonsin. Auktionen hade ett fantastiskt start fält att erbjuda. Efter nio strykning ar återstod 81 toppstammade saluhästar och av dessa såldes 56 styck en till en sammanlagd summa av kronor. Medel priset blev således kronor, vilket var en uppgång med hela kronor jämfört med ifjol. Det var också kronor högre än det tidigare rekordåret Medianpriset steg till kronor ( kronor i fjol) medan försäljningsprocenten höll sig oförändrad på cirka 70 procent. Auktionssiffrorna avslöjar att vi förhoppningsvis tagit ett steg i rätt Hålltider Kriterieauktionen Ons 29/9 Visning i boxarna från kl 10, första utrop kl 14:00, auktionen avslutas ca 17:15 Tor 30/9 Visning i boxarna från kl 10, första utrop kl 15:30, auktionen avslutas ca 20:00 Fre 1/10 Visning i boxarna från kl 10, första utrop kl 15:30, auktionen avslutas ca 20:00 Lör 2/10 Visning i boxarna från kl 10, första utrop kl 19:00, auktionen avslutas ca 22:15 Toppstammade Lexus Lavec (Viking Kronos-Gina Lavec) blev årets dyraste häst på Elitauktionen och såldes för kronor till hästägare hos Lutfi Kolgjini. FOTO: Claes Kärrstrand Rejäl prisstegring på Elitauktionen riktning. Det är dock viktigt att komma ihåg att elitauktionshästarna var oerhört välstammade. Många av dem kom fortfarande inte upp i priser som motsvarar produktionskostnaderna, samt inte minst de förväntningar som fanns bland säljarna. Viking Kronos-son dyrast Dyraste hästen blev Lexus Lavec med sin guldkantade härstamning: efter Viking Kronos och undan Traffic Jam-dottern Gina Lavec. Lexus Lavec såldes till hästägare hos Lutfi Kolgjini för kronor. Näst dyrast blev Geisha Broline (Supergill-Tender Bride) som såldes för kronor till hästägare hos Roger Walmann. Totalt såldes 38 stycken hästar för över kronor. Uppskattad mässa Nytt för i år var en mässa för svenska och franska stuterier, arrangerad i samarbete med franska auktionsfirman Trotting Promotion. Intresset för att delta i mässan var stort och totalt fanns tio svenska och elva franska stuterier på plats. Mässan uppskattades av såväl besökare som utställare och bidrog säkerligen till den stora mängd utländska besökare som kom till auktionen. Vi kommer därför att hålla en Elitauktionsmässa även nästa år, samt en i samband med den stundande Kriterieauktionen. Hästar för alla smaker Om fyra veckor slår den maffiga Kriteriauktionen upp portarna. Liksom tidigare år har intresset för att delta varit enormt stort. I dagarna kommer den digra katalogen med de totalt 482 saluhästarna ut. I detta stora utbud finns massor med godbitar för alla tycken och smaker. Ni hittar bland annat avkommor till ston som Krossed Out, Handbag, Fiona San, Sweet As Candy, Real Diamond och Yvonne M. Likaså finns helsyskon till exempelvis Gidde Palema och Naglo. Auktionen kommer i år för första gången att avhållas på Scandic Infra City i Upplands Väsby och efter två lyckade Elitauktioner där känner vi oss nu laddade inför en Kriterieauktion. Fullspäckad vecka Kriterieveckan innehåller liksom i fjol en mängd arrangemang. Förutom auktionen kör Solvalla V65 på onsdagen, trio på torsdagen och lunch- V5 på fredagen. Veckan avslutas sedan med Svenskt Travkriterium och Svenskt Trav Oaks. Förutom detta bjuds på en mängd underhållning och intressanta föredrag, både på Solvalla och auktionshotellet Scandic. Hotellet erbjuder därutöver mycket förmånliga priser och busstransporter till Solvalla för dig som vill bo på Scandic dessa dagar. Bokning sker på telefonnummer Beställ din auktionskatalog på och varmt välkommen till Stockholm den 29 september till 2 oktober! TEXT: Kristian Pellvik Missa inte: 18 Internetauktionen den 23/11, med sista anmälningsdag den 20/10. Mer info på Travhästuppfödaren nr 4/2004

