Rekreationseftermiddagen för hela personalen Pilatesgymnastik pågår i allaktivitetshallen.

Transkript

1 G 6LEERNRPPXQV 3(5621$/5$33257 Rekreationseftermiddagen för hela personalen Pilatesgymnastik pågår i allaktivitetshallen.

2 3(5621$/5$33257,11(+c// 3(5621$/5$33257)g5c5 3(5621$/675$7(*, Sibbo kommuns personalstrategi... 4 Genomförande av de personalpolitiska åtgärderna år Personalpolitiska åtgärder år Stödjande av chefsarbetet... 5 Personalens välbefinnande... 5 Personalintroduktion (5621$/6$761,1*$5 Personalstyrkans utveckling... 6 Personalens språkfördelning... 7 Personalens könsfördelning... 8 Personalens m edelålder och åldersstruktur... 8 De allmännaste uppgiftsbenämningarna... 9 Antalet anställda per avtalsområde... 9 Personalens tjänstgöringstid...10 Personalkostnader (5621$/(167,//67c1' Personalens arbetsförmåga...11 Sjukfrånvaro...12 Arbetsolycksfall...13 Pensioneringar...14 Pensionskostnader...14,19(67(5,1*$5,3(5621$/(1 Personalutbildning och personalutveckling...15 Personalens välbefinnande i arbetet...16 Företagshälsovård...17 Arbetarskyddsverksamhet...17 Arbetsklimat...19 Belöning av personalen...20 Årets anställd och årets chef...21 Samarbetskommittén och samarbetsavtalet...21 Direkt samarbete...21 Förtroendemannaverksamhet...21 I ntern information (.7,$16/871,1*7,//3(5621$/)g59$/71,1*(1 Överföring av barndagvården från social- och hälsovårdsavdelningen till bildningsavdelningen...22 Standarden Investors I n People inom barndagvården...22 Projektet Utmaningar i anslutning till personalens välmående och åldrande...23 Kartläggning av kansliarbetet...24 Personalteamet...24 Elektroniska personalbeslut

3 3(5621$/5$33257)g5c5 Statistikuppgifter om Sibbo kommuns personal har producerats årligen sedan slutet av 1990-talet men som personalrapport är det här den andra genom tiderna. Rapporten innehåller koncentrerad information om nuläget, utvecklingen och framtidsutsikter för ärenden som berör personalen. Informationen har utvecklats från föregående år genom att rapporten innehåller mera information än förr. Rapporten innehåller antals- och euromässiga uppgifter och skriftliga beskrivningar som berättar åt vilket håll utvecklingen sker. Uppgifterna är plockade ur löneadministrationsprogrammet Pegasos och det nya rapporteringsprogramm et AGS. Eftersom vi har övergått till att använda ett rapporteringssystem som är mera noggrant är det viktigt att vi i stället för att jämföra enskilda tal jämför utvecklingen under olika år. Personalrapporten är ett av de centrala verktygen inom personalledarskap när det gäller att stöda planering av kommande verksamhet och beslutsfattande om denna. Eftersom personalens kunnande, m otivation och orkande avgörande påverkar kommunens produktivitet och framgång, ställs stora utm aningar på serviceproducerande komm unorganisationers personalledning. År 2005 kunde kort beskrivas som året då olika projekt startade. Förutom utvecklandet av personaladministrativa program har olika projekt för utveckling av personalens välmående startat under det gånga året. Arbetet har börjat bra under år 2005 och fortsätter förhoppningsvis lika bra under år Eftersom upprätthållande av den goda arbetsatmosfären, ny behörig personal, utvecklandet av personalens kunnande, välmående på arbetet och orkande hör till framtidens utmaningar, är en av personalstrategins viktigaste huvudm ålsättningar för år 2006 att stödja chefsarbetet. Bra ledarskap nås inte om chefen inte själv är motiverad, ställer sig positiv till utveckling och hans eller hennes eget orkande inte beaktas. Sibbo Anne Iijalainen personalchef 3

4 3(5621$/675$7(*, 6LEERNRPPXQVSHUVRQDOVWUDWHJL De personalpolitiska verksam hetsmålen på lång sikt finns inskrivna i kommunens personalstrategi, som är en del av målsättningsplanen Sibbo Verksamhetsmålen är indelade i fyra huvudgrupper: konkurrenskraft, ledande, kunnande och arbetsmiljö. För uppnåendet av dessa verksamhetsmål anges femton personalpolitiska åtgärder som ingår i listan nedan:.rppxqhqvshuvrqdosrolwlnnwjlughu 1. Den kunniga personalen lockas stanna kvar på arbetsplatsen genom att m an utvecklar konkurrrenskraftiga avlönings-, arbetstids- och belöningssystem tillsam m ans m ed andra personalförm åner. För personalen ordnas personalbostäder. 2. Rekryteringen görs klarare och effektiveras. 3. Den nyanställda personalen ges en saklig och tillräckligt noggrann introduktion i sina uppgifter. 4. Kom m unen satsar resurser på en fortgående, planm ässig utbildning som utvecklar förm ansfärdigheterna. 5. På basen av de resultat som erhölls i sam band m ed kartläggningen av arbetsplatsatm o- sfären görs en åtgärdsplan och vidtas behövliga åtgärder. 6. Vid regelbundna utvecklingssam tal kom m er förm annen och arbetstagaren överens om m ål och åtgärder att utveckla arbetet. 7. Förm ansarbetet stöds m ed hjälp av bl.a. arbetshandledning, jäm förelsegrupper och kom pletterande utbildning. 8. Genom att kartlägga kunnandet kan m an beakta personalens erfarenheter. En utbildningsplan uppgörs för hela personalen. I den beaktas både personalens individuella och kom m unens behov enligt servicestrategin. 9. Man gör det m öjligt för arbetstagarna att delta i tilläggsutbildning och kom pletterande utbildning sam t i utbildning för att skaffa sig behörighet. Resurser reserveras för detta ändam ål. 10. Då arbetstagaren utbildar sig till yrkesm ässigt m era krävande uppgifter, gör m an det m öjligt för honom att gå vidare i sin karriär. 11. Sam arbetet förbättras genom att m an gör fördelningen av roller klarare m ellan sam arbetskom m ittén och sam arbetsgrupperna. 12. Det interna inform ationsutbytet utvecklas till att bli öppnare och effektivare. 13. Arbetsenheterna stöds genom att m an utvecklar och förverkligar nya tillvägagångssätt. 14. Trivseln på arbetsplatsen befräm jas genom att m an stöder arbetstagarna i deras arbeten. 15. Med hjälp av åtgärder som befräm jar arbetsförm ågan ökas personalens trivsel. Man strävar att bibehålla personalens arbetsförm åga god ända till pensionsåldern. 4

