Nutritionspärm Region Skåne
|
|
- Alexandra Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 12 Njurkoster Kaliumreducerad kost 121 Natriumreducerad kost 124 Proteinreducerad kost, PR Kost vid dialys 131
2 Nutritionspärm kap KALIUMREDUCERAD KOST, KR Kalium är ett mineral som är nödvändigt för bland annat hjärtats och musklernas funktioner. Vid njurinsufficiens kan blodets kaliumhalt bli för hög. Observera att det finns flera olika orsaker till förhöjda kaliumvärden, bl a kaliumrik mat och dryck, minskat energiintag med åtföljande viktnedgång samt otillräcklig dialys. Denna kost ordineras till patienter med njurinsufficiens som har förhöjda halter av kalium i blodet. Kaliumhalten i kosten är reducerad till ca 60 mmol/2 340 mg per dag. Kaliumrika livsmedel skall undvikas eller endast ätas i mindre mängd. Tänk på att det är mängden av ett livsmedel och hur ofta det konsumeras som har betydelse för kaliumnivån i blodet. Kalium finns i de flesta livsmedel i varierande mängd. Kalium lakas till viss del ut vid blötläggning, kokning och konservering. Kaliumrika livsmedel är bl a färsk frukt, främst banan, exotiska frukter, juicer, färska grönsaker, avokado, mjölk/fil/yoghurt, kaffe, fullkornsbröd, nötter och choklad. Mindre kalium har kokta grönsaker och kokt frukt, konserverad frukt, lingon, blåbär, saft, måltidsdryck av lingon, äpple eller citron, nyponsoppa, blåbärssoppa, te, vitt bröd och fint bröd. Päron, äpplen, sallad och gurka innehåller relativt lite kalium jämfört med andra färska frukter och grönsaker. Till middag och kvällsmat serveras kokta grönsaker. Det rekommenderas att patienten företrädesvis äter ljust bröd, men varierar med grovt bröd för att undvika risk för förstoppning.
3 Nutritionspärm kap Måltidsordning för kaliumreducerad kost, KR Frukost: Gröt Alt: Cornflakes 1 dl mjölk 1 dl mjölk eller fil Smörgåsar med ost/köttpålägg Kaffe/te Mellanmål: Middag: Mellanmål: Kvällsmat: Mellanmål: 1 smörgås ev. kosttillägg Varmrätt Dessert Måltidsdryck: lingon- eller äppledricka, vatten Vetebröd eller skorpa Kaffe/te Varmrätt Smörgås Måltidsdryck: lingon- eller äppledricka, vatten Smörgås med ost, marmelad Kaffe/te Strösocker (till gröt), bitsocker och grädde serveras till patienter som så önskar. Energi- och näringsinnehållet är likvärdigt med SNR-kost med undantag av mängden kalium, som är lägre. Kalciuminnehållet är också något lägre beroende på begränsad mjölkmängd. Fetthalten i kosten är tämligen hög beroende på att vispgrädde används till viss del i stället för mjölk som är kaliumrik. För att förbättra kostens fettkvalitet används bordsmargarin med lågt innehåll av mättat fett. Det är av stor betydelse att patienter som ordineras kaliumreducerad kost får information av dietist. Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordningen och matsedeln.
4 Nutritionspärm kap SAMMANFATTNING KALIUMREDUCERAD KOST, KR Denna kost ordineras till patienter med njurinsufficiens och som har förhöjhalter av kalium i blodet. Kaliumhalten är reducerad till ca 60 mmol/2 340 mg per dag. Kaliumrika livsmedel skall undvikas eller endast ätas i mindre mängd. Tänk på att det är mängden av ett livsmedel och hur ofta det konsumeras som har betydelse för kaliumnivån i blodet. Kaliumrika livsmedel är bl a färsk frukt, främst banan, exotiska frukter, juicer, färska grönsaker, avokado, mjölk/fil/yoghurt, kaffe, fullkornsbröd, nötter och choklad. Mindre kalium har kokta grönsaker och kokt frukt, konserverad frukt, lingon, blåbär, saft, måltidsdryck av lingon, äpple eller citron, nyponsoppa, blåbärssoppa, te, vitt bröd och fint bröd. Päron, äpplen, sallad och gurka innehåller relativt lite kalium jämfört med andra färska frukter och grönsaker.