16 Varför kommer så många travhästar inte till start före fyra års ålder? Vilka skillnader i fråga om exempelvis uppfödningsförhållanden, uppfödarnas stomaterial, inkörning och träning fi nns mellan de hästar som kommer till start och de som inte gör det? Detta har kartlagts i ett examensarbete från SLU, framtaget av agronom Sara Lennartsson. Varför är så många hästar ostartade före fyra års ålder? Andelen varmblodiga travhästar som inte kommer till start före fyra års ålder är stor. Exempelvis var andelen hästar som inte startat före fyra års ålder bland årgången född 1999 så hög som 59,3 procent. Tidigare under 90-talet var andelen startande hästar högre, men sjönk sedan i slutet av årtiondet. Det finns mycket pengar och ära att tävla om i unghästlöpen. Tidiga starter kan också hjälpa till att täcka utgifterna för proffsträning. Tidiga och kapabla avkommor är likaså värdefulla för både sto- och hingstägare, då dessa hästar kan öka värdet på senare avkommor. Hästar som i unga år visar att de är bra kan även börja användas i aveln tidigare. När generationsväxlingarna därmed blir snabbare leder det till att avelsframsteget per år blir större. Kortare avelssäsong? Examensarbetet grundar sig på en enkät som skickades till uppfödare och tränare av slumpmässigt utvalda svenskfödda hästar. Enkäten var indelad i två delar där en var riktad till uppfödarna och den andra till hästarnas tränare. Hästarnas födelsetidpunkt verkar vara något som påverkar om hästen kommer till start före fyra års ålder. De hästar som inte startade innan treårssäsongens slut var i högre utsträckning födda under juni till augusti. Avelssäsongen bör kanske därför inte pågå alltför långt in på sensommaren, om andelen hästar Många kör in och tränar hästen med målsättningen att den ska starta sent som treåring, men ofta uppstår små eller stora hinder på vägen. FOTO: Claes Kärrstrand som startar tidigt skall öka. Här kan det dock finnas geografiska skilnader. Fler startade hos A-tränare Hästarna som kom till start före fyra års ålder kördes oftare in vid 1,5 års ålder eller tidigare än de ostartade hästarna. Dessutom sköttes dessa hästars inkörning oftare av en A-tränare. De startade hästarna började sedan snabbjobbas tidigare och oftare än de hästar som ej kom till start före fyra års ålder. De hästar som startade före fyra års ålder kördes in och tränades i större utsträckning av A-tränare. Tillsammans med uppfödarna körde B-tränarna in en övervägande andel av de hästar som inte startade före fyra års ålder. Men beror denna skillnad på att A-tränarna gör hästarna bättre eller har de hästar i träning som har haft bättre förutsättningar i livet? A-tränare kan också i större utsträckning ha hästar som man vill satsa på exempelvis beroende på hästarnas härsamningsindex. Sannolikt är svaret en kombination av dessa påståenden. Travhästuppfödaren nr 4/

17 Lösdrift för unghästar används ofta av de större uppfödarna. FOTO: ASVT Box kontra lösdrift Uppfödare med tre eller fler ston i avel har oftare än mindre uppfödare sina unghästar på lösdrift (i detta fall avses att hästarna är fria att vistas ute dygnet runt) eller i grupphållning (i detta fall avses att hästarna inte hade möjlighet att vistas ute dygnet runt). Hästar som fötts upp i lösdrift eller grupphållning gick relativt sett oftare premielopp än de hästar som ej fötts upp i ett av nämnda system. Detta skulle kunna bero på att dessa hästar bättre förberetts för den träning som krävs inför start i ett premielopp, eftersom de kan ha fått mer motion än de hästar som inte vistats i grupp. För att kunna dra några slutsatser av detta krävs ytterligare studier. Många av de mindre uppfödarna hade inte möjlighet att låta hästarna gå på lösdrift eller i grupphållning eftersom hästantalet var för litet, såvida de inte hade sina hästar inackorderade hos en annan uppfödare. A-tränarna kör in och tränar i större utsträckning än B-tränare hästar från uppfödare med tre eller fler ston. Detta skulle kunna bero på att A-tränare