5 *HQRPI UDQGHDYGHSHUVRQDOSROLWLVNDnWJlUGHUQDnU Fokusområdena år 2005 var utveckling av chefskunskaperna och stödjande av chefsarbetet, bevarande av arbetsförm ågan och förbättring av den interna informationen. Alla de planerade åtgärderna genomfördes. En del av dem fortsätter år 2006 och en del av dem har medfört behov av ytterligare utvecklingsåtgärder. 3HUVRQDOSROLWLVNDnWJlUGHUnU Utgående från de personalpolitiska åtgärderna har en arbetsgrupp, som bestod av komm unens ledningsgrupp, samarbetskommittén och fackföreningarnas ordförande, gjort upp en detaljerad plan över de åtgärder som skall verkställas under år 2006 samt en preliminär plan över åtgärderna åren Stödjande av chefsarbetet, personalens välbefinnande och personalintroduktion valdes till de viktigaste fokusområdena år W GMDQGHDYFKHIVDUEHWHW Under år 2006 fortsätter satsningen på att och stödja chefsarbetet. Cheferna erbjuds gemensamma utbildningar kring ledarskap och chefsträffarna, som började ordnas år 2005, fortsätter även år Strävan är att bättre än tidigare inform e- ra cheferna om utbildningar och kurser och uppm untra dem att delta i dem. Som redskap för chefsarbetet fungerar de nya personaladministrativa direktiven som ingår i budgetboken HUVRQDOHQVYlOEHILQQDQGH Förebyggande verksamhet och tidigt ingripande har fortfarande prioritet. Cheferna följer upp frånvaron med hjälp av ett nytt elektroniskt personaladministrationsprogram och ansvarar tillsammans m ed hela arbetssamfundet för personalens ork i arbetet. Personalen kan själv värna om sitt välbefinnande genom att motionera och till exempel använda motionsförmånen och delta i en rekreationseftermiddag i augusti. Även de pågående pilotprojekten stöder personalen att orka i arbetet. 3HUVRQDOLQWURGXNWLRQ Under år 2006 gör personalteamet (se s. 22) en processbeskrivning av hela introduktionsprocessen och skapar utgående från den nya direktiv och blanketter för personalintroduktionen. 5

6 3(5621$/6$761,1*$5 3HUVRQDOVW\UNDQVXWYHFNOLQJ I slutet av år 2005 var antalet anställda hos Sibbo kommun sammanlagt personer, som är 11 personer mera än föregående år. 8WYHFNOLQJHQDYDQWDOHWDQVWlOOGD Övriga visstidsanställda Med sysselsättningsstöd Ordinarie Medan personalst yrkan på förvalt ningsavdelningen och social- och hälsovårdsavdelningen ökade m ed en person minskade personalen på avdelningen för teknik och miljö med sex personer. Största orsaken till personalminskningen var att en del av städningen lades ut på entreprenad. Personalen på bildningsavdelningen ökade med sammanlagt 15 personer jämfört med år Även år 2006 kommer personalstyrkan på bildningsavdelningen att öka. Detta beror på att i synnerhet eleverna i de finska skolorna ökar, vilket kräver m era resurser inom det finska utbildningsväsendet. I budgeten för år 2006 ingår sammanlagt 20,2 nya tjänster och befattningar, av vilka 9,7 på bildningsavdelningen, 10 på social- och hälsovårdsavdelningen och 0,5 på avdelningen för teknik och miljö. En ökning av personalstyrkan är alltså att vänta år I nom hela komm unsektorn väntas en långsam personalminskning så att kommunsektorn före ingången av år 2010 kommer att ha 1,9 % mindre anställda än för närvarande. 6

7 ,! " # $ % & " ' # ($ ) ($ # * + +, " - & " ' #. 0 Förvaltningsavd. & kd % % 6 % Social- och hälsovårdsavd / 0 53 % % 22 % Bildningsavdelningen % % 36 % Avd. 34 för '5 66 teknik och miljö % % 17 % % % 25 % Obs. Medborgarinstitutets timlärare i bisyssla är inte inberäknade i bildningsavdelningens personalstyrka. Den ordinarie personalens andel av hela personalstyrkan är 860 personer eller 75 %. De visstidsanställdas andel av hela personalen är 25 %. Jämfört med år 2004 har den visstidsanställda personalen minskat med 1,5 %. I nom hela kom - munsektorn är i m edeltal 24,1 % av personalen visstidsanställd. Även år 2005 hade bildningsavdelningen mest visstidsanställda (36 % ) i förhållande till hela avdelningens personal. Detta torde delvis bero på verksam hetens art, eleverna kan inte läm nas utan undervisning när en lärare insjuknar, men delvis även på antalet familje- och föräldraledigheter. Faktorer som inverkar på den visstidsanställda personalens storlek är bl.a. antalet långa familje-, tjänst- och arbetsledigheter som kräver en vikarie. Social- och hälsovårdsavdelningen inklusive kostservicen var såsom tidigare år den personalmässigt största avdelningen år Av hela kommunens personal är 53 % anställda på social- och hälsovårdsavdelningen. När barndagvården överförs till bildningsavdelningen ökar bildningsavdelningens personalst yrka m ed cirka 70 % och bildningsavdelningen blir kom munens största avdelning. Vid årsskiftet var antalet anställda per invånare 61,4 (61,8 år 2004). Motsvarande tal inom hela kom m unsektorn har under de senaste åren varit cirka 62. Motsvarande tal i jämförelsekommunerna framgår av nedanstående tabell. 3HUVRQDOLQYnQDUH.RPPXQ Sibbo 61,4 61,8 Vanda 61,6 62,9 Tusby 50,0 52,4 Mäntsälä 58,87 53,1 Kyrkslätt 60,3 60,8 Borgå 74,6 71,9 3HUVRQDOHQVVSUnNI UGHOQLQJ År 2005 var 57,9 % av hela personalen svenskspråkig och 42,1 % finskspråkig. Motsvarande tal för den ordinarie personalens del var 60,1 % svenskspråkiga och 39,9 % finskspråkiga. Jämfört med år 2004 har den svenskspråkiga personalens andel minskat m ed 1,5 %, då den under de föregående åren förblev i stort sett oförändrad. 7