5 Nutritionspärm kap NATRIUMREDUCERAD KOST, NaR Kosten är avsedd för patienter med ödemtendens, där diuretika inte har önskad effekt eller är olämpligt av annan anledning. Kostens natriuminnehåll överstiger inte 24 mmol/545 mg per dag. Det betyder att kosten inte innehåller något tillsatt salt. Det salt som förekommer i kosten finns naturligt i livsmedlen. Produkter som får användas är bl a: kokt eller stekt kött/fisk och andra maträtter tillagade utan salt men istället med andra kryddor, t ex peppar, örtkryddor. Kokt eller stekt kött/fisk används både till middagsmat och smörgåspålägg ägg och äggrätter utan salt osaltat margarin och olja bröd utan salt, gröt utan salt grönsaker; färska eller kokta utan salt frukt; färsk, kokt eller konserverad frukt drycker: vatten, Ramlösa (eller annat mineralvatten/bordsvatten med låg natriumhalt), saft, måltidsdryck med lingon eller äpple, mjölk, dock högst ett glas mjölk om dagen. Produkter som inte får användas i kosten är främst: konserver (kött, fisk och grönsaker) blandade charkuteriprodukter rökta produkter ost potatismos-, rotmos-, sopp- och såspulver buljongtärning, buljongpulver, köpta färdiga fonder, t ex köttfond färdigberedd senap och majonnäs ketchup kryddblandningar som innehåller salt saltat smör och margarin sodavatten och vichyvatten. Använd ej salt på maten. Undvik mineralsalt och örtsalt, eftersom dessa innehåller mycket natrium (t ex Seltin Mineralsalt: 65 % natrium, 25 % kalium, 10 % magnesium). I många fall behöver natriumreduktionen inte vara så strikt och då kan tillägg av viss mängd bordssalt ske på läkares ordination.
6 Nutritionspärm kap Måltidsordning för natriumreducerad kost, NaR Frukost: Gröt, osaltad Bröd, osaltat Margarin, osaltat Köttpålägg tillagat utan salt /ägg /grönsaker Apelsinjuice 11 2 dl mjölk/fil/yoghurt Kaffe/te Mellanmål: 1 smörgås ev. kosttillägg Middag: Varmrätt Dessert Måltidsdryck: lingon- eller äppledricka, vatten Mellanmål: Vetebröd eller skorpa Kaffe/te Kvällsmat: Varmrätt Smörgås Måltidsdryck: lingon- eller äppledricka, vatten Mellanmål: Bröd, osaltat Margarin, osaltat Marmelad Kaffe/te Vid servering av måltidsdryck och drycker mellan måltiderna måste man vara uppmärksam på om patienten har vätskerestriktion. Strösocker (till gröt), bitsocker och grädde serveras till patienter som så önskar. Energi- och näringsinnehållet är likvärdigt med SNR-kost, med undantag av natriummängden som är lägre. Det är av stor betydelse att patienter som ordineras denna kost får information av dietist. Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordningen och matsedeln.
7 Nutritionspärm kap SAMMANFATTNING NATRIUMREDUCERAD KOST, NaR Kosten är avsedd för patienter med ödemtendens, där diuretika inte har önskad effekt eller är olämpligt av annan anledning. Kostens natriuminnehåll överstiger inte ca 24 mmol / 545 mg per dag. Det betyder att kosten inte innehåller något tillsatt salt. Det salt som förekommer i kosten finns naturligt i livsmedlen. I matlagningen används t ex peppar och örtkryddor i stället för salt. Använd ej salt på maten. Undvik mineralsalt och örtsalt, eftersom dessa innehåller mycket natrium (t ex Seltin Mineralsalt: 65 % natrium, 25 % kalium, 10 % magnesium). I många fall behöver natriumreduktionen inte vara så strikt och då kan tillägg av viss mängd bordssalt ske på läkares ordination.