vänder sig till uppfödare med många ston för att hitta hästar, eftersom urvalet av hästar då är större. I denna studie startade hästar som växt upp i lösdrift eller grupphållning oftare än de andra. Det kan också bero på en kombination av att många av de större uppfödarna har möjlighet till lösdrift samt ett exklusivare avelsmaterial och att A-tränare i större utsträckning får in dessa hästar i träning. Studien visade också att de startade hästarna i genomsnitt hade högre härstamningsindex än de ostartade. Premieloppens inverkan Deltagande i premielopp var också en faktor som skiljde de två grupperna från varandra. De allra flesta hästarna ur den startade gruppen hade gått premielopp. Av de hästar som inte startat före fyra års ålder var det endast ungefär hälften av hästarna som selats ut i premielopp. Att träna hästen tidigt för att gå premielopp verkar alltså ha en positiv effekt på huruvida hästen kommer att starta före fyra års ålder eller inte. Sedan kravet på godkänt premielopp, för att erhålla den modifierade unghästpremie som infördes redan 1976, infördes 1994 har startprocenten för unghästar stigit. Detta skulle, enligt en utredning av styrelsen för Riksförbundet för Sveriges Travhästägare (RST), till viss del kunna bero på premiesystemet. Även andelen hästar i proffsträning (A-träning) ökade till följd av premiesystemet. Mer läsning kring premiesystemet De allra flesta hästarna ur den startade gruppen hade gått premielopp fanns i Travhästuppfödaren nummer 4/2003. Med detta som bakgrund, och med tanke på resultatet i denna enkätundersökning, verkar det som om premiesystemet positivt påverkar 36 Travhästuppfödaren nr 4/2004

18 andelen tidiga starter. Se Diagram premieloppsstatus De allra flesta uppfödare (95 procent) hade som mål att hästen skulle starta under treårssäsongen. Troligen tränas de hästar, för vilka målsättningen är tidig start, så att de är tillräckligt långt komna i sin träning redan vid tidpunkten för premieloppet. Anledningarna till att hästarna ej gått premielopp var mycket varierande. Tidsbrist var en vanlig orsak, liksom att många hästar växte mycket. Flera uppfödare/tränare gav också uttryck för en rädsla att det skulle vara skadligt för hästarna att gå premielopp. Det finns alltså ett mer eller mindre motstånd till att hästar tränas hårt tidigt i livet. Detta är troligen en viktig orsak till att hästar inte kommer till start före fyra års ålder. Även om målsättningen är att hästen skall starta sent som treåring, uppstår ofta små eller stora hinder på vägen. använde sig i större utsträckning av ston med rekord under 1,16 än uppfödarna till de hästar som inte startat före fyra års ålder. De ostartade hästarnas uppfödare använde sig i högre utsträckning av ostartade ston i aveln än de uppfödare som födde upp hästar som kom till start. Det verkar alltså som att de uppfödare som föder upp hästar som kommer till start före fyra års ålder både använder sig av bättre ston och en inte lika stor andel oprövade ston i aveln som uppfödarna till de i studien ostartade hästarna. Se Diagram rekordtid Diagram premieloppsstatus Gdk premielopp Ej gdk premielopp Ej gdk premielopp och gdk premielopp Andelen hästar som startar före fyra års ålder har sjunkit under slutet av 1990-talet. Om denna utveckling kommer att avta eller eventuellt vända, är inget denna studie kan ge svar på. Det är bland annat en fråga om hur de positivt verkande faktorer som framkommit genom denna studie beaktas eller utvecklas inom svensk travhästuppfödning och travsport. TEXT: Sara Lennartsson Ostartade Startade Skillnad på avelsmaterialet Ett annat resultat från enkäten visade att uppfödarna till de hästar som startat före fyra års ålder tog klart större hänsyn till marknadens efterfrågan när de valde hingst till sina ston jämfört med de uppfödare som fött upp hästarna som inte kom till start före fyra års ålder. Stora uppfödare satsar kanske i större utsträckning på att välja efterfrågade hingstar eftersom de föder upp hästar för att sälja dem. Mindre uppfödare kanske i större omfattning föder upp hästar för eget bruk. Uppfödarna till de hästar som i studien startat före fyra års ålder Diagram rekordtid <1,16 1,16-1,18 1,19-1,21 > 1,21 Ostartad Ej gått premielopp Andel individer (%) Ostartade Startade Travhästuppfödaren nr 4/