8 E P [ E D F G F ; D G = O = N = 3HUVRQDOHQVN QVI UGHOQLQJ År 2005 var 85,3 % av Sibbo kommuns personal kvinnor och 14,7 % män. Procenttalen har inte ändrats från föregående år. Eftersom vår kommuns service även i framtiden komm er att fokusera på fostran och vård kommer kvinnornas stora andel av personalstyrkan att bibehållas. I nom hela komm unsektorn är kvinnornas andel av personalen 77 %. 3HUVRQDOHQVPHGHOnOGHURFKnOGHUVVWUXNWXU 'HQRUGLQDULHSHUVRQDOHQVPHGHOnOGHUDYGHOQLQJVYLV 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Förvaltningsavd. & kd Social- och hälsovårdsavd. Bildningsavdelningen Avd. för teknik o. miljö Hela personalen år ,7 42,7 44,4 46,9 44,1 år ,8 43,0 44,8 48,5 44,4 år ,3 43,6 44,8 48,0 44,7 I slutet av år 2005 var den ordinarie personalens m edelålder 44,7 år. I Sibbo, såsom inom komm unsektorn överlag, är m edelåldern på uppåtgående. Jämfört med år 2004 har medelåldern hos Sibbo kommuns anställda stigit med 0,3 år. Inom komm unsektorn är personalens medelålder högre än inom de andra arbetsmarknadssektorerna. År 2004 var medelåldern för den ordinarie personalen inom kom - munsektorn 46,8 år :<;>=?@ ;A=BC;AD?A@ =B?@ =B?A@?A@ H IKJ L4M Förvaltningsavd. & kd 50, ENO ;A= Social- och hälsovårdsavd. 43, EO Bildningsavdelningen 44, P Avd. för teknik och miljö 48, QR J SUT XY>S>J R Y EE>Z\[ NE O EN N]G D P ; P Av personalen inom kommunsektorn är över hälften år, drygt en tredjedel minst 50 år och var tionde under 30 år. Åldersstrukturen hos Sibbo komm uns anställda motsvarar den allmänna situationen inom kom munsektorn: 55 % är åringar och 36 % personer över 50 år. I Sibbo utgör åringarna såsom året innan den största enskilda tioårsgruppen. En jämförelse mellan avdelningarna visar att medelåldern fortfarande är högst på förvaltningsavdelningen. 8

9 'HDOOPlQQDVWHXSSJLIWVEHQlPQLQJDUQD I Sibbo kommun används sammanlagt cirka 180 olika uppgiftsbenäm ningar. Den vanligaste uppgiftsbenämningen i Sibbo är klasslärare vid grundskola. Vid en jämförelse av de tio allmännaste uppgiftsbenämningarna i Sibbo med de allmännaste uppgiftsbenämningarna inom komm unsektorn märks det att Sibbo är en tillväxtkomm un där tyngdpunkten ligger på barndagvård, fostran och utbildning. Sibbo behöver mindre hälsovårdspersonal av den anledningen att sjukvården delvis sköts via samkommunerna. 'HDOOPlQQDVWHXSSJLIWV EHQlPQLQJDUQDL6LEER 1. Klasslärare vid grundskola 2. Barnskötare 3. Barnträdgårdslärare 4. Närvårdare 5. Fam iljedagvårdare 6. Lektor vid grundskola 7. Städare 8. Lokalvårdare 9. Sjukskötare 10. Kanslist 'HDOOPlQQDVWHXSSJLIWV QLQJDUQDLQRPNRPPXQVHNWRUQ 1. Sjukskötare 2. Närvårdare 3. Fam iljedagvårdare 4. Barnskötare 5. Tim lärare 6. Lektor 7. Klasslärare vid grundskola 8. Barnträdgårdslärare 9. Klasslärare 10. Städare $QWDOHWDQVWlOOGDSHUDYWDOVRPUnGH Sibbo kommuns personal hör till fem olika arbets- och tjänstekollektivavtals avtalsområden: det allmänna kom munala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS), det komm unala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA), det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare (LÄKTA) och det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade (TIM-AKA). Personalens fördelning m ellan mellan de olika avtalsområdena är ungefär sam ma i fjol. Fördelningen mellan de olika avtalsområdena följer också genomsnittet inom hela kommunsektorn. UKTA 20,8 % $QVWlOOGDSHUDYWDOVRPUnGH LÄKTA 2,4 % TIM-AKA 2,6 % AKTA 71,1 % TS-95, 4,1 % 9

10 3HUVRQDOHQVWMlQVWJ ULQJVWLG Den ordinarie personalens t j änst göringst id beskriver indirekt per sonalom sät t ningen. För hela komm unens del är personalens tjänstgöringstid 11,3 år, som är 0,9 år mindre än år Orsaken till detta är att personal med lång tjänstgöringstid hos Sibbo kommun har blivit pensionerad, men en delorsak är också ibruktagningen av ett nytt löneadministrationsprogram, som möjliggör en exaktare statistikföring. 3HUVRQDONRVWQDGHU I den inkomstpolitiska uppgörelsen ingick en allmän förhöjning i kommunsektorns tjänste- och arbetskollektivavtal år För läkarnas del genomfördes förhöjningen i september och för de andra avtalsområdenas del i mars. Den allmänna förhöjningen i mars höjde lönerna m ed i medeltal 1,8 % och den allmänna förhöjningen i september höjde läkarnas löner m ed i medeltal 0,8 %. Förhöjningarna var beroende av avtalsom råde och i vissa lönesättningsgrupper var förhöjningarna något större än genomsnittet. År 2005 var antalet lokala justeringspotter en per avtalsområde. Användningen av justeringspotterna har avtalats med representanter för fackorganisationerna och de har i huvudsak används för korrigering av missförhållanden i den uppgiftsrelaterade lönen. Det prövningsbaserade individuella tillägget, som togs i bruk år 2004, utvidgades något under år Den blankett som användes vid bedöm ningen av den individuella arbetsprestationen hos personalen inom AKTA användes år 2005 vid bedöm ningen av den tekniska och timanställda personalens individuella arbetsprestation. Den uppgiftsbaserade medellönen för en person m ed ordinarie anställning hos Sibbo kommun var 1 847,42 euro. / QHXWJLIWHUnUHQHXUR Lönebikostnader Löner sammanlagt

11 h För hela kommunens del steg nettolöneutgifterna år 2005 med sammanlagt 4 %. Nettolöneutgifterna i relation till invånarantalet var euro, då motsvarande tal år 2004 var euro, en ökning med sammanlagt 2,5 %. De totala personalkostnaderna, som omfattar utbildning, hälsovård och övriga personalutgifter, steg med 5 % jämfört m ed år Personalkostnadernas andel av alla verksam hetskostnader var 38,8 %, som överensstämmer med budgeten för år Enligt 2006 års budget stiger personalkostnaderna till 36, 2 miljoner euro, men personalkostnadernas andel av alla verksamhetskostnader förblir fortfarande under 40 procent (39,8 % ). q ^`_]a9b9ckdfec g hkbikj2lmlon]p ros9s9s ros9sut rossvr rks9skw ros9sx ros9sky z6{9{] } rks9sk~ Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Verksamhetskostnader, slgt xt Cs xt4 y xksk Cw xt w w K Ws wo o ƒ w ] W Personalkostnadernas andel I Kervo är personalkostnadernas andel av alla verksamhetskostnader 40,4 %, i Mäntsälä 45,3 %, i Träskända 47,5 % och i Tusby år 2004 var de 40,6 %. 3(5621$/(167,//67c1' 3HUVRQDOHQVDUEHWVI UPnJD Vi har ännu inte tillgång till ett index som beskriver hela personalens arbetsförmåga, endast för dem som har deltagit i åldersgruppundersökningar finns det ett sådant index. År 2005 deltog sammanlagt 58 personer i de frivillga hälsoundersökningarna för 41-, 46-, 51-, 56- och 61-åringar. Av dessa personer hade 75 % en god eller utmärkt arbetsförmåga. W Aˆ] Š \Œ ƒ ŽK ]ˆ9 ]ˆ ] ] ] Ž9 ]ˆ9 Š WšK K KšK ]ˆ9 Š Œœ K ] 9 W A 22 % 22 % 3 % 16 % 59 % Utmärkt God Medelmåttig Dålig 11