8 Nutritionspärm kap PROTEINREDUCERAD KOST, 40 G PROTEIN, PR40 Kosten är avsedd för patienter med långt framskriden njursjukdom då endast 5-10% av den normala njurfunktionen återstår. Även diabetiker med svår njurinsufficiens kan ordineras denna kost. Proteinreducerad kost ordineras av läkare till en del patienter som har symptom på uremi (förhöjd halt av urinämne i blodet, urinförgiftning). Kostbehandlingen ges i väntan på dialys eller njurtansplantation eller som enda behandling. Patienter med njursjukdom har minskad förmåga att utsöndra kvävehaltiga metaboliter, dvs nedbrytningsprodukter från protein, bl a urea. Detta leder så småningom till uremi med symptom som trötthet, illamående, kräkningar, dålig aptit och klåda. Vanligtvis uppträder dessa symptom när urea i blodet överstiger mmol/l. Mängden av kvävehaltiga metaboliter i serum påverkas bl a av mängden protein i maten och av det totala energiintaget. Om patientens energiintag inte motsvarar behovet, uppstår en vävnadsnedbrytning och ureanivån stiger. Det är därför mycket viktigt att patienter som ordineras proteinreducerad kost också får energibehovet tillgodosett. Kostens energiinnehåll bör vara minst 147 kj/35 kcal per kg kroppsvikt och dygn. Rekommendationen gäller både normalviktiga och måttligt överviktiga patienter. Kolhydraterna i maten bör huvudsakligen komma från stärkelserika livsmedel. Andelen omättade fetter bör ökas, medan mättat fett bör minskas i motsvarande grad. För att tillgodose det ökade energibehovet har vanligtvis proteinreducerad kost ett högt innehåll av både fett och kolhydrater, även i form av socker. Mängden proteinrika livsmedel är kraftigt begränsad. Till en början brukar proteininnehållet i maten minskas till 0,6 g protein per kg kroppsvikt och dygn, dock lägst 40 g protein/dygn. Minst 50 % av proteinet bör komma från animaliska livsmedel dvs vara av högt biologiskt värde för att upprätthålla kvävebalans. 40 g protein är inte lika med 40 g kött-fisk-fågel. Mängden essentiella aminosyror är ofta otillräcklig i den proteinreducerade kosten. Tillskott av dessa samt av histidin och tyrosin ges i form av tabletter, fördelade på 3-4 ggr dagligen i anslutning till måltid. Behovet varierar mellan 0,05 och 0,15 g aminosyror per kg kroppsvikt och dygn, beroende på bl a kostens innehåll och patientens muskelmassa. Alla patienter som ordineras den strikt proteinreducerade kosten måste få supplement av aminosyror i tablettform. Det ordineras av läkare. Proteinrika livsmedel innehåller mycket kalium och fosfor, vilket medför att en proteinreducerad kost automatiskt får ett lägre innehåll av dessa. Mängden kalium är ca 47 mmol/ 1840 mg/dag och ytterligare kaliumrestriktion är ej nödvändig. Patienter med klart nedsatt njurfunktion bör undvika stjärnfrukt/carambole. Observera att frukten även kan ingå i vissa exotiska juicer.
9 Nutritionspärm kap Måltidsordning för proteinreducerad kost, 40 g protein, PR 40 Frukost: Mellanmål: Middag: Mellanmål: Kvällsmat: Mellanmål: Frukostförslag, se nästa sida. I alla ingår kaffe/te. Mellanmålsförslag, se nästa sida Varmrätt + råkost med oljedressing Dessert Måltidsdryck: vatten, saft, läskedryck eller lättöl Mellanmålsförslag, se nästa sida Kaffe/te ingår. Varmrätt + råkost med oljedressing Dessert Måltidsdryck: vatten, saft, läskedryck eller lättöl Mellanmålsförslag, se nästa sida Kaffe/te ingår. Strösocker (till gröt och filmjölk), bitsocker och grädde i kaffe/te serveras till patienter som så önskar. Energitillskott Maltodextrin (kolhydrater) kan tillsättas kalla och varma drycker för att öka energiinnehållet. Exempel på maltodextrin i pulverform är Fantomalt och Semper energi. Nutrical, är en energirik dryck, 250 kcal/dl, som innehåller kolhydrater. Den spädes lämpligen med vatten, saft eller bordsvatten och används som måltidsdryck. Nutrical kan även drickas mellan måltiderna, utspädd eller outspädd och serveras avkyld, gärna med is. Rapsy är ett energitillskott som innehåller rapsolja, majs- och tapiostärkelse. Det kan användas i matlagning. Patienter som ordineras någon form av proteinreducerad kost bör alltid få kontakt med dietist som diskuterar igenom kosten med patienten och någon anhörig. Dietisten informerar om kosten och gör en individuell bedömning av patientens behov samt ger uppföljande kostråd och korrigerar kosten vid behov. Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordningen och matsedeln.