19 För de fl esta av oss är hästar framförallt en passion och livsstil. När kommer utredningen om hästens betydelse för folkhälsan? Bilden visar pigga halvblodshästar hos Monica och Sören Björkdahl på Kopparkulla gård i Tibro. FOTO: Ann-Sofi Hjärn/Ridsport Hästnäringen i rena pengar Svensk hästnäring omsätter 20 miljarder kronor per år, sysselsätter personer och bidrar med åtta miljarder till BNP. Allt detta enligt rapporten Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse. Nu väntar vi på rapporten om hästens betydelse för folkhälsan. Tankarna på en kartläggning av hästsektorns samhällsekonomiska betydelse började gro i samband med seminariet EU Equus 2001, Skara and Solvalla, Sweden. När ATG:s forskningskommitté därefter ställde medel till förfogande inleddes projektarbetet under ledning av Hans Andersson och något senare tillsattes Dag Andersson som huvudsekreterare. Arbetet startade hösten miljarder per år Utredningen visar att svensk hästnäring och där ingår alla näringsverksamheter kopplade till häst såsom trav och galopp, avel och uppfödning, turism och risport omsätter cirka 20 miljarder kronor per år var av totospelet står för ungefär tio. Vidare skapar hästnäringen cirka heltidsjobb, bidrar med åtta miljoner kronor till BNP och genererar fyra miljoner kronor i skatteintäkter. Av de 20 miljarder hästnäringen omsätter bidrar aveln/uppfödarna med drygt 0,8 Mkr. Beräkningarna baseras på att det i Sverige, som är Europas hästtätaste land efter Island, finns hästar. Helhetsöversikt Vad som skiljer denna rapport från tidigare studier inom området är att den ger en helhetsöversikt över svensk hästnärings bidrag till samhällsekonomin. Tidigare har endast avgränsade områden kartlagts. Vidare används så kallad Input/ Output-analys som metod, vilket mestadels förekommit i USA vad gäller studier inom hästsportområdet. En I/O-analys mäter såväl direkta effekter som spridningseffekter till följd av verksamheten inom en näringsgren. Med spridningseffekter avses exempelvis omsättning hos underleverantörer såsom byggfirmor och elbolag. Social utredning behövs Den drygt 80 sidor tjocka rapporten är givetvis intressant läsning för alla hästintresserade. Samtidigt väcker den, liksom också nämns i det avslutande kapitlet Framtida forskning, längtan efter en helt annan typ av utredning. När får vi läsa rapporten om hästen som passion och livsstil? När får vi läsa rapporten om hästens sociala roll? När får vi läsa rapporten om hästens betydelse för människors rehabilitering och minskade sjukfrånvaro? TEXT: Lotta Isacsson Nytt gårdsstöd införs Ett nytt jordbrukarstöd, det s k gårdsstödet, kommer att införas och ersätta ett flertal befintliga stöd meddelade Jordbruksverket under sommaren. Gårdsstödet är inte kopplat till produktionen utan är i huvudsak oberoende av vad och hur mycket du producerar. Enligt regeringens förslag kommer Sverige att införa gårdsstödet under Stödet kan sökas av alla som redovisar och brukar jordbruksmark vid den aktuella ansökningstidpunkten, preliminärt satt till våren För att vara berättigad att söka gårdsstöd krävs att du har stödrättigheter och dessa kan bestå av två delar: Ett grundbelopp som är ett fastställt belopp för din region. Ett tilläggsbelopp som baseras på genomsnittet av vissa av dina egna bidrag mellan Kommer du att bruka jordbruksmark 2005 men inte fick några av de stöd som ligger till grund för tilläggsbeloppet under åren kan du endast få grundbeloppet. För mer information: kontakta Jordbruksverket tel alt TEXT: Lotta Isacsson 38 Travhästuppfödaren nr 4/2004