12 6MXNIUnQYDUR När det nya tjänste- och kollektivavtalet trädde i kraft i februari 2005 tog vi i bruk nya regler för sjukfrånvaro. Reglerna baserar sig på tidigt ingripande: med egen frånvaroanmälan får en anställd vara borta från arbetet högst 2 kalenderdagar med intyg av en sjukskötare eller hälsovårdare kan en anställd vara borta från arbetet högst 5 kalenderdagar för sjukfrånvaro över 5 kalenderdagar krävs alltid ett läkarintyg. De största förändringarna gäller frånvaro med egen anmälan, som tidigare kunde vara 3 dagar, och krav på läkarintyg först vid sjukfrånvaro på över 5 kalenderdagar. Dessutom skall cheferna följa upp både omfattningen och orsaken till sin personals sjukfrånvaro. Principen är att chefen skall överväga vilka åtgärder som bör vidtas när en anställd på grund av sjukdom har varit borta från arbetet över 20 arbetsdagar under ett år. Alltid då chefen anser att det finns orsak skall han eller hon ingripa genom att i första hand diskutera med den anställda om orsaken till frånvaron. 443 personer, 36 %, av hela personalen var inte alls frånvarande från arbetet på grund av sjukdom. 337 personer, 38,9 %, av den ordinarie personalen hade inga sjukledighetsdagar alls. Jämfört m ed föregående år har det här skett en betydande positiv förändring. År 2004 var 28,7 % av hela personalen inte alls frånvarande från arbetet på grund av sjukdom och 36 % av den ordinarie personalen hade inga sjukfrånvarodagar alls. Det totala antalet sjukfrånvarodagar minskade till i medeltal 14,3 dagar/ person, som är 0,6 dagar mindre än år Sjukledigheterna uppgick till sammanlagt dagar, dvs. 537 dagar mindre än föregående år. Detta trots att personalstyrkan har ökat en aning. Den största orsaken till det minskade antalet sjukledighetsdagar torde vara ett aktivt, tidigt ingripande från chefernas sida och omsorg om personalens välbefinnande. I nom hela komm unsektorn var det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar 15 dagar/ person. cu 6MXNIUnQYDURGDJDU LPHGHOWDOSHUVRQ , , ,5 De totala kostnaderna för sjukfrånvaron år 2005 var euro, som är 61,24 euro per dag. I detta tal ingår endast lönerna och arbetsgivaravgifterna under 12

13 sjuktiden, m en inte t.ex. vikariekostnaderna. Enbart lönekostnaderna under sjuktiden minskade från år 2004 med sammanlagt euro på grund av det minskade antalet sjukdagar. Eftersom sjukfrånvaron tidigare år har grupperats på ett annat sätt finns det inte några tillgängliga jämförelsetal för de olika sjukfrånvarogrupperna. I allmänhet kan dock konstateras att andelen långa sjukledigheter (över 180 dagar) har minskat betydligt jämfört med tidigare år. Enligt företagshälsovårdens statistik berodde 85 % av frånvaron på sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, mentala störningar, symptom i luftvägarna eller olycksfall. +(/$3(5621$/(166-8.)5c19$52 ± GDJDU ± GDJDU YHU GDJDU YHU GDJDU Sjukfrånvaro, slgt Antal personer $UEHWVRO\FNVIDOO År 2005 var antalet arbetsolycksfall sammanlagt 66, av vilka 7 inträffade på arbetsresor och 59 i arbetet. I nalles 32 av dessa arbetsolycksfall ledde inte till någon frånvaro. De övriga arbetsolycksfallen förorsakade sammanlagt 497 frånvarodagar, som är hela 29 % (207 dagar) mindre frånvarodagar än år Detta visar att arbetssamfunden noga har följt anvisningarna om att alltid göra en skriftlig anmälan då något händer, även om olyckan inte skulle kräva läkarbesök eller frånvaro. I arbetet På arbetsresa 11 7 Sjukfrånvaro O\FNVIDOO VDPPDQODJW De tre vanligaste orsakerna till arbetsolycksfallen var en kroppsdel råkade i kläm eller krossades kontakt med ett skärande, vasst eller skrovligt föremål plötslig fysisk eller psykisk belastning. Antalet anmälda tillbudssituationer år 2005 var sammanlagt 15 på skol- och dagvårdssidan och 21 på andra arbetsplatser. Orsakerna till tillbudssituationerna var: förflyttning under arbetsdagen 9 anmälningar nålstick 7 anmälningar fysisk kontakt av en klient 9 anmälningar egen verksam het 5 anmälningar annan orsak 6 anmälningar. 13

14 Arbetsplatserna effektiverar utredningen av olycksfall i arbetet tillsammans m ed företagshälsovården och arbetarskyddet. Dessutom genomför arbetsplatserna aktivt de åtgärder för förbättrande av arbetssäkerheten som har överenskommits i samband med riskutvärderingen. 3HQVLRQHULQJDU År 2005 avgick 12 personer i Sibbo kommuns tjänst med ålderspension, vilket är fyra personer (17 % ) mindre än år Av alla beviljade pensioner var 63 % ålderspensioner. 3HQVLRQVIRUP Beviljade ålderspensioner Beviljade invalidpensioner Beviljade individuella förtidspensioner Beviljade arbetslöshetspensioner DPPDQODJW Anställda som var deltidspensionerade Anställda som var på deltidspension under året Anställda som fick rehabiliteringsstöd under året År 2005 var medelåldern bland dem som avgick med ålderspension 63,1 år. Medelåldern bland alla som gick i pension var 58,8 år. Enligt statistik från Kommunernas pensionsförsäkring förblir hela den kommunala personalens ålderspensioner år 2006 ungefär på samma nivå som år Efter år 2008 ökar pensioneringarna markant. Det bör dock beaktas att denna statistik baserar sig på situationen År Antal ålderspensioner Den nya pensionslagen gör det svårare att förutsäga antalet pensioneringar. Varje anställd kan själv välja om han eller hon går i pension som åring eller fortsätter att arbeta och intjäna pension ända fram till 68 års ålder. 3HQVLRQVNRVWQDGHU År 2005 uppgick arbetsgivarens pensionsavgifter till sammanlagt 4 856, 005 euro, som är euro (3 % ) mera än år