10 Nutritionspärm kap Frukostförslag för proteinreducerad kost, 40 g protein, PR 40 Alternativ 1: Alternativ 2: Alternativ 3: Alternativ 4: 11 2 dl havregrynsgröt (ca 4 msk gryn) 1 dl standardmjölk Sylt/mos 1 skiva mjukt bröd 10 g margarin *) 1 msk honung eller marmelad 15 g grönsakspickles (grönsaksmajonnäs) 1 dl filmjölk 11 2 dl cornflakes Sylt/mos 1 skiva mjukt bröd 10 g margarin *) 1 msk honung eller marmelad 15 g grönsakspickles (grönsaksmajonnäs) 11 2 dl välling (proteinlåg special) 2 skivor mjukt bröd 20 g margarin *) 1 msk honung eller marmelad 15 g grönsakspickles (grönsaksmajonnäs) 2 skivor mjukt bröd 20 g margarin *) 30 g kokt medvurst **) eller 30 g leverpastej **) 15 g grönsakspickles (grönsaksmajonnäs) I samtliga alternativ ingår kaffe eller te. Mellanmålsförslag för proteinreducerad kost, 40 g protein, PR 40 Alternativ 1: Alternativ 2: 1 skiva mjukt bröd eller 2 knäckebröd 10 g margarin *) Marmelad/sylt/honung Kaffe eller te, gärna med vispgrädde och socker 1 skiva vetebröd Kaffe eller te, gärna med vispgrädde och socker *) OBS! Bordsmargarin med hög fetthalt **) OBS! Gäller ej vid samtidig natriumreduktion. Då serveras hemlagat, osaltat pålägg. Om patienten inte blir mätt av de angivna mängderna, kan man komplettera med proteinfritt bröd samt mer margarin och marmelad/honung i fri mängd.
11 Nutritionspärm kap SAMMANFATTNING PROTEINREDUCERAD KOST, 40 G PROTEIN PR40 Kosten är avsedd för patienter med långt framskriden njursjukdom, då endast 5-10% av den normala njurfunktionen återstår. Även diabetiker med svår njurinsufficiens kan ordineras denna kost. Proteinreducerad kost ordineras av läkare till en del patienter som har symptom på uremi (förhöjd halt av urinämne i blodet, urinförgiftning). Patienter med njursjukdom har minskad förmåga att utsöndra kvävehaltiga metaboliter, dvs nedbrytningsprodukter från protein, bl a urea. Om patientens energiintag inte motsvarar behovet, uppstår en vävnadsnedbrytning och ureanivån stiger. Det är därför mycket viktigt att patienter som ordineras proteinreducerad kost också får energibehovet tillgodosett. Kostens energiinnehåll bör vara minst 147 kj/35 kcal per kg kroppsvikt och dygn. Rekommendationen gäller både normalviktiga och måttligt överviktiga patienter. Kolhydraterna i maten bör huvudsakligen komma från stärkelserika livsmedel. Andelen omättade fetter bör ökas, medan mättat fett bör minskas i motsvarande grad. För att tillgodose det ökade energibehovet har vanligtvis proteinreducerad kost ett högt innehåll av både fett och kolhydrater, även i form av socker. Mängden proteinrika livsmedel är kraftigt begränsad. Proteininnehållet i maten minskas till 0,6 g protein per kg kroppsvikt och dygn, dock lägst 40 g protein/dygn. Patienter som ordineras någon form av proteinreducerad kost bör alltid få kontakt med dietist.