20 Notiser Grattis Vardag i travskolan - Ur ett fyrbent perspektiv - Peter Björnsson, Alebäcks Stuteri, som den 25 augusti uppnådde den aktningsvärda åldern 50 år! LRF-stipendiat studerar travhästavel Johanna Lindqvist, hippologstuderande på Wången med inriktning trav tilldelades under sommaren LRF:s Hippologstipendium Johanna Lindqvist kommer att använda stipendiepengarna, kronor, till en studieresa till USA där hon ska studera vilken betydelse det kortare generationsintervallet i uppfödningen har på avelsresultatet. /LI Rabies varning vid transporter utomlands I och med EU-inträdet transporteras allt fler hästar mellan olika länder för träning, tävling eller avelsverksamhet. I de baltiska länderna påvisades mer än 500 rabiesdrabbade husdjur under förra året, däribland 13 hästar. Förutom dessa upptäcktes även ett fall av rabies på häst i Polen. Trots att Sverige ur ett internationellt perspektiv har ett gott djurhälsoläge och landet är fritt från rabies manar SVA till försiktighet vid transporter av djur utomlands. /LI Drömmen om... (lilla) Elitloppet blir verklighet för en del. På bilden 2001 års Lilla Elitlopp med Solar/Janina Seppälä i ledningen. FOTO: STC/Arkiv Jaha, nu står jag här, käkar hö och inväntar kommande uppgifter. Jag vet aldrig hur en kväll ska te sig. Ibland fylls stallet av små knattar med napp i munnen och färgglada overaller. Då står vi alla stilla som ljus medan fyra, fem barn borstar på alla tänkbara ställen på kroppen. Ibland blir dom oense om vem som ska kratsa hovarna och försöker lyfta flera ben samtidigt. Då gäller det att skutta till så håller dom sig i skinnet en stund. Det finns en modell av barn som är snäppet större, dom ska lära sig hur man sköter om oss och vad vi äter och hur vi hästar fungerar. Dom är lite krångliga, törs inte gå in i boxen och sätter grimman bak och fram. Vi brukar skrämmas lite med dom emellanåt så att man kan sålla agnarna från vetet. Fast då brukar fröknarna komma med stora steg och då är det ingen ide att spänna upp sig. Så har vi dom som ska lära sig att sela. Dom selar framåt och bakåt, uppåt och nedåt. Till slut är man omlindad som en julgran, allt medan fröknarna river sitt hår och undrar hur dom någonsin ska våga släppa ut eleverna och oss med vagn. Men skam den som ger sig, efter några försök får ungarna till det och det är dags för körlektioner. Då ska det övas positionsbyten och trafikvett. Sen är det slalom och svängar i hinderbanan så att konerna ryker men till sist blir ungarna så säkra så att vi kan ge oss ut på stora ovalen för att öva voltning och att köra rätvarv. Allt detta klarar vi med glans, men så kommer vi till vuxenkurserna. Tänk er: stora barn utan napp och overall, som ska krypa runt och lära sig sela-! Hur man än försöker att dra upp magen så når dom inte bukgjorden. Dessutom väger dom mer att dra runt på också. Nu är vi ju så fina ponnyer så det krävs en proffstränare att sköta oss. Jojomän, han kommer på morgonen och matar och släpper ut oss, sen mockar han och gör fint så att vi ska må bra när vi kommer in på eftermiddagen, för att äta vår mat och ladda för kvällen. Jag har hört att travskolan tycker det är bra att man har ett samarbete med proffstränarna. Tränarna brukar också hjälpa till vid olika aktiviteter som sportlovsaktiviteter, föreläsningar med mera. TEXT: En av Bollnästravets ponnyer, genom ledaren Eva-Jeanette Liljeberg. Fakta: Bollnästravets travskola har 120 elever per vecka som deltar i någon av travskolans kurser. Travskolan har ett stall på banan med sex hästar, samtliga inlånade för verksamheten. Kontaktperson på Bollnästravet är Elisabeth Johansson, tel eller Travhästuppfödaren nr 4/2004