15 Självriskandelen för arbetslöshets-, invalid- och förtidspensioner år 2005 var sammanlagt euro eller euro per pensionsfall. År 2004 var motsvarande tal euro. Kostnaderna för de pensionsbaserade arbetsgivaravgifterna var euro (år 2004: euro).,19(67(5,1*$5,3(5621$/(1 3HUVRQDOXWELOGQLQJRFKSHUVRQDOXWYHFNOLQJ De direkta kostnaderna för personalutbildningen år 2005 var sammanlagt euro, som utgör 130 euro per ordinarie anställd och cirka 0,4 % av lönesumman. Både de använda ut bildningspengar na/ ordinarie anst älld och procent t alet av lönesumman är större än år %,/'1,1*6.2671$'(5 Utbildningskostnader (1 000 ¼ ¼/ ordinarie anställd % av lönesumman 0,45 0,32 0,46 0,39 0,42 I oktober inledde en grupp på 7 chefer studier för specialyrkesexamen i ledarskap (JET) och en chef inledde studier för specialyrkesexam en i teknik (TEAT). Studierna avslutas i maj På höst en inledde 9 skolgångsbit räden st udier för specialyrkesexam en för skolgångsbiträden. Även dessa studier avslutas våren Kommunens ledningsgrupp hade två halvdagsutbildningar, vars tema var utveckling och effektivering av ledningsgruppsarbete. Två halvdagsut bildningar ordnades också för fackorganisat ionernas huvudför t roendemän och personalförvaltningen. Ändamålet m ed utbildningen var att effektivera samarbetet och hitta gem ensamma mål för verksamheten. Under utbildningen tillsattes ett personalteam med uppgift att genomföra de överenskom na utvecklingsförslagen. I slutet av år 2005 var sammanlagt 15 personer med läroavtal anställda hos kommunen. Största delen av dem studerade till lokalvårdare, barnskötare, närvårdare eller skolgångsbiträde. År 2005 ordnades de första chefsträffarna i Sibbo kommun. Träffarna var fyra till antalet och i medeltal deltog 70 % av alla chefer i dem. Syftet m ed chefsträffarna är att informera cheferna om aktuella personaladministrativa frågor, ge cheferna möjlighet att bekanta sig med varandra och att stödja chefsarbetet. Chefsträffarna fortsätter år Under år 2005 ordnades sammanlagt 28 andra utbildningar/ informationsm öten. Dessa riktade sig till en viss grupp och deras teman var bl.a. användning av blanketter i den elektroniska servicekedjan, bedöm ning av den individuella arbetsprestationen, kartläggning av kansliarbetet, kartläggning i anslutning till projektet Utmaningar i anslutning till personalens välmående och åldrande och pensionsinformation. 15

16 I ntroduktion för nyanställda ordnades i mars och september Antalet deltagare var samm nlagt 38. Datum en för m otsvarande kurser år 2006 har redan slagits fast och m eddelats personalen. Efter semestrarna i augusti ordnades en introduktionseftermiddag för 11 nya chefer, där deltagarna tilldelades en guide som innehöll en sammanställning av alla direktiv och handlingsmodeller för behandlingen av personalärenden. Guiden ansågs vara bra ett arbetsverktyg och avsikten är att utveckla och hålla den ajour i fortsättningen. Under två eftermiddagar i slutet av augusti ordnades en gemensam rekreationseftermiddag för hela personalen vars tema var personalens välbefinnande. Eftermiddagen inleddes med en samling i allaktivitetshallen, varefter deltagarna samlades i på förhand valda aktivitetsgrupper. Var och en hade själv bland 15 olika aktiviteter fått välja två aktivitetsformer som han eller hon ville bekanta sig med. Aktiviteterna varierade från den ena ytterligheten till den andra. Största delen av dem hade anknytning till motion, men några var annan fritidsverksamhet. Följande aktiviteter kunde väljas: introduktionsbesök i allaktivitetshallens motionssal, stavgång, bågskytte, Pilatesgymnastik, boccia, m ölkky, volleyboll med softboll, badminton, UKK-gångtest, tänjning/ nack-ryggymnastik, linedans, föreläsningen Äta rätt och lätt, bingo, naturstig/ orienteringens grunder och konst med servetter. Största delen av ledarna var kommunens egen personal, vilket visar ett hur mångsidigt kunnande personalen i vår kom mun har. Samarbete m ed lokala föreningar och organisationer förekom också, t.ex. ledde Sipoon Eläkkeensaajat ry gruppen i boccia. Sammanlagt 252 personer deltog i rekreationseftermiddagen, som fick mycket bra respons. Många tyckte det var förargligt att så många aktiviteter blev oprövade. Av den anledningen ordnas en rekreationseftermiddag med samma koncept i august i HUVRQDOHQVYlOEHILQQDQGHLDUEHWHW Sammanlagt 18 arbetssamfund beviljades TYKY-bidrag för verksamhet som bevarar arbetsförm ågan (TYKY). De totala utgifterna för verksam heten var euro. Antalet arbetssamfund som fick bidrag och den totala beviljade bidragssumman var på samma nivå som föregående år. Cirka 264 personer deltog i den bidragsstödda TYKY-verksamheten, vilket är 34 personer m era ån föregående år. Dessutom har enheterna haft möjlighet att med egen finansiering ordna en avlönad rekreationseftermiddag per år och största delen av arbetssamfunden har ordnat en sådan. År 2005 understöddes de anställda med euro för regelbunden m otionsutövning och upprätthållande av konditionen. Av motionsförmånen betalar den anställda hälften själv och kommunen den andra halvan. Motionsförmånen kan användas för deltagaravgifter till medborgarinstitutets, fritidssektorns och fysioterpins motionskurser eller för m otionssedlar. Förmånen utnyttjades av sammanlagt 300 personer, som är 14,5 % mera än år År 2004 var motionsförmånen högst 84 euro. År 2005 höjdes m aximibeloppet till 100 euro och år 2006 komm er förmånen att vara 140 euro. 16