12 Nutritionspärm kap BRA KOST VID DIALYS Patienter med uremi (kronisk njursvikt) som behandlas med regelbundna dialyser; hemodialys (HD) eller någon form av peritonealdialys (PD, t ex CAPD så kallad påsdialys), har ett högre energioch proteinbehov jämfört med friska. Vid dialysbehandling förlorar kroppen proteiner och dessa måste ersättas genom proteinrik mat. För att proteinet från maten skall kunna utnyttjas på bästa sätt i kroppen är det viktigt att få tillräckligt med energi från kolhydrater (bl a bröd, ris, potatis) och mer fett (bl a margarin, olja). Hemodialysbehandlingen kan i sig vara ett katabolt stimuli genom interaktion mellan blod och dialysmaterial, därför är näringsbehovet ökat. Vid behandling i hemodialys förloras även glukos till dialysvätskan, till skillnad från behandling i peritonealdialys då patienten resorberar en del av den tillförda glukosmängden från dialysvätskan. Rekommendation av protein och energi för patienter i dialys Protein 1,2 1,4 g per kg kroppsvikt och dag. Minst 50 % bör utgöras av högvärdigt protein, dvs protein från animaliska livsmedel. Energi 150 kj/35 kcal per kg kroppsvikt och dag. För patienter i peritonealdialys inkluderas energi från glukos i dialysatet. Patienter som har dialysbehandling riskerar att drabbas av minskad aptit, vilket är viktigt att observera i tid för att förhindra malnutrition. En lämplig kost för dialyspatienter är A-kost eller vid behov Protein- och energirik kost/per-kost. För patienter i peritonealdialys kan ett alternativ vara Proteinrik kost. Dialyspatienter behöver ofta komplettera kosten med kosttillägg för att få energi- och näringsbehovet tillgodosett. Vätska - dryck - salt När urinproduktionen är nedsatt eller har upphört, samlas vätska i kroppen. Detta får till följd att vikten ökar mellan dialystillfällena. Därför är vätskerestriktion oftast nödvändig vid dialysbehandling. Riktlinjen för vätskeintag för patienter som har hemodialysbehandling är 5 dl + motsvarande mängd urinutsöndring per dygn. Vid behandling med peritonealdialys tillåts vanligtvis en större vätskemängd. Eftersom salt binder vätska i kroppen är det viktigt för dessa patienter att vara sparsamma med saltrika livsmedel. Det blir då lättare att följa vätskerestriktionen. Kosten bör kompletteras med vattenlösliga vitaminer i tablettform för att ersätta de förluster som sker under dialysbehandlingen. Varje patient skall ha en individuellt anpassad kost vad gäller natrium, kalium, fosfat och kalcium samt vätskeintag.
13 Nutritionspärm kap Kalium och fosfat I samband med njursvikt är det vanligt med förhöjda kaliumvärden i blodet. Genom att minska på kaliumrika livsmedel, kan halten i blodet bli lägre. Kalium finns mycket i t ex mjölk, fil, juice, färsk frukt och färska bär, torkad frukt, nötter och choklad. Observera att dialyspatienter vanligtvis ej ordineras natrium- eller kaliumreducerad kost. Kaliumvärdet i blodet mäts regelbundet och vid kraftigt förhöjda värden minskas intaget av kaliumrika livsmedel. Vid behov ordinerar läkare kaliumsänkande medicin, Resonium. Om mängden fosfat i blodet är förhöjd, är det i första hand viktigt att minska mängden mjölk, fil, yoghurt och ost, som är fosfatrika. Patienter med nedsatt njurfunktion bör undvika stjärnfrukt/carambole. Observera att frukten även kan ingå i vissa exotiska juicer. Patienter som har dialys skall alltid få information och individuellt anpassade råd av dietist.
Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.
Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål
Läs merInformation om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning
1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas
Läs merProteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.
Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra
Läs merInformation om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta
Läs merNutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK
Läs merDialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska.
Dialyskost Patienter med kronisk njursvikt har svårigheter att bli av med både vatten, salter och kvävehaltiga ämnen. Genom dialys kan salt- och vattenbalansen upprätthållas och urea och andra kvävehaltiga
Läs merKOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Läs merÅtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Läs merOBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål
OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens
Läs merKVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE
2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merInformation om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver
Läs merKostråd energirik kost
Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat
Läs merFörslag på frukost, mellanmål och kvällsmål
Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merBra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Läs merVid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.
Specialkoster Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Att lägga om sin kost kan innebära en stor förändring i personens dagliga
Läs merLättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läs merBRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE
BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merEftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!
Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merDiabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Läs merLättuggad kost. Grovpatékonsistens
Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,
Läs merMatglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:
Läs merMatglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merLeg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
Läs merEnergi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Läs merDialysen/ Njurpolikliniken /
KOSTRÅD VID PERITONEAL-DIALYS Kosthållning är en del av vården Kosthållning är en stor del av vården vid peritonealdialys, och den del som Du som patient kan göra mycket för att påverka själv. Målet med
Läs merKost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget
Läs merDen viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten
Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs mer2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?
Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får
Läs merTräna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar
Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin
Läs merBALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET
BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET Jenny Johansson leg. Dietist, kostavdelningen 1 Innehåll Rekommendationer och näringslära Bra mat Nedsatt aptit och ätsvårigheter Praktiska tips
Läs merTimbalkost Konsistensanpassad kost
Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla
Läs merMaten och måltiden på äldre dar.indd 1
Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt
Läs merDialysen/ Njurpolikliniken /
KOSTRÅD VID HEMODIALYS Kosthållning är en del av vården Kosthållning är en del av vården vid hemodialys., och den del som Du som patient bäst kan påverka själv. Målet med kosthållning är att uppehålla
Läs merGUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider
VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta
Läs merYvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom
Läs merNutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 14 Vegetariska koster Laktovegetarisk kost 139 Vegankost 141 Nutritionspärm kap 14 139 LAKTOVEGETARISK KOST, LV Kosten är avsedd för laktovegetarianer. I kosten uteslutes
Läs merÄldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Läs merIFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
Läs mer2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal
SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt
Läs merKOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merÅterhämtningsmål direkt efter träning
Återhämtningsmål direkt efter träning Återhämtning för musklerna är viktigt efter ett hårt träningspass. All träning är nämligen nedbrytande till dess att du stoppar i dig någonting, först då börjar uppbyggnaden
Läs merÅrets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer
Läs merRESOURCE BERIKNINGSPULVER NÄR VANLIG MAT INTE RÄCKER TILL PRODUKTINFORMATION OCH ENKLA, GODA RECEPT
RESOURCE BERIKNINGSPULVER NÄR VANLIG MAT INTE RÄCKER TILL PRODUKTINFORMATION OCH ENKLA, GODA RECEPT För måltider med mer energi Använd berikningspulver från Nestlé Health Science När den vanliga maten
Läs merSpånga IS Fotboll Kost och Hälsa
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merFår det vara en sängfösare?
Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs merDen viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6
Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merFördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist
Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merMellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS KOSTRÅD VID HEMODIALYS. MÖCS Dialysavdelningen tel Njurpolikliniken tel.
Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS KOSTRÅD VID HEMODIALYS MÖCS Dialysavdelningen tel. 06-8264590 Njurpolikliniken tel. 06-8264592 Kosthållning är en del av vården Kosthållning är en del av vården
Läs merRåd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter
Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam
Läs merMaria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merKost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF
Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav
Läs merKost & idrott. Andreas B Fysakademin.se
Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar
Läs merEnergi- och fiberrik.
Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy
Läs merRiktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning
Läs merLäsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Läs merRiktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten
Läs merVegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist
Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt
Läs merMat vid diabetes och risk för undernäring
Mat vid diabetes och risk för undernäring MAT SOM BEHANDLING VID UNDERNÄRING För att motverka viktnedgång och förlust av muskelmassa ska maten vara både energi- och proteinrik. Har du samtidigt diabetes
Läs merKRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING
KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison
Läs merLisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com
På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag
Läs merMellanmål. Gott och enkelt
Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen
Läs merLUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merINSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING
INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en brukares energi- och näringsintag är att göra en mat- och vätskeregistrering. Resultatet jämförs sedan med beräknat behov
Läs merKostråd till dig som är opererad för obesitas
Kostråd till dig som är opererad för obesitas Ersta sjukhus Dietistmottagningen Vid frågor vänligen ring: Dietist Christina Omnell Tel. 08-714 62 93 Telefontid: tis fre 09.45 10.15 Dietist Moa Magnusson
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör
Läs merProteinreduceradkost. Då och nu. Sigrid Wegener 1505
Proteinreduceradkost Då och nu Proteinreducerad kost Grundsyfte: Minska symtom av uremi, bättre välbefinnande Upprätthålla bra nutritionsstatus Livsuppehållande och den enda behandlingen innan Dialys och
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merVarför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Måltidens fem aspekter FAMM Five Aspects Meal Model Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) Mötet (mellan människor, gäst,
Läs merNedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik
Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,
Läs merKost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Läs merMellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka
De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället
Läs merKost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merMat & dryck! (Vad, var, när & hur)
Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker
Läs mer60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot
60 kg 80 kg TISDAG Frukost: 1 hårdbrödmacka 2 hårdbrödmackor 75g makrill i tomatsås 100g makrill i tomatsås 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt ½ päron ½ päron 1 msk nötter 1 msk nötter
Läs merMAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au
MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merHär kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen
Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila
Läs merFör att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån
För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv: vatten,
Läs merBra mat för seniorer
Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder
Läs mercpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten
Läs merNutritionens betydelse, prevention och behandling av trycksår
Nutritionens betydelse, prevention och behandling av trycksår Linda Jonsson Leg dietist Geriatriska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö 2018-11-15 1 Förhållandet mellan undernäring och utvecklingen
Läs merMåltidsfördelning över dygnet
Goda mellanmål Måltidsfördelning över dygnet Mat och måltider tillhör livets glädjeämnen. Vi behöver mat, mellanmål, kvällsmål och ibland även nattmål och förfrukost för att må bra. Det är viktigt att
Läs mer