17 TYKY-bidrag (¼ Motionsförmån (¼ Antal anställda som utnyttjade motionsförmånen Arbetsgivaren betalade också personalens deltagande i Vargspåret och Ärevarvet. I nalles deltog 54 personer i Vargspåret och 34 personer i Ärevarvet. ) UHWDJVKlOVRYnUG År 2005 var kostnaderna för företagshälsovårdstjänsterna euro. För dessa kostnader ansöker kommunen om 50 % ersättning hos Folkpensionsanstalten, varvid nettokostnaderna är euro, som är cirka 79 euro/ anställd. Föregående år var kostnaderna för företagshälsovården 91 euro/ anställd. Av kostnaderna användes drygt 27 % för förebyggande verksamhet och cirka 73 % för sjukvårdsåtgärder. Uppföljningen av kostnaderna fortsätter år Fokus i det nya avtalet om företagshälsovård ligger på förebyggande vård. I samband med chefsträffarna informerades cheferna om företagshälsovårdens tjänster och verksam het. Sökandena till ASLAK-rehabilitering, som var avsedd för komm unens undervisningspersonal, intervjuades och deltagarna valdes. Frivilliga åldersgruppundersök ningar or dnades för alla yrkesgr upper inom kom m unens personal. På initiativ av Folkpensionsanstalten granskades komm unens ansökan om ersättning för företagshälsovården under räkenskapsperioden Granskningen inriktades på företagshälsovårdens verksam het och arbetsgivarens bokföring av företagshälsovårdens prestationer. Direktiven och ändringsförslagen som gavs vid granskningen har genomförts. För personalen inom boende- och vårdservicen ordnades en repetitionsutbildning i patientförflyttning. I skolorna inleddes en kartläggning av ergonomin vid personalens dataarbetsplatser och vissa av dem förnyades. På bildningskansliet planerades dataarbetsplatserna, och planen genom förs år Inom centralförvaltningen fortsatte det tidgare inledda arbetet med att kartlägga och ändra dataarbetsplatser na. Ändringar na på personalkansliet planerades i decem ber 2005 och genom - fördes efter årsskiftet. $UEHWDUVN\GGVYHUNVDPKHW På vår en hölls avdelningsvisa ut bildningseft erm iddagar för chefer na, där bl.a. frågor i anslutning till riskutvärderingen år 2005, kommunens allmänna arbetarskyddsprogram och arbet splat ser nas egna arbet arsky ddsprogram och de uppdat e- rade direktiven med anknytning till arbetarskydd behandlades. Varje arbetsplats svarade själv under ledning av chefen för riskutvärderingen och genomförandet av åtgärderna. För riskutvärderingen av maskiner och anordningar delades en grundblankett ut. 17

18 På lärarnas utbildningsdag i början av höstterminen bidrog arbetarskyddet med en översikt över aktuella frågor inom arbetssäkerheten och företagshälsovården. I september hade lärarna möjlighet att delta i en eftermiddag kring arbetssäkerhet i teknisk slöjd och textilslöjd. Temat var utvärdering av riskerna med de olika maskinerna, ansvaret för åtgärderna och spelreglerna för genomförandet av dem. Sammanlagt 54 lärare som undervisar i teknisk slöjd och textilslöjd, rektorerna, avdelningschefen för bildningsavdelningen och t vå represent ant er för t ekniska sektorn deltog. Skolorna tog i bruk blanketter för utvärdering av riskerna m ed de olika maskinerna som används inom undervisningen i teknisk slöjd. i november och december ordnades utbildning i anslutning till förankringen av räddningsplanen i samarbete med Räddningsverket i Östra Nyland och polisen i Borgå. Utbildningen hölls både på svenska och finska och sammanlagt 100 personer som ansvarar för räddnings- och brandsäkerheten på arbetsplatserna deltog. Sammanlagt 26 anställda och fyra chefer inom resultatenheterna Komm unteknisk service och Lokalitetsförvaltning genom gick utbildning för ett arbetssäkerhetskort vid Östra Nylands yrkesskola. Missbruksprogrammet uppdaterades med beaktande av de nya bestämmelserna och direktiven om drogtestnig i arbetslivet. En arbetsgrupp med uppgift att utarbeta en jämställdhetsplan tillsattes. Gruppen inledde sitt arbete i december och planen blir färdig under våren Under verksam hetsåret pågick ett arbete med att utarbeta en handlingsmodell för hantering av vålds- och hotsituationer i skolorna. Arbetet m ed handlingsmodellen fortsätter under våren Räddningsplaner för kommunens fastigheter och arbetsplatser sam brand- och räddningsplaner i anslutning till dem färdigställdes före årsskiftet. Arbetet med att utarbeta en handlingsmodell för hantering av vålds- och hotsituationer på social- och hälsovårdsavdelningen sköts fram till år Kommunens inomhusluftsarbetsgrupp samlades sex gånger under miljöhälsovårdens ledning. TYKY-gruppen bekantade sig med TYHY-verksamhet på Haiko Gård och sammanträdde en gång för att behandla TYHY-ansökningar, om vilka den gav förslag till avdelningarnas samarbetsgrupper. Samarbetet m ed företagshälsovården förbättrades genom att den gemensamma planeringen utökades och överenskomm elser om arbetsplatsbesök gjordes i ett tillräckligt tidigt skede. Antalet gemensam ma arbetsplatsbesök uppgick till 20. Arbetarskyddsfullmäktiga gjorde 39 egna arbetsplatsbesök. Verksam hetsplanen och avtalet för kommunens företagshälsovård förnyades med fokus på förebyggande företagshälsovård. I november förrättades val av arbetarskyddsfullmäktiga. Valdeltagandet var 42 %. Två arbetarskyddsfullmäktiga och två vicefullmäktiga för vardera av dem valdes. 18

19 Arbet arskyddsfullm äkt iga represent erar också funkt ionärer na. Arbet arsky ddsfullmäktigas verksamhetsområden är bildningavdelningen och dagvården exklusive gårdskarlarna och vaktmästarna social- och hälsovårdsavdelningen, förvalt ningsavdelningen, bildningsavdelningens gårdskarlar och vaktmästare och avdelningen för teknik och miljö. Arbetarskyddsfullmäktiga tidsanvändning har bestämts i enlighet med gällande avtal. Arbetarskyddet deltog under året i planeringen av projektet Utmaningar i anslutning till personalens välmående och åldrande. $UEHWVNOLPDW En enkätundersökning av arbetsklimatet, vars syfte var att informera om situationen på arbetsplatserna och fungera som hjälpmedel för utvecklingen, genomfördes våren Samma enkät genomfördes också år 2002, vilket gjorde det möjligt att jämföra resultaten med resultaten i den föregående enkäten. Enkäten riktades till kommunens ordinarie personal och långvariga vikarier med ett anställningsförhållande på över sex månader. Svaren kunde ges över nätet eller lämnas in på papper. Svarsprocenten var 61 och varierade mellan 45 % och 77,4 % på de olika avdelningarna. De sammanlagt 45 enkätfrågorna var grupperade i tre delområden: delaktighet, arbet sorganisat ion och ledning sam t sociala arbet sför hållanden. Påst åendena i frågorna skulle bedömas med ett vitsord m ellan 1 och 5. Dessutom fanns det m öjlighet att skriva öppna svar och egna kom mentarer. År 2002 var medelvärdet för alla delområden 3,72, medan det var 3,77 år Positiva förändringar har skett på alla delområden. 6DPPDQODJW +HODNRPPXQHQRFK 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Delaktighet Arbetsorganisationer och ledning Sociala arbetsförhållanden ,94 3,53 3, ,88 3,46 3,80 19

20 i enkäten bads svararna att av sex bilder välja den bild som bäst beskriver stämningen på arbetsplatsen. Svaren fördelade sig enligt följande: 6WlPQLQJHQSnDUEHWVSODWVHQ +HODNRPPXQHQ 18 % 62 % 5 % 10 % 3 % 2 % Varje arbetsenhet har gått igenom sina egna resultat och utgående från dem valt tre utvecklingsobjekt för åren Arbetsenheterna har rapporterat sina ut vecklingsobj ek t t ill avdelningsledningen och ledningsgruppen. Sam m anst ällningarna av resultaten och utvecklingsobjekten har även behandlats i näm nderna och sektionerna. En m otsvarande enkät genomförs våren Enkäten kom mer dock att utvecklas till en enkät om personalens välbefinnande och av den anledningen kan resultaten inte jämföras med enkäterna år 2002 och %HO QLQJDYSHUVRQDOHQ År 2005 infördes nya regler för uppvaktning av personalen och enligt dem belönas personalen både för kommunal tjänstgöring och tjänstgöring hos Sibbo kommun. År 2005 utdelades Finlands Komm unförbunds förtjänsttecken (30 st.) enligt följande: för 40 år i komm unal tjänst: 1 för 30 år i komm unal tjänst: 12 för 20 år i komm unal tjänst: 17. Gåvor för tjänstgöring hos Sibbo kommun (55 st.) utdelade enligt följande: för 10 års tjänstgöring hos Sibbo kommun: 19 för 20 års tjänstgöring hos Sibbo kommun: 24 för 30 års tjänstgöring hos Sibbo kommun: 12. År 2006 kommer 29 kommunala förtjänsttecken och 36 gåvor för tjänstgöring hos Sibbo kommun att delas ut. 20

21 cuhwvdqvwloogrfknuhwvfkhi År 2005 valdes årets anställd och årets chef för andra gången. Lektorn i m usik vid Kungsvägens skola Marion Backström valdes till årets anställd bland 12 föreslagna personer och avdelningsskötare Kaija Lumme vid avdelningen Regnbågen till årets chef bland 8 föreslagna personer. 6DPDUEHWVNRPPLWWpQRFKVDPDUEHWVDYWDOHW Samarbetskommittén är ett kommunalt organ som behandlar alla ärenden som berör personalen. I Sibbo fungerar samarbetskommittén även som arbetarskyddskommitté. Både arbetstagarna och arbetsgivaren är representerade i kom mittén. År 2005 sammanträdde samarbetskommittén sex gånger, av vilka fem var egentliga möten. Samarbetskommittén beskriver själv sin verksam het som komm unikativ, informativ och ett till alla delar gott samarbete med det gemensamma målet att främja personalens välbefinnande. Dessutom har varje avdelning en egen sam - arbetsgrupp som behandlar frågor som berör den egna avdelningens personal. 'LUHNWVDPDUEHWH Direkt samarbete är bl.a. utvecklingssamtal, kansli- eller teammöten och avdelningsmöten. Varje arbetssamfund har sina egna etablerade, beprövade m ötesrutiner och mötestider. Utvecklingsdiskussionerna har blivit en del av chefernas verksamhet. År 2005 förde sammanlagt 74 % av den ordinarie personalen ett utvecklingssamtal med sin chef. De ordinarie anställda med vilka utvecklingssamtal inte fördes var närmast nyanställda eller anställda som hade en längre familje-, tjänst- eller arbetsledighet. Under år 2005 har chefsbyten och det att några enheter startade sin verksamhet på hösten sänkt utvecklingsdiskussionsprocenten jämfört m ed föregående år. ) UWURHQGHPDQQDYHUNVDPKHW Huvudförtroendemännen, fackorganisationernas ordförande, personalsekreteraren och personalchefen höll under år 2005 fem möten där gemensamma ärenden som gällde personalen behandlades, bl.a. avt alsändringar, användning av j ust eringspott erna, bedöm ning av den individuella arbet sprest at ionen, förändringar inom organisat ioner na och fört roendem ännens t idsanvändning. Dessut om har fört roendemännen eller representanter för fackorganisationerna deltagit i beredningen av olika ärenden som gäller personalen.,qwhuqlqirupdwlrq Kommunens interna I nfo-blad utkom mer varje månad. Tidningen distribueras till varje arbetsplats och innehåller aktuella saker och meddelanden som gäller personalen samt alla de m eddelanden som under månaden har skickats till personalen via e-posten. Nytt för år 2005 var att de två sista numren av I nfo-bladet även kunde läsas på intranätet. Info-bladet kommer också i förtsättningen att finnas på intranätet och arbetet med att utveckla det fortsätter år Ett av förvaltningsavdelningens bindande m ål år 2006 är att utveckla intranätet och utnyttja det bättre. 21

22 352-(.7,$16/871,1*7,//3(5621$/)g59$/71,1*(1 gyhui ULQJDYEDUQGDJYnUGHQIUnQVRFLDORFKKlOVRYnUGVDYGHOQLQJHQWLOO ELOGQLQJVDYGHOQLQJHQ Bestämmelserna om förvaltningen av dagvården har ändrats så att kommunen får besluta vilket förtroendeorgan som skall sköta förvaltningen av barndagvården samt stödet för hemvård och privat vård i komm unen. Lagändringarna är i kraft I Sibbo har kommunstyrelsen beslutat att barndagvården överförs från social- och hälsovårdsavdelningen t ill bildningsavdelningen För beredningen och genomförandet av överföringen beslutade kommunstyrelsen tillsätta en koordineringsgrupp best ående av bildningsavdelningens avdelningschef, social- och hälsovårdsavdelningens avdelningschef, personalchefen, dagvårdschefen och rektorn för Sakarinmäen koulu. Dessutom godkände kommunstyrelsen att en tillfällig planerare anställs för tiden för att planera och genomföra överföringen. Koordineringsgruppen har hållit möten en gång i månaden, gjort studiebesök till komm uner där en överföring redan har genomförts, bekantat sig med material och slutrapporter om överföringar och utnyttjat utomstående sakkunniga för att sätta sig in i sin uppgift. Bildningsnäm nden fick rapport om överföringen , social- och hälsovårdsnämnden och kommunstyrelsen I anslutning till överföringen ordnades fyra informations- och diskussionsm öten för dagvårds- och skolpersonalen i oktober november. Vid samma tidpunkt ställdes TAK-enkäten Värdering av dagvårdens och bildningsväsendets sammanslagning till den berörda personalen. Enkätens svarsprocent var 42 och medelvitsordet 3 på en skala från 1 till 5. Koordineringsgruppen har planerat följande samarbete år 2006: Skolornas rektorer och daghemsföreståndarna träffas Vid mötet gavs deltagarna i uppgift att planera det kommande samarbetet områdesvis. På våren träffar daghemsföreståndarna skolornas rektorer på ett gemensamt möte för kommunens alla rektorer hålls en gemensam utbildningsdag för dagvårds- och skolpersonalen. 6WDQGDUGHQ,QYHVWRUV,Q3HRSOH LQRPEDUQGDJYnUGHQ I nvestors in People (I IP) är en internationell standard, som baserar sig på en standard som utvecklades i England år Med hjälp av denna standard definieras ramarna för en ständig verksam hetsutveckling utgående från organisationens egna individuella mål. Avsikten är att hjälpa organisationen att nå dessa mål, vara framgångsrik och utveckla sin verksam het via en kunnig och engagerad personal. Organisationens prestationsförmåga blir bättre när det investeras i personalen bl.a. genom att ledarskapet förbättras och hela personalen tas med i utvecklingen. Det bästa sättet att nå framgång och utveckla konkurrensförmågan är låta en ständig utvärdering och utveckling av personalens kunnande och sakkunskap ingå som en del av den dagliga verksamheten. Delområdena inom en ständig utveckling och standardens huvudprinciper är:!. engagemang 2. planering av utvecklingsverksam heten 22

23 3. genom förande av planerna 4. utvärdering av verksamheten. Hösten 2005 startade Suomen Laatukeskus pilotprojekt inom vilka sju komm uner och tre statliga organisationer utvecklar sin verksamhet enligt IIP-standarden. Projekten finansieras av arbetslivsprogrammet TYKES. Hela dagvårdspersonalen i Sibbo är m ed i ett pilotprojekt. En av de centralaste utmaningarna är att utveckla kvaliteten och personalen inom småbarnsfostran och förbättra arbetsgivarimagen. Målet är att med IIP-standarden som arbetsredskap ständigt utveckla verksamheten och personalen. Det praktiska genomförandet av utvecklingsåtgärderna sker under åren Slututvärderingen av projektet utförs våren 2007, då det avgörs om det skall göras en extern utvärdering och en eventuell certifiering. När projektfinansieringen upphör våren 2007 fortsätter utvecklingsarbetet och i det skedet övervägs det också om standarden eventuellt skall tas i bruk inom andra enheter. 3URMHNWHW 8WPDQLQJDULDQVOXWQLQJWLOOSHUVRQDOHQVYlOPnHQGHRFKnOGUDQGH Projektet Utmaningar i anslutning till personalens välmående och åldrande initierades av att pensionsstatistiken visade att stora personalgrupper i vår kom mun börjar gå i pension fr.o.m. år Utgångspunkterna för projektplaneringen var följande: vi bryr oss om hur de anställda orkar i arbetet vi värdesätter och vill ta tillvara den erfarna personalens långa arbetserfarenhet vi strävar efter att personalen skall kunna sköta sitt arbete i god form ända fram till pensioneringen samtidigt som arbetstakten ökar vi vill motivera personalen att utveckla sitt arbete vi vill ge cheferna verktyg för uppgiften att leda den åldrande personalen vi vill ställa den tysta kunskapen till hela arbetssamfundets förfogande vi strävar efter att bibehålla den goda servicekvaliteten. Personalen inom städ- och kosteservicen, kansliarbetet och förvaltningen (sam - manlagt ca 140 personer) valdes till projektets pilotgrupp. I början av hösten beviljades projektet finansiering för en inledande kartläggning via arbetslivsprogrammet TYKES. I kartläggningen ingick ett informationsmöte, ifyllande av ett skriftligt frågeformulär och intervjuer. Frågorna i frågeform uläret gällde faktorer som främjar personalens ork i arbetet, verksam hetssätten på arbetsplatsen, organisationskulturen och hur de anställda själva och deras chefer kan påverka sitt välbefinnande i arbetet. Följande faktorer ansågs främja orken i arbetet: en positiv atmosfär på arbetsplatsen, att bli godkänd i arbetsgemenskapen, en m otiverad och entusiastisk chef, erfarenheter av att lyckas i arbetet och samarbete m ed andra anställda. Av verksam hetssätten på arbetsplatsen fick följande de bästa värdena: de anställda ansvarar för sitt eget arbete, chefen ger stöd vid behov, chefen uppskattar medarbetarnas arbete och en gott arbetsklimat. Som organisation ansågs Sibbo komm un vara sporrande och ansvarsfördelande. 23

24 žuÿ A 4 > ª Ÿ beslutsam 11 % oflexibel 0 % sporrande 25 % delegerande, ansvarsfördelande 21 % likgiltig 5 % ordergivande 1 % byråkratisk 5 % resultatinriktad 18 % förutseende, framtidsfokuserad 14 % Själva projektet planeras under våren 2006 utgående från resultaten av kartläggningen och en ansökan om projektfinansiering läm nas in till TYKES. Projektet beräknas pågå från september 2006 till mars DUWOlJJQLQJDYNDQVOLDUEHWHW Kansliarbetet kartlades genom intervjuer med sammanlagt 36 personer som utför kansliarbete. Den ena avsikten med kartläggningen var att få en helhetsbild av kansliarbetet i kommunen och dess utveckling, reda ut om rätta personer gör rätta saker och om arbetet är jämnt fördelat. Eftersom 25 % av kanslipersonalen avgår med pension inom de fem närmaste åren finns det skäl att redan i det här skedet planera hur arbetet skall ordnas efter pensioneringarna. Den andra avsikten var att ta reda på kanslipersonalens ståndpunkt till en eventuell gemensam informationsoch servicedisk i Sockengården. Under våren 2006 gör st yrgruppen för kart läggningen och kommunens ledningsgrupp upp en plan och tidtabell för åtgärderna som skall genomföras. 3HUVRQDOWHDPHW Sibbo kommuns personalteam, som består av huvudförtroendemännen för fem fackorganisat ioner, personalsekr et eraren och personalchefen, inledde sin v erksam - het hösten Teamets gemensam ma mål är personalens välbefinnande. Genom att samarbeta kan teamet utnyttja sina m edlemmars mångsidiga kunnande och olika ståndpunkter. Tanken på ett personalteam föddes vid en gemensam utbildning för teammedlemmarna i augusti september Processen, direktiven och blanketterna i anslutning till personalintroduktionen är teamets utvecklingsobjekt år Detta är också ett av förvaltningsavdelningens verksam hetsmål för år

25 (OHNWURQLVNDSHUVRQDOEHVOXW Ett av förvaltningsavdelningens bindande m ål år 2005 var att effektivera chefernas personaladministrativa arbete genom utveckling och ibruktagande av en elektronisk servicek edj a. Den elekt r oniska servicekedj an fungerar via det webbläsarbaserade programmet webtallennus, och ibruktagandet av det nya programm et är en fortsättning på projektet att skaffa ett datasystem för personaladministrationen, ett projekt som påbörjades år Cheferna fick i augusti september en halv dags utbildning i att använda program - met och största delen av personalbesluten har efter mitten av september fattats elektroniskt. Under år 2006 får personalen utbildning i att använda programmet